Våtmarken – en värdefull resurs

Våtmarken

– en värdefull resurs på din skogsfastighet

Impediment, mosse eller surhål. Kärt barn har många namn. Men oavsett vad du väljer att kalla våtmarken på din fastighet, så är den en värdefull resurs – inte minst för klimatet och den biologiska mångfalden. – Att anlägga en våtmark är enklare än man tror, säger Hans von Essen, som är generalsekreterare för Svensk våtmarksfond.

Många skogsägare har fått upp ögonen för våtmarkens betydelse för jakten och skogsbruket. – Förutom att fastighetens våtmarker stimulerar fågellivet och skapar goda jaktmöjligheter så gynnar de även övriga däggdjur och många rödlistade arter. Under torra somrar kan klövviltet hitta vatten och vegetationen i kantzonerna är bra för många arter. Det är helt enkelt mycket vilt som rör sig kring en våtmark. Med större variation i landskapet så bör det också kunna bidra till ett minskat vilttryck på den produktiva skogen, menar Hans von Essen.

Men vad är det för skillnad mellan en våtmark och ett viltvatten? Viltvattnet som begrepp håller på att fasas ut, säger Hans von Essen. – Viltvatten var en företeelse som blev vanlig under tidigt sjuttiotal då man grävde upp dammar och skapade mindre vatten enkom för jakt med fokus på fågeljakt. I dag används begreppet våtmark även för de vatten som skapas för jakten.

Drev på utvecklingen

Stiftelsen Svensk våtmarksfond bildades 1995 på initiativ av Svenska Jägareförbundet i samarbete med Sveriges Ornitologiska Förening. Sedan många år stöttas verksamheten också av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och det svenska näringslivet. Syftet är att skapa en bättre miljö för djur och natur genom att stötta bevarandet av landets våtmarker. Sedan 2013 leder Hans von Essen arbetet med våtmarksfonden, han är utbildad biolog och många känner igen hans namn från Svenska Jägareförbundet där han jobbade i nästan 30 år. – När våtmarksfonden startades fanns inga samhällsbidrag för skapandet och bevarandet av våtmarker. Det fanns ett stort behov av att få in pengar i systemet för att kunna stötta markägare som var beredda att satsa på sina våtmarker, förklarar Hans von Essen.

Stöttar med råd och bidrag

I takt med att det har tillkommit helt andra finansieringsmöjligheter i form av allmänna medel, bland annat genom landsbygdsprogrammet, har våtmarksstiftelsen fokuserat allt mer på rådgivning. – Våra medel används främst till att stimulera markägare att sätta i gång projekt och söka allmänna bidrag. Vi går ofta in och tar de kostnader som uppstår i samband med att man ska ta fram en projektplan. När man söker från allmänna medel brukar stödet vara 90 procent.

I vissa fall kan vi gå in och ta de sista tio procenten, förklarar Hans von Essen. Som skogsägare behöver man då alltså bara riska det egna engagemanget och den egna tiden.

Bra på lågproduktiv mark

Att anlägga en egen våtmark behöver inte alls vara särskilt krångligt. – Om du har lågproduktiva marker som ofta är översvämmade och där det är besvärligt att bedriva ett aktivt skogsbruk, kan du med ganska enkla medel skapa en våtmark. Ibland kan det räcka med att stoppa vattenflödet i ett dike, förklarar Hans von Essen.

På kort tid förvandlas ett område som man kanske inte har så stor nytta av till ett positivt inslag i landskapsbilden som gynnar jakten, skogen och den biologiska mångfalden. – Eftersom torvmarker avger mycket koldioxid är skapandet eller återskapandet av en våtmark också ett sätt att bidra till klimatomställningen.

Mindre byråkrati

Just nu pumpas det ut mycket pengar i det allmänna systemet. Regeringen har satsat 775 miljoner på svenska våtmarker under en treårsperiod. – Vi upplever dock att det är lite för mycket byråkrati runt anläggandet av våtmarker för att få riktig fart på verksamheten. Men det är positivt att det vid projekt under fem hektar inte krävs något tillstånd, du behöver bara göra en anmälan till länsstyrelsen. Det är bara om våtmarken överstiger fem hektar som det krävs ett tillstånd från mark- och miljödomstolen.

Men om man inte har flera hektar, går det att anlägga en våtmark ändå? Hans von Essen tycker inte att man ska stirra sig blind på storleken. – Det finns väldigt många mindre fastigheter och om alla anlägger varsin liten våtmark så gör det stor skillnad. Det finns många som skapar våtmarker under hektaret. Den lilla våtmarken är också värdefull!

Motstridiga budskap?

Som en del i regeringens satsning ges alltså bidrag för att nyskapa våtmarker genom att lägga igen diken som tidigare generationer skogsägare fått bidrag för att gräva. Hur går den ekvationen ihop? – Historiskt har det utgått statliga medel motsvarande minst sju miljarder för att torrlägga det som man på den tiden benämnde som vattensjuk mark. Det säger en del om hur mycket våtmarker som har funnits i de svenska skogarna en gång i tiden. Jag tycker att man får se någon rimlighet i det hela. Den enskilda markägaren kanske inte har ett intresse av att dränka marker där det finns en skogsproduktion som är helt okej, men ofta finns det en öppning för att skapa våtmarker på enskilda delar.

Hans von Essen Generalsekreterare, Svensk våtmarksfond

”Uppemot 70 procent av Sveriges ursprungliga våtmarker har försvunnit till följd av utdikning och uppodling. Många växter och djur är beroende av våtmarker och 19 procent av Sveriges rödlistade arter förekommer här.”

Text Amelie Bergman Foto Amelie Bergman, Mattias Svensson

Mattias skog sjuder av liv

Havsörnens skugga sveper in över våtmarken och änderna hukar sig förskräckt i vassen. Samtidigt lyfter tranorna en bit bort. Göken kommer hack i häl. Det sjuder av liv i Mattias Svenssons skog. – Jag får fantastiska naturupplevelser varje dag!

Mattias Svensson är virkesköpare på Sydveds Jönköpingsdistrikt och har omfattande erfarenhet av våtmarksanläggning. På fastigheten har Mattias förvandlat sex hektar improduktiv skogsmark till våtmark i etapper. – Jag har ett stort jaktintresse och ville testa. Sedan har det nästan slagit över lite, skrattar Mattias som sätter naturupplevelsen främst. – Våtmarkerna ger fantastiska natur och jaktupplevelser och har tillfört många viktiga värden. Sångsvanar, knipor, krickor och en massa grodor... Det är alltid en överraskning vilken upplevelse som jag ska få med mig hem den här gången, säger Mattias som menar att en skogsfastighet nästan alltid har något område som lämpar sig för en våtmark.

Så här såg våtmarken ut när den var nyanlagd...

...och så här ser den ut fem år senare.

Grävmaskinen används för att gräva ur våtmarken, bygga vallar och lägga rör.

Så skapar du en levande våtmark

Tips från Sydveds Mattias Svensson

1. Våtmarken skapas genom att dämma upp en plats med naturliga förutsättningar. Utgå gärna från ett surhål, en mosse eller något annat impediment som du ändå inte har någon större utväxling av i skogsbruket. Valet av plats är avgörande för kostnaden. Lås dig inte vid ett ställe direkt utan kolla förutsättningarna på flera platser. Ju mindre vall du behöver bygga, desto billigare blir det. Marken får gärna vara svagt lutande.

2. Utflödet av vattnet stoppas med hjälp av vallar och genom att täppa till utflöden, till exempel diken, vilket bidrar till en höjd vattennivå och gör att våtmarken kan behålla vatten även under torrperioder.

3. Vattennivån kan regleras med hjälp av en brunn eller att man lägger ett rör i botten på vallen.

4. En funktionell våtmark ska erbjuda fåglarna plats för skydd och häckning i form av beväxta partier, en öppen vattenspegel att landa på och lämpligt djup för att beta på botten. Man skapar klarvattenytor genom att gräva bort material; materialet kan sedan läggas upp som öar alternativt utmed strandkanten. Skapa gärna en oregelbunden strandlinje eftersom det ger mer liv åt vattnet. 30 cm djup är lagom för betning, 70 cm och mer ger en öppen vattenspegel där vegetationen inte slår igenom.

5. Vattennivån får gärna variera över året, det ger också större variation i växtligheten samtidigt som risken för igenväxning minskar. Men våtmarken får inte torka ut, då slutar den att fylla sitt syfte. Höga och stabila vattenflöden är inte nödvändigt för att kunna anlägga en våtmark, det är fullt görligt även vid mindre vattenflöden. Vid låga vattenflöden behöver du dock vara extra noga med att anläggningen inte läcker och torkar ut. Höga flöden kan omvänt ge problem vid kraftig nederbörd.

6. Titta till din våtmark några gånger per år, så att vattennivåerna är där du vill ha dem. Kontrollera också att överfyllnadsrören inte har täppts till av biologiskt nedfall. Snåla inte med överfyllnadsrören och lägg gärna flera stycken som extra säkerhet om det skulle sätta sig i något rör.

Foto Privat

Rebell på hotell

– Har ni varit här tidigare? Receptionisten vid hotellets gym ställde frågan. Vi svarade att vi varit där flera gånger, men att det första gången på den här resan som vi besökte gymmet. Hon gav oss ett formulär på en hel A4 där vi fick intyga att vi vare sig var hjärtsjuka, hade några allergier eller var stressade. Vi fick ta tempen och hon informerade oss också noggrant om att vi var tvungna att bära munskydd under hela gymbesöket. Undantaget om vi skulle springa på löpbandet, då behövdes inget skydd. Svensk som man är så ifrågasätter man oftast inte uppsatta regler utan gillar läget. Men nog var det lite underligt att vi som bokat gymmet för oss själva var ålagda att bära munskydd när det bara var jag och min man där. Lika märkligt att inte behöva bära skydd under löpturen på bandet, men behövde det för att lyfta hantlar i samma lokal. Säkerhetsregler är inte alltid helt tydliga, eller logiska. Kanske hade det med hotellets försäkringar att göra tänkte vi. För säkerhets skull genomförde vi träningspasset med munskydden på.

I hotellets lobby där man samlas för att dricka drinkar gällde tydligen andra regler. Munskydd på i samband med att man rörde sig runt i lokalen, munskydd av när man satt ner. Vad skillnaden var mot gymmet vet man inte. Ingen frågade heller gästerna om sjukdomar, allergier eller stress inför besöket i lobbyn. Kanske anses det mindre farligt att dricka alkohol än att träna? Oklart, men som svensk gillar man läget och muttrar lite för sig själv om det ologiska. Under det andra gymbesöket var jag ensam. Jag tog av mig munskyddet och kände mig lite rebellisk. Hela tiden höll jag koll på dörren ifall någon skulle spionera på mig eftersom jag trots allt kände mig lite som en skurk som bröt mot reglerna. Att träna på gymmet kändes omständligt och besvärligt så den tredje bokade tiden strök vi. Maken tog en löptur i området och jag stod på vår terrass och körde Friskis & Svettis gympapass via mobiltelefonen. Hotellets terrass var förresten såphal när det kom vatten på golvet. En stor skylt fanns uppsatt, om än på ett dolt ställe – ”Caution! Slippery when wet!” Vi märkte det när vi klev i och ur poolen. Jag funderade lite om det verkligen är EU-standard. Antagligen inte, men hala hotell är ju en säkerhetsrisk om något. När taxin till hemfärden mötte upp oss klev chauffören ur bilen och deklarerade att vi absolut inte behövde munskydd i hans bil. Vi gjorde tydligt att det verkligen inte var något problem för oss, men han tyckte att vi kunde ta av dem. Han sa sig vara fullvaccinerad och att hans chef inte alls var glad åt att han inte ville använda munskydd. Vi satt envetet med maskerna på för att tyst demonstrera vikten av att följa regler. Vi är ju ändå svenskar. Följer regler, men har svårt att säga till andra att göra detsamma. Rebellen till taxichaffis fick ingen extra dricks av oss och jag flög hem med ett stort blåmärke på ena låret från terassvurpan.

Kanske gör vi alla gott i att oftare agera säkerhetsrebell. Inte genom att bryta mot reglerna, utan att säga till där det brister. Tänk om vi alla kunde bli bättre på det, så vi inte protesterar i tysthet genom att visa missnöje. Även när vi själva har gjort fel är det viktigt att vi talar om det så inte nästa person också gör fel. Vi vill ju bara varandras bästa. Var rädd om dig! Jag är rädd om dig.

Malin Lindström Eriksson Kund och leveransansvarig, plantskolan Sör Amsberg

Foto Stora Enso

Lös krysset och vinn en glaseringsgryta

Vi lottar ut två stycken glaseringsgrytor bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 3 februari till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via epost: skogsnara@storaenso.com. Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar. Två vinnare i krysset #2, 2021 får varsin glaseringsgryta: Kent Mattsson i Fjällbacka och Marianne Einarsson i Östmark.

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).