Skogsnära #3 2021

# 3 | 2021

Magasin för skogsägare

16 temasidor /

Produkter från din skog

Skogsägarna som älskar fiolspel Emilie Björkman brinner för fisket Så får du ut max av din skogsbruksplan London, Sydney och Singapore – alla vill bygga i trä

Från skogen till havet

Klimatvänlig wellpapplåda för fisk

Från Stora Enso

Foto Lasse Arvidson

ledare

Den geniala fabriken Är det inte magi, eller åtminstone en rejäl wow-faktor? Fotosyntesen, grundfunktionen i allt växande. I fjärde klass läser dottern just nu om hur växter och träd använder sig av en enkel kemi, på ett mycket avancerat sätt. Trädet hämtar koldioxid, solljus och vatten och omvandlar det till kraft att växa. Kryddat med markens näring blir det till gröna höga, hållfasta och stenhårda träd. I samma veva bildas syre, en restprodukt i sammanhanget. En livsviktig ingrediens bildas ur en annan, lika livsviktig process. Nog är det värt att stanna vid tanken en stund. Slås av det magiska. Vem skulle lyckas, att med hjälp av några få ingredienser, bygga en fabrik som alldeles tyst och varje dag, bubblar och bygger trä och grönska? Och det som stiger från fabrikens skorstenar är rent syre. Jag bor i ett hus som byggdes i slutet av 1800talet. I en del av stommen kan man se återvunna timmerstockar, som innan de sattes in i huset stått någon annanstans. I timret finns mängder av kol bundet och det kommer att lagras så länge huset står kvar. I skogen där mina förfäder hämtade hustimret har kanske två generationer skog föryngrats, skötts om, gallrats, avverkats och föryngrats igen. Marken har gett oss virke, gång efter gång. Och av virket har det blivit nya hus för andra att bo i och vårda. Det är substitutionseffekten på ett plan nära mig och jag kan inte tänka mig annat än att jag som skogsägare gör rätt när jag röjer, gallrar och sköter om den skog jag rår över. Att tänka att plantorna som sattes i våras blir till virke som kommer att gagna människor långt efter mig gör mig stolt. Och det är självklart att jag kommer göra vad jag kan för att skogarna ska vara friska och växtliga så länge den finns i min hand.

Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog  Redaktör Sanna Casson Produktion Confetti  Tryck PunaMusta  Omslagsfoto Lasse Arvidson Papper UPM Finesse gloss 200g i omslag och Galerie Fine Silk 100 g i inlagan Prenumerationsärenden ulrika.eriksson@storaenso.com  Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00  Hemsida www.storaenso.com/skog ISSN 2003-2110  Ansvarig utgivare Ulrika Eriksson

Nog måste det vara den här processen som tar oss mot en framtid som är mer hållbar och förnybar än idag? Att ta vara på materialet trä, att förädla det till produkter som ersätter fossila, fortsätter lagra kolet och samtidigt se nya unga skogar växa i gröna evighetsmaskiner. Den här gången har vi fyllt Skogsnära med en mängd berättelser om allt som skogen kan förädlas till. Spännande byggprojekt från hela världen, binde­ medel i värmländsk asfalt och fisklådor på Island – och mycket mer såklart. God helg och trevlig läsning!

Ulrika Eriksson Ansvarig utgivare och marknadskommunikatör

15

Foto Lasse Arvidson

30

Foto Stora Enso

7 Kikpimpla med Emilie Björkman 12 Få ut det bästa av skogsbruksplanen 15 Hemma hos de musicerande skogsägarna 26 Alla vill bygga i trä – supermaterialet för klimatet 30 Hållbar fiskeförpackning gör succé 38 Körbanan binds ihop med skogens klister 40 Så påverkar EU:s skogsstrategi skogsägare 42 Avklätt i kalender ledde till nytänk 46 Våtmarken – en värdefull resurs

Foto Lasse Arvidson

7

Foto Lasse Arvidson

innehåll

23–38 Tema / Produkter från din skog

3 | 21  Skogsnära   3

Foto Shutterstock

notiser

Visste du att? …   Nästan hälften av Sveriges skogar ägs av drygt 320 000 privata skogsägare. Fastigheterna är i genomsnitt 45 hektar och skogsägarnas snittålder 62 år.

Vintertipset: Trampa och ploga basvägar

Foto Privat

Källa | Skogsindustrierna och skogssverige.se

Har du avverkningar som planteras under vintern och vårvintern? Att ploga och packa vägar och basvägar tidigt med skoter eller fyrhjuling gör att tjälen får chans att krypa ner i marken. Tidiga förberedelser kan göra att tjälen hålls kvar i marken flera veckor längre än normalt.

”Vi vill öka jämställdheten inom skogssektorn”

Ny hyresgäst i vinter?   Är du en av dem som brukar mata fåglarna på vintern? Tänk på att inte placera fågelbordet allt för nära huset om du inte vill få sällskap av nya kompisar. Risken är annars att du får små möss som gör din altan till sitt nya hyreshus där de mumsar på resterna från fågelbordet. Foto Lasse Arvidson

Hallå där Aina Spets, ordförande för Skogskvinnorna i Värmland.   I höstas anordnades ett möte där olika nätverk för kvinnliga skogsägare träffades. Vad pratade ni om?   – Vi var sex olika nätverk av kvinnliga skogsägare från hela landet som ville lära känna varandra för att bli en starkare grupp. Vi behöver samarbeta och har mycket att lära oss av varandra. Varför behövs nätverk för kvinnliga skogsägare? – Vi vill att kvinnliga skogsägare ska utveckla sitt kunnande om skogen. Vi vill inspirera och ge kunskap om allt från röjning till ekonomi. – Sedan finns det vissa frågor som vi diskuterar som riktar sig specifikt till kvinnor. Det kan handla om arbetskläder till exempel, de flesta skyddsbyxor som man har när man är ute i skogen är sydda för män, hur kan vi lösa det? Det kan också handla om att man ibland blir bemött på ett annat sätt för att man är kvinna och hur man tacklar det. Vi vill öka jämställdheten inom skogssektorn. Vad gör ni rent konkret i ert nätverk? – Vi anordnar informationsdagar, föreläsningar och digitala webbinarier, där vi pratar om sådant som är aktuellt just nu. Det kan vara kampen mot granbarkborren eller konkreta tips om skötsel till exempel. Vi vill helt enkelt bjuda medlemmarna på kunskap, men riktar oss särskilt till kvinnor i en mansdominerad bransch.

4  Skogsnära  3 | 21

skog innan snön kommer

Hållbara åtgärder för utrot­ nings­hotad sandödla

1. Håll koll på skogsbilvägen. Kanske du behöver röja sly eller annat för att underlätta för vinterns plogning? Håll vägtrummorna fria från växtlighet och jord, så att vattnet kan flöda fritt.

2. Röj! När löven har försvunnit från träden blir det lättare att se stammar och grenar, perfekt läge att ge sig ut med röjsågen!

3. Ta en kik på planteringarna. När växtligheten vissnar

och blir brun är det lätt att se de gröna barrplantorna, om de tagit sig, eller om du behöver planera för en tilläggsplantering i vår.

4. Spana efter granbarkborrens framfart. Ser du angripna

Foto Lasse Arvidson

träd, där exempelvis barren blivit röda, se till att de avverkas och forslas bort så fort som möjligt!

I Värmland finns ett av de mest framgångsrika projekt som genomförts i Sverige för att skapa goda livsmiljöer för den utrotningshotade sand­ ödlan. Tack vare de åtgärder som Stora Enso gjort tillsammans med Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Karlstads stift har den ökat markant. För att sandödlorna ska trivas och lägga ägg behöver det finnas sandblottor i marken, där mycket sol och värme kommer in. Under vintern 2020–2021 genomfördes en anpassad slutavverkning i området vid Brattforsheden i Vämland. På ett 30 hektar stort område skapades ett trettiotal nya sandblottor. Drygt 200 tallar kapades till hög­ stubbar eller vältes omkull av grävmaskiner för att bli till död ved på marken. Dessutom röjdes ytterligare 65 hektar där sandödlor redan finns, för att släppa in mer solljus i området. – Vi räknar med att de här åtgärderna kommer öka antalet sandödlor i området med 100 till 200 procent, berättar Sven-Åke Berglind, på Länsstyrelsen i Värmland. Tips! Se filmen om Stora Ensos arbete med sandödlorna på storaenso.com/skog. Källa | Stora Enso

Ny forskning om själv­ körande skogsmaskiner   En ny studie från KTH handlar om hur artificiell intelligens (AI) kan ge ett bättre underlag för rörelseplanering hos självkörande skogsmaskiner. Det innebär att en dator beräknar den mest effektiva vägen för fordonets navigering. En rörelseplanerare tar hjälp av olika sensorer som sitter utplacerade på skogsmaskinen. Laser, ljudvågor och kamerabilder informerar rörelseplaneraren om sin omgivning. På så sätt kan den få en uppfattning om hur underlaget ser ut och vilka hinder som kan finnas. Tekniken kan användas för att utveckla självkörande skogsmaskiner. Studien är en del av ett större forskningsprojekt som ska utveckla automatisering i skogsbruket.

28

Så många miljoner hektar skogsmark finns i Sverige. Det innebär att 70 procent av landet är täckt av skog, då den totala landytan är på 41 miljoner hektar. Källa | Skogsindustrierna

Källa | Skogsforsk

3 | 21  Skogsnära   5

Foto Lasse Arvidson

4 saker du kan göra i din

Foto Lasse Arvidson

Digital skogs

skola

Ta del av experternas bästa skattetips Året närmar sig sitt slut och du behöver börja planera för deklarationen. Hämta de bästa tipsen från våra ekonomiska experter i vår skogsskola! I sju program kan du ta del av deras råd för ett lönsammare skogsägande. Filmerna hittar du på:

storaenso.com/skog

Foto Privat

Text Sanna Casson

På spaning efter röding Hon älskar att höra den vårvarma isen knaka, se rödingblänket under ytan och vänta på det där lilla rycket. Emilie Björkman brinner för fiske och som programledare för SVT:s program Fiskeliv får hon fördjupa sig ytterligare i sin passion.   – Det fina med fiske är att man aldrig blir fullärd, säger hon.

3 | 21  Skogsnära   7

”Man kommer ut i naturen och släpper vardagsstressen. Det är hundra procent fokus på fisket, det är nästan meditativt.”

Emilies fisketips för nybörjaren Oavsett om du vill börja med vinterfiske, flugfiske eller spinnfiske, undersök vad du har för fiskevatten i ditt närområde och bestäm vilken art du vill fiska efter först. Gå sedan till din lokala fiskebutik och få hjälp att köpa utrustningen som passar fisket du vill börja med. Vill du börja med flugfiske, börja gärna med en kastkurs så du får rätt grunder, sen gäller det bara att nöta på så sitter snart kasten!

Emilie Björkman ligger på en renfäll på den snötäckta isen i Abborrträsk med händerna kupade för ansiktet och ett litet pimpelspö i handen. – Det gäller att prova sig fram, fiskarna kan vara aggressiva och på hugget eller så kan de vara kinkiga. Det är det som är så spännande med att kikpimpla, då kan du se hur fisken reagerar på hur du rycker, säger Emilie Björkman till sin programledarkollega i SVT:s program Fiskeliv. Passionen för fiske har funnits med henne sedan barndomen. Emilies föräldrar är fiskeintresserade och barndomshemmet i Dalarna låg nära en liten 8  Skogsnära  3 | 21

sjö. De gick ofta ned till bryggan och metade eller kastade. – Jag älskade det och jag ville fiska nästan jämt. Pappa fick till slut sätta upp ett stängsel för att jag inte skulle gå ned till bryggan själv när jag var liten. Jag låg där och grinade för att jag ville gå ner och fiska. Vad var det som lockade dig med fisket? – Som barn var det spänningen, att inte veta vad man skulle få på spöet. Jag var dessutom väldigt envis. Jag har ett starkt minne av att jag stod och kastade

Foto Roger Borgelid

nere vid udden och att en jättestor gädda tog mitt fiskedrag. Jag gick hem till pappa och var arg, men sedan gick jag ned till vattnet igen med en ny wobbler. Jag nötte och nötte, för jag ville verkligen ha den där gäddan. Bara jag inte ger upp, så kanske jag får ett hugg, minns jag att jag tänkte. Envisheten finns kvar. – Man brukar säga att det tar 10 000 kast för att få en lax, men ändå ger man inte upp, säger Emilie. Något annat som lockar med fisket är det där totala fokuset, att bli helt uppslukad av det som sker här och nu.

– Man kommer ut i naturen och släpper vardagsstressen. Det är hundra procent fokus på fisket, det är nästan meditativt. Du kanske kikpimplar och det enda som hörs är knaket från isen och så kan det följa ett helt skådespel med rödingar som swishar förbi under ytan. Eller så sitter du vid en brygga och metar i solnedgången en ljummen sensommarkväll. Jag kan också älska att stå åtta timmar i snålblåsten och gå in för att få den där gäddan. Att fiska kan man dessutom göra i alla olika åldrar. Du är aldrig för ung eller för gammal för det och du kan välja att fiska en dag under semestern eller 100 3 | 21  Skogsnära   9

pass per år, men du är ändå aldrig fullärd. Det finns alltid något nytt att lära sig, menar Emilie. Som programledare i SVTs serie Fiskeliv har Emilie åkt land och rike runt med kollegan Martin Falklind för att träffa passionerade fiskare som de delar tips med. De fördjupar sig i allt från isfiske till flugfiske. – Det har varit så lyxigt att få fiska på arbetstid och jag har lärt mig massor av alla människor som vi har träffat. Vad har du för tips till den som vill fiska på vintern? – Då ska du kikpimpla röding! Du behöver ett spö, rödingblänke, mormyska (ett litet bete) eller en balans­pirk (en annan typ av bete) och maggot (mask). Ha också isdubbar och var helt säker på att isen håller när du beger dig ut. Jag gillar vårisarna i mars när solen börjar värma och du inte behöver fiska så djupt för att nå rödingen. Du borrar ett hål där det är ganska grunt och täcker något över ditt huvudet, så att det blir mörkt. Sedan lägger du dig ned på ett skönt underlag på isen och kikar ned i pimpelhålet. Gör lite varierade ryck med pimpelspöet och testa sedan att hålla det helt stilla emellanåt för att se vad som triggar till ett hugg.Du kan testa att både vara stilla med spöet och rycka lite i det och se hur rödingen reagerar. Det är som att titta ned i ett akvarium, fantastiskt!

binder jag egna flugor. Det är något speciellt med att få en fisk på en egenbunden fluga. Äter du fisken eller kastar du tillbaka den igen? – Det beror på, det gäller att fiska hållbart och det finns regler att hålla sig till. Man ska tänka sig för och kan gärna släppa de största honorna. Men du ska absolut dra upp matfiskar. Det finns inget bättre än att steka en nyuppdragen aborre i mycket smör och lägga den på ett knäckebröd. Hur ser en perfekt fiskedag ut för dig? – Det är att stå i en laxälv och kasta efter storlaxen som aldrig hugger. Men bara vetskapen om att man kan få en 20 kilos gör att man gör ett till kast och ett till och ett till…

Foto Lasse Arvidson

Foto Privat

Blir det aldrig långtråkigt att fiska? – Jag tycker inte det. Det finns så många olika metoder, årstider och platser att fiska på. Det blir en variation i det. De senaste åren har jag snöat in mycket på flugfiske. Jag utvecklar min teknik för att kasta och så

Emilie Björkman Ålder: 35 år Familj: Man, döttrarna Greta tre år och Majne snart ett år, samt jakthunden Dellie. Bor: I byn Linghed i Dalarna. Gör: Virkesköpare på Stora Enso Skog i Falun och driver ett fiskeföretag där hon bland annat erbjuder nybörjarkurser i både flugbindning, flugkastning, medverkar på fiskeevent och producerar fiskeartiklar. Häftiga fiskar jag dragit upp: En fjäll­ öring på torrfluga, en 63 centimeter lång stor fisk, en gädda på nio kilo i Klarälven på spinn och så den där blanka laxen i norrlandsälven strax under tio kilo. Aktuell: Programledare för Fiskeliv i SVT. Säsong ett finns på SVT Play och säsong två är inspelad och börjar sändas i februari 2022. Intressen: Fiske, jakt och längdskidåkning.

10  Skogsnära  3 | 21

Recept och foto Lasse Arvidson

Rödingpanna med grillade grönsaker Ingredienser • Brytbönor • Morot • Potatis • Grön sparris • Citron • Spenatblad • Röding • Olja • Vitvinsvinäger • Salt och peppar Tillagning: Skär potatisen (Amandine) i halvor, låt skalet vara kvar. Koka i cirka tio minuter, lägg i övriga grönsaker sista fem minuterna (om man önskar mindre krispighet). Slå av vattnet och låt grönsakerna ånga av. Hetta upp en panna, gärna grillpanna, Torka av fisken, salta båda sidor, lägg ner den filéade fiskbiten med skinnet nedåt i den mycket heta, lätt oljade pannan och stek i cirka fem minuter tills fisken nästan är klar. Lägg i grönsakerna i pannan eller på grillen och rör om så att de blir lätt brynta, vänd på fisken och låt steka med någon minut (färdig med en innertemperatur på drygt 50 grader). Lägg upp fisken och grönsakerna med potatisen. Salta och peppra efter behag och droppa över en enkel vinegrette gjord på citronsaft, olja samt rivet citronskal.

3 | 21  Skogsnära   11

Text Eva Mandelqvist Foto Joakim Rissveds

Få ut det bästa av din skogsbruksplan En skogsbruksplan är fullmatad med detaljinformation om det enskilda beståndets bördighet och trädens ålder. Men var ska man börja och vad betyder de olika benämningarna? Ulrika Eriksson tar dig genom skogsbruksplanens viktigaste delar som snabbt ger en överblick över din skog.

Foto

L as

se A

rvid

son

Börja med att titta på sammanställningen. Har du en digital plan hos oss, så finns de första uppgifterna när du loggat in under rubriken ”Aktuellt skogssaldo”. Är planen i pappersformat, så är det en av de första sidorna du bläddrar fram. Här får du en bild av hur läget ser ut nu och hur skogen kommer växa det närmaste decenniet. Du kan utläsa vad du har för typ av mark och hur du bäst använder den. Låt oss titta närmare på vad den beskriver och vad som döljer sig under varje rubrik i skogsbruksplanens sammanfattande del.

12  Skogsnära  3 | 21

Markanvändning Under denna rubrik beskrivs vilka olika typer av mark du har på fastigheten. Här ser du hur stor del som är produktiv skogsmark, det vill säga den areal som är lämplig för skogssproduktion och har en genomsnittstilväxt på mer än en m3sk per hektar och år. Mark som har en mindre tillväxt än en m3sk per hektar och år ka­llas impediment, dit hör marktyperna myr/kärr/mosse samt berg/hällmark. På dessa marker bedriver man inget skogsbruk. Inäga/åker redovisas för sig och kan vara både brukad åkermark och betesmarker. Har du reservat, biotopskydd eller andra typer av formella skydd på del av marken, så redovisas de under rubriken hänsynsmark. De flesta har väg- och kraftledning på sin mark och den markytan redovisas för sig. Har du ett smalt skifte med en kraftledning som går längs med, kan det ta en stor del av arealen i anspråk. Även vatten ligger på en separat rad. Vatten kan vara en sjö, en tjärn eller en älv. Ofta går fastighetsgränsen en bit ut i vattnet och du kan därför ha vattenareal redovisad. Summan visar din landareal i hektar och procentsatsen hur stor del de olika typerna av mark står för. Därmed får du en god bild över markens användningsmöjligheter.

Den produktiva skogsmarkens volymfördelning Tabellen visar tall, gran och löv, där alla lövträdslag ingår i det senare. M³sk är termen för skogskubikmeter. Den beskriver den beräknade virkesmängden och hur fördelningen är mellan trädslagen. De är viktiga värden i samband med exempelvis värdering eller överlåtelser. Det här värdet visar alltså hur mycket skog som finns på fastigheten i relation till arealen. Medeltalet visar ett snitt per hektar. Normalt medeltal för en fastighet med skog i alla åldrar ligger någonstans runt 120 till 150 m³sk. Om det finns mycket äldre skog på fastigheten kan värdet vara både 200 och mer, för unga fastigheter med stor andel ung­skog kan snittet vara under 100. Volymfördelningen hjälper dig att riskbedöma och att planera framåt. Finns mycket gran, kan det vara läge att fundera på att öka andelen lövträd. Det viktiga är här att anpassa trädslagen till var de växer bäst. Generellt är rådet att inte lägga alla äggen i samma korg, utan ha en balanserad trädslagsfördelning utifrån de markförutsättningar du har.   Bonitet Bonitet är ett mått på hur bördig marken är. Talet visar hur många kubikmeter som beräknas växa i snitt på varje hektar under ett år. En skog i fjällvärlden kan ha en bonitet på runt tre m³sk/ha, medan en bördig mark i Sydsverige kan ligga uppemot sju till åtta. Ett snitt i Mellansverige ligger kring ungefär fem m³sk/ha. Bonitet är ett bra mått när du ska köpa skog. Låg bonitet betyder att det tar längre tid för träden att växa. En högre bonitet genererar högre tillväxt per hektar, men i regel också fler och tätare skötselinsatser.

Viktiga delar i Skogsbruksplanen Så här kan beskrivningar och förslag se ut för en skogsfastighet.

Markanvändning

Volymfördelning per trädslag

hektar Produktiv skogsmark 93,4 Myr/kärr/mosse 1,7 Berg/hällmark 3,0 Inäga/åker 4,2 Väg och kraftledning 0,7 Annat 0

Tall Gran Löv

Bonitet

Avverkningsförslag

m3sk per ha Fastighetens medelbonitet är beräknad till 6,1

Föryngringsavverkning Gallring Naturvårdande skötsel

m3sk 2 410 1 550 460

Summa

4 420

%-fördelning 38 49 13

m3sk 4 820 6 230 1 670

100

12 720

Summa Medeltal

136 m³sk per hektar

Tillväxt m3sk per år Tillväxt för perioden 2022-01-01 + 10 år beräknad med hänsyn till föreslagna åtgärder 501

Förväntad tillväxt första växtsäsongen m3sk 560 m3sk per ha 6,0

Avverkningsförslag Bakom avverkningsförslagen finns en skogligt kunnig person som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder. Det innebär att du ska se detta som råd­ givning och vägledning, men att det alltid är du som fattar besluten. Den här tabellen sammanfattar åtgärder som genererar virkesuttag. Föryngringsavverkning anger mängden avverkningsbar skog. Gallring visar lämpliga gallringsuttag de närmsta tio åren. Naturvårdande skötsel innebär åtgärder som du gör för att utveckla naturvärdena i din skog. Alla åtgärder i den här tabellen genererar i regel intäkter.

Tillväxt Under den här rubriken redovisas hur mycket virke det kommer att växa kommande tio år, förutsatt att du gör de föreslagna åtgärderna. I exemplet beräknas skogen växa drygt 500 m3sk per år, det vill säga 5 000 m3sk på tio år. Det betyder att du på tio år höjer fastighetens virkesförråd, även om du avverkar de 4 400 m3sk som finns föreslagna. Det här är ett av få tillfällen, där du kan ha kakan kvar och äta den samtidigt. Det är viktigt att beakta detta, utifrån hur du vill att skogen ska utvecklas. Står skogen för länge riskeras skador av exempelvis barkborre. Har du mycket ungskog, kan du genom att sköta den få en

3 | 21  Skogsnära   13

riktig skjuts på tillväxten. Här finns även en ruta med förväntad tillväxt första säsongen. Vad händer nu? Nu vet du vad du har, samt förslag på vad du kan göra. I planen kan du läsa om varje enskilt bestånd separat i detalj. Det gör du under avdelningsbeskrivning. Det finns också en sida i planen som visar hur prioriterade dina åtgärder är. Börja att titta på ettor och tvåor, de behöver skötsel i närtid. Avdelningsbeskrivning Här ser du de avgränsade skogbestånden var för sig. Både föryngringsavverkning och gallring betyder i regel pengar in, medan markberedning, plantering och röjning är investeringar som kräver att du skjuter till medel i fastigheten. Därför är det viktigt att göra en ekonomisk analys och den går också att rita upp över en fem- eller tioårsperiod. För en fingervisning kan man göra en grov uppskattning enligt följande:

• • • •

Slutavverkning: + 80 000 kr/ha Gallring: + 5 000 kr/ha Röjning: – 4 000 kr/ha Plantering+ markberedning: –10 000 kr/ha.

Kostnader och intäkter beror naturligtvis på en mängd faktorer, exempelvis virkeskvaliteter, virkesvärden, medelträdets storlek, fördelning bland trädslag, stamtäthet, avstånd till väg etc. En förstagallring går i regel jämnt upp medan en andra- eller sistagallring kan ge ungefär 10 000 kr/ha i intäkt. Prata med din virkesköpare hur du sorterar och prioriterar så att det bäst passar både skogen och ditt kassaflöde. Tänk på att boka åtgärderna i tid. Har du en ungskog med behov av röjning finns risk att du hamnar på väntelista om du kommer i juni. Rådet är som alltid att vara ute i god tid.

Vad betyder begreppen i avdelningsbeskrivningen? Avd nr

Beståndets nummer i din plan.

Areal

Ytan på beståndet i hektar.

Ålder

Ålder på beståndet, i medelvärde.

Hkl

Huggningsklass, beskriver skogens utvecklingsgrad. De vanligaste är K = kalmark med eller utan plantor, R = plant- eller ungskog, G = yngre eller äldre gallringsskog, S = skog i avverkningsmogen ålder, Ö = fröträd eller överståndare.

SI

Ståndortsindex, ett mått på markens bördighet. T står för tall och betyder att marken lämpar sig för tall. G betyder gran och B betyder björk/löv. Ståndortsindex T24 betyder att en tall som växer 100 år på den här marken beräknas bli 22 meter hög. Ju högre siffra desto bättre bördighet.

Virkesförråd ha (Per hektar) och avdelning. Målklass

Beskriver inriktning för beståndet. P = virkesproduktion. N = naturvärden. PG = produktion med generell naturhänsyn. PF = produktion med förstärkt naturhänsyn. NS = naturvårdsskötsel, där man genom anpassad skötsel gynnar naturvärden. NO = naturvård orörd, här gynnas naturvärdena genom att man undantar skogen från skötsel. Alla bestånd med N har en individuell beskrivning i planen med målsättning.

Trädslag

Procentuell fördelning av trädslag i beståndet.

Medeldiameter i centimeter

Bedömd diameter i brösthöjd (1,3 meter över marken).

Beskrivning

Notering av planläggaren som sett något särskilt.

Åtgärd

Förslag på åtgärd.

När

Kodning för behov av åtgärd 1, 2, 3. 1 – akut behov, 2 – rekommenderat åtgärd inom 5 år, 3 – åtgärdas inom 5–10 år.

Uttag inklusive tillväxt förslag Årlig tillväxt

14  Skogsnära  3 | 21

Detta summeras på samlingssidan i skogsbruksplanen. Ger en fingervisning om det är ett växtligt bestånd där det händer mycket eller om det stannat av. Kan jämföras med medeltillväxten på fastigheten.

Foto Lasse Arvidson

Ulrika Eriksson

Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson

Skogsbruk till tonerna av fiol 3 | 21  Skogsnära   15

En gång i tiden drevs Näs gård utanför Ludvika av Gunnar Moréns farmor och farfar. Det var en levande gård med kor och hästar. Skogsbruket sköttes med häst och släde. Sedan 1992 har Gunnar och Eva-Helena Morén utvecklat gården och skogsbruket, samtidigt som de varit deltidsmusiker. Helena som violinist och fiollärare, Gunnar som violinist i bland annat Östen med resten. Hon blockerar min väg, tittar uppfordrande på mig, mäter mig med blicken och bestämmer sig sedan för att jag är okej och kommer fram och nosar på mina ben. En röst från köket ropar Miras namn och den lilla spanska vattenhunden pilar ut i köket. Eva-Helena far förbi med mössan i handen och hojtar att hon går ut i stallet. Det råder ingen tvekan om att hon är ett riktigt energiknippe med många järn i elden. Gunnar å andra sidan ger ett lugnt intryck när han häller upp kaffet. Ovanpå skåpen står en lång rad av mässingsklockor i olika storlekar. – De där klockorna satt på arbetshästarna i skogen förr i tiden. Varje klocka har sin klang, så man kunde höra var de befann sig, berättar Gunnar och slår sig ner och tar samtidigt upp mobiltelefonen och visar mig sin skogsbruksplan. Det är slående vilken utveckling skogsbruket har genomgått på några sekel. Gården har gått i arv och vuxit med tiden. På 70-talet byttes det skiften, så att det blev mer samlat och idag utgör fastigheten 300 hektar. – Jag köpte gården av min far 1992 och löste ut min syster som inte var intresserad. Jag hade ju bott på gården under min uppväxt, så det här var hemma för mig. Min far och mina farföräldrar hade bedrivit ett 16  Skogsnära  3 | 21

aktivt jordbruk, men det avvecklades med tiden. Runt år 2000 sålde jag av jordbruksmaskinerna och behöll bara lite spannmålsproduktion. Idag ser vi till att ha eget hö, men det är inte mer än så, berättar Gunnar. Fiolspel förde dem samman År 1992 var också året då Gunnar och Eva-Helena träffades. Den gemensamma nämnaren var fiolspel. Eva-Helena spelade violin i Bergslagens kammarsymfoniker och Gunnar spelade i andra sammanhang. Gunnar har varit deltidsmusiker under många år och tidvis arbetat som musiklärare. Efter tjugo år spelar han fortfarande med Östen med resten. Ett namn som Lasse Berghagen för övrigt givit dem under en spelning i Stockholm. Det blir inte så mycket spelande hemma, men ibland tar Gunnar och EvaHelena fram fiolerna. – Det blir någon duett och så har de Moréns kvintett ihop – med bas, gitarr, trummor och fiol, säger Gunnar och Eva-Helena fyller i: – Vi har mycket gemensamt och vi har kul tillsammans i vardagen. Jag fick lov att gå i pension lite tidigare för att hinna med allt jag vill göra på gården, säger Eva-Helena som jobbar som violinist och

Gunnar växte upp på gården och köpte den av sin pappa 1992.

musiklärare. Det märks att de trivs tillsammans och att gården är något de utvecklar tillsammans. – Vi är uppvuxna på 60-talet, så vi gick väl in i det här utifrån invanda mans- och kvinnosysslor, men det har vi ändrat på. Jag tycker om att lära mig nya saker och vill kunna utföra det på egen hand. Jag har snickrat staketet till hästhagen och inrett hela sadelkammaren. Den gången hade jag inte ro att vänta på att Gunnar skulle komma hem från en spelning, så jag satte igång själv. Jag sågade i solosågen och snickrade och insåg att jag var bra på det, säger Eva-Helena. – Och jag har lärt mig att laga mat, vi delar på allt, fyller Gunnar i och båda förtydligar vikten av att inte fastna i de traditionella rollerna. Hjälp med skogen Vi återgår till att prata om skogen. – Jag har aldrig varit verksam i skogen på samma sätt som tidigare generationer, utan köpt in skogliga tjänster. Jag har en äldre skotare som jag kan använda som kombimaskin. Jag gör lite gallring för att det är roligt att hålla på. Idag har jag tid att finlira lite, exempelvis med krångliga bestånd som är svåra att leja bort. Det jag gör sker utan brådska så jag kan vara noggrann. Det är rofyllt. För de större arbetena anlitar jag duktigt folk, det blir bäst så. För mig har det varit viktigt med en bra virkesköpare. Jag tog inte bara över pappas gård, jag tog även över hans virkesköpare, skrattar Gunnar och fortsätter:

Eva-Helena är den stora hästentusiasten, hennes häst Mona ska bli brukshäst och de ligger i träning.

– Periodvis har vi mycket kontakt och då inte enbart när det är virkesaffärer. Jag kan fundera över något och behöver råd, vad jag ska spara och vad jag ska ta bort. Då kommer han och vi kikar tillsammans. Jag vill ha med folk att göra som jag litar på, så jag jagar aldrig offerter eller nappar på erbjudanden. Vi har haft Stora Enso i alla tider. Gunnar har sin skogsbruksplan i fickan. Gör han egna åtgärder meddelar han virkesköparen, han vet att det går att göra digitalt men föredrar den personliga kontakten. Eftersom flera bestånd hade markeringen Gunnar och Eva-Helena Morén ”inventering”, så har han varit Bor: Nås gård, utanför Ludvika i Dalarna. runt och kollat. Han konstaGör: Äger skog och arbetar som deltidsterade att några bestånd var musiker. avverkningsbara. – Vissa bestånd har stått lite för länge, de är dags att ta ner, genom åren har vi klarat

”Jag tycker om att lära mig nya saker och vill kunna utföra det på egen hand. Jag har snickrat staketet till hästhagen och inrett hela sadelkammaren”, säger Eva-Helena.

oss bra från stormar, bränder och barkborreangrepp, säger han. Mestadels finns gran på fastigheten, med tall som god tvåa, men Gunnar drar allt mer åt löv. – Det är vackert med björkskogar. Jag har tagit bort gran på vissa platser för att ge plats åt tall, men jag jobbar för mer blandskog. Granen är känsligare om det blir varmare klimat och den brinner som sjutton, säger han och refererar till den stora branden i Västmanland för några år sedan när röken nådde 18  Skogsnära  3 | 21

ända till Ludvika. Han har haft mindre bränder på sina marker men det har gått bra. Bondgård blev hästgård Hästarna kom in på gården för sex år sedan. Deras gemensamma dotter hade ridit sedan barnsben och haft sin häst i ett annat stall. Ladugården som rymde flera tidsepoker tömdes på hästsaker ända från 1800-talet och Gunnar fick tag på några begagnade boxar. Dotterns häst flyttade in och snart även en

Hästarna Turbo och Emir är två av fyra hästar som hyr stallplats på gården.

Gården har gått i arv och vuxit med tiden. På 70-talet byttes det skiften, så att det blev mer samlat och idag utgör fastigheten 300 hektar.

3 | 21  Skogsnära   19

Gunnar brukar själv gallra och tycker om att göra det utan brådska för att vara noggrann. Men de större arbeterna anlitar han folk för, säger han.

hyresgäst. Sedan skaffade Eva-Helena häst och med familjens två hästar och fyra hästar som hyr stallplats så finns nu sex hästar på gården. Eva-Helena är den stora hästentusiasten, hennes häst Mona ska bli brukshäst och de ligger i träning. – Jag hittade tio kälkar från 40-talet efter Gunnars farfars hästar Dick och Frej. Det har funnits många bra hästsaker att ta tillvara, exempelvis en vacker gammal vagn som man åkte till kyrkan med i början av 1900-talet. Tanken är att Mona ska bli en duktig brukshäst och hjälpa till på gården, bärga hö och ploga snö, säger Eva-Helena. Det de uppskattar mest med sitt nuvarande liv är att varje dag får vara nära naturen och djuren. Att verkligen hinna se årstiderna och ha friheten att kunna spela, utan att behöva passa arbetstider. – Vi jobbar jämt, men det är aldrig jobbigt. Det finns alltid nya projekt att ta tag i och vi har alltid fullt med folk på gården, säger Eva-Helena. Om Eva-Helenas intresse är hästar, brinner Gunnar för helt andra hästkrafter. – Jag är uppvuxen med traktorer och maskiner, jag går verkligen igång på motorer. Jag såg en så fin begagnad traktor nyligen som jag funderar på. Traktorer kan man aldrig ha för många av, konstaterar Gunnar och Eva-Helena slår dövörat till. Detaljer runt traktorer kan hon få mer än nog av. 20  Skogsnära  3 | 21

Så hur ser du på nästa generation? – Eva-Helena har två barn och vi har en gemensam dotter. Jag vill inte pracka på henne gården, hon ska gå sin egen väg. Förr låg det outtalat i luften att barnen skulle ta över en gård. Det sades aldrig rent ut, det var så självklart. Visst funderade jag en del innan jag bestämde mig, jag var ju också musiker. Med yrkeslivet bakom mig var det rätt beslut. Skogen har alltid varit min bas och det har på sätt och vis möjliggjort att jag kunnat ägna så mycket tid åt musik. Idag bestämmer både jag och Helena över våra dagar, det känns lyxigt. Ibland är det en mental utmaning att lämna skogen för att jag är mitt uppe i något. Det är lite motstånd i att hoppa i finkläderna och åka på en spelning, även om det är kul när jag väl är där. Att ställa om från musik till skog är däremot inga problem. Båda delarna ger energi och jag är tacksam att jag kan kombinera dem, avslutar Gunnar.

”Jag är uppvuxen med traktorer och maskiner, jag går verkligen igång på motorer. Jag såg en så fin begagnad traktor nyligen som jag funderar på. Traktorer kan man aldrig ha för många av.”

3 | 21  Skogsnära   21

Har du barn, barnbarn eller en vän som skulle vilja ha inspiration och kunskap om skogsägande och att bruka skog? Tipsa någon du känner genom att fylla i formuläret för att starta prenumerationen. Det är helt kostnadsfritt! Till formuläret:

Skogsnära kommer ut tre gånger per år och innehåller spännande möten med experter och skogsägare som varvas med fördjupande artiklar om skogsskötsel, forskning och massor av förnybara produkter och material från skogen.

Foto Lasse Arvidson

Vem känner du som vill ha skogsinspiration?

Foto Anders Bergön

Tema Sidan 23–38

Produkter från din skog

Trä i höghus, asfalt och kläder. Användningsområdena med skogen som råvara växer sig allt större. Men vad betyder det för klimatet egentligen?   I detta nummer fördjupar vi oss i forskning, innovation och framtidsspaningar om skogens produkter och deras betydelse för miljön.

3 | 21  Skogsnära   23

tema – produkter från din skog Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson

Maria Saxe, hållbarhetschef, Stora Enso Skog

Vad gör skogen för klimatet egentligen? Skogsindustrin har kritiserats i media för att släppa ut mer kol­ dioxid än all annan industri och trafik i Sverige tillsammans. Sam­ tidigt lyfts skogen som Sveriges lösning på klimatkrisen. Vad stämmer och hur ligger det till med det svenska skogsbruket? När skog avverkas frigörs koldioxid ur marken och när man förbränner trä- eller pappersprodukter släpps det också ut koldioxid. Samtidigt ökar skogen i volym i Sverige och binder in mer koldioxid än dessa utsläpp tillsammans. Totalt bidrar svenskt skogsbruk med en nettoinbindning motsvarande nästan 40 miljoner ton koldioxid per år. Dessutom gör skogsindustrin en stor insats för klimatarbetet genom att tillverka produkter av trä som kan ersätta fossilbaserade produkter. Maria Saxe är hållbarhetschef på Stora Enso Skog: – Förutom att skogen utgör en total kolsänka, så utvecklar vi hela tiden nya produkter som kan ersätta de fossila. Några exempel är biokomposit som ersätter plast, förpackningar till livsmedelsindustrin och korslimmat trä som kan ersätta cement. Vi har i vår mission att ersätta fossilbaserade material. Många av de produkter vi tar fram är förnybara, återvinnings­ bara och komposterbara. Man måste se till hela livscykeln, säger Maria. Perspektiv Skogsbolagen har kritiserats för att skapa kalhyggen och därmed bidra till koldioxidutsläpp. Maria menar att det är en fråga om perspektiv. – Med en avverkning blir det ett tillfälligt koldioxid­ utsläpp, men vi behöver ha ett längre perspektiv. I Sverige är vi noga med att återbeskoga, så är det inte i alla länder. I Sverige har vi en ökande skogsvolym, vi har en nettoinbindning av koldioxid i skogen, säger 24  Skogsnära  3 | 21

Maria och fortsätter: – Vissa menar att vi ska låta skogen stå orörd i minst tio år. De har rätt i att skogen skulle binda in mer koldioxid, men vad skulle vi göra produkter av? Om inte vi tillhanda­ håller produkterna, kommer de produceras i andra länder med större ekologiskt fotavtryck. Vi behöver ha ett helhetsperspektiv. Det bästa för klimatet vore om vi kunde sluta använda fossilbaserade produkter, men med nuvarande utveckling kan vi trots allt ersätta mycket, säger Maria och fortsätter: – En kritik handlar om hotet mot biologisk mångfald, där vissa arter upplevs hotade av dagens skogsbruk. Vi tar naturhänsyn i allt vi gör och vi har en utbildande roll till våra privata skogsägare i vad naturhänsyn innebär. Det finns skog som är ren produktionsskog, där tar vi generell miljöhänsyn enligt Stora Ensos nivå för att öka skogens motståndskraft och den biologisk mångfalden. I andra änden av skalan finns områden med mycket höga naturvärden, exempelvis nyckelbiotoper som vi aldrig avverkar. Sedan finns något mitt emellan, skog med vissa naturvärden, exempelvis naturvärdesträd eller hotade arter som man kan bruka skonsamt. Här jobbar vi tillsammans med skogsägaren för att hitta en lämplig hänsynsnivå, avslutar Maria Saxe.

”Vi tar naturhänsyn i allt vi gör och vi har en utbildande roll till våra privata skogsägare i vad naturhänsyn innebär”, säger Maria Saxe, hållbarhetschef på Stora Enso. Här är hon på skogsutflykt med sin dotter.

Kol i skogen

– 1,5

Kol som tillfälligt lagras i produkterna

Utsläpp i hela värdekedjan

–  2 ,6

+ 10,5

Klimatpåverkan –11,5 Mt CO2 Stora Enso bidrar till att lagra mer kol än man släpper ut, enligt en färsk rapport.

Substitutionseffekten

Stora Ensos koldioxidutsläpp

–  17,9

Forskningsprojekt med SLU, har gjorts på hur mycket kol­ dioxid Stora Enso släpper ut och tar upp. Ser man till hela kedjan inklusive inbindning och substitionseffekten*, så hamnar siffran på – 11,5 miljoner ton reducering av koldioxidutsläpp. Läs mer om detta på sidan 34–35. * Substitutionseffekten – Ett mått på hur mycket koldioxidutsläpp som undviks genom att använda förnybar råvara istället för fossil.

tema – produkter från din skog Text Sanna Casson

En byggboom i trä Visste du att byggnadssektorn står för nästan 40 procent av hela världens kol­dioxidutsläpp som är kopplade till material och energiförbrukning? Att bygga i trä minskar däremot klimatpåverkan, något som allt fler arkitekter och byggherrar tar fasta på.

Allt fler företag vill bygga sina kontor i trä. Googles nya huvudkontor vid Kings Cross Central i London är ett exempel.

26  Skogsnära  3 | 21

lättare än förut med en råvara som är helt förnybar, säger Cathrine Wallenius, kommunikationschef på Stora Enso Wood products. Lätt och tyst material Varje kubikmeter trä som ersätter fossila byggmaterial minskar koldioxidutsläppen med så mycket som 1–2,5 ton. Trä har dessutom en kortare konstruktionstid och är lättare än exempelvis stål och betong, vilket minskar de tunga transporterna. Ett exempel är ett byggprojekt i Finland:

Foto Google/HayesDavidson

I ett skogsland som Sverige har vi en lång tradition att bygga i trä. Den rödmålade trästugan är som själva sinnebilden för vårt land. Skillnaden idag är att det byggs höghus i trä och att byggkomponenter som främst byggts av betong och stål numera också kan tillverkas i trä. Dessutom börjar andra länder som inte har lika stark tradition av träbyggnader att intressera sig för att bygga i trä. – Efterfrågan på trä som byggmaterial är enorm just nu i stora delar av världen. Man har förstått värdet och möjligheterna i att bygga i trä. Vi kan bygga högre, starkare och

Foto Stora Enso

Lighthouse Joensuu, ett höghus på 14 våningar. Byggkomponenterna i trä som behövdes kunde transporteras med 50 lastbilar, jämfört med 270 lastbilar som hade krävts om huset hade byggts i stål eller betong i stället. Trä är ett tyst material att arbeta med, till skillnad från när man borrar i exempelvis betong. Att använda verktyg som inte skapar så mycket buller och damm är positivt för arbetsmiljön på byggarbetsplatserna. Trähus fungerar som kolsänkor: materialet binder koldioxid från atmosfären. Läs mer om hur det fungerar på sidan 35. Sedan finns det studier som pekar på att vi mår bra av att bo i trähus, att det minskar stressen och ökar välbefinnandet. – I vår del av världen tillbringar vi nästan 90 procent av vår tid inomhus. Då är det viktigt att inomhusklimatet är bra för oss och trä har en positiv påverkan på allt från luftkvalitet till luftfuktighet och temperaturer. Allt fler företag har tagit fasta på att vi mår bra av att ha skogen och naturen närmare oss. Det stärker även deras varumärke att tänka hållbart och många visar handlingskraft genom att välja kontorsbyggnader i trä. Googles nya huvudkontor i London är bara ett exempel på ett stort företag som bygger i trä, berättar Cathrine Wallenius. Även publika byggnader såsom skolor och sport­ arenor byggs i trä och det växer fram hela stadsdelar som domineras av träbyggnader.

Utveckling av digitala verktyg Men det finns också utmaningar med att bygga i trä. Cathrine Wallenius, – Absolut! Trä är inte löskommunikationschef, Stora Enso ningen på allt. Trots att trä är Wood products ett av de äldsta byggmaterialen i världen har vi inte använt massivträ som CLT i mer än 15–20 år. Vi behöver utveckla produkterna mer, likaså tjänsterna som underlättar användningen. Sist, men inte minst måste vi samarbeta i branschen med att ta fram standarder och koncept för hur man på bästa sätt bygger i trä. Stora Enso fokuserar nu på utvecklingen av digitala verktyg för att förenkla träbyggandet. – Vi tittar på smarta, digitala lösningar för hela byggprocessen: från planeringsfasen via själva byggfasen till underhållet av byggnaden. Vi undersöker även lösningar för hur olika material ska kunna återvinnas när byggnaderna en vacker dag ska rivas eller byggas om. Rent konkret så kan det handla om att byggkomponenterna skannas vid avlastning, där information går till kranföraren som enkelt ser var panelen ska placeras någonstans. Det kan också handla om sensorer i panelerna som kan mäta olika saker i huset, exempelvis fukt.

CLT – svaret på betong 2019 invigdes Stora Ensos tredje CLT-fabrik på Gruvön i Grums och här produceras stora mängder CLT varje år. Träd från Stora Enso blir universitet i Singa­pore, en hel stadsdel ”Wood city” i Finland och nybyggda skolor i Sverige. För att bara lyfta några exempel. Stora Enso har även två CLT-fabriker i Österrike och tillsammans med fabriken i Grums har man totalt en kapacitet på att producera 270 000 kubikmeter CLT varje år. Det motsvarar trä till 4 500 villor som är ungefär 60 kvadratmeter stora. Just nu byggs också en fjärde CLT-produktion i Tjeckien (Zdirec) som kommer vara klar i slutet av nästa år. Kapaciteten där kommer vara 120 000 kubikmeter. CLT står för Cross Laminated Timber, massivträ som tillverkas av korsvis limmade skivor. Materialet kan användas för att bygga allt från 20-våningshus och industrihallar till radhuslängor och villor. LVL är en förkortning av Laminated Veneer Lumber och tillverkas av tunna lager av fanérträ. – Enkelt uttryckt kan man säga att CLT-panelen är vårt svar på betong, medan LVL är de tunna remsorna som blir starka som stål när de limmas ihop. Tillsammans blir detta de perfekta byggklossarna, säger Cathrine Wallenius. Stora Ensos CLT-fabrik i Grums går på högvarv. Nya medarbetare har anställts för att svara på den stora efterfrågan. Råmaterialet som förädlas till CLT kommer från Stora Ensos sågverk som ligger vägg i vägg. Råvaruförsörjningen är lokal, allt trä hämtas från de närliggande skogarna. – Vi har så mycket skog av hög kvalitet i Sverige och vi har en stark tradition att bygga i trä, vilket bidrar till att Stora Enso ligger i framkant på det här området, säger Cathrine.

Världen vill bygga i trä Det sker en förändring i världen just nu. Klimatfrågan står högt på agendan, och minskade koldioxidutsläpp i byggnadssektorn kan komma att spela en viktig roll. Finland har som mål att 45 procent av alla nya publika byggnader ska vara byggda i trä 2025. Frankrikes målsättning är att minska sina koldioxidutsläpp när det gäller byggande med 50 procent från 2015 till 2030. Europeiska kommissionen utvecklar en plan för att minska utsläppen i byggsektorn och kommer också se över reglerna för byggmaterial. Stora Enso har som mål att ha regenerativa produkter till 2050. Det innebär att produkterna ska vara hundra procent cirkulära, att de ska kunna återanvändas så länge det går och när de är förbrukade ska de kunna återvinnas. – Träfiber kan återanvändas minst fem till sju gånger, i några fall upp till 20 gånger och det gör att vi kan förlänga livslängden för vårt råmaterial upp till 300 år. Massivträ har inte funnits länge nog i en byggnad för att återvinnas, men vi tittar på hur vi kan återanvända CLT i framtiden. Att Stora Enso ska ha regenerativa produkter till 2050 innebär också att de ska ha en nettopositiv inverkan på biologisk mångfald och koldioxidutsläpp. – Vi kan alla jobba på olika sätt för att bidra till den globala klimatomställningen. Stora Enso kan bidra genom att hitta lösningar med förnybart trä som råvara och du som skogsägare bidrar genom att äga skog och förvalta den. Att bygga mer i trä är ett steg på vägen för att minska utsläppen, menar Cathrine Wallenius.  Foto Lasse Arvidson

Stora Ensos CLT-fabrik i Grums.

3 | 21  Skogsnära   27

tema – produkter från din skog

Träbyggnader som Stora Enso levererat virke till

International house Australiens första träkontorsbyggnad i Barangaroo, Sydney byggdes med CLT (2 450 m³) av Stora Enso och limträ (950 m³). Kontorsbyggnaden International House Sydney har vunnit många utmärkelser, som prestigefyllda Design Award for International Architecture.

Mjöstornet i Norge är världens största träbyggnad på 85,4 meter. Byggnaden som innehåller kontor, hotell, lägenheter och en simhall byggdes 2019. Stora Enso har levererat CLT för att konstruera trapphuset, hisschakten och väggarna i den starka strukturen. Konstruktionen innehåller också LVL och är tillverkad enbart av trä.

Foto Moelven

Mjöstornet

Nanyang Technological University

Vallaskolan Foto NTU

Just nu byggs en av Asiens största byggnader i trä. Det handlar om Nanyang Technological University i Singapore. Detta är en del i Singapores mål om att bygga hållbara städer. Universitetet är sex våningar och byggt med CLT och LVL från Stora Enso. Att byggnaden binder koldioxid och att studier visar att inlärning och koncentration kan öka i en träbyggnad var några av orsakerna till att man valde materialet. Universitetet ska vara klart 2021.

Arboretum I Nanterre, 15 minuter från Paris, planeras Europas största koldioxidsnåla kontorscampus som ska bestå av fem byggnader med fem till sju våningar. Totalt 20 500 m³ CLT från Stora Enso kommer att användas i bygget. Förutom kontorsytor kommer byggnaden också ha ett brett utbud av tjänster och erbjuda en plats för välbefinnande.

28  Skogsnära  3 | 21

Den gamla anrika Vallaskolan i Sala behövdes byggas ut. Lösningen blev en ny grundskola för låg- och mellanstadie. Den nya skolan har en byggnadsyta på cirka 6 000 kvadratmeter, tre våningar och plats för 525 elever. Byggnaden ska uppfylla miljöcertifieringskrav enligt Miljöbyggnad Silver och med tekniska lösningar och material bidra till låga drift- och underhållskostnader. Skolan byggs med massivträstomme från Stora Enso och tegelfasad.

Foto Stora Enso

Foto The Moment It Clicks

Wood City, Finland Wood City, består av en kontorsbyggnad, ett hotell och två flerfamiljshus byggda med massiv, träbaserad modulteknik. Stora Ensos LVL-moduler byggdes på en fabrik och monterades på byggarbetsplatsen. Ett konstruktionssystem baserat på dessa träelement möjliggör upp till 70 procent snabbare montering än andra lösningar.

Sergeanten Centralt beläget i Visby ligger Kvarteret Sergeanten. På en av tomterna finns två magasinsliknande byggnadskroppar med radhus och lägenheter i. Husen är byggda med trä­stomme och bjälklag i massivträ från Stora Enso.

Fastigheten Trummens Strand är en av Europas största träbyggnationer som ligger vid sjön Trummen i Växjö. Stora Enso har levererat totalt cirka 6 300 kubikmeter CLT till projektet. Här ligger bland annat 150 exklusiva lägenheter och en förskola. De högsta bostadshusen har åtta våningsplan.

Foto Anders Bergön

Trummens strand

Foto Anders Fredriksén, Design och arkitektur Archus

Foto Murman arkitekter

I Gävle skapas en ny stadsdel. Sju byggherrar bidrar till ett blandat boende med både hyres- och bostadsrätter, stadsradhus och studentlägenheter. Moderna och hållbara hus delar kvarter med de gamla fabriksbyggnaderna, där man tillverkat allt från Läkerol till Ahlgrens bilar. Stora Enso bidrar med CLT-element, producerade i fabriken på Gruvön.

Foto Pomeroy Studio

Godisfabriken

3 | 21  Skogsnära   29

tema – produkter från din skog

30  Skogsnära  3 | 21

Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson

Klimatvänlig wellpapplåda för färsk fisk och skaldjur EcoFishBox hjälper fiskeindustrin att bygga en mer hållbar leveranskedja genom att ersätta fossilbaserade förpackningar med en lösning, tillverkad främst av förnybara material. Det gör att fiskeindustrin kan sänka sitt koldioxidavtryck på sin förpackning med minst 40 procent.   EcoFishbox banar vägen för en mer effektiv logistik och förbättrad cirkulär ekonomi.

3 | 21  Skogsnära   31

tema – produkter från din skog

Att hitta alternativ till plastmaterial är en strävan som Stora Enso Packaging jobbat med under flera år. Det har lett till EcoFishBox – en vattentät wellpapplåda, främst tillverkad av förnyelsebart material. Förpackningen bidrar till att minska plastanvändningen i värdekedjan: den är återvinningsbar och har lågt koldioxidavtryck. Enligt beräkningar minskas koldioxidutsläppen med 40–73 procent, beroende på förpackningsstorlek och geografisk plats. Rickard Engdahl är affärsutvecklare på Stora Enso Packaging och har varit med på nästan hela resan. – Det började som en förfrågan från den finska fiskerinäringen som importerar och distribuerar stora mängder fiskprodukter. Färsk fisk som förädlas och packas om. Här fanns en uttalad önskan om att få bort frigoliten som tar mycket lagerutrymme och som är ett fossilt material. Utifrån vår erfarenhet med lådor för skogsplantor så visste vi att vi hade ett material som skulle fungera. EcoFishBox är en prisbelönt och patenterad fiskförpackning som både ger verksamheten och klimatet fördelar, berättar Rickard. 32  Skogsnära  3 | 21

Frigolitens nackdelar Frigolit är ett fossilt material som kräver hantering, samtidigt som det är skrymmande. För exempelvis en restaurang eller ett hotell tar frigoliten upp mycket plats efter användning då den inte går att vikas ihop och sorteras direkt i ordinarie returflöden. Man behöver ha stora volymer för att ha råd att investera i komprimatorer, som trycker ihop materialet för att sedan kunna skicka det till retur. Utmaningen är att hålla kylkedjan EcoFishBox har visat sig fungera utmärkt i leveranser med kontrollerad kylkedja. Däremot kräver det en annan hantering som hela distributionskedjan måste vara medveten om. Logistiken är viktig, vi kan inte ha en bil som blir stående i gassande sol för många timmar. Så det är en informationsdel som måste beaktas, där hela kedjan av mottagare informeras, säger Rickard. En annan utmaning är att kartongerna behöver vikas.

Foto Privat

Gylfi Þór Markússon, representerar Premium Iceland som går i täten för hållbara förpackningar.

– Fördelen är att de inte tar någon plats i ett lager och ger sju gånger mer packutrymme vid distribution. Däremot kräver de en hantering, vilket kan vara ett problem om man inte investerar i vikmaskiner som de flesta ändå verkar göra bara volymen är tillräckligt stor, fortsätter Rickard. Richard ser ljust på framtiden – Det finns inget alternativ. Förra året förbjöds frigolit i engångsartiklar för matförpackningar. Nu behöver vi kika på transportsektorn. Allt fler företag analyserar sin klimatpåverkan och vill sänka sitt koldioxid­ avtryck genom hela värdekedjan. Allt fler vill också minska användningen av plast inom all verksamhet. Att ersätta traditionella fiskförpackningar med ett klimatvänligare alternativ ligger i tiden. Dessutom ger det minst sju gånger mer platsutrymme. Vinsten är stor i logistiken. Vi ser ett globalt intresse och just nu har vi spännande saker på gång i Island som är en stor fiskenation, berättar Rickard. Premium Iceland är ett företag som går i täten för hållbara transportförpackningar i fiskerinäringen. De levererar cirka åtta ton färsk fisk i veckan till sina franska kunder i EcoFishBoxar. Gylfi Þór Markússon som representerar företaget i ett pressmeddelande säger att kunderna välkomnade boxen, eftersom de ville vara så miljövänliga som möjligt. Gylfi uttrycker också att han är stolt över att vara en del av en hållbar leveranskedja och rekommenderar hela fiskerinäringen att följa deras exempel.

3 | 21  Skogsnära   33

tema – produkter från din skog Text Sanna Casson

Per-Anders Hansson, forskare på SLU.

”Helhetsperspektivet viktigt i forskningen om skogen och klimatet” Skogen och skogens produkter spelar en viktig roll för klimatet, samtidigt som skogsnäringen också bidrar till utsläpp.   Hur väger man de olika delarna mot varandra? SLU och Stora Enso samarbetar i ett forskningsprojekt för att få reda på mer om skogsindustrins påverkan på klimatet. Den senaste rapporten visar att Stora Ensos skogar lagrar mer kol än de avger. – När vi tittar på hur skogen och skogsindustrin påverkar klimatet så fokuserar vi på flera aspekter: hur binds koldioxid i skogen, hur ser värdekedjans utsläpp ut, hur lagras kol i produkter från skogen och hur fungerar substitutionseffekten. Det är viktigt att se helhetsperspektivet, berättar Per-Anders Hansson, forskare på SLU. Halten av koldioxid ökar i atmosfären och beror framför allt på en ökad användning av fossila bränslen. Detta är en orsak till att medeltemperaturen ökar på jorden, en utveckling som skogen kan bidra till att dämpa. – Växande träd tar upp och lagrar stora mängder kol. På så sätt försvinner koldioxid från atmosfären, något som minskar växthuseffekten och har en positiv inverkan på klimatet, säger Per-Anders Hansson. Att lämna skogen för fri utveckling skulle öka inlagringen av kol under en tid, men om man inte använder skogen till något går man miste om den så kallade substitutionseffekten. Den innebär att produkter baserade på skogsråvara ersätter produkter med högre klimatbelastning, som exempelvis stål, cement, plast och fossil energi.

Läs mer på engelska om hur Stora Enso jobbar med att minska sina fossila utsläpp här:

34  Skogsnära  3 | 21

Fördjupade kunskaper om hur kol lagras Förra året gjorde SLU en pilotstudie där man tittade på vad Stora Enso som företag har för påverkan på klimatet. Bland annat vill man fördjupa kunskapen kring hur kol lagras i skogs- och träbaserade pro­ dukter. – Istället för att bara fokusera på värdekedjans utsläpp har vi även studerat förändringar i mängden kol i Stora Ensos skogar över tid, och kolet som tillfälligt lagras i de träbaserade produkter som företaget producerar. Det är avgörande att virket kommer från ett hållbart skogsbruk, som säkerställer att skogen förnyas

och att nya träd planteras för att ersätta de som avverkats. Växande träd binder koldioxid från atmosfären och kolcykeln fortsätter. När träd avverkas frigörs inte kolet som lagras i träfibrerna direkt, utan fortsätter att lagras i de produkter som tillverkats av trädet. Hur länge kolet förblir lagrat i fibrerna beror på hur länge produkten förblir i bruk. Med träbyggnader, till exempel, är tidsperioden decennier, till och med århundraden. – I Stora Ensos fall kommer den största klimatnyttan från massiva träprodukter, där kolet lagras längre och där substitutionseffekten är stor. Slutsatsen av den pilotstudie som gjordes förra året blev att Stora Ensos verksamhet har en positiv klimatpåverkan – Vi kom fram till att substitutionseffekten var större än både inbindning och den tillfälliga lagringen i skogliga produkter. Det innebär att det är viktigt ur klimatsynpunkt att se till att produkterna från skogen ersätter fossila produkter i så stor utsträckning som det går, säger Per-Anders Hansson. Vad är nästa steg nu, hur jobbar ni vidare med forskningen? – Vi tittar på effekter av olika skeenden. Det kan handla om hur klimatet påverkas av hur länge trädet står innan det avverkas. Vi tittar på substitutions­ effekten ur olika aspekter: om man byter ut en plastflaska mot en biobaserad förpackning, hur många fler gånger kan man använda plastflaskan, går den att återvinna, hur mycket material går åt att innesluta samma mängd väska. Det finns många aspekter att fördjupa sig i när det gäller den här forskningen. Vi utvecklar olika modeller som vi kan fylla med intressanta data för att jobba vidare med detta.

Så binder skogen och skogens produkter koldioxid

1. Genom fotosyntesen tar träden upp och lagrar koldioxid i ved, grenar, barr och rötter.

2. När ett träd dör och bryts ner, frigörs både näringsämnen och koldioxid som kan tas upp av nya, växande träd.

3. Då virke från den brukade skogen förädlas till produkter stannar den inbundna kolen kvar under produktens livslängd. När skogsprodukterna dessutom ersätter fossila produkter bidrar skogsbrukets produktionscykel till minskad belastning av koldioxid för atmosfären.

Förbättrar eller försämrar en ökad virkesproduktion i skogen klimatnyttan? – Det är inom rimliga gränser långsiktigt bättre att ta ut mer virke, så att du får fler produkter som kan ersätta exempelvis plast. Låter du skogen stå får du inte den effekten. – En förutsättning för att en ökad virkesproduktion är positiv för klimatnyttan är också att det alltid växer upp nya träd som tar upp koldioxid när du avverkar andra. Sedan får en ökad virkesproduktion så klart inte ha betydande effekter på den biologiska mångfalden. Räcker skogen för allt vi vill göra med den? – Troligen inte. Vi hittar allt fler användningsområden för skogen och även om vi har mycket skog i Sverige och Finland är det svårt att se hur den ska räcka i ett globalt perspektiv. Samtidigt utnyttjar vi idag inte de resurser som finns i skogen, som det ser ut i dag kan vi definitivt använda den mer. Hur kan ett företag som Stora Enso jobba för att bidra till att minska klimatpåverkan? – Det handlar mycket om att jobba mer effektivt med skogen. Att vara mer effektiva i produktionen när fossila resurser används och att lägga ett stort fokus på att producera produkter som kan ersätta fossila produkter.

Visste du att? Uttaget från skogen är mindre än tillväxten. Därmed ökar mängden kol i de svenska skogarna.

Så mycket koldioxid binder produkterna De skogsprodukter som varje år tas ut från de svenska skogarna minskar genom substitutionseffekter utsläppen med 40 miljoner ton. Om mer av biomassan i den avverkade skogen utnyttjades skulle klimatnyttan kunna höjas till 60 miljoner ton per år, mer än de årliga svenska utsläppen, 54 miljoner ton.

Stora lager av kol Lagret av kol i svensk skog är mycket stort. Virkesförrådet, drygt 3,1 miljarder m3sk, motsvarar 4,3 miljarder ton kol­dioxid. Den ökning av virkesförrådet som skett sedan 1929 motsvarar 2 miljarder ton CO2 eller cirka 100 års utsläpp från transporter och arbetsmaskiner på 2016 års nivå. Källa | Skogforsk och rapporten Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan

tema – produkter från din skog

Smarta produkter från din skog Plastfria sugrör, hållbart mode och skogens naturliga klister. Stora Enso har utvecklat en mängd hållbara alternativ som kan ersätta fossila produkter.

Ta en slurk ur en pappersflaska från din skog

Fukttålig papp Outmeals portionslösningar är riktig mat som går att äta kall, direkt ur påsen och tillverkas bland annat för Försvarsmakten, räddningstjänst och hjälporganisationer över hela världen. Men med tanke på att den som ska äta kan befinna sig på de mest otillgängliga platser är förpackningens hållbarhet viktig. Tidigare skickade man matportionerna i vanliga standardlådor, men de var ofta trasiga och uppluckrade när de väl kom fram till slutdestinationen. Man behövde en smartare och mer hållbar lösning och kontaktade Stora Enso. En fukttålig papp och en snygg design som sticker ut var några önskemål. En annan, lite knivigare utmaning, var att ändra lådans mått. Utan att minska volymen behövde den nya lådan göras mindre i storlek, för att kunna lastas med pallkrage på pallen. Det är nämligen så Försvarsmakten säkrar sin frakt. Omöjligt, var första tanken. Men till slut kom man fram till att en mer avlång låda, med ett handtag på ovansidan faktiskt var en möjlig lösning. – Den nya formen gör också att man kan lyfta närmare kroppen, vilket gör att lådans 24 kilo känns mycket lättare. En ergonomisk vinst vi inte hade räknat med! Lådans nya form blev faktiskt så mycket mer effektiv att man nu kan lasta lika många produkter som tidigare, på bara hälften så många pallar. Det förenklar lagerhållningen och minskar såväl transportkostnader som koldioxidutsläpp.

36  Skogsnära  3 | 21

Så många par byxor kan tillverkas av ett normalstort träd. Källa | Skogsindustrierna

Minska klimatavtrycket och skippa PET-plasten. Stora Enso och förpackningsteknikföretaget Pulpex samarbetar för att producera miljövänliga pappersflaskor och behållare av träfibermassa. Flaskorna kommer vara förnybara, återvinningsbara och biologiskt nedbrytbara och ha ett betydligt lägre klimatavtryck jämfört med glas och PET-plast. Med hjälp av Stora Ensos formpressade fibermaterial kommer Pulpex att producera pappersflaskor för en mängd globala varumärken inom flera olika användningsområden. Det handlar om allt från dryckesförpackningar till hushålls- och hygienprodukter. Källa | Stora Enso

Sticks en tröja av skog? Inte alls, den är mjuk, följsam och hållbar! Just nu satsas det stort på textilier av löv- och barrskog. I ett samarbete mellan bland andra Stora Enso, Ikea och H&M byggs en demonstrationsanläggning i Nymölla, Blekinge, för att ta fram cellulosabaserad textil. Syftet är att minska textilindustrins miljöpåverkan och göra hållbara textilfibrer tillgängliga för alla! Källa | Stora Enso

Foto Stora Enso

Stora Enso investerar i skogens naturliga klister Lignin kan användas som bindemedel eller lösningsmedel och är ett hållbart alternativ till fossila produkter. Tidigare har lignin producerats som pulver, men som granulat blir ligninet både enklare och snabbare att förpacka och hantera. Granulerat lignin kan till exempel användas i lim eller som bindemedel i asfalt och bioplast. I framtiden kommer det kunna användas i batterier för elbilar! Stora Ensos anläggning för granulerat lignin kommer att ligga i finska Sunila och planeras vara färdigbyggd under våren 2022. Källa | Stora Enso

Plastfritt för snabbmaten! Stora Enso har tagit fram barriärer för pappersbägare och livsmedelsförpackningar som hindrar fett och vätska från att läcka igenom kartongen. Den här typen av barriärer görs ofta i plast, men här har man tagit fram en lösning av skog, som gör förpack­ ningarna enklare att återvinna. Källa | Stora Enso

Miljövänliga skålar för snabbmaten Stora Ensos produkter i formpressad fiber är förnybara, återvinningsbara och biologiskt nedbrytbara. På marknaden finns miljövänliga skålar för snabbmat: PureFiber™ by Stora Enso. Produkterna har ett cirka 75 procent lägre koldioxidavtryck jämfört med plast. Källa | Stora Enso

Plastfritt sugrör hett på marknaden Sedan EU förbjöd sugrör i plast har andra typer av sugrör blivit en vanlig syn på restauranger och i butiker. Det biologiskt nedbrytbara sugröret från Stora Enso och Sulapac är en av lösningarna. – Sugröret är helt fritt från plast och är utformat för att efterhärma naturen – om sugröret råkar hamna i havet beter det sig precis som ett björklöv och skadar inte ekosystemet, säger Sulapacs vd Suvi Haimi.

Stjärnägg väljer förnybart Svenska Stjärnägg AB bytte från plast till kartong i sina äggförpackningar. Företaget som levererar färska ägg från cirka 70 certifierade bönder till butiker och restauranger runt om i landet ville bli av med all onödig plast. Förpackningslösningen från Stora Enso är fullständigt förnybar och återvinningsbar.

Källa | Stora Enso

Restprodukter blir pellets Visste du att Stora Enso tillverkar pellets av våra restprodukter? Syftet är att kunna erbjuda naturligt, hållbart och förnybart bränsle som är bra för miljön. Perfekt för eldning i pelletspanna och till hästarna i stallet. Källa | Stora Enso

3 | 21  Skogsnära   37

tema – produkter från din skog Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Trä binder ihop körbanan Spillprodukter från skogsbruket går att använda till mycket: till och med som bindemedel i asfalt. Nyligen asfalterades en körsträcka i Värmland med lignin från Stora Enso. Lignin är det ämne som håller samman fibrerna i trä. Det fungerar som ett naturligt klister. I ett samarbete mellan Forshaga kommun, Peab Asfalt och Stora Enso har man testat att minska mängden bitumen i körbanan och ersätta det med lignin. Lignin är träets naturliga bindemedel och när det delvis ersätter bitumen som framställs ur fossil olja kan man få både miljömässiga och tekniska fördelar. Nyligen asfalterades en teststräcka i Forshaga kommun i Värmland med ECO-Asfalt, där bindemedlet delvis bytts ut mot lignin från Stora Enso. Vid tillverkningen av asfalten används förnybart bränsle för torkning och uppvärmning av stenmate­ rialet. Eftersom det är den mest energikrävande delen av processen minskas utsläppen av koldioxid jämfört med förbränning av fossila bränslen. – På Stora Enso utvecklar vi kontinuerligt nya produkter från våra förnybara råvaror. På så sätt kan vi erbjuda lösningar som hjälper företag att nå sina klimatmål. I asfalt ersätter Lineo®, vårt lignin, fossilbaserad bitumen, vilket minskar koldioxidavtrycket, 38  Skogsnära  3 | 21

säger Heikki Lotti, vid divisionen Biomaterials på Stora Enso. – Vi ser detta som en mycket spännande utveckling, där vi med råvaror från skogen kan sänka våra CO2 -utsläpp och samtidigt göra oss mindre importberoende. Kan vi driva utvecklingen mot att mer bindemedel till våra belagda vägar hämtas ur nordiska skogar är det mycket positivt. Vi ser miljömässiga fördelar, jobbskapande och mer hållbara beläggningar framför oss när vi nu utvecklar tekniken med att tillsätta lignin till vår ECO-Asfalt, säger Johan Bolander, arbetschef på Peab Asfalt.  Källa | Peab och Stora Enso

Året närmar sig sitt slut och det är dags att sätta sig ned och sammanfatta vad som gjorts i skogen i år. Du som har din plan hos oss loggar in på Min Skog via www.storaenso.com/skog och noterar den skötsel du gjort i egen regi senast 22 december. De åtgärder vi hjälpt dig med registrerar vi i din plan. I början av nästa år har vi uppdaterat din plan digitalt med både tillväxt och åtgärder och du har ett bra underlag för att planera för dina skogsåtgärder 2022. Skogsbruksplanen ger dig en totalbild av vilka åtgärder som behöver utföras över tid, och i vilken ordning. En rätt använd skogsbruksplan är en av de bästa investeringarna du kan göra i din skog.

Logga in på Min skog:

Foto Lasse Arvidson

Uppdatera din skogsbruksplan!

Foto Christina Nilsson-Dag

Text Sanna Casson Foto Shutterstock

Vad betyder EU:s nya skogsstrategi? EU:s nya skogsstrategi uppmärksammas och diskuteras livligt på många håll. Men vad betyder den och vad innebär den för dig som skogsägare?

40  Skogsnära  3 | 21

Vad är EU:s skogsstrategi?

När börjar den nya skogsstrategin gälla? Det är svårt att säga eftersom detta bara är en strategi än så länge och ingen lag. De visioner som står i strategin ska nu utvecklas och det är många som ska tycka till om förslagen. Europaparlamentet och medlemsländerna måste få säga sitt till exempel. Ofta kan det ta två till fem år innan lagförslagen är färdigförhandlade.

Skogsstrategin har tagits fram av EU-kommissionen. Den sätter upp en vision för skogen och skogsbruket inom EU. Skogsstrategin bygger på EU:s mål om att öka den biologiska mångfalden och minska växthusgasutsläppen med 55 procent till 2030. Skogsstrategin som publi­ cerades i somras är en uppdatering av den skogsstrategi som skrevs 2016.

Mette Kahlin McVeigh, Public Affairs, Stora Enso.

Vad innebär skogsstrategin för den som äger skog?

Varför har skogsstrategin kritiserats? De flesta tycker att huvudsyftet med skogs­ strategin är bra: att minska växthuseffekten och öka den biologiska mångfalden. Däremot har strategin fått mycket kritik för att den går in på detaljer kring hur skogen ska skötas, något som varje land tidigare haft eget ansvar för. Olika länder har olika förutsättningar för att sköta skogen och då kan det vara svårt att applicera samma regler på alla EU-länder. – Vi på Stora Enso jobbar för att öka förståelsen för att man måste ta hänsyn till de lokala förutsättningarna för skogsbruket. Skogarna och klimatet skiljer sig mycket mellan exempelvis Portugal och Finland och därför måste de lokala förhållandena styra vilka metoder som är lämpligast att använda i skogsbruket. För att skogsstrategin ska kunna genomföras måste slutmålet vara det viktiga: det vill säga att öka den biologiska mångfalden och minska växthuseffekten; inte att detaljstyra hur man tar sig dit. Det är resultatet som måste vara i fokus, säger Mette Kahlin McVeigh, Public Affairs på Stora Enso.

Hur detta kommer att påverka svenska skogsägare är i nuläget oklart. Men i strategin föreslås ett antal åtgärder som ska bidra till att gynna den biologiska mångfalden och öka kol­ inbindningen i skogen. Den handlar exempelvis om att: •  Gammelskogar ska sparas för fri utveckling. •  Kalhyggesbruk ska undvikas. •  Hyggesfria metoder lyfts fram som framtidens skogsbruk. •  Skogsmaskiner som orsakar negativ miljö­ påverkan, som exempelvis jordpackning bör undvikas. •  Intensiv avverkning ska undvikas under fåglars häckningsperiod.

Vad är nästa steg?

Nu kommer strategin att utvecklas och medlemsländerna få säga sitt. – Vi på Stora Enso har redan inlett ett arbete, där vi kommunicerar med beslutsfattare inom EU och med olika medlemsländer. Vi analyserar strategin och tittar på hur de här förslagen skulle påverka oss och skogsägarna, både vilken nytta och kostnader det ger. Vi lyfter problematik med vissa av de här detaljerade reglerna och tar fram förslag på hur vi tycker att vi skulle göra i stället. Det är viktigt att detaljerna i strategin är beskrivna på ett korrekt sätt och där tycker vi att det finns brister. Vi har även anställt en ”Forest Public Affairs Manager” i Bryssel som för vår talan där. Vi tar den här frågan på allvar och har regelbundna möten med tjänstemän inom EU och politiker för att hitta bra lösningar, säger Mette Kahlin McVeigh.

3 | 21  Skogsnära   41

Text Eva Mandelqvist Foto Tomas Gunnarsson

Bilden av de traditionella könsrollerna slopas i ny kalender. I stället får man se bilder som visar människors engagemang bakom sin yrkesroll.

* Ickebinär är att identifiera sig mellan, bortom eller med båda könskategorierna kvinna/man. Ickebinär kan även användas för könsidentiteter som bryter mot tvåkönsnormen.

42  Skogsnära  3 | 21

Avklätt i kalender ledde till nytänk Det började med att en tysk underleverantör till maskintillverkaren Ponsse väckte starka känslor med en kalender med lättklädda kvinnor. Det var för två år sedan och mycket har hänt sedan dess. Nu är en kalender för 2022 klar och den här gången sker det i samarbete med NYKS – nätverket för yrkesverksamma kvinnor och ickebinära* i skogsbranschen. Erika Alm är till vardags hållbarhetsspecialist på Stora Enso. Hon är också en av grundarna till NYKS. – Vi startade NYKS 2018 som en ideell organisation i samband med Metoo-rörelsen, där även hashtaggen #slutavverkat blev en ventil för kvinnor och ickebinära* i skogsbranschen, som inte kände sig schysst behandlade. Syftet med föreningen är att ge mer plats åt kvinnor och icke-binära i skogen, berättar Erika Alm. Utifrån den Metoo-våg som svepte över världen var det kanske inte så konstigt att Ponsse hamnade i blåsväder för sin kalender med lättklädda kvinnor poserandes på deras skogsmaskiner. – Vi skrev till Ponsse men först slog de ifrån sig. Då skrev vi en debattartikel i Dagens arbete och därefter började skogsbolagen ta avstånd från den sexistiska marknadsföringen Ponsse bidrog till. Även Stora Enso kontaktade Ponsse och därefter togs kalendern bort, säger Erika och berättar att hon senare ringde upp Ponsses vd och diskuterade jämställdhet. – Det var en intressant dialog och det visade sig att de faktiskt startat ett värderingsarbete inom företaget. Vi började lite löst att prata om att göra något tillsammans. Sedan kom pandemin emellan. Hösten 2020 tog vi upp tråden igen och bestämde oss för att göra en kalender tillsammans. Den här gången med fokus på att lyfta kompetenta kvinnor och icke-­ binära, utifrån sina yrkesroller. Till sin hjälp tog de genusfotografen Tomas Gunnarsson som är specialist på att porträttera människor med hänsyn till genusfrågor. Genusmedvetna bilder handlar om att inte fastna i gamla normer hur man stereotypt porträtterar kvinnor. – Hur många bilder ser vi inte på män som står

sida vid sida och pekar ut i skogen? Den ena virkesköpare och den andra skogsägare. Det finns kvinnor i alla yrkesroller i skogsbranschen och det finns många kvinnor som är skogsägare. Ofta ser vi kvinnor som ler och män som står med armarna i kors, skrattar Erika när hon beskriver de stereotypa bilder hon vill undvika. Könsrollerna är också kulturellt betingade, vilket gör att både kvinnor och män intar positioner vid fotografering utan att vara medvetna. – Vi märkte att det var ovant för våra modeller. Någon sa att hon inte kände igen sig om hon inte fick le på bilden, men det slutade med att vi fotograferade när hon jobbade koncentrerat, ja rent av sammanbitet. Det är ju människans engagemang bakom yrkesrollen som vi strävar efter att gestalta, säger Erika och fortsätter: – Det känns så roligt att vi gjort den här kalendern tillsammans. Varje gång jag berättar om projektet leder det till ett samtal om jämställdhet och inkludering. Vissa undrar varför vi inte har några män med, men projektet handlar om att lyfta kvinnor och icke-binära. Annars hade det bara blivit en kalender med olika yrkesroller, vi ville skapa en snackis för vi behöver prata om frågorna, avslutar Erika.

Beställ kalendern på nyks.se

3 | 21  Skogsnära   43

44  Skogsnära  3 | 21

Snön lägger sig som ett skyddande täcke över upptrampade stigar och blåbärssnår. Snart får naturen gå i dvala och bara stanna upp en stund. Det kanske vi alla borde göra ibland. Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

3 | 21  Skogsnära   45

Text Amelie Bergman Foto Richard Lindor, Duo Studio, Shutterstock

Våtmarken

– en värdefull resurs på din skogsfastighet

Impediment, mosse eller surhål. Kärt barn har många namn. Men oavsett vad du väljer att kalla våtmarken på din fastighet, så är den en värdefull resurs – inte minst för klimatet och den biologiska mångfalden.   – Att anlägga en våtmark är enklare än man tror, säger Hans von Essen, som är generalsekreterare för Svensk våtmarksfond. Många skogsägare har fått upp ögonen för våtmarkens betydelse för jakten och skogsbruket. – Förutom att fastighetens våtmarker stimulerar fågellivet och skapar goda jaktmöjligheter så gynnar de även övriga däggdjur och många rödlistade arter. Under torra somrar kan klövviltet hitta vatten och vegetationen i kantzonerna är bra för många arter. Det är helt enkelt mycket vilt som rör sig kring en våtmark. Med större variation i landskapet så bör det också kunna bidra till ett minskat vilttryck på den produktiva skogen, menar Hans von Essen. Men vad är det för skillnad mellan en våtmark och ett viltvatten? Viltvattnet som begrepp håller på att fasas ut, säger Hans von Essen. – Viltvatten var en företeelse som blev vanlig under tidigt sjuttiotal då man grävde upp dammar och skapade mindre vatten enkom för jakt med fokus på fågeljakt. I dag används begreppet våtmark även för de vatten som skapas för jakten. 46  Skogsnära  3 | 21

Drev på utvecklingen Stiftelsen Svensk våtmarksfond bildades 1995 på initiativ av Svenska Jägareförbundet i samarbete med Sveriges Ornitologiska Förening. Sedan många år stöttas verksamheten också av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och det svenska näringslivet. Syftet är att skapa en bättre miljö för djur och natur genom att stötta bevarandet av landets våtmarker. Sedan 2013 leder Hans von Essen arbetet med våtmarksfonden, han är utbildad biolog och många känner igen hans namn från Svenska Jägareförbundet där han jobbade i nästan 30 år. – När våtmarksfonden startades fanns inga samhällsbidrag för skapandet och bevarandet av våtmarker. Det fanns ett stort behov av att få in pengar i systemet för att kunna stötta markägare som var beredda att satsa på sina våtmarker, förklarar Hans von Essen.

Bra på lågproduktiv mark Att anlägga en egen våtmark behöver inte alls vara särskilt krångligt. – Om du har lågproduktiva marker som ofta är översvämmade och där det är besvärligt att bedriva ett aktivt skogsbruk, kan du med ganska enkla medel skapa en våtmark. Ibland kan det räcka med att stoppa vattenflödet i ett dike, förklarar Hans von Essen. På kort tid förvandlas ett område som man kanske inte har så stor nytta av till ett positivt inslag i landskapsbilden som gynnar jakten, skogen och den biologiska mångfalden. – Eftersom torvmarker avger mycket koldioxid är skapandet eller återskapandet av en våtmark också ett sätt att bidra till klimatomställningen. Mindre byråkrati Just nu pumpas det ut mycket pengar i det allmänna systemet. Regeringen har satsat 775 miljoner på

svenska våtmarker under en treårsperiod. – Vi upplever dock att det är lite för mycket byråkrati runt anläggandet av våtmarker för att få riktig fart på verksamheten. Men det är positivt att det vid projekt under fem hektar inte krävs något tillstånd, du behöver bara göra en anmälan till länsstyrelsen. Det är bara om våtmarken överstiger fem hektar som det krävs ett tillstånd från mark- och miljödomstolen. Men om man inte har flera hektar, går det att anlägga en våtmark ändå? Hans von Essen tycker inte att man ska stirra sig blind på storleken. – Det finns väldigt många mindre fastigheter och om alla anlägger varsin liten våtmark så gör det stor skillnad. Det finns många som skapar våtmarker under hektaret. Den lilla våtmarken är också värdefull!

Hans von Essen Generalsekreterare, Svensk våtmarksfond

Motstridiga budskap? Som en del i regeringens satsning ges alltså bidrag för att nyskapa våtmarker genom att lägga igen diken som tidigare generationer skogsägare fått bidrag för att gräva. Hur går den ekvationen ihop? – Historiskt har det utgått statliga medel motsvarande minst sju miljarder för att torrlägga det som man på den tiden benämnde som vattensjuk mark. Det säger en del om hur mycket våtmarker som har funnits i de svenska skogarna en gång i tiden. Jag tycker att man får se någon rimlighet i det hela. Den enskilda markägaren kanske inte har ett intresse av att dränka marker där det finns en skogsproduktion som är helt okej, men ofta finns det en öppning för att skapa våtmarker på enskilda delar.

”Uppemot 70 procent av Sveriges ursprungliga våtmarker har försvunnit till följd av utdikning och uppodling. Många växter och djur är beroende av våtmarker och 19 procent av Sveriges rödlistade arter förekommer här.”

3 | 21  Skogsnära   47

Foto Christina Nilsson-Dag

Stöttar med råd och bidrag I takt med att det har tillkommit helt andra finansieringsmöjligheter i form av allmänna medel, bland annat genom landsbygdsprogrammet, har våtmarksstiftelsen fokuserat allt mer på rådgivning. – Våra medel används främst till att stimulera markägare att sätta i gång projekt och söka allmänna bidrag. Vi går ofta in och tar de kostnader som uppstår i samband med att man ska ta fram en projektplan. När man söker från allmänna medel brukar stödet vara 90 procent. I vissa fall kan vi gå in och ta de sista tio procenten, förklarar Hans von Essen. Som skogsägare behöver man då alltså bara riska det egna engagemanget och den egna tiden.

Text Amelie Bergman Foto Amelie Bergman, Mattias Svensson

Mattias skog sjuder av liv Havsörnens skugga sveper in över våtmarken och änderna hukar sig förskräckt i vassen. Samtidigt lyfter tranorna en bit bort. Göken kommer hack i häl. Det sjuder av liv i Mattias Svenssons skog.   – Jag får fantastiska naturupplevelser varje dag! Mattias Svensson är virkesköpare på Sydveds Jönköpingsdistrikt och har omfattande erfarenhet av våtmarksanläggning. På fastigheten har Mattias förvandlat sex hektar improduktiv skogsmark till våtmark i etapper. – Jag har ett stort jaktintresse och ville testa. Sedan har det nästan slagit över lite, skrattar Mattias som sätter naturupplevelsen främst.

48  Skogsnära  3 | 21

– Våtmarkerna ger fantastiska natur- och jaktupplevelser och har tillfört många viktiga värden. Sång­ svanar, knipor, krickor och en massa grodor... Det är alltid en överraskning vilken upplevelse som jag ska få med mig hem den här gången, säger Mattias som menar att en skogsfastighet nästan alltid har något område som lämpar sig för en våtmark.

Så skapar du en levande våtmark Tips från Sydveds Mattias Svensson

Så här såg våtmarken ut när den var nyanlagd...

1. Våtmarken skapas genom att dämma upp en plats med naturliga förutsättningar. Utgå gärna från ett surhål, en mosse eller något annat impediment som du ändå inte har någon större utväxling av i skogsbruket. Valet av plats är avgörande för kostnaden. Lås dig inte vid ett ställe direkt utan kolla förutsättningarna på flera platser. Ju mindre vall du behöver bygga, desto billigare blir det. Marken får gärna vara svagt lutande.

2. Utflödet av vattnet stoppas med hjälp av vallar och genom att täppa till utflöden, till exempel diken, vilket bidrar till en höjd vattennivå och gör att våtmarken kan behålla vatten även under torrperioder.

3. Vattennivån kan regleras med hjälp av en brunn eller att man lägger ett rör i botten på vallen.

...och så här ser den ut fem år senare.

4. En funktionell våtmark ska erbjuda fåglarna plats för skydd och häckning i form av beväxta partier, en öppen vattenspegel att landa på och lämpligt djup för att beta på botten. Man skapar klarvattenytor genom att gräva bort material; materialet kan sedan läggas upp som öar alternativt utmed strandkanten. Skapa gärna en oregelbunden strandlinje eftersom det ger mer liv åt vattnet. 30 cm djup är lagom för betning, 70 cm och mer ger en öppen vattenspegel där vegetationen inte slår igenom.

5. Vattennivån får gärna variera över året, det ger också större variation i växtligheten samtidigt som risken för igenväxning minskar. Men våtmarken får inte torka ut, då slutar den att fylla sitt syfte. Höga och stabila vattenflöden är inte nödvändigt för att kunna anlägga en våtmark, det är fullt görligt även vid mindre vattenflöden. Vid låga vattenflöden behöver du dock vara extra noga med att anläggningen inte läcker och torkar ut. Höga flöden kan omvänt ge problem vid kraftig nederbörd.

6. Titta till din våtmark några gånger per år, så att vattennivåerna är där du vill ha dem. Kontrollera också att överfyllnadsrören inte har täppts till av biologiskt nedfall. Snåla inte med överfyllnads­ rören och lägg gärna flera stycken som extra säkerhet om det skulle sätta sig i något rör. Grävmaskinen används för att gräva ur våtmarken, bygga vallar och lägga rör.

3 | 21  Skogsnära   49

Foto Privat

krönika

Rebell på hotell – Har ni varit här tidigare? Receptionisten vid hotellets gym ställde frågan. Vi svarade att vi varit där flera gånger, men att det första gången på den här resan som vi besökte gymmet. Hon gav oss ett formulär på en hel A4 där vi fick intyga att vi vare sig var hjärtsjuka, hade några allergier eller var stressade. Vi fick ta tempen och hon informerade oss också noggrant om att vi var tvungna att bära munskydd under hela gymbesöket. Undantaget om vi skulle springa på löpbandet, då behövdes inget skydd. Svensk som man är så ifrågasätter man oftast inte uppsatta regler utan gillar läget. Men nog var det lite underligt att vi som bokat gymmet för oss själva var ålagda att bära munskydd när det bara var jag och min man där. Lika märkligt att inte behöva bära skydd under löpturen på bandet, men behövde det för att lyfta hantlar i samma lokal. Säkerhetsregler är inte alltid helt tydliga, eller logiska. Kanske hade det med hotellets försäkringar att göra tänkte vi. För säkerhets skull genomförde vi träningspasset med munskydden på. I hotellets lobby där man samlas för att dricka drinkar gällde tydligen andra regler. Munskydd på i samband med att man rörde sig runt i lokalen, munskydd av när man satt ner. Vad skillnaden var mot gymmet vet man inte. Ingen frågade heller gästerna om sjukdomar, allergier eller stress inför besöket i lobbyn. Kanske anses det mindre farligt att dricka alkohol än att träna? Oklart, men som svensk gillar man läget och muttrar lite för sig själv om det ologiska. Under det andra gymbesöket var jag ensam. Jag tog av mig munskyddet och kände mig lite rebellisk. Hela tiden höll jag koll på dörren ifall någon skulle spionera på mig eftersom jag trots allt kände mig lite som en skurk som bröt mot reglerna. Att träna på gymmet kändes omständligt och besvärligt så den tredje bokade tiden strök vi. Maken tog en löptur i området och jag stod på vår terrass och körde Friskis & Svettis gympapass via mobiltelefonen.

50  Skogsnära  3 | 21

Hotellets terrass var förresten såphal när det kom vatten på golvet. En stor skylt fanns uppsatt, om än på ett dolt ställe – ”Caution! Slippery when wet!” Vi märkte det när vi klev i och ur poolen. Jag funderade lite om det verkligen är EU-standard. Antagligen inte, men hala hotell är ju en säkerhetsrisk om något. När taxin till hemfärden mötte upp oss klev chauffören ur bilen och deklarerade att vi absolut inte behövde munskydd i hans bil. Vi gjorde tydligt att det verkligen inte var något problem för oss, men han tyckte att vi kunde ta av dem. Han sa sig vara fullvaccinerad och att hans chef inte alls var glad åt att han inte ville använda munskydd. Vi satt envetet med maskerna på för att tyst demonstrera vikten av att följa regler. Vi är ju ändå svenskar. Följer regler, men har svårt att säga till andra att göra detsamma. Rebellen till taxichaffis fick ingen extra dricks av oss och jag flög hem med ett stort blåmärke på ena låret från terassvurpan. Kanske gör vi alla gott i att oftare agera säkerhetsrebell. Inte genom att bryta mot reglerna, utan att säga till där det brister. Tänk om vi alla kunde bli bättre på det, så vi inte protesterar i tysthet genom att visa missnöje. Även när vi själva har gjort fel är det viktigt att vi talar om det så inte nästa person också gör fel. Vi vill ju bara varandras bästa. Var rädd om dig! Jag är rädd om dig.  Malin Lindström Eriksson Kund- och leveransansvarig, plantskolan Sör Amsberg

Foto Stora Enso

hälge

Lös krysset och vinn en glaseringsgryta Vi lottar ut två stycken glaseringsgrytor bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 3 februari till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com. Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar. Två vinnare i krysset #2, 2021 får varsin glaseringsgryta: Kent Mattsson i Fjällbacka och Marianne Einarsson i Östmark.

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun

Foto Lasse Arvidson

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).