Skogsnära #2 2024

Magasin för skogsägare

# 2 | 2024

8

magiska skogar i Sverige

+ Därför mår vi bra av skogen + Träna med skidproffsen + Så blir hunden din träningskompis

En växtbonde med passion för musik På besök hos skogsägaren Erik Söderlund med familj

Foto Johannes Andersson

14

# 2 | 2024

6 14 TEMA

Foto Carina Andersson

26

29

Foto Andreas Lindahl

Foto Lasse Arvidson

6

20 26 29 30 34 36 40

På besök hos växtbonden Erik Söderlund med familj.

Träna med skidproffsen.

Skogens sociala värden 18–29.

Därför mår vi bra av skogen.

Ge din hund ett aktivt uteliv året om. Åtta magiska skogar att besöka i sommar.

Gallring i välskött bestånd.

EU och skogen. Vad är på gång just nu?

Välj rätt skor för rätt tillfälle.

Dragning av biljetter till skid-VM 2025.

Foto Lasse Arvidson

LEDARE

Vi vill lyfta olika röster i vår organisation. Därför kommer du att få möta olika ansikten här som skriver ledaren.

Denna gång har turen kommit till Per Fenger-Krog.

42 Kryss Vinn en kylväska!

Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog Redaktörer Sanna Casson och Annsofie Öhman Art director Thomas Rissveds Produktion Confetti Tryck Ruter Omslagsfoto Lasse Arvidson Prenumerationsärenden louise.ekeblad@storaenso.com Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00 Hemsida www.storaenso.com/skog ISSN 2003-2110 Ansvarig utgivare Louise Ekeblad

När tog du ett skogsbad senast?

För många år sedan var jag med på en skogsexkursion som vårt företag anordnade. På en av skogsslingans stationer, som var mycket vacker belägen vid en bäck i en ståtlig granskog, uppmanades vi alla att bara lyssna till skogen. Under fem hela minuter sades ingenting. Allt medan fåglarna, dofterna, träden, vattnet, vinden och insekterna blev alltmer framträdande. Med den inledningen blev stämningen i gruppen helt annorlunda mot tidigare. Helt plötsligt upptäckte deltagarna en ny dimension av skogen.

Sinnenas skog gjorde entré. Samtalet började handla om andra saker; som hur bra det kändes att vara ute i skogen.

En tidigare statsminister, Göran Persson, sa en gång ”att vara ute i skogen innebär en närmast sakral upplevelse”. Jag håller med. För mig innebär en runda i skogen nästan alltid att jag kommer hem betydligt piggare, trots att jag ganska ofta har sprungit, cyklat eller (i bästa fall) skidat en runda. Gärna i sällskap av min hund. För mig är det här mitt balsam för själen. Det här numret innehåller flera intressanta artiklar på detta tema, på sidan 18. Missa inte heller den högaktuella artikeln om EU på

sidan 34. Mer av skogens frågor än vi tror avgörs i Bryssel.

Tänk att skogen inte bara kan vara en del av en vår tids största frågor – klimatfrågan. Den kan även vara lösningen på ett annat stort problem. Att allt fler tycks må sämre, trots att vi aldrig har haft det bättre. Jag tror att det till viss del kan bero på att vi kommit allt längre ifrån vårt ursprung: savannen. Skogen finns där, ofta runt hörnet, redo att dela med sig av alla intryck. Något för alla sinnen. Bara att ge sig ut. Varför inte ta ett skogsbad redan ikväll, nu när våren är här och skogen är som allra mest generös att dela med sig av alla intryck? Önskar dig en riktigt fin vår, med många sköna skogsbad.

Per Fenger-Krog Chef Skogsskötsel, Stora Enso Skog

2 | 24 Skogsnära 3

Foto Svenskt Trä

Sara Kulturhus vann Träpriset 2024

Foto Lasse Arvidson

Vart fjärde år delar branschorganisationen Svenskt Trä ut Träpriset till en byggnad som representerar god svensk arkitektur i trä som speglar och utvecklar den tid vi lever i.

2024 knep Sara Kulturhus i Skellefteå priset. Sara Kulturhus är en av världens högsta träbyggnader med sina 20 våningar. Byggnaden har också fått internationell uppmärksamhet för sin innovationskraft.

Många vill plantera tall Under 2023 ökade antalet levererade skogsplantor i Sverige. Tallplantorna stod för den största ökningen. Totalt levererades 431 miljoner plantor 2023, vilket var nio miljoner fler än 2022. Tallen stod för 236 miljoner, en ökning med sju miljoner. Tallen har ökat stadigt i flera år, skriver Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande. Antalet granplantor, 176 miljoner, var detsamma som 2022.

Stora Enso-produkter levereras med lastbilar på el

4 Skogsnära 2 | 24

Företaget Lesjöfors tillverkar fjädrar och banddetaljer.

Produkterna paketeras i wellförpackningar från Stora Ensos anläggning i Jönköping. Nu levereras förpackningarna med ellastbil. Omställningen från diesel- till eltransport sänker koldioxidutsläppen med upp till 95 procent. Detta lokala initiativ från Stora Ensos anläggning i Jönköping har möjliggjorts genom ett samarbete med eltransportföretaget Einride.

Foto Einride

Källa | Skogsstyrelsen

Glad midsommar

Fjärrstyrd mark­ beredningsmaskin snart verklighet Skogforsk har under flera år jobbat med fjärrstyrning och automatisering av skogsmaskiner på sitt tekniklabb utanför Uppsala. Hittills har arbetet koncentrerats till skotare, men nu testas också en markberedningsmaskin.

– Vi bedömer att markberedningsmaskiner är mindre komplicerade att fjärrstyra än skotare och skördare. Markberedare rör sig över hyggen där de flesta träd är borta, vilket underlättar kommunikationen mellan maskin och operatörsstation. Genom att utveckla och testa fjärrstyrd markberedning får vi reda på vilken ytterligare kunskap och teknik som behövs för att fjärrstyrning av maskiner ska kunna fungera i skogsbruket generellt, säger Martin Englund, teknikspecialist på Skogforsk, och ansvarig för projektet.

Den fjärrstyrda markberedningsmaskinen har utvecklats successivt under våren och ska testas på ett hygge under sommaren. Planen är att den ska visas upp för intressenter och media i höst.

Rutiner ska minska stora skogsbränder Sommaren är här och blir den torr ökar risken för skogsbränder.

Skogforsk har tagit fram rutiner för efterbevakning av skogsbränder, som presenterades på ett seminarium i våras.

Rutinerna ska höja kvaliteten när det gäller överlämnandet till mark­ägare efter en avslutad insats. Syftet är att undvika återantändningar som kan leda till stora skogsbränder.

Stora Enso Skog jobbar också med att förebygga skogsbränder på olika sätt. Det handlar bland annat om att använda anpassad teknik och metoder för maskinarbetet i skogen, till exempel att ta av band och kedjor. Vid skogsbrand är det Räddningstjänsten som släcker branden och sedan överlämnas efter­bevakningen och eventuell eftersläckning till Stora Enso Skog.

Foto Landon Parenteau

Foto Anders Nilsson, Skogforsk

Källa | Skogforsk

”En dag kommer allt det här blir ditt” Vem ska ta över skogen? Det är inte en helt ovanlig fråga i skogsägarkretsar.

Filmen ”En dag kommer allt det här bli ditt” handlar om den dagen då föräldrarna (spelade av Peter Haber och Suzanne Reuter) vill att något av barnen ska ta över familjens livsverk – skogen. Men de tre barnen som lämnat landsbygden för storstaden är till en början inte intresserade att flytta tillbaka.

Filmen visas på flera streamingtjänster just nu.

Läs mer här om hur Stora Enso Skog förebygger och släcker bränder.

2 | 24 Skogsnära 5

Foto Adobe Stock

Så många procent av alla planterade tallplantor i Sverige är förädlade. Motsvarande siffra för gran är 56 procent. Förädlade plantor kan ge högre kvalitet på virket än självföryngrade plantor, de växer snab­bare och binder därför också mer kol. De är dessutom mer motståndskraftiga mot extremväder som kommer av klimatförändringarna.

En växtbonde i samhällets tjänst 6 Skogsnära 2 | 24

Erik Söderlund Familj: Hustrun Helena och sonen Helge drygt ett år, plus två katter.

Bor: På gården Lilla Vreta på Selaön, Stallarholmen, vid Mälaren i Strängnäs kommun.

Omfattning: 70 hektar skog plus 325 hektar jordbruks­ mark med arrenden.

Skogens karaktär: Mestadels tall med inslag av gran.

Erik har spelat ståbas sedan han var i tonåren.

Han tycker att det är en magisk känsla när det börjar gro i marken.

– Då får man lön för sitt arbete, säger växtbonden och skogsägaren Erik Söderlund.

Vi träffade Erik och hans familj på gården Lilla Vreta som ligger inbäddad mellan åkrar, gröna skogar och sjön Mälaren.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

V

åren har kommit till Selaön. En blek sol letar sig fram genom molnen, gräset på gårdsplanen utanför det ljusgula trähuset har gått från sandfärgat till grönt och snart kommer rapsen lysa så där starkt gult på fälten på andra sidan vägen. Sommaren närmar sig och då är det bråda dagar för en lantbrukarfamilj.

svårt att planera något med en växtodlare. Då behöver man ha tålamod, skrattar han.

Annars älskar han sitt jobb.

– Det är oerhört fritt. Jag är min egen chef och bestämmer själv vad som ska göras. Det är fint att jobba utomhus och uppleva årstidernas skiftningar.

Gillar att få saker gjorda Odlar vete, raps och matkorn Erik Söderholm är växtodlare och familjen äger 325 hektar jordbruksmark med arrenden, plus 70 hektar skog.

De odlar vete, raps och matkorn. Växterna tas om hand och förädlas till allt från vetemjöl till matolja.

– Det är häftigt när det växer. Då får man utdelning för sitt arbete. Tänk vilken kraft det finns i marken, säger Erik.

Han tillbringar mycket tid på åkern under sommarhalvåret. Allt måste göras vid exakt rätt tidpunkt vid rätt väderförhållanden.

– Vet jag att det ska komma regn måste jag köra traktor dygnet runt, för att gödsla innan regnet kommer. Jag behöver anpassa mig mycket efter vädret. Det kan vara

Gården Lilla Vreta grundades under slutet av 1800talet. När Eriks pappa köpte gården 1983 var fasaden på den 280 kvadratmeter stora huvudbyggnaden täckt av eternit. Idag är huset träklätt igen och gulmålat, men panelen är dålig. Erik och hans fru Helena planerar att byta panel, använda brädor som kommer från grannens skog och måla huset rött, som det ursprungligen var.

Erik och Helena träffades när de båda pluggade på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp. Idag jobbar Helena som sjuksköterska, men delar intresset för djur och natur och är uppvuxen på en gård i Värmland.

– Vi gillar att jobba tillsammans och hjälps gärna åt med saker som ska göras på gården. Vi är ”doers” båda två, säger Helena. Det märks.

2 | 24 Skogsnära 7

Paret har gjutit nytt golv, bytt tak och målat en av ladorna. De har investerat i solceller för att fånga upp solljuset och omvandla det till el. Plus att de har också dragit in nytt vatten i huset och renoverat rum för rum.

Väggarna pryds av vit pärlspont och tapeter i gammal­ dags stil. De har bevarat vackra dubbeldörrar och i vardagsrummet glittrar en kristallkrona i taket. Ett UNOspel ligger utspritt över vardagsrumsgolvet tillsammans med leksaker och en lära-gå-vagn. Spår av sonen Helge, snart ett år.

Han sitter i Eriks knä och ser förtjust ut. Helge petar lite på en leksak och är nöjd med det en lång stund, innan han vill krypa ner på golvet.

– Klart att livet förändras när man får en sådan här liten krabat. Allt fokus är inte längre på en själv, det ger lite nya perspektiv, säger Erik.

Nyfikna på nya trädslag När Helena och Erik tog över fastigheten ingick 30 hektar skog. Nu har de köpt till ytterligare fastigheter och äger ett bestånd på totalt 70 hektar.

– Vi köpte till skog, eftersom vi tycker att det är en god investering, säger Erik.

Helena och Erik har en skogsbruksplan för att få den övergripande kollen på vad som är gjort och vad som ska göras härnäst. De gjorde en stor avverkning i vintras och snart är det dags för plantering. Målet med skogen är att sköta den så att den är välmående och att skapa förutsättningar för en bra produktionsskog. Däremot räcker inte tiden till för att de själva ska hinna arbeta i skogen.

Våren och sommaren är intensiv för Erik Söderlund, som är växtodlare. Allt måste göras i exakt rätt tidpunkt.

8 Skogsnära 2 | 24

Livet förändrades när Erik och Helena fick Helge.

Nu är det han som är i fokus!

En stor andel av alla som bor här på ön driver eget.

Det finns rörmokare, snickare, elektriker. Det är fint, alla bidrar på något sätt.

2 | 24 Skogsnära 9

Helena och Erik skulle gärna vilja testa nya trädslag på marken som idag mestadels består av tall. Att plantera kungsgran för att sälja som julgranar är en idé eller satsa på en ljus bokskog i delar av beståndet.

– Därför har vi lejt ut det mesta av skötseln till Stora Enso. Det fungerar jättebra.

– Jag är inte så duktig på skog, så för mig är det viktigt att samarbeta med någon som är kunnig. Det känns tryggt med vår virkesköpare som har full koll på läget, tycker Erik.

Skogen består mestadels av tall, men Erik och Helena är nyfikna på att testa nya trädslag på en del av marken.

– Min pappa hade en plan att plantera och sälja kungsgranar som julgranar, men det blev aldrig så. Det är något vi funderar på om vi ska göra i framtiden. Det vore kul att prova något nytt på en liten del av skogsmarken. En annan idé är att satsa på bokskog i delar av beståndet. Att blanda trädslag tror jag är en bra grej för framtiden, funderar Erik.

Erik var ute med sin pappa i skogen ibland när han var yngre. Familjen eldade för att värma upp huset och dessutom sålde de ved. Han tyckte om att känna doften av mossa och hjälpa till att hugga ved. Numera går han ut med röjsågen ibland och tar hand om vindfällen.

Sedan blir det skogsutflykter med Helge på ryggen.

– Det är fint att ha så nära till sin skog, att kunna kliva ut direkt i den och att ge Helge den närheten.

Ville bli elektriker eller musiker Erik växte upp på gården Lilla Vreta med sin pappa och två halvsyskon. Mamman dog i cancer när han var liten, något som präglade uppväxten. Samtidigt ser han till­ baka på en fin barndom med närhet till djur och natur och han hade en nära relation med sin pappa, som också han var lantbrukare. Erik var med och hjälpte till med saker som skulle göras på gården, men att han själv skulle bli lantbrukare fanns inte på kartan.

10 Skogsnära 2 | 24

– Nej, jag ville bli musiker eller elektriker och var helt inne på att jag skulle gå el-linjen på gymnasiet.

Men livet blir inte alltid som man tänkt sig. Som femtonåring hjälpte Erik grannen Dan Jonsson med att skruva ihop silos och köra traktor för att tjäna lite extra pengar.

– Han är växtbonde och hade många innovativa lösningar i sitt jordbruk. Han stod för ett nytänk och hade en passion för växtodlingar, berättar Erik.

Erik skippade planen på att bli elektriker och sökte sig istället till ett jordbruksgymnasium utanför Linköping. Efter gymnasiet flyttade Erik hem till gården och började jobba för grannbonden Dan. 2013 dog Eriks pappa i hjärtinfarkt.

– Det var väldigt oväntat och det blev ett totalt mörker för mig en tid, berättar Erik.

Smidigt generationsskifte Dan var ett stort stöd och peppade Erik att plugga vidare till lantmästare i Skåne. När Erik var klar med utbildningen 2015 löste han ut sina syskon och tog över gården. Då var Erik bara 22 år gammal.

– Mina syskon var inte intresserade av att ta över, så det gick smidigt. Det var ett bra generationsskifte där alla var måna om varandra. Samtidigt var jag väldigt uppstressad första året. Köra traktor kunde jag göra, men det är ju bara en liten del av lantbruket, skrattar Erik.

Men han fick mycket stöd och hjälp av grannarna och de samarbetar även idag. Han delar på drift av maskiner och arbetskraft med grannen Dan. – Jag och Dan träffas varje dag och fikar hemma hos honom och pratar om vad som ska göras. Det är en bra rutin och så får vi lite socialt också, annars kan det vara lite ensamt att jobba som bonde.

På Selaön bor runt 3 000 personer och antalet invånare växer.

Helena och Erik är posi­ tiva till inflyttningen, det skapar en levande landsbygd, menar de.

2 | 24 Skogsnära 11

Lugnare på vintern Under vinterhalvåret är det lite lugnare. Då finns det tid för att fylla i växtodlingsprogram, laga dräneringar på åkern, serva traktorn, göra inköp och se över om det ska odlas några nya sorter inför säsongen.

Under sommarhalvåret är det mer att göra och vissa dagar är Erik ute med såddmaskinen från tidig morgon till sen kväll. Ibland händer det också oväntade saker som man måste ta tag i; maskiner som går sönder till exempel.

– Men då är det bra att bo på en ö där man hjälper varandra och faktum är att en stor andel av alla som bor här driver eget. Det finns rörmokare, snickare, elektriker.

Det är fint, alla bidrar på något sätt.

Många nyinflyttade På Selaön bor runt 3 000 personer och antalet invånare växer. De senaste åren har det byggts nya bostads­ områden på ön och människor har lockats till närheten till naturen och pendlingsavståndet till Stockholm.

– Det känns roligt att det flyttar människor hit. Vi behöver en levande landsbygd, säger Erik.

På ön finns mataffärer, bageri och en pizzeria.

– Min fru tycker att det är lyxigt att vi har två kilometer till Ica, i sitt barndomshem hade hon två mil till matbutiken, skrattar Erik.

Familjen har en liten motorbåt förtöjd vid en brygga inte långt från huset som de åker ut med ibland.

– När vi är lediga åker jag och Helena ut och kastar ankare, njuter av lugnet, badar lite och har det lugnt och skönt, det är ett fint sätt att koppla av på, säger Erik.

Eriks syskon var inte intresserade av att ta över gården och det blev ett bra generationsskifte, där alla var måna om varandra.

12 Skogsnära 2 | 24

Han har också ett annat intresse som får honom att koppla av. En imponerande pjäs står i ett rum på över­ våningen, bredvid mikrofoner, trumset och förstärkare: en svart, blank ståbas. Erik har spelat ståbas sedan han var i tonåren. Han repar en gång i veckan med barndoms­vännerna . Bandet som kallar sig Kassetten spelar en kombination av bluegrass, country och pop.

– Det är härligt att gå in i musiken, då stannar tiden en liten stund, säger Erik.

Plötsligt hörs ett litet gnyende. Det är Helge som har vaknat efter lunchvilan. Erik, som varit pappaledig några månader under vintern, tar upp den nyvakna, sovvarma sonen i famnen.

– Vi har fått ett starkare band nu när jag varit hemma med honom ett tag. Och han har gett en större mening till det jag håller på med. Att producera livsmedel känns lite som en samhällstjänst!

Det är härligt att gå in i musiken, då stannar tiden en liten stund, säger Erik som har spelat ståbas sedan i tonåren.

2 | 24 Skogsnära 13

Träna med

skidproffsen i sommar

När sommaren kommer är det perfekt att komma i gång med träningen.

Elitskidåkarna Simon Andersson och Karl-Johan Westberg har satt ihop träningspass för dig som läser Skogsnära. Varje vecka under sommaren släpps ett nytt pass på webben, som sedan avslutas med ett gemensamt fysiskt pass i Mördarbacken på Lugnet i Falun!

Text Sanna Casson Foto Johannes Engdahl

14 Skogsnära 2 | 24

Simon Andersson och Karl Johan ”Kalle” Westberg Ålder: 33 (Simon) 31 ( Kalle).

Yrke: Skidåkare på elitnivå, driver även företaget KJSA tillsammans som bland annat hjälper idrottare och motionärer med träningsupplägg.

Aktuella: Har tagit fram åtta träningspass för dig som läser Skogsnära som du kan utföra under sommaren. Anordnar även skidträningsläger för unga under sommaren som Stora Enso sponsrar.

Bästa träningstips: Variera träningen, träna gärna med en kompis och gå inte ut för hårt. Börja träna lugnt och ta i lite mer varje gång. Är du ovan vid träning kan det vara bra att börja med en promenad, för att så småningom börja jogga och därefter börja springa. Springer du direkt är risken att du skadar dig eller tappar sugen.

Första passet släpps 19 juni!

Träna med Kalle och Simon här > > >

Variationen viktig Simon och Kalle är elitskidåkare och tillbringar mycket tid på rullskidor under sommarhalvåret. 100 träningstimmar lägger de på träning varje månad. De varvar rullskidor med allt från cykling till styrketräning och löpning.

– Att variera sig gör träningen mycket roligare. Det är något vi också tagit fasta på när vi tagit fram passen för Stora Enso: att blanda olika typer av träning.

Simon och Kalle tränar ofta tillsammans – Det vill vi tipsa andra att göra också. Har du bestämt att du ska gå ut och springa med en kollega eller vän blir det svårare att dra sig ur, säger Kalle.

Tradition att cykla runt Siljan Träningspassen kan med fördel göras utomhus. Ett styrkepass i skogen eller en löprunda runt en sjö kan ge en fin naturupplevelse som en bonus.

– Jag och Kalle har en tradition att vi brukar cykla tillsammans runt Siljan och Orsasjön i Dalarna en gång om året, det är en riktigt fin tur, berättar Simon.

Ett av träningspassen i sommar handlar just om att ta sig runt en sjö med valfritt färdmedel.

De åtta passen kommer att läggas ut en gång i veckan på Stora Enso Skogs webb med start 19 juni. Alla pass kan du göra själv på hemmaplan.

Tanken är att det ska vara enkelt och lättillgängligt – Vi vill genom det här samarbetet med Kalle och Simon inspirera till mer rörelse.

Jag är också övertygad om att får man träna utomhus i naturen bidrar det också till ett bättre välmående, säger Louise Ekeblad på Stora Enso.

Sista passet görs gemen­samt på Lugnet i Falun, för den som har möjlighet att komma dit.

– Utan att avslöja hela upplägget så kommer det bland annat bli stavgång i Mördarbacken, ett upplägg som passar alla nivåer. Vi kommer göra det tillsammans i grupp och peppa varandra, berättar Simon.

Har du inte möjlighet att vara med fysiskt på det sista passet, går det även bra att göra ett motsvarande pass på hemmaplan.

Foto Lasse Arvidson

T

illhör du dem som tänker att du borde komma i gång med träningen eller är du redan i god form, men behöver lite inspiration? De åtta träningspass som skidåkarna Kalle och Simon har tagit fram i samarbete med Stora Enso passar alla, oavsett nivå.

Passen är mellan 30 och 60 minuter långa och kan genomföras enkelt utomhus.

– Det blir allt från styrka och intervaller till lugnare pass. Passen görs i två varianter, för den som inte tränat så mycket tidigare och för den som redan tränar mycket.

Syftet är att inspirera och peppa människor att komma ut och röra på sig, berättar Simon Andersson.

2 | 24 Skogsnära 15

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

Just nu i din skog Juli, augusti och september Se över vårens planteringar Gå ut i din skog och inspektera vårens planteringar. Har du frågor om din plantering kontakta din virkesköpare. Upptäcker du betydande skador av snytbagge, torka eller liknande vänder du dig direkt till ditt försäkringsbolag.

Ha koll på granbarkborren!

Granbarkborren är som mest i farten under sommarmånaderna. När svärm­ nin­gen startar finns de första angreppen ofta på solbelysta lägen. Längre fram under sommaren hittar man angreppen i hela skogen.

Var aktiv och sök efter tecken på angrepp i skogen. Tänk på att granar som blåst ner eller skadats under vintern är mycket attraktiva för granbarkborren.

Sök efter tecken som rödbrunt borrmjöl på stammen, i barkspringor och spindelnät, men även kåda på stammen. På sensommaren börjar man se färgförändringar i barren, från grönt till gult-rött-brunt, på granarna som angreps under våren. Avverka och transportera bort angripna träd. Kontakta din virkesköpare om du har frågor!

Vill du öka lövandelen?

Mer löv på fastigheten kan vara smart ur flera aspekter: som ett trädslag för ett varmare klimat, skapa mer viltfoder, sprida risker, öka den biologiska mångfalden och mycket mer. Vill du satsa på förädlade lövplantor nästa vår är det bra att beställa tidigt, i september till oktober, då vissa sorter kan ta slut fort.

Beställ markberedning och plantor i god tid Var ute i god tid och beställ markberedning, plantor och planteringshjälp till kommande höst och vår. God framförhållning skapar en bättre arbetsmiljö för våra entreprenörer och ger Stora Enso en ökad möjlighet att tillgodose dina önskemål för ett lyckat föryngringsresultat i skogen.

Njut av bär- och svampplockning

ko Foto S

gsindu

striern

a, Ola K

årén

Plocka och ta tillvara på skogens guldkorn som blåbär, lingon, karljohansvamp, kantareller och annan ätbar svamp. Ha koll på om det är hög brandrisk eller eldningsförbud, till exempel genom appen ”Brandrisk ute”.

16 Skogsnära 2 | 24

Ladda ner appen Brandrisk ute.

Text Annsofie Öhman Foto Stora Enso

PG

PF

NO

NS

Bestånden delas in i fyra klasser.

Med skogsbruksplan får du ut det mesta av din skog Att investera i en skogsbruksplan är ett smart sätt att få ut det mesta av sin skog.

Du får koll på nuläge och alla åtgärder som ska göras för att nå ett bästa resultat i just din skog. Den är också ett krav när du certifierar din skog.

S

kogsbruksplanen innehåller mängder av information om din skog, bland annat ser du arealer, virkesförråd, trädslagsfördelning och åldersklasser. Den visar när olika åtgärder i skogen bör göras, som till exempel röjning, gallring eller föryngringsavverkning. På så sätt blir det enklare att prio­ritera vilka åtgärder som bör göras inom kort och vilka som kan vänta ett tag. För skogsägaren som vill certifiera sin skog enligt FSC® och PEFC är skogsbruksplanen ett krav.

dande skötsel. Exempel kan vara att frihugga gamla ekar. I NO-bestånd lämnas allt orört. Värdena gynnas av att du inte gör något alls. Exempel: gammal skog med mycket död ved eller en sumpskog. Skogen lämnas för fri utveckling.

Ger dig ekonomikoll

Vägen till målet

Att bedriva ett aktivt skogsbruk är på många sätt som att driva ett företag, för många kan det handla om förhållandevis stora ekonomiska värden. Planen blir då ett bra verktyg för att få koll på och planera ekonomin. Du kan till exempel se när en åtgärd kommer ge en intäkt och när den är en kostnad.

Vid ägar- eller arvskifte är en uppdaterad skogsbruksplan i princip nödvändig. Här finns grundläggande uppgifter för att värdera skogen på fastigheten.

Hur gör jag om jag vill ha en skogsbruksplan? Kontakta din virkesköpare, som ser till att en planläggare får uppdraget. Planläggaren inventerar fastigheten, värdefulla observationer dokumenteras och skötselförslag tas fram som skogsägaren sedan får godkänna. När planen är klar kan du få den som pärm eller digitalt via Min Skog som är dina personliga sidor på Stora Ensos webb.

När du har dina mål klart för dig är nästa steg att fundera på vilken skoglig strategi du ska välja. När virkesköparen känner till dina mål har hen goda förutsättningar att ge dig råd om hur du ska sköta din skog för att nå dit. Alla bestånd, eller avdelningar, som de benämns i skogsbruksplanen, får en så kallad målklassning som guidar om sättet att sköta skogen på.

De finns fyra klasser: produktion med generell hänsyn (PG), produktion med förstärkt miljöhänsyn (PF), naturvård orört (NO) samt naturvård med skötsel (NS).

I PG kan det handla om att sträva efter så hög produktion som möjligt, i PF brukas skogen för virkesproduktion men det finns ett extra miljöintresse utöver generell hänsyn. I NS väger miljövärdena tyngst, men de kan behöva bevaras eller förstärkas med naturvår-

Att bedriva ett skogsbruk är på många sätt som att driva ett företag: planeringen är viktig!

Mål med skogen När du beställer en skogsbruksplan är det klokt att fundera på vad du har för mål med skogen. En fråga som inte alltid är så lätt att svara på, även om du är aktiv och lägger mycket tid i skogen. Speciellt som ny skogsägare så kanske man inte alltid vet var man står i alla frågor.

De flesta skogsägare vill ha ett långsiktigt lönsamt skogsbruk, men det brukar finnas andra värden som också betyder mycket. För en del är rekreation i form av jakt, fiske, bär- och svampplockning viktigt, andra satsar på ett skogsbruk med extra fokus på naturvård eller vill lyfta fram fastighetens kulturvärden. Vissa ser skogen som en del i familjetraditionen och vill förvalta den på samma sätt som tidigare generationer.

2 | 24 Skogsnära 17

Foto Victor Lundberg

Tema:

Skogens sociala värden 18 Skogsnära 2 | 24

Vi bor i ett land som till stor del är täckt av skog, närmare 70 procent.

Att fiska, jaga, idrotta, vara ute med hunden, plocka bär eller bara njuta av naturen ger många av oss den där extra guldkanten i livet. Inte bara skogsägare har förmånen att vistas i skogen, genom allemansrätten som också är en skyldighet är skogen öppen för alla.

I det här numret tittar vi närmare på skogens sociala värden: Hur vi nyttjar den, vilka utmaningar som finns och vad skogen kan ge oss i form av att må bra i kropp och själ. Vi får också veta vad den senaste forskningen säger om kopplingen mellan natur och välbefinnande.

Text Annsofie Öhman Foto Sebastian Sandqvist

2 | 24 Skogsnära 19

Foto Victor Lundberg

TEMA – Skogens sociala värden

Ann Dolling, forskare på SLU i Luleå.

Därför mår vi bra av skogen Naturens roll för människors hälsa är ett växande forskningsfält och forskarna är ense: Naturmiljöer har en positiv inverkan på vårt välmående.

– Våra hjärnor reagerar fortfarande som de hjärnor som levde på savannen och vi är skapta för att vara i skog och mark. Naturen påverkar vår hälsa positivt, där kan vi slappna av bättre och blodtrycket sjunker, säger Ann Dolling, forskare på SLU i Luleå.

Text Sanna Casson Foto Agnieszka Boeske

20 Skogsnära 2 | 24

K

anske känner du doften av granskog, ser solen sippra fram genom bladverket eller hör ett svagt ljud av en hackspetts trumning mot en stam när du är ute i din skog.

– I skogen får vi lagom mycket stimuli. Din hjärna registrerar dofter och olika ljud i skogen som kan skapa lugn. Naturliga miljöer är vilsamma, säger Ann Dolling som är forskare på enheten för skog och hälsa på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Luleå.

Många intryck i stadsmiljöer Det är bara de senaste århundradena som människor bott i städer, tidigare hade alla nära till naturen.

– Att vistas i en stad, sitta vid en dator eller köra en bil gör att vi hela tiden måste vara alerta och fatta beslut. Vi får väldigt mycket intryck. Det är utmattande och vi får inte den tid till återhämtning som vi behöver, säger Ann. När människor använder en riktad uppmärksamhet som tar mycket energi utan återhämtning kan konsekvensen bli utmattning. Ann Dolling och hennes kollegor har tittat på hur människor med utmattningsdepression påverkas av att vistas i skogen.

2 | 24 Skogsnära 21

Foto iStock Tero Vesalainen

TEMA – Skogens sociala värden

Naturens positiva effekter • Naturvistelser hjälper mot psykisk ohälsa, som depression, ångest och stress.

• Dags- och solljus triggar viktiga funktioner i kroppen och stödjer den naturliga dygnsrytmen. Det gör exempelvis att man sover bättre, men verkar också skydda mot allvarlig sjukdom.

• Det finns tydliga samband mellan ökad livslängd och boende nära grönområden. Upplevd ohälsa ökar med avståndet från dessa. Statistiskt sett är fördelen med att bo nära grönska störst för människor med låg socioekonomisk status.

– Blodtrycket går ned jämfört med när de vistas i stan och sinnestämningen blir lugnare. Att besöka skogen med jämna mellanrum kan både förbättra humöret och minska ångest för personer med utmattningssyndrom, berättar Ann. Sinnesstämningen ökar hos personer med utmattningssyndrom direkt efter ett skogsbesök och den positiva effekten kan finnas kvar så länge som tre månader.

Kortisolet minskar Det finns flera anledningar till varför vi mår bra av att vara i skogen. Skogen bjuder på en variationsrik miljö som väcker lagom mycket uppmärksamhet genom våra olika sinnen.

En japansk studie visar att kortisol, det hormon som utsöndras vid stress, minskar när man är i skogen jämfört med i stan. Forskare har också kommit fram till att välmående och känsla av anknytning, närhet och tillhörighet är större i mer naturliga omgivningar än i miljöer

22 Skogsnära 2 | 24

• Utomhusluft är ofta bättre för hälsan än inomhusluft.

Detta gäller även i stadsmiljöer, särskilt i större parker och grönområden med många träd och buskar.

• Naturvistelser kan ge bättre existentiell hälsa. Tröst, inre styrka, känsla av sammanhang och kravlöshet kan vara svåra att gradera och mäta, men intervjuoch enkätstudier visar att naturen kan ge just detta.

• Att gå ut en stund varje dag i naturligt dagsljus kan enligt forskning minska risken för depression.

Källa | Åsa Ottosson, Nordic Nature Health Hub, SLU

som är tillrättalagda och bebyggda. Alla sinnesintryck i stadsmiljöer ger många olika sinnesintryck som kan skapa mental trötthet.

Våra hjärnor är mer skapta för att leva på savannen.

Vi mår bra av att vistas i miljöer där det finns resurser för vår överlevnad såsom vatten, mat och skydd. Och det spelar faktiskt roll hur skogen ser ut. Ann och hennes kollegor har gjort studier där utmattningsdeprimerade personer fick vara ute i skogen med jämna mellanrum under en period på tre månader. De fick själva välja vilken miljö de ville vistas i.

Här visade det sig att deltagarna föredrog öppna skogsmiljöer med rymd och vy: skogen vid sjön var mest populär, följd av tallskogen.

Det var inte många som valde den mörka granskogen, de flesta ville sitta i en miljö där de hade skogen som ett skydd i ryggen, men ett lite mer öppet landskap framför sig. Det kunde handla om en sjö eller en myr till exempel.

– Att ha öppet framför sig skapar en översikt, som människor mår bra av, säger Ann. Hur kan skogsägare bidra till miljöer som är bra för välbefinnandet?

– Jobba med variation i landskapet. Blanda olika trädslag och träd i olika åldrar. Spara gärna några äldre träd. En skog där det kommer in ljus är mer positiv för återhämtningen än en mörk skog. Satsa gärna därför också på lövträd, ha lite avstånd mellan träden och skapa gärna små gläntor.

och bidra till mental återhämtning hos personer med diagnosen utmattningssyndrom.

– Vi jobbar i ett spännande forskningsprojekt med personer som inte har möjlighet att ta sig ut i naturen.

Det kan exempelvis handla om funktionshindrade personer eller personer inlagda på sjukhus. De använder virtuella 3D-glasögon och får uppleva skogen digitalt. Även om det inte ger samma effekt som när man vistas i riktig natur, kan bilder på skog och dofter faktiskt ha positiva effekter på välmåendet, säger Ann.

Naturhälsa genom historien

Grönområden viktiga i stadsplanering Träd och parker blir allt viktigare i stadsplaneringen.

Närhet är en förutsättning för att människor ska besöka naturpräglade områden. Forskning visar att unga som har tillgång till vardagsnära natur rör sig mer än andra, något som leder till bättre hälsa både psykiskt och fysiskt.

– Det är oerhört viktigt att satsa på tätortsnära skog, så att alla människor enkelt kan komma ut i skogen, säger Ann Dolling.

Internationell forskning visar att ett grönområde behöver vara minst en hektar för att ge effekt på återhämtningen. Ju mer grönyta desto bättre livskvalitet visade en stor studie där forskare tittade på livskvaliteten hos invånare i 51 europeiska städer. Särskilt viktiga var grönytorna i de stadsområden där invånarna hade lägre inkomster.

– Naturen kommer alltid vara viktig för oss människor och de senaste åren har vi blivit bättre på att se till att spara natur även i städerna, säger Ann. Skog, trädgårdar och natur har visat sig ge gynnsamma effekter vid rehabilitering efter sjukdomar och svåra skador. Kvinnor som har haft gynekologisk cancer i Skåne har som en del i rehabiliteringen fått vistas med andra patienter i skogen regelbundet.

– De preliminära resultaten visar att skogsbesöken varit positiva för rehabiliteringen. Både att bara vara i skogen, utan krav och att träffa andra i samma situation, berättar Ann Dolling.

Att naturen kan ge läkning är inget nytt. Den grekiske läkaren Hippokrates drev ett sjukhus med trädgård på ön Kos så långt tillbaka som 400 år före Kristus. Han ordinerade trädgårdsvistelser och promenader i skogen till sina patienter för att ge dem de bästa förutsätt­nin­garna för läkning.

I slutet av 1980-talet kom det stora genombrottet för den moderna forskningen om naturens betydelse för hälsan. Miljöpsykologen Roger Ulrich publicerade flera studier; han kunde bland annat visa att nyopererade patienter som hade utsikt från sjukhusrummet mot grönska återhämtade sig snabbare än de som hade utsikt mot en tegelvägg.

Under 80-talet ökade den stressrelaterade ohälsan i Japan. Här fick skogen en viktig roll för återhämtningen och begreppet skogsbad, som fortfarande är stort i Japan, myntades.

På 2000-talet har det skett ytterligare en förändring.

Vårt samhälle har blivit digitalt och vi tillbringar alltmer tid framför en skärm, något som inte våra hjärnor är skapade för.

– Samhället har förändrats på ett sätt som gör att vi sitter still mycket mer, hanterar mycket information och bor och vistas i miljöer som ställer höga krav på vår uppmärksamhet, säger Ann Dolling.

Allt fler lider av psykisk ohälsa och intresset ökar för hur naturen kan hjälpa oss: – För 20 år sedan ansågs det som lite flummigt med exempelvis rehabilitering i naturen, men nu har det skett en förändring. Allt fler forskar om detta ämne och det finns en större förståelse för vilken nytta naturen har, avslutar Ann Dolling.

Foto Fredrik Posse

Hur länge behöver man vara ute i skogen för att få effekt för välbefinnandet?

– Mellan 45 minuter och två timmar kan vara lämpligt.

Men för att få själva återhämtningen handlar det inte om att vara ute med röjsågen eller att vara ute och springa, även om det kan också vara positivt för välbefinnandet. För den psykiska återhämtningen är det viktigt att fokusera på att vara här och nu och registrera vad du hör och ser, det handlar om mindfulness helt enkelt.

Även virtuell skog ger effekt Flera länder i östra Asien ligger långt före Skandinavien när det gäller att avsätta skog för bättre mänsklig hälsa.

I Japan har man till exempel över 60 certifierade terapi­ skogsområden och ett tusental så kallade rekreationsskogar spridda över hela landet. Japaner ordineras så kallade skogsbad mot stress och depres­sioner. Det handlar om att vistas i skogen och jobba med en med­ veten närvaro.

Det finns också studier som visar på att naturljud som vågskvalp och fågelsång bidrar till ett lugn och att dofter från bland annat barrträd kan öka känslan av närvaro 2 | 24 Skogsnära 23

TEMA – Skogens sociala värden

Så fungerar allemansrätten i din skog Allemansrätten är en gammal sedvänja som gör att vi har rätt att röra oss på privat mark.

Men det Sverige som fanns då rätten kom har förändrats. Vi är fler människor och skogen har också blivit en arena för friluftsliv, träning och tävling. Nils Hallberg, jurist på Naturvårdsverket, guidar oss i allemansrätten och dess utmaningar.

Text Annsofie Öhman

A

Foto Tim Foster

Du får cykla både i naturen och på enskilda vägar.

Men med moderna terrängcyklar som tar sig fram i terräng som man förr alls inte kunde cykla i, blir ansvaret större för den som idag cyklar i skogen.

24 Skogsnära 2 | 24

llemansrätten gör att vi kan vistas i privat mark i naturen. Vi kan plocka bär och svamp och övernatta något enstaka dygn i tält i skog och mark. Men med rätten följer också en skyldighet att värna om naturen och visa hänsyn mot djur och natur, markägare och andra du möter.

Hur länge har allemansrätten funnits?

– Det är en intressant fråga. Allemansrätten av idag härrör från 1940-talet. Då flyttade många människor från landet in till stan. Jobb på egen gård ersattes av förvärvsarbete. Nu fick man reglerad arbetstid och en betald semesterdag i veckan.

För att ge dem som bodde i stan bättre möjligheter att komma ut i naturen etablerades begreppet allemansrätt. Det gjordes i samband med en fritidsutredning på 1940-talet. Innebörden var att man fick röra sig på annans mark, men med sunt förnuft.

Det var egentligen ett konstaterande av det som redan var.

– Men man kan faktiskt spåra delar av allemansrätten till dåvarande kungen Magnus Erikssons riksomfattande landslag från 1350. Den innehöll inslag rörande bland annat färdselrätt

och möjlighet att plocka bär och annat som vi känner igen i dagens allemansrätt.

Kan man straffas för brott mot allemansrätten?

– Den är ingen lag med lagtext, däremot är den skyddad både i grundlagen och miljöbalken. Gränserna för vad som är okej eller inte regleras av andra lagar. Om någon olovligt hugger ner ett träd på någon annans mark regleras det av brottsbalken. Normalt blir det böter, men det kan också bli upp till 6 månaders fängelse.

Finns allemansrätten i några andra länder?

– Den är unik för Sverige, men det finns liknande upplägg i Norge och Finland. I Skottland har man sett hur vi har det här, och gjort en egen variant med det bästa av allemansrätten. Även Nya Zeeland har en egen variant.

Att den inte finns i fler länder kan man bland annat härröra till olika länders rättstraditioner. Ett exempel är USA där man kan bli hotad med vapen om man går in på någon annans mark.

En gammal sedvänja i modern tid, finns det några utmaningar?

– Samhället har utvecklats en hel del sedan 1940-talet.

Idag är vi fler människor plus att friluftslivet har utvecklats med ny teknik, som för till exempel cyklar. Friluftslivet har ”sportifierats” och i viss mån blivit motoriserat. Skogen har också blivit en arena för träning och tävling. Det innebär en ökad belastning på naturen. Förr jobbade många med tuffa fysiska jobb och på helgen ville man helst ta det lugnt. Idag är det tvärtom, efter stillasittande jobb i veckan vill vi gärna ut i skog och mark och röra på oss.

Vad gäller för cykling?

– Enligt allemansrätten får du cykla både i naturen och på enskilda vägar. Jämfört med till exempel 40-talet ser våra cyklar annorlunda ut idag. Då var det bara den egna muskelkraften, vilket det inte alltid är idag. Dagens

moderna terrängcyklar med stötdämpare och grova däck tar sig fram i terräng som man förr alls inte kunde cykla i. Ansvaret för den som cyklar i skogen idag blir då betydligt större.

Självklart är det att man inte får cykla över någon annans tomt eller det man kallar hemfridszonen*. Du får heller inte cykla över planteringar och uppodlade åkrar eller ställen där marken lätt kan komma till skada.

– Sen är det väderberoende. Cykling på blöta områden kan ge enorma spår i marken. Våtmarker och mossar är områden som är mer känsliga. Allemansrätten ska användas med förnuft och hänsyn.

Och vad säger allemansrätten om ridning?

– Du får rida i naturen enligt allemansrätten, men inte överallt. Hästens tyngd ökar ju risken för skada på skog, mark eller väg. I allmänhet är det tillåtet att rida på skogsbilvägar och andra enskilda vägar. Men om det innebär skada på vägen, kan vägens ägare förbjuda ridning där, till exempel vid tjällossning.

Det är inte tillåtet att, utan lov, rida över tomt eller gräsmatta. Det är inte heller tillåtet att rida över planteringar (även skogsplanteringar), åkrar, vallar och liknande områden som lätt kan skadas. Undvik också att rida på annan ömtålig mark, till exempel mjuka skogsstigar, ängar och hagar. Och för den som tänker rida regelbundet i ett visst område är det bra att fråga markägaren om lov.

Vad gäller kring jakt och fiske?

– Den är både en rätt och en skyldighet. Så det gäller att man som nyttjare är påläst och har koll på väder och underlag. Är det regnigt eller torrt? Det är inte svart eller vitt, utan hela tiden en balansgång.

Något tips om hur jag som skogsägare kan tänka?

– Utgångspunkten är att allemansrätten är grundlagsskyddad och att privatpersoner har rätt att använda skogsägarens mark. Om personen sköter det snyggt vill säga.

I allemansrätten framgår det tydligt att man inte har rätt att gå på åkrar med växande grödor. Men vad gäller en ny skogsplantering kan det tolkas på olika sätt.

– Det finns ett rättsfall som klargör att man faktiskt har möjlighet att gå över en ny skogsplantering så länge man inte skadar plantorna. Att skada plantorna är självfallet förbjudet. Alltså är det tveksamt om man som markägare kan kräva att folk håller sig borta från skogsplantering.

– Men skogsägaren kan ju informera om att det inte är lämpligt att gå genom en ny plantering, och sedan föreslå andra områden där det funkar bättre. På så sätt kan alla bli nöjda.

Vid jakt gäller det också att hitta ett förhållningssätt.

Till exempel så får bärplockare inte störa jakten, men det kan ju bli riskfyllt för bärplockarna om de håller till i ett område där det pågår jakt. Då kan skogsägaren informera om att de skjuter med vapen och föreslå andra områden där de inte jagar.

– Sen är ju allemansrätten en bedömningssport, ofta finns det inte ett knivskarpt ja eller nej. Utan snarare vad som är rimligt.

Nils Hallberg, jurist på Naturvårdsverket.

* Hemfridszon: Området närmast runt ett bostads- eller fritidshus där den boende har rätt till ett privat område.

Där gäller ej allemansrätten. Det finns inga exakta avstånd för zonen, beroende på om det till exempel är en villatomt eller skogsfastighet. Det är en glidande skala.

Foto Chris Schog

– Fiske och jakt är starkt knutet till markägaren och ingår inte i allemansrätten. Så här krävs medgivande av fastighetsägaren eller att man löser fiskekort eller liknande. Men allemansrätten är ändå viktig, då den gör det möjligt att ta sig till jaktmarker och fiskevatten.

Sedan finns det allmänt vatten, längs Sveriges kuster och vid Sveriges största sjöar, där det är fritt fiske.

Hur värnar jag som privatperson om allemansrätten?

Läs mer om allemansrätten På Naturvårdsverkets webb, naturvardsverket.se, kan du läsa vad som gäller för aktiviteter som ridning, klättring, cykling, eldning, jakt och fiske, tältning, vandring och skidåkning.

2 | 24 Skogsnära 25

Border collie är en ras som behöver mycket aktivering för att må bra, på bilden Lizzroys Chezz och Chipp.

26 Skogsnära 2 | 24

Raserna som är vanligast i Sverige • Nya hundar som registrerades i Jordbruksverkets register 2023: 67 700.

• 358 hundraser och rasvarianter.

• Vanligaste rasen är labrador retriever, golden retriever, tax, schäfer och bichon havanais.

• Populärast hundnamn 2023: Molly, Bella, Charlie, Doris och Sally.

Foto Carina Andersson

TEMA – Skogens sociala värden

Carina Andersson och Chipp.

Så blir hunden din bästa träningskompis Många jakthundar jagar bara en liten del av året och för en hel del andra hundar handlar utelivet mest om promenader. Men är det inte dags att ge din hund ett mer aktivt uteliv året om? Carina Andersson tipsar om hur man kommer i gång med att lägga spår och andra utmanande aktiviteter i skogen.

Text Annsofie Öhman

C

arina Andersson har i många år varit aktiv i Svenska Brukshundklubben, SBK, både på central nivå och för verksamheten i Småland.

Hundar har alltid funnits i hennes liv och idag har hon två Border collies, Chipp och Chezz. Rasen kännetecknas av att hundarna är intelligenta och lättlärda och behöver mycket aktivering för att må bra.

– Jag är också räddningshundförare genom SBK, det betyder att MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, kan kalla in mig och min hund vid katastrofer som ras och jordbävningar.

Ett sådant tillfälle var i Stenungsund förra året när marken hade rasat på E6:an. Då skickades två räddningshundar ut för att säkerställa att ingen människa fanns bland rasmassorna.

– Det är spännande uppdrag och hundarna tycker det är jätteroligt. Att få vara en del av den här typen av hjälpinsatser och den mycket givande träningen i räddningssök är nog det roligaste som jag har gjort inom hundvärlden, säger Carina.

Skapa starka band De flesta hundägare har nog varken kunskap eller tid att jobba på en sådan proffsnivå med sina hundar, men för den som vill ta hundägarlivet ett snäpp till finns det många roliga aktiviteter man kan göra tillsammans. Inte minst med skogen som arena. Spåra, söka, löpträna eller annan fysisk träning tillsammans med sin hund är några exempel.

– Aktiviteter är också ett sätt att skapa starka band mellan hundförare och hund. Hunden är ett flockdjur och det är du och din familj som är flocken, inte andra hundar, betonar Carina.

Om du är i skogen är det viktigt att känna till att

hundar inte får springa lösa i skogen från 1 mars till 20 augusti. Under den perioden är det många vilda djur som föder ungar.

– Hunden ska hållas i koppel eller under samma kontroll som om den vore kopplad. Om du tränar med din hund i skogen kan du använda dig av en lång lina.

Har du tips på hur man kan aktivera sin hund i skogen?

– Du kan lägga enklare spår och även lära hunden att söka. Alla kanske inte känner till vilket enormt doftsinne hundar har. Om männi­ skans doftsinne är lika stort som ett frimärke, så är motsvarande för hunden en hel fotbollsplan.

Att jobba med spår och sök är därför aktiviteter som många hundar gillar!

Spåra människor eller söka kantareller

Om människans doftsinne är lika stort som ett frimärke, så är hundens som en hel fotbollsplan.

Det finns olika sätt att jobba med spår. Till exempel kan hunden få spåra efter en människa.

En hund kan spåra otroligt långt om den är van, men till en början så går man inte mer än 50 till 100 meter.

– Personen går en slinga i skogen, i slutet av det tänkta spåret läggs en leksak eller lite godis i en burk.

Hunden får sen i uppdrag att följa spåret. Tänk på att ha en sele på hunden. Och glöm inte att belöna när hunden kommer fram till slutet av spåret.

Ett annat sätt att aktivera sin hund är genom att lägga viltspår. Ta kontakt med en jägare och se om du kan få tag på en rådjursklöv och djurblod. Du själv eller någon annan går sedan ett spår i skogen, släpande på klöven efter marken och droppar en droppe blod då och då. Låt sedan hunden spåra upp klöven.

2 | 24 Skogsnära 27

Foto Maria Ek

TEMA – Skogens sociala värden

Lär hunden spåra och söka Människa

Ta med dig godis och gå i väg en bit bort, hunden ska inte se dig. Någon annan håller fast hunden och låter den leta rätt på dig. Är du själv kan du innan promenaden gå ut i skogen och lämna en leksak. Tillsammans med hunden letar du sedan efter leksaken.

Viltspår

Dra klöven efter marken, droppa en droppe blod då och då. Låt hunden spåra upp klöven. Du kan behöva tillstånd från Jordbruksverket för blodspår.

Godisspår

Lämna hunden och gå ut en bit i skogen. Lägg en liten bit hundgodis i varje fotspår. Visa hunden var spåret börjar och låt den sen följa spåret fram till ”målet”, till exempel en uppskattad leksak.

På jakt efter kantareller?

Sökövning

Att söka efter personer eller leksaker på ett fält eller i skogen är mer utmanade. Hunden ska lära sig att söka inom ett särskilt område. Börja med att gå runt och zickzack i en ruta (10 x 20 meter). Hunden ska förstå att den ska leta inom området där det luktar människa. Genom att du går zick-zack kan hunden inte spåra utan måste lyfta upp nosen mot vinden – det kallas sök.

Läs mer på brukshundklubben.se

Att lära hunden leta efter kantareller är en annan kul aktivitet, som också går utmärkt att göra även om man har hunden i lina.

– Det kan handla om kantareller eller något helt annat.

En hund kan lära sig otroligt många olika dofter. Vill vi att hunden ska lära sig känna igen och leta efter kantareller så får man lära hunden doften av just kantarell. I början får man kanske köpa hem kantarellerna från affären för att börja träna på kantarelldoften. Det finns också flera kurser man kan gå med sin hund för att lära sig metoden.

Sedan tillägger hon att för att lyckas med spårning eller sök så måste hunden vilja samarbeta.

– Det kan finnas annat som lockar mer, till exempel en löpande tik eller att jakthunden får vittring på vilt och hellre vill få tag på haren. Sådana drifter är svåra att få bort och sam­ ar­betet mellan hundförare och hund blir då Tänk på detta när du sämre. Men gör tränar med hunden man mycket • Ta med vatten om du är ute med hunden. roligt ihop med sin • Om hunden blir biten av en orm, sitt stilla vid hunden hund, så blir det och ring någon som kan hämta er. Gå inte vidare, då kan giftet sprida sig snabbt. så klart mycket • Se till att hunden har fästingskydd. bättre, konstate• Från 1 mars till 20 augusti är det koppel på i skogen. rar Carina.

När du tränar, använd en lång lina.

Hunden ska • Glöm inte mobilen, om det skulle hända något. tycka att det är kul

28 Skogsnära 2 | 24

att vara med sin förare och känna att ”vi gör kul saker ihop.”

När hunden gjort det man vill så belönar man med en korvbit, hundgodis, en leksak eller något annat man vet att hunden gillar. Eller så blir belöningen gemensam lek.

Hunden som träningskompis Tycker du om att löpträna? Då kan du kombinera din träning med hundens. Se till att hunden har en sele som sitter bra och använd ett lagom långt koppel, 2–3 meter brukar passa. Antingen springer du med kopplet i handen eller så fäster du ett så kallat expanderkoppel i midjan.

Gå kissrundan först och sen springer ni. Du får lära hunden att inte stanna och nosa och kissa hela tiden, nu är det löpning som gäller!

För att uppmuntra fysisk aktivitet både för hundar och hundägare har Svenska Brukshundklubben tagit fram ett nytt träningskoncept där hundägaren och hunden gemensamt gör ett träningspass. Det kan gå till så att man först springer ihop en sträcka, sedan stannar man till vid en ”station” och gör övningar.

– För hunden kan det handla om att sitta fint, en övning som stärker hundens rygg. Matte eller husse får göra situps eller andra magövningar, säger Carina.

En annan övning kan vara rörlighet. Hunden får gå slalom mellan mattes ben i en åtta medan matte eller husse gör knäböj. Övningarna finns i olika svårighetsgrader, och lämpligen börjar man med träna med sin hund på den gröna nivån som är den första. SBK arran­ gerar också kurser för att man lättare ska komma i gång.

Till sist tipsar Carina om att man gärna kan gå med i Svenska Brukshundklubben och delta i kurser.

– Det finns ju mycket att läsa på nätet, men ofta kan det vara enklare och roligare med en instruktör och att träffa likasinnade som du gör på brukshundklubbarna.

Och glöm inte att alla hundar är välkomna på kurserna!

Foto Peter Johnsen

Magiska skogar

Från lummiga ädellövskogar till karga myrhav. Från grönskande hedar till dramatiska dalar och djupa raviner.

Här hittar du några skogspärlor som kan vara värda ett besök i sommar.

Text Annsofie Öhman & Sanna Casson

1. Söderåsen – mäktig storhet

2. Tiveden – vilt och vackert

Sveriges sydligaste vildmark hittar du i Tiveden. Här finns ett kuperat och vilt skogslandskap med dramatiska sprickdalar, vackra skogssjöar och klippblock upp till tio meter höga.

I området hittar du också många intressanta grottor. I Tivedens nationalpark finns nästan 3,5 mil markerade leder, från rundor som inte är mer än 1 km till 9,5 km.

3. Stenshuvud – lummig ädellövskog

400 hektar stort erbjuder Stenshuvud en mycket varierad upp­ levelse. Själva berget som mäter 97 meter över havet består av tre toppar med magnifik utsikt över Hanöbukten. Du behöver sedan inte gå långt för att befinna dig i vacker ängsmark, rik och lummig ädellövskog, havsmiljö eller på sand- och klippstrand.

4. Böda backar

Foto Klaus Steinkamp

Norr om Böda på norra Öland ligger naturreservatet Böda backar, ett av Sveriges största flygsandområden. Böda backars skog är i dag hem för en lång rad växter och djur som är knutna till gamla träd och sandiga miljöer. Här finns allt från karga sandhedar med stormvridna tallar, till kalkrika ängstallsskogar med en mångfald av orkidéer och frodiga lövlundar med jätteekar. Den som gillar att vandra hittar flera fina leder och motionsspår här.

5

Njut av lummiga lövskogar i Söderåsen!

5. Sveriges största skogliga nationalpark

Muddus eller Muttos på samiska är Sveriges största skogliga nationalpark. Nationalparken är en del av världsarvet Laponia och ligger i Lappland. Här finns gammelskogen bevarad med jättefuror, kulturlämningar, enorma mosaiker av myrmark, vattenfall och djupa raviner.

6. Världens äldsta träd

Uppe på Fulufjället i nordvästra Dalarna kan du se Old Tjikko, världens äldsta träd som varit med i hela 9 550 år. Granen har överlevt så länge genom att slå nya rötter från grenarna.

I februari 2023 knäcktes Old Tjikkos topp av under en vinterstorm, men den har bevarats på Fulufjällets Naturrum. Fulufjällets nationalpark bjuder också på färggranna lavar, urskogar och det imponerande vattenfallet Njupeskär.

7

6

7. Ett varierande landskap i Skuleskogen

8

Storslagna utsikter över Höga Kusten, gamla granskogar, branta berg och vackra stränder.

I Skuleskogens nationalpark vid kusten mellan Örnsköldsvik och Härnösand kan du njuta av ett varierat landskap och fina vandringsleder. Skuleskogen ger ett trolskt intryck, insprängd i fält som en gång i tiden var stränder i havet.

8. 180 trädarter i Ekolsund

Silvergran, kustgran, makedonisk tall, lärk, poppel, tulpanträd, humlebok och äkta Ornäsbjörkar. Vid Ekolsunds slott i Enköpings kommun nära Mälaren finns ett så kallat arboretum fyllt av olika trädslag.

Här finns totalt runt 180 olika trädarter!

Stora Enso hjälper till med skötsel av parken.

Ekolsunds slott som var Gustav III:s favoritresidens bjuder också på spännande historia!

2

4 Foto Lars-Goran Abrahamsson

I Söderåsens nationalpark, öster om Helsingborg, upplever du lummiga lövskogar, mäktiga rasbranter, strömmande vattendrag och fantastiska utsikter. Särskilt spännande är Skäralid som är en sprickdal med lodräta klippor. Här finns en mång­ fasetterad insektsfauna och ett rikt djur- och fågelliv.

1 3

T.v. Utsikt i Skuleskogen. T.h. Skogsmård på stam i Tiveden.

2 | 24 Skogsnära 29

I en andra gallring handlar det mer om att glesa ut så att tillväxten flyttas till träden som blir kvar, en finputsning av förstagallringen helt enkelt.

30 Skogsnära 2 | 24

Mattias Svensson från Stora Ensos dotterbolag Sydved och skördar­ föraren Daniel Josefsson är ute på en andra gallring i Småland.

Proffsig gallring i välskött tallbestånd Det är full fart på familjen Svenssons marker utanför Gislaved när den andra gallringen i det fina tallbeståndet utförs. Snabbt och med stor precision väljer skördarföraren Daniel ut nästa träd som ska gallras bort. En åtgärd som ger både friskare skog och ökar det framtida värdet på beståndet.

Text Annsofie Öhman Foto Anna Hållams

S

olen kikar då och då fram mellan molnen den här kylslagna vårdagen i slutet av april. Beståndet som ska gallras ligger några kilometer norr om Gislaved. På plats är virkesköparen Mattias Svensson från Stora Ensos dotterbolag Sydved, Daniel Josefsson och Timmy Rydberg som jobbar för entreprenören LG Hultsjö skogsmaskiner och skotarföraren Toimi Rumpunen på egna företaget Toimis skogstjänst.

– Skogsfastigheten som är på cirka 120 hektar, består mest av tall, men det finns även inslag av gran och löv, berättar Mattias Svensson, virkesköpare sedan tio år och väl bekant med markerna kring Gislaved.

Astrid Svensson ärvde fastigheten av sin far 1974 och sedan några år tillbaka är även Astrids barn Carl Johan och Christina delägare.

– Vi har redan gjort en förstagallring i det här området, den blev precis klar och nu är vi på gång med en andra gallring i det gränsande beståndet. Beståndet som ska gallras i dag är ett välskött och vackert tallbestånd i 50-årsåldern. Här handlar det mer om att

glesa ut så att tillväxten flyttas till träden som blir kvar, en finputsning av förstagallringen helt enkelt, tanken är att skapa grövre timmer till slutavverkningen, förklarar Mattias.

Friskare skog och tidig intäkt Det finns flera skäl till att gallra. Du får en fin, friskare skog samtidigt som tillväxten fokuseras på de vitala, starka träden. Det gör att man får större volymer timmer vid slutavverkningen. Dessutom får man en första ekonomisk intäkt från sin skog. Gallringen är också en chans att själv utveckla sin skog i önskad riktning.

– Jägaren kanske skapar miljöer som passar för viltet, andra som värdesätter skogens naturvärden extra mycket väljer att gallra fram gamla vårdträd eller släppa fram lite mer löv i ett bestånd som domineras av gran, säger Mattias.

Han tillägger att han själv tycker att en gallrad skog är mycket mer estetiskt tilltalande än en ogallrad där det ofta blir tätt och otillgängligt.

2 | 24 Skogsnära 31

Vid förstagallringen plockade Daniel och Timmy bort träden som var små, krokiga eller skadade.

Lugnare vid andra gallringen Det skiljer sig en del hur man jobbar vid en förstagallring jämfört med en andra gallring, eller för den delen också tredje gallring som inte är ovanligt på tallmarker.

Vid en förstagallring handlar det verkligen om att glesa ut och forma beståndet. Speciella önskemål från skogsägaren är viktiga att ha med redan från start. Vid en andra gallring har du gjort grundjobbet. Ofta blir det lugnare, men samtidigt går gallringen snabbare. Nu fortsätter du med utglesningen för att kvarvarande träd ska kunna utvecklas ännu mer.

– Vid förstagallringen plockar vi bort träd som är små, krokiga eller skadade. För det mesta är det en självklarhet vilka träd man ska ta. Sedan får det gärna bli jämna avstånd mellan träden som blir kvar, men det är inte alltid nödvändigt, förklarar skördarföraren Timmy.

Smidig skotare Timmy och Daniel jobbar i lag och delar på samma skördare, som går från 6.00 på morgonen till 18.00 på kväl­ len. Maskinpassen är på tre timmar. Den som inte jobbar i skördaren tar itu med andra uppgifter som röjning och planering för kommande jobb.

– Det är en smidig maskin med åtta hjul som är perfekt för gallring, inflikar virkesköparen Mattias.

Träden som Timmy eller Daniel har hanterat i skördaren sorteras och läggs sedan i högar längs stickvägen.

Skotaren samlar sedan in virket, och lastar av det vid upplagsplatsen vid bilvägen.

– Ofta är jag på plats i gallringen någon dag efter skördarens jobb, men är det en större avverkning kan det ta fler dagar innan jag blir klar, säger Toimi som kör med en skotare som inte är så stor och lätt kan röra sig i gallringsskogen.

Bra vägnät och högstubbar Innan själva avverkningen kan starta läggs en del tid på planering. Bland annat utses basvägar, de lite större vägarna där maskinerna rör sig, och stickvägar där skördaren kan arbeta sig fram i beståndet. Ett väl planerat vägnät minskar risken för att maskinerna lämnar spår i marken. Även lämpliga avläggsplatser vid en basväg ses ut.

– Här har vi snitslat stickvägarna så att det blir lättare

32 Skogsnära 2 | 24

för oss att se dem när vi sitter i maskinen, säger Timmy och visar på de blå banden som bundits kring flera tallar.

I beståndet som ska gallras syns även flera kulturstubbar, stubbar på knappt 1,5 meter som markerar forn- eller kulturminnen. I det här fallet kolbottnar, rester från gamla kolmilor.

Men det är inte bara träd som ska tas bort, skördarföraren måste hela tiden ha koll på naturhänsynen och ta beslut om vilka träd som ska sparas för naturvårdens skull.

– Egentligen börjar jobbet med naturhänsyn redan vid röjningen, att man sparar till exempel löv och evighetsträd. Ofta när vi går igenom ett jobb ser vi till exempel vattendrag och bergshällar och tänker att det kan vara områden som kan vara lämpliga för naturvård, säger Daniel.

Han tillägger att de vid gallringen också skapar högstubbar, sparar evighetsträd, lämnar död och så vidare.

Titta på grönkronan Det gäller att inte vänta för länge med att komma i gång med gallringsprogrammet, som ju också inkluderar ungskogsröjning, så att man hinner med allt innan beståndet blir för högt och risken för storm- och insektsskador ökar.

– Förstagallringen bör göras tidigt och relativt hårt, medan senare gallringar görs lite svagare, förklarar virkesköparen Mattias.

En förstagallring i tallmarker bör göras när grönkronan utgör hälften av stammen, det sker ungefär vid 10 meters beståndshöjd och en ålder på 20–28 år. Efter ytterligare tio år brukar det vara dags för andra gallringen. Motsvarande för gran är när grönkronan utgör två tredjedelar av stammen och då brukar granen närma sig 11–13 meter.

– Grönkronorna är trädens motor för tillväxt, så det är alltid bra att ha koll på dem. Och har du som skogsägare frågor är det bara att slå en signal. Vi kommer gärna ut på ett besök till dig på din fastighet, säger Mattias.

Grönkronorna är trädens motor för tillväxt, så det är alltid bra att ha koll på dem.

Planeringen är viktig för en lyckad gallring.

Uppdraget Så här kan det gå till vid ett gallringsuppdrag • Efter att virkesköparen och skogsägaren resonerat om vad som behöver göras tar virkesköparen fram ett åtgärdsförslag. Är alla nöjda upprättas ett kontrakt.

• Gallringen planeras utifrån skogsägarens önskemål, den hänsyn som behöver tas och sedan skapas avverkningsdirektiv för maskinförarna.

• När avverkningslaget har avverkat skotas virket ut till avläggsplatsen. Därefter hämtas virket upp av en timmerbil för transport till industrin, där inmätning och kvalitetsklassning sker. När det är klart får skogsägaren en slutredovisning samt betalning enligt plan.

2 | 24 Skogsnära 33

Skogen och EU – så funkar det

EU-parlamentet Europaparlamentet är den enda direkt folkvalda EU-institutionen. EU-parlamentarikernas huvuduppgifter är att besluta om nya lagar och EU:s budget tillsammans med ministerrådet (medlemsländernas regeringar).

34 Skogsnära 2 | 24

EU-frågor kan kännas snåriga. Men vad är på gång just nu inom EU som kan påverka dig som skogsägare? Sofia Rantatalo på Stora Enso svarar på våra frågor.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Du jobbar med EU-frågor på Stora Enso. På vilket sätt?

– Jag tittar på vad som är på gång just nu inom EU och hur det kan påverka oss som skogsföretag och skogsägarna som vi samarbetar med. Jag ser också på hur vi kan bidra med våra erfarenheter och påverka förslag innan de har blivit lagstiftning.

Vad är på gång just nu inom EU? – Den nuvarande EU-kommissionen, det vill säga EU:s motsvarighet till regering, jobbar efter en färdplan som kallas den gröna given. Målet med den är att EU ska bli klimatneutralt senast 2050. Det innebär att vi inte ska släppa ut mer koldioxid än vad vi tar upp. Det är en bred vision som sedan trattas ned till strategier; bland annat en skogsstrategi om hur EU:s skogar och skogsbruk ska bidra till klimatmålen och EU:s mål för biologisk mångfald.

Har du några konkreta exempel på vad skogs­ strategin innehåller?

– Skogsstrategin ska bidra till att nå EU:s mål för biologisk mångfald och att minska utsläppen av växthus­ gaser med minst 55 procent till 2030. Det handlar bland annat om att skydda urskogar, att plantera minst tre miljarder träd enligt ekologiska principer och att uppmuntra åtgärder för att bevara och återskapa biodiversitet.

Sedan ska skogarna inom EU bidra till att öka upptaget av kol.

Det gör du som skogsägare redan idag genom att exempelvis plantera ny skog efter en avverkning och sköta den väl så att den växer bra. Du som skogsägare bidrar dessutom genom att träden som du avverkar blir träprodukter, som binder kol.

Har du exempel på några lagar som är kopplade till skogen?

– En viktig lagstiftning är förordningen om avskogningsfria produkter, som klubbades igenom sommaren 2023.

Den innebär att vi ska säkerställa att produkter som säljs på EU:s marknad inte orsakat avskogning. Framför allt vill man undvika att skog förvandlas till jordbruksmark.

Förordningen reglerar också att exempelvis urskog inte ska omvandlas till plantage. Att avverka och plantera ny skog är normalt inte avskogning. För oss som skogsbo-

lag gäller det att hålla koll på var materialet kommer från i alla led och det har vi naturligtvis idag, men detta ställer högre krav på oss alla att spara och rapportera data.

– Ytterligare en fråga på agendan är förnybartdirektivet. Det innebär bland annat striktare krav för vad som är att betrakta som hållbart producerad skogsbiomassa när man använder det till bioenergi, något som Skogsstyrelsen tittar på just nu.

– En annan beslutad lag syftar till att det ska bli mer lönsamt för skogsägare att certifiera aktiviteter i sin skog som ökar upptaget av kol, exempelvis återvätning. Vi tycker att det är bra att reglerna för detta blir tydligare.

Finns det någon EU-fråga kopplad till skog som skapar debatt just nu?

– Absolut. Ett förslag som skapat mycket debatt i Sverige är förordningen om restaurering av natur för biologisk mångfald. Det handlar om att vissa områden ska återställas till ett mer naturligt skick och en fråga som kommit upp är om brukad skog ska återställas eller om det bara gäller områden som redan är skyddade. Det finns många olika uppfattningar i den frågan och svaret är inte glasklart. EU har ännu inte klubbat igenom den lagen, eftersom det finns många otydligheter med den.

Vilka utmaningar finns det med att arbeta med EU-frågor kopplat till skog?

– Det är långa, komplicerade processer med många parter och ofta blir resultatet ganska annorlunda från vad som ursprungligen föreslogs. Olika länder har dessutom olika förutsättningar för att sköta skogen och det kan vara svårt att applicera samma lagar på alla länder. Just därför är det viktigt för oss som företag att vara med och ha en roll i omställningen och att bidra med vår kunskap om den svenska skogen.

Vad händer framöver när det gäller EU och skogen?

– Det är val till Europaparlamentet nu i juni och vi kommer få en ny kommission. Det ska bli spännande att se vilka prioriteringar nästa kommission har för skogen. Ett tips för dig som skogsägare är att rösta i EU-valet och sätta dig in i frågorna som påverkar dig.

Sofia Rantatalo, Stora Enso.

2 | 24 Skogsnära 35

Sko dig rätt

Välj rätt typ av sko för sommarens aktiviteter i skogen, på gården eller resan.

Rätt skor ger dig det stöd, dämpning och stabilitet som du behöver för att minska risken för skador. Här tipsar vi om några olika varianter.

Text Annsofie Öhman Foto Johannes Andersson

36 Skogsnära 2 | 24

2 | 24 Skogsnära 37

Arbete på gården

Användbar och slitstark arbetskänga i oljebehandlat skinn från Blundstone. Denna variant är utrustad med stålhätta plus att den har grov och halksäker yttersula. Blundstone 192 finns från storlek 35 till 49.

1 699 kr på granngarden.se

Pålitlig sågskyddskänga

Klassiska träskor

Träskorna passar bra för de snabba sysslorna, som när tidningen ska hämtas eller blommorna på uteplatsen vattnas. Moheda Wasa, i svart, är en lätt toffel i äkta läder. PU-yttersulan ger en mjukare, tystare gång. Träskon Lina i rött har överdel i läder och naturell träsula.

499 kr för Wasa och 349 kr för Lina, moheda.com

Lätt och bekväm sågskyddskänga i läder med tåhätta i stål. Passar för alla typer av väder.

Vibram®-sulan ger ett utmärkt grepp under kalla och hala förhållanden. Lädret har ett Sympatex®-membran, ett vattenavvisande material som också andas. Husqvarna sågskyddskänga Technical 24 finns i storlek 36–48.

4 190 kr på husqvarna.com

Bekväm vardagsstövel

Tretorn Terräng är en bekväm vardagsstövel i naturgummi som ger bra stöd åt foten.

Kraftig yttersula ger bra grepp där det är halt. I och med att den är halvhög är den enkel att ta av och på.

599 kr på granngarden.se

Jakt och vandring

Lätt skinnkänga som passar för jakt och vandring. Gore-Tex-membran håller fötterna torra och den stötdämpande yttersulan ger bra grepp på olika typer av underlag. Överdel av läder. Crispi Titan Brown GTX finns från 3999 kr på hylte-lantman.com

Stövel för vandring

Sommartid och blöta marker. Då kan den här stöveln vara valet för dig som gärna rör dig i krävande terräng. Stabil, bekväm och tålig gummistövel tillverkad i 100 procent naturgummi. Med spännet på skaftet kan du justera så att stöveln sitter ordentligt. Pioneer från Arcus of Sweden.

1 999 kr, naturkompaniet.se

Smidig sko för vardagsäventyr

On Cloud 5 är en lätt lågsko för vardag, promenader och resor. Utrustad med lättviktigt Zero-Gravity-skum som ger maximal stötdämpning och smidig snörning.

1 699 kr, intersport.se

38 Skogsnära 2 | 24

2 | 24 Skogsnära 39 Foto Daniel J Schwarz

Var med i dragning om biljetter till skid-VM i Trondheim 2025!

Kom och upplev skid-VM med oss från Stora Enso. Vi lottar ut biljetter till dig som tecknat ett avtal med Stora Enso Skog under 2024.

Som en ledande leverantör av förnybara produkter inom förpackningar, biomaterial och träkonstruktioner och som en av de största privata skogsägarna i världen vill Stora Enso erbjuda dig en möjlighet att delta i världsmästerskapen i nordisk skidsport i Trondheim 2025.

Du får träffa vårt team från Stora Enso och lära dig mer om hur vi jobbar med hållbara lösningar, samtidigt som du får uppleva skidtävlingarna på plats. Eventet äger rum i Norge och inkluderar bland annat längdskidåkning, backhoppning och tävlingar i nordisk kombination.

Skid-VM 2025 i Trondheim har som mål att bli ett av de mest hållbara sporteventen genom tiderna. Stora Enso är huvudsponsor för skid-VM för femte gången och bidrar på olika sätt med förnybara, hållbara lösningar till eventet.

Vi skulle givetvis vilja kunna erbjuda denna fantastiska möjlighet till alla våra skogsägare, men tyvärr finns det ett begränsat antal platser. Därför kommer vi att dra vinnare bland de som är intresserade av att följa med oss.

För mer information om utlottningen skanna QR-koden

40 Skogsnära 2 | 24

Så här deltar du i utlottningen av biljetter Du kan delta i vår dragning om du har tecknat ett avtal med Stora Enso Skog under 2024 (före den 30 september). Svara på frågan ”Vad har du för mål med skogen?” och maila ditt svar och dina kontaktuppgifter till marknad.skog@storaenso.com.

Skicka in ditt svar senast den 30 september. Efter detta datum kommer vi slumpmässigt att välja en eller flera personer bland de bidrag vi får. För att se till att dragningen är rättvis och jämlik har alla som är med i lottningen samma chans att bli valda och det finns inget sätt att få någon fördel eller förbättra oddsen på något sätt.

Ta chansen att vara med i den här utlottningen!

Har du frågor? Kontakta oss på marknad.skog@storaenso.com.

Vad är det bästa med att vara skogsägare och hur kopplar du av i skogen? Vi fick en pratstund med två av våra skogsägare.

Text Sanna Casson och Annsofie Öhman

Håkan Teljstedt

Håkan Teljstedt äger ett flertal skogsfastigheter i Hälsingland på sammanlagt närmare 400 hektar. Skogen består främst av tall, men har även inslag av gran och björk.

Hur blev du skogsägare?

– Skogen har alltid betytt mycket för mig. Jag är utbildad jägmästare och har doktorerat på maskinellt skogsarbete i mörker, men sedan arbetat utanför skogsområdet. När pensions­ åldern närmade sig köpte jag skog för att ha något intressant att göra.

Vilken är den senaste åtgärden du gjort i skogen?

– Jag har haft fem avverkningar det här året och tar mycket hjälp av Stora Enso. Men jag gör en del själv också. I mån av tid och ork röjer jag, planterar och planerar och så sköter jag bokföringen.

Ida Nilsson

Ida Nilsson äger skog tillsammans med sin bror Simon. Det är två fastig­ heter på sammanlagt 130 hektar skog, det är mest gran, men finns även lite bok. Fastigheten är certifierad. Skogen finns i Hörby i Skåne.

Vad gör du när du vill koppla av i skogen?

– Då promenerar jag med hunden eller jagar. Jag älskar bokskogar, men har ingen sådan själv eftersom min skog ligger i norra delen av landet. Men när jag är i södra Sverige besöker jag gärna en bokskog. Är det någon särskild fråga kring skogen som du är särskilt intresserad av?

– Klimatförändringarna väcker många frågor, bland annat om vilka trädslag man ska satsa på för framtiden. Jag tror på att blanda trädslag mer än man gjort tidigare. För min del kommer jag att satsa på björk i delar av beståndet. Det finns en stor efterfrågan på björk hos indu­strierna.

Dessutom är det vackert med björkskogar!

Utmaning med att bruka skogen?

– Ränteläget äter upp mycket av kapitalet, så det finns alltid en ekonomisk oro. Sedan kan blåst och liknande hota skogen, men där kan man ju inte göra så mycket i förväg.

Hur blev du skogsägare?

– För tre år sedan tog vi över skogen från mamma.

Mamma ärvde den i sin tur av vår pappa som brukade den i många år.

Vad är nästa åtgärd i skogen?

– Det är en hel del gammal skog och flera områden är lite eftersatta, så nu planerar vi för flera slutavverkningar. Vi kommer också göra en ny skogsbruksplan. I fjol röjde vi en hel del.

Det här har jag alltid med mig när jag går ut i skogen – Min hund Yatzy! Hon är en åtta år gammal borderterrier som älskar att vara ute i skogen.

Vad är det bästa med att vara skogsägare?

– Att jag och min bror gör det här tillsammans. Min bror har hand om det mer praktiska och jag ansvarar för pappersarbete och det ekonomiska. Sen är det väldigt intressant och kul att lära sig om skog och skogsbruk, jag jobbar inom lantbrukssektorn och även om det kan upplevas som närliggande branscher så skiljer det sig en hel del.

Foto Sydved

Favoritmat i matsäcken när du är i skogen?

– Skinksmörgåsar och kaffe!

2 | 24 Skogsnära 41

Lös krysset och vinn en kylväska Vi lottar ut två stycken kylväskor bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 28 augusti till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com.

Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar.

Två vinnare i kryss #1, 2024 får varsin kylväska: Karin Thibblin i Uppsala och Noomi Ingemarsson i Ed.

Foto Lasse Arvidson

Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av Skogsnära.

42 Skogsnära 2 | 24

Vad är din plan?

Nu ger vi oss ut på vägarna och ställer frågan till skogsägare i Mellansverige.

Häng med, scanna QR-koden!

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

Foto Lasse Arvidson

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun