Skogsnära #1 2025

Magasin för skogsägare

# 1 | 2025

10

magiska fiskeplatser i Sverige

+ Skapa en ny livskraftig skog

+ Första virkeslastbilen på biogas + Besök på plantskolan

Ett nytt sätt att leva Familjen blev skogsägare på landet

24

#1 | 2025

6 14

TEMA

Foto Anna Hållams

32

36

Foto Adobe Stock

Foto Anna Hållams Foto Lasse Arvidson

6

20 22 24 29 32 36 40

Från stadsbor till skogsägare på landet.

Just nu i din skog – april, maj och juni.

Att skapa ny skog 16–31.

Markberedning och överlevnad hänger ihop.

Så lyckas du med planteringen.

Besök på plantskolan.

Allt fler vill plantera tall.

Sveriges första virkesbil med biogas.

Tid för fiske.

Alternativa skötselmetoder.

LEDARE

Vi vill lyfta olika röster i vår organisation.

Därför kommer du att få möta olika ansikten här som skriver ledaren.

Denna gång har turen kommit till Andreas Alexandre.

Årsväxlingarna är tjusningen För några dagar sedan såg jag de första späda men tydligt annalkande videkissarna i toppen av en sälg.

Dagarna är också betydligt längre nu, så visst känns det att vi är på god väg genom vintern, mot våren så småningom. Snart kommer vårtecknen att rada upp sig, ett efter ett, och jag tycker det är fantastiskt.

Ett vårtecken för mig är när vi påbörjar förstasådden i vår verksamhet i plantskolorna. Redan tidigt i mars börjar vi så och känslan att stå i ett växthus som är fuktigt och varmt och som närmast lyser av grönt klorofyll från över en miljon tallplantor ett par veckor efter såddstarten är både mäktig och fylld av förväntningar och tillförsikt.

Arbetet på plantskolan och i fröodlingarna följer årstidsväxlingarna och är beroende av dem på ett sätt som många andra verksamheter aldrig behöver tänka på. Växlingarna kan innebära utmaningar, men är också en del av tjusningen och något som mina fantastiska kolleger brukar säga bidrar till att arbetet är intressant – det blir inte så enahanda.

Många av mina finaste dagar i arbetslivet har jag upplevt vid våra plantskolor och fröodlingar. Att vara med när arbetslaget samlas på morgonen, inför ännu en försommardag där solen redan börjat värma, med solkräm och kortbyxor, glada skratt och god gemenskap – det känns riktigt bra!

Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog Redaktörer Sanna Casson och Annsofie Öhman Art director Thomas Rissveds Produktion Confetti Tryck Ruter Omslagsfoto Anna Hållams

Mot slutet av säsongen, framåt hösten, skönjer vi resultatet av flera månaders arbete på plantskolan och plantorna är klara för leverans ut i skogen. Nya processer tar vid när plantor ska packas inför plantering på hösten eller nästkommande vår. Dessutom skördas kottar i våra fröodlingar, som ger frö till kommande års sådder. Året har sin gång, i fröodling och plantskola såväl som i skogen. Det är fantastiskt och en förmån att få arbeta med det som växer, som skog gör. Jag tycker också det är fantastiskt och en förmån att få uppleva årstidernas växlingar där alla har sin tjusning.

Andreas Alexandre Funktionschef Stora Enso Plantor

Prenumerationsärenden louise.ekeblad@storaenso.com Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00 Hemsida www.storaenso.com/skog ISSN 2003-2110 Ansvarig utgivare Louise Ekeblad

1 | 25 Skogsnära 3

Foto Adobe Stock

Sägner om skogen i kritikerrosad bok

Foto Adobe Stock

Vårtecken!

Blåsippan är en av vårens första blommor. Den växer på torr skogsmark och trivs bäst i lövskogar.

Blomman gynnas av kalkhaltig mark.

I alla tider har vi människor använt oss av skogen för att söka skydd och hitta mat, men det har också varit en plats för berättande. Inte minst på grund av berättelser och sägner om övernaturliga väsen. I Augustpris-nominerade Skogen i folktro, sägner och sagor berättar folkloristen Tora Wall om älvor, vittror, läketräd, Carl von Linné, jägare och Ronja Rövardotter.

Webinar om framtidens skogsbruk I februari hade Stora Enso och Sydved ett uppskattat och lärorikt webinar om framtidens skogsbruk. Hur ska du som skogsägare anpassa dig till nya utmaningar och möjligheter?

Missade du tillfället eller vill se det i repris? Scanna koden.

Innovativ teknik ger bästa plantorna SweTree Technologies, som finns i Umeå och Uppsala, är ett företag som jobbar med forskning och teknikutveckling inom området bioteknik i skogen.

Företaget driver sedan några år tillbaka ett pilotprojekt för att utveckla automatiserad plantproduktion via somatisk embryogenes (SE) tillsammans med skogsbolagen Stora Enso, Sveaskog, Södra, Holmen och SCA. Idag har man en pilotanläggning i Umeå, men siktet är inställt mot en storskalig anläggning inom några år.

Med somatisk embryogenes (SE) kan man snabbt och effektivt producera flera plantor av det bästa frömaterialet från skogsförädling. Ett enskilt frö kan alltså ge upphov till en mängd embryon, som sedan odlas till nya plantor.

Ett av målen är kommersiella plantor med högre tillväxt och resistens mot sjukdomar och skadegörare, vilket är positivt för både skogsekonomin och miljön.

Hittills har utvecklingen fokuserats på granplantor, men nu startar utvecklingen av plantor även för tall.

SweTree Technologies bildades som ett företag för att kunna fånga upp forskarnas resultat och driva dem vidare till kommersiella produkter. Gemensamt för produkterna är att de står för ”ny biologisk kunskap som bidrar till förbättrad tillväxt”.

4 Skogsnära 1 | 25

Foto Lasse Arvidson

Ny statistik från Skogsstyrelsen visar att skogar nära tätorter innehåller fem gånger fler kända kulturlämningar än i övriga skogar.

Lämningarna sträcker sig från stenåldern till nutid och ger en inblick i hur människor har brukat landskapet genom tiderna.

Lämningarna består till exempel av gravar, torplämningar och fäbodar.

15 procent av all skogsmark i Sverige (cirka 4,3 miljoner hektar) ligger inom tre kilometer från en tätort och räknas som tätortsnära.

Foto Elmia

Foto Lasse Arvidson

95%

Minskade angrepp från granbarkborren

Det långa utbrottet av granbarkborreangrepp som startade 2018 i Götaland och Svealand verkar vara över. En färsk inventering visar att skadorna gått ned med 95 procent jämfört med 2021.

– Att skadorna minskat de senaste åren beror till stor del på att vädret varit gynnsamt för granarna som behöver regn för att kunna stå emot skadeinsekterna. Skogsägarna och skogsbruket har också gjort en imponerande kraftsamling för att klara av dessa omfattade angrepp och därigenom räddat stora virkesvärden, säger Kerstin Ström på Skogsstyrelsen.

Men det kan komma nya angrepp, eftersom torra somrar blir allt vanligare.

Så här kan du som skogsägare minska risken för angrepp: • Välj trädslag som passar rätt mark. Granar trivs exempelvis inte på torr mark.

• Satsa på ett varierat skogsbruk med flera olika trädslag.

• Var aktiv i din skogsskötsel och röj och gallra i tid.

• Var noga med att ta hand om färska vindfällen av gran.

Save the date!

Foto Biometria

Källa | Skogsstyrelsen

Foto Stora Enso

5–7 juni är det dags för en av årets största skogsträffar, Elmia Wood 2025. Ett unikt tillfälle för dig som vill uppleva ny teknik, titta på skogs­ maskiner och prata skog med andra människor som också gillar skog.

Helt enkelt fylla på med kunskap och inspiration – och må bra i den skogliga gemenskapen. Mässan äger rum i skogarna kring Bratteborg, söder om Jönköping.

Uppdaterat system för att mäta in skogsvirke

Biometrias system VIOL (Virke och Industri Online) säkerställer att varje aktör inom skogsnäringen arbetar standardiserat och objektivt med hantering av affärer, mätningar och redovisning av virkesflödet från skog till industri.

Nu ska det nuvarande systemet fasas ut och ersättas av en tredje generations system: VIOL 3. Syftet är att förbättra effektiviteten med snabbare och säkrare utveckling av tjänster, där Stora Enso är en av aktörerna som medverkar för att övergången ska bli så smidig som möjligt.

För dig som är skogsägare innebär det inga större förändringar men du kan förvänta dig förändrade mätbesked genom nya begrepp så som avtalsobjekt i stället för virkesorder. Förändringen innebär också att du kommer få ett mätbesked i stället för flera och det kommer även vara möjligt att få mätbeskeden digitalt, till exempel via Kivra.

Läs mer på biometria.se eller kontakta din virkesköpare.

På väg mot en klimatpositiv produktion i Skutskär

Stora Ensos bruk i Skutskär utanför Gävle producerar bland annat fluffmassa till blöjor. Redan idag är all energi som produceras vid bruket baserad på biobränslen. Men nu ska miljöavtrycket minskas ytterligare.

I ett pilotprojekt fångas koldioxidutsläppen från biobränslerna upp i en avskiljningsutrustning i massabruket. Målet är att fånga in två ton kol varje dag.

1 | 25 Skogsnära 5

Elias Furenhed och Emelina Sandeberger Bor: I Östra Ryd, Söderköping kommun.

Familj: Dottern Ester, 3,5 år.

Gör: Elias och Emelina arbetar som systemutvecklare.

Om skogen: 70 hektar, mest tallskog. En del löv.

Några enstaka ställen med granmark.

Östra Ryd

Ett nytt sätt att leva

Från stadsliv i Norrköping till livet på landet i Östra Ryd i Östergötland. Nu bor Elias och Emelina med lilla Ester i ett nybyggt hus på Elias föräldragård.

Generationsskiftet för drygt två år sedan gjorde att Elias blev ägare till 70 hektar skog. Idag handlar det mest om att få familjelivet att gå ihop, men paret har många idéer om hur de kan utveckla fastigheten för framtiden.

Text Annsofie Öhman Foto Anna Hållams

V

ädret visar sig kanske inte från sin bästa sida denna förmiddag. Det gråa molntäcket hindrar utlovade solstrålar från att titta fram. Men trots molnen är det östgötska landskapet väldigt inbjudande. Smala vägar slingrar sig fram genom kuperade kulturmarker, för dagen täckta av gnistrande frost. Dungar med gamla träd, hagar med hästar och charmiga små gårdar tävlar om uppmärksamheten.

Mitt på landet, några kilometer från samhället Östra Ryd, bor Elias Furenhed och Emelina Sandeberger med sin tre och ett halvt år gamla dotter Ester. Härifrån är det inte långt vare sig till Norrköping eller Söderköping, vilket gör att det känns både som ett centralt och avskilt

6 Skogsnära 1 | 25

läge. En perfekt plats för ett par som gillar närheten till naturen och har en strävan efter att hitta en bra balans mellan arbete och familjeliv.

Från staden till landet

Elias och Emelina träffades för drygt tio år sedan när de pluggade spelutveckling på högskolan i Skövde. Nästa stopp blev en gemensam lägenhet i Norrköping, en stad som de trivdes i. Men efter några år började de fundera på om det inte var dags för en förändring.

– Vi gillar att odla och det var inte så lätt att få till det i en lägenhet, säger Emelina med ett leende och tillägger att det var en av anledningarna till att de började fundera på hus.

På gården finns också en stor ladugård, ett hönshus och några andra ekonomibyggnader.

1 | 25 Skogsnära 7

Men det var svårt att hitta ett hus i lämplig prisnivå i Norrköping, så efter lite överväganden beslutade de sig för att lämna storstaden och flytta till Elias föräldrahem utanför Östra Ryd. – För drygt två år sedan byggde vi det här huset som ligger på mina föräldrars gård. Det har blivit ett riktigt generationsboende, vilket kanske inte är så vanligt numera. Vi är alla väldigt nöjda med det. Ester kan hälsa på hos sin farmor och farfar när hon vill och mina föräldrar, Ingemar och Eva, träffar henne ofta, konstaterar Elias.

Emelina är född i Västervik och bodde under uppväxten i ett villaområde i Ulricehamn. Hon insåg att detta skulle bli ett nytt sätt att bo och leva på, men tvekade ändå inte.

– Jag tänkte att jag nog var en person som kan trivas här – och så är det! Mina föräldrar har flyttat tillbaka till Västervik, så det är skönt att vi alla är mer samlade nu, tycker Emelina.

Lyckat generationsskifte

När de började prata om flytten till gården blev det också naturligt att prata om skogen: 70 hektar skog, mest tall, men också enstaka områden med granskog och sedan några dungar med löv. I skogen finns en hel del berghällar, en del stora som klippor, andra betydligt mindre.

– Vi kom fram till att det här också var ett bra läge att göra ett generationsskifte, mina föräldrar börjar ju bli lite äldre nu. Gården har varit i släkten i många år, min pappas morfar var den första som ägde gården, berättar Elias.

Elias pappa tog över gården – med hus, åkermark och skog – och sedan när han träffade Elias mamma, köpte de grannfastigheten ihop.

– Själva generationsskiftet var inte så komplicerat. Vi tog hjälp av en jurist så att allt blev rätt formulerat och det stämde med pappas testamente. Jag har två halvsystrar, så jag köpte ut dem från deras delar. Det känns skönt att vi kan driva det vidare, det hade varit svårt att se någon annan ta över fastigheten. Mina systrar är också nöjda med hur det blev, säger Elias.

Trähus, hönor och katt

Det första man ser från den allmänna grusvägen är ett ljusgult lite äldre stenhus med en trädgård i vintervila, det ursprungliga gårdshuset där Elias föräldrar nu bor.

Tomten där gården ligger är kuperad med mjuka höjder och några större platåer. Här finns också vatten – en nyligen renoverad damm som tidigare användes som branddamm ger extra karaktär åt tomten.

Först när man kommit in på gården ser man Elias och Emelinas nybyggda hus. Ett klassiskt trähus i två

På gården finns många roliga platser att leka på, tycker lilla Ester.

För drygt två år sedan byggde vi det här huset som ligger på mina föräldrars gård.

Det har blivit ett riktigt generationsboende.

8 Skogsnära 1 | 25

Vi ser skogen som en förlängning av trädgården och är här en hel del med Ester.

Elias och Emelina har tagit över Elias föräldrars gård.

De är nöjda med beslutet.

Att få chansen att förvalta skogen och kunna göra ett avtryck, tycker Elias är en av de bästa sakerna med att vara skogsägare.

våningar med en matt ljusgrön färg som smälter in i omgivningen. Precis bakom huset börjar skogen – närmast huset en ljus och öppen dunge med lövträd, stenar och klipphällar.

– Vi ser skogen som en förlängning av trädgården och är här en hel del med Ester, säger Elias.

På gården finns också en stor ladugård, ett hönshus och några andra ekonomibyggnader. Under åren har föräldrarna haft mjölkkor och nu har de ett tiotal nöt­ kreatur, som under en större del av året rör sig utomhus.

Här bor även höns, för säsongen inne i hönshuset, och så en katt. Och just katten gillar lilla Ester extra mycket, och tycker att det både är hennes och farmors katt. Ett påstående som katten säkerligen inte bryr sig så mycket om, den är ju alltid sin egen!

Odling och vindsbygge

Känslan när man stiger in i huset är ljus och luftig. Planlösningen är öppen med en stor gemensam yta för kök och vardagsrum. Generösa fönster skapar en närhet till trädgården och dammen. Esters lekplats, sandlådan med den färgglada rutschkanan, har man också koll på härifrån.

– Vi har precis startat med att fixa till övervåningen.

Det är en kal vind så det tar en hel del tid, konstaterar Elias.

En av anledningarna till att de valde att lämna stadslivet i Norrköping var odlingsintresset och fastän de inte har bott här så länge så har de redan gjort i ordning ett förhållandevis stort område för odling.

– I somras odlade vi potatis, morötter, vitlök, purjolök, 10 Skogsnära 1 | 25

jordgubbar och jordärtskockor, räknar Emelina upp.

– Vi har hägnat in området så att inte viltet ska komma åt växterna. Det finns en grupp på ett 20-tal dovhjortar som kommer väldigt nära huset och odlin­garna, berättar Elias som samtidigt som han vill skydda grönsaker och blommor också är fascinerad av de ståtliga hjortarna.

Runda i skogen

På plats denna dag är också Hampus Tedefalk Nygren som är virkesköpare på Stora Ensos dotterbolag Sydved. Han har träffat familjen några gånger under det senaste året och tillsammans har de gått en runda i skogen för att få en bild av hur skogsfastigheten ser ut och vilka skogliga åtgärder som kan behöva göras i framtiden.

– Fastigheten är långsmal, det mesta av skogen ligger i ena ändan av fastigheten. Vårt hus ligger i mitten, förklarar Elias.

Nu när rundturen på gården är avklarad är det dags att titta på hur skogen ser ut. Ester vill hellre leka inne i huset, men övertalas att hänga med en liten stund. Lite roligare blir det när hon får hoppa upp på sin mammas rygg.

Vi går på smala slingriga stigar, över stock och sten, upp och ner på kullar och över hala klipphällar.

– Här brukar jag cykla mountainbike, det är kul, berättar Elias och pekar på en brant och stenig passage som verkligen ser ut att kräva en orädd cyklist.

Elias gillar mountainbike, men tycker det är svårt att

hinna med det så mycket som han egentligen vill.

– Framöver vill jag anlägga några leder i skogen. Nu kan jag cykla på grannens häststigar och våra egna grusvägar. Det blir en bra mix!

Ugglor och trivsamt uteliv

Vi fortsätter promenaden men stannar till när Ester glatt pekar på en hög tall, nästan helt utan grenar. Uggleträdet säger hon. Djurlivet häromkring verkar vara rikt, förutom hjortarna som de förvisso önskar på lite större avstånd, så finns ett grävlingsgryt alldeles i närheten.

På vägen mot skogsgläntan som Elias vill visa, passerar vi en stor åker.

– Där odlade mina föräldrar spannmål tidigare, säger Elias. Nu blir där mest foder till djuren.

Elias och Emelina har en del funderingar om framtiden, hur de vill och kan utveckla fastigheten. Viktigt för dem båda är att skapa ett liv där de har balans mellan arbete och familjeliv. Att inte behöva jobba heltid till exempel.

– Kanske skaffar vi höns eller får, men vi tar ett steg i taget, säger Emelina.

Det kan också bli nötkreatur, precis som idag, men det är ingen självklarhet.

Att vara ute i skog och mark är något som alla i familjen trivs med. Emelina pekar ut ställen där de under sensommaren och hösten plockar blåbär och svamp. På den breda stigen vi följer finns halvdjupa vattenfyllda gropar, idag delvis täckta med tunn is. Nu hoppar Ester ner från mammas rygg och klampar där med sina stövlar.

– I somras ville hon bada här, skrattar Emelina.

Men nu börjar orken tagit slut, och mamma och dotter vänder tillbaka mot huset. Dags för lunch och vila.

Vi andra fortsätter fram i skogen.

Hyggesfritt med balans

Skogen är skött enligt konstens alla regler, den är väldigt fin och välskött, konstaterar Sydvedaren Hampus.

Under Elias pappa Ingemars regi har det under senaste åren blivit både gallringar och slutavverkningar. Han har alltid gillat att själv jobba i skogen och gör fortfarande ett och annat arbetspass. Ett sätt för honom att hålla sig frisk och kry, enligt Elias som under åren också varit med och röjt en del i skogen.

Visionen som Elias och Emelina har för fastigheten är att det ska vara en skog som föryngras kontinuerligt.

De gillar idéen med hyggesfritt, men det måste kunna fungera i praktiken.

– Vi tänker även på det ekonomiska så att det blir en bra balans och vi inte förlorar ekonomiska värden.

Sedan kan det vara riskfyllt att bara satsa på ett trädslag, med tanke på till exempel skadedjur, så här är vi öppna för större variation. Önskningar och tankar som Hampus tar med sig när han kommer med förslag på hur man kan sköta och utveckla skogen.

Nu har vi kommit fram till gläntan som Elias vill visa oss. För drygt sex år sedan avverkades här granar som hade angripits av granbarkborren. På området, som är

Skogen är skött enligt konstens alla regler, den är väldigt fin och välskött.

1 | 25 Skogsnära 11

ungefär 50 x 50 meter stort, har de inte planterat utan låtit det självföryngras.

– Nu har det självföryngrats här på ett jättefint sätt – med tall, gran och björk, visar Elias.

– Den här gläntan är ett exempel på hur det kan se ut om man satsar på hyggesfritt på ett område, säger Hampus och tillägger att det på den här marken är rätt biotop för hyggesfritt.

Planerad gallring i vår

Till våren har de en planerad åtgärd med Sydved. Det är en gallring på en åkerholme där det idag växer ek, gran och tall.

– Nu vill vi ta bort barrträden som finns så att ekarna får ännu mer utrymme att växa till sig, säger Elias.

– Det känns väldigt inspirerande att jag har fått förtroende av Elias och Emelina att hjälpa dem både med den här åtgärden och att på andra sätt nå de mål de har för sin skog, säger Hampus.

När Hampus träffar skogsägare för första gången försöker han alltid skapa sig en bild av skogsägarens intressen och målbilder, för att sedan föreslå olika skötselstrategier.

När jag till sist frågar Elias vad han tycker är det bästa med att vara skogsägare svarar han: – Att få chansen att förvalta skogen och kunna göra ett avtryck själva. Sen är det viktigt att skogen ska bidra till att samla in koldioxid och att det finns en stor biologisk mångfald. Det kan vi uppnå genom att sköta skogen på rätt sätt.

Det råder ingen tvekan om att det unga paret trivs med livet på landet och närheten till naturen. Förvärvsarbete, husbygge och en liten dotter kräver förvisso en hel del tid, men här verkar samtidigt finnas en hel del energi för att börja utveckla egna idéer och skapa ett liv i lugnare tempo som passar just Elias, Emelina och lilla Ester. ◊

12 Skogsnära 1 | 25

Elias och Emelina har en del funderingar om framtiden, hur de vill och kan utveckla fastigheten.

Viktigt är att skapa ett liv med balans mellan arbete och familjeliv.

1 | 25 Skogsnära 13

April, maj och juni

Text Annsofie Öhman Foto Sara Landstedt

Koll på skogen efter vintern

Vinterstormar och stora mängder snö kan orsaka skador i skogen. Tidig vår är därför en bra tid att ta en runda i sin skog för att få koll på läget och se om det är något som behöver åtgärdas.

Finns det många vindfällen och snöbrott, det vill säga när mycket blötsnö fastnar på trädet och knäcker det, som behöver tas om hand? Tänk på att det kan vara farligt att själv ta hand om skadad skog! Var även uppmärksam på om du ser tydliga skador av granbarkborren eller andra skador i skogen.

Kontakta din virkesköpare om du behöver konsultation eller vill ha hjälp med någon åtgärd.

Underhåll av skogsbilvägen

Har du haft en avverkning i vinter? Ta då en extra koll på skogsbilvägen – en väg som utsatts för mycket slitage kan behöva grusas. I annat fall kan det räcka med att hyvla eller sladda vägen. Kolla också hur vägtrummorna funkar. Mycket stillastående vatten vid sidan av vägen eller översvämmade diken är ett tecken på att trummorna behöver rensas från grövre grenar och slam.

Återväxtkoll i föryngringar

Hur ser det ut i nya föryngringar? Ser plantorna fina ut eller finns det områden där flera plantor inte riktigt har tagit sig eller till och med har dött? Vänta inte med att åtgärda, utan beställ nya plantor och sätt dem i marken så snart tjälen är borta. Ju tidigare en stödplantering sätts in, desto jämnare bestånd får du i framtiden.

Röjning

Ungskogarna växer fort och många gånger behöver en yngre skog röjas flera gånger. Normalt röjer man två till tre gånger under beståndets ungdomsfas.

En av de bästa tiderna för röjning är när snön är borta och innan lövsprickningen och grönskan kommer.

Anmäl leveransvirke

Avverkar du själv i din skog? Kontakta din virkesköpare för kontrakt och se till att få ut vinteravverkat virke till bilväg senast den sista mars så att det klarar färskhetskravet både för timmer och massaved*.

Skogsbruksplan

När du går en runda i skogen, se om skogsbruksplanen stämmer med hur det just nu ser ut. Det kan till exempel finnas gallringar och röjningar som är högt prioriterad i planen som kan vänta ett tag. Kontakta din virkesköpare om du vill ha hjälp med att prioritera i din plan. På Stora Enso uppdateras skogsbruksplanen årligen, men har man gjort många åtgärder på sin fastighet kan det vara klokt att göra en ny plan efter drygt tio år.

Källa | Jakob Eriksson, virkesköpare på Stora Enso

* Läs mer om vad du ska tänka på när det gäller leveransvirke i artikeln om avskogningsförordningen i Skogsnära nr 4 2024.

14

Skogsnära 1 | 25

Foto Lasse Arvidson

Just nu i din skog

Text Annsofie Öhman

Rensa gamla diken så att de kan göra sitt jobb

Väl fungerande skogsdiken är ett sätt öka produktionen på skogsmarken, säger Jakob Eriksson, virkesköpare på Stora Enso. De flesta gamla diken behöver rensas för att fortsätta fylla sin funktion.

Dikesrensning är en åtgärd där du rensar gamla diken.

Med tiden växer eller slammar de flesta skogsdiken igen.

– För att diket ska fortsätta vara avvattnande måste vegetation och slam i dikesbotten rensas bort. Det förbättrar balansen mellan syre och vatten i marken – och ger i många fall en friskare skog som växer bättre, säger Jakob Eriksson.

Diket får dock inte bli djupare eller bredare än när det grävdes.

– På våren då det är mer vatten i skog och mark är det smart att se om skogsdikena fungerar som de ska. Om du märker att det står vatten på fel ställen kan du behöva rensa diket från växtlighet och slam. Kom ihåg att det bara är tillåtet att rensa diket till dess ursprungliga djup, förtydligar han.

Många gånger mynnar ett dike ut på en angränsande fastighet. Då bör den fastighetsägaren kontaktas för eventuell samplanering av rensningen. Det blir en billigare åtgärd då grannarna delar på kostnaden att få dit

grävaren. Samtidigt undviker man risken att vattnet svämmar över på grannens mark när man själv har rensat sina diken.

Andra positiva effekter av dikesrensning är att bärigheten på vissa marker kan förbättras, vilket minskar risken för markskador vid avverkning, och även att det blir en minskad risk för stormfällning då trädens rötter kan växa djupare ner i marken.

Hur gör man en dikesrensning?

– Handlar det om kortare sträckor kan det räcka att man rensar med spade eller en kratta för att plocka bort nedfallna grenar och löv, som lätt annars kan dämma upp flödet i dikena. Men för ett större rensningsprojekt bör man hyra in någon med grävmaskin som tar bort växtligheten som har bildats.

I normalfallet krävs inte samråd med Skogsstyrelsen, men det finns undantag.

– Vissa diken mynnar ut i sjöar, vattendrag eller gränsar till områden med höga naturvärden och en rensning kan då ha en negativ Vad skiljer dikesrensning från skyddsdikning och nydikning? inverkan på dessa.

Vid dikesrensning tar man bort vegetation och slam i dikesbotten så att vattnet kan rinna fritt. Men man får aldrig gå djupare än till den gamla dikesbotten.

Om du är osäker om vad som gälSkyddsdikning görs efter avverkning för att motverka att grundvattennivån stiger ler för dina diken, och dränker nysatta plantor. Dikena är tillfälliga och ska inte underhållas. Anmälan ta kontakt med till Skogs­styrelsen måste göras. din virkesköpare Vid nydikning sänker man den ursprungliga grundvattennivån och skapar en helt så kan hen hjälpa ny miljö för träd, växter och djur. Tillstånd från länsstyrelsen krävs.

Jakob Eriksson, till med ansökan till virkesköpare på Skogsstyrelsen. ◊ Stora Enso.

1 | 25 Skogsnära 15

Att skapa ny skog Tema

Det finns ett naturligt kretslopp när du brukar skogen. Allt både slutar och börjar med föryngringsavverkningen. För redan innan första trädet fällts bör du ha en vision för hur din framtida skog ska se ut. Men oavsett vilken vision du har är det viktigt att satsa på en kvalitativ föryngring så att det nya beståndet får bästa förutsättningar att växa till en frisk och produktiv skog. En skog som både du och framtida generationer kan vara stolta över.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

16 Skogsnära 1 | 25

En säker start för nästa generation skog

Återinvestera en del av intäkten från slutavverkningen i en kvalitativ föryngring. Att göra rätt från början ger det nya beståndet bäst förutsättningar och ökar chansen att du får en frisk och produktiv skog. Det menar virkesköparen Anders Ehrenström.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

P

lantering är den vanligaste och mest effektiva metoden för att få upp ny skog.

– Det ger föryngringen en snabb start på tillväxten, så att den står sig starkare mot konkurrerande vegetation, säger Anders Ehrenström, chef för Skogliga tjänster på Stora Ensos dotterbolag Sydved.

Men själva föryngringsprocessen börjar redan när man planerar slutavverkningen.

– När du går en runda i den gamla skogen kan du förhållandevis enkelt skaffa dig en bild av hur träden växer och trivs. Det du då ser kan vägleda dig i valet av trädslag i den nya skogen och vilken metod som utifrån det passar bäst för föryngringen, tipsar han.

Förädlade plantor ger bra start

Anders Ehrenström, chef för Skogliga tjänster, Sydved.

Ledordet är ståndortsanpassning, det vill säga att välja rätt trädslag till marken. Till exempel så trivs tallen bättre än andra trädslag på torra och magrare marker – du känner igen marken genom att det ofta växer lingon och ljung där. På mer bördig och fuktig mark, ofta med inslag av gräs, passar gran eller björk bättre. På lerjordar kan man välja ek.

– Att göra rätt redan från början ger skogen ett försprång. Genom att plantera de rätta träden för marken och ta hand om dem på ett ansvarsfullt sätt skapar du en frisk och produktiv skog.

De flesta skogsägare väljer att föryngra genom plantering, men man kan också föryngra genom frösådd och naturlig föryngring.

– Tack vare att det finns förädlade plantor av hög kvalitet är plantering den metod som ger bäst start i tillväxten på den nya skogen. Förädlade plantor växer bättre än plantor som kommer från naturlig fröspridning

i skogen, berättar Anders Ehrenström.

Markberedning ger gynnsamt växtklimat

Innan plantorna ska i marken bör du markbereda hygget. Det innebär att man maskinellt vänder jorden så att mineraljorden blottläggs.

– När du markbereder skapar man ett gynnsammare växtklimat. Temperaturen i marken höjs och plantan får bättre vatten- och syrebalans.

Ett annat stort plus är att de nya plantorna får ett bra skydd mot snytbaggen, eftersom mineraljorden ligger blottad och snytbaggen inte tycker om att vara på öppna ytor.

– Om hygget inte är för stenigt, brant eller blött är det alltid bäst att markbereda. Särskilt gäller det på bördiga marker, där plantorna behöver ett försprång så att de klarar konkurrensen från gräs och annan vegetation.

Det går att få upp skog utan att markbereda, men risken är högre att man inte får upp den skog man vill ha, betonar Anders Ehrenström.

Bördigheten styr typ av planta

När du vet vilka trädslag du vill satsa på så är nästa steg att välja rätt typ av planta. Huvudtyperna är täckrot, barrot eller en kombination av de båda, pluggplantan.

Täckroten odlas i en kruka och har en jordklump med sig. Den är något spädare än andra planttyper, men har i jordklumpen många finrötter som ger den en bra tillväxtstart. Barroten har fria rötter och är ofta grövre än täckroten, vilket gör att den tål snytbaggegnag och konkurrens från annan växtlighet bättre än täckroten.

Pluggplantan, eller TePlus som den också kallas, har först odlats i en kruka och sedan planterats om på friland. Den är stor och grov som en barrot, men har med 1 | 25 Skogsnära 17

Tips!

Ett skogligt bollplank sig en torvklump i mitten av rotsystemet som gör att den har mer intakta finrötter. Det gör att den har bättre förutsättningar för en god start.

– Täckrotsplantan är vanligast, då den är enklast och snabbast att plantera, säger Anders Ehrenström.

Hur många plantor som behövs på ett hygge regleras i grunden av skogsvårdslagen. Det måste finnas minst 1 500 plantor per hektar tre år efter avverkningsåret.

– Men du måste ha lite marginal då det tyvärr alltid finns en viss avgång. Traditionellt sett har plantantalet ofta styrts av hur bördig eller mager marken är.

På bördigare marker har man satt tätare mellan plantorna och på magrare marker något glesare. Ett bra riktvärde är att sätta plantorna med ungefär två meters lucka, vilket resulterar i cirka 2 500 plantor per hektar.

Plantorna som sätts ska ha så bra förutsättningar som möjligt. Tänk på att det är viktigare att välja rätt planteringspunkt än att strikt hålla på avståndet mellan plantorna.

– I de flesta fall bör planteringspunkten vara högt belägen, så att plantan får god syretillgång och värme. Är marken torr så är det bra att placera plantan lägre i fåran och är det blöt mark så ska du sätta plantan högre, det minskar risken för drunkning.

18 Skogsnära 1 | 25

Hantera den känsliga plantan rätt

Kontakta gärna din virkesköpare om du vill ha rådgivning eller hjälp med din föryngring. Han eller hon kan hjälpa dig med allt från val av trädslag, markberedningsmetod, planttyper, plantering med mera.

A och O är alltså att ge plantan den start den behöver. Att markbereda, satsa på rätt plantor och välja en planteringspunkt.

Att hantera den känsliga plantan rätt vid planteringen är också viktigt, rötterna är känsliga för uttorkning. När man har fått plantorna och de har tinats upp bör de planteras snarast. Under tiden bör de förvaras svalt eller i skugga.

– En del skogsägare lejer ut hela planteringen, andra väljer att plantera en del eller hela hygget själva.

Oavsett vilket man gör så tycker jag att man inte ska chansa med föryngringen utan ge den nya skogen den bästa starten. Använd alltid en del av inkomsten från slutavverkningen till en kvalitativ föryngring, det är en smart återinvestering som kommer öka värdet på din skogsfastighet, avslutar Anders Ehrenström. ◊

Föryngring steg för steg 1. Välj trädslag

Låt den gamla skogen och marken ge dig vägledning. På torra marker växer ofta lingon och ljung – där trivs tallen bäst. På friskare marker där det växer blåbär passar granen bra och på fuktigare mark med gräs passar björk bättre.

2. Beställ plantor

Gör det i god tid, gärna hösten innan. Då är chansen störst att få de plantor som passar bäst för din skog. Plantorna bör vara behandlade mot snytbaggeangrepp.

3. Markbered

Markbered innan plantering. Markbereder du på hösten innan plantering så hinner jorden sätta sig. Det ökar chansen till ett bättre resultat.

4. Plantera

Av tradition planterar många skogsägare på våren, med start från när tjälen har släppt och fram till runt midsommartid. På de flesta marker kan man plantera också under hösten, fram tills det blir tjäle.

5. Kontrollera

De första åren är tuffast för plantorna. Hur har de stått emot betesskador, kalla vintrar och konkurrerande vegetation?

Gör en första återväxtkontroll en växtsäsong efter plantering och sedan en gång till efter tre år. Tidig vår eller sen höst är en bra tid att gå ut och titta, för då syns de gröna plantorna tydligt mot den bruna växtligheten.

Kort om föryngringsmetoderna Plantering

Du kan plantera på nästan alla marktyper. Det är vanligast att markbereda innan plantering av hygget.

Naturlig självföryngring

Kräver alltid någon form av markberedning. Fungerar på rätt mark och under rätt förutsättningar. Lyckade självföryngringar av tall får man ofta på magrare marker där gräsväxten inte blir för stor och hämmar tallplantorna.

Sådd

Kräver alltid någon form av markberedning. Jämfört med plantering några år längre föryngringstid. Lägre föryngringskostnad. Rekommenderas inte på bördiga eller blöta marker.

1 | 25 Skogsnära 19

Effekter av markberedning • Temperaturen i marken höjs – gynnar plantans rottillväxt.

• Plantan får bättre vatten- och syrebalans, genom att jorden luckras upp.

• Näringstillgången för plantorna ökar.

• En högt placerad planta minskar risken att plantan ”drunknar”. Ger också skydd mot frost.

• Plantorna får bättre skydd mot konkurrerande vegetation.

• Mindre risk för snytbaggegnag.

• Planteringsarbetet blir enklare när man har markberett hygget.

Mark­beredning och överlevnad hänger ihop 20 Skogsnära 1 | 25

Foto Lasse Arvidson

Innan du sätter nya plantor är det smart – och ja, nästan nödvändigt – att markbereda hygget. Du ger då den nysatta, späda plantan bättre chans att överleva och växa.

Text Annsofie Öhman Foto Håkan Svensson

M

arkberedning innebär att jorden vänds så att konkurrerande vegetation tas bort och mineraljorden kommer fram. Nya bra växtpunkter skapas så att förhållan­dena för plantorna ska bli så bra som möjligt.

Minskad risk för snytbaggegnag

Ett annat plus är att risken för snytbaggeangrepp minskas, eftersom mineraljorden ligger blottad och snytbaggen inte tycker om att vara på öppna ytor.

Särskilt viktigt är markberedning på bördiga marker, där plantorna annars kan ha svårt att klara konkurrensen från gräs och annan vegetation.

Markberedning ökar alltså chansen till en lyckad föryngring.

Planera för natur- och kulturhänsynen

Som vid alla åtgärder i skogen är det viktigt att planera för naturhänsynen. När man markbereder ska man till exempel undvika att köra i fuktiga svackor, nära skyddsoch kantzoner kring vattendrag och andra känsliga områden. En annan sak som man måste vara väldigt vaksam på är kulturmiljön, så att till exempel odlingsrösen, sten­ murar och torplämningar inte kommer till skada.

Förutsatt att rätt hänsyn tas kan man markbereda på de flesta marker, men om det är väldigt steningt, blött eller brant bör man fundera på alternativen. ◊

3

vanliga metoder

Harvning

En av de vanligaste metoderna där fåror tas upp med roterande tandförsedda tallrikar som ställs i vinkel mot körriktningen. Harven tar fram mineraljorden och skapar en sträng av omvänd mossa och vegetation (tilta).

Högläggning

Maskinföraren vänder på jorden och skapar högar av växtmaterial med jord ovanpå, så att man får upphöjda planteringspunkter. Utförs med speciellt anpassade högläggare eller med en vanlig grävmaskin. På marker som är steniga eller har mycket grova stubbar är harvning en bättre metod.

Grävmaskin

På väldigt fuktiga marker ger en grävmaskin bästa resultatet. Med grävmaskinen kan man skapa jordhögar som ger plantorna en högre växtplats med riktigt bra växtförutsättningar. Markberedning med grävmaskin är lite mer kostsamt, men plantorna får riktigt bra förutsättningar, så man får se det som en investering som återbetalar sig i hög plantöverlevnad.

1 | 25 Skogsnära 21

Så lyckas du med din plantering Virkesköparen Karina Gustavsson ger konkreta tips om hur du lyckas med planteringen så att din nya skog får en riktigt snabb och bra start.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

22 Skogsnära 1 | 25

Foto Mikko Nikkinen

Karinas

bästa tips inför planteringen

M

ed en kvalitativ föryngring lägger du grunden till den framtida skogen. En av de viktigaste faktorerna för att lyckas är att välja rätt trädslag för marken, säger Karina Gustavsson som jobbar på Stora Ensos dotterbolag Sydved.

En annan viktig del är den förberedande markberedningen, som gör det lättare att plantera, skapar en mer gynnsam miljö för plantorna och minskar risken för snytbaggeskador.

– Fundera också över hur mycket eller lite av planteringsjobbet som du vill göra själv eller med hjälp av släkt och vänner. Stora Enso hjälper gärna till med resten, tipsar Karina.

För den som planterar själv är det bra att känna till att löv- och lärkplantor bör planteras tidigt på våren, men även höstplantering fungerar bra på många marker.

– Tänk också på att göra din beställning så tidigt som möjligt, gärna i samband med slutavverkningen om du redan då vet hur du vill ha det. Då har du större chanser att få den typ av plantor du önskar plus att det underlättar planeringen för alla inblandade, säger Karina. ◊

Lär dig mer om markberedning och plantering!

Se Stora Ensos webinar här:

När du fått plantorna

Plantor som levereras på våren har under vintern förvarats nedkylda för att vara så färska som möjligt när de levereras för plantering. Täckrotplantor kan därför vid leverans fortfarande vara frusna, men måste vara helt upptinade innan de planteras. Genom att ställa isär kartongerna så tinar plantorna snabbare och jämnare. Men förvara alltid plantorna svalt i skugga och vattna vid behov.

När du planterar

• Se till att plantorna är fuktiga när du planterar. Pressar man en täckrotplantas torvklump i handen ska alltid vatten rinna ut.

• Att välja en bra planteringspunkt är viktigare än att hålla ett strikt avstånd mellan plantorna. Plantan ska sitta på rätt djup. Vad gäller täckrotsplantor ska torvklumpen inte synas ovan jord. Snytbaggeskyddet ska gå en bit under jord och även minst cirka 5 cm ovan jord.

• Planteringspunkten anpassas efter aktuella markförhållanden. Sätts plantan i en grop finns risk att vatten ansamlas och plantan dör av syrebrist. Sätts plantan för högt utan bra jordkontakt finns stor risk att plantan dör av torka.

• För att minska risken för snytbaggeangrepp bör det vara minst 10 cm till humuskanten.

• Barrotsplantor med långa rötter kan behöva rotbeskäras för att rötterna ska hamna i rätt läge. Var mycket försiktig så att du inte beskär dem för hårt! En stor planta behöver ha kvar längre rötter än en liten planta.

• Täckrotsplantor går snabbast att plantera. Du använder ett planteringsrör. Vid plantering av barrot eller pluggplantor (även kallade hybridplantor, TePlus eller Plugg plus ett) används planteringsborr eller hacka.

• Trampa till lite lagom runt plantan. Du ska kunna dra lätt i plantan utan att den följer med upp.

Till sist

Många plantor ska ner i marken under kort tid. Känns det övermäktigt så se till att beställa hjälp i tid. Bra planteringsutrustning inklusive en bekväm bärsele gör jobbet mer behagligt. Tänk på att det kan bli ganska varmt på hygget – kom ihåg att fylla på med mycket vatten!

1 | 25 Skogsnära 23

Från frö till livskraftig planta

Tredje generationens grankottar.

60 miljoner plantor produceras varje år på Stora Ensos plantskolor. Vi besökte plantskolan i Sör Amsberg för att få reda på hur ett frö blir en livskraftig planta.

Text Sanna Casson Foto Emma Spåls och Ulf Palm

D

et är en kylig, klar morgon i Sör Amsberg utanför Borlänge. En snirklig väg leder oss förbi faluröda hus vid Dalälvens kant. Här, i utkanten av den lilla byn i Dalarna, ligger Stora Ensos plantskola. Utanför ett av växthusen skymtar tallplantor under ett tunt lager av snö.

– Snön fungerar som ett skydd för plantorna och när det blir lite kallare använder vi konstsnö för att skydda dem mot kyla, berättar Elisabet Dolff, plantskolechef i Sör Amsberg.

60 miljoner plantor produceras varje år på Stora Ensos plantskolor i Värmland, Dalarna och Gästrikland.

Majoriteten av plantorna blir granar och tallar, men allt börjar med ett litet frö.

– Så här ser det ut, säger fröodlingschefen Emma Spåls och visar ett litet mandelformat korn i handen.

Elisabet Dolff, plantskolechef i Sör Amsberg.

24

Skogsnära 1 | 25

Kottarna eftermognar i växthus.

Så här ser det ut när personalen plockar tallkottar för hand.

Kottar värms upp

Stora Enso är delägare i totalt 250 hektar fröodling, spridda i olika delar av landet. Många fröodlingar ägs av flera skogsbolag, det finns en trygghet i att sprida riskerna tillsammans.

Här i Sör Amsberg finns en 20 hektar tallodling samt en 25 hektar granodling. Träden planteras i rader på åkermark. Personalen gödslar, klipper och tar hand om träden i fröodlingen för att de ska producera kottar med goda egenskaper. Det tar i regel 15 år innan de första kottarna kan skördas. Sedan plockas de av för hand.

– Det brukar ske på hösten. Vi står i en skylift och har med oss hinkar som vi fyller med gran- och tallkottar.

Sedan tar vi in kottarna i våra växthus, där de eftermognar och lagras, berättar Emma Spåls.

När kottarna är mogna värms de upp i ugnar (klängning), som sedan körs i en roterande trumma så att kottarna släpper frön. Därefter skickas fröna vidare till Skogforsks fröstation i Sävar utanför Umeå, där de rengörs och rensas. Både tall- och granfrön har små vingar för att de ska kunna spridas med vinden. Men det är ett problem vid maskinell sådd och tas därför bort innan fröna skickas tillbaka till plantskolorna.

Förädlade plantor växer snabbare

Genom att korsa de bästa träden i flera generationer får man plantor med högre tillväxt och kvalitet. Förädlade plantor växer snabbare än självföryngrade. Plantering av förädlade plantor är ett sätt att öka skogens produktion. Träd med högre tillväxt binder dessutom mer koldioxid.

Konstsnö skyddar plantorna mot kyla.

– Vi har fröodlingar från första generationen till den fjärde generationen. Den nyaste fröodlingen som vi har planterat är en tallodling i Askerud, som är fjärde generationens fröodling, berättar Emma Spåls.

Tre såddperioder

Sådden är indelad i tre perioder. Det innebär att alla växthus i Sör Amsberg fylls tre gånger med nysådd under en odlingssäsong. Torv fylls i odlingskassetter och en såddmaskin placerar ett frö i varje kruka. Proceduren sker automatiserat på ett band, likt tomtarnas julverkstad. I växthusen gror fröna och blir till små plantor.

De får vatten och näring genom en bevattningsramp.

Efter ett antal veckor i växthusen flyttas plantorna ut på friland för att växa färdigt.

De två första såddomgångarna växer klart under första odlingssäsongen och levereras till hösten eller blir infrysta för leverans nästkommande vår. Den tredje såddomgången övervintrar utomhus – plantorna

Vill du veta mer

om Stora Ensos plantskolor och är du intresserad av att beställa plantor eller frön?

Läs mer här:

1 | 25 Skogsnära 25

Så väljs de bästa träden ut för förädling

• I Sverige utförs ett tusental fältförsök med över en miljon plantor. I fältförsöken får träden visa hur de står emot sjukdomar och klimat, hur bra de växer och vilken kvalitet de får.

• Förädlarna följer försöken löpande för att få en tidig bild av överlevnad, kvalitet, tillväxt och skador. Efter 10–15 år är träden tillräckligt stora för att det ska gå att utvärdera hur bra de växer.

• Mätresultaten används sedan för att beräkna ett avelsvärde, ett mått på hur bra föräldrarna är som avelsträd.

Träd med höga avelsvärden används i den fortsatta förädlingen eller för att anlägga fröodlingar.

Emma Spåls, Fröodlingschef, Stora Enso Plantor.

täcks med konstsnö som skyddar dem från kylan och vårsolen.

Ogräs rensas för hand

När vi kommer på besök står personal i växthuset och rensar ogräs från plantorna. Runt 15 personer jobbar här året runt, men när det är som mest att göra, med start under maj kommer många skolungdomar och säsongsarbetare. Allt ogräs rensas för hand, så det finns en del att göra.

Ungefär en femtedel av alla plantor som planteras ut i skogsbruket dör under de tre första åren. Det kan finnas olika orsaker till detta. En är snytbaggen som orsakar skador för hundratals miljoner kronor i svenska planteringar varje år.

– Därför säljer vi plantor som är behandlade med ett snytbaggeskydd, vi använder ett beläggningsskydd utan insekticider (insektsdödande kemiska ämnen), något som är bättre för miljön. Skyddet håller i ungefär två år, berättar Elisabet Dolff.

Plantornas stam får ett skydd som består av fina sandkorn som fästs med ett vattenbaserat lim. Snytbaggen orkar inte bita loss sandkornen i beläggningen.

Andra orsaker till plantdöd kan vara att man planterat ett visst trädslag på en mark där trädet inte trivs, att man inte planterat plantan tillräckligt djupt eller att man inte markberett ordentligt.

– Förarbetet är oerhört viktigt för att plantan ska trivas, säger Elisabet.

Större blandning i framtiden

På plantskolan i Sör Amsberg har beställningarna av granplantor minskat lite sedan granbarkborrens framfart i de svenska skogarna. I stället har intresset ökat för tallplantor.

– Det kan vara bra, eftersom gran ibland planterats på mark där tall trivs bättre, säger Emma Spåls.

Både Emma och Elisabet tror att vi kommer se en större blandning av trädslag i skogarna i framtiden.

– Det gynnar den biologiska mångfalden och det kan vara bra att sprida riskerna. Vi hoppas på att starta en lärkodling under kommande år. Stora Enso är dessutom delägare i en björkfröodling i Umeå. Det är Stora Ensos spännande med olika plantskolor trädslag, säger Emma. ◊

• Stora Enso har plantskolor i Värmland, Dalarna och Gästrikland.

• Plantskolorna odlar täckrotsplantor av främst tall och gran i tre olika krukstorlekar.

• Plantorna odlas i krukset av hårdplast som är fyllda med torv.

• Växthusen på plantskolorna värms upp med pellets, som är tillverkad av bioprodukter och rester från Stora Ensos sågverk.

• De färdiga plantorna packas i kartonger och levereras med roten i den torv som den vuxit upp i.

• Tack vare ett bra rotsystem och en balanserad storlek på plantan har varje planta goda förutsättningar för snabb etablering.

• Hälften av plantorna sätts ut på Stora Ensos marker, hälften säljs till privata skogsägare.

26 Skogsnära 1 | 25

Nya plantor lever farligt – missa inte koll av återväxten

De späda nysatta plantorna lever farligt de första åren. Inte minst med tanke på konkurrerande växtlighet och hungriga snytbaggar. Regelbundna kontroller av återväxten är ett klokt sätt att ha koll på läget.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

N

ya späda plantor har en del att kämpa mot de första åren – konkurrerande växtlighet, torka och snytbaggar är några exempel.

Markberedning och att välja bra plantor som är behandlade mot snytbaggen rekommenderas därför starkt.

Nya planteringar bör kontrolleras regelbundet. Den första återväxtkollen kan du göra redan efter första växtsäsongen. Och märker du att många plantor har dött kan du behöva hjälpplantera.

Gör en återväxtkontroll

Gå över hygget och skapa dig en bild av föryngringen.

Plantorna brukar sitta med cirka två meters luckor, men det kan variera. Det viktigaste är inte exakta avstånd mellan plantorna utan att hitta eventuella områden där flera plantor har dött.

En tidig återväxtkoll gör också att du får koll på vad

som har skadat eller dödat plantorna, om det till exempel är konkurrerande vegetation, snytbaggar eller bete av älg eller rådjur.

Ser du att många plantor har dött kan det vara bra att ta en kontakt med ditt försäkringsbolag. Har du rätt försäkring för din skog så täcker den för ersättning av plantor som dött på grund av till exempel torka, frost och insektsangrepp.

Hjälpplantera i tid

Ju tidigare en hjälpplantering sätts in, desto större chans är det att lyckas och få ett jämnt framtida bestånd. Om det är markberett och inväxningen av annan vegetation inte har blivit för stor kan man hjälp­ plantera med täckrotsplantor, men annars bör man välja lite större och grövre plantor som klarar konkurrensen bättre. ◊

1 | 25 Skogsnära 27

Så skyddar du din skog från viltskador

Viltbetning av älg och rådjur är vanliga orsaker till skador i plant- och ungskogar.

Här tipsar vi om åtgärder som kan vara till hjälp.

S

Text Annsofie Öhman Foto Kenneth Johansson

28 Skogsnära 1 | 25

tora viltstammar och för lite föda är en av orsakerna till att klövviltet ger sig på plantor och ungskog. När viltet äter toppskott, bryter stammar, repar löv eller gnager bark uppstår skador på träden. Det leder till minskad tillväxt och försämrad virkeskvalitet, men träden kan också dö vid kraftigt bete, speciellt i plantstadiet.

För att minska risken för betesskador på de ekonomiskt mest värdefulla träden kan du till exempel:

•

I områden med högt betestryck kan man behandla plantorna med viltskyddsmedel. Detta sprutas på plantornas toppskott under hösten när plantorna har invintrat. Det ska göras vid torrt väder och medlet bör hinna torka några timmar innan det blir regn eller frost. Täckrots­plantor brukar vara mer attrak­tiva för viltet att beta. För gran räcker det för det mesta att behandla de första åren, men för tall kan man behöva hålla på lite längre.

•

Skapa ett större utbud av alternativt foder. Spara trädslag som rönn, asp, sälg och ek när du röjer, så finns det kvar godare alternativ mat för viltet. Spara även tidigare betade tallar som älgarna gärna fortsätter att beta på. Du kan också plantera sälg och andra buskar vid bestånds- och kantzoner samt längs skogsvägar där viltet gärna rör sig vintertid.

•

Anpassa jakten så att det är balans mellan viltpopulationen och födotillgången i området.

•

Hägna in områden där du har planterat ädellöv och löv, speciellt viktigt om det är stort betestryck i omgivningarna.

Viltskyddsmedel kan sprutas på toppskotten under hösten.

Allt fler vill plantera tall Mängden levererade tallplantor ökar konstant i Sverige och tallen har gått om granen i popularitet. Det blir också vanligare att beställa plantor med snytbaggeskydd.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

V

2023 levererades

431

i beställer en hel del skogsplantor i Sverige. 2023 levererades 431 miljoner skogsplantor totalt, en ökning med 9 miljoner från året innan. Mängden tallplantor uppgick till 236 miljoner 2023, vilket var en ökning med drygt 7 miljoner. miljoner Gran- och tallplantor har fortfarande en stark skogsplantor dominans och utgör tillsammans 96 procent av alla i Sverige levererade skogsplantor i Sverige. Mängden granplantor uppgick till 176 miljoner. Historiskt sett är det gran som varit populärast, men 2020 gick tallen om granen i antal levererade skogsplantor och tallen fortsätter att öka för varje år.

Contortatallen står för 1,9 procent och lärk 1,1 procent av plantorna. Mängden levererade skogsplantor av björk ökade till 3,2 miljoner 2023. Men det betyder inte att vi har lite björk i de svenska skogarna, merparten av björk och övriga lövträd föryngras nämligen naturligt.

Skydd mot snytbagge ökar

Täckrot är det helt dominerande produktionssättet för skogsplantor. Andelen barrträdsplantor som levereras med någon form av plantskydd mot snytbagge har ökat sedan 2016 och mekaniska skydd, som är bättre för miljön än insekticider, ökar.

Majoriteten (88 procent) av de levererade skogsplantorna 2023 kom från plantagefrö från svenska fröplantager.

Källa: Skogsstyrelsen

176

miljoner granplantor

236

miljoner tallplantor

1 | 25 Skogsnära 29

Föryngra skog

”Våga testa olika trädslag” När Ninni Lind skulle föryngra efter en avverkning satsade hon på löv. Nu har hon en lövpark fylld med bok, ek, fågelbär och lind.

– Plantorna har tagit sig fint. Jag kan verkligen rekommendera andra skogsägare att våga experimentera lite, säger hon.

Text Sanna Casson Foto Adobe Stock

N

inni äger flera bestånd på sammanlagt runt 50 hektar i Leksand, Dalarna. Skogen ärvde hon av sina föräldrar för mer än 30 år sedan. Därefter har hon även köpt till skog. Skogen består av ungefär en tredjedel tall, en tredjedel gran och en tredjedel lövskog.

– Men jag satsar på att få in ännu mer löv. Vi har äldre ädellövträd på gården och det vill jag se mer av i skogen också. Det är underbart med lövskogar! Sedan blir skogen mer motståndskraftig med blandade trädslag, säger Ninni.

Foto Privat

Utmanande avverkning

ståndet. in mer löv i be tsar på att få en. rn ba rn Ninni Lind sa ba i skogen med Här syns hon

30 Skogsnära 1 | 25

För två år sedan avverkade hon ett skifte på 2,5 hektar granskog.

– Granarna var torra och gamla och utgjorde lite av en brandfara, särskilt eftersom skiftet ligger så nära byn. Det var skönt att bli av med dem. Dessutom skuggades några gårdar av träden.

När hon skulle föryngra ville hon satsa på ett blandat lövbestånd.

– Jag ville ha en park som är ljus och öppen och som byborna kan njuta av. Sedan ville jag testa lite olika trädslag på den marken.

Att avverka i området blev lite av en utmaning, eftersom maskinförarna behövde ta hänsyn till rösen, en handgrävd bäck, källor, en gammal husgrund, stigar och mycket mer.

– Men det gick bra tack vare samarbetet med Stora Enso. De gjorde ett varsamt arbete och så byggde vi en skogsbilväg som gjorde att det blev enklare att ta sig fram till området.

Fågelbär

Bok

Ek Lind

I maj 2024 planterade Ninni 1 000 plantor lind, 500 bok, 500 fågelbär och 750 ekplantor med hjälp av mannen Börje och hjälpsamma släktingar. De byggde också ett stängsel för att undvika rådjur och älgar som gärna hade ätit upp plantorna.

– Plantorna har klarat sig bra vad vi kunnat se. De står i ett aspuppslag som fungerar som ett amträd, ett skydd för träden som ska bli huvud­ stammar i beståndet.

Planen är att Ninni ska satsa ännu mer på löv och hon har beställt fler plantor till våren.

– Många lövträd är tåliga och de är vackra att se på. Sedan kan löv också ge fin produktionsskog med höga, raka stammar. Bra skog ska löna sig. Jag kan verkligen rekommendera andra skogsägare att testa olika trädslag på lite mindre ytor för att se vad som passar på deras mark.

Kanske barnbarnen får fint möbelvirke i framtiden! ◊

Ninnis man Börje bygger stängsel runt plantorna.

Foto Privat

Tåliga och vackra lövträd

Ninni tar en paus i arbetet.

På den här marken låg tidigare mörk granskog. Nu ska det bli lövskog här i stället.

1 | 25 Skogsnära 31

Hestra åkeri kör

Sveriges första virkeslastbil med biogas Nu körs den allra första virkeslastbilen som drivs med biogas på vägarna i Götaland. Ett stort kliv för fossilfria och mer hållbara transporter, säger Patrik Lindgren på Hestra åkeri.

Text Annsofie Öhman Foto Anna Hållams

P

atrik Lindgren, ägare av Hestra åkeri i Småland, har under två års tid drivit projektet med att utveckla en virkeslastbil med kran som drivs med biogas. Det har han gjort i ett nära samarbete med Volvo. Även Stora Ensos dotterbolag Sydved och Sveaskog är med i framtidssatsningen.

– Jag tycker att det är viktigt med miljö och hållbarhet och kände att det borde vara möjligt att få fram en virkeslastbil som kan köra timmer i skogen och drivs med biogas, säger Patrik Lindgren.

Och det var det. Virkeslastbilen har noll utsläpp, den startas med HVO – som är en typ av diesel som produceras från vegetabiliska oljor – och drivs sedan med biogas till hundra procent.

32 Skogsnära 1 | 25

Fossilfria transporter

För skogsbranschen är hållbarhet och en omställning mot fossilfria transporter högt prioriterat. Och för Sydved var det ett naturligt steg att vara med i projektet.

– Samarbetet över företagsgränser har gjort att vi har blivit starkare och utvecklingen skett snabbare.

Biogas kommer vara ett av flera alternativ till fossila drivmedel och med ett bra nät av tankstationer blir det ett konkurrensmässigt alternativ, säger virkesköparen Anders Westström som arbetar med transportfrågor.

Utmaning med krypväxeln

Virkeslastbilen gjorde sitt första jobb i november 2024 och kör nu rutter i norra Småland och södra delen av västra Götaland. Den körs i tvåskift och transporterar

Om det går så bra som jag hoppas, så kommer jag satsa på fler virkeslastbilar som drivs med biogas

Biogas

Biogas är ett helt förnybart bränsle som framställs av biomassa. Biogas har potential att bli en av flera energikällor i det globala omställningsarbetet.

virke från skogen till industrierna åt framför allt Sydved och Sveaskog.

– Utmaningen i projektet låg framför allt i att få plats med krypväxel tillsammans med biogastankar. Krypväxeln krävs ju för att kunna starta ett tungt ekipage på skogsvägar. Men genom att göra en ombyggnation så att krypväxeln fick plats på ena sidan och biogas­ tankarna på andra sidan, så lyckades vi lösa det, förklarar Patrik.

Test i verkligheten

Hestra åkeri

Företaget har åtta timmerbilar, sex Volvo och två Scania. De är tolv anställda och Patrik är också en av förarna. Åkeriet har under två års tid drivit projektet med att utveckla en virkeslastbil med kran som drivs med biogas.

kör man 50–60 mil, vilket är ungefär detsamma som en i en vanlig virkeslastbil. Dessutom finns en 100-literstank för HVO. – Nu testar vi hur det funkar med att köra den i drift, under den första tiden kommer vi utvärdera både funktionaliteten och hur stor miljönyttan blir. Och om det går så bra som jag hoppas, så kommer jag satsa på fler virkeslastbilar som drivs med biogas. Det blir ett bra komplement till mina andra virkesbilar, säger Patrik Lindgren. ◊

Chaufförerna som kör fordonet har fått utbildning i tankning av bilen. I området finns flera tankstationer och fler håller på att byggas så att det blir naturligt att tanka utan omvägar. I tanken ryms 220 liter biogas och på det 1 | 25 Skogsnära 33

Eldriven lastbil som kör flis till Skoghalls bruk.

Stor satsning på eldrivna lastbilar

Om TREE-projektet

Forsknings- och innovationsprojektet TREE (Transition to efficient, electrified forestry transport), som koordineras av Skogforsk, bygger på ett brett samarbete mellan skogsbranschen, forskningsaktörer och under­ leverantörer kopplade till logistik och teknik. För finansieringen står Vinnova genom forskningsoch innovationsprogrammet FFI (Fordonsstrategisk forskning och Innovation) och projektdeltagarna själva.

I projektet TREE testar skogsbranschen eldrivna fordon på sju platser i landet, där Stora Enso leder två av dem. Målet är att bidra till att 50 procent av de nya lastbilar som skogsbruket köper år 2030 är elektrifierade.

Text Sanna Casson Foto Stora Enso

S

kogsbranschen står för nära 20 procent av Sveriges godstransporter.

–Att hitta fossilfria transportlösningar för skogsindustrins godstransporter gör att det finns en stor potential till utsläppsminskningar och minskad miljöpåverkan, säger Jörgen Olofsson, utvecklingschef Transport på Stora Enso Skog.

Inom forsknings- och innovationsprojektet TREE testas och utvärderas bland annat elektriska timmeroch flisbilar, elektriska HCT-fordon, laddinfrastruktur och avancerad ruttplanering. Testerna, som omfattar både fordon och laddinfrastruktur, genomförs på sju demonstrationssajter i landet, där Stora Enso leder två av dem.

I Stora Ensos demonstrationssajter kommer totalt sju elfordon att testas. På den ena platsen ska Stora Enso köra en el-lastbil med flistransporter mellan sågverk och massaindustrier i Gästrikland, Uppland och Dalarna i ett samarbete med DalaFrakt.

34 Skogsnära 1 | 25

I den andra demonstrationssajten samarbetar Stora Enso med LBC Frakt, VSV och Virkeslogistik runt flertalet elektrifierade lastbilar. Två av dem kommer att användas för att transportera flis i regelbundna flöden mellan sågverk och förpackningsindustrier. Den ena är i drift sedan september 2024, medan den andra startar i mars 2025.

Här testas även ett eldrivet skyttelfordon för transporter av kartongrullar mellan bruk och terminal och en eldriven lastbil för att hantera restprodukter. Dessutom testas två elektriska timmerlastbilar.

Stora Ensos bruk i Skoghall kommer att fungera som ett nav i logistiken.

–Det här är ett viktigt projekt. Att testa både fordon och laddningsstationer tillsammans är en förutsättning för en framtida systemlösning i verklig drift, säger Jörgen Olofsson. ◊

Jörgen Olofsson, utvecklingschef Transport på Stora Enso Skog.

Så minns vi Gudrun

I januari var det 20 år sedan stormen Gudrun slog till med förödande kraft och fällde 200 miljoner träd i Götaland. Så här minns Krister Olofsson stormnatten och tiden som följde.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

K

rister Olofsson, virkesköparen på Sydved, var hemma på gården i Kalvshult, någon mil söder om Älmhult, tillsammans med sin fru och deras ettåriga dotter när stormen Gudrun drog in. Under kvällen och natten ökade stormen i kraft mer och mer.

– Det var dån och larm och man hörde träd som föll.

Det var nära oss, berättar Krister.

På morgonen när de gick ut var det nästan ljudlöst, en magisk tystnad. På gården låg träd som hade blåst omkull, en del av dem bara några meter från familjens hus.

– Vi kunde inte komma ut på byvägen. Till en början kunde vi inte ens se vägen. Det låg träd överallt och såg ut som ett slagfält. Och det var då jag insåg hur illa det var. Jag har ju skog själv, och hade ett bestånd som jag hade skött själv och gallrat manuellt. Men allt var jämnat med marken. Det hjälpte inte hur du hade jobbat med skogen, allt föll, berättar Krister.

Många ledsna skogsägare

Det första han gjorde var att ta fram motorsågen och såga sig fram på vägen från gården.

– De två första dagarna gick det inte att komma fram till någon större väg. Och mobilerna funkade inte heller. Sen när jag väl fick i gång mobilen var det så mycket meddelanden från skogsägare att den nästan kraschade.

På tisdagen när han kom till Sydveds lokala kontor var där redan en lång, lång kö med skogsägare.

– Det var många som var väldigt ledsna och en del nästan i panik. Jag tog emot dem i tur och ordning, satt där med penna och papper och började göra en lista.

Stora Enso bidrog med maskiner

I ett första skede handlade det om att se till att vägarna var öppna, så att sjukvård, hemsjukvård och så vidare kunde komma fram. Men sedan var det inte lätt att prioritera.

– Många skogsägare var förtvivlade, några få nästan

hotfulla när de inte fick hjälp på en gång. Vi hade stor nytta av vår ägare Stora Enso, som hade muskler och kunde bidra med maskiner och arbetsledare. De bidrog bland annat med egenägda maskiner från Mellansverige och finska entreprenörer som hade bra maskiner och var duktiga.

– Det blev mer än ett halvår med tufft arbete – det var galet. I princip jobbade jag dygnet runt, både för Sydved och så huggning av vindfällor i min egen skog om helgerna. Som tur var hade jag löpningen, som blev min medicin och ett sätt att slappna av, berättar han.

Under den här perioden hade distriktet omkring 40 maskingrupper igång, mot i vanliga fall tio maskin­ grupper.

– Sedan var det många lyckosökare som hörde av sig och ville ha jobb. En viktig erfarenhet är att använda sig av kvalitetsfolk, och kolla upp dem innan man säger ja.

Nu när han rör sig i trakterna så tänker han inte längre att det har varit stormområden, utan mer att det är ungskogar som ser bra ut och där de till och med har börjat gallra, avslutar Krister Olofsson.

Logistik och säkra virkesvärdet

Daniel Fellenius, som är marknadschef på Sydved, berättar att det efter stormen inleddes en gigantisk insats för att ta hand om det stormfällda virket.

– Vår strategi var att försöka hitta avsättning för leverantörernas stormfällda virke och att säkra virkesvärdet för träden. Det var bråttom att få ut virket ur skogen, med tanke på risken för insektsskador.

Logistiken var nyckeln för att lyckas och Sydved öppnade upp hamnar och järnvägsterminaler för transporter både till Mellansverige och en del utomlands. Maskinlag från Stora Enso, både i Sverige och Finland, flyttades till Götaland.

– Vi upprättade också nya virkesterminaler för lagring av stormvirket. Sedan hade vi tätt samarbete med elbolagen, räddningstjänsten och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, säger Daniel Fellenius. ◊

Vi hade stor nytta av Stora Enso, som hade muskler och kunde bidra med maskiner och arbets­ ledare.

Virkesköpare Krister Olofsson, Sydved.

1 | 25 Skogsnära 35

Tid för fiske Våren närmar sig, en perfekt tid att ge sig ut till svenska vattendrag och se vad du kan få på kroken. Här kommer tips på allt från bra utrustning till fina platser att fiska på. För dig som äger skog finns det också några saker du kan tänka på för att gynna fisken i vattnet på din mark.

Text Sanna Casson Foto Adobe Stock

Torne älv

10 magiska

fiskeplatser i Sverige

Vindelälven

Sverige är en av världens sjötätaste länder, med fina fiskevatten från norr till söder. Här är tio pärlor att upptäcka.

Jämtlandssjöarna

Jämtlandssjöarna, Jämtland

Torneälven, Lappland

Jämtlands klara vatten är kända för röding och öring. En fröjd för flugfiskaren.

En av Sveriges nordligaste älvar. I den här vackra miljön kan du fiska allt från abborre till id och lax.

Vindelälven, Västerbotten

En av Sveriges nationalälvar. Här trivs öring, harr och lax i ett vackert fjällandskap.

Klarälven, Värmland

Klarälven är en av Sveriges längsta älvar som erbjuder ett varierat fiske. I vattnet trivs harr, öring, abborre och gädda.

Vänern, Värmland/Västergötland

Klarälven

Sveriges största sjö bjuder på fiske i världsklass. Lax, gös och gädda är några av de populära arterna.

Göta älv, Bohuslän/ Västergötland

Här trivs många olika fiskearter. Du kan dra upp gädda, gös och i vissa fall lax direkt från älvens strömmar.

Ätran, Halland

Vänern Göta älv

Ätran

Känd för sina lax- och havsöringsbestånd.

Perfekt för flugfiske.

Helge å, Skåne

En lugn å med varierande fiske. Här kan du fånga allt från gädda och abborre.

36 Skogsnära 1 | 25

Emån

Mörrumsån

Emån, Småland

Ett av Sveriges artrikaste fiskevatten.

Här kan du bland annat fiska lax, öring, gädda, mört och abborre.

Men får du en mal på kroken, kasta tillbaka den eftersom den är fridlyst!

Helge å

Morrumsån, Blekinge

Hit kommer både nybörjare och proffs för öring-och laxfiske.

Var får du fiska?

I de fem stora sjöarna – Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön samt längs kusten är det i princip fritt att fiska med spö. I övriga vatten behövs ett fiskekort som du köper via nätet eller turistbyrån. Glöm inte att kolla om det finns några specifika regler i det område du ska fiska. Under vissa perioder är det till exempel inte tillåtet att fiska vissa arter. Obs! En del fiskar är fridlysta och ska kastas tillbaka i vattnet om du får dem på kroken.

Så kan du som skogsägare gynna fisken på din mark

Som skogsägare kan du bidra till att skapa bättre livsmiljöer för fiskarna. Här är några tips.

• Skapa fria vandringsvägar: Ta bort gamla dammar och andra hinder i åar så att fiskar och andra smådjur kan ta sig fram. Vägtrummor kan bytas ut till broar eller valvbågar. Det skapar också bättre lekområden för fiskarna.

•

Skydda strandzonen: En skyddszon med träd och buskar ger skydd åt de vatten­ levande organismerna och minskar risken för erosion. Här ska du undvika att köra skogsmaskin och markbereda.

•

Gynna lövet: Låt lövträd växa nära vattendraget. De släpper in ljus och ger näring till livet i vattnet.

•

Lägg ut sten och grus: Stenblock och grusbäddar skapar lekplatser för arter som öring och harr.

•

Undvik gödsling nära vattnet: Det minskar risken för övergödning i vattnet.

• Tillför död ved: Genom att spara död ved vid avverkning och lägga vid vattendraget gynnas fisk och insekter.

1 | 25 Skogsnära 37

Fiskelycka!

Dags att ge dig ut med ett spö och testa fiskelyckan?

Här är tips på några prylar som kan förgylla utflykten.

Fiskehatt Fjällräven Hatfield Hat

799 kr på naturkompaniet.se

Bredbrättad solhatt i snabbtorkande, sval G-1000®-väv.

Snörjusteringen under hakan håller hatten på plats när vinden friskar i. Finns i grön och mörkt blå.

Slitstark!

Outdoor Anorak Revolution Race

1 299 kr på revolutionrace.se

Outdoor Anorak är en slitstark, andningsbar hybridjacka som är designad för tuffa miljöer och oförutsägbara väderförhållanden. Perfekt för fisketuren. Finns för både dam och herr och i flera färger.

38 Skogsnära 1 | 25

Kylväskor Urberg

Yeti

Cooler Bag G4 16 L från Urberg är en mjuk men ändå stadig kylväska som rymmer 16 liter.

Hopper M15 Soft Cooler är en mjuk kylväska som är lätt att bära med sig.

229 kr på outnorth.com

3 395 kr på outnorth.com

Abborrwobbler Berkley Dex Stunna 11 cm – Baitfish 199 kr på sporting.se

Fantastiska färger som kan locka abborren att hugga!

Vattentätt mobilfodral

Helt fri från gifter!

Termos King Vacuum Flask 470 Ml Dark Blue

89 kr på elgiganten.se

Fiskehåv

Smart fodral som skyddar telefonen från vattenstänk.

249 kr på xxl.se

Robust termos med klassisk design. Tillverkad av rostfritt stål och utrustad med läckagesäker kork.

139 kr på Biltema

Lätt håv med aluminium­ ram. Svart, knutlöst nät som är skonsamt för fisken. Håvöppningen är 35 x 25 cm och den är 35 cm djup.

Ekolod Garmin STRIKER™

4 099 kr på kayakstore.se

Med det här ekolodet kan du se fisk och strukturer i maximal detaljrikedom när du väljer skärmfärg, din plats och ditt ekolod för dagen.

Använd waypointmarkering för fiskeställen så hittar du enkelt tillbaka.

Planera och skapa rutter och se båtens hastighet på din fishfinder med hjälp av högkänslig GPS.

Vadarbyxa

Kayoba Vadarbyxa 41 med rejäla stövlar.

399 kr på Jula.se

Vattentäta vadarbyxor som håller dig torr på fiskeutflykten. Gummistövlarna sitter fast i vadarbyxan för att inte något vatten ska kunna leta sig in.

1 | 25 Skogsnära 39

3

specialister inom alternativa skötselmetoder

Stora Enso satsar på skogliga rådgivare som är specialiserade på alternativa skötselmetoder.

– Vi ser en ökad efterfrågan bland markägare, de är nyfikna att prova nya sätt att sköta skogen på, säger virkesköparen och rådgivaren Joakim Danielsson.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

D

u som skogsägare kanske vill testa att luckhugga en del av din skog, medan du vill avverka en annan med traditionellt trakthyggesbruk. Du kanske vill främja en viss art genom punktinsatser på vissa träd eller röja fram mer lövrika kantzoner.

– Oavsett vad du har för mål med skogen vill vi kunna hjälpa dig att tillgodose dem och genom att göra den här satsningen vill vi kunna ge skogsägaren en större valfrihet än tidigare. Dessutom är det här ett sätt för oss som skogsbolag att bidra till en mer variationsrik skog, säger Sofia Larson, hållbarhets- och kvalitets­specialist på Stora Enso.

Tre rådgivare

I ett första steg kan nu tre virkesköpare på Stora Enso titulera sig som rådgivare inom alternativa skötsel­ metoder: Niklas Karlsson i södra delen av verksamhetsområdet, Kajsa André i mellersta delarna och Joakim Danielsson i norr. De har både fördjupat sig teoretiskt och jobbat praktiskt med alternativa skötselmetoder.

– De senaste tre åren har jag hjälpt flera skogsägare som velat testa andra metoder än de traditionella.

Förutom naturvårdande insatser har det främst handlat om plock- och luckhuggning, samt förstärkt tallhänsyn.

40 Skogsnära 1 | 25

Gemensamt för de här metoderna är att man brukar skogen, fast marken fortsätter vara skogsbeklädd. Man avverkar, utan att skapa några större avverkade ytor och behåller hela tiden skogskänslan, säger Joakim Danielsson.

Vilka är de vanligaste frågorna du får från skogsägare som är nyfikna på alternativ skogsskötsel?

– En vanlig fråga är om det finns ekonomi i det och där är mitt svar ja. Som skogsägare får du en jämnare avkastning med en hyggesfri metod. En slutavverkning kanske ligger 70 år bort, medan en hyggesfri avverkning ger en intäkt vart tionde till femtonde år. Däremot får du mindre betalt när du inte avverkar alla träd, jämfört med om du skulle ta ned alla träd på en gång, även om ekonomin blir densamma på lång sikt.

– En annan vanlig fråga handlar om skötsel. Traditionellt sett avverkar man, markbereder och planterar.

Men hur gör man nu? Skogsbruket blir mer situationsanpassat.

Finns det några utmaningar med alternativa skötsel­metoder?

– Absolut! Vi är vana vid att avverka alla träd, oavsett dimension. Det här kräver lite mer av maskinförarna, vi

Hyggesfria metoder

• Gemensamt för hyggesfria metoder är att skogen sköts så att den alltid är trädbevuxen utan några större kala ytor.

• Det finns flera hyggesfria metoder, de vanligaste är luck- och plockhuggning.

• Luckhuggning innebär att du i samband med en avverkning tar upp luckor i skogen på max 0,25 hektar för att sedan föryngra genom plantering eller självsådd i luckorna.

• Plockhuggning innebär att du avverkar träd med speciella egenskaper eller träd över en viss diameter. Över tid resulterar det i en flerskiktad skog med en variation av trädslag och åldrar.

Joakim Danielsson

Kajsa André

behöver ha en annan fingertoppskänsla. Sedan passar inte alla metoder på alla marker. Kanske en del av din skog lämpar sig bäst att sköta på ett traditionellt sätt, medan en annan del är perfekt för naturvårdande insatser. Det är viktigt att utgå ifrån vad som lämpar sig på marken.

– En annan utmaning kan vara tillväxten. Det vanligaste sättet att föryngra när man använder sig av hyggesfria metoder är självföryngring, något som kan påverka tillväxten jämfört när man använder sig av förädlade plantor. Sedan kan också det minskade ljusinsläppet när man hugger upp mindre luckor eller ställer en skärm också påverka skogen tillväxt negativt, men det är aspekter som vi tar hänsyn till.

Vilka är fördelarna?

– Du kan bevara delar av skogen, men samtidigt bruka delar av den. Du kan uppnå flera värden samtidigt. Både

Niklas Karlsson

öka den biologiska mångfalden och skapa en skog som det är härligt att vistas i och samtidigt producera virke.

Sedan får du en jämnare ekonomisk avkastning.

Hur ser intresset ut bland skogsägarna för alternativ skogsskötsel?

– Vi har märkt ett stort intresse, både bland äldre och yngre. De är nyfikna och tycker att det är spännande att testa något nytt. Men det är viktigt att komma ihåg att du behöver inte göra på det ena eller det andra sättet.

En del av skogen kanske du sköter på ett traditionellt sätt, medan du testar en hyggesfri metod på en annan del.

Det finns en stor efterfrågan och intresse för hyggesfritt och vi tror att det kommer efterfrågas ännu mer i framtiden.

Vill du veta mer om alternativ skogsskötsel? Kontakta din virkesköpare. ◊ 1 | 25 Skogsnära 41

Lös krysset och vinn en termos

Vi lottar ut två stycken termosar bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 23 april till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com.

Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar.

Två vinnare i kryss #4, 2024 får varsin termos: Alva Nordin, Hede och Bengt-Arne Lindberg, Vargön

Foto Lasse Arvidson

Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av Skogsnära.

42 Skogsnära 1 | 25

Är du nyfiken på att sköta skogen på ett annat sätt än det traditionella?

Du kanske vill testa plock- eller luckhuggning på en del av ditt bestånd eller göra specifika insatser för att främja en viss art i din skog?

Du kanske vill skapa död ved eller röja fram lövrika kantzoner i vissa delar och avverka andra.

Vi på Stora Enso erbjuder en ny tjänst inom alternativa skötselmetoder. Kontakta oss, så berättar vi mer!

Annons

The renewable materials company

Foto Lasse Arvidson

Vill du prova något nytt i din skog?

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

Foto Lasse Arvidson

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun