Skogsnära #3 2024

Magasin för skogsägare

# 3 | 2024

7

tips för att jobba säkert i skogen

+ Smid din egen yxa + Höstplantering – varför inte? + Sångaren Viktor Norén träffar skogsägare

Dags för jakt i skogen!

Möt nybörjaren Linnea som lockades av spänning och uteliv

Foto Johan Arensberg

Foto Anna Hållams

6

6 16

16

TEMA

20 27 30 32 34 38 40 Foto iStockphoto

27

# 3 | 2024 På besök hos aktiva Skogsägare i Skåne.

Viktor Norén på äventyr i skogs-Sverige.

Forskning för en livskraftig skog 18–31.

Skogsskötsel med nya hjälpmedel.

Boken är framtidens trädslag.

Forskningen som gör skillnad för skogsskötseln.

Förnybara produkter från skogen. Äntligen jakt!

Smid din egen yxa. Ökad säkerhet i skogen.

Foto TreeToTextile AB

LEDARE

Vi vill lyfta olika röster i vår organisation. Därför kommer du att få möta olika ansikten här som skriver ledaren.

Denna gång har turen kommit till Daniel Forsberg.

32 Kryss 42 Vinn en kylväska!

Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog Redaktörer Sanna Casson och Annsofie Öhman Art director Thomas Rissveds Produktion Confetti Tryck Ruter Omslagsfoto Lasse Arvidson Prenumerationsärenden louise.ekeblad@storaenso.com Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00 Hemsida www.storaenso.com/skog ISSN 2003-2110 Ansvarig utgivare Louise Ekeblad

Världen är inte så dyster Min yngsta son, nu lite drygt 20 år, frågade mig om jag har upplevt att världen känns så turbulent som den gör nu. Han nämnde såklart pågående krig och populistiska politiker på den globala arenan, men även klimatföränd­ ringar och debatten om den biologiska mångfalden. Jag har funderat en del och kan inte minnas en tid som har känts så föränderlig, men det är så lätt att fastna i det negativa som dominerar i nyhets­ flödet.

Jag ser många positiva förändringar, som fossilfri energi, nya metoder för att mäta och analysera omvärlden och alla pågående projekt för att rätta till sned­ steg från tider då vi inte visste bättre. I min närhet har jag vårt Biodiversitets­ program där vi återskapar viktiga miljöer både i vatten och på land. Eller vårt pro­ gram Precision Forestry där vi utvecklar nya modeller för att mäta och analysera skogens många värden. Mycket sker i samverkan med forskare och kommer­ siella aktörer för att nå bra resultat.

Också på jämställdhetsfronten har det hänt mycket. Jag tyckte i och för sig redan för 20 år sedan att vi i tanken inte var ett diskriminerande företag, men

sedan dess har andelen kvinnor ökat, och ökat inte minst i ledande positioner inom hela divisionen. Vi jobbar aktivt och målmedvetet med att anpassa och stärka vår företagskultur, så att den ska möta framtidens utmaningar och attra­ hera de bästa förmågorna. Ända fram kommer man aldrig när mållinjen hela tiden rör sig och i tillvarons alla gråzoner kan det vara svårt att veta vad som är rätt eller fel. Därför är det viktigt att mäta, analysera och korrigera det som behöver ändras utifrån bästa tillgängliga kunskap.

Det hjälper oss också att se att vi rör oss framåt mot nya och bättre tider!

Daniel Forsberg Chef Skogshushållning, Stora Enso Skog

3 | 24 Skogsnära 3

Hur låter det?

Foto Tekniska Museet

Hur låter ett träd som dricker?

Hur tar ett träd upp koldioxid? Hur låter ett träd som dricker eller hur låter det när marken fryser på vintern? På Tekniska museet i Stockholm pågår just nu den nya utställningen Skogen som både vill ge kunskap och väcka känslor om skogen. Den tar dig med på en vandring genom olika teman: livet i skogen och trädens nytta, människans välbefinnande i naturen, hur vi brukar skogen och produkter som produceras av trä. Besökarna får även ta del av nya innovationer av trä, träarkitektur och forskning om hur träden kan växa snabbare och klara klimatutmaningar bättre.

Utställningen bjuder både på guidade visningar och debatter, där kända röster och experter diskuterar skogens roll i klimatkrisen, biologisk mångfald och samhällets omställning. Träden i utställningen är lånade av Stora Enso.

Forskning för fler friska almar Foto Adobe Stock

Har du en frisk alm i ditt bestånd? Grattis! Almen är en viktig värd för över 250 olika arter och viktig för biodiversiteten, men almsjukan har försvagat almbestånden i Sverige. Sedan några år tillbaka bedri­ ver Skogforsk forskning i syfte att öka antalet friska almar.

Genom att testa om olika träd är känsliga eller motståndskraftiga mot en viss sjukdom kan forskarna hitta träd med en genetisk resistens. De träden korsas sedan med varandra och blir nya träd som är motståndskraftiga mot den svampsjukdom som orsakar almsjukan.

Mejla gärna tips om friska almar till forskare på Skogforsk: alm@skogforsk.se.

4 Skogsnära 3 | 24

Foto Adobe Stock

Foto Sanna Casson

Starkt jobbat!

Det var flera som tog chansen att komma igång med träningen under sommaren med hjälp av de träningspass som elitskidåkarna Simon Andersson och Karl-Johan Westberg satt ihop till Skogsnäras läsare. Lena Branäs i Lima var en av dem som skickade in bilder från sitt träningspass ute i naturen. Grattis du vinner en kylväska!

För dig som är sugen på att få lite träningsinspiration i höst: De åtta tränings­ passen hittar du på webben. De är mellan 30 och 60 minuter långa och passar alla oavsett nivå.

Träna med Kalle och Simon här >>>

Skogens skatt

Idag finns det totalt cirka 4 miljarder hektar skog i världen. En fjärdedel av skogen ligger i Europa, 21 procent i Sydamerika, 19 procent i Nordoch Centralamerika, 16 procent i Afrika, 15 procent i Asien och 4 procent i Oceanien. Fem länder har tillsammans mer än hälften av världens skogsareal – Ryssland, Brasilien, Kanada, USA och Kina.

Nu är trattkantarellernas tid här! Den gulbruna svampen för­ gyller marken i många skogar och trivs allra bäst i mossig granskog.

Du kan plocka den långt fram på hösten, även när ett tunt lager frost täcker dem. Trattkantarellen, som även kallas höstkantarell, sätter en härlig, mustig smak på maten. Sväng ihop en krämig svamprisotto med parmesan, en mustig soppa med trattkantareller och grädde eller varför inte crepes med trattkantarellstuvning? Om du hittar mycket svamp: torka eller frys in dem så kan du njuta av dem året om!

Foto Stora Enso

Källa | Skogsindustrierna

Hörde du Markus Torgebys sommarprat i P1 i somras? Annars kan du lyssna i efterhand på sverigesradio.se. I programmet berättar Markus Torgeby om att han flyttade från Öckerö utanför Göteborg till den jämtländska skogen, där han bodde själv i fyra år. Ett beslut som förändrade hans liv.

Foto Sveriges Radio

”Skogen räddade mitt liv”

3 | 24 Skogsnära 5

6 Skogsnära 3 | 24

Gustav och Malin Hansson Bor: På gården Björstorp, belägen i Perstorp, Skåne.

Familj: Barnen Malte sju år och Malva fem år.

Gör: Gustav är lantbrukare och driver en maskinstation.

Malin jobbar med djurskötsel på en mjölkgård.

Om skogen: Gustav och Malin äger 19 hektar skog, främst gran med inslag av bok. Dessutom äger Gustav 42 hektar skog med brodern Erik. Den består främst av gran, men innehåller också tall och ädellöv.

Ett aktivt liv på gården i Björstorp Kor, traktorer, biodling och skog. Hos skogsägarna Gustav och Malin Hansson är det fullt upp för det mesta. Möt det drivna paret på gården Björstorp i Skåne.

Text Annsofie Öhman Foto Anna Hållams

D

et är förmiddag och snart dags för elva­ kaffe hemma hos skogsägarparet Malin och Gustav Hansson på gården Björstorp, belägen i ytterkanten av Perstorp. Solen har lyckats bryta sig genom de fluffiga molnen och med lite tur kan det bli en fin sommardag.

Familjen bor i en gammal gård som har byggts om och renoverats av tidigare ägare. Själva har de byggt om övervåningen där alla sovrum finns. I familjen finns nu också barnen Malte sju år och Malva fem år. Senaste projektet är ett stort uterum som vetter mot trädgården.

Ett bygge som Gustav, som varit snickare, själv har gjort.

Runt den grusade och väl tilltagna gårdsplanen ligger också ladugården, maskinhallar och flera andra eko­ nomibyggnader, ja och så den fina trädgården förstås!

Malins projekt.

3 | 24 Skogsnära 7

Aktiv familj Vi slår oss ner vid det avlånga bordet i uterummet, dörrarna är på glänt och släpper in friska sommardofter.

Labradoren Tyra har svårt att veta om hon ska vara ute eller inne, men lägger sig till sist på golvet bredvid matte.

Malte och Malva är nyfikna på vad det här kan bli för dag och vill gärna vara med och lyssna på vad som sägs kring bordet. Ja, ett tag i alla fall.

Kaffet är upphällt och bullarna upplagda på fat. På plats är också André Gustavsson, virkesköpare på Stora Ensos dotterbolag Sydved som i flera år har samarbetat med familjen. Han har varit med under hela deras tid som skogsägare och är ett bollplank både när skogliga åtgärder ska planeras och när de har andra funderingar kring skogen. Men nu tar vi det från början.

Malin och Gustav träffades för drygt tolv år sedan och lever idag ett aktivt liv på gården med Malte och Malva.

Gustav är lantbrukare och driver en maskinstation med sin bror Erik och Malin jobbar med djurskötsel på sin bror Martins mjölkgård. Barnen, ett stort hus och alla andra projekt som de gärna engagerar sig i gör att det alltid finns något att hugga tag i.

Skogen på köpet Gustav är uppvuxen i Söndraby på gården Bjärhus, inte så långt härifrån. Gustavs föräldrar, Elisabeth och Lars, har under åren drivit Bjärhus gård med nötkreatur och får, tillsammans med Gustav och hans bröder Erik och Nils. De har också en gårdsbutik som säljer ekologiskt kött och grönsaker från gården.

Familjen odlar själva djurens foder, som till exempel åkervall och majs. Djuren finns både på föräldragården i Bjärhus och här i Björstorp.

Skogen kom in i Gustavs liv 2017 då han tillsammans med brodern Erik köpte fastigheten Björstorp, i första hand för åkermarken.

– Fastigheten är på cirka 86 hektar, 44 hektar åker­ mark och 42 hektar skog. Mest gran, men även lite tall och ädellöv.

Tidigare arrenderade vi mark för betet, men kände att vi ville ha egen mark och på så sätt säkra till­ gången på foder. Jag såg skogen mest som en bonus. Till en början visste vi inte riktigt vad vi skulle göra med skogen, så jag kontakta­ de Sydved och André Gustavsson.

Tillsammans har vi resonerat oss fram vilka åtgärder som behöver göras, berättar Gustav.

– De är driftiga och har nog varit i varenda hörna under den här tiden, tillägger André.

– Man vet hur det ska se ut i skogen, när man är uppvuxen på en gård som jag. Men det gäller

Malva fem år och Malte sju år tar en kort paus vid en av de fina sten­broarna på fastigheten som köptes 2017.

8 Skogsnära 3 | 24

att se sina begränsningar för vad man faktiskt kan hinna med. Då är det viktigt med bra samarbeten, konstaterar Gustav.

Erik och Gustavs företag är en maskinstation för lantbrukstjänster, Hansson Agromaskin. De hyr ut sitt arbete till bönder som har åkermark inom ungefär fem mils radie från gården i Bjärhus, som är företagets bas.

– Det är inte alltid bönderna hinner eller har resurser att själva göra allt arbete. Vi har ett tiotal traktorer och i första hand är det vallarbete, halmpressning och göd­ selkörning som vi gör. Just nu med fyra anställda.

– När de startade verksamheten var de i 20-årsåldern och hade svårt att få lån från banken. Men nu har de byggt ett stort och starkt företag, det är roligt, inflikar Malin.

Olika syn på skog I fjol blev grannfastigheten till salu, en gård med skog som angränsar fint till den första fastigheten. Då slog Gustav och Malin till och köpte den; 48 hektar, varav 19 hektar är skog.

– Läget var för bra för att inte köpa fastigheten, hade den legat någon annanstans vet jag inte om det hade va­ rit aktuellt. Men det var ingen självklarhet att köpa, det är ju alltid en risk man tar. Sedan måste man våga investera för att gården ska utvecklas och leva vidare, säger Malin och tillägger att det är ett certifierat skogsbruk vilket hon med sitt intresse för natur och miljö ser som ett plus.

Malin och Gustav har ibland olika syn på skogen, inflikar virkesköparen André.

– Gustav är väldigt fokuserad på produktion och före­ tagsamhet. Malin ser till det estetiska men har även en hel del naturvård i fokus. Men de är båda väldigt drivna och framåt, konstaterar han.

– Ja, det är inte ovanligt att jag och Gustav är oense om hur skogen ska skötas, skrattar Malin. Jag vill bevara så mycket som möjligt, rönn och oxel till exempel, medan Gustav är mer för produktion.

– En mix av det blir bra, man kan inte spara allt, tycker Gustav.

Skogens prinsessa Dagtid jobbar Malin hos sin bror Martin som driver en mjölkgård i östra Ljungby, Kärröd. Han har ett 70-tal mjölkkor. För Malins del handlar det om allt från djur­ skötsel till traktorkörning på gården.

– Gården har funnits i släkten sedan 1930-talet och jag är också uppvuxen där. Egentligen hade jag andra idéer om mitt yrkesliv, men pappa blev sjuk när jag var liten och dog av cancern när jag var 21 år. Sedan dess har jag hjälpt min bror med korna. Det är ett kul och fritt jobb, tycker hon.

För två år sedan byggde Malin och Martin, tillsam­ mans med Gustav, ett robotstall och mjölkrobotar. I mjölkroboten väljer korna själva när det är dags att mjöl­ kas. Moderniseringen blev ett riktigt lyft tycker Malin.

Kaffet är sedan länge uppdrucket och vi vill hinna med en tur runt gården och i skogen, medan solen fort­ farande tittar fram. En idé som även Malte, Malva och hunden Tyra verkar gilla. Och apropå Tyra som hänger med oss på hela rundan.

– Hon är köpt som en jaktlabrador, men det märkte vi ganska snart att hon inte var, ler Malin och tittar på den kraftiga hunden som nu närmar sig 11 år.

Honungsskörden är väldigt väderberoende som med allt inom lantbruk. Förra året blev det rekord, men i år ser det inte lika bra ut.

3 | 24 Skogsnära 9

Malva och Malte tar sig an skogen på sitt sätt.

Precis innan vi ska gå försvinner Malva in i huset, hon är inte riktigt nöjd med sina kläder.

Men så kommer hon, i rosa prinsessklänning med tyll och ett par tunna sandaletter. Alldeles utmärkta kläder

för en skogspromenad tycker hon. Det blåser lite och Malin lyckas övertyga henne om att det är klokt att ha på sig en jacka också.

– Det är tredje gången hon byter om i dag, skrattar Malin.

Hönor, vinrankor och kossor Ett av Malins stora intressen är biodling och hon visar oss sina bisamhällen som ligger lite avsides i ena kanten av gården. Stora skyddande lövträd bakom husen och högt gräs framför.

– Jag har alltid varit intresserad av bin – de är fascine­ rande! Min morfar hade bin, men jag hann aldrig lära mig något av honom under hans tid. Jag har mig av andra duktiga biodlare plus att jag har gått en kurs i biodling arrangerad av den lokala biodlarföreningen.

Honungsskörden varierar för de elva bisamhällena.

– Förra året blev det rekord men den här säsongen ser ut att bli den sämsta. Det är väldigt väderberoende som med allt inom lantbruk, konstaterar hon.

I en av ekonomibyggnaderna har hon ett rum där hon slungar, silar och sedan tappar upp honungen i glasburkar, som hon sedan säljer på gården. Burkarna är märkta med ”Svensk honung”, ett slags kvitto på att honungen är godkänd enligt Biodlarnas riksförbund och håller god kvalitet.

Vi passerar hönshuset och Malin släpper ut hönorna och tupparna. Just nu är det 15 hönor och fem tuppar.

Det tar inte lång tid innan de pickande hittar sin väg till Malins odlingar i trädgården, där det garanterat finns ätbart för fjäderfän.

10 Skogsnära 3 | 24

Malin, Gustav, Malva och Malte trivs med livet på gården. Labradoren Tyra, sällan mer än några steg från sin familj, ser ut att hålla med.

3 | 24 Skogsnära 11

Virkesköparen André Gustavsson fungerar som ett bollplank när det gäller skogliga frågor.

– En natt kom räven in här och tog 15 hönor på en gång, det var ingen rolig syn att möta på morgonen. Nu är vi noga med att ha dem inlåsta under natten, säger Malin.

Ett annat intresse är odling. På gården finns både ett växthus med vinrankor och tomatplantor, och ett träd­ gårdsland med blommor, flera sorters örter, vinbärsbus­ kar och smultron.

– Gud vad mycket tid jag hade tidigare, minns Malin.

Nu är det svårt att hinna med allt i den takt jag skulle önska.

På gården finns också ett stort stall för nötkreatur.

Här på gården har de ett 50-tal djur, av raserna Simmen­ tal och Angus. Nu på sommaren är djuren ute. Några hundra meter bort ser vi en vacker ekdunge.

– Det var vårt första projekt med Sydved. Vi gallrade ut där och lämnade samtidigt viktig naturvård. Nu har vi ett ljust och trevligt bete till korna och vintertid när isen bär passar vi på att åka skridskor på dammen som ligger i dungen, berättar Malin.

verkar det som att det inte är så lätt att vara prinsessa.

Gustav får efter ett tag bära Malva när vi går på snåriga vägar och smala stigar med högt vasst gräs. Framme vid dammen, ett ställe som alla i familjen verkar gilla, lämnar barnen oss snabbt för egna upptåg i närheten. ”Här kanske vi kan bygga en liten stuga. Det vore fint!” säger Gustav till Malin. Jag hör inte riktigt vad Malin svarar, men får en känsla av att hon tycker att det är ett projekt som kan få vänta ett tag till. Även om båda två är synnerligen fulla av energi så har de mycket att göra nu.

– Den här skogen är väldigt eftersatt, säger Gustav och pekar på de täta bestånden framför oss.

Han berättar att de förra ägarna avverkade och planterade, men sedan hände det inte så mycket på tio, femton år. Nu försöker de jobba i kapp med slutavverk­ ningar, gallringar och röjningar.

– Sydved var här i februari och avverkade gran, säger André och tillägger att det snart är dags att plantera.

Marken lämpar sig väl för gran så det blir gran denna gång också.

Mycket att göra i skogen Båda skogsfastigheterna ligger bara några hundra meter från gårdshuset, men en större väg utan underfart gör att man får köra en omväg för att komma fram. Det tar inte mer än fem minuter innan vi är på plats i den nya skogen, den som Malin och Gustav äger ihop.

Det växer mest gran här, men det finns också lite bok. Totalt är det 19 hektar skog.

Hela gänget är med och nu

12 Skogsnära 3 | 24

Värnar om biologiska mångfalden – Det är mysigt med skog – att kunna plocka svamp och bär, hitta spår efter djur, se fågelbon och djur. Det är väl ingen superskog vi har nu, det kommer krävas mycket arbete för att få till den men jag hoppas den blir bra till slut, önskar Malin.

Malin värnar verkligen om naturen och den biologiska mångfalden.

– Ofta kan jag stanna till och förundras av humlor, trollsländor och blommor i min närhet. I Kärröd, mitt föräldrahem, finns tre fridlysta arter; slåttergubbe, gran­ spira och klockgentiania. Det är speciellt!

Familjen trivs här på Björstorp, en gammal gård som under åren har byggts om och renoverats.

3 | 24 Skogsnära 13

Malin och Gustav träffades för drygt tolv år sedan och lever idag ett aktivt liv på gården. Barnen, ett stort hus och alla andra projekt som de gärna engagerar sig i gör att det alltid finns något att hugga tag i.

Och vad gäller skogen tycker hon att det är viktigt att se till att det där finns tillräckligt med död ved som ett sätt att gynna skogens naturvärden.

Ser du några utmaningar för skogsbruket generellt?

– Ja, klimatförändringarna, ett varmare klimat gynnar ju ofta skadeinsekterna. Det gör sannolikt också att det blir blötare i markerna och då blir det svårare att komma ut och bruka skogen.

– Vi har varg i Skåne, i mina ögon är det inte positivt.

Här är det ju tätt med djurbesättningar plus att de ger sig på viltet. Jag tycker det är skrämmande med vargens påverkan, både för tamdjurens lidande och att markerna utarmas på vilt, tycker Malin.

En annan fråga som hon tycker är viktig är att det behövs fler kvinnor i skogen.

– Det behövs i alla led, både skogsägare, virkesköpare och på andra håll i branschen.

Allt bygger på förtroende Till båda fastigheterna finns skogsbruksplaner. Ett smart sätt att ha koll på vilka åtgärder som bör göras för att få bästa utväxling av skogen. Till den nya fastigheten finns en ny plan och den gamla har en plan från 2017.

14 Skogsnära 3 | 24

– En plan gör det också lättare att prioritera i vilken ord­ ning åtgärderna bör göras, säger André.

Han berättar att Sydved har hand om avverkningarna på fastigheterna, både slutavverkningar och gallringar.

Vägunderhåll och rensning av diken brukar bröderna själva försöka hinna med. Röjning och plantering lejer de ut till en annan samarbetspartner.

André är ett bollplank både när skogliga åtgärder ska planeras och när de har andra funderingar kring skogen.

– Ofta säger jag till André, detta har jag funderat på, vad tycker du? berättar Gustav.

När de är överens om vad som ska göras lämnar de över resten till André, som till exempel att rätt maskin kör i rätt bestånd. Det är ju det han är proffs på. Jag vill ha folk som jag kan lita på, det måste finnas ett förtroende oss emellan. Vi vill ju ha ett bra resultat i vår skog, säger Gustav.

Malin tillägger: – Målet med skogen är att förvalta den på bästa sätt till våra barn, en hållbar skog som framtida generationer kan fortsätta bruka på bästa sätt!

Målet med skogen är att förvalta den på bästa sätt till våra barn, en hållbar skog som framtida generationer kan fortsätta bruka på bästa sätt!

3 | 24 Skogsnära 15

På äventyr i skogs-Sverige med Viktor Norén På Stora Enso möter vi regelbundet skogsägare för att ta del av deras planer och mål med skogen och för att stödja dem i att efterleva sina skogsbruksplaner. Som en del av vårt engagemang bad vi den folkkära sångaren, låtskrivaren och Borlängesonen Viktor Norén att bege sig ut i skogs-Sverige för att på nära håll utforska skogsägande. Du kan ta del av dessa samtal i en inspirerande miniserie på vår hemsida.

Text Anna Furberg Foto Johan Arensberg

A

tt vårda och utveckla skogen är inte bara en ekonomisk investering, utan också en satsning på livskvalitet och en hållbar framtid. För skogs­ ägare som Clara, Erik och Lennart är skogen mer än bara

16 Skogsnära 3 | 24

mark – den är en del av deras arv och identitet. De visar hur rätt kunskap och stöd kan göra skogsägandet både roligare, tryggare och mer lönsamt, samtidigt som de förbereder skogen för framtida generationer.

Clara Hellström:

Skogen som trygghet och framtid I Sigtuna träffar Viktor jägmästaren Clara Hellström, som själv planterar och röjer i sin skog. För Clara symboliserar skogen trygghet, både som plats och genom det hon producerar där. ”Jag skulle kunna känna mig trygg med att sova under en gran,” säger Clara under samtalet med Viktor.

Clara har arbetat med skog i över 40 år och har erfarenheter från både Kanada och Vietnam. ”Det lärde mig att vi bedriver ett ansvarsfullt skogsbruk här i Sverige. Det ska vi vara stolta över.” Hennes mål är att lämna över skogen till nästa generation i bättre skick än när hon fick den.

Erik Solback:

Ett arv att förvalta På en gård utanför Avesta möter Viktor Erik Solback, som bor i familjehemmet med skogen inpå knuten. För Erik är skogen ett arv som han vill förvalta på bästa sätt. ”Jag vill att min skog ska växa så att jag lämnar över ännu mer än det jag fick. Jag sköter skogen så att den ska trivas. Skogen ska se glad ut,” säger han.

Erik minns barndomens stunder i skogen, där hans pappa och farfar använde arbetshästen för att dra ihop stockarna. ”Det var inte samma stress förr, men de fick ändå mycket gjort. Både farfar och pappa sparade alltid några stora fina tallar. Så gör jag också,” säger Erik med ett leende.

Lennart Haga:

Sju generationer av skogsbruk I Rättvik träffar Viktor Lennart Haga, som är den sjunde generationen att förvalta familjegården. Skogen har varit en central del av familjens liv sedan 1700-talet. ”Skogen betyder allt för mig. Jag är född med skogen och gjorde skogen till mitt yrke,” säger Lennart.

Lennart betonar vikten av att vara intresserad och engagerad som skogsägare, men poängterar också att man inte behöver kunna allt själv. ”Jag har alltid tagit hjälp av duktiga experter inom olika områden. På det sättet har jag också lärt mig saker själv. Man ska ha en bra partner som kan ställa upp när det behövs, och som har hög miljöpolicy och jobbar långsik­ tigt,” säger han.

Se Viktors personliga möten med skogsägare här

3 | 24 Skogsnära 17

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

Just nu i din skog Oktober, november och december Inför vårens planteringar Har du föryngringsavverkat i sommar eller i höst? Då är det hög tid att beställa markberedning och plantor till vårens planteringar. Hösten är en bra tid för markberedning. Marken hinner lägga sig, men inga nya växter hinner eta­blera sig innan plantorna kommer i jorden.

Beställ också plantering om du vill ha hjälp med det.

Skydda nya plantor mot viltet Viltbetning av älg och rådjur är van­ liga orsaker till skador i plant- och ungskogar. Speciellt under vintern är toppar och grenar begärliga. Ett sätt att skydda plan­ tor är genom att behandla med viltskyddsmedel, som gör dem mindre attraktiva för viltet. Behandlingen ska göras när det är frostfritt och torrt väder.

Generationsskifte?

Dags att lämna över till nästa generation? Ett generationsskifte är ofta en lång process som kräver många förberedelser och god framförhållning för att överlå­ telsen ska fungera så smidigt som möjligt. Prata med din virkesköpare om du vill ha en kontakt för rådgivning kring ett ägar- eller generationsskifte.

Ungskogsröjning Ungskogen växer snabbare än man tror och i många skogar finns det ett stort röjningsbehov. Hösten är en bra tid för röjning. Löven faller av och förenklar arbetet samtidigt som det är svalare ute.

Ett tips till den som själv röjer i skogen, men ligger lite efter med allt arbete är att koncentrera sig på ”lättare” områden. Till exempel lite mindre bestånd eller områden som man ofta ser, vilket gör en påmind om arbetet som behöver göras.

Sedan lejer man ut de mer svårbearbetade områden som borde ha åtgärdats för flera år sedan.

Äntligen jakt!

Hösten är den stora jaktperioden. I norr startar älgjakten i september och längre söderöver är det jaktstart en vecka in i oktober. Från 1 oktober får man jaga rådjur med hund. Om du inte är jägare men ändå vill vara i skogen så tänk på att klä dig så att du syns, färgglatt och gärna i signalfärger.

18 Skogsnära 3 | 24

Text Annsofie Öhman Foto Stora Enso

Tips vid all plantering

Höstplantering?

Ja, varför inte!

• Markberedning ger bättre förutsättningar för plantan.

• Använd större plantor ju kraftigare hyggesvegetationen är.

• Välj rätt planteringspunkt beroende på markförhållande för att öka chansen till tillväxt. Plantan ska sitta rakt och på rätt djup.

• Kontrollera planteringen regelbundet. Finns det områden där många plantor dött kan det vara läge att hjälpplantera.

Hann du inte plantera i våras? Lugn, på många marker går det faktiskt att plantera fram tills det blir tjäle i marken. Anders Ehrenström tipsar om vad man kan tänka på vid höstplantering.

P

å de flesta marker kan man plantera både under våren och hösten, i princip fram tills det blir tjäle, säger Anders Ehrenström, chef för skogliga tjänster på Stora Ensos dotterbolag

Sydved.

Ett faktum som kan vara bra att känna till för skogs­ ägare som avverkade under sommaren eller kanske inte hade tid att plantera hygget under våren. Vid höstplante­ ring finns det dock några riktlinjer som är bra att känna till.

Invintrade plantor Plantor som sätts under hösten ska ha invintrat. Det vill säga, gröndelen ska ha slutat växa och årsskotten ha förvedats. Plantan har då blivit mer frosttålig.

– Detta behöver man dock inte tänka på själv som köpare av plantor, utan är faktorer som begränsar när plantproducenterna gör plantorna tillgängliga för höst­ plantering, förklarar Anders. Även fast gröndelen av plantan är förberedd för vintern så kan rötterna växa så länge marktemperaturen inte är för låg. Detta ger höstplanterade plantor en bra start kommande vår.

Skillnad barrot och täckrot – Barrotsplantor planterar man oftast under senare delen av hösten. De kan sättas fram tills tjälen kommer, säger Anders.

Täckrotsplantor är lämpligare att plantera under tidig höst, så att plantorna hinner rota sig. I annat fall finns det risk för uppfrysning. Det kan ske när marker som håller mycket vatten fryser och tjälen lyfter upp plantor som inte hunnit rota sig.

– På finjordsrika marker, där uppfrysningsrisken är som störst, bör man inte plantera på hösten, säger Anders.

Hjälpplanering perfekt Vilka fördelar finns det med att höstplantera?

– Har man föryngringar som misslyckats på grund av att plantor har dött efter en allvarlig torka eller omfattande snytbaggeangrepp är så kallad hjälpplantering perfekt att göra på hösten. När övrig grönska vissnar ner är det lättare att se var man behöver sätta nya plantor. När våren kommer så har man redan nya plantor i backen när övrig växtlighet drar i gång och gör det svårare att se på hygget.

3 | 24 Skogsnära 19

Tema:

Forskning för en livskraftig skog

Hur ska du sköta skogen för att den både ska bli livskraftig och hållbar? I det här numret fördjupar vi oss i forskning, föryngring och nya digitala hjälpmedel som kan hjälpa dig att optimera skogsskötseln.

Text Annsofie Öhman Foto Pasi Salminen, Stora Enso

20 Skogsnära 3 | 24

Det sker många forskningsprojekt inom skogsskötsel. Nya arbetsmetoder och insikter kan ge praktisk nytta för skogsägaren.

3 | 24 Skogsnära 21

TEMA – Forskning för en livskraftig skog

Optimerad skogsskötsel med nya digitala hjälpmedel I projektet Precision Forestry jobbar Stora Enso med digitala hjälpmedel för att optimera skogsskötseln. Det handlar om allt från att ta fram smarta ruttförslag för skogsmaskinen med hjälp av AI-teknik till att upptäcka skadad skog med drönare och satelliter.

För dig som privat skogsägare kan den nya tekniken både spara tid och vara ett stöd för ett hållbart och produktivt skogsbruk.

Text Sanna Casson Foto Stora Enso

22 Skogsnära 3 | 24

E

gentligen är det inte så komplicerat. Redan för 100 år sedan högg vi ned träd som stod för nära varandra och tog stigen genom skogen där mar­ ken var torr för att slippa bli blöta om fötterna.

– Men skillnaden i dag är att vi har nya effektiva hjälp­ medel som förenklar och effektiviserar arbetet, förklarar Erik Willén på Stora Enso.

I projektet Precision Forestry samlar Stora Enso in data om skogen med hjälp av laserskanning, fjärranalys, drönare, satelliter och skördare. Datan bearbetas med Artificiell Intelligens (AI), något som ger förutsättningar för ett mer detaljrikt underlag som stämmer bättre överens med verkligheten.

– Vi får detaljerad information om var marken är blöt och var skogen växer bra. Vi får exakta beskrivningar av trädslag, volym och höjd. Det är viktigt att ha en bra bild av sin skog för att kunna fatta rätt beslut. En tredjedel av dagens skogliga data är fel. Man kanske tror att man har 70 procent gran och 30 procent tall, men egentligen är det precis tvärtom, något som kan leda till dåliga beslut, säger Erik Willén.

I Finland är Stora Enso i full färd med att uppdatera privata skogsägares skogsbruksplaner med hjälp av AI.

Bra bild av skogen på distans Genom att kartlägga skogsområden med drönare kan skogsexperter titta på drönarbilder på en dator i stället för att inventera området till fots. Det förbättrar effektivi­ teten avsevärt och det blir enklare att nå områden som är svårtillgängliga.

– På det här sättet kan markägare som bor långt borta från sin skog få en bra bild av skogen på distans.

Många skogsägare lägger dessutom ut skogsskötseln på entreprenörer, som kan göra ett bättre arbete genom att få tydlig och korrekt information om skogen. Det blir också enklare för dig som privat skogsägare att få en överblick över din skog, säger Erik Willén.

Med hjälp av satelliter och drönare kan du lättare upptäcka skog som blivit skadad av granbarkborrar eller andra skadedjur. Stora Enso använder den metoden just nu på sin egen skog i Sverige och i Finland testas tjänsten för privata skogsägare.

3 | 24 Skogsnära 23

TEMA – Forskning för en livskraftig skog

Precision Forestry Precision Forestry är ett projekt som Stora Enso driver.

Det handlar om att utnyttja avancerad teknologi för att samla in och analysera data om skogen. Informationen kan sedan användas för att optimera skogsskötseln för hållbarhet, effektivitet och produktivitet.

Erik Willén, Stora Enso Skog

Optimerade ruttförslag Tekniken kan också hjälpa oss att optimera hur vi ska köra i terräng för att undvika markskador. Med hjälp av en app kan föraren få ett optimerat ruttförslag inför avverkningen för var skogsmaskinerna ska köra och var den bästa platsen för avlägget finns. På så vis kan du undvika att köra på blöta marker, se till att skogsmaski­ nerna får ut så mycket volym som möjligt och dessutom ta hänsyn till exempelvis kulturlämningar och områden med höga naturvärden.

– Att få förslag på en optimerad rutt vid en avverkning kan man spara mycket på, både i tid och koldioxidut­ släpp. Låt oss säga att du gör en avverkning på tre hek­ tar och får ut 1 000 kubikmeter. Det blir mycket körande för att få fram virket. Men kan du minska sträckan du kör med 30 meter per lass blir det tre kilometer kortare transport i terrängen. Har du dessutom en god relation med din granne kanske du kan köra en bit på den mar­ ken och spara ytterligare tid, säger Erik Willén.

utvecklas och att inte bara svepas med utan att ta hjälp av de verktyg som verkligen ger nytta för skogsbruket.

Sedan måste man vara lite kritisk också.

Fjärranalys kan användas till mycket, men vi ska inte underskatta det vi ser av träden när vi rör oss i skogen.

Skördarförare ser ofta detaljer om träden som inte syns från ovan.

Det gäller att tänka in flera perspektiv när man analyserar datan från skogen, men i stort ger den nya tekniken oss stora möjligheter för att skapa hållbara, produktiva skogar.

Stöd för certifiering och biologisk mångfald En annan konkret användning av tekniken är att den kan vara ett stöd när det gäller att skydda biologisk mång­ fald i skogen och skapa biodiversitet. Stora Enso kart­ lägger just nu stående död ved och lövträd på den egna marken. Med satellitdata får man mer exakt information om var lövträd finns inom ett skogsområde, vilket leder till bättre planering av skyddszoner. Man kan även få information om hur man kan lämna hänsyn vid avverk­ ning. Kulturstubbar och naturvärdesträd registreras och upptäcks enkelt via koordinater.

– På det här sättet kan markägare också enkelt redovisa att de uppfyller olika krav för certifiering, säger Erik Willén. Även kolinlagring, det vill säga hur mycket kol dina träd lagrar ska också kunna mätas och följas upp med hjälp av digital teknik.

– Man kommer kunna ha fler målsättningar i sin skogsbruksplan i framtiden, något som möjliggörs av den här breda datainsamlingen som vi numera kan göra, säger Erik Willén.

Det låter som att det finns mycket att tjäna på att använda den nya tekniken, men finns det inga utmaningar?

– Absolut! Det här är ett område där det händer mycket saker hela tiden. Det gäller att hänga med när tekniken

24 Skogsnära 3 | 24

Med hjälp av en app kan föraren få ett optimerat ruttförslag inför avverkningen med lämpliga basvägar.

Så får du motståndskraftiga träd Nyckeln till en vital skog är en lyckad föryngring. Förädlade, friska plantor som är anpassade för att klara klimatet där skogen växer ökar chansen för att få en hållbar och produktiv skog.

Text Sanna Casson Foto Stora Enso

V

ilket är ditt mål med skogen? Vill du få ut en viss volym virke? Vill du få fler arter att trivas i din skog? Kanske är det en kombination av flera mål.

När det gäller Stora Ensos egna skog är målet att få fram så rakt och fint timmer som möjligt i slutavverkningen, men att också bidra till biodiversitet. En kombination som kan kännas svår, men den är inte omöjlig.

Att anpassa trädslag efter marken är viktigt både för att få livskraftiga träd och för att skapa goda förutsätt­ ningar för olika arter. Det gäller att skapa en bra grund för den nya skogen.

– En bra markberedning med mineraljord som ger rätt

förutsättningar och rätt val av plantor som är anpas­ sade efter klimatet är en bra utgångspunkt för en god föryngring. Ställ krav när du beställer plantor. Det finns möjlighet att välja frömaterial, säger Helena Gålnander, skötselspecialist på Stora Enso Skog.

Förädlade plantor har fördelen att de har en bättre överlevnad och växer bättre. Idag har förädlade plantor runt 10–15 procent i ökad tillväxt, jämfört med de som föryngras naturligt. I andra och tredje generationens fröodlingar ökar tillväxten ytterligare.

3 | 24 Skogsnära 25

TEMA – Forskning för en livskraftig skog

Så får du en vital skog • Välj rätt plantor. Förädlade plantor växer bättre. Plantorna bör anpassas efter klima­ tet där skogen ligger. I Skogforsks digitala verktyg Plantval får du förslag på lämpliga fröodlingar just för din mark.

• Gör rätt åtgärder i din skog i rätt tid. Var aktiv i skogsskötseln!

• Se till att trädslagen är anpassade efter marken de står på. Trivs de på marken blir de mer livskraftiga.

• Variera skogen vad gäller allt från trädslag till skötsel och omloppstider.

Anpassade plantor

Helena Gålnander, skötselspecialist på Stora Enso Skog

Plantorna bör anpassas efter klimatet där skogen ligger.

Det är viktigt att de skjuter skott i rätt tidpunkt och inte skadas av höst eller vårfrost.

– Ett tips är att använda Skogforsk digitala verktyg Plantval, där du fyller i var dina föryngringar ligger, vilket trädslag det är och så vidare. Sedan får du förslag på lämpliga fröodlingar just för din mark, säger Helena Gålnander.

Friska skogar mer motståndskraftiga Klimatförändringarna innebär att skogarna kommer utsättas för mer påfrestningar. I framtiden är det troligt att skogarna kommer att växa bättre på grund av ökade temperaturer, men ett varmare klimat innebär också ökad risk för torka, stormskador, skogsbränder och angrepp av skadeinsekter.

– Ju friskare skogarna är desto mer motståndskraf­ tiga blir de. Därför är god skogsskötsel där rätt åtgärder görs vid rätt tidpunkt allt viktigare. Sedan är ståndorts­ anpassningen en annan viktig del. I Sverige är det till exempel inte ovanligt att granskog står på en mark där de inte trivs. Då ökar risken för att skogen stryker med vid en storm till exempel, säger Helena Gålnander.

26 Skogsnära 3 | 24

Ett viktigt mål för Stora Enso är också att bidra till ökad biologisk mångfald i de egna skogarna, något som påverkar skötseln. På vissa marker kombineras målen produktivitet och ökad biodiversitet.

– Vi har tagit fram en mängd åtgärder för att nå målen.

Rent konkret handlar det om allt från att odla mer björk i bestånden till att restaurera vattenlandskap för att gynna arter som finns i vatten och testa alternativa metoder för avverkning, som hyggesfritt skogsbruk till exempel.

I framtiden kommer vi se ett mer varierat skogsbruk, säger Helena Gålnander.

”Bok är ett trädslag för framtiden!”

Emma Holmström på SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet

Boken är ett trädslag för framtiden. Det menar Emma Holmström som forskar i hur boken kan bli ett värdefullt alternativ för fler skogsägare i Sverige.

Text Annsofie Öhman Foto iStockphoto

3 | 24 Skogsnära 27

TEMA – Forskning för en livskraftig skog

E

mma Holmström är forskare och universitets­ lektor vid Institutionen för sydsvensk skogsveten­ skap på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp.

– I mitt uppdrag ingår att forska och undervisa om föryngring och skötsel för alla trädslag i Sverige, berät­ tar hon.

SLU har tidigare år forskat om just bok och bok­ föryngring. Men med tanke både på det allt varmare klimatet och ökad efterfrågan på bokmassaved och boktimmer, så tyckte Emma och hennes kollegor att det var dags att åter belysa ämnet.

Nu leder hon ett nystartat forskningsprojekt där ett av målen är att ta reda på hur man föryngrar och sköter en bokskog på ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt.

I Emmas team finns också postdoktoranderna Nikolaj Lula och Axelina Johnsson.

Tidigare forskning Forskningsprojektet består av två äldre studier och Emmas egna försök.

– Med tanke på den långa omloppstiden för bok, ungefär 100 år, så var det naturligt att se på tidigare generationers forskning.

Hon har besökt bokbestånd som kollegor på SLU har lagt ut runtom i Skåne, Blekinge och Halland för att göra mätningar på bestånd som nu är 10–20 år gamla. Här vill hon bland annat ta reda på skillnaden mellan låginten­ siv och högintensiv föryngring, det vill säga mer eller mindre markberedning. Hon tar också reda på hur olika röjnings­metoder, exempelvis friställning och luckhugg­ ning, har påverkat tillväxten.

Boken lite mer norrut I de försök Emma och hennes team gör är ett av fokus­ områdena plantering av bok i nordliga lägen. De hoppas kunna påvisa effekter på tillväxt, kvalitet och ekonomi med olika röjningsmetoder och se om det lönar sig att samplantera bok med andra, mer snabbväxande trädslag.

– Vi tänker oss att boken i framtiden med ett varmare klimat borde kunna trivas bra lite längre norrut. Vi gör försök bland annat i Småland och Halland. Kanske kan skogsägare längre norrut ha boken som ett inslag i skogen, och låta den bli ett värdefullt komplement till gran och tall.

Forskarna gör försök med att plantera bok både på tidigare granmark och plantera bok tillsammans med andra trädslag, och ser vilket utfallet blir. En frågeställ­ ning som de jobbar med är hur man kan göra föryng­ ringar snabbare och få ner omloppstiden.

– Hur blir det med björk och bok samt bok och gran, och så vidare, förklarar Emma. Funkar det bra är det ett bra sätt att få ner kostnaderna vid föryngringen.

28 Skogsnära 3 | 24

Vilken typ av mark kan lämpa sig för bokskog?

– I våra försök gör vi tester, men på granmarker passar det sannolikt bra med marker där det är svag sluttning.

Inte i dalsänkan och inte för högt upp. Det ska finnas bra med vatten och det får inte vara för mörka marker.

Har du något tips till skogsägaren som är nyfiken på bok?

– För skogsägare som vill etablera bok på nya marker så är ett tips att läsa in sig ordentligt. Ett bra tips är att titta på Skogsstyrelsens rekommendationer. Fundera också på vad du själv vill ha för ekonomi i detta, det beror bland annat på vilket mål du tycker är viktigast.

Rek­reation, biodiversitet eller god ekonomi? Boken kan vara ett fint produktionsträdslag. Då gäller det att sikta på en tät föryngring och få upp en skog relativt snabbt.

Till skillnad från gran och tall, så betalar det sig mer om man har fin kvalitet, det kan vara värt att bestämma sig för det tidigt.

Behöver vi ett skogsbruk med fler trädslag?

– Det är strategiskt att ha ett skogsbruk som fördelar sig på fler trädslag. Det handlar inte bara om att ersätta gran eller tall utan om att säkra upp inför klimatanpassningen genom att ha en trädslagsportfölj med fem till sex träd­ slag. Då är boken ett bra beståndsalternativ på många marker i södra Sverige.

Så funkar naturlig föryngring och plantering • Vid plantering av bok kan man få hjälp av en skärm av bok eller om det inte finns, planterar man en amkultur av något mer snabbväxande trädslag, exempelvis björk. Skärmen ska skydda mot frost och uttorkning, men den hjälper också till att forma bokens kvalitet.

• Vid naturlig föryngring använder man gamla träd som frökällor. Bokarna friställs, det vill säga att man gör en gallring som gynnar de träd som man vill ska vara kvar som fröträd men utan att öppna upp för mycket ljus på backen.Det gör att träden man lämnar kvar producerar mer bokollon. Sedan kan man göra en lätt markberedning så att mine­ raljorden kommer fram. Ollonen gror, blir plantor och växer till en tät föryngring som man sedan röjer i och glesar ut så att träden får tillräckligt med ljus, vatten och näring.

• En bokskog kräver intensiv skötsel för att utvecklas på bästa sätt och ge träd med bra kvalitet.

Vi tänker oss att boken i framtiden med ett varmare klimat borde kunna trivas bra lite längre norrut.

Boken gillar milda vintrar • Boken förekommer över hela Europa.

Om projektet • Syftet med projektet är att se hur man på ett ekologiskt och hållbart sätt kan föryngra en bokskog.

• Forskningen baseras på tidigare försök och nya försök.

• Forskningsprojektet pågår mellan 2024–2027.

• Den växer bäst på väldränerade, närings­ rika och kalkrika marker och trivs bäst i klimat med hög luftfuktighet och mycket nederbörd, där vintrarna inte är för kalla.

• I Sverige växer bok naturligt upp till Väs­ tergötland och Småland men odlas även längre upp i landet. Forskarna tror även att det kommer finnas bok längre upp i landet i takt med att klimatet blir mildare.

3 | 24 Skogsnära 29

TEMA – Forskning för en livskraftig skog

Anna Karlberg, Stora Enso.

”Viktigt att forskningen ger praktisk nytta för skogen” Stora Enso satsar mycket på forskning och innovation inom skogsskötsel.

– Vi vill vara i framkant när det gäller olika metoder och det är mycket som händer inom skogen just nu, allt från klimatförändringar till nya EU-direktiv som gör att vi behöver få fram ny kunskap för att kunna navigera rätt, säger Anna Karlberg, ansvarig för Forest R & D på Stora Enso.

Text Sanna Casson Foto Stora Enso

S

edan 2020 har Stora Enso ett strategiskt samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Forskningen fokuserar på förnybarhet och hållbarhet inom skogsbruket och biobaserade material inom fyra huvudområden: biologisk mångfald, anpassad skogsförvaltning, fjärranalysteknik och livscykelanalys.

– Det är fokusområden som vi har ett gemensamt intresse i, som alla har en koppling till skogsskötsel. För oss är det viktigt att forskningen ger praktisk nytta för skogen. Genom olika samarbeten kan vi förbättra våra processer och arbetsmetoder baserat på nya insikter, säger Anna Karlberg.

Fem doktorander och fem forskare jobbar just nu med olika forskningsprojekt inom fokusområdena. Ett exempel är en doktorand som tittar på hur man kan få ökad produktion genom gallring av tall. I projektet görs avancerade försök för att se hur mycket stammarna växer till följd av olika gallringsmetoder.

Forskning om hållbara skogsbruksmetoder Flera projekt fokuserar på hur det moderna skogsbruket påverkar skogen och hur man kan förbättra förutsätt­ ningarna för olika arter. Ett projekt som nu är avslutat har handlat om hur strukturen i skogen förändrats sedan 90-talet och det är tydligt att viktiga förändringar skett.

Nu finns det fler äldre träd, mer lövinblandning och mer död ved i skogen till exempel.

– Men hittills har inte de rödlistade arterna hängt med, men förändring tar tid, säger Anna Karlberg.

Projekten ska också ge svar på frågor som: Var är det lämpligast att lägga hänsynsytor när vi avverkar? Hur ska vi tänka när vi planerar för avverkning och vill spara naturvärdesträd? Vilka faktorer är viktigast för att öka den biologiska mångfalden?

30 Skogsnära 3 | 24

Ökad kunskap om kantzoner Ytterligare ett forskningsprojekt som bedrivs just nu är att ta reda på hur kantzoner kring vattendrag kan ge bäst effekt.

– Hur man ska planera kantzonerna skiljer sig beroende på hur skogen ser ut, något man behöver ta hänsyn till. Med hjälp av forskningen kan vi ta fram ett underlag som gör att vi kan förbättra de här riktlinjerna, så att kantzonerna verkligen ger den effekt vi vill ha, säger Anna Karlberg.

Kan du se några trender när det gäller forskning om skogsskötsel?

– Det finns ett ökat intresse för alternativa skogsbruks­ metoder och en större variation i trädslag på grund av klimatförändringarna. Det påverkar forskningen, eftersom vi vill få svar på hur de olika metoderna och trädslagen påverkar allt från produktion till biodiversitet.

Just nu forskar vi till exempel om snabbväxande lövträd med fokus på björk. Tätortsnära skogsplanering och rekreationsvärden får också allt större betydelse, något som behöver vägas in i forskningen.

Vad finns det för utmaningar med forskningen?

– Att det tar så lång tid att få svar på vissa frågor. Vi har turen i Sverige att ha ett nätverk av fältstationer, där vissa försök är 100 år. Där kan man verkligen se utveck­ lingen. Men det är inte säkert att de frågor som vi tittar på nu är intressanta om 60 år, då kanske det är något annat som står högst upp på agendan. Sedan ser vissa forskning som något konstigt och abstrakt, men när man sätter sig ned och pratar inser man att gapet inte är så stort mellan forskning och praktisk verksamhet.

Tillsammans kan vi få svar på frågor som gör skillnad för skogsbruket.

Samarbeten inom forskning Stora Enso bedriver olika forskningspro­ jekt i samarbeten med näringslivet och universitet. Syftet är att förbättra processer och arbetsmetoder för skogsbruket och att ligga i framkant när det gäller hållbarhet. I ett långsiktigt samarbete med SLU drivs forskningsprojekt inom fyra huvudområ­ den: • Skogsskötsel för ökad produktion • Skogsskötsel för ökad biodiversitet • Fjärranalys • Livscykelanalys Utöver detta drivs flera samarbetsprojekt i andra konstellationer till exempel det stora forskningssamarbetet Trees for me, projekt med LUKE i Finland och med Skogforsk.

3 | 24 Skogsnära 31

Foto Albrecht Imanuel Schnabel

Hållbara stommar i trä är efterfrågade på marknaden.

Förnybara produkter från din skog I förädlad form kan trä bli starkt som stål, flexibelt som plast och mjukt som tyg. Råvaran från din skog kan ersätta en mängd fossila produkter. Här är några exempel.

Text Sanna Casson Foto Stora Enso

Smarta träkomponenter för hållbart byggande

Förpackningen gör skillnad

Visste du att byggnadssektorn står för nästan 40 procent av världens koldioxidutsläpp när det gäller material och energiförbrukning? Att bygga i trä minskar däremot klimatpåverkan radikalt och efterfrågan på trä som bygg­material växer sig allt större. Stora Ensos produktserie Sylva™ består av prefabricerade träbaserade produkter för koldioxidsnålt byggande. Väggar, bjälklag och tak, trappor, balkar och pelare tillverkas i trä och skapar hållbara stommar för byggnader.

Visste du att papper och kartong är det mest återvunna materialet i Europa, med en återvinningsgrad på 85 pro­ cent? Allt fler företag och konsumenter vill använda för­ nybara och återvinningsbara förpackningar från hållbart brukade skogar. Det mesta vi köper idag är förpackat på något sätt och Stora Enso har tagit fram en mängd olika alternativ för olika behov.

Det handlar om allt från smarta vätskekartonger för mejeriprodukter (Natura™) till miljövänliga muggar och

Stora Enso har tagit fram en mängd smarta förpackningar för olika behov.

Foto TreeToTextile AB

Cellulosabaserad fiber från skogen: ett klimatsmart plagg!

kartonger för kaffe, glass och snabbmat (Foodbox™, Cupforma™), som hindrar fett att läcka igenom, till snygga lyxförpackningar för exempelvis kosmetika (Ensocoat™).

Ett batteri från ett träd Lignin är skogens naturliga klister som används för att skapa Lignode® by Stora Enso.

Produkten kan ersätta dagens fossila litiumbatterier, vilket gör det möjligt för den snabbt växande batteri­ industrin att bli mer hållbar.

TreeToTextile, ett samarbete mellan H&M Group, Inter IKEA Group, Stora Enso och LSCS Invest.

Vindens kraft fångas upp av trä från skogen Stora Enso samarbetar med flera olika företag för att morgondagens vindkraftverk ska byggas helt i trä. Allt från stålkonstruktionen i tornen till turbinbladen kommer snart tillverkas i trä. En av utmaningarna med dagens byggmaterial som används i vindkraftverk är att de väger mycket, men genom att bygga i trä blir det enklare att bygga både lättare och högre vindkraftverk som också är miljömässigt hållbara.

Hett mode från skogen

Foto Modvion

Visste du att det krävs nästan 2 700 liter vatten för att tillverka en enda t-shirt?

Men genom en ny cellulosabaserad fiber från skogen kan både vatten- och kemikalieförbrukning vid textil­ produktion minskas drastiskt. Fibern är ett mellanting mellan viskos och bomull och har utvecklats av företaget

Lätt material för vindkraftverk.

3 | 24 Skogsnära 33

Om jakt i Sverige Varje år skjuts cirka 80 000 älgar, 100 000 vildsvin och 200 000 rådjur i Sverige. Småviltjakten är också omfat­ tande. Främst jagas hare, ripor och änder. Totalt får ett 60-tal viltarter jagas. Det är regeringen som beslutar om vilka arter som får jagas och när. Jakttiderna hittar du på Svenska Jägareförbundets webbplats.

Hur många jagar då i Sverige? För att få jaga krävs ett jaktkort och de senaste fyra åren har mellan 267 000 och 286 000 statliga jaktkort betalats per jaktår.

Under de senaste två decennierna har antalet kvinnor som löser jaktkort ökat med 72 procent. Av dem som tar jägarexamen idag är var fjärde kvinna.

Källa | Naturvårdsverket och Jägareförbundet

Spänning och uteliv lockade Linnea till jakten Ny som jägare eller nyfiken på att börja jaga? Möt Linnea Nykvist, 21 år, som är inne på sitt andra år som jägare.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

S

kogen är en bekant arena för Linnea Nykvist, 21 år och boende i Bjursås utanför Falun. Sedan två år kör hon skogs­ maskin, både skördare och skotare, åt Bolens Skogsentreprenad som jobbar för Stora Enso.

– Det är ett roligt och lärorikt jobb, med nya utma­ ningar varje dag, tycker Linnea.

Hennes pappa är sedan många år tillbaka skogs­ ägare och äger en skogsfastighet utanför Falun. Både han, Linneas morfar och flera andra i släkten är jägare.

Kanske var det då inte så konstigt att Linnea också blev nyfiken på det här med jakt.

– Pappa föreslog att jag och min bror skulle ta jägar­ examen, det har nog alltid varit lite underförstått och vi har tidigare båda två följt med på flera jakter. Så för drygt två år sedan så gjorde jag det.

det tillsammans med 15–20 andra personer, både män och kvinnor.

– Några var 50–60 år, några i min ålder och så några däremellan. Vi träffades varannan vecka för teorin i nio, tio månader och avslutade med ett teoretiskt prov.

Nästa steg var skjutningen, det var tre, fyra dagar på raken, och sen var det dags för skytteprov.

Vad var det som lockade med jakt?

– Det är kul att vara ute i skogen. Sedan lär man sig mycket när man tar jägarexamen, det är intressant! Ett annat plus är att man får närproducerat kött.

På vilka marker jagar du?

– På pappas mark, det fanns två jakträtter över i jakt­laget så dem kunde jag och min bror ta över. På markerna ja­ gar vi älg och rådjur, men några i laget jagar också hare, räv, grävling och toppfågel som orre och tjäder.

Var det svårt att klara jägarexamen?

– Jo, det var mycket lära sig, så jag fick ligga i för att klara teorin. Skjutningen gick bättre, där handlade det mest om att nöta på. Målet med skytte är ju att det bara ska flyta på, så att man slipper tänka när det väl är dags för skottet.

Linnea berättar att hon gick en kurs via Studieförbun­

34 Skogsnära 3 | 24

Hur ofta jagar du?

– Det brukar bli en vecka i starten av älgjakten och sedan någon helg under hösten, vi bor alldeles bredvid marken. Jag har möjlighet att gå ut med bössan en efter­ middag eller morgon.

Man kan börja med teorin i jägarexamen.

Vill man inte fortsätta har man fått bra kunskap om djur och natur.

Jägarexamen För att jaga måste du ha en godkänd jägar­ examen. Den består av ett teoretiskt prov och tre praktiska prov, hagelgevärsprov, grund­ prov kulgevär och högviltsprov för kulgevär.

När du klarat examen har du rätt att ansöka om vapenlicens för jaktvapen hos polisen.

Du måste också betala en statlig viltvårds­ avgift för att få jaga, du får då ett jaktkort från Naturvårdsverket.

Du måste ha fyllt 18 år för att få vapen­ licens. Det finns ingen åldersgräns för att ta jägarexamen.

Källa | Svenska Jägareförbundet

3 | 24 Skogsnära 35

Linnea Nykvist är inne på sitt andra år som jägare. Hon gillar spänningen, att smyga efter viltet, men också det sociala.

I Linneas jaktlag är de runt 40 personer.

36 Skogsnära 3 | 24

Vad har du för vapen?

– En älgstudsare klass 1 (6,5 x 55), en 222 studsare och en hagelbössa kaliber 12. Alla bössor har jag fått av äldre släktingar som inte använder dem mer.

Vad är roligast med jakt?

– Jag har inte fällt något vilt än, men jag gillar spänningen, att man smyger efter viltet. Och vetskapen om att det kan komma något …

Sedan är det möjligheten att vara ute och att bara koppla av.

Vid just älgjakten gillar jag det sociala, när man efter jakten står och småpratar. I vårt lag är vi runt 40 personer, de flesta är mellan 40 och 60 år.

Har du något tips till den som funderar på att börja jaga?

– Häng med någon på jakt! Ställ frågor och fundera på om det kan vara något för dig. Följ med till skjutbanan och testa skytte. Man kan börja med teorin i jägarexamen. Vill man inte fortsätta så har man fått bra kunskap om djur och natur. Mamma gjorde teorin men kom aldrig till skjutningen, men hon gillar att sitta med på pass under den typiska älgjakts­ veckan i oktober.

Linneas tips till framför allt den som är nybliven jägare är att aldrig ångra ett icke avlossat skott, och till den som funderar på det här med att bli jägare: Chansa och kör!

Hur hittar du jaktmark?

Som ny jägare är det inte alltid så enkelt att få tag på jaktmark. Här är några vägar att gå: • Är du med i Svenska Jägare­förbundet finns jaktmöjligheter på de flesta håll i landet. På jagareforbundet.se hittar du en lista över jaktmarker som förbundet förfogar över.

• Gå med i en Facebookgrupp inriktad på jakt för att se om det finns er­ bjudanden om jakt eller chans att vara med i ett jaktlag. Eller följ erfarna jägares konton på Instagram och se om det dyker upp några möjligheter.

• Många viltvårdsområden har låga kostnader för att lösa jaktkort, särskilt för småvilts- och fågeljakt.

3 | 24 Skogsnära 37

Att smida sin egen yxa Din första yxa kanske inte blir den finaste yxan någonsin. Men kom in med en nybörjares sinne och våga testa! Det säger Sam Ritter som leder kurser i yxsmide.

Text Annsofie Öhman Foto Gränsfors Bruk

D

et är något speciellt med yxan, ett av männi­ skans äldsta redskap som genom tiderna använts som verktyg inte minst i skogen och inom jordbruket.

På Gränsfors Bruk, i norra Hälsingland, anordnar man sedan 30 år tillbaka smideskurser. Det gör man idag i samarbete med familjeföretaget Sagaliden. En av de mest populära kurserna är den då man steg för steg lär sig smida sin egen yxa.

– Intresset är stort, vilket är väldigt roligt, tycker Lovisa Brånby på Sagaliden.

Egen ässja Bland deltagarna finns både inbitna yxentusiaster som vill lära sig mer om hantverket och nybörjare som aldrig har ägt en yxa. Lovisa ser ett ökat intresse för att komma ut i skog och mark och kunna hantera en yxa.

– Förutom från Sverige så har vi deltagare från till exempel USA, Kanada och Tyskland. Bruket är väl känt utomlands så för många är det ”Once in a lifetime” att få komma till byn Gränsfors, se bruket och produktionen och att få smida sin egen yxa att ta med sig hem.

Kursen sträcker sig över två dagar.

– Steg för steg lär man sig smida en yxa. Alla delta­ gare arbetar vid sin egen ässja i kurssmedjan på bruket.

Arbetet leds av en erfaren smed som jobbar vid bruket.

Under de här dagarna får man också med sig lite yxkun­ skap. Att använda en yxa handlar mycket om teknik, inte styrka, understryker Lovisa.

En nybörjares sinne Sam Ritter, smed på bruket och huvudlärare, berättar att yxsmide egentligen är ett avancerat hantverk.

– Men jobbar man steg för steg under ledning av någon som är erfaren så funkar det bra. Det blir nog inte

38 Skogsnära 3 | 24

den finaste yxan någonsin, men det är häftigt att man ändå kan få till något, tycker Sam.

Behöver man förkunskaper?

– Nej, att komma in med en nybörjares sinne är nog det bästa man kan göra. Att vara nyfiken, lyssna på instruk­ tioner och vågar testa – och göra misstag, säger han.

Hur gör man en yxa?

– Kortfattat så kan man säga att man först smider formen på yxhuvudet. I nästa steg grovslipar, härdar och anlöper man eggen. Sen finslipar man yxan för att få den vass. Sista steget är att skafta den (se förklaring i faktaruta).

Finslipning svårt Vad är svårast?

– De olika momenten har olika svårigheter. Det är till exempel ganska jobbigt att smida ut bladet och kräver en del tålamod och uthållighet. Sedan är finslipning gan­ ska svårt, då det handlar om en hög nivå av precision för att få fram skärpan.

Hur tar man hand om sin yxa?

– Man ska alltid ha en vass yxa, så att slipa den är väldigt viktigt. Här finns lite olika metoder. Det är också viktigt att olja in yxhuvudet och skaftet regelbundet. När skaftet blir för slitet eller löst är det dags att skafta om, berättar Sam.

Om man ska köpa bara en allround-yxa, vilken typ är bäst?

– En mellanstor variant brukar vara bra, som går att använda med en hand eller två, fälla mindre träd, tälja och till och med klyva lite.

Så här tillverkas yxor på Gränsfors Bruk Smide Yxorna tillverkas av återvunnet stål med hög kolhalt. Stålet värms till ungefär 1 200° C innan smeden tar det från värmen och bearbetar det i en stor press. Smeden hanterar snabbt och skickligt det varma stålet som sakta förvandlas från ett fyrkantigt råämne till ett färdigt yxhuvud.

Grovslipning, härdning och anlöpning Yxans egg grovslipas, resten av yxhuvudet lämnas som det är. Eggen härdas genom uppvärmning till 820° C för att sen snabbkylas i vatten.

Nu är materialet mycket hårdare men också något sprödare. Därför måste stålet anlöpas. Det betyder att stålet hettas upp ännu en gång till cirka 200° C för att få bort spänningar som uppkommit i materialet vid smidet och härdningen. Hårdheten i stålet beror först och främst på dess kolhalt men även på temperaturen vid anlöpningen.

Trumbling och finslipning För att ta bort smidesslagg trumlas yxhuvudet tillsammans med små keramikkulor. Det gör också att ytan står emot rost bättre. Sedan kontrolleras stålets hårdhet så att det varken är för hårt eller för mjukt.

Eggen finslipas och poleras så att den blir riktigt vass.

Skaftning Efter finslipningen doppas yxhuvudet i en vattenavvisande och rostskyddande olja. Oljan får torka något och sen är det dags att fästa skaftet. Med hjälp av en press trycks skaftet in i yxhuvudet och säkras med en träkil. Skaftet består av träslaget Hickory, ett bra träslag för skaft då det är både starkt och flexibelt med långa fibrer.

Det varma stålet förvandlas sakta till ett yxhuvud.

3 | 24 Skogsnära 39

Jobba säkert i skogen Den som arbetar i skogen är ofta ute ensam, vilket kan vara riskabelt om olyckan är framme.

Men det finns några knep att ta till och smarta prylar att ha i bilen för att öka säkerheten.

Foto Lasse Arvidson

Tänk på detta när du åker ut i skogen själv:

Smarta prylar att ha i bilen:

• Ladda ned 112-appen. Om du ringer från den vid ett nödläge skickas din position automatiskt till SOS Alarm.

• Berätta för någon i din närhet var du ska.

• Undvik att stressa och ta det lugnt i trafiken.

• Ha ordentligt med kläder på dig och ha en uppsättning varma kläder i bilen.

• Använd varselkläder så att du syns ordentligt.

• Parkera så att du står i rätt riktning för att kunna köra ut på ett smidigt sätt.

• Bär alltid med dig en laddad mobiltelefon.

• Använd alltid komplett skyddsutrustning om du ska använda en motorsåg.

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Såg Färdigblandad spolarväska Energitillskott, till exempel nötpåse Vatten Telefonladdare och powerbank Startkablar Pannlampa och reservbatterier Tändstickor och värmeljus Varma kläder och sovsäck Bältesskärare Bogserlina Spade Varselväst Skyddsglasögon Första hjälpen-kit Varningsljus LED med magnetfäste Räddningsfilt Varningstriangel Reservdäck Hjälm

Tips!

Kolla så att alla tillbehör fungerar.

Lägg prylarna i en förvaringslåda eller ett stängt utrymme i bakluckan.

40 Skogsnära 3 | 24

Checklista om du är först vid en olycka • Se till så att du själv är i säkerhet och inte utsätts för några risker.

• Skaffa dig överblick. Vad har hänt? Hur många är skadade?

• Ring 112! Var beredd på att kunna ange var du är, så exakt som möjligt.

• Skydda olycksplatsen. Ställ ut varnings­ trianglar och sätt på varningsljus.

• Om någon befinner sig i ett livsfarligt läge, flytta personen till en säker plats.

• Chockade människor kan irra iväg, för dem i säkerhet.

• När räddningspersonal kommit till platsen är de ansvariga, gör som du blir tillsagd eller lämna området.

Källa | dinsakerhet.se – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

3 | 24 Skogsnära 41

Lös krysset och vinn en kylväska Vi lottar ut två stycken kylväskor bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 16 oktober till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com.

Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar.

Två vinnare i kryss #2, 2024 får varsin kylväska: Per-Erik Krång i Våmhus och Eric Lindblom i Vallsta.

Foto Lasse Arvidson

Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av Skogsnära.

42 Skogsnära 3 | 24

Guldläge för skogsägare Efterfrågan är stor på virke just nu. Råvaran från din skog kan ersätta en mängd fossila produkter.

Ett aktivt skogsbruk lägger grunden för en lönsam och välmående skog.

Om du går i avverkningstankar, kontakta din virkesköpare för rådgivning!

Kontakta din vireksköpare här >

The renewable materials company

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

Foto Lasse Arvidson

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun