Text Eva Mandelqvist Foto Joakim Rissveds
Få ut det bästa av din skogsbruksplan En skogsbruksplan är fullmatad med detaljinformation om det enskilda beståndets bördighet och trädens ålder. Men var ska man börja och vad betyder de olika benämningarna? Ulrika Eriksson tar dig genom skogsbruksplanens viktigaste delar som snabbt ger en överblick över din skog.
Foto
L as
se A
rvid
son
Börja med att titta på sammanställningen. Har du en digital plan hos oss, så finns de första uppgifterna när du loggat in under rubriken ”Aktuellt skogssaldo”. Är planen i pappersformat, så är det en av de första sidorna du bläddrar fram. Här får du en bild av hur läget ser ut nu och hur skogen kommer växa det närmaste decenniet. Du kan utläsa vad du har för typ av mark och hur du bäst använder den. Låt oss titta närmare på vad den beskriver och vad som döljer sig under varje rubrik i skogsbruksplanens sammanfattande del.
12 Skogsnära 3 | 21
Markanvändning Under denna rubrik beskrivs vilka olika typer av mark du har på fastigheten. Här ser du hur stor del som är produktiv skogsmark, det vill säga den areal som är lämplig för skogssproduktion och har en genomsnittstilväxt på mer än en m3sk per hektar och år. Mark som har en mindre tillväxt än en m3sk per hektar och år kallas impediment, dit hör marktyperna myr/kärr/mosse samt berg/hällmark. På dessa marker bedriver man inget skogsbruk. Inäga/åker redovisas för sig och kan vara både brukad åkermark och betesmarker. Har du reservat, biotopskydd eller andra typer av formella skydd på del av marken, så redovisas de under rubriken hänsynsmark. De flesta har väg- och kraftledning på sin mark och den markytan redovisas för sig. Har du ett smalt skifte med en kraftledning som går längs med, kan det ta en stor del av arealen i anspråk. Även vatten ligger på en separat rad. Vatten kan vara en sjö, en tjärn eller en älv. Ofta går fastighetsgränsen en bit ut i vattnet och du kan därför ha vattenareal redovisad. Summan visar din landareal i hektar och procentsatsen hur stor del de olika typerna av mark står för. Därmed får du en god bild över markens användningsmöjligheter.
Den produktiva skogsmarkens volymfördelning Tabellen visar tall, gran och löv, där alla lövträdslag ingår i det senare. M³sk är termen för skogskubikmeter. Den beskriver den beräknade virkesmängden och hur fördelningen är mellan trädslagen. De är viktiga värden i samband med exempelvis värdering eller överlåtelser. Det här värdet visar alltså hur mycket skog som finns på fastigheten i relation till arealen. Medeltalet visar ett snitt per hektar. Normalt medeltal för en fastighet med skog i alla åldrar ligger någonstans runt 120 till 150 m³sk. Om det finns mycket äldre skog på fastigheten kan värdet vara både 200 och mer, för unga fastigheter med stor andel ungskog kan snittet vara under 100. Volymfördelningen hjälper dig att riskbedöma och att planera framåt. Finns mycket gran, kan det vara läge att fundera på att öka andelen lövträd. Det viktiga är här att anpassa trädslagen till var de växer bäst. Generellt är rådet att inte lägga alla äggen i samma korg, utan ha en balanserad trädslagsfördelning utifrån de markförutsättningar du har. Bonitet Bonitet är ett mått på hur bördig marken är. Talet visar hur många kubikmeter som beräknas växa i snitt på varje hektar under ett år. En skog i fjällvärlden kan ha en bonitet på runt tre m³sk/ha, medan en bördig mark i Sydsverige kan ligga uppemot sju till åtta. Ett snitt i Mellansverige ligger kring ungefär fem m³sk/ha. Bonitet är ett bra mått när du ska köpa skog. Låg bonitet betyder att det tar längre tid för träden att växa. En högre bonitet genererar högre tillväxt per hektar, men i regel också fler och tätare skötselinsatser.
