Skogsnära #1 2024

Magasin för skogsägare

# 1 | 2024

31

+ Biologisk mångfald och produktion

åtgärder för biologisk mångfald

Skogsliv och generationsskifte Möt Frida Jönsson och hennes familj

+ Ta vara på riset från skogen + Plocka och ät vilda växter + Så märker du ut rågångar

20

40

Foto Lasse Arvidson

Foto Anna Hållams

6

# 1 | 2024

6

34

Foto Xxxxxx

Foto Shutterstock

TEMA

17 20 24 30 34 38 40

Frida och hennes bror delade på gården.

Biologisk mångfald 16–29.

Linda Eriksson: Det finns ljuspunkter när det gäller biologisk mångfald.

Arter som gömmer sig i din skog.

Stora Ensos biodiversitetsprogram.

Nässelsoppa och andra härliga recept.

Djurungarna gör sig redo för ett liv i skogen.

Röster från två skogsägare.

Det lönar sig att ta ut grot.

Foto Sydved

LEDARE

30 Tips Äta maskros? Lisen Sundgren tipsar!

Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog Redaktörer Sanna Casson och Annsofie Öhman Art director Thomas Rissveds Produktion Confetti Tryck Ruter Omslagsfoto Anna Hållams Prenumerationsärenden louise.ekeblad@storaenso.com Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00 Hemsida www.storaenso.com/skog ISSN 2003-2110 Ansvarig utgivare Louise Ekeblad

Vi vill lyfta olika röster i vår organisation. Därför kommer du att få möta olika ansikten här som skriver ledaren.

Denna gång har turen kommit till Maria Saxe.

Vem vill inte vara med och lösa världsproblem?

Klimatförändringen och utarmning av biologisk mångfald lyfts ofta fram som vår tids största samhällsutmaningar. För oss som jobbar i och med skogen, eller äger den, är detta både en möjlighet och en utmaning. Denna dubbelhet i skogens roll för att lösa våra största utmaningar var faktiskt en av anledningarna till att jag sökte jobbet som hållbarhetschef för Stor Enso Skog, för vem vill inte vara med och lösa världsproblem?

Råvaran från skogen är ett fantastiskt material, fossilfritt och förnybart. Det går att använda till en mängd olika produkter. Från papper och förpackningar till hus och batterier. Dessutom är skogsbranschen uppbyggd på ett sätt, där väldigt mycket av trädet och dess restprodukter tas tillvara och många produkter går att återvinna. Det är hållbart på många sätt. Att hitta lösningar där vi kan maximera framtagandet av skoglig råvara, samtidigt som vi inte äventyrar, eller till och med ökar, den biologisk mångfalden är av största betydelse för att vi ska lyckas övervinna utmaningarna.

Att införa generell hänsyn som stora delar av skogsbruket gjorde på 90-talet

är ett steg på vägen och är en av anledningarna till att vi ser en positiv utveckling av flera av de strukturer som bidrar till variation och biologisk mångfald, som Skogsindustriernas rapport visar. Men, vi är på en resa och behöver fortsätta jobba för att öka variationen i landskapet, för både skogens och arternas bästa. Genom biodiversitetsprogrammet för den egna skogen testar och utforskar vi olika sätt att göra detta på i stort och smått.

Kanske du också vill testa att lämna en mesgrupp, gynna lövträd eller skapa värdefull död ved genom veteranisering?

Våra duktiga virkesköpare kan hjälpa dig forma den åtgärd du vill göra i din skog.

Eller så kan du testa lite själv. Katning som Lina Lejonberg beskriver i artikeln om arter är ett enkelt sätt att själv veteranisera ett träd.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Jag hoppas du vill vara med på resan.

Maria Saxe Hållbarhetschef Stora Enso Skog

1 | 24 Skogsnära 3

Foto Adobe Stock

Påskriset – en gammal tradition

Så många pro­ cent av skogen äger staten i Kanada. Inter­ nationellt sett är det ganska ovan­ ligt att privat­ personer äger skog. I Sverige ägs nästan hälften av sko­ garna av privat­ personer.

Foto Dan Boman Scania

Nu närmar vi oss påsken, en högtid då vi också välkomnar våren. En av våra traditioner är att ta in påskris, vanligen från björk, i hemmen.

Det har vi gjort sedan sent 1800-tal och fram på 1930-talet blev det vanligt att pryda riset med färgglada fjädrar, pappersblommor och kycklingar av bomull. Påskriset är också en kristen symbol för att påminna om Jesus lidande. I bondesamhället låtsaspiskade man varandra under stilla veckan, som är veckan som föregår påsk.

93

Snart fler

eldrivna timmerbilar på vägarna

Skogsbruket står för nästan en femtedel av Sveriges godstransporter på vägarna.

Det sker totalt två miljoner vägtransporter årligen i skogsbruket och på en virkestransport lastas i snitt 64 ton. Medeltransportavståndet är 9 mil.

För att sänka koldioxidutsläppen och få fler eldrivna timmerbilar att rulla på vägarna har projektet TREE startats. Det är ett samarbete mellan bland andra Skogforsk, Scania, Stora Enso, Sveaskog och den statliga innovationsmyndigheten Vinnova. Projektets mål är att bidra till att 50 procent av de nya lastbilar som skogsbruket köper är elektrifierade 2030.

Om hälften av lastbilstransporterna elektrifierades skulle det motsvara minskade utsläpp av koldioxid på cirka 260 000 ton per år, enligt Skogforsk.

Foto Stora Enso

Källa | Skogforsk

Blommor

levereras plastfritt Växter som levereras till blomsterbutiker transporteras ofta i plasttråg. Det ville svenska Blomsterlandet och den norska blomsterhandeln Mester Grønn ändra på. Stora Enso har tagit fram en ny hållbar lösning. Det handlar om PureFiber™ Horti tray, ett växtbrätte tillverkat av pressad träfiber i stället för plast. Tråget klarar fukt och passar perfekt att transportera blommor i. Trågen kan återanvändas flera gånger och minskar koldioxidutsläppen radikalt.

4 Skogsnära 1 | 24

öppet för allmänheten!

Som vi berättat om tidigare är Wisdome Stockholm en ny upplevelsearena vid Tekniska museet på Djurgården. Det är en spektakulär träbyggnad med en unik design. Stora Enso har som huvudpartner levererat hållbara byggmaterial i trä till projektet. Byggnaden består av både välvda och vridna balkar, något som bara finns på några få platser i världen. Wisdome Stockholm invigdes i december, så för den som är nyfiken kan det vara värt att göra ett besök. I den spektakulära trädomen kan du även ta del av toppmodern visualiseringsteknik.

Läs mer på tekniskamuseet.se

Natursköna bilder i din telefon Porlande vattenfall, norrsken, höga berg och snötyngda skogar. Här är tips på några instagramkonton fyllda av skog, djur, natur och vildmarksliv.

Foto Levavilt

Foto Anna Gerdén Tekniska museet

Wisdome

@ linnea_lundkvist @ my.northern.stories @ louisefgarbergs @ levavilt @ vildmarksvardag @ gamnisfoto

Rättelse från nummer 4-2023 I förra numrets notis om virke som flottas sjövägen blev allt inte helt rätt. Det ska stå att koldioxidutsläppen minskar med 75 procent, jämfört med järnvägs- och fartygstransporter.

1 | 24 Skogsnära 5

Skogsliv och generationsskifte i Arvidstorp

En familj som trivs med uteliv. Frida Jönsson med maken Anders, döttrarna Ester och Maj samt hundarna Sune och Zeb.

6 Skogsnära 1 | 24

Frida Jönsson Äger en fastighet på 135 hektar, varav 132 är skog.

Platsen är Arvidstorp, norr om Ullared. Bor med maken Anders på en gård i Älekulla. I familjen finns också döttrarna Maj, 10 år och Ester, 8 år.

Skogens karaktär: Kuperad mark där det växer mest gran, men även områden med hybridlärk.

Skog i alla åldrar, tyngdpunkt på 40–50-åriga bestånd. Fastigheten är dubbelcertifierad enligt FSC® och PEFC.

Skog och jakt har alltid funnits i Frida Jönssons liv. Och än mer sedan hon själv blev skogsägare för tre år sedan. Resultatet av ett lyckat generationsskifte, där fastigheten delades mellan Frida och hennes bror.

– Nu vill jag förvalta arvet från mamma och pappa så att det fortsätter vara en fin och välskött skog.

Text Annsofie Öhman Foto Anna Hållams

G

rusvägen slingrar sig fram i det hal­ ländska landskapet. Dungar med spridda lövträd och granskog i olika åldrar ramar in färden. Det är en vacker morgon och framme vid gården Arvidstorp tittar solen försiktigt fram. Frida Jönsson möter upp med hennes man Anders och döttrarna Maj och Ester, 10 och 8 år.

Alla är redan klädda för en dag i skogen. Men innan vi går en runda på skogsfastigheten bjuds det på kaffe inne i köket där Fridas mamma Lisbeth och pappa Lennart redan sitter vid bordet.

– För tre år sedan blev jag skogsägare. Vi hade börjat fundera på vad som händer med gården när mamma och pappa inte längre orkar driva den, och började prata om att det kanske var dags att föra över skogen till nästa generation, berättar Frida.

Rättvist skifte Som ett första steg i generationsskiftet köpte Lennart för tio år sedan till grannfastigheten. Förutom att det blev mer skog, 90 hektar, så tillkom också ett boningshus.

– När vi först började prata om generationsskifte sa både jag och min bror Johan att vi var intresserade av delar av eller hela fastigheten. Vi har en syster också, Emma, men hon sa tidigt att hon inte var intresserad av skogen.

Syskonen var från början ense om att de inte skulle

äga skog ihop, utan dela på föräldrarnas fastighet.

– Vi är starka viljor båda två, säger hon och ler.

Däremot samarbetar vi mycket, vad gäller till exempel röjning och avverkning.

Utmaningen blev nu att dela på fastigheten så att det blev rättvist för alla inblandade. Här var det Johan som till att börja med höll i trådarna och började fundera på hur det skulle kunna se ut. Det gällde att hitta en jämn fördelning både vad gäller areal och typ av skog.

– Det blev en otroligt bra delning, så nu äger jag och min bror varsin gård. Johan äger föräldragården, där våra föräldrar fortfarande bor, och jag den andra gården, berättar hon och pekar på grannfastigheten som bara ligger några hundra meter från föräldrarnas hus.

Fridas fastighet är på 135 hektar, varav 132 hektar är skog. Där växer mest gran i olika åldrar, men det finns även några bestånd med lärk. Fastigheten är FSC®- och PEFC-certifierad sedan flera år tillbaka.

Jakten gemensamt intresse Kaffet är uppdrucket och alla ser nu fram emot en prome­ nad i det fina vädret. Det gör även jakthunden Zeb, en blandning mellan wachtel och karelsk björnhund och så nytillskottet i familjen, den busiga unghunden Sune, en petit basset griffon vendéen som de tänker jaga småvilt med så småningom.

Sune vill helst ha helt fria tyglar och äldsta dottern 1 | 24 Skogsnära 7

Jakten är ett stort intresse. Unghunden Sune tänker de jaga småvilt med så småningom.

Maj får kämpa när Sune hela tiden drar åt olika håll. Det doftar ju av vilt! Zeb som varit med förr går lugnt men uppmärksamt med sina hussar och mattar. Tids nog händer det något spännande, verkar han tänka.

– Vi gillar att vistas i skogen, speciellt under hösten då vi jagar en hel del. Jakt är ett intresse som förenar hela familjen – min familj, brorsan och pappa. Det är bara mamma och vår syster Emma som inte är med och jagar.

Mammas stora intresse är sina hundar, nu har hon två rottweilers.

Frida har varit med på jakter sedan hon var 12 år och jagar idag mest vildsvin, älg, hjort och rådjur.

– Bland de flesta av våra vänner så jagar både männen och kvinnorna, det är kul, tillägger Frida. Även Maj gillar det här med jakt och är gärna med och sitter på pass med sin pappa. Hennes kompisar gillar också att vara med på jakt.

Ester, som är 8 år, är ingen jakttjej, inte än, i alla fall.

Hon gillar att spela fotboll, mysa och så går hon på cirkusskola. Det senare märks tydligt när hon under rundan på fastigheten vigt svingar sig upp i en tanig björk, står på händer eller på bara några sekunder rör sig från skogsbilvägen till en hög klippig sten.

Två skogsfastigheter i familjen Frida och hennes familj bor några mil härifrån i Älekulla på gården som Anders tog över efter sin mormor.

Fastig­heten är på 100 hektar, varav 70 hektar är skog, mest tall och gran, men det finns också några områden med löv och lärk. På gården har de ett 25-tal am-kor, merparten av rasen Charolais eller Simmental. Där finns också får, hönor och katter.

– Vi trivs bra med livet i Älekulla och hyr ut huset i Arvidstorp. Barnen är gärna med mig och Anders i ladugården med djuren, vi brukar ha himla roligt ihop!

Frida äger sin skogsfastighet och Anders sin, men de driver dem ihop. Ett upplägg som funkar bra för båda.

Idag jobbar Frida som administratör på en grundskola i Marks kommun, ett jobb hon trivs jättebra med. Hon jobbade inom vården i flera år, ett arbete med många sena kvällar och helger, så när barnen kom bestämde hon sig för att göra en förändring.

– Med tanke på att jag i princip är uppvuxen i skogen och gillar skog så började

Mot husväggen i Arvidstorp samlas hela gänget. Från vänster Johan, Lisbeth, Lennart, Frida och Anders. Längst fram Ester och Maj.

8 Skogsnära 1 | 24

jag på skogskandidatsprogrammet i Växjö och tog också examen där. Det kändes som rätt val först, men trots att jag lärde mig mycket så kände jag att jag inte ville ha skogen som mitt huvudsakliga yrke och ha ansvar över någon annans skog och de stora värden det rör sig om. Skogsutbildningen gav mig mycket för mitt eget skogsägarskap, så den är jag glad för i alla fall, konstaterar Frida.

Maken Anders är snickare och jobbar på Furulids snickeri i Mjöbäck.

Koll på röjningsbehovet Promenaden fortsätter längs grusvägen, förbi Lillasjö som ligger som ett fint smycke i landskapet. Härifrån ser vi huset på kullen där Fridas föräldrar Lennart och Lisbeth har sitt hem.

– Här betar Anders och Fridas nötkreatur. De var här och hämtade dem förra veckan, säger Lennart och pekar på de nu tomma hagarna till höger om grusvägen.

Tidigare hade Lennart och Lisbeth 16 mjölkkor, men det krävde mycket jobb, så det slutade de med för tio år sedan och gick över till nötkreatur. Dessa tog Frida och Anders över för omkring fem år sedan.

Vi har stämt träff med Fridas bror Johan Johansson och Adam Everås som är syskonens kontakt på Sydved.

De har redan varit i gång någon timme och inventerat röjningsbehovet på Johans fastighet under kommande år. Nästa steg är att prioritera vilka avdelningar som behöver röjas först och vilka som kan vänta några år.

– Inte minst är det bra att ha koll på det när man ska planera för fastighetens intäkter och kostnader några år framöver, tipsar Adam.

Lillasjö speglar sig vackert i landskapet. Till höger ligger gården Arvidstorp där Frida och Johans föräldrar bor. I den vackra granskogen som går under namnet Kroken börjar det snart bli dags att slutavverka.

1 | 24 Skogsnära 9

Hela familjen har jakt som ett stort intresse. Stora tjejen Maj är ofta med på jakterna och sitter på pass med sin pappa.

Adam har samarbetat med familjen i flera år och tycker det var väldigt inspirerande att få följa ett så lyckat generationsskifte.

Naturvård och vilt viktigt Johan bor i Kullavik utanför Göteborg och jobbar på Volvo Lastvagnar i Göteborg med forskning och utveckling. För Johan är skogen inte bara ekonomi, utan lika mycket naturvård, vilt och jakt. Han äger skogen tillsammans med sin sambo Sofia som också engagerar sig i skogsbruksfrågorna och ofta är med på mötena med Adam.

– Jag har alltid älskat att vara i skogen, men nu i och med att den blev vår egen så väcktes ett nytt driv, säger han.

Johan berättar att han röjt en hel del i skogen med sin pappa och sina tre grabbar, Gustav 18 år, Folke 15 år och Bertil som är 12 år.

– På fredagskvällen kan mina pojkar säga; ”Kan vi inte åka till farmor och farfar i morgon, och jobba i skogen”, småler Johan som är glad för deras skogsintresse.

Som merparten i familjen är sönerna gärna med på jakt.

– De är galna i att röja och snygga till på fastigheten, inflikar Frida leende. Själv hade vi min mans skog sedan tidigare, så det blev inte samma förändring för mig.

Vacker gammal skog Nu rör vi oss genom en fin, gammal granskog där den gröna mossan ligger som ett mjukt täcke på kullarna.

Flickorna ser ut att trivas och rör sig glatt mellan träd, kullar och stora stenar, en skog som de verkar känna utan och innan.

– Vi kallar den här delen av skogen för Kroken. Här gallrades det för 30 år sen, och nu börjar det bli dags att slutavverka. Ekonomiskt skulle man nog ha gjort det tidigare, men vi får se när det blir, det är väldigt vackert som det är nu, säger Johan som äger den här delen av skogen.

10 Skogsnära 1 | 24

Som relativt nybliven skogsägare håller han på och lär sig mer både om skogsbruk och sin egen skog. Till sin hjälp har han pappa Lennart.

– Pappa är en bra mentor och jag lär mig jättemycket av honom. Jag vill nog behålla skogen som den är och sköta den i samma anda som pappa.

Av virkesköparen Adam har han fått tips om att det är bra att leja ut stora, svåra områden som ligger mer avlägset när man behöver röja, och själv röja mindre områden som ligger nära en väg.

– Då kan man ju njuta av det man åstadkommit varje gång man åker förbi, säger Johan.

Adam som har samarbetat med familjen i flera år, först med Lennart och Lisbeth och nu med barnen Frida och Johan berättar att möjligheten att få ha ett samarbete över tid är något av det bästa med hans jobb.

– Och att sen få följa ett lyckat generationsskifte är väldigt inspirerande!

Pappa Lennart hjälper till Frida tänker på ungefär samma sätt som sin bror Johan när hon funderar på vad hon har för mål med sin skog.

– Arvet som jag har fått av mamma och pappa vill jag förvalta så att det även i fortsättningen är en fin och välskött skog. Jag vill kunna ta ut virke ur skogen på ett hållbart sätt på samma sätt som pappa har gjort, plocka ut virke när det behövs. Skogen blir också min pensionsförsäkring och i framtiden får barnen ärva den.

Lennart har förvisso lämnat över skogen till nästa generation, men när han kan hjälper han till med traktorn och huggarvagnen i skogen. Han tar hand om vindfällen och hjälper till med en del röjning.

– Vi är inte så aktiva själva i skogen, utan lejer bort

Xxxxxxxx

1 | 24 Skogsnära 11

Ser du några framtida utmaningar i skogsbruket?

– Klimatet kan ställa till det, med fler stormar, bränder och liknande. Man ska nog inte satsa allt på ett kort, utan kanske blanda upp en del med löv också. Här får vi tips av Adam, det är bra.

Är det någon skoglig fråga som du tycker är extra viktig? mycket. Nu är det Sydved, Stora Ensos dotterbolag och Adam Everås som vi anlitar. Han är väldigt kunnig och hjälpsam. Som vårt liv ser ut idag hinner vi inte vara så aktiva som vi egentligen önskar, men det kanske förändras i framtiden.

När de har planer på att gallra eller avverka så kontaktar de Adam. Sedan är han med i hela processen, planering, drivning och återbeskogningen.

– Men det är inte nödvändigtvis så att det alltid blir Sydved, inflikar Frida med ett leende.

– Ja, för mig gäller det att hela tiden göra mitt bästa så att jag kvalificerar mig för nästa uppdrag, säger Adam.

Skogen som trygghet Vad är det bästa med att vara skogsägare?

– Känslan av att äga något eget, det är en trygghet att ha något jag kan falla tillbaka på. Sedan betyder jakten mycket.

12 Skogsnära 1 | 24

Hållbarhet, men samtidigt måste skogsbruket vara lönsamt. Vad gäller hållbarhet så tror jag att många av oss små privata skogsägare har det med oss naturligt.

Vem är inte rädd om sin skog som man förvärvat av sina föräldrar och som man vill låta gå till nästa generation i bästa skick?

Timmarna har sprungit i väg och det närmar sig lunch. På väg tillbaka mot gården när vi genar genom en av hagarna, konstaterar Frida: – Vi gör mycket ihop i vår familj, både hemma i ladugården och sen ute i skogen. Det är verkligen tur att vi alla trivs med det här utelivet!

Vem är inte rädd om sin skog som man förvärvat av sina föräldrar och som man vill låta gå till nästa generation i bästa skick?

1 | 24 Skogsnära 13

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

Just nu i din skog April, maj och juni

När dygnstemperaturen närmar sig 18 plusgrader och det har varit plusgrader under en vecka börjar granbarkborren svärma. Då finns det risk för nya angrepp i din skog. Rör dig i skogen och sök efter angripna granar.

Har du haft angrepp tidigare, börja sök där. Titta också i solbelysta skogskanter och där det finns vindfällen eller träd med snöbrott. Angripna träd ska avverkas och transporteras bort från skogen. Har du större angrepp kan det vara klokt att anlita hjälp.

Återväxtkontroll i nya planteringar En viktig uppgift och trevlig syssla när snön är borta och innan den övriga vegetationen har kommit i gång är att kolla hur det ser ut i dina nya plan­ teringar. Under de första åren är det klokt att göra regelbundna kontroller.

Vänta inte med att beställa nya plantor om du ser att många plantor har dött.

Ju tidigare en stödplantering sätts in, desto större chans är det att få ett jämnt framtida bestånd.

Säker i skogen Har du den säkerhetsutrustning du behöver i skogen? Hjälm med visir och hörselskydd, sågskyddskläder, arbetshandskar, kängor med stålhätta, mobil­ telefon och första förband. Ett tips vid ensamarbete är en så kallad säkerhetsapp. När ensamjobbet påbörjas startar man en timer och stänger man sen inte av den inom en utsatt tid skickas ett sms till inlagda kontakter med all nödvändig information.

Ge dig på vedhögen i tid!

Huggit ved i vinter? Helst ska veden klyvas före påsk, då hinner den ligga på tork under våren och sommaren innan vinterns vedeldning. I bondepraktikan står det att veden ska kapas och klyvas före dymmelonsdagen, om man inte gör det kryper dymmeln i veden. Och då torkar den aldrig ordentligt och kommer bara pyra och ryka utan att ge ordentlig med värme.

I fas med skogsbruksplanen?

Gå igenom din skogsbruksplan och se hur du ligger till med de föreslagna åtgärderna. Gå över din fastighet och se hur det ser ut. Glöm inte matsäck och att njuta av utflykten! Överväg vad du hinner åtgärda själv och vad du behöver ta hjälp med. Saknar du skogsbruksplan, kontakta din virkesköpare för ett kostnadsförslag.

14 Skogsnära 1 | 24

hutter st

Granbarkborren svärmar

Foto S

Hur ser det ut i din skog efter vinterns stormar och kraf­ tiga snöfall? Ta reda på om det finns stormfällda träd eller snöbrott i din skog. Kontakta din virkesköpare om du behöver hjälp.

ock

Stormfällda träd eller snöbrott?

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

Har du koll på dina gränser?

Tydliga gränser på din skogsfastighet är viktigt, inte minst vid avverkning och fastighetsköp. Här får du tips om hur du hittar och förbättrar gamla gränsmarkeringar.

A

tt veta gränsens läge är viktigt vid till exempel avverkningar, fastighetsköp och när man jagar eller fiskar. En del gränsmarkeringar är gamla och kan vara överväxta, och då är det inte alltid lätt att se skiljelinjen mellan sin egen och grannens fastighet. När man ska utföra en åtgärd är det viktigt att gränserna är väl markerade i fält och syns bra så att risken för att avverka över gränsen och in på grannens fastighet minskar.

Vanliga gränsmärken I första hand visas en fastighetsutbredning av gränsmarkeringar som har placerats ut av Lantmäteriet. Det vanligaste gränsmärket är rör som slagits ner i marken, men det finns även hål och dubb i sten eller berg, trästolpar samt rör i sten, berg eller cement.

Av äldre gränsmarkeringar är råstenen vanligast. Ofta är den en rest toppig sten, som är omgärdad av mindre stenar och stenskärvor. För att visa den mänskliga inblandningen kan det finnas tegelskärvor eller träkol under röset.

Ett tips är att använda Lantmäteriets e-tjänst Min fastighet, där brukar det finnas fastighetskartor från 1800- och 1900-talen. Ofta är gränsstenar inritade där.

Rubba aldrig en gräns I skogsmark letar du efter markeringar i hörn eller ändpunkter, dessa är ofta större och tydligare än övriga markeringar. Längs gränsen kan det även finnas så kallade utliggare eller visare (ofta en avlång upprättstående sten). Rågångar i skogen, gärdesgårdar och stenmurar kan också vara tecken på gränser.

Tänk på att du aldrig får rubba, flytta eller förstöra en gränsmarkering, det är straffbart. Gamla gränsmärken, som inte längre gäller, kan vara skyddade som kulturminnen. Däremot får du alltid förvalta din gräns, genom att göra den tydligare. Gör det gärna tillsammans med din granne, så undviker du onödiga konflikter.

Om du har svårt att hitta gränserna, ta hjälp av kartor och handlingar från lantmäteriförrättningar. Prata också med tidigare ägare och grannar.

Så här märker du ut dina rågångar • Ta med grannen och gå längs er gemensamma gräns. Behövs det så gör ni den tydligare; trampa runt gränsstenar, hänga upp snitslar eller markera med rågångskäppar. Använd gärna käppar i metall som står emot väder och vind.

• Måla på träd i gränslinjen och slå ner pålar som markerar gränsen. Hugg upp gränslinjen.

• Har du tid så är det bra om du tillsammans med grannen gör en rågångsgata. Då röjer man en cirka 1 meter bred gata mellan fastigheterna där gränsen är.

1 | 24 Skogsnära 15

Tema:

Biologisk mångfald Insekter, lavar och svampar. Din skog är fylld med olika arter. Men hur står det till med den biologiska mångfalden i de svenska skogarna, vad har blivit bättre och vad har blivit sämre? Vad kan du som skogsägare och hela skogs­branschen göra för att både utveckla naturvärden och gynna produktionen? I det här numret fördjupar vi oss i ämnet biologisk mångfald.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

16 Skogsnära 1 | 24

”Vi är mer medvetna idag hur vi ska sköta skogarna” Mängden död ved, gammal skog, lövträd och grova träd ökar faktiskt i den brukade skogen, visar en rapport från Skogsindustrierna. Sam­tidigt finns det åtgärder som behöver göras. Skogsindustriernas utgångs­punkt är att skogen ska brukas så att både tillväxt och biologisk mång­fald ökar och har ett mål att Sverige ska ha livskraftiga skogar med en rikare biologisk mångfald till 2040.

Text Sanna Casson

T

rots många dystra rapporter, så finns det flera ljuspunkter när det gäller den biologiska mångfalden i de svenska skogarna.

– Sedan mitten av 1990-talet när det kom en ny skogsvårdslag i Sverige har det svenska skogsbruket utvecklats till det bättre. Vi är idag mer medvetna om hur vi ska sköta skogarna. Dagens hyggen är mindre, lövträden blir fler och mängden död ved ökar, berättar Linda Eriksson, ansvarig för skogsfrågor på Skogsindustrierna.

På 70- och 80-talet var många hyggen stora och kala i Sverige, skogsdikningen omfattande och lövträd i ung­ skogen bekämpades med kemikalier.

Rapporten ”Biologisk mångfald i skogen – Tillstånd, trender och miljöarbete” som gjorts på uppdrag av Skogsindustrierna visar att miljöhänsynen har ökat i det svenska skogsbruket. I dag sparas stora arealer skog med höga naturvärden frivilligt. Samtidigt har skogarna

i Sverige blivit både tätare och mörkare.

– Det kan gynna vissa arter, men missgynna andra arter som vill ha ljus, som blåbär och lingon till exempel, berättar Linda.

Skogslandskapet är även mer tudelat i dag, visar rapporten. Det finns mer äldre skyddad skog och mer yngre, brukad skog, men inte så mycket mitt emellan.

– Vi behöver jobba för mer variationsrika skogar, både när det gäller ålder och trädslag, säger Linda.

Skogsindustrierna har satt ett mål att Sverige ska ha livskraftiga skogar med en rikare biologisk mångfald till 2040. Varför är det viktigt?

– Kokar man ned det handlar det om att om vi ska ha livskraftiga skogar med hög tillväxt i framtiden behöver vi också biologisk mångfald.

1 | 24 Skogsnära 17

Foto Björn Leijon

TEMA – Biologisk mångfald

Linda Eriksson, ansvarig för skogsfrågor på Skogsindustrierna.

Hur ska man nå dit?

– Rent konkret handlar det om att ha ett mer varierat skogsbruk med exempelvis ett större inslag av lövträd än vi har idag. Sedan behöver vi göra mer naturvårdande skötsel för att skydda hotade arter. Det kan handla om bränningar i skogen till exempel. Vi behöver också hitta sätt att mäta utvecklingen av den biologiska mångfalden. Hur vet vi att vi gör rätt saker? Och slutligen behövs det mer forskning som är kopplat till den brukade skogen, det vill säga hur man kan kombinera tillväxt och biologisk mångfald på bästa sätt.

Behöver man skydda mer skog för att nå målet om ökad biologisk mångfald?

Vi behöver göra mer naturvårdande skötsel för att skydda arter, menar Linda Eriksson på Skogsindustrierna. På bilden syns Helvetes­ brännan i Ånge. Det är ett naturreservat i ett brandpräglat naturskogsområde.

18 Skogsnära 1 | 24

– Ungefär 25 procent av skogen i Sverige är redan undantagen från brukande. Skogsägare gör frivilliga avsättningar på områden med höga naturvärden, som är betydelsefulla. När det gäller de formellt skyddade områdena, som är skyddade enligt lag, behövs det sådana områden

också. Men det är oerhört viktigt att skogsägare får en skälig ersättning för att avsätta sin skog.

Hur står sig den svenska skogen när det gäller skyddad natur och skog om man ser det i ett internationellt perspektiv?

– Det är lite svårt att jämföra, då skydden definieras och utformas på olika sätt. Men om man bara tittar på områden med ett strikt skydd hamnar Sverige och Finland i topp bland de länder i Europa som har mest skyddad skog.

I rapporten lyfter ni rödlistade arter. Är skogsbruket ett hot mot dem?

– Rödlistan är jättebra som ett kunskapsunderlag för Sveriges arter. Men den används ofta som en värdemätare för biologisk mångfald och många tror att alla arter på rödlistan är utrotningshotade, men det stämmer inte. Det finns många vanliga arter som till exempel kråka som är rödlistade utan att vara utrotningshotade, nu pratas det även om att älgen kan bli rödlistad. Dessutom är en stor

del av de rödlistade skogsarterna knutna till ädellövskog, som avverkas i liten omfattning, så att skogsbruket skulle vara ett hot mot Sveriges skogsarter är överdrivet. Däremot är det viktigt att aktivt gynna vissa arter, säger Linda.

Vad tror du om skogens framtid?

– När det gäller den biologiska mångfalden i skogen är jag hoppfull. Vi blir allt mer medvetna om hur vi ska sköta skogen för att gynna olika arter. Utvecklingen går helt klart åt rätt håll. Skogsbruket utvecklas hela tiden. Vi provar nya saker och lär oss mer och mer. Det stämmer inte att skogsbruket är statiskt.

– Sedan är skogen oerhört viktig för att vi ska kunna fasa ut fossila material i samhället.

– Det mesta som tillverkas fossilt idag kommer kunna ersättas av material från skogen. Men skogen är inte oändlig, så vi måste minska konsumtionen och öka cirku­lariteten och se till att saker kan användas på nytt.

Att vara skogsägare i framtiden kan inte vara något annat än positivt. Skogen har en viktig roll att fylla, samman­ fattar Linda.

Sedan mitten av 1990-talet när det kom en ny skogsvårdslag i Sverige har det svenska skogsbruket utvecklats till det bättre. Vi är idag mer medvetna om hur vi ska sköta skogarna.

Skogsindustrins framtidsagenda I Skogsindustrins Framtidsagenda har skogsindustrin formulerat tre löften inom klimat, cirkularitet och biologisk mångfald som ska infrias 2040. Framtidslöftet för den biologiska mångfalden innebär att Sverige ska ha livskraftiga skogar med en rikare biologisk mångfald.

Ett mer varierat skogsbruk, ökad naturvårdande skötsel, mer forskning och nya mätmetoder för att nå mer kunskap, är några viktiga steg på vägen.

Foto Torbjörn Swenelius, Toby Photos

Foto Ola Kårén – Skogsindustrierna

Det är inte bara sällsynta arter som kan bli rödlistade. Även vanliga arter som kråkan finns på rödlistan, eftersom populationen minskat.

Skyddad skog i Sverige Av Sveriges totalt 28 miljoner hektar skogsmark är ungefär 25 procent undantagna från skogsbruk. Det kan handla om nationalparker och biotopskyddsområden, men också frivilliga avsättningar och lågproduktiva skogar.

Det finns flera olika skyddsformer för skog i Sverige.

Vi har 29 nationalparker, drygt 4 100 naturreservat och över 7 500 biotopskyddsområden.

Den svenska modellen Den svenska skogsvårdslagen från 1903 var först i världen med krav på återbeskogning. Idag är jämställda mål mellan produktion och miljö och frihet under ansvar utmärkande för det svenska skogsbruket.

1 procent avverkas varje år

Nästan halva Sveriges landyta, knappt 20 miljoner hektar, används för virkesproduktion. Varje år föryngringsavverkas drygt 200 000 hektar, det vill säga ungefär 1 procent av arealen och gallring utförs på ungefär 300 000 hektar.

Källa | Skogsindustrierna

1 | 24 Skogsnära 19

TEMA – Biologisk mångfald

Lina Lejonberg, naturvärdesspecialist på Stora Enso Skog.

Arterna som gömmer sig i din skog Visste du att mykorhizzasvampar hjälper träden i skogen att växa mer och att ovanliga hackspettar hittar föda i död ved? Din skog är ett ekosystem, fyllt med spännande arter som samarbetar.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

V

äxter, lavar, småkryp, svampar och gamla stubbar. De är alla viktiga på olika sätt.

– En skog är ett ekosystem i sig, en stor osynlig väv av pågående samarbeten mellan hundra- eller tusen­tals arter och deras livsmiljö, berättar Lina Lejonberg, naturvärdesspecialist på Stora Enso Skog.

– Ta något så enkelt som en tall till exempel. Tallen kan bli så gammal som 1 000 år i säregna fall. Sedan, efter sin död, kan den ändå fortsätta stå upp i flera hundra år och därefter fortsätta sin tillvaro som fallen låga i ytterligare flera hundra år. Under alla dessa århundraden är tallen i sin tur både livsmiljö och samarbetspartner för oräkneliga andra arter och livsformer. Först som levande och sedan som död. I efterlivet blir den på ett sätt ännu mer full av liv än när den levde, konstaterar Lina.

Låt silverstubben stå kvar Förr i tiden, när återkommande skogsbränder var en naturlig del av skogens liv, fanns det många träd som hade blivit skadade av bränder. Träden fick ett tätvuxet och kåd-impregnerat virke av en kvalitet som knappt finns att se i skogarna idag, utom i form av gamla silverstubbar som skimrar mellan träden i en del skogar. Silverstubbarna är livsviktiga för alla de arter som behöver den sortens död ved för sin överlevnad.

Ett annat exempel är den ovanliga vitryggiga hackspetten som hackar ut sina bohål och hittar föda i stående döda lövträd. Den älskar larver och vedlevande insekter och är beroende av lövträdsrika skogar med mycket död lövved, på samma sätt som 200 andra hotade

20 Skogsnära 1 | 24

och känsliga lövskogsarter är.

– Så har du silverstubbar eller gammal död ved i din skog, låt de gärna stå kvar, föreslår Lina.

Mosippan gillar bränder Mosippan (även kallad Lady of the Snow) är en ovanlig blomma som trivs på sandmarker i torra tallskogar som tidigare präglats av bränder. Den är känslig för konkurrens från andra växter så när ris och annat brinner får mosippan fritt spelutrymme att växa.

– Om du har lyckan att skönja en mosippa i din skog, kan du som inte har möjlighet att naturvårdsbränna, rensa bort vegetation runt blomman för att minska konkurrensen från andra växter, säger Lina.

I din skog finns förhoppningsvis också mycket mykorhizza, svampens rötter som lever i symbios med träden genom sammankopplingar mellan rotsystemen. Svamparna kan frigöra viktiga mineraler och näringsämnen i marken. På så vis vitalitetsgödslar svampen träden och gör att de kan ta upp mer vatten. Träden ger i sin tur svamparna överblivet socker, vilket gör att de kan producera stora fruktkroppar och sprida fler sporer, som blir nya svampar.

– På så sätt bidrar faktiskt mykorhizzasvampen till att din skog växer bättre. Mykorhizzasvampar gynnas av hyggesfritt skogsbruk eller att du lämnar en skärm med äldre träd under längre tid, alternativt att du sparar enskilda evighetsträd eller mindre trädgrupper med gamla träd. Genom de åtgärderna dör inte rotsamarbetet ut, förklarar Lina.

Din skog är ett ekosystem fylld med spännande arter. Var därför inte för noga att städa den!

Hänglavar åtråvärda för fåglar Hänglavar är åtråvärda för många mesfåglar. I lavarna gömmer sig nämligen insekter och småkryp som mesarna äter. De vanligaste hänglavarna i Sverige är tagellavar, skägglavar och garnlav. Tagellavar har mörka barkpigment och är skyddade för starkt solljus och kan trivas i trädtoppar, medan skägglavar och granlav är känsligare och växer längre ned på träden.

Hänglavar är främst förknippade med gammelskog i norra Sverige, men de kan också etablera sig i ny skog om det finns äldre skog i närheten. Klimatet i en flerskiktskog kan gynna lavar. De är inte lika utsatta för väder och vind och samtidigt får de lite solexponering genom luckorna i den brukade skogen.

Det som kallas vitmossa eller fönstermossa och används i adventsljusstakar heter egentligen fönsterlav

och går under samlingsnamnet renlav. Fönsterlaven har fått sitt namn av att den förr sattes i utrymmet mellan ytter- och innanfönster för att samla upp fukt. Den växer på väldigt karg mark där jorden är torr. Renlav är renens viktigaste föda under vintern.

Totalt är de svenska skogarna ett hem för hela 25 000 arter.

– Artrikedomen bidrar till skogens vitalitet. Att ha ett välfungerande ekosystem i sin skog kanske blir allt viktigare för att behålla motståndskraft mot framtida insekts- eller svampangrepp eller effekter av klimat­ förändringar, säger Lina.

Finns det några enkla åtgärder för att gynna olika arter och biologisk mångfald?

– Om du inte redan har en bra översikt över var de 1 | 24 Skogsnära 21

TEMA – Biologisk mångfald

Foto Shutterstock

Mosippan är en ovanlig blomma som trivs på sandmarker i torra tallskogar som tidigare präglats av bränder.

Gå ut i skogen och kata!

25 000 arter

Du som skogsägare kan gå ut och kata tallar för att provocera fram kåda som impregnerar träet och gör det långlivat och beständigt, det blir så kallad fetved. Vid katning barkas eller huggs en eller flera långa ränder längs stammen i en rakvuxen och mogen tall. Metoden används för att manuellt efterlikna brandens påverkan på träd. Kata några tallar till dig själv för att få beständigt virke eller för att få bra tändved till brasorna i skogen och kata samtidigt några som är till skogens eget liv och får bli kvar i skogen!

I de svenska skogarna finns över 25 000 olika arter. 6 000 av dem är knutna till död ved, allt från svampar, mossor och lavar till olika djur.

Nästan 1 000 arter är beroende av tallen. Raggbocken är en av dem, det är skogens längsta långhorning.

högsta naturvärdena och produktionsvärdena i din skog finns kan du skaffa dig en grön skogsbruksplan. Då ser du bland annat vilka områden som har bäst förutsättningar att skötas på ett sätt som gynnar biologisk mångfald. För skogsägare som är intresserade av att testa alternativa skötselmetoder eller trädslag eller göra åtgärder som gynnar kultur- och naturvärden i skogen finns också flera ekonomiska stöd att få. Vi kan hjälpa till att förmedla kunskap och kontakter, säger Lina.

Ett annat tips är att inte vara alltför noggrann med att städa din skog: – Om enstaka träd står och dör eller faller ner på marken måste de inte nödvändigtvis städas bort. Ibland måste du ta bort nyligt döda barrträd för att skydda

Lämna silverstubbar i din skog. De är livsviktiga för arter som behöver död ved för sin överlevnad.

Foto Ola Kårén, Skogsindustrierna

I lavar trivs många insekter. Här syns granlav och varglav.

22 Skogsnära 1 | 24

skogen mot storskaliga insektsangrepp. Men vid mindre angrepp kan det vara bra att veta att barkborredödade träd inte behöver utgöra någon risk för skogen; tvärtom kan det efter angreppet vara så att barkborrarna har lämnat trädet medan rovinsekter som tar barkborrar finns där istället – då blir det kontraproduktivt att städa bort de träden från skogen.

– Om du har en blandning av trädslag i din skog kan du med fördel låta det fortsätta finnas en variation och inte vara alltför nitisk med att städa bort lövträd exempelvis – det gynnar den biologiska mångfalden, samtidigt som det också sprider riskerna för att skogens produktionsvärden ska komma till skada på olika sätt. God produktion blir hjälpt av bra naturvård!

1 | 24 Skogsnära 23

TEMA – Biologisk mångfald

24 Skogsnära 1 | 24

Emma Wikström, programledare för biodiversitet på Stora Enso.

Så jobbar Stora Enso för att öka den biologiska mångfalden I Stora Ensos biodiversitetsprogram ingår 31 konkreta åtgärder för att öka den biologiska mångfalden till 2030.

– Genom att stärka den biologiska mångfalden blir våra skogar mer motståndskraftiga, säger Emma Wikström, programledare för biodiversitet på Stora Enso.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

V

ad har vitryggig hackspett, raggbock, sandödla, rökdansfluga gemensamt? De är paraplyarter, det vill säga arter som lever i ett område med många andra känsliga arter och de har specifika krav på sin livsmiljö. Genom att gynna paraplyarten gynnar man även andra känsliga arter som finns i samma område.

I Stora Ensos biodiversitetprogram för den egna skogen är gynnandet av arter ett fokusområde. Andra fokusområden är biodiversitetsfrämjande skötsel, vatten, lövträd och död ved.

– Biologisk mångfald, eller biodiversitet, är avgörande för att skogen och planeten ska må bra. Med vårt biodiversitetsprogram vill vi inte bara skydda och bevara, utan också vidareutveckla och återskapa livsmiljöer för de gener, arter och ekosystem som hör hemma i våra marker, säger Emma Wikström.

Vad gör man då rent konkret i skogen för att göra en positiv skillnad för den biologiska mångfalden?

– Ett exempel är att vi kommer att lämna så kallade mesgrupper i samband med förröjning. En mesgrupp är ett område som lämnas oröjt vid förröjning. Det är små buskage med underväxt som ger bra livsmiljöer för småfåglar. Målsättningen är att lämna minst en mesgrupp per hektar i de bestånd som förröjs inför gallring. Det

här är en enkel åtgärd som även privata skogsägare kan prova, säger Emma Wikström.

En annan konkret åtgärd som Stora Enso satsar på är att byta ut vattenbarriärer i värdefulla vattendrag. Det handlar om att vägtrummor ersätts av valvbågar, vilket förbättrar vandringsvägarna och skapar bättre lekområden för fiskar och andra vattenlevande organismer.

Ytterligare en insats är att skapa död ved för att gynna arter som exempelvis raggbocken, något som kan göras med hjälp av veteranisering.

– Då skadar man medvetet enskilda träd utan att de dör. På tall ger det en försvarseffekt och trädet utvecklar väldigt mycket kåda. När tallen Talltitan trivs i så kallade mesgrupper. sedan dör bryts den ner väldigt långsamt och blir till hård död ved. Veteranisering av löv ger en rötskada som gör veden intressant för väldigt många insekter. Vårt mål är att utföra 1 | 24 Skogsnära 25

TEMA – Biologisk mångfald

veteranisering på utvalda träd som vi lämnar i samband med slutavverk­ningar, en enkel åtgärd som även enskilda skogsägare kan prova, säger Emma.

För att gynna olika arter genomför Stora Enso även naturvårdsbränningar.

– Det är en riskfylld och kostsam aktivitet som måste ske under kontrollerade former. Vi lägger stor vikt på planering och säkerhet inför, under och efter en naturvårdsbränning. Men det är en aktivitet som har betydelse för den biologiska mångfalden. Omkring 100 arter är beroende av brand för att över­ leva, exempelvis rökdansflugan.

Vilken åtgärd ger då mest effekt?

– Variation är nyckeln. Vi behöver olika typer av bestånd och livsmiljöer för att öka biodiversiteten, ett ord som faktiskt betyder variation. Så de olika åtgärderna är alla viktiga på olika sätt. Som enskild skogsägare kan man även tänka på att satsa på ett varierat bestånd och att gärna gynna lövträd, där det passar.

Död ved och döda träd är livsviktiga för många arter. Stora Enso skapar död ved i sina egna skogar för att öka den biologiska mångfalden.

Vad är målet med biodiversitetsprogrammet?

– Att genomföra 31 konkreta aktiviteter som ingår i programmet. Det är ett steg på vägen på vår resa för att nå vårt långsiktiga mål att ha nettopositiv* inverkan på biologisk mångfald till 2050. Vi har inte alla svar på hur allt funkar, utan kommer behöva testa oss fram och lära oss under resans gång.

Stora Ensos biodiversitetsprogram Stora Enso tar krafttag för den biologisk mångfalden.

I Stora Ensos biodiversitetsprogram för den egna skogen finns 31 konkreta åtgärder för ökad biologisk mångfald som man ska jobba med till 2030.

Det övergripande målet är att Stora Enso ska vara biodiversitetspositiva till 2050.

Programmet innehåller fem fokusområden som gör positiv skillnad för biologisk mångfald: biodiversitetsfrämjande skötsel, vatten, lövträd, död ved, och slutligen arter och habitat.

Läs mer om de konkreta åtgärderna här:

26 Skogsnära 1 | 24

Hur kan åtgärderna inspirera enskilda skogsägare?

– En stor del i det här arbetet är att bygga på våra kunskaper ännu mer, testa forskningsresultat i praktiken och hitta ännu bättre metoder för vårt skogsbruk. Även om det här biodiversitetsprogrammet inriktas på Stora Ensos egna skog kommer vi ta med oss kunskapen vidare till privata skogsägare. * Nettopositiv betyder att man tillför mer värde för den biologiska mångfalden än man tar.

Niklas Fogdestam, skogsbruksutvecklare på Stora Ensos dotterbolag Sydved.

Aktivt skogsbruk och biologisk mångfald – går det att kombinera?

Precis som all annan mänsklig aktivitet påverkar skogsbruket den biologiska mångfalden. Men hur är det, kan vi både bedriva ett hållbart skogsbruk och samtidigt värna den biologiska mångfalden?

Text Annsofie Öhman Foto Stora Enso

S

kogen ska brukas så att alla arter i skogen kan fortleva, det säger Niklas Fogdestam som är skogsbruksutvecklare på Stora Ensos dotter­ bolag Sydved och tillägger att många förutsättningar för biologisk mångfald har förbättrats de senaste 20–30 åren.

med USA:s Atlantkust. Blodet används för att testa nya vacciner. Cancerläkemedlet Taxol från idegranen och tuppkammar mot artros är andra exempel. Idag har vi förmodligen bara skrapat på ytan, vad gäller biolo­giska ämnen som kan verka läkande, tror Niklas.

Varför är det viktigt med biologisk mångfald?

Hur påverkas den biologiska mångfalden av avverkningar?

– Det finns flera anledningar. För det första handlar det om livsviktiga och oersättliga ekosystemtjänster. Tar man bort en pusselbit, så försvinner kanske en annan, vilket i sin tur leder till att en tredje mer ”viktig” art försvinner. Vi vet inte alltid i förväg hur allt påverkas. Ju fler arter som finns, desto starkare är ekosystemet och kan klara extrema händelser som översvämningar, torka, skogsbränder och sjukdomsalstrande bakterier.

Ett exempel är att vi för vår dagliga livsmedelsförsörjning är beroende av maskar som gör jorden bördig och insekter som pollinerar och bekämpar skadeinsekter.

I sin tur ger troligen skadeinsekterna oss andra nyttor som vi idag inte fullt ut känner till.

Ur ett moraliskt perspektiv är det naturligtvis orimligt att människan som art ska ha rätt att utrota en annan art. Tittar man närmare på medicinska skäl så har vi redan i dag nytta av mediciner som har substanser från djur- och växtriket.

– Ett exempel är det blå blodet från dolksvansen, även kallad hästskokrabba, som bland annat lever längs

Precis som annan mänsklig aktivitet har skogsbruket inverkan på den biologiska mångfalden. Både växter och djur kan påverkas på olika sätt.

– När man har avverkat trivs växter som är vana vid skugga inte lika bra som tidigare. I de flesta skogar som Å andra sidan gynnas arter som trivs bäst brukats tidigare kan i ljusa miljöer, som till exempel hallon, man fortsätta bruka mjölkört och bräken. För de vilda djuren skogen och samtidigt innebär det att de inte kan gömma sig på samma sätt, men att de får desto mer att äta värna den biologiska av på hygget, säger Niklas. mångfalden om man Även kulturbetingade arter, som till bara tänker till lite. exempel blommor och gräs i beteshagar, vill ha ljusa miljöer för att trivas.

– Det är svårare att få dem att överleva om vi bara låter skogen växa som den vill, det vill säga inte brukar den. Risken är också stor att skuggföredragande arter, som gran och bok, så småningom tar över mark på bekostnad av ljusföredragande arter.

1 | 24 Skogsnära 27

TEMA – Biologisk mångfald

Vilken roll spelar skogsbruket för klimatet?

Växande skog fångar upp koldioxid ur luften och lagrar den som kol i träd och mark. Så fort träden dör – av ålder, stormar, brand eller insekter – så börjar de brytas ner och avge koldioxid.

– Argumentet att låta träden stå kvar för att binda koldioxid är därmed bara giltigt så länge någon kan lova att träden kommer att leva vidare vilket naturligtvis är omöjligt. Ett sätt att öka mängden kol som lagras är genom att öka antalet barr och löv per ytenhet, det är ju där fotosyntesen sker, vilket kommer att öka virkesförrådet. Med andra ord bruka skogen på ett hållbart sätt.

Kan man förena biologisk mångfald och aktivt brukande av skogen på ett bra sätt?

– Skogen är viktig för klimatet. Sedan behöver samhället produkter som skogen kan ge oss. Vi avverkar träden för att de behövs till papper, virke, energi och för att utveckla nya produkter som kan ersätta bland annat produkter baserade på fossil olja, resonerar Niklas.

Den svenska modellen är bra, vi har hittat en rimlig balans mellan virkesproduktion och biologisk mångfald och sociala värden.

EU:s program för skogen • Sverige ska enligt EU:s klimatprogram öka den årliga kollagringen i skog och mark från dagens cirka 43 miljoner ton koldioxid per år till 47 miljoner från och med år 2030.

• Fit for 55 är en samling lagstiftnings­ förslag som EU lanserat för att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030, jämfört med 1990 års nivåer.

28 Skogsnära 1 | 24

I Sverige finns en hel del skogsmark som inte brukas med fokus på produktion, runt 25 procent, enligt SCB som hänvisar till Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och SLU Riksskogstaxeringen. Det är både frivilligt och formellt skyddade områden. I siffran ryms även skogliga impediment och marker som inte är lämpliga för skogsbruk.

– Men i de flesta skogar som har brukats tidigare kan man fortsätta bruka skogen och samtidigt värna den biologiska mångfalden om man bara tänker till lite, säger Niklas.

Han säger också att det är svårt att mäta biologisk mångfald på ett enkelt sätt, då är det enklare att mäta viktiga livsmiljöer för skyddsvärda arter, till exempel död ved och naturvärdesträd.

– Ett sätt är att mäta antalet viktiga livsmiljöer och kvaliteten på dem, både innan och efter en skoglig åtgärd. Även om vi tar bort många levande träd skulle vi kunna skapa nya viktiga livsmiljöer med veteranisering, det vill säga skada levande träd som så småningom ger död ved i olika former.

Så länge träden har ett ekonomiskt värde, idag i form av massaved, timmer eller bränsle (i morgon kanske det är något annat) så kommer träden att vårdas av skogsägaren och samhället. Exempelvis genom plantering, nya skogsbilvägar och forskning om skadeinsekter och brandbekämpning.

– Den svenska modellen är bra, vi har hittat en rimlig balans mellan virkesproduktion och biologisk mångfald och sociala värden, som att det finns vandringsleder och att det ser trevligt ut i skogen. Vi värnar också vårt kulturarv och lämnar kulturstubbar som markerar ut till exempel gamla kolmilor.

– Ett aktivt skogsbruk är viktigt för såväl klimat som bioekonomi. Vi lär oss hela tiden och min uppfattning är att man måste kunna bedriva både ett aktivt men hållbart och ansvarsfullt skogsbruk och värna den biologiska mångfalden, summerar Niklas Fogdestam.

Vad är biologisk mångfald?

Begreppet beskriver variationen av liv på jorden; det vill säga växter, svampar, djur och mikroorganismer. Det finns tre nivåer: mångfalden av arter, genetiska variation inom arter samt mångfalden av ekosystem (olika naturtyper och landskap). Biodiversitet, som är det engelska ordet, används ju också. Men det betyder samma sak.

1 | 24 Skogsnära 29

Lisen Sundgren tror att vilda växter kommer bli en viktig resurs i framtidens mathushållning.

Foto Moa Andersson

Plocka och ät vild mat

Näringsrikt, gott och i överflöd

30 Skogsnära 1 | 24

Äta maskros, kirskål och granskott? Javisst! Det finns mycket gott att upptäcka under skogspromenaden. Lisen Sundgren, erfaren örtkännare, delar med sig av sina bästa tips till dig som är nyfiken på att plocka och äta vilda växter.

Text Annsofie Öhman Illustrationer Nadia Nörbom

För hälsan och matupplevelsen Intresset för att plocka och äta vild mat verkar öka från år till år. Och här har Lisen flera förklaringar: – Till att börja med gastronomiska, många av kockarna som gillar det nordiska köket vill lära sig mer om vilda ätbara växter. Sedan finns hälsoaspekten, vi vill veta vad vi äter och den vilda maten är ju både lokal och säsongsanpassad.

Hon nämner även prepperkulturen, att vi vill kunna klara oss själva av det vi kan odla och samla om det skulle krisa.

– Alla ingångar till att äta vild mat är bra. När du plockar örter ser du också den övriga naturen. Vi blir uppmärksamma på det vi har omkring oss. I naturen känner vi mindre stress och är mer närvarande, tycker Lisen.

Idag är det många människor som äter samma sak hela tiden. Lägger man till vilda örter i kosten får man en mer varierad kost, vilket är bra inte minst för tarmfloran.

– Jag tror att vilda växter kommer bli en viktig resurs i framtidens mathushållning – de är näringsrika, smak­ rika, finns i överflöd och flera av dem går att odla relativt enkelt, som till exempel nässla, kirskål, svinmålla och pilört.

Börja med maskros och kirskål Det finns massor av ätbart i naturen och Lisen tycker att man kan börja med växter man känner igen, som till exempel maskros, brännässlor, kirskål och björklöv.

Granskott, som plockas ljusgröna, kan man också äta.

Som skogsägare plockar man dem i sin egen skog, men för alla andra gäller allemansrätten. Du får alltså inte plocka granskott i någon annans skog utan ett okej från skogsägaren.

– Många, men långt ifrån alla, vilda örter har en mer besk och bitter smak än odlade örter, men du vänjer dig vid det. Ofta går kockarna i gång på smakerna, en vild växt kan komplettera en hel rätt.

Ett tips till den som vill börja plocka vilda växter är att utrusta sig med en bra flora. Men många tycker också att det är inspirerande att gå en kurs tillsammans med andra. På Lisens kurser, som idag är mer än välfyllda, kommer både män och kvinnor i olika åldrar. Många unga kockar vill också lära sig mer om vilda växter.

Foto Lisen Sundgren

L

isen Sundgren är en av Sveriges främsta experter på vilda och odlade ätliga växter.

Under många år har hon fördjupat sig i växternas värld och delar med stor entusiasm med sig av sitt kunnande om naturens mat. Både genom växt- och naturvandringar, kurser och sina egna böcker.

– Naturen har alltid funnits i mitt liv. För nästan 30 år sedan drabbades jag av utmattningssyndrom och det var under den perioden mitt intresse för örter väcktes.

Jag började jobba på Rosendals trädgård i Stockholm och efter ett tag mådde jag bättre. Örterna drog in mig i sin värld, konstaterar hon.

Idag beskriver hon sig själv som natur- och skogsterapiguide, herbalist och forager. Det sistnämnda ett engelsk ord som betyder ungefär ”en som samlar vilda ätliga växter till mat”.

– I början när jag startade min verksamhet med örter tyckte folk att det var väldigt udda. På min första guidade vandring kom bara tre personer, men deras entusiasm gjorde att jag fortsatte. Jag kände på mig att det skulle bli stort, minns Lisen.

Skörda varsamt När man är ute i skog och mark för att plocka sin egen mat är det några saker man ska tänka på.

– Ta med en örtsax, när man 1 | 24 Skogsnära 31

Foto Lisen Sundgren Foto Adobe Stock

plockar örter ska man inte dra upp hela roten, bara själva kvisten.

Handskar är också bra att ha, särskilt när man plockar brännässlor. Plocka inte närmare än 50 meter från en trafikerad väg.

Man ska också skörda varsamt och aldrig plocka ett helt bestånd. Hon ger ett exempel: – När de första violerna kommer så plockar du max tio procent av det som finns i beståndet. De är viktiga för pollinerande insekter. Skörda varsamt!

Växterna lägger man sedan i en korg eller papperspåse. I en plastpåse blir det lätt fukt vilket kan försämra kvaliteten på växten. När man kommer hem så sköljer man växterna. Vissa funkar att frysa, andra smakar bäst att äta som färska.

Till sist, har du någon favoritväxt?

– Tidiga nässlor! Du kan göra en enkel soppa eller steka dem och äta med pasta. Nässlor och även kirskål kan du äta som grönkål och spenat. En annan växt att börja med är vårens späda maskrosor. Testa och stek dem i olivolja, med vitlök och citron. Nästa gång blandar du maskrosen med spenat. Jag tycker att det är gott med den något bittra smaken!

Man kan inte annat än inspireras av Lisens entusiasm för örter, och i alla fall jag kommer leta efter vilda växter nästa

Kom i gång och samla vilda växter

1. Börja med växter som du känner igen; maskrosor, rosenblad, nypon, brännässla, förgätmigej och harsyra. Skaffa dig en bra handbok för vilda ätbara växter, så att du får koll på vilka som är ätliga och vilka som är giftiga (det finns ett fåtal dödligt giftiga, sen finns det andra som kan orsaka förgiftningssyndrom som illamående, yrsel, kräkningar och liknande).

2. Plocka växterna när det är torrt ute (särskilt om du ska torka bladen). Lägg dem i en korg eller papperspåse så håller de bättre.

Glöm inte örtsax och tunna handskar.

3. Plocka minst 50 meter från trafikerad väg.

Skölj växterna innan du använder dem.

4. Plocka bara lite, så att växten kan föröka sig och pollinerande insekter och djur får vad de behöver.

5. När man testar något nytt är det klokt att äta med måtta.

gång jag rör mig i skog och mark. Det gröna skafferiet bjuder på ätbara örter fullproppade med vitaminer och andra nyttigheter, helt gratis och i mängder. Känns som en trend helt rätt i tiden!

Nässlor med kardemumma 4 portioner 4 gula lökar smör till stekning 1 liter vatten 1 ½ liter nässlor 4 dl gröna ärtor eller 2 avokador 4 hela kardemummakapslar eller ½–1 tsk stött kardemumma 25 g smör salt och peppar Hacka löken grovt och fräs den glansig i lite smör i en kastrull. Tillsätt vatten och nässlor. Ge det hela ett uppkok och låt sjuda under lock i 5 minuter.

Lägg ärtor eller avokadofruktköttet och kardemumma­ kapslar i en mixer, häll i nässlor och kokvatten och mixa soppan slät.

Häll tillbaka soppan i kastrullen, rör ned smör och smaksätt med salt och peppar. Värm på snabbt och servera.

Nyponkräm För stenåldersmänniskan var nyponmos en delikatess, det kan nog ha smakat ungefär så här. Den här krämen blir ganska tjock. Tillsätt mer vatten om du vill göra soppa.

4 portioner 1 liter hela färska eller djupfrysta nypon 1 liter vatten Smaka av med honung eller socker Rensa och skölj nyponen. Skär av blomfästena och lägg nyponen i en kastrull. Häll på vatten så att det täcker.

Koka upp, stäng av värmen efter 5 minuter, mosa nyponen lite grovt med en gaffel och låt dra över natten under lock i rumstemperatur.

Koka upp blandningen igen och låt den sjuda i 15 minuter under lock. Passera genom en finmaskig sil eller passör. Häll tillbaka soppan i kastrullen och tillsätt honung eller socker, rör om tills det har lösts upp. Förvara i kylen. Håller i 3–4 dagar. Går bra att frysa in.

Granskottstsatsiki 4 portioner 2 dl färska granskott 2–3 msk oliv- eller rapsolja 2 dl matlagningsyoghurt eller växtbaserad dito ev. 1 finhackad vitlöksklyfta salt och nymalen svartpeppar Finhacka granskotten och blanda med resten av ingredienserna i en skål. Smaka av med salt och peppar och droppa lite extra olja över.

Recept: Lisen Sundgren

32 Skogsnära 1 | 24

Kirskål

Maskros

Använd kirskål på samma sätt som spenat och mangold. Plocka de tidiga skotten på våren. Skördar du senare så plocka de späda, ljusgröna skotten. Går att förvälla och frysa in.

Späda maskrosblad passar bra i en sallad, blanda gärna med ruccola eller annan sallad. Av blommorna kan man göra saft och te. I krigstider gjorde man kaffe på rostad maskrosrot.

Nässlor

Tusensköna

En riktigt näringsrik ört. De små späda bladen är godast. Gör en nässelsoppa eller använd som pesto eller i pajer.

Både blommorna och bladen är ätliga och kan användas som vacker, ätbar dekoration i sallader. Blommorna kan även användas för att göra te.

Harsyra Ett syrligt tillskott, full av C-vitamin.

Kan inte ätas i stora mängder, men är fina som dekoration både i sallader och efterrätter.

Älgört Smaken påminner om mandel. Blommorna kan man göra saft av eller ha som smaksättare i bordsvatten. Eller så gör du ett örtte.

Våtarv Dyker upp överallt i trädgårdslandet.

Går att äta blad, blomma, skott och stjälk. Passar både rå i sallad och i soppa.

Granskott På våren kan du plocka de spröda skotten. Passar i sallad och viltgrytor. God smaksättare i olja och vinäger.

Hägg

Har en mild, syrlig smak. Passar bra som dekoration på tårta, i maträtter och sallader.

Både blommor och bär kan användas till att koka saft, göra vin eller vinäger.

Dekorera bakverk med häggblomman.

Foto Annsofie Öhman

Violer

Äta vilda växter – handbok med recept är Lisens senaste bok. Vänder sig till nybörjare som får tips på 33 vanliga växter att plocka och äta. Adlibris.com, 269 kr.

1 | 24 Skogsnära 33

34 Skogsnära 1 | 24

Nytt liv i skogen Nu börjar det bli livat i skogens snår, buskar och träd. I Sverige har vi ungefär 75 däggdjursarter och en hel del av dem lever i skogen. Där finns ju allt från sorkar, skogsmöss, fladdermöss och ekorrar till större djur som hare, räv, björn, varg, älg, vildsvin och rådjur. Här bjuder vi på härliga bilder på skogens nya generation som gör sig redo för det tuffa livet i skogen.

Text Annsofie Öhman Foto Kenneth Johansson

1 | 24 Skogsnära 35

Räven Från slutet av mars till början av maj föder räven fem till nio ungar.

Grytet grävs ut bland stenrösen, under trädrötter eller i sandiga slänter. Ungarna är blinda vid födseln och öppnar ögonen först efter ett par veckor. Den första tiden diar de och äter sedan uppstött föda eller byten som föräldrarna tar hem.

Familjen håller samman till sep­tember.

Björnen

Från slutet av maj och tre, fyra veckor framåt föds kiden. De kan gå redan efter en timme. Första dygnet har geten nära kontakt med kiden. Sen tittar hon till dem flera gånger per dygn för att ge di och slicka dem.

När kiden föds är pälsen skyddstecknad med ljusa fläckar. Efter några veckor blir pälsen mer enfärgad. De första veckorna ligger kiden stilla, för att avge minimalt med rörelser som kan locka till sig rovdjur.

36 Skogsnära 1 | 24

Foto Adobe Stock

Rådjur

I Sverige finns brunbjörnen som, efter isbjörnen, är den största av alla björnar. Brunbjörnen kan variera mycket i storlek och en vuxen björn väger mellan 60 och 250 kilo. I januari till februari föder björnhonan sina ungar i idet. De följer sin mor under ett till två år, men övergivna ungar klarar sig ganska bra på egen hand efter första sommaren. Brunbjörnen lever huvudsakligen på rötter, örter och bär. Men i perioder äter den också animalisk föda, allt från små myror till älg och ren.

Foto Adobe Stock

Haren I Sverige finns både fälthare och skogshare. Fältharen får första kullen i mars. Skogsharen får två till tre kullar med början i april. Redan efter några minuter lämnar honan sina ungar och återkommer sedan till dem endast en gång per dygn. Det fungerar bra för ungarna, då honans mjölk är tillräckligt näringsrik. Skogsharen är mindre och har en knubbigare kropp. Vintertid är skogsharen helvit i norr och gråvit söder om Dalälven.

Fältharen har längre öron och svans.

Älgen Från slutet av maj till början av juni föder älgkon en till två kalvar.

De rödbruna kalvarna väger då 10–15 kilo. De är snabbt på benen och kan följa sin mor redan efter någon timme. Som nyfödd dricker kalven bara mjölk, men börjar snart smaka på växter.

1 | 24 Skogsnära 37

E n p r at s t u

2 m d n

ed

av våra skogsägare

Vad är det bästa med att vara skogsägare och vilken är nästa åtgärd i din skog?

Vi fick en pratstund med två av våra skogsägare.

Text Sanna Casson och Annsofie Öhman Foto Privat

38 Skogsnära 1 | 24

Foto Kerstin Jonsson

Peter Lindvall Peter Lindvall äger en skogsfastighet med 98 hektar produktionsskog. Den ligger utanför Enköping och består av en blandning mellan gran, tall och löv.

Vad är nästa åtgärd i din skog?

– Röjning! Den är A och O för att få en bra skog.

Jag gör all röjning själv höst och vår. Sedan tar jag hjälp av Stora Enso när det är dags för avverkning.

Hur blev du skogsägare?

– Jag har alltid älskat att vara i skogen. Som liten jagade jag med min pappa och nu tillbringar jag gärna mycket tid i skog och mark. När Österby herrgård, utanför Enköping, var till salu i början av 90-talet köpte jag gården, inklusive skogsmarken.

Numera är herrgården såld, men stora delar av skogen har vi behållit.

Vad gör du när du vill koppla av i skogen?

– För mig är jakten avkoppling. Då är man i nuet, upplever spänning, men också gemenskap och äter en god grillkorv vid brasan med jaktkamraterna.

Vad är det bästa med att äga skog?

– Mitt stora intresse är att jaga och det är något speciellt med att jaga på sin egen mark. Här är det verkligen kanonfina jaktmarker. Sedan tycker jag om att arbeta i skogen. Som pensionär har jag mer tid nu för att sköta om den. Jag har också sett till att certifiera skogen enligt FSC® och PEFC. Det känns viktigt.

Mattias Johansson Mattias Johansson äger skog i de sydöstra delarna av landet, i Bromölla och Lessebo, samt i Malå i Västerbotten.

Hur blev du skogsägare?

– Jag har alltid varit intresserad av natur, skog och vilt. För drygt tio år sedan beslöt jag mig för att investera i skog. Jag har flera skogsfastigheter, men den som jag kallar min hemfastighet ligger på Ryssberget i Bromölla i södra Sverige. Den är på 35 hektar. Genom åren har jag byggt ut det torp som fanns på fastigheten när jag förvärvade den. Jag är numera där så mycket jag bara kan och det är det som känns mest hemma.

Vilken typ av skog äger du?

– På Ryssberget är det mest gran, men jag vill gärna att det blir mer bok, som det ursprungligen var på den marken, i den mån det nu går.

Det är mitt ”hundraårsprojekt”.

Fastigheten i Lessebo är på 270 hektar och består mest av gran, och i Malå är det 132 hektar skog, som domineras av tall.

vårkanten. Vi har precis avslutat en slutavverkning där.

Det här har jag alltid med mig när jag går ut i skogen – Min telefon! Då kan jag använda den för att dokumentera mina planer. Sydveds app för skogsägare är ett väldigt bra verktyg när man är ute i sin skog.

Favoritmat i matsäcken när du är i skogen?

– Grillad korv är alltid gott!

Vad är det bästa med att vara skogsägare?

– I mitt vardagliga arbetsliv, som konsult inom redovisning och affärsrådgivning, så handlar väldigt mycket om idag och nästa månad och så vidare. Som skogsägare tar jag långsiktiga beslut som kommer påverka den skog som mina barn och kanske barnbarn sedan skulle kunna ta över. Det är få förunnat att kunna lämna det avtrycket. Man får ett större perspektiv på saker och ting och inser hur liten man är och att man ska ta vara på sin stund på jorden.

Vad är nästa åtgärd i din skog?

– I Lessebo blir det röjning nu på

1 | 24 Skogsnära 39

Ta vara på riset från din skog Att ta ut grenar och toppar, grot, när du gör en avverkning lönar sig.

Det skapar både hållbar energi och ger dig som skogsägare en intäkt som exempelvis kan finansiera markberedningen.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

F

örr var grot en restprodukt som ofta lämnades kvar i skogen, men nu används det på flera olika sätt. Dels läggs riset på marken där skogsmaskinerna ska köra, för att minska markpåverkan och dels kan riset flisas och transporteras till värmeverk, där det produceras el och värme.

– Den gröna omställningen i samhället har bidragit till att efterfrågan är stor på grot.

Ett lastbilslass med flis kan ge 100 000 kWh, det motsvarar uppvärmning och el till fem villor på ett år, berättar Per Olsson, grot-koordinator på Stora Enso.

Vad krävs då för att man ska kunna ta ut grot i samband med avverkning?

– Man kan ta ut grot på de allra flesta marker, förutom de marker som är extremt magra. Avverkningen bör vara

40 Skogsnära 1 | 24

minst en hektar stor för att du ska kunna plocka ut grot och man brukar räkna med att man kan ta ut grot en gång per omloppstid, berättar Per Olsson.

Att ta ut grot ingår i Stora Ensos koncept Rätt metod.

Det innebär att när du tar hjälp av Stora Enso med avverkningen är det stort fokus på att körskadorna ska minimeras. Dessutom tar man ut grot i så stor utsträckning det är möjligt.

Riset som ska flisas får inte innehålla jord eller sten och därför är det viktigt att inga maskiner kör på riset.

Den tillredda groten ska normalt alltid ligga och barra av sig innan det transporteras i väg, så att näringen från barren återförs till marken.

Groten ska vara så torr som möjligt när den kommer till värmeverket.

– Därför ligger grothögarna på tork i luftiga högar i ungefär ett år efter avverkningen. När högarna har torkat

Fakta om GROT Grot är grenar och toppar, avverkningsrester, som blir kvar på hygget efter en avverkning.

Genom att ta vara på grot omvandlas de enorma energimängderna i trädens grenar och toppar till grön, förnybar värme.

Uttag av grot behöver anmälas till Skogs­ styrelsen i samband med att du gör en avverkningsanmälan.

och transporterats till en väg täcks de med papper i väntan på flisningen. Groten flisas direkt på plats för att sedan transporteras vidare till ett värmeverk, berättar Per Olsson.

Hur mycket betalt du som skogsägare får för att ta ut grot varierar, men man brukar kunna räkna med att du får några tusenlappar per hektar, något som brukar kunna finansiera markberedningen.

– En annan fördel är att det blir mycket lättare att markbereda när riset är borta. Du skapar bra förutsättningar för nya plantor. Sedan bidrar du ju dessutom med fossilfri energi, avslutar Per Olsson.

Per Olsson, grot-koordinator på Stora Enso.

1 | 24 Skogsnära 41

Foto Lasse Arvidson

Lönsamt att gallra!

Säkra värdet på din skog genom att gallra. Skogen får bättre förutsättningar när den glesas ur med jämna mellanrum. Kvarvarande träd får grövre stammar och bättre motståndskraft mot skador. Skogen blir vackrare och dessutom ger gallringen dig en ekonomiskt vinst.

Vi hjälper gärna dig, vare sig det gäller gallring eller rådgivning. Hör av dig till din lokala virkesköpare.

Lös krysset och vinn en kylväska Vi lottar ut två stycken kylväskor bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 19 april till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com.

Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar.

Två vinnare i kryss #4, 2023 får varsin flaska: Åke Berglund i Karlstad samt Tord och Anna Lindström i Stockholm.

Foto Lasse Arvidson

Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av Skogsnära.

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

Foto Lasse Arvidson

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun