5 delikata matsvampar
+ Stor efterfrågan på virke + Lär känna din gårds historia + Arkitektoniska mästerverk i trä
naturen
Thomas Ivarsson gillar utomhuslivet som lantbrukare och skogsägare
På besök hos Thomas Ivarsson som sköter mycket av skogsarbetet själv.
Stora Enso Skog satsar på fler maskinförare i skogen.
TEMA
12 17 18 22 26 30 33 38
Skogen är en fantastisk råvara 16–29. Oändliga möjligheter för skogen.
Stor efterfrågan på virke just nu.
Skoghall – världsledande på vätskekartong.
Bästa tipsen för att lära känna din gård.
Höghus i trä för hållbara städer. Ett lyckat generationsskifte.
Utbildningar för den vetgiriga skogsägaren.
Träna med Stora Enso Skog i sommar!
Vi vill lyfta olika röster i vår organisation.
Därför kommer du att få möta olika
ansikten här som skriver ledaren. Denna gång har turen kommit till Lars Johansson.
En morgon utan produkter från skogen
Hur skulle en start på din vardag se ut om vi inte hade produkter från våra skogar? Värmen som finns i huset på morgonen när du vaknar hålls kvar av ett hus gjort av trä. Sängen som du sitter i kanske har en ram gjord av trä och kanske fötterna vilar på ett golv av trä? Du nyttjar toapapper och andra hygienprodukter från skogen när du gör ditt toalettbesök. Du plockar säkert fram mjölk eller fil och smör, där förpackningen är gjord av fiber. Flingorna och havregrynen ligger troligtvis i en fiberbaserad förpackning. Allt ställs på ett träbord. Slutligen sätter du dig säkert till bords på en stol gjord av trä.
Tänk dig om vi skulle ersätta alla trä- och fiberbaserade produkter med något annat. Stål, betong, glas och plast är alternativen och ingen har samma positiva miljöeffekt och tillämpningsbarhet som skogsprodukterna.
Vi behöver ha en frisk, växande skog som har förmågan att binda ännu mer kol, samtidigt som vi kan skapa mer långlivade produkter. Det är inte bara träden och dess produkter som binder kol. Stubbar, rötter, barr, förna och död ved står för en tredjedel av allt kol i skogen och denna massa ökar om vi ökar tillväxten i skogen.
Utöver att träden binder upp kol kan vi ersätta en stor mängd produkter i vår vardag som tillverkas av icke förnybar råvara. Det är faktiskt så att ersättningen av
fossila produkter ger en större effekt av kolbindning än vad själva skogen ger. Marknaden har nyligen tagit fram en ISO-standard som hjälpmedel för att verifiera att en brukad skog och dess produkter ger en större effekt av kolinlagring, jämfört att inte nyttja skogen fullt ut.
Avslutningsvis skulle jag vilja be dig att vara en ambassadör och berätta för din omgivning om vad skogen och vårt skogsbrukande kan göra för att skapa en hållbar framtid. Ett aktivt hållbart brukande och förädlande av skog är räddningen för vår miljö!
Lars Johansson
Virkeschef på Stora Enso Skog
Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog
Redaktörer Sanna Casson och
Annsofie Öhman
Art director Thomas Rissveds
Produktion Confetti
Tryck Ruter
Omslagsfoto Lasse Arvidson
Prenumerationsärenden louise.ekeblad@storaenso.com
Stora Enso Skog 791 80 Falun
Telefon 01046 400 00
Hemsida www.storaenso.com/skog
ISSN 2003-2110
Ansvarig utgivare Louise Ekeblad
Bra för hälsan att bara bada bastu!
Att basta kanske är hetare än någonsin efter humorgruppen
Kajs succé med mellolåten Bara bada bastu. Och det är inte mycket som går upp mot att sitta i en vedeldad bastu med sprakande björkved från den egna skogen. Men visste du att bastubad också är bra för hälsan? Att basta regelbundet minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, det kan bidra till bättre sömn, minskad ångest och lindrad värk.
Källa: Uppsala universitet
Gynna ugglan i din skog
Så många jobbar på något sätt inom skogsnäringen i Sverige. Till skogsnäringen räknas, förutom trävaru-, massa- och pappersindustrin, även skogsbruket samt underleverantörer.
Källa: Skogsindustrierna
Totalt häckar 11 olika ugglearter i Sverige på våren. Att ha en ugglefamilj i din skog kan gynna föryngringen. De fångar nämligen gnagare som kan vilja mumsa upp plantorna. Om du vill gynna ugglan kan du se till att bevara ugglans boplatser.
Skogforsk har lanserat Hyggesfri-Kollen, en plattform för uppföljning av hyggesfritt skogsbruk, i samarbete med Stora Enso och flera andra skogsbolag.
–Det finns många åsikter om hur hyggesfritt skogsbruk fungerar och hur det bör bedrivas. Men det saknas kunskap som vilar på vetenskaplig grund och det vill vi på Skogforsk förändra med det här tillämpade projektet.
Vi vill få bättre koll på de kort- och långsiktiga effekterna, helt enkelt, säger Gert Adolfsson, projektledare på Skogforsk.
I Hyggesfri-Kollen samlas data in om utfallet från olika trakter som avverkats med hyggesfria metoder. Informationen lagras i en gemensam databas för analys och lärande.
Syftet är att få en ökad kunskap om hyggesfritt skogsbruk.
Källa: Skogforsk
Foto
Robert Larsson
Så kan du förebygga branden
Försommaren är här och om det blir torrt i skog och mark ökar brandrisken. Det finns några saker som du som skogsägare kan tänka på för att förebygga en brand:
• Håll koll på brandrisken i skog och mark genom att ladda ned MSB:s app Brandrisk ute. Den ger en aktuell brandriskprognos för ditt område.
• Om du ska ut och jobba i skogen välj gärna områden där du inte behöver ta dig fram över steniga områden. Metall mot sten ger lätt gnistbildningar.
• Undvik att arbeta på platser som är svårtillgängliga.
• Ta med en brandsläckare. Skogsmaskiner och traktorer har ofta brandsläckare monterade, men många mindre terränghjulningar har inte det.
• Om du kör med motorsåg/röjsåg kan du ha med en mindre brandsläckare på rastplatsen.
• Utför arbetet på natten eller tidig morgon, när brandrisken ofta är lägre.
• Undvik att arbeta ensam.
Stora Enso arbetar många olika sätt för att förebygga skogsbränder. Det handlar om allt från att använda anpassade metoder för maskinarbetet i skogen till att arbeta på platser med lägre brandrisk. Läs mer här:
Nytt samarbete för certifiering
Genom att certifiera din skog får du ett kvitto på att du bedriver ett ansvarsfullt och hållbart skogsbruk. Nu utvecklar vi på Stora Enso tjänsten inom certifiering genom ett nytt samarbete med Skogscertifiering Prosilva AB, ett företag som håller i gruppcertifiering av skogsägare och skogsentreprenörer. Du som är gruppcertifierad via Stora Enso erbjuds att ingå i Prosilvas certifikat, vilket innebär att det är Prosilva som kommer att sköta revisionerna och vara ett stöd i certifieringsfrågor.
Prosilva är specialiserade på certifieringsfrågor, har lång erfarenhet och särskild kompetens inom certifiering för skogsägare. Förändringen gäller från 1 september 2025.
Det här bygger vi på sommaren
Ska du bygga en bastu eller altan i sommar? Då är du inte ensam. Många vill snickra och bygga under semestern. Här är de 10 mest populära byggbeskrivningarna som laddats ned från Svenskt trä och byggbeskrivningar.se 2024:
1. Montering av trall
2. Bastu
3. Altan
4. Skruv- och spikguide
5. Staket och plank
6. Trädäck på mark
7. Carport
8. Enkelbod
9. Bygga innervägg
10. Tak över uterum
Källa: Svenskt trä
En natt bland
trädkronorna
Kan du inte få nog av skogen, men vill se något annat än din egen skog i sommar? Kanske läge att checka in på ett hotell i skogen? Det finns flera trädhotell i Sverige där du kan sova i spektakulära trädhus. Trakt Forest hotel i Småland, Hyssna Forest Resort mellan Borås och Göteborg och Granö Beckasin mellan Umeå och Lycksele är bara några exempel.
Som vi skrev i Skogsnära nummer 1 ska Biometrias system för att mäta in skogsvirke bytas ut. Här kan du läsa de senaste nyheterna om det nya systemet och hur det påverkar dig som skogsägare.
Årsta
Thomas Ivarsson
Bor: I Årsta, en liten by mellan Tierp och Månkarbo i Uppland.
Familj: Hustrun Annika, jobbar som sekreterare på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Döttrarna Elvira, 30 år och Mathilda, 27 år samt tre katter.
Om skogen: 140 hektar. Tall, gran och björk.
Intressen: Tävlingsspelar bridge med hustrun Annika. Spelar padel och simmar för att hålla kroppen i trim. Umgås med vänner och spelar kort.
Med passion för föryngring
Thomas Ivarsson tillbringar mycket tid i sin skog och sköter både röjning och plantering själv.
– Ibland kan det gå lite överstyr när jag rätar upp plantorna på våren för att de ska stå rakt upp i jorden, men skogen betyder så mycket för mig, säger han.
Sanna
Utsikten är milsvid från glasverandan på det röda boningshuset. Här breder gyllengula åkrar ut sig med skogen som en fond i bakgrunden. Vi befinner oss i Årsta, en liten by mellan Tierp och Månkarbo i Uppland. Här har Thomas bott sedan han var barn, sprungit på stigarna mellan husen och byggt kojor i träden. Thomas farfars far köpte gården i början av 1900-talet och sedan dess har släkten bott här och livnärt sig på skogen och lantbruket.
– Jag hjälpte farfar att ta hand om korna och lassa hö när jag var liten. Det var fint att växa upp så, med naturen och farföräldrarna nära, säger Thomas. När han blev lite äldre började han även hjälpa till med skogsarbetet, något han inte tyckte var lika roligt. – Jag gick ut med motorsågen efter skolan ibland. Det var kallt, jag frös om händerna och tyckte att det var tråkigt, minns han. Så är det inte längre.
– Tänk vad saker och ting kan kännas annorlunda under olika perioder av livet. Nu är jag väldigt intresserad av skogsbruk och framför allt föryngring. Jag stödplanterar för hand när föryngringen är för gles, det tar lång tid men plantorna klarar sig oerhört bra sen. Det är fascinerande att se hur de tagit sig på våren. Jag rätar upp plantorna och petar i smådetaljer, kanske lite för mycket, men jag blir så inne i det.
Olika föryngringsmetoder
Thomas provar gärna olika föryngringsmetoder. Han har planterat förädlade tall- och granplantor och har även satsat på naturlig föryngring av björk och tall.
– Jag har ställt fröträd av björk och sedan har de frösått sig, det har funkat bra. Sedan har jag också lämnat kvar frötallar i något bestånd.
En gång testade han också att plantera utan att markbereda.
– Det var ingen höjdare, skrattar Thomas.
Aktiv i skogen
Totalt äger Thomas 140 hektar skog i spridda skiften. Merparten av skogen består av björk, gran och tall. Han röjer nästan allt själv och tar hjälp av Stora Enso med avverkning, markberedning och gallring.
– Jag har en väldigt bra virkesköpare på Stora Enso, Lars Nordin, den personliga relationen betyder mycket tycker jag.
Tillsammans planerar de kommande åtgärder i skogen och Thomas har nyligen skaffat en digital skogsbruksplan.
– Jag har förstått att det är bra, det kan ju vara smidigt att ha planen i mobilen. Jag tycker inte att det alltid är så enkelt med det digitala, så här får jag ta lite hjälp.
På gården bor inga kor längre, men en svart- och
Text
Casson Foto Lasse Arvidson
Thomas farfars far köpte gården i början av 1900-talet och sedan dess har släkten bott här och livnärt sig på skogen och lantbruket.
Det är verkligen en ekonomisk trygghet att äga skog och det känns bra inför pensionen.
Thomas är uppvuxen på gården . Idag bor han i ett av husen med hustrun Annika och dottern Elvira. Hans föräldrar bor kvar i det äldsta boningshuset.
Jag hoppas att någon av döttrarna vill ta över skogen och lantbruket en dag.
vitfläckig katt sträcker sig belåtet i en av sängarna på övervåningen av huset där Thomas bor med hustrun Annika och dottern Elvira 30 år som jobbar på en restaurang i bygden. Andra dottern, Mathilda, som är 27 år är utflugen och arbetar som lärare i Stockholm.
– Vi åker dit och hälsar på ibland. Då är jag glad över att bo på landet, att slippa stressen och de där långa bilköerna.
På gården står också ett vitt boningshus från 1916. Här bor Thomas föräldrar kvar.
Hans pappa är pigg och följer med Thomas ut och jobbar ibland. Historien upprepar sig, föräldrarna bor kvar på gården och något av barnen tar över verksamheten.
Thomas hoppas att någon av döttrarna vill ta över skogen och lantbruket en dag.
– De har inte så stort intresse för det just nu, men det kanske kommer. Annars får de sälja det, men det kommer aldrig jag göra. Skogen betyder så mycket för mig.
Nära naturen
I Årsta är naturen nära. Thomas och Annika promenerar ofta i den närmaste skogen som är fylld av asp, rönn, ek, tallar och hasselbuskar. Här ser Thomas till att röja och hålla efter så att det går att komma fram på stigen, där även hästar från granngårdarna rider ibland. Djurlivet är rikt i området.
Bygget av E4:an och bildande av naturreservat har förändrat skogen.
Thomas förstår poängen med att gynna naturvärden, men tycker att ersättningen måste bli bättre för skogsägare.
– Det kan vara helt underbart att vara ute i skogen, särskilt vår och höst. Jag brukar se kronhjortar och dovhjortar och har också sett spår av lo. Förra våren såg jag fyra små rävungar.
På gårdsplanen utanför huset ligger ved upphuggen i en stor hög, som ska torka och användas för att värma upp husen på gården. Två traktorer står uppställda bredvid varandra, i väntan på att Thomas ska sätta sig i hytten och vrida om nyckeln.
Familjen producerar och säljer spannmål; grynhavre som bland annat blir havregrynsgröt, maltkorn som blir öl, foderkorn till djur och hö som säljs till hästägare.
Thomas gillar friheten med att vara lantbrukare:
– Jag får styra helt över mig själv och är min egen chef. Baksidan är att det kan kännas lite ensamt ibland, tur att jag har familj och många vänner att umgås med på fritiden.
Börjar dagen med text-tv
En vanlig dag går Thomas upp tidigt, äter frukost, riktar fjärrkontrollen mot tv:n och trycker fram text-tv.
– Där får jag en jättebra överblick över både nyheter och sport, säger Thomas nöjt.
Sedan går han ut med röjsågen i skogen några timmar, ett arbete som kan vara fysiskt utmanande.
– Ibland behöver jag ha med mig tre t-shirtar att byta med för att jag blir så svettig.
Thomas planerar kommande åtgärder i skogen med virkesköparen Lars Nordin.
Han är medveten om att det finns risker med att vara ute själv och jobba.
– Jag har ramlat och slagit sönder ett ögonbryn en gång, men har haft tur och inte varit med om några större incidenter. Idag har man med sig mobilen, det var värre när jag var i 20-årsåldern, då kunde jag åka ensam en halv mil rakt ut i skogen, utan telefon. Jag har blivit lite försiktigare med åren, konstaterar han.
Eftermiddagarna brukar han ägna åt jordbruket; skördar mogna grödor, sår, lagar traktorer, ordnar med försäljning av hö och foder. Det finns alltid saker att göra på gården.
En föränderlig skog
Skogen har förändrats under åren. En del av E4: an skär numera igenom det som tidigare var hans bestånd och en annan del av marken har blivit klassad som naturreservat.
– Jag fick en bra ersättning för skogen jag fick avstå när E4:an byggdes, däremot fick jag riktigt dåligt betalt för naturreservatet som jag inte kan bruka längre. Jag förstår poängen med att gynna naturvärden, men ersättningen måste bli bättre för oss skogsägare, säger han.
Dessutom tillägger han att det finns en risk med att låta skog stå.
– På grannskiftet finns ett naturreservat där granarna
blivit över 90 år, men nu har de dött eftersom angripits av granbarkborrar, så vill man inte heller ha det. Dessutom blir jag lite orolig för att de ska sprida sig till mitt skifte.
Ekonomisk trygghet
Thomas har gjort flera stora avverkningar de senaste åren. Ett bra prisläge i kombination med att han haft stora delar skog som varit mogen för avverkning har gjort att det varit ett bra läge. Pengarna har han satt in på Stora Ensos tjänst Betalplan med ränta. Det innebär att han fördelar pengarna från virkesaffärerna över flera år. På
så sätt får han ränta på pengarna och kan plocka lite ut varje år.
– Det är verkligen en ekonomisk trygghet att äga skog och det känns bra inför pensionen, säger han.
Men ännu dröjer det några år innan pensionen och Thomas vill fortsätta spendera tid i sin skog, så länge han orkar.
– Att äga skog innebär att jag har egen frihet att bestämma hur jag vill forma den och hur mycket tid jag vill ägna åt den. Det är värdefullt för mig. ◊
Thomas gillar friheten med att vara lantbrukare: – Jag får styra helt över mig själv och är min egen chef. Baksidan är att det kan kännas lite ensamt ibland, tur att jag har familj och många vänner att umgås med på fritiden.
Veden från skogen värmer upp husen på gården. När Thomas vill koppla av spelar han kort med vännerna.
Nytt
koncept för
fler maskinförare i skogen
Det är brist på maskinförare i skogsbranschen. Detta är något som Stora Enso Skog vill förändra genom en stor satsning inom kompetensförsörjning.
Text Sanna Casson Foto Unsplash
Itakt med att många maskinförare har blivit äldre och gått i pension i kombination med att få unga väljer skoglig inriktning i skolan har antalet verksamma maskinförare minskat drastiskt.
– Det är en utmaning för hela skogsbranschen, säger Erica Norén Hallin, chef för kompetensförsörjning på Stora Enso Skog.
För att hitta lösningar på problemet jobbar en projektgrupp på Stora Enso Skog med olika initiativ för att säkra skoglig kompetens framåt. Det handlar om möjligheter till yrkesväxling för den som vill byta jobb, satsningar på praktik, traineeprogram och tydligare kommunikation med skolor och elever. Dessutom har man lanserat kommunikationskonceptet Skogsvägen, med syfte att öka intresset för skogliga yrken, främst maskinförare.
Yrkesväxla genom traineeprogram eller betald utbildning
– Om vi kan bli fler i skogen kan vi också öka andelen förnybart material och bidra ytterligare till den gröna omställningen. Arbetslösheten är hög, men samtidigt finns det jobb. Därför tror vi att vi har möjlighet att både introducera fler unga till branschen och potentiella yrkesväxlare, säger Erica Norén Hallin.
För att bli maskinförare krävs det att du är minst 18 år och har tagit körkort för att kunna ta dig till avlägsna platser i skogen, samt att du kan hantera en skogsmaskin. Men intresset kan väckas tidigare än så.
– Vi behöver komma ut till skolorna i tidiga åldrar och berätta om vilka vi är, vad vi står för och vilka möjligheter som finns, säger Erica Norén Hallin.
Skogens ambassadörer
Maskinförare hos Stora Enso Skog kommer att fungera som ambassadörer ute i skolorna. Det kan exempelvis innebära att en maskinförare kommer till skolan och berättar om hur en vanlig dag på jobbet ser ut. Allt för att ge en tydligare bild av vad arbetet innebär.
Stora Enso Skog ingår även i ett samarbete med Ung Företagsamhet Värmland, där mellanstadieelever kommer att få lära sig mer om skogen och skogsbranschen.
– Vi kommer att ta hjälp av eleverna för att lösa en utmaning. Det här projektet kan öka intresset för att arbeta i skogen i framtiden, men också hjälpa oss att se saker ur nya perspektiv, säger Erica Norén Hallin.
En annan del i att öka kunskapen om vad ett arbete i skogen innebär är att Stora Enso Skog utökar samarbetet med studie- och yrkesvägledare på skolorna. De ska få tydlig information och inspirerande material, som gör det enklare för dem att förmedla vidare möjligheterna med att arbeta i skogsbranschen.
Just nu driver Stora Enso Skog två nya satsningar inom yrkesväxling. Den ena, som startade i februari, är ett traineeprogram för personer med maskinvana från en annan bransch. Och den andra satsningen, som startade i slutet av april, är en utbildning för personer som vill byta bransch och inte har någon maskinvana sedan tidigare.
– För att nå ut har vi bland annat jobbat med riktad annonsering i sociala medier och båda satsningarna har haft ett högt söktryck, vilket är jättekul. Det betyder att intresset finns där ute, säger Erica Norén Hallin.
Som stöd i utbildningarna har Stora Enso Skog investerat i simulatorer, det vill säga modeller av verkligheten, som underlättar inlärningen av maskinkörning.
I utbildningen som riktar sig till personer utan maskinvana har man även tagit hjälp av en extern utbildningsaktör och samarbetar tätt med skolorna i Södra Viken och Älvdalen.
– Det här är förstås ett jättebra erbjudande och en otrolig möjlighet. Ambitionen är att flera av deltagarna får en anställning hos oss eller någon av våra entreprenörer efter utbildningen. Men som inom alla utbildningar har också individen ett ansvar för sin karriär och sitt nästa steg, säger Erica Norén Hallin.
Eftersom bristen på maskinförare är utbredd över hela skogsbranschen är det fler aktörer som gör liknande satsningar i Sverige.
– Vår satsning är unik med sin bredd och tydliga utbildningserbjudanden, men vi vet att andra aktörer inom branschen också satsar. Och det är bra, det här är en gemensam utmaning och alla initiativ som kan öka intresset för branschen är bra för oss alla, avslutar Erica Norén Hallin. ◊
Är du intresserad av ett yrkesliv i skogen? Läs mer på skogsvägen.se
Stora Enso Skog jobbar med en mängd olika projekt för att öka intresset för skogliga yrken, berättar Erica Norén Hallin (till vänster).
Just nu
i din skog
Juli, augusti och september
Höstplantera
Av tradition planterar många skogsägare på våren, men i många fall går det utmärkt att plantera fram tills det blir tjäle i marken.
Täckrotsplantor passar bra att plantera under tidig höst, så att plantorna hinner rota sig.
Barrotsplantor planterar man oftast under senare delen av hösten. Tänk på att markberedning ger bättre chans för plantan att utvecklas och minskar risken för angrepp av snytbaggen.
Planerar man så är man i framtiden
Finns det tillfällen i sommar då alla ni som äger skogen tillsammans träffas? Ta då en gemensam runda i skogen för att kolla hur bestånden ser ut och fundera över framtida åtgärder, som röjning, gallring och slutavverkning.
Du kan också boka en träff med din virkesköpare för att bolla idéer och sedan planera in åtgärderna ni väljer att göra.
Kollpåröjningsbehovet
vetPassapåochseöverröjningsbehodernapåfastighetenundermånadådetärlövatiskogen.
Förbered inför jakten
Jägare kan förbereda sig för jakten på många olika sätt. Märk ut passen och notera i karta eller app.
Kanske behöver du röja kring några av passen, (om det är din mark) så att det blir god sikt. Inte minst viktigt för säkerheten.
Checka även av att jakttornen är i bra skick. Träna skytte på skjutbana, en aktivitet som kan vara extra kul att göra med kompisarna i jaktlaget.
Jaktdagarna kan bli långa och fysiskt krävande, se till att både du och din jakthund är i bra form. Både vad gäller kondition och styrka.
Ha koll på brandrisken
Sommaren är här och blir den torr ökar risken för skogsbränder. Var försiktig med eld, till exempel när du grillar ute. Ladda ner appen Brand- risk ute och få tydliga prognoser för hur brandrisken ser ut.
ärLivetmedskog härligt
Njutextramycketavdinskogi sommar.Låtdenbliplatsendärdu både hämtar kraft och hittar stillhet. Kanskegenomattfyllahinkenmed blåbär,sökaefternyasvampställen, cyklaenrundaellerbaranjutaav förmiddagenskoppkaffepåvälvald platsidinskog.
Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson
Checklista
Naturvård i din skog
Miljö och produktion är lika viktigt i svenskt skogsbruk. Miljöhänsyn kan handla om att till exempel lämna träd, trädgrupper, kantzoner eller hänsynskrävande biotoper. I vissa fall skapas också aktivt strukturer som är viktiga för mångfalden.
När Stora Enso avverkar utgår vi från vår standard Generell naturvård för att eftersträva en rimlig balans mellan miljöhänsyn och produktion i våra avverkningar. Här är några exempel på miljöhänsyn.
Biologisk mångfald
• Nyckelbiotoper skyddas eller behandlas så att naturvärdena består eller förbättras. Samråd med Skogsstyrelsen krävs inför en åtgärd i en nyckelbiotop.
• För en skogsbrukscertifierad skog ska minst fem procent av den produktiva skogsmarken, till exempel restaurerade skogliga våtmarker eller nyckelbiotoper undantas från ordinarie skogsskötsel.
• Skoglig mark med låg förmåga att producera virke ska lämnas orörd. Gamla naturskogar med mycket död ved lämnas orörda eller sköts för att bibehålla eller öka biologisk mångfald.
• Ängs- och hagmarker – där det inte förekommer bete eller slåtter – sköts för att främja den biologiska mångfalden.
• Naturvärdesträd – till exempel avvikande grova träd, hålträd, träd med tickor, kulturspår eller träd med skador från skogsbrand – avverkas inte.
• Hänsynsytor, skyddszoner och trädgrupper lämnas på hyggen.
• Minst tio evighetsträd per hektar lämnas på hyggen. I första hand naturvärdesträd och i andra hand utvecklingsträd.
Vatten
Kantzoner mot sjöar och vattendrag bevaras eller plockhuggs. Enstaka träd – oftast några av de grövre – tas ut så att lövdominans bevaras eller skapas. Detta för att förhindra slamtransport och stabilisera strandkanten. Samtidigt bevaras beskuggningen och föda till vattenlevande organismer tillförs genom nedfallande löv och kryp. Vägar över vattendrag och vägdiken ska inte skada bottnar.
Kulturmiljöer
Fornlämningar och kulturminnen skyddas och märks upp med kulturstubbar om de är otydliga. ◊
Fakta
Kraven i generell naturvård är något högre än i skogsvårdslagen. Generell naturvård är anpassad till den svenska FSC®- och PEFC-standarden.
Målbilder för god miljöhänsyn
Miljöhänsyn – en del av sektorsansvaret. Alla som verkar i skogsbruket: skogsägare, skogsägareföreningar, skogsföretag, skogsentreprenörer och myndigheter ansvarar tillsammans för att bidra till att skogs- och miljöpolitikens produktions- och miljömål ska nås.
Sektorsansvaret innebär bland annat att skogsbruket vid skogsbruksåtgärder i genomsnitt förväntas ta större miljöhänsyn än vad lagen kräver. Målbilderna ger vägledning om hur god miljöhänsyn kan utformas för att bidra till fullgörandet av denna del av skogssektorns sektorsansvar.
Läs mer på Skogsstyrelsens webb.
en fantastisk
Skogen råvara
Höghus som tornar upp sig mot himlen, hållbara förpackningar för take away-lunchen, starka batterier och trendigt mode. Användningsområdena för skogsråvaran är enorma. I det här numret fördjupar vi oss i möjligheterna med skogen, men också vilka delar från trädet som används och hur det egentligen fungerar när produkterna binder koldioxid.
Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson
”Vi kan göra vad som helst med skogen”
Skogen
är en fantastisk resurs och en viktig pusselbit i omställningen till ett hållbart samhälle. Allt som kan göras av fossila ämnen kan också göras av träfiber, säger Maria Saxe på Stora Enso Skog.
Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson
Skogen finns överallt omkring oss på många olika sätt. Varje dag omger vi oss med produkter som härstammar från skogen; papper, förpackningar, inredning och möbler är bara några exempel.
– En av de största produkterna idag är olika typer av förpackningar, som används både för att skydda andra varor vid transport och för att hålla matvaror färska, säger Maria Saxe som är hållbarhetschef på Stora Enso Skog.
Sedan finns det också nya användningsområden. Skogen används idag även till kläder och textilier, biobaserad plast, biodrivmedel, limkomponenter och anoder i vissa typer av batterier. Det pågår också mycket forskning för att hitta nya innovativa användningsområden.
– Tittar man just på träfibern som används i textilier, så minskar den behovet av vatten och kemikalier som annars används i processen för att tillverka kläder.
Kolsänka ersätter fossilintensiva material Skogen gör också stor klimatnytta då den fungerar som en viktig kolsänka. Växande träd tar upp koldioxid från atmosfären och omvandlar det till
kol som de använder för att växa. Växande skog är en av de mest effektiva, naturliga kolsänkor som finns på jorden.
– En annan viktig aspekt är att den förnybara träfibern kan ersätta andra, fossilintensiva material eller produkter. Då brukar man prata om substitutionseffekten, säger Maria Saxe.
Vi kan göra vad som helst med skogen, men vi ska göra det som är smartast, mest ekonomiskt och hållbart.
Produkter som produceras med skoglig råvara har i många fall lägre klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv än fossila eller ickeförnybara alternativ. Träfibrer kan återvinnas minst fem gånger, material som till exempel wellpapp kan återvinnas över 20 gånger innan det används för att framställa bioenergi för att skapa ytterligare värde. Hon ger ett exempel:
– Om man bygger ett hus i trä i stället för betong och stål minskar vi utsläppen av växthusgaser, då trä kräver mindre energi att producera och lagrar koldioxid. Stora Enso har levererat CLT, korslimmat trä, till exempel till Cederhusen, som är höghus i Stockholm.
Maria Saxe, hållbarhetschef på Stora Enso Skog.
Foto
Använda material på smartast sätt
Hon påpekar att den globala avskogningen är en bidragande orsak till klimatförändringen. Men att det inte finns någon avskogning i Sverige, då vi sedan 1900-talet har haft en lag om återbeskogning.
När man pratar om klimatet är bilden sällan svartvit. Det mest hållbara är att konsumera så lite som möjligt.
– Men om vi vill ha den levnadsstandard som vi idag har här i Sverige, måste man använda allt material på smartast sätt. Och se till att vi producerar nödvändiga saker. Vi kan göra vad som helst med skogen, men vi ska göra det som är smartast, mest ekonomiskt och hållbart, avslutar Maria Saxe. ◊
Cederhusen
Cederhusen är Stockholms första stora flerbostadshus i massivt trä. De fyra byggnaderna som ligger i Hagastaden har mellan 10 och 13 våningar och totalt 234 lägenheter.
Bortsett från grunden är hela huset byggt i trä – allt från fasaden i cederträ till byggnadens bärande element av korslimmade skivor i massivt trä. Drygt 73 00 kubikmeter trä har använts. Just trätekniker som korslimmat trä – som visar att trä kan vara stabilt och klara tunga laster – har varit en viktig hörnsten för att öka intresset för träbyggnad.
Foto Anna
Ervast Öberg
Så binder skogen och skogens produkter koldioxid 10x
1. Genom fotosyntesen tar träden upp och lagrar koldioxid i ved, grenar, barr och rötter.
En juiceförpackning i kartong i stället för glas kan spara utsläpp som väger tio gånger mer än kartongen själv.
2. När ett träd dör och bryts ner, frigörs både näringsämnen och koldioxid som kan tas upp av nya, växande träd.
3. Då virke från den brukade skogen förädlas till produkter stannar det inbundna kolet kvar under produktens livslängd. När skogsprodukterna dessutom ersätter fossila produkter bidrar skogsbrukets produktionscykel till minskad belastning av koldioxid för atmosfären.
Substitutionseffekten
Växande träd binder koldioxid. Kolet fortsätter också att lagras i allt som görs av trä, som brädor, papper och kartong. När dessa produkter återvinns, fortsätter lagringen om och om igen så länge träfibern håller. När träbaserade produkter och bränslen ersätter det som är tillverkat av olja, kol eller naturgas kallas det substitution. Några vanliga exempel på substitution är när trä ersätter betong och stål, pappersförpackningar ersätter
plastförpackningar, biodrivmedel ersätter fossil diesel och när pellets eller träflis ersätter olje- eller koleldning. Att gödsla, röja, gallra och återplantera är några viktiga insatser för att se till att skogen växer mer och kan binda in mer koldioxid. Men en växande skog kan inte ensam kompensera för alla världens utsläpp. För en hållbar utveckling är substitutionen lika viktig.
Stor efterfrågan på virke
Efterfrågan på timmer och massaved har varit stor de senaste åren, något som gjort att virkespriserna ökat.
– Det är verkligen ett bra läge att avverka för skogsägare som har skog som uppnått avverkningsbar ålder, säger Lars Johansson, virkeschef på Stora Enso Skog.
Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson
Marknaden för skogsråvaran har varit turbulent ända sedan Ryssland invaderade Ukraina 2022.
– Många länder har stoppat sin handel med Ryssland på grund av kriget.
Det har inneburit att länder som Finland och Baltikum som tidigare importerat stora volymer från Ryssland nu måste hitta nya virkeskällor för sin industri, säger Lars Johansson.
En annan faktor som påverkat virkesmarknaden är granbarkborren. De varma somrarna 2018–2021 var gynnsamma för barkborren och många miljoner kubikmeter skadades. Förutom avverkning av halvdöda träd passade många skogsägare på att avverka närbelägna bestånd för att minimera barkborrens framfart. – Skador efter barkborren har minskat senaste åren och vi kan nu se att avverkningsnivån gått ned. Skogsägarna är troligtvis rädda om kvarvarande bestånd och ser mindre risk i att låta skogen stå. Kanske de tidigarelagda avverkningarna också gett pengar att betala av lån eller bygga upp skogskonton, så att behovet inte är lika stort, funderar Lars Johansson.
Bra läge för avverkning
Under pandemin var efterfrågan hög på trävaruprodukter. Hemarbete frigjorde tid att renovera och bygga om hemma. Det skapade en god ekonomi för skogsindustrin och många företag investerade i en utökad kapacitet för att förädla timmer och massaved. Intresset för att köpa skoglig råvara är fortfarande stort. Kombinationen av hög efterfrågan och lägre utbud har drivit upp virkespriserna i Sverige till rekordnivåer.
– Funderar du som skogsägare på om du ska avverka eller inte kan jag verkligen rekommendera att göra det nu och det gäller både gallring och slutavverkning.
Klena eftersatta gallringsbestånd ger idag ett överskott, vilket inte var fallet för några år sedan.
– Har du äldre granskog som inte avverkas, finns risk för både röta och vindfällen som sänker värdet på din skog. Att avverka skog som avstannat i tillväxt, sätta in pengarna på ett skogskonto eller vår tjänst betalplan med ränta och plantera en ny generation förädlad skog ger dig bra dubbelränta många år framöver.
Höga elpriser under pandemin ökade även behovet av biobränsle, något som medförde att priserna på bränsleved och grot (grenar och toppar) gick upp. Även om efterfrågan mattats av lite, finns det fortfarande ett behov.
– Så se till att ta ut grot när du avverkar, något som kan ge dig extra pengar för att finansiera kommande markberedning och plantering, tipsar Lars Johansson.
Under våren har Donald Trumps regler om höjda importtullar skakat omvärlden. Har det påverkat skogsbranschen på något sätt?
– USA är ett land som är i behov av import av trävaror. Kanada har varit den största exportören av trävaror till USA, men tvingats dra ned på sina avverkningar efter stora härjningar av barkborrar. Detta innebär att USA har ett behov av import från andra länder och därför har USA skjutit upp tullen på trävaror temporärt från
Tiden får utvisa hur USA kommer agera framåt, om det blir en balans på marknaden och hur skogsbranschen kommer att påverkas.
Sverige. Däremot kommer vi se en tullavgift på runt 20 procent på kartong och andra fiberbaserade produkter.
Tiden får utvisa hur USA kommer agera framåt, om det blir en balans på marknaden och hur skogsbranschen kommer att påverkas.
När den svenska kronan stärks blir det också dyrare för andra länder att köpa våra varor, vilket också kan påverka branschen och bidra till att vi tappar konkurrenskraft.
Hur tror du att framtiden ser ut när det gäller skogsprodukter?
– Skogen har en stor betydelse för vår överlevnad. Vi kan ersätta en mängd fossila produkter med förnybara
Visste du att?
• Drygt 70 procent av Sveriges yta är täckt av skog. Därmed är vi Europas näst mest skogsrika land.
• Sverige är en av världens största exportörer av massa, papper och sågade trävaror. 2024 uppgick det totala exportvärdet av svenska skogsprodukter till cirka 185 miljarder kronor. Mer än 80 procent exporteras.
• Skogsindustrin svarar för 9–12 procent av svensk industris totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde.
• Skogsnäringens totala positiva klimateffekt är omkring 97 miljoner ton koldioxid per år. Den totala och positiva klimateffekten av svensk skogsnäring är mer än dubbelt så hög som hela Sveriges rapporterade utsläpp.
Källa: Skogsindustrierna
råvaror från skogen. Vi kan bygga hus i trä i stället för stål och betong och vi kan ersätta produkter som idag görs av oljebaserade råvaror.
Vår växande skog tar upp mängder av koldioxid samtidigt som många av våra skogsförädlade produkter fortsatt binder kol många år framåt. Vilken annan produkt kan slå det? Som skogsägare sitter du på en ovärderlig resurs och det bästa du kan göra för dig själv och världen är att vara en aktiv skogsägare. ◊
Lars Johansson, virkeschef på Stora Enso Skog.
Världsledande på vätskekartong:
SKOGHALL
Var sjätte vätskekartong i världen kommer från Skoghalls bruk i Värmland. Här förvandlas massaved, kanske från din skog, till kartong för bland annat mjölkpaket och juiceförpackningar. – Det finns en stor efterfrågan på förnyelsebara förpackningar i världen, därför har vi utökat vår kapacitet, säger Hans Olsson, chef för Technology and investment på Skoghall.
Text Sanna Casson Foto Skoghall
Chansen är stor att mjölkpaketet som står i din kyl eller kartongen till lingondrickan på diskbänken har sitt ursprung i Värmland.
Skoghall är nämligen en världsledande kartongtillverkare. Här finns kapacitet att tillverka 900 000 ton kartong varje år.
Över 90 procent av allt material går till export, framför allt till Europa och Asien. I många delar av världen har man svårt att kyla livsmedel, då är det extra viktigt att förpackningarna är så pass tåliga att innehållet klarar en tid utan kylförvaring. De bör också vara stöttåliga.
– I Asien har det blivit populärt att beställa dryck på nätet, det är viktigt att förpackningarna klarar alla transporter, säger Hans Olsson.
Förpackningarna ska också väga så lite som möjligt för att kunna transporteras på ett hållbart sätt och innehållet ska skyddas för att livsmedlet ska klara sig länge, något som bidrar till ett minskat matsvinn.
Cirka 70 procent av allt kartongmaterial som Skoghall producerar är vätskekartong till produkter som mejerier och fruktjuicer. Resten används till torra livsmedel, som exempelvis förpackningar till frukostflingor och frysta ärtor.
Efterfrågan på förpackningar ökar. Inom EU har vissa engångsprodukter av plast förbjudits, vilket ökar efterfrågan på förnyelsebara produkter. Människor bli mer
engagerade i miljöfrågor och gör fler aktiva val för att dra sitt strå till stacken.
– Förnyelsebara förpackningar ger ett betydligt lägre koldioxidavtryck än glas, plast och aluminium. En fiber kan dessutom återvinnas minst sju gånger, säger Hans Olsson.
Hållbarhet med helhetsperspektiv
– Allt fler varumärken vill förknippas med hållbarhet och helheten måste sitta ihop. Därför väljer vissa leverantörer av till exempel körsbärstomater att sälja sin produkt i en pappkartong, i stället för i en plastlåda. Arla har valt att satsa på naturfärgade förpackningar (oblekt kartong) till sina ekologiska mjölk- och filförpackningar för att förstärka budskapet, säger Hans Olsson.
Från träd i skogen till kartong
Men hur ser då processen ut från träd i skogen till färdig kartong?
Skogsägarna gallrar skogen under tillväxtperioden. Dessa volymer (massaved) transporteras till Skoghall. Timmer från slutavverkningen går till sågverken och blir till sågade trävaror som bland annat går till husbyggen. De delar av trädet som inte är lämpliga för sågning tas till vara, flisas hos sågverken och transporteras sedan till bland annat massabruk som råvara.
På Skoghall i Värmland finns kapacitet att tillverka 900 000 ton kartong varje år. Över 90 procent av allt material går till export, framför allt till Europa och Asien.
Skoghalls bruk använder bara barrved i form av gran och tall. Stora volymer av rundveden transporteras till Skoghall via järnväg eller så kort sträcka som möjligt med timmerbil.
– Vi försöker minska de fossila transporterna så mycket det bara går, säger Hans Olsson.
Två processer
På Skoghall produceras pappersmassan genom två olika processer, beroende på vilka egenskaper man vill att kartongen ska ha.
I den kemiska metoden (sulfatprocess) kokas flisbitarna med kemikalier, som löser upp ligninet, så att träfibrerna frigörs. I den mekaniska metoden (CTMP) mals flisbitarna för att frigöra fibrerna. Fibrer från den mekaniska processen ger en kartong som är styv och blir den så kallade ryggraden i förpackningen. Fibrer från den kemiska processen blir flexiblare och används på in- och utsida för att få jämna, släta ytor, vilket är viktigt för bra tryckyta för till exempel produktinformation och varumärke.
Som trög havregrynsgröt
Processad ved blir till pappersmassa som ser ut som en havregrynsgröt i konsistensen. Den silas, tvättas och bleks vid behov för att få rätt nyans. I kartongmaskinerna formas och torkas den blöta massan och rullas till en gigantisk rulle. Den färdiga kartongen skärs sedan till mindre rullar i den storlek som kunderna önskar. Kartongerna transporteras vidare till kunden, som efterbehandlar exempelvis med tryck innan kartongerna slutligen fylls med vätska eller andra livsmedel. – Det är viktigt att egenskaper och tjockleken på kartongerna blir exakt rätt, så att de passar kundernas anläggningar, berättar Hans Olsson.
Stora mängder energi går åt vid produktion av pappersmassa och kartong. Bark och den andel av veden som inte består av fibrer är ett bra biobränsle som eldas och värmer vatten till ånga.
– Vi blåser ångan genom turbiner som hjälper oss att tillverka egen el innan den fortsätter för att torka vår kartong. Den egentillverkade elen täcker runt 35 procent av vårt egna behov. Vi samarbetar också med Karlstad Energi, dit vi skickar överskott av vår energi som fjärrvärme till Hammarö och Karlstad, berättar Hans Olsson.
Naturfärgade förpackningar blir allt mer populära bland företag som vill förstärka att de arbetar med hållbarhet.
I kartongmaskinerna formas och torkas den blöta massan och rullas till en gigantisk rulle.
Minskar det egna klimatavtrycket
På Skoghall finns flera initiativ som syftar till att sänka förbrukningen av el, vatten och värme. Återvinning av värme och kemikalier är en viktig åtgärd för att vara kostnadseffektiva och hållbara. En större anläggning för bioolja finns på bruket, vilket tillsammans med andra åtgärder beräknas sänka det fossila avtrycket från Skoghall med cirka 40 procent 2025, jämfört med 2023. Men det går alltid att göra mer för att minska klimatavtrycket.
– Vi behöver på sikt byta ut en hel avdelning som byggdes 1969. Den går tyvärr inte att konvertera utan behöver göras om helt för att anpassas till dagens krav, säger Hans Olsson.
Skoghall ingår även i projektet TREE som syftar till att ställa om till fossilfria transporter i skogsnäringen. I augusti visades den första tunga eldrivna lastbilen för skogsbranschen upp på Skoghall. Den ska transportera flis i regionen kring bruket. I anslutning till bruket har det byggts en stor laddplats för tunga elfordon.
Stor potential för skoglig råvara
Hans är övertygad om att produkter som kommer från den skogliga råvaran kommer att öka ytterligare på världsmarknaden i framtiden.
– Genom förnyelsebara produkter kan vi komma ifrån fossilberoendet i världen. Det handlar inte bara om kartong, utan allt från batterier till karossdelar och delar av vindkraftverk kan tillverkas av innehållet i ett träd. Den skogliga råvaran har en stor potential. ◊
Genom förnyelsebara produkter kan vi komma från fossilberoendet i världen.
Hans Olsson, chef för Technology and investment på Skoghall.
Skoghalls bruk
• Skoghalls bruk i Värmland är en producent av förnybar kartong i världsklass för krävande konsumentförpackningar, såsom vätskeförpackningar och förpackningar för torra livsmedel.
• Ungefär var sjätte vätskekartongförpackning i världen kommer från Skoghalls bruk.
• Idag finns en kapacitet att tillverka 900 000 ton kartong varje år.
• Skoghall grundades 1917 och har idag cirka 560 medarbetare.
Efterfrågan på förpackningar av kartong ökar i världen. Inom EU har vissa engångsproukter av plast förbjudits.
Vad blir det av trädet?
Stora Enso använder alla delar av trädet för ett hållbart och optimalt skogsbruk. Högsta möjliga förädlingsvärde styr vad som tillverkas av trädets olika delar.
Text Annsofie Öhman
Grenar och toppar (grot) blir energived, som används för att producera förnybar energi. Energin används till exempel för att värma upp hus och till olika processer inom industrin.
Den klenare delen av stammen blir massaved, som är råvaran för framställning av pappersmassa, textilmassa eller marknadsmassa vid massa- och pappersbruken. Den delas upp i granmassaved, barrmassaved och lövmassaved.
Hållbar avverkning
Massaveden används för tillverkning av papper och kartong. Vid massatillverkningen kan man även utvinna lignin som utvinns från svartlut under kokningen. Lignin kan användas inom en mängd olika industrier, bland annat fordon, byggnation, beläggningar och biobaserad plast.
Den grövre delen av stammen blir timmer. På sågverken sågas timret till brädor och plankor som
Toppar och grenar (grot)
Energived Förnybar energi
Smalare dimension av stammen
Massaved Massa, kartong, papper och lignin
Grövre dimension av stammen
Timmer Träprodukter och bygglösningar
Arkitektoniska mästerverk i trä
Från timrade stugor på landsbygden till höghus i korslimmat trä i städerna. Intresset för att bygga i trä ökar både i Sverige och internationellt. – Trä som byggmaterial minskar klimatpåverkan och har mängder av möjligheter, säger arkitekten Oskar Norelius.
Utkikstornet Kärven är tolv meter högt och byggt av träreglar i kombination med utskurna metallringar. White arkitekter har skapat tornet på uppdrag av Varbergs kommun.
Text Sanna Casson Foto Felix Gerlach, David Valldeby, Åke Eson Lindman, White Arkitekter
SSara kulturhus, Skellefteå
Höjd: cirka 80 meter, 20 våningar.
Innehåll: kulturhus, hotell, bibliotek, scener och utställningar.
Arkitekt: White Arkitekter.
Byggmaterial: korslimmat trä och limträ.
tadsbilden i Skellefteå har förändrats.
Numera tornar ett 20 våningar högt hus upp mot den västerbottniska himlen. Sara kulturhus är byggt av 12 200 kubikmeter trä från skogarna i närområdet. Det är nästan 80 meter högt och rymmer sex teaterscener, ett stadsbibliotek, två konstgallerier, ett konferenscenter, restauranger och ett hotell med 205 rum.
– Vi valde att bygga hela konstruktionen i trä för att minska klimatpåverkan. Dessutom ville vi ta fasta på att
Skellefteå är en gammal trädstad från början, berättar Oskar Norelius på White arkitekter som ritat huset.
Sara kulturhus är nu en av världens högsta byggnader i trä och har fått mycket uppmärksamhet både i Sverige och utomlands. Idag finns de flesta trähöghusen i Sverige, men det börjar även växa fram högre byggnader i trä i andra länder. I Paris satsar man till exempel mycket på träbyggnader i centrala delar.
Sara kulturhus i Skellefteå är en av världens högsta byggnader i trä och har fått mycket uppmärksamhet, även internationellt, för arkitekturen och konstruktionen i trä.
– Det pratas mycket inom EU att våra städer måste bli kolsänkor och träbyggnader binder koldioxid. Att materialet är så lätt ger också lägre utsläpp från transporter än betong och stål. Jag är övertygad om att vi kommer att få se många fler olika typer av byggnader i trä i framtiden, säger Oskar Norelius. Bärande konstruktion i korslimmat trä I Sverige har vi en lång tradition av att bygga hus i trä –allt från timrade stugor och faluröda torp till moderna villor. Inte så konstigt, eftersom Sverige är ett av Europas skogrikaste länder.
Under 1800-talet växte flera trästäder fram, som senare drabbades av bränder. Under många år var det förbjudet att bygga trähus högre än två våningar, på grund av brandrisken.
Men under 1990-talet togs förbudet bort och idag klarar höga träbyggnader brandskyddskraven. En stor skillnad mot tidigare är att hela den bärande konstruktionen kan tillverkas i korslimmat trä, som är starkt som stål, men ett lättare och mjukare material att jobba med.
I Wood City i Sickla utanför Stockholm byggs just nu en hel stadsdel i trä, med 7 000 arbetsplatser, 2 000 bostäder, skola, handel och kontor – allt sammanvävt i ett träbaserat hållbarhetskoncept.
– Det blir en hållbar stadsdel. Allt man behöver ska finnas där, så man ska inte behöva resa så långt. Träbyggnaderna binder kol och har även en förmåga att absorbera fukt, något som ger ett behagligare inomhusklimat. Materialet har dessutom en inneboende värme som ger ett välkomnande intryck, säger Oskar Norelius.
Hälsofördelar
Det finns också forskning som visar att trä har en positiv påverkan på människors hälsa.
– På samma sätt som att naturen bidrar till återhämtning har man kunnat se att vi mår bra av att vistas i träbyggnader. Studier visar att patienter återhämtar sig snabbare och att vi även får lägre puls av att vistas i miljöer med synlig trästruktur, säger Oskar.
Det har White arkitekter tagit fasta på när de planerat sjukhus och vårdcentraler. Ett exempel är utformningen av Lindesbergs hälsocenter som har nordiska träslag i interiören och en fasad av lärkribbpanel.
Men det finns också utmaningar. Att bygga i trä
innebär nya sätt att tänka, inte minst för de som är vana vid material som betong och stål.
– Kompetensen kring trä är ännu inte lika utbredd.
Det krävs mer samarbete mellan konstruktörer, brandingenjörer och arkitekter för att hitta lösningar. Men det är också det som gör träbyggande så innovationsdrivet, vi lär oss hela tiden, säger Oskar.
Sverige ligger i framkant när det gäller träbyggande av flera orsaker. Vi är ett skogrikt land, vi bedriver mycket forskning i ämnet och vi har en stark tradition att bygga hus i trä.
– Vi har både tillgång till materialet och kunskapen om hur det bäst används. Det ger oss ett ansvar och en möjlighet att visa vägen.
Oskar tror att vi kommer se allt fler byggnader i trä i framtiden.
– Det här är inte en trend, utan ett sätt att bygga samhällen. Genom att bygga i trä från hållbart brukade skogar kan vi kombinera långsiktig hållbarhet med spännande arkitektur och en inomhusmiljö som vi mår bra av, avslutar han. ◊
Forskning visar att trä har en positiv påverkan på människors hälsa. Det har White arkitekter tagit fasta på när de byggt vårdcentraler och sjukhus. På bilden syns Lindesbergs hälsocenter.
En hel stadsdel i trä, Wood City, växer fram i Sickla utanför Stockholm.
Ett trapphus i massivt trä är det första som möter besökarna till NCC:s huvudkontor i Solna. Kontorsbyggnaden rymmer 800 arbetsplatser och är utformad med höga hållbarhetsambitioner. Arkitekt: White arkitekter.
Byggmaterial från skogen
Korslimmat massivträ (CLT)
Tillverkas av minst tre skikt korsvis limmade enkelskiktskivor. Råvaran är gran- eller tallvirke. Kan bland annat användas för att bygga huskonstruktioner, i stället för betong. Massiva trämaterial som CLT och limträbjälkar spelar en viktig roll för att skapa hållbara och hälsosamma stadsområden.
Limträ (GLT)
Långa träbalkar som limmas ihop av flera träskikt. Används främst som bärande balkar och pelare.
Laminerat fanérvirke (LVL)
Tillverkas av tunna fanérlager, som limmas med alla fibrer i samma riktning. Mycket hög styrka. Används i bärande konstruktioner.
Är du en av alla skogsägare som bor på en gammal gård? Oavsett om din släkt bott i huset i många generationer eller om du är nyinflyttad finns det många sätt att fördjupa dig i gårdens historia. Här är en mängd nyttiga tips.
Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson
Lär känna din
Nordiska museet har stora fotosamlingar, där du kan söka digitalt på specifika byar och områden i Sverige.
Skrapa på ytan
Genom att skrapa bort gamla tapetlager brukar man kunna se hur huset varit tapetserat under olika årtionden. I vissa fall gömmer sig trägolv under plastmattor och pärlspont bakom masonitskivor. På vinden eller i uthus kan det också finnas spår av dem som bott i huset.
Gamla ritningar
I byggnadsnämndens och stadsbyggnadskontorets arkiv kan det finnas ritningar av gamla hus. Med hjälp av en originalritning kan du få information om hur huset såg ut från början, som till exempel ursprunglig planlösning, fasadfärg och annat. I kommunens arkiv kan du också hitta bygglovshandlingar med information om renoveringar och tillbyggnader genom åren.
Vilka bodde i huset?
I Riksarkivet och landsarkiven kan du hitta jordeböcker och mantalslängder som innehåller register över vem som ägde en gård och hur mycket skatt de betalade. Om du har fastighetsbeteckningen kan du beställa ägarhistorik via Riksarkivets hemsida.
På lantmäteriet finns också lagfartshandlingar som kan visa tidigare ägare och överlåtelser.
Kyrkböckerna ger värdefull information Kyrkböcker som finns i Riksarkivet eller något av landsarkiven i Sverige kan ge dig värdefull information om personer som levde i Sverige från 1600-talet till början av 1900-talet. De innehåller uppgifter om dop, bröllop och begravningar.
Även de lokala biblioteken kan ha intressanta dokument från kyrkan såsom gamla husförhörslängder och församlingsböcker. Här kan du få en bild av vilka som bodde i huset, om de kunde läsa och skriva och hur goda deras kristendomskunskaper var. Husförhören hölls en gång per år till slutet av 1800-talet, då de ersattes av församlingsböcker, utan kristendomsförhör men med andra uppgifter om bostadsförhållandena.
Sveriges alla husförhörslängder finns digitaliserade på arkivdigital.se
Muntliga källor
Fråga tidigare ägare, grannar, bybor eller andra om de kan berätta något om din gård och människorna som bodde där. Att prata med äldre människor om livet förr i tiden kan ge dig mycket information.
Smarta digitala tjänster
Flera myndigheter och organisationer har digitaliserat material som kan vara till hjälp:
• Riksarkivets digitala tjänster (riksarkivet.se).
• ArkivDigital för kyrkböcker och andra historiska dokument (arkivdigital.se).
• Nationell Arkivdatabas ger en överblick över vilka arkivhandlingar som finns i hela landet. Om du söker på ett namn eller en ort får du upp en träfflista med alla arkiv (sok.riksarkivet.se/nad).
Historien om omgivningen
• Digitalt Museum är ett samlingsarkiv för Sveriges museer. Här finns många historiska bilder (digitaltmuseum.se).
På lantmäteriet finns ett stort antal historiska kartor från 1600-talet och framåt, där du kan se hur omgivningen sett ut historiskt. Även länsmuseer och hembygdsföreningar kan ha gamla historiska kartor.
Fotografier
• Lantmäteriet har en karttjänst på webben, Historiska kartor, med kartor från 1628 och framåt (historiskakartor.lantmateriet.se).
Nordiska museet har stora fotosamlingar, där du kan söka digitalt på specifika byar och områden i Sverige. Många hembygdsföreningar har också gamla fotografier och dokument som inte finns i offentliga arkiv. Kanske en gammal släkting eller bekant har ett gammalt fotoalbum i bokhyllan? Många lokaltidningar har även bildarkiv från många år tillbaka i tiden.
Facebook-grupper
Vissa områden har Facebook-grupper som delar med sig av lokala, historiska bilder och information om livet förr i tiden i bygden.
Dokumentera
Dokumentera gärna det du tagit reda på om ditt hus. Det kan vara spännande för framtida generationer att ta del av! ◊
Tyck till om Skogsnära och vinn fina priser
Vill du hjälpa oss att utveckla Skogsnära – magasin för skogsägare? Då är vi tacksamma om du tar dig tid och svarar på några frågor, det tar 2–5 minuter. Frågorna hittar du på webben genom att skanna QR-koden nedan.
Just din åsikt är viktig!
Bland alla som svarar lottar vi ut fina matlådor. Vi behöver ditt svar senast 13 augusti.
Skicka in ditt svar digitalt här:
Ett lyckat generationsskifte
Det är inte alltid enkelt att genomföra ett generationsskifte, så att alla blir nöjda, men Per Sterner och hans familj lyckades. – Skogen och gården har varit min dröm hela livet. Jag har alltid velat ta över skogen och det var okej för mina syskon.Det var två saker vi var överens om i den här processen. Ett, att vi skulle vara sams efteråt och två, att behålla fastigheten inom familjen, säger Per Sterner.
Text Annsofie Öhman Foto Anna Hållams
Skogsgården Svansö ligger som en långsmal halvö i Svansösjön utanför Bottnaryd i Småland. Gården har varit i familjen Sterners ägo i mer än hundra år, sedan 1916.
Idag bor Lena och Johan Sterner i huvudbyggnaden på Svansö, en vacker byggnad med anor från 1600-talet. Johan har ägt gården själv sedan 2002. Nästa generation, Per Sterner med frun Emelie och tvillingarna Wilma och Rasmus, som är 18 år, och 16-åriga Emil, bor bara några mil bort. – Vi bor på Emelies familjegård Ekeberg i Habo och trivs jättebra där, men vi är ofta på Svansö. Jag har jobbat mycket i skogen på Svansö, röjt och gallrat som om den vore min egen, berättar Per som i april 2024 tog över skogsfastigheten.
Svansö består av 304 hektar mark, varav 285 hektar är produktiv skogsmark. Det mesta är gran, 85 procent, men det finns även lite tall och löv på fastigheten. Skogen har hög bonitet, vilket är gynnsamt för tillväxten.
Ett lönsamt skogsbruk
Under åren har pappa Johan varit en aktiv skogsägare och tillsammans med Per utfört många åtgärder, som röjningar, gallringar och planteringar. I gårdens maskinhall står både en skördare och en traktor med skogskärra, båda maskinerna flitigt nyttjade. Vid större insatser har de anlitat Stora Ensos dotterbolag Sydved. Virkesköparen Anders Gustafsson har varit familjens skogliga rådgivare i många år.
Familjens mål har varit att skapa ett lönsamt skogsbruk och förvalta skogen på bästa sätt till framtida generationer.
– Vi har alltid varit noga med att utföra rätt åtgärder i rätt tid, tillägger Per.
Per är egenföretagare med flera strängar på sin lyra. Till vardags jobbar han som skördarförare åt entreprenörsföretaget LG Hultsjö skogsmaskiner. Han arbetar också för Sydved, som metodutvecklare, vilket innebär att han hjälper andra skördarförare att bli mer effektiva i sitt jobb. Dessutom
Det var två saker vi var överens om i den här processen. Ett, att vi skulle vara sams efteråt och två, att behålla fastigheten inom familjen.
Per Sterner lyckades få till ett bra generationsskifte med föräldrar och syskon som var involverade.
jobbar han på ett större lantbruk med bland annat maskinkörning och service vid vårbruk, grässkörd och tröskning.
Svårt prata om generationsskifte För drygt två år sedan började man inom familjen så smått närma sig frågan om generationsskifte. Ett ämne som inte alltid är lätt att prata om och framför allt inte heller genomföra så att alla inblandade känner sig nöjda. I det här fallet var det Per och hans syskon, Håkan som bor i Kungsbacka och Anna som sedan 30 år bor i USA, som skulle ha sin del av arvet.
– Skogen och gården har varit min dröm hela livet. Jag har alltid velat ta över skogen och det var okej för mina syskon. Det var två saker vi var överens om i den här processen. Ett, att vi skulle vara sams efteråt och två, att behålla fastigheten inom familjen.
När föräldrarna och syskonen hade funderat över huvuddragen i generationsskiftet tog de kontakt med Areal, som jobbar med fastighetsförmedling inom skog och lantbruk. Där guidade Per Josefsson dem i processen.
– Det blev ett förhållandevis okomplicerat generationsskifte med tanke på att det fanns en samsyn om vem som skulle ta över och hur det skulle bli. Från föräldrarnas håll fanns ett starkt önskemål om att inte klyva fastigheten, utan hålla samman den. Tillsammans resonerade man sig fram till rimliga nivåer som alla parter var överens om, berättar Per Josefsson.
Även Anders på Sydved har på olika sätt hjälpt till med rådgivning kring generationsskiftet. Båda parters inspel blev sen grund till värderingen av fastigheten.
– Det vi kom överens om var ett värde som blev ett mellanting mellan taxeringsvärdet och marknadsvärdet. Hade det handlat om marknadsvärdet är det inte säkert att jag hade klarat det. Men vi är sams och nöjda, allt har gått jättebra, tycker Per.
Han tillägger att föräldrarna bor kvar på gården, så länge de vill, i huvudbyggnaden. Sen finns det också ett flygelhus som de kan fortsätta hyra ut. Pers bror Håkan som liksom Per är inbiten jägare har fulla jakträttigheter på marken.
Hälften nu, hälften om tio år
Affären blev klar i april förra året. Och för att finansiera köpet har Per slutavverkat delar av den mogna skogen.
– Första sommaren avverkade jag cirka åtta hektar, där planterade jag i höstas. Och i november 2024 högg jag cirka elva hektar, det var mest gran i båda avverkningarna, berättar Per.
Planen är att syskonen får hälften av summan för skogen nu och hälften om tio år.
– På så sätt kan jag vänta med att avverka skog, det är bra att ha skog i olika åldersgrupper. Då sprider man riskerna.
Per, som är en erfaren skördarförare, har själv utfört avverkningarna. Då har han kört med en Komatsu 931 XC, en skördare som passar för grövre gallring och slutavverkningar. Skotningen har Patrik och Simon på Hultsjö utfört med en John Deere 1510G. Även Pers äldste son Rasmus har varit med och kört skotaren på helgerna.
Vara med i hela kedjan
När vi träffar Per på skogsfastigheten sitter han i skördaren och jobbar med att fälla och aptera de fullvuxna granarna. På upplagsplatsen bredvid skogsbilvägen ligger redan flera prydliga vältor, främst med timmer men också med en del massaved. Virkeslastbilen har redan börjat forsla i väg virket till sågverk och industri.
Per pekar på området där han nu jobbar och berättar att det var i början av 60-talet som skogen planterades.
– Det har vuxit bra. Marken ligger högt över havet, det brukar bli sämre skog då, men här ser det fint ut, antagligen för att det är gammal åkermark, konstaterar han.
När han berättar om sitt engagemang i skogen säger han att han försöker vara med i hela kedjan – med markberedning, plantering, dikning och så vidare. I vår kör han ut groten, grenar och toppar, från slutavverkningen i november och sen är det dags att plantera.
– Nu i vår ska vi sätta cirka 25 000 plantor, min tanke är att vi själva i familjen ska hinna sätta ungefär hälften av plantorna.
Barnen tycker om att vara i skogen på Svansö. Äldste sonen Rasmus är gärna med och kör i skogen, men även Wilma och Emil är gärna med, klyver ved och sätter plantor.
– De tycker att det är kul att kunna tjäna lite extra pengar, ler Per.
Sparar grupper med löv Hur tänker du med naturvården när du avverkar?
– I stället för att spara spridda lövträd så brukar jag jobba med att spara trädgrupper med löv. Men det är ju smart att tänka till redan när man röjer, och då spara löv på vissa områden. Sen kan man gallra eller avverka löv i dessa områden, och då växer det upp nytt löv på ett bra sätt.
I samband med generationsskiftet certifierade Per skogsfastigheten enligt FSC, vilket bland annat betyder att tio procent av skogen ska lämnas för naturvård. Fem procent ska avsättas för naturvård och ytterligare fem procent ska avsättas för så kallad anpassad skötsel.
– Fem procent är klart nu, de andra fem procenten jobbar jag på, säger Per.
Vad har du för mål med skogsägandet?
– Jag vill sköta skogen så att skogen mår bra och det blir en bra tillväxt. Sedan vill jag förvalta den till nästa generation, till mina barn. Nu skördar jag en del av frukten från tidigare generation, för att sen bygga upp ett nytt kapital. Sen vet man aldrig vad barnen vill med skogen, men jag hoppas ju att den blir kvar i familjen även framöver. ◊
Tips
vid generationsskifte
Låt generationsskiftet ta tid
Det är många komplexa frågor som ska få en lösning. Värdering, kalkyler, skatteberäkningar, eventuellt nytt boende för någon av parterna, avstyckning genom lantmäteriet är några exempel.
Öppen dialog
Låt alla vara med i processen. Inte bara föräldrarna och den som ska ta över utan även eventuella syskon till övertagaren. Låt det bli en öppen process där alla får samma information och alla har möjlighet att uttrycka sina önskemål och åsikter. Det är ett bra sätt för att undvika framtida konflikter.
Alla måste ge och ta
Alla måste vara införstådda med att det kommer behöva jämkas. Ibland är det nyttigt att ”byta stol” med någon av de andra i processen och fundera: ”Hade jag varit bekväm med denna nivå/detta beslut om det hade varit jag?”
Nästa steg
När man kommit fram till ett upplägg som alla kan acceptera, är det dags att titta närmare på de legala, ekonomiska och skattemässiga konsekvenserna.
Känslor och ekonomi
Generationsskiften handlar både om känslor och ekonomi. Därför är det bra att ta hjälp av experter; banken, en jurist eller din skogliga rådgivare.
Plocka rensa och njut!
Snart startar den årliga svampsäsongen. Här kommer tips på fem fantastiska matsvampar och bra utrustning till svamputflykten i skogen.
Text Wilma Ekström Foto Adobe Stock
Kantarellen
En av de populäraste ätbara svamparna i Sverige. Trivs bäst i löv- och barrskog. Växer ofta i grupp, så hittar du en har du stor chans att hitta fler.
Karljohanssvamp
(även kallad Stensopp)
Trivs i löv- och barrskog. En perfekt svamp att ha i maten, tillför en nötig smak och har ett härligt tuggmotstånd.
Blomkålssvamp
Liknar ett blomkålshuvud. Växer längst ned vid roten på träden och trivs bäst i tallskog. Rengöringen av svampen kan vara något utmanade – skölj svampen noga för att undvika oönskat besök i maten.
Smörsoppen
En svamp som kan upplevas aningen slemmig på ovansidan. Svampen trivs bäst i tallskog och fungerar både att torka och tillaga. Är släkt med Karljohanssvampen.
Trattkantarell
Trivs i löv- och barrskog, gärna där marken är extra fuktig. Var noga med att du plockar trattkantarell och inte förväxlingssvampen toppig giftspindling.
Tips – så rensar
du din svamp
1. Borsta bort den värsta smutsen från svampen.
2. Fyll upp vatten i diskon och tillsätt cirka 1 dl vetemjöl i vattnet.
3. Lägg svampen i mjölvattnet och rör runt försiktigt så att de inte skadas.
4. Ta upp svampen ur mjölvattnet och skölj av den. Mjölet rengör svampen genom att ta med sig skräpet från svampen ned på botten.
Rekommenderas ej för glutenintoleranta.
Ergonomisk svampkniv
Morakniv, Karl Johan
319 kr på cervera.se
Knivblad tillverkat i svenskt rostfritt stål med ett ergonomiskt utformat skaft. Borsten är praktisk och hjälper dig att rensa bort smuts från svampen redan på plats i skogen.
Klassiska Kånken
Fjällräven
1 299 kr på naturkompaniet.se
Klassiska ryggsäcken Kånken från Fjällräven är stor favorit hos många. En praktiskt och stilfull ryggsäck som rymmer din utrustning för en dag i skogen.
Handbok om svamp
Lilla svampboken
189 kr på adlibris.se
En pedagogisk utformad bok som hjälper dig att se vilka svampar som är ätbara och vilka som bör undvikas. Du får information om var svamparna växer, hur de bäst plockas och hur de bäst rensas.
Vildplockat kokboken
Niki Sjölund & Lena Flaten
237 kr på adlibris.se
Fylld av recept med vilda växter och svampar från den svenska naturen. Ta inspiration och ge dina svampar plats på din nästa middagsbjudning.
Proffsigt sittunderlag
Woolpower
150 kr på outnorth.com
Ett värmande sittunderlag gjort i återvunnen merinoull från
Woolpower, perfekt att använda för en fika i skogen.
Stilfull svampkorg
Karl Johan
499 kr på naturkompaniet.se
Jutevävd svampkorg som förhindrar svampen att vätska sig. En praktisk och stilfull korg med naturnära färger. Är ihopfällbar.
Lyxig svampkniv
Kero
899 kr på naturkompaniet.se
En vacker svampkniv med ett bekvämt och stilfullt masurskaft med en läderslida och nackrem.
Guide till den vetgiriga skogsälskaren
Är du skogsägare och vill lära dig mer om skogsbruk? Kanske är du till och med intresserad av att ha skogen som yrke? Här tipsar vi om kurser, webinar och fleråriga utbildningar med tema skog.
Text Sanna Casson och Annsofie Öhman
Till skogsägaren som vill fördjupa sina kunskaper
Grundutbildning för nybörjaren
Skogsstyrelsen anordnar en grundutbildning för skogsbrukare där du lär dig allt från skogsskötselåtgärder till miljömål och ekonomiska värden i skogen.
uven.skogsstyrelsen.se
Skogsstyrelsens skogsskötselserie Fördjupade kunskaper om skogsskötsel.
skogsstyrelsen.se
Hänsyn till kulturlämningar Webbkurs, cirka 1,5 timme.
Hyggesfritt skogsbruk Webbkurs, cirka 1 timme.
skogsstyrelsen.se
Viltanpassad skogsskötsel och hyggesfritt
Skogforsk erbjuder kurser och webinar om bland annat hyggesfri avverkning, viltanpassad skogsskötsel och elektrifierade skogstransporter.
skogforsk.se
Motorsågsutbildning
Skogsstyrelsen anordnar praktiska kurser för den som vill lära sig att hantera en motorsåg eller röjsåg. uven.skogsstyrelsen.se
skogsstyrelsen.se
Distanskurser i skogsekonomi och skogsbruk
Linnéuniversitetet erbjuder kostnadsfria kurser på distans. Läs grundläggande kurser om skogsbruk, men fördjupa dig även i ämnen som virkesmätning, skogsekonomi och skogsbränslekunskap. Skoglig erfarenhet ger förtur till vissa av kurserna.
lnu.se
Webinar: Allt växer när du tar hand om det Stora Enso erbjuder kostnadsfria webinar på temat Allt växer när du tar hand om det. Riktar sig både till erfarna och nya skogsägare. Några av ämnen som tas upp: Tillväxtpotentialen i din skog, skogsbruksplanen, öka värdet på skogen med gallring samt utmaningar och möjligheter med ditt framtida skogsbruk (som även Sydved har varit med och producerat).
På vår Youtube-kanal hittar du alla webinar. Skanna QR-koden och se dem:
https://www.youtube.com/@storaensoskog
Till dig som vill jobba med skog
Skoglig kandidatexamen
Du kan ta en skoglig kandidatexamen både på Linnéuniversitetet i Växjö (skogskandidatprogrammet) och Sveriges Lantbruksuniversitet. SLU (skogsvetarprogrammet och skogsmästarprogrammet). Både i Växjö och på SLU:s utbildningar kan man bygga på med en master. SLU har även jägmästarprogrammet.Linnéuniversitetet har två nya utbildningsfilialer, i Sävar och Gävle, för att underlätta distansstudier. Studenten utgår från sin hemort, men har också fysiska möten i Sävar, Gävle eller Växjö. slu.se och lnu.se
Är du intresserad av att jobba som maskinförare eller en annan skoglig tjänst? Stora Enso jobbar bland annat med yrkesväxling för den som vill byta bransch och satsningar på olika traineeprogram. Läs mer på sid 14 och skogsvägen.se
Skogsteknikerprogrammet
I Gammelkroppa, 2 år (120 p). gammelkroppa.se
Naturbruksskolan i Svenljunga
Här finns ettåriga yrkesutbildningar, till skogsmaskinförare och skogsvårdare. vgregion.se
Vreta utbildningscentrum
Erbjuder en komvuxutbildning inom skog och lantbruk, 40 veckor distans.
nbg.nu
Praktisk skogs- och naturvårdare i Åkarp 2 år.
hvilanutbildning.se
På naturbruk.se finns information om alla naturbruksgymnasier.
Träna med oss i sommar!
Kondition, styrka, andning och yoga. Hälsospecialisten Jenny Dahlberg och elitskidåkarna Simon Andersson och Karl-Johan Westberg har skapat enkla, lättillgängliga träningspass för dig som läser Skogsnära. Kanske läge att testa några av dem i sommar? Dokumenterar du träningen har du dessutom chansen att vinna par nya träningsskor och andra fina priser. Text Sanna Casson Foto Henrik Hansson
Kanske tillbringar du långa dagar i bilen, i en skogsmaskin eller framför en dator.
Många av oss blir alltmer stillasittande.
–Men med hjälp av små medel kan vi röra på oss mer i vardagen, säger Jenny Dahlberg, hälsospecialist på Stora Enso Skog.
Hon jobbar mycket med proaktivt arbete för att människor ska må bra och undvika sjukskrivningar.
En av grupperna hon jobbat med är skogsmaskinförare. De har många långa stillasittande dagar och ofta problem med axlar och nacke.
– Vi pratar bland annat om att ta pauser, hur man ska sitta för att undvika belastningsskador, men också
vad man kan tänka på när det gäller kost och fysisk aktivitet.
Ett bra tips för att röra på sig mer är att göra små förändringar i vardagen; att ta trapporna i stället för hissen, att ta cykeln när du ska göra ett ärende i stället för bilen, att ta en kort promenad på lunchen eller att parkera bilen en bit bort för att i stället gå lite längre.
– Det kanske låter som småsaker, men all rörelse är bra. Det är lätt att man går ut för hårt när man motionerar, men det är bättre att lägga det på en lägre nivå och att det verkligen blir av, säger Jenny.
Även de som har ett fysiskt tungt jobb i skogen behöver träna.
Elitskidåkarna Karl-Johan Westberg, Simon Andersson och hälsospecialisten Jenny Dahlberg.
Jennys bästa tips för att må bättre i vardagen
• Skaffa hund, då får du naturlig rörelse varje dag!
• Prova något nytt som du aldrig gjort förut. Testa dans, fotboll, yoga, fiske eller vad det nu kan vara, bara det är nytt för dig.
• Stäng av dator och mobil ibland, det är viktigt att ta sig tid för återhämtning.
• Få in enkel motion i vardagen. Det kan handla om allt från att ta en lunchpromenad till att ta trapporna i stället för hissen.
– Då kan man se kroppen som ett arbetsverktyg som behöver hållas i trim. Det blir extra viktigt att träna för att orka. Både styrka och kondition ökar vår syreupptagningsförmåga.
Sätt gränser
Att hitta balans mellan jobb och fritid är ett annat vanligt problem. När vi ständigt är uppkopplade och jobbar hemifrån mer kan det vara svårt att sätta gränser.
– Men det är bra att komma ihåg att vi inte behöver vara konstant åtkomliga. Stäng av datorn och mobilen en stund och ta en promenad i din skog till exempel. Vi blir mindre stresskänsliga när vi rör oss och det är väldigt bra att ta pauser ibland, säger Jenny. Forskning visar att naturen har en läkande effekt. – Skogen är både gratis och dessutom nära för de flesta skogsägare. Där kan du få återhämtning genom att få intryck från naturen och som en bonus kan du också få träning i balans och koordination, säger Jenny.
Yinyoga och andning
Jenny har tagit fram två träningspass på Stora Enso Skogs webb. Där får deltagarna prova på yinyoga och att jobba med sin andning.
– Yinyogan gör att du får öva på att slappna av i dina muskler. Andningen är viktig för att komma ner i varv. Passen är mellan tio och 60 minuter långa. Jennys två pass kompletteras av ytterligare sex träningspass, framtagna av elitskidåkarna Simon Andersson och Karl-Johan Westberg.
– Det blir allt från styrka och intervaller till lugnare
pass. Passen görs i två varianter, för den som inte tränat så mycket tidigare och för den som redan tränar mycket. Syftet är att inspirera och peppa människor att komma ut och röra på sig, berättar Simon Andersson. Alla träningspass kan genomföras enkelt utomhus och kräver inga förkunskaper.
– Vi på Stora Enso gör den här satsningen tillsammans med Jenny, Simon och Karl-Johan eftersom de kan inspirera på ett bra sätt till mer rörelse och ett bättre välmående. Hoppas du vill prova något av passen, säger Louise Ekeblad på Stora Enso.
Sista passet görs gemensamt på Lugnet i Falun, för den som har möjlighet att komma dit. Har du inte möjlighet att vara med fysiskt på det sista passet, går det även bra att göra ett motsvarande pass på hemmaplan. ◊
Träna med oss!
På Stora Ensos webb finns totalt åtta digitala träningspass i allt från yinyoga till andning, kondition och styrka. Passen är framtagna av elitskidåkarna Simon Andersson och Karl-Johan Westberg, samt hälsospecialisten Jenny Dahlberg. De är mellan tio och 60 minuter långa och kan genomföras enkelt utomhus.
Dokumenterar du träningen har du dessutom chans att vinna ett par nya träningsskor och andra fina priser. Skicka in ett foto från något av dina träningspass till marknad.skog@storaenso.com senast den 22 augusti för att få vara med i utlottningen. Passen hittar du på webben, genom att skanna QR-koden.
Lös krysset och vinn en matlåda
Vi lottar ut två stycken fina matlådor bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 13 augusti till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com. Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar.
Två vinnare i kryss #1, 2025 får varsin termos: Birgitta Pelander, Köping och Maria Ebemark, Mora Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av Skogsnära.
Det är lätt att missa en bra deal. Hos oss maximerar du din avkastning med ränta på betalplanen. Så innan du tar nästa beslut, gå in på skog.storaenso.com/sv-se/bmr eller scanna QR-koden för att lära dig mer om hur du kan få både din skog och dina pengar att växa.
The renewable materials company
Stora Enso Skog AB 791 80 Falun
Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).
Foto Lasse
Arvidson