+ Bauers sagolika skog + En välbevarad finngård + Juridiken som förenklar för skogsägaren
Vem är den svenska skogsägaren?
Trenderna, möjligheterna och framtiden
14
38
#4 | 2024
6 14 18 22 25 28 30 38 40
På besök hos en av Sveriges bäst bevarade finngårdar.
Fixa veden!
TEMA
Skogsägaren 16–29.
Vem är den svenska skogsägaren?
Rättigheter och skyldigheter.
Framtidens skogsägare.
Pernilla Norén Wåhlin inspireras av skogen.
Spillkråkan inspirerar kvinnor. Juridiken som förenklar. Glögg med skogens smaker.
Vi vill lyfta olika röster i vår organisation.
Därför kommer du att få möta olika
ansikten här som skriver ledaren.
Denna gång har turen kommit till Daniel Timblad.
Från hölada till höghus
Det är en fin höstdag i oktober och perfekta förhållanden för att ungskogsröja på mitt skifte väster om Asaklitt i Leksand. Jag bär ut utrustning, bensin och matsäck till ”Lisas lada”. Den gamla höladan ligger perfekt som utgångspunkt när jag ska röja på det här skiftet, men framför allt är det ett väldigt trevligt och fint ställe att vara på.
Efter att jag filat klingan sätter jag på mig selen och hjälmen, startar röjsågen och kör igång. När jag kastar mig in i ungskogen så stängs alla andra tankar ute. Allt fokus ligger på röjsågen och träden. För mig blir det både meditation och träningspass, hjärnan får vila från vardagens alla tankar och kroppen får arbeta.
Efter två tankar så är det dags för en macka och en kopp kaffe. Ett meståg håller mig sällskap när de stannar en liten stund i de gamla granarna som sparats som naturvärdesträd. Solen värmer skönt i ansiktet samtidigt som jag fyller på mer kaffe.
Mitt mål är att sköta skogen så att den mår och växer bra, samtidigt som det är viktigt att ta hänsyn till både kultur- och naturvärden. Jag röjer så att det är öppet och fint runt den gamla höladan, jag friställer den gamla rönnen så att den får gott om utrymme och jag gynnar huvudstammar av tall och gran som står i ett bra förband.
Ungskogsröjningen skapar förutsättningar för att i framtiden producera timmer i det här beståndet. För hundra år sedan byggde man hölador – idag bygger vi höghus av trä. Mycket har förändrats, men känslan av att man som skogsägare få arbeta och vara i sin egen skog, ha sällskap av meståget och njuta av solen i ansiktet tänker jag är lika nu som då och i framtiden. Skogen är en fantastisk resurs.
Kaffet är uppdrucket och det är dags att starta röjsågen igen. Det blir bara en tank till. Tre tankar räcker gott idag – jag åker hemåt fylld med ny energi.
Törskate är en parasitsvamp som angriper tallar över hela Sverige, särskilt i norra delar av landet. En ny studie från Skogforsk, Umeå universitet och SLU visar att tallar har en hög ärftlig förmåga att stå emot törskate, hela 40 procent. Det betyder att det finns goda möjligheter att utveckla tallar som är mer motståndskraftiga mot svampen.
Dessutom är sambandet mellan motståndskraft mot törskate och höjdtillväxt och vitalitet nästan obefintlig, vilket innebär att förädling mot bättre motståndskraft kan ske utan att påverka tallens tillväxt eller vitalitet.
Källa | Skogforsk
5
Så många miljoner ton i ökad kolinbindning ska skogsindustrin bidra med 2040, jämfört med idag, enligt Skogsindustriernas mål. Vägen till ökad kolinbindning sker bland annat genom ökad tillväxt i skogen som i sin tur ger fler träbaserade produkter med lång livslängd.
Björken ökar i ungskogen
Björken är Sveriges tredje vanligaste trädslag. Vårtbjörk och glasbjörk står tillsammans för omkring 12 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige. Där klimatet är lite kallare dominerar glasbjörken, medan vårtbjörken är ett vanligare inslag där det är lite varmare. Både den stående volymen och tätheten i bestånden har ökat i ungskogen de senaste 40 åren i Sverige. Den största ökningen av stammar står björken för.
Källa | Skogforsk
Skogen binder metan
Ny forskning visar att skogen inte bara tar upp koldioxid ur atmosfären. En ny studie gjord av forskare vid universiteten i Linköping och Birmingham visar att växande skog har en viktig roll när det gäller att fånga upp och bryta ner växthusgasen metan.
Forskarna har undersökt träd i olika klimatzoner: tropisk skog i Amazonas och Panama, lövskog i Storbritannien och barrskog i Sverige. De tropiska skogarna tog upp mest metan. En orsak till det kan vara att de mikroorganismer i trädet som fångar upp metan trivs bäst i ett varmt och fuktigt klimat.
Källa | Skogen.se
Egen gran är bäst
3 miljoner julgranar lyser upp våra hem i Sverige i december. Merparten av granarna kommer från Sverige och rödgranen är vanligast, medan de granar som importeras är främst kungsgran från Danmark. Kanske du som skogsägare har turen att kunna hugga dig en egen gran? De närproducerade granarna barrar i regel mindre och är betydligt bättre för klimatet. Ju färskare gran, desto bättre hållbarhet. Julgranar är törstiga, ge den vatten flera gånger om dagen!
GOD JUL och gott nytt år
En sagolik skog
Skogen har länge trollbundit oss. Konstnären och illustratören John Bauers målningar (1882–1918) har blivit sinnebilden för den svenska sagoskogen. Han skildrade olika väsen i de täta, trolska skogarna i Småland och blev främst känd för illustrationerna till Bland tomtar och troll. Ett av hans mest kända verk illustrerar sagan om älgtjuren Skutt och lilla prinsessan Tuvstarr. Prinsessan sitter på knäna och tittar ner i en skogstjärns mörka vatten.
Jönköpings läns museum har en stående utställning om John Bauer, som uppdateras varje år. Även Malmö Konstmuseum har målningar av John Bauer i sin samling.
John Bauer, Ännu sitter Tuvstarr kvar och ser undrande ner i vattnet, 1913.
Lotta Sunnås Everaere
Familj: Make och två söner, 20 och 13 år.
Bor: I Åkersberga utanför Stockholm.
Gör: Företräder Juhola finngård, utanför Torsby i Värmland. Ett kulturreservat med omgivande skog. Skriver också på en bok som utspelar sig i finnskogen i slutet av 1800-talet.
Omfattning: Hela gården är på totalt 462 hektar, varav 287 hektar är skog. Skogens karaktär: Gran och tall med inslag av löv. Gammal skog blandat med ungskog.
Tillbaka till rötterna
Hennes förfäder flyttade från Finland för att leva och försörja sig i de värmländska skogarna. Idag är Juhola en av Sveriges bäst bevarade finngårdar. – Det känns väldigt speciellt att komma hit till mina rötter, säger Lotta Sunnås Everaere, som är med och förvaltar gården och den omgivande skogen.
Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson
Hon tittar ut genom fönstret och ler.
– Alltså, den här utsikten. Det är inte mycket som slår den, säger Lotta Sunnås Everaere.
Eftermiddagsljuset blänker i trädtopparna. Även om det börjar bli kyligare ute sitter löven kvar på björkar och lönnar. I horisonten skymtar ett blånande berg: Rännberget.
Vi befinner oss i Röjdåfors i Värmland i en liten stuga som Lottas mormor och morfar byggde på 50talet och som nu ägs av hennes moster. Här har Lotta tillbringat mycket tid som barn.
– Då betade kor på skogen runt knuten och man fick gå dit och hämta mjölk. Jag minns också de mest fantastiska fikastunderna i granngården då det togs fram fat fyllda av sju sorters kakor. Men det var inte alltid enkelt att förstå vad släktingarna sa på sin breda värmländska. Jag minns att jag fick tolka åt min kompis som var och hälsade på från Stockholm, skrattar Lotta. Fem minuter härifrån ligger finngården Juhola. En slingrig liten skogsväg leder oss förbi steniga betesmarker, djupa granskogar och en fornlämning med ett inristat trollkors på.
– Den fanns där för att hålla oknytt borta från gården, berättar Lotta.
Omgivet av skogsbeklädda höjder ligger den rödmålade gården, som byggdes på 1740-talet. Här inne finns rökugnen kvar som värmde upp stugan. Svärtan i taket är ett minne från den tiden. Runt gårdstunet ligger också ladugårdar, jordkällare, loftbodar, ett separat kokhus och en rökbastu bevarad. Här finns också lämningar av en kvarn och en smedja.
Skogsfinnar
Vilket jobb det måste ha varit att rensa bort all sten som ligger i rösen häromkring för att kunna bruka den här marken!
Lottas finska förfäder kom till Värmland under 1600talet, de var så kallade skogsfinnar. Under den perioden flyttade många finnar till skogsområden i mellersta Sverige, där de försörjde sig genom svedjebruk. Orsaken till flyttvågen var bland annat brist på lämplig mark att
Torsby
odla på i de finländska skogarna, samtidigt som det behövdes arbetskraft i Sverige.
Skogsfinnarna använde bland annat granskog som odlingsmark i sitt svedjebruk. De fällde träden inom ett område och lät det torka något år innan de satte fyr på området. I askan odlade de sedan svedjeråg och rovor. Odlingen i den näringsrika askan gav ofta stora skördar.
– Marken här är ganska stenig. Vilket jobb det måste ha varit att rensa bort all sten som ligger i rösen häromkring för att kunna bruka den här marken, konstaterar Lotta.
När hon var barn var hon inte alls så imponerad av Juhola.
– Jag förstod inte riktigt varför vi skulle åka till det här gamla huset. Men ju äldre jag blir desto mer har den här platsen kommit att betyda för mig. Att det här är mina rötter är oerhört starkt, säger Lotta.
Byggnaderna är välbevarade och karakteristiska för en finngård och därför är Juhola numera klassat som ett kulturreservat. Gården är ett byggnadsminne som
Juhola finngård
• Finngården Juhola 4 mil nordväst om Torsby blev Värmlands första kulturreservat 2001.
• Syftet med kulturreservatet är att bevara ett värdefullt kulturpräglat landskap, karakteristiskt för den värmländska finnbygden.
• Inom reservatet finns bland annat en rökugn bevarad som värmde upp stugan, ett sparat kokhus en rökbastu och lämningar av en kvarn och en smedja.
ska underhållas med lämpliga material och metoder för att bevara så mycket som möjligt av ursprunget.
Ägs av 13 ättlingar
Juhola finngård ägs av 13 personer, som alla är ättlingar till finnarna som byggde gården under 1700-talet. Förra året tog Lotta över ansvaret som företrädare efter sin moster.
– Det är ett större ansvar än jag hade föreställt mig från början och det är mycket jag inte kan än. Men jag lär mig efter hand, säger Lotta.
Hela fastigheten består av totalt cirka 460 hektar och då ingår också 287 hektar skog. Skogen består främst av tall och gran, men har även inslag av björk och andra lövträd. Skogsmarken ingår inte i kulturreservatet, men det förs diskussioner om delar av marken ska skyddas på något sätt.
– Jag ska ha ett möte med länsstyrelsen och Skogsstyrelsen, där vi ska gå ut i skogen tillsammans och titta på beståndet. Naturvärdena är viktiga att skydda,
Juhola är klassat som ett kulturreservat. Gården är ett byggnadsminne och här finns spår av historien som ska bevaras.
Det är ett större ansvar än
jag hade föreställt mig från
början och det är mycket jag inte kan än.
samtidigt som de ekonomiska värdena också är viktiga för oss som äger skogen ihop. Det är en balansgång som kan vara lite av en utmaning, säger Lotta.
De senaste åren har flera avverkningar gjorts i skogen runtomkring Juhola. Mogen skog har avverkats och nya friska plantor har planterats.
– Skogen är viktig för att vi ska kunna ta hand om gården. Den ger ett ekonomiskt tillskott som vi använder för underhåll, säger Lotta.
Nybörjare på skog
Sedan Lotta tog över som företrädare för Juhola har det varit mycket att sätta sig in i.
– Jag är lite av en nybörjare på skog, men jag är inte rädd för att ställa frågor och jag lär mig saker. Jag bollar mycket med vår virkesköpare Johan Edin från Stora Enso. Han är en fantastisk resurs.
Johan och Lotta har varit ute i skogen tillsammans för att titta på vad som behöver göras.
– Det är det bästa sättet att lära sig på, att åka ut och titta. Den här skogen innehåller så många olika delar: både fint gallrad tallskog och lite mer gammal, rörig, men sagolik rumpnisse-skog.
Efter avverkningarna har det varit fokus på markberedning och plantering och nu gäller det att ta hand om frötallar så att de inte försvårar återväxten. Vissa delar av skogen ska också gallras.
– Stora Enso tar hand om all skötsel. Det har varit väldigt smidigt för oss som är så många som äger skogen tillsammans, säger Lotta.
Viktigt att se skogen för att förstå den Lotta bor med sin familj i Åkersberga utanför Stockholm, men det har blivit en hel del resor till Värmland på senare tid.
– Jag tycker att det är viktigt med de fysiska mötena nu i början, att träffas och att se skogen för att förstå den. Däremot är det smidigt att följa upp saker och ting digitalt och vi har även en digital skogsbruksplan, där vi får en bra överblick av beståndet, säger Lotta.
Att fastställa målen med skogen är en process som får ta lite tid.
– Vi delägare har olika bakgrunder och kan ha olika synsätt på saker och ting. Det går inte att ta beslut i en handvändning. Det jag fokuserar på nu är att ta fram så mycket fakta som möjligt och därefter kan vi delägare sätta oss ned tillsammans och göra planer för skogen.
Förutom att få mycket stöd och rådgivning från virkesköparen på Stora Enso har Lotta också varit på informationsträffar på banken om generationsskifte och satt sig in i juridik. Allt för att få en bättre inblick i hur man förvaltar en gård.
– Huvudmålet är att vi ska fortsätta att förvalta gården och marken runtomkring på ett bra sätt. Det är ett ansvar vi har från våra förfäder och kommande generationer. Detaljerna kan vi slipa på. När det gäller skogen tror jag att vi måste hitta balansen mellan att ha en lönsam skog, men att visa hänsyn och skydda vissa delar, säger Lotta.
En gång om året träffas delägarna på Juhola. Då pratar de om vad som är aktuellt att göra på gården
Lotta är nybörjare på skog, det är mycket att sätta sig in i, men hon är inte rädd att ställa frågor.
Hon får mycket stöttning av Stora Enso.
Skogen är viktig för att vi ska kunna ta hand om gården. Den ger ett ekonomiskt tillskott som vi använder för underhåll.
Gården byggdes på 1740-talet. Här inne finns rökugnen kvar som värmde upp stugan.
och hur ekonomin ser ut. Sedan skickar Lotta ut uppdateringar under året för att delägarna ska få en inblick i vad som händer.
Alla byggnader ska underhållas. De senaste åren har de bland annat murat om skorstenen, bytt ut stockar på visthusbodar och uthus, tagit fram en vacker pärlspont bakom masonitskivor i boningshuset och satt in nya köksluckor.
– Det handlar mycket om ytunderhåll, säger Lotta.
Smaker från finnskogen
Gården är inte öppen för besökare, men ibland görs undantag. Under hösten har Karlstad universitet anordnat en konferens i samarbete med länsstyrelsen i Värmland om skogens mångbruk och då har dörrarna stått öppna i finngården.
Lotta, som har en bakgrund som pralinmakare har tagit fram en ny pralinkollektion för det tillfället.
– Jag har gjort praliner med smaker från finnskogen som hjortron, lingon, blåbär och gran. Jag har också tagit fram en pralin med rökig whisky som får symbolisera rökstugan, En annan pralin har smak av kaffe och kardemumma, vilket avspeglar den gästfrihet som skogsfinnarna visade när de fick besök.
Tidigare drev Lotta ett företag i Åkersberga som tillverkade praliner, men idag har hon det mer som en hobby.
– Jag älskar att tillverka praliner och lägga dem i vackra askar. Det är en kreativ och härlig skapandeprocess, säger hon.
Älgjakt i Värmland
Lotta bor med man och två söner i Åkersberga och gillar kontrasten mellan Stockholm och lugnet i Värmland. Hennes plan är att åka till Värmland oftare med familjen.
– Vi åker längdskidor och det finns jättefina spår här i närheten. Jag och min man gifte oss på Juhola, han är från Frankrike och de franska gästerna häpnade av den här naturen!
Förra året tog Lotta jägarexamen. Under hösten har hon varit ute på sin första älgjakt.
– Det är ett jättebra och kul sätt att få lära känna mina släktingar och lokalbefolkningen här. Det kanske inte är självklart att komma från Stockholm och få vara med i ett jaktlag i Värmland, men de har tagit väl hand om mig och varit så tillmötesgående. Sedan är det nytt för mig att jaga, men jag älskar att vara i skogen. När jag går i den värmländska skogen doftar det på ett visst sätt och det går rakt in i hjärtat. ◊
Lotta har tillverkat praliner med smaker från finnskogen som hjortron, lingon, blåbär och gran.
Vi delägare har olika bakgrunder och kan ha olika synsätt på saker och ting. Det går inte att ta beslut i en handvändning.
Juhola finngård ägs av 13 personer, som alla är ättlingar till finnarna som byggde gården under 1700-talet.
Just nu i din skog
Januari, februari och mars
Slutavverkning
och gallring
Hur ser det ut i din skog, är det dags att gallra eller slutavverka i något bestånd?
På blötare marker är det bra att passa på när det är tjäle i marken.
Jobbar du själv i skogen? Checka av att du har rätt säkerhetsutrustning, som till exempel hjälm, skyddsglasögon och varselkläder.
Stödutfodra i vinter
Kalla vintrar med mycket snö kan viltet ha svårt att få tag på naturlig föda. Då kan du hjälpa till genom att stödutfodra. För älg och rådjur passar det med ensilage, hö, kvistar och löv. Harar äter gärna grenar och kvistar från lövträd och till vildsvin passar det med till exempel spannmål, majs och potatis.
Börja i tid och fortsätt med utfodringen hela vintern, viltet vänjer sig vid att det finns foder. Välj utfodringsplatser som ligger lite skyddat, gärna i skogsbryn där de känner sig trygga och inte för nära trafikerade vägar.
Fixa veden!
Vedhantering kräver både kunskap och planering! Vintertid är bästa perioden för att fälla träd, då är träden i vila och saven har dragit sig tillbaka. Veden innehåller då mindre vatten vilket gör att den torkar snabbare. Se till att träden kommer hem till gården, med fyrhjuling eller traktor. Där kan den ligga fram tills det blir lite vårvärme i mars, april och det är dags för kapning och klyvning.
Styr upp vårens plantering
Hygget är markberett och plantorna är beställda. Nu är det bara att börja planera själva arbetshelgen längre fram i vår då plantorna ska i marken. Boka upp släkten och gör upp en plan för hur arbetet ska gå till. Se till att ha koll på redskap som behövs och själva logistiken för planteringsdagen. Ett litet hygge kanske man väljer att plantera själv, medan man lejer bort större hyggen.
Generationsskifte?
Dags att lämna över till nästa generation? Ett generationsskifte är ofta en lång process som kräver många förberedelser och god framförhåll ning för att överlåtelsen ska fungera så smidigt som möjligt. Prata med din virkesköpare om du vill ha en kontakt för rådgivning kring ett ägareller generationsskifte. ◊
Text Annsofie Öhman Foto Stora Enso
Foto Lasse Arvidson
Så får du koll på skogsbilvägen
H är tipsar vi om vad du kan tänka på för att få skogsbilvägen i bra vinterskick. Speciellt viktigt om du planerar en avverkning, men också för att underlätta för jakt och annat friluftsliv.
• Lejer du bort snöröjningen på din skogsbilväg? Då kan det vara bra att sätta ut snökäppar. Käpparna bör vara cirka två meter långa och gärna ha reflexer.
• Efter varje kraftigt snöfall är det klokt att ploga vägar som du vill ha öppna. Bredda tillräckligt, så att hela vägbanan är fri från snö. Men ploga inte för långt ut i vägkanterna. Det finns då risk att man kör lite för långt ut där snön är lösare, vilket gör att hjulet kan fastna i diket.
• Var försiktig vid plogning nära virkestravar och grothögar, så att inte grus eller sten plogas in i virket. Glöm inte att ploga mötesplatser och virkesavlägg.
• Ploga och sanda vid behov, för visst är det kul att kunna röra sig smidigt på sin skogsfastighet även under vintermånaderna. Gör det smidigare både vid jakt och annat friluftsliv. ◊
Text Annsofie Öhman
Foto Kerstin Jonsson
Tema
Skogsägaren
Grattis, du är en av drygt 300 000 skogsägare i Sverige!
Kanske bor du nära skogen eller så sköter du den på distans, kanske är du ny på skog eller förbereder för att lämna över skogen för nästa generation. Kanske älskar du att vara ute i skogen och jobba, men känner att tiden inte räcker till. Oavsett vilken livssituation du är i och vilka mål du har så är det en fantastisk tillgång att äga skogsmark. Genom att bedriva ett aktivt skogsbruk med balans mellan produktion och miljö gynnar du både biologisk mångfald och skapar ekonomiska värden.
I det här numret fördjupar vi oss i hur du bäst förvaltar skogen för att nå dina mål. Vad ska du tänka på ekonomiskt, juridiskt och miljömässigt? Vilken hjälp kan du få av oss på Stora Enso? Vad har du för möjligheter och skyldigheter? Och vilka är dagens och framtidens skogsägare?
Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson
Vem är den svenska skogsägaren?
Idag finns det drygt 300 000 privata skogsägare i Sverige. De flesta bor nära sin skog, men andelen utbor, som
bor i en annan kommun än skogsfastigheten, ökar.
Genomsnittsåldern för den svenska skogsägaren är 61 år. 8 av 10 skogsägare är 50 år eller äldre.
Men nyblivna skogsägare är lite yngre. 2023 blev 9 500 personer med skog i Sverige. Medelåldern bland dem är 47 år. Av dessa var 47 procent kvinnor och 53 procent män.
Fler kvinnliga skogsägare i Stockholms län
Ungefär 6 av 10 skogsägare är män. Den siffran har varit i princip oförändrad de senaste 20 åren. Men det finns regionala skillnader. I Stockholms län utgör till exempel 44 procent av skogsägarna kvinnor, vilket är den högsta andelen i landet.
Hur mycket skog äger då en svensk skogsägare? Genomsnittsinnehavet bland svenska skogsägare har ökat från 30 hektar 1999 till 34 hektar 2023. Tillsammans äger de cirka 11,4 miljoner hektar produktiv skogsmark, vilket är hälften av den totala skogsmarksarealen i Sverige.
Skogen går i arv
Många skogsägare har ägt sin skog länge och det är vanligt att en skogsfastighet överlåts inom familjen.
Den vanligaste anledningen till att äga skog är att skogen ses som en god långsiktig investering, enligt Skogsbarometern*. Näst vanligast är att skogsägaren tycker om känslan av att äga sin egen skog. På tredje plats handlar det om att skogsägaren äger skogen för att han eller hon tycker om att ägna sig åt jakt och andra former av rekreation i sin skog.
Nästan 40 procent av skogsägarna lägger 20 dagar eller mer varje år på eget arbete med avverkning och skogsvård.
De flesta av landets enskilda skogsägare lever inte bara på sin skog. Var fjärde skogsägare får sin huvudinkomst från anställning, tio procent från ett annat eget företag och 45 procent får den genom pensionen enligt Skogsbarometern*.
Flest skogsägare i Västra Götaland Var bor då de svenska skogsägarna? Västra Götaland är det län där det bor flest skogsägare, 44 600 stycken,
följt av Stockholms län med 25 200 och Västerbottens län med 22 285. Andelen skogsägare som bor utomlands har ökat från 3 352 till 7 784 under perioden 1999 till år 2023. Den största delen av skogsägare boende utomlands bor i Norden.
De flesta bor nära sin skogsfastighet, men under perioden 1999 till 2023 ökade antal utboägda (att man bor i en annan kommun än skogsfastigheten) brukningsenheter från 22 procent till 27 procent.
Störst andel utboägande finns i Jämtlands län med 38 procent följt av Dalarna med 34 procent.
Mycket skogsmark i Jokkmokk Största deklarerade skogsmarksarealen bland kommuner i Sverige år 2023 har Jokkmokk kommun med mer än 942 000 hektar följt av Härjedalens och Strömsunds kommuner med 646 000 respektive 629 000 hektar.
Flest antal markägare som äger mark i kommunen har Skellefteå med 7 211 ägare fördelat på 5 022 brukningsenheter.
Sveriges skogar har en av de mest blandade ägarstrukturerna i världen med privatpersoner, företag och offentlig sektor. Det finns dessutom en relativt stor frihet inom lagens ramar för hur man brukar sin skog. 48 procent av Sveriges skogsmark ägs av privata enskilda ägare. En fjärdedel ägs av privata aktiebolag. Resterande ägs av statliga aktiebolag, staten och övriga privata ägare. ◊
Västra Götaland
44 600 skogsägare.
Text Sanna Casson Foto Nathan Anderson
61 år
Genomsnittlig ålder för svenska skogsägare.
40%
av skogsägarna lägger
20 dagar eller mer per år på eget arbete med skogen.
11,4
miljoner hektar produktiv skogsmark ägs av svenska skogsägare.
8av10
skogsägare är 50 år eller äldre.
Västerbottens län
22 285 skogsägare.
48 %
Privata ägare
27 % 23 %
Privata aktiebolag Statliga aktiebolag m fl
6av10
skogsägare är män.
Stockholms län
25 200 skogsägare.
* En undersökning som görs varje år på uppdrag av Swedbank, Sparbankernas Riksförbund och Ludvig & Co. Källor: Skogsstyrelsen, SCB och Skogsbarometern.
varav
44 %
kvinnor. Det är högst andel i landet.
Varför skogsägare?
1 Långsiktig investering
2 Känslan av att äga sin egen skog
3 Tycker om jakt och rekreation
Målen leder dig rätt
Har du tänkt på vad du har för mål med din skog? Många skogsägare har en kombination av flera. Här ger virkesköparen Anton Östman sina bästa tips på vägen.
Text Sanna Casson Foto Daniel Dahlgren
Anton Östman är virkesköpare på Stora
Enso Skog och träffar många olika skogsägare i Enköping med omnejd. Den vanligaste frågan han får är vilken åtgärd som behöver göras i skogen just nu.
– Det kan handla om allt från gallring till att det är dags att bygga en skogsbilväg. Ofta har skogsägaren en bild av vad hon eller han vill göra och sedan fungerar
jag som ett bollplank. Vi diskuterar olika tillvägagångssätt. Vi kan också gå ut i skogen tillsammans för att se vad som behöver göras.
Vilka åtgärder som krävs hänger också ihop med vilket eller vilka mål skogsägaren har.
– Som skogsägare är det viktigt att tänka efter vad man vill med sin skog. Det finns inga rätt eller fel, alla utgår från sin specifika livssituation.
Stora Enso kan hjälpa dig med delar eller allt
Skanna QR-koden och läs allt om Stora Ensos tjänster här.
Vad är din plan?
Se webbinaret Vad är din plan där Anton Östman och hans kollega
Daniel Tomblad fördjupar sig i skogsägares olika mål för att nå framgång med förvaltning av skogen. Skanna QR-koden och se det inspelade webbinaret.
Ekonomiska, miljömässiga och sociala mål Det vanligaste målet är ekonomiskt. Att skogsägaren vill driva ett aktivt skogsbruk som skapar ett ekonomiskt tillskott. Att avverka skogen när den är mogen, återbeskoga, markbereda och plantera i rätt tid, att gallra och hålla efter skogen.
Ett annat mål kan vara miljömässigt. Att värna om den biologiska mångfalden och lämna vissa platser orörda, att öka andelen löv eller kanske avverka vissa delar av skogen med en hyggesfri metod.
Ytterligare ett mål kan handla om det sociala. Att se till att skogen är välskött för att gynna jakt, fiske och friluftsliv till exempel.
– Det är vanligt att ha en kombination av flera mål. De flesta vill ha en välskött skog och så klart tjäna en slant på den. Sedan kanske man vill spara äldre träd precis vid gården eller gynna biologisk mångfald på en del av fastigheten. Är du osäker på vad du vill ha för mål kan du ta hjälp av en virkesköpare, säger Anton Östman.
Trygghet och kontroll
När målen är satta är skogsbruksplanen det perfekta verktyget för att komma vidare.
– Det ger trygghet att ha en överblick över skogen och kontroll över vad som ska göras. Skogsbruksplanen ger en nulägesbild hur skogen ser ut idag, hur du vill att skogen ska se ut i framtiden och hur du når dit. I planen får du förslag på åtgärder för varje bestånd, beroende på vilka mål du har med skogen.
Om du har ärvt en skogsbruksplan är det viktigt att uppdatera den. Om ni är flera delägare är det bra att
Vilken skogsägare är du?
De flesta skogsägare har en önskan om ett långsiktigt lönsamt skogsbruk. Men samtidigt finns det andra värden som också är viktiga. Många gånger är det en mix av flera värden.
Skogsarbetaren
Skogsarbete är din rekreation. Genom att vara aktiv i den skogliga skötseln bidrar du till dess utveckling och välmående.
sätta gemensamma mål för skogen, både på lång och kort sikt.
Hur kan då Stora Enso hjälpa skogsägare att uppfylla målen?
– Vi kan hjälpa till med allt eller delar av skötseln. Rent konkret handlar det om röjning, gallring, avverkning, markberedning och plantering. Vi kan också ge stöd och råd kring att bygga skogsbilvägar och certifiera fastigheter. För den som är nyfiken på att avverka med hyggesfria metoder har vi också mycket kunskap kring det. Vi kan också ta tillvara på grot Många markägare tycker att det är roligt att vara ute och arbeta i sin skog, men ofta räcker inte tiden riktigt till.
– Ett tips är att sätta upp ett mål för sig själv, om du inte gjort en viss åtgärd, till exempel röjning, inom en viss tidsram, då tar jag hjälp. Sedan är det kul med skogsägare som är engagerade, men det gäller att lägga på rätt nivå så att man hinner med. Oavsett om du som skogsägare har en glasklar bild av vad du vill göra med din skog eller inte kan det alltid vara bra att prata med en virkesköpare.
– Kontakta oss gärna och ös på med frågor. Inget är för stort eller för litet. Även om du har mycket kunskap om skog kan det vara bra att få lite nya perspektiv. Vi fångar upp behoven och så gör vi något bra tillsammans! ◊
Biologen
Du brinner för att bevara och skydda ekosystemet i din skog. Genom att använda hållbara metoder och vårda känsliga livsmiljöer bidrar du till den biologiska mångfalden.
Viltvårdaren
Du arbetar för att skapa miljöer där djuren trivs. Att jaga och fiska på din egendom ger dig möjlighet att uppleva naturen på nära håll.
Förvaltaren
Din skog är en del av din personliga historia och arv. Genom att vårda och bevara den skapar du en plats som även kommande generationer kan uppskatta.
Strövaren
För dig är skogen ett skafferi fyllt med underbara smaker och dofter. Du älskar att leta efter naturens egna delikatesser som bär och svamp.
Ekonomen
Skogen är din bankbok; en ekonomisk trygghet. Genom planering och förvaltning ser du till att den fortsätter att vara en resurs som ger både glädje och försörjning.
Foto Markus Haapamäki
Rättigheter och skyldigheter för dig som
äger skog
Det är inte alla förunnat att vara skogsägare och få vara med att förvalta
en viktig del av Sverige. Men får man verkligen sköta skogen hur man vill?
Niklas Fogdestam på Stora Ensos dotterbolag Sydved ger sitt svar på frågan.
Text Annsofie Öhman Foto Daniel Dahlgren
Skogspolitiken i Sverige har två jämställda mål, produktion och miljö. Produktionsmålet innebär att skogen ska vara en långsiktig och hållbar resurs för att ge ekonomisk avkastning. Miljömålet innebär att man ska värna om miljön genom att bevara den biologiska mångfalden och skydda ekosystem.
– Skogspolitiken bygger på frihet under ansvar, det finns alltså få tvingande regler. I det nationella skogsprogrammet, som kom 2018, är visionen att skogen ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi, säger Niklas Fogdestam som är skogsbruksutvecklare på Sydved. – Där kallar man skogen det gröna guldet och menar att det är nyckeln till den gröna omställningen.
Naturvård vid avverkning
Men det finns konkreta krav och ett är att du måste se till
att det kommer ny skog när du har slutavverkat, genom plantering, sådd eller naturlig föryngring. I samband med avverkning och andra åtgärder i skogen måste man också visa hänsyn till miljön. På Stora Enso arbetar man utifrån en intstruktion som kallas Miljöhänsyn vid avverkning. Syftet är att minimera negativa effekter på natur och kulturmiljö och förbättra förutsättningarna för skoglig biologisk mångfald. Det kan handla om att lämna naturvärdesträd eller kantzoner för att gynna biologisk mångfald. Det kan också handla om att värna om forn- och kulturgärningar eller andra sociala värden, som vandringsleder.
Det finns också regler för hur du ska hantera skador som kan drabba andra skogsägare, som till exempel stormfällning eller angrepp av skadeinsekter. Allemansrätten gör också att andra har rätt att vistas i din skog. För övrigt har du som skogsbrukare stor frihet att välja inriktning för ditt skogsbruk och anpassa metoderna efter det. Exempelvis kan man pröva på hyggesfria metoder och sedan återgå till trakthyggesbruk om man inte blir nöjd med resultatet.
Idag frihet under ansvar
Innan den nuvarande skogsvårdslagen kom 1994 så var skogsbruket väldigt reglerat, det fanns detaljerade krav på hur och när man skulle röja och gallra och så vidare.
Nu är det frihet under ansvar som gäller, men hur det ser ut framåt vet vi ännu inte.
– Skogsbruket är debatterat vad gäller dess påverkan på miljön, klimatet och den biologiska mångfalden. Själv känner jag starkt för äganderätten och tror att den är ett fundament för att skogen sköts bra eftersom de flesta tar väl hand om det de äger, avslutar Niklas. ◊
Niklas Fogdestam
VI PRATAR MED SVERIGES SKOGSÄGARE
Rolf Nyström i Svabensverk
Sveriges skogsägare har olika behov, livssituationer och mål med skogen. Vi fick en pratstund med en av dem: Rolf Nyström, skogsägare i Svabensverk, en liten bruksort på gränsen mellan Dalarna och Hälsingland.
Berätta om skogen du äger!
– Skogen består av skilda skiften i Dalarna, totalt handlar det om ungefär 95 hektar. Runt hälften är gran, en tredjedel tall och resten består av löv, främst björk. Skogen ligger ungefär 10 minuter från mitt hem i Svabensverk.
Hur blev skogen din?
– Jag har ärvt den av mina föräldrar. Jag har växt upp med den här skogen och har följt de här bestånden från början. En del skog som jag har varit med och planterat har jag också gallrat. Det känns speciellt!
Tillbringar du mycket tid i skogen?
– Ja, jag gillar verkligen att vara ute och jobba i skogen. Som pensionär har jag tiden och jag har också en hel del erfarenhet eftersom jag tidigare jobbade som produktionsledare på Stora Enso. Jag gör planläggningen, röjning, plantering, ja egentligen allt utom gallring och slutavverkning, där tar jag hjälp av Stora Enso.
Vad är nästa åtgärd i din skog?
– Då är det dags för ungskogsröjning. För första gången någonsin känner jag att jag är i fas med allt, annars känner man som skogsägare att man nästan aldrig blir klar. Att man alltid kan göra mer, men då ska man inte vara rädd för att ta hjälp. Orsaken till att jag är i fas nu är att jag har tiden.
Vad har du för mål med skogen?
– Att sköta skogen på ett bra sätt så att den är välmående, växer bra och även ger ekonomisk avkastning. Jag vill också att det ska vara en fin skog för framtiden. Jag hoppas att någon av mina barn ska vilja ta över skogen.
Vad är det bästa med att vara skogsägare?
– Det bästa är att följa skogens utveckling och att se effekten av åtgärderna!
Siffrorna talar – skogen
inte en jämställd arena
Män äger nästan fyra gånger mer skog än kvinnor. Det är också vanligare att män studerar och arbetar med skog. Det visar aktuell statistik som Skogsstyrelsen har tagit fram.
Text Annsofie Öhman Foto Daniel Dahlgren
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. Det är Sveriges jämställdhetspolitiska mål som ska förverkligas på alla områden och så klart också inom skogssektorn.
Skogsstyrelsen har därför fått i uppdrag av regeringen att ta fram åtgärder för en jämställd skogsnäring. En viktig insats var när man för några år sedan bildade
Så här ser det ut idag
Män äger mer skog än kvinnor
ett jämställdhetsråd där hela branschen finns med; skogsbolag, myndigheter, skolor, frivilligorganisationer med flera.
I rådet jobbar man med tre områden: Jämställd utbildning, jämställt arbetsliv och jämställt skogsägande. ◊
Män äger 6,3 miljoner hektar produktiv skogsmark, kvinnor 1,6 miljoner hektar. Män äger alltså nästan fyra gånger mer skog än kvinnor. Drygt 3 miljoner hektar ägs av män och kvinnor tillsammans.
Fler män än kvinnor är skogsägare
År 2021 fanns 307 000 skogsägare, varav 61 procent män och 39 procent kvinnor. Så har det i princip sett ut sedan 1999, då 38 procent var kvinnor.
Ägande per skogsmarkens storlek
Under 2021 var det vanligare att äga mer skog än 1999. Ett exempel: 1999 var det knappt 200 personer, däribland 28 kvinnor, som ägde mer än 1 000 hektar produktiv skogsmark. År 2021 var det mer än dubbelt så många, över 400 personer, som ägde mer än 1 000 hektar, 64 var kvinnor.
Fler män än kvinnor i beslutsfattande ställning
I de 30 största skogsägande bolagens styrelser var i snitt 75 procent män. Av 23 skogsbolag var det färre än tre som hade en vd som var kvinna.
Fler män är chefer
Drygt en av sex chefer är kvinna i skogsbranschen (15 procent).
För samtliga branscher i Sverige är det drygt 40 procent.
Vanligare att män studerar skog
Jägmästare: Här varierar andelen kvinnor/män från år till år. 2020/2021 var första året då fler kvinnor än män tog examen.
Skogsbrukstekniker: Konsekvent fler manliga än kvinnliga studenter. 2021 var det 75 män och 25 kvinnor som studerade samma utbildning.
6 gånger fler män sysselsatta i skogsbruket År 2001 var cirka 1 700 kvinnor och 17 500 män sysselsatta i skogsbruket. 2021 var det cirka 4 400 kvinnor och 26 500 män. Andelen kvinnor har ökat från cirka 9 procent till 14 procent.
Källa: Statistik från Skogsstyrelsen.
Framtidens skogsägare
Skogen blir motpol till det snabba
Vi har bra koll på dagens skogsägare och hur de brukar sina skogar. Men hur kommer framtidens skogsägare tänka och agera i skogen? Framtidsanalytikern Marcus Carlholt ger oss några ledtrådar.
Text Annsofie Öhman Foto Daniel Dahlgren och illustrationer Stora Enso
Vi påverkas av den tid vi växer upp i, det som sker runtomkring oss, i vårt land och i resten av världen. Olika generationer tenderar därför att ha olika synsätt och värderingar, säger Marcus Carlholt på kommunikationsbyrån Grand Public.
När man beskriver olika generationer på en övergripande nivå är det vanligt att använda benämningar som baby boomers, generation X, millennials, generation Z och generation Alpha.
Baby boomers är lokala
Många av dagens skogsägare är baby boomers, födda 1946 till 1964. Generationen är traditionell, värdesätter stabilitet och tycker att hårt arbete är vägen till framgång. Det finns en sanning, svart eller vitt.
– Människorna i den här generationen kommer från en tid utan överflöd, så i grunden har de hållbara
Generationerna
Baby boomers: Födda 1946 till 1964.
Generation X: Födda 1965 till 1980.
Generation Y/millennials: Födda 1981 till 1996.
Generation Z: Födda 1997 till 2012.
Generation Alpha: Födda 2013 till mitten av 2020-talet.
värderingar, men av en annan anledning än senare generationer, förklarar Marcus.
För baby boomers är den lokala anknytningen viktig – när de växte upp spelade lokala föreningar och andra nätverk en stor roll. Det var där den sociala sammanhållningen fanns. I dag är det möjligt att också socialisera globalt.
– Ett annat exempel är att vi har gått från att den lokala tidningen var den största informationskällan till att vi nu får globala nyheter lika snabbt som lokala, säger Marcus.
Världen blir digital
Tillhör man generation X, och är född 1965 till 1980, värderar man i högre grad balansen mellan arbete och fritid. Generationen har varit med om den digitala revolutionen och är förhållandevis anpassningsbar vad gäller ny teknik.
– Generation X har upplevt både en tid som inte har varit digital och den digitala värld vi nu lever i. Det ena behöver inte utesluta det andra. Alla tycker inte det finns ett behov att hålla sig ajour med det digitala, antingen omfamnar man AI eller så är man nöjd med det man kan.
Generation Y eller millennials är födda 1981 till 1996 och uppväxta under en tid då digitaliseringen gick väldigt fort. Generationen värderar flexibilitet, upplevelser och hållbarhet.
Klimatet och det globala
Sedan kommer generation Z, födda 1997 till 2012, som är den första generationen som är helt uppvuxna med internet. AI kommer in i deras liv under tonåren eller lite senare. Här värderas mångfald och inkludering. Det finns också en medvetenhet om vad som sker i världen, inte minst vad gäller klimatet.
Är man född 2013 fram till mitten av 2020-talet tillhör man generation Alpha. I den här gruppen är man uppväxt med smart teknik och digitala verktyg. AI är redan nu en del av de ungas värld, både hemma och i skolan. – Vi lever i en värld med politisk instabilitet och där det på många arenor går allt fortare nu. Sannolikt kommer det som söks framåt vara någon form av lugn, en motpol till det snabba. En annan motpol är det fysiska, till skillnad från det digitala. Och då kan skogen vara en sådan arena, säger Marcus.
Marcus Carlholt
Skogen är beständig och går inte att skynda på. I skogen kan de komma att hitta en intressant aspekt som de inte hittar i sitt vardagsliv.
När man pratar om hållbarhet så har tidigare generationer, som X och Y, fått lära sig det, till exempel genom Skogsmulle eller att vara med i scouterna.
– Generation Alpha som nu går i förskolan, får med sig kunskap om hållbarhet på ett helt annat sätt, mer genuint och ur ett globalt perspektiv.
Skogen går inte skynda på
Om vi gör en spaning, vad kommer framtidens skogsägare tycka är viktigt?
– Vi går från det lokala perspektivet till att prata om skogen både från ett svenskt och ett globalt perspektiv, säger Marcus.
En annan spaning är att de yngre generationerna går i gång på ett djupare syfte och attraheras av skogens gång och takt.
– Skogen är beständig och går inte att skynda på. I skogen kan de komma att hitta en intressant aspekt som de inte hittar i sitt vardagsliv. Natur och miljö blir viktigare ju äldre de blir.
De som äger skog i dag har ofta en hel del kunskap om skog och skogsbruk. Skogsägarna är heller inte främmande för att göra en del jobb i skogen själva, som plantering och röjning.
– Här kan det nog komma att skilja sig en del. I senare generationer kommer man säkert vilja ha mer praktisk hjälp och även med hjälp av smarta digitala hjälpmedel kunna få kunskap om just sin skog – vad händer om man sköter skogen på det eller det sättet. Skogen kan vara svår att förstå, men med smarta digitala verktyg
blir det mer lättförståeligt. Det ska kunna användas av skogsägaren när hen går i skogen, och ge svar just då.
Centralt med familjen
Globalt eller lokalt, hel- eller halvdigitalt, flyktigt eller beständigt – förändringar sker hela tiden. Men en sak man kan konstatera är att grundläggande värden förändras väldigt lite över tid.
– Oavsett generation tycker många att familjen och andra nära relationer är centralt, att vi tar hand om varandra. Även att vi har mat på bordet, ekonomisk trygghet och så vidare. Men sen påverkas vi av den tid vi växer upp i, det som sker i Sverige och hela världen. Vi kan anta att det blir både synergier och krockar mellan generationerna i framtiden, avslutar Marcus Carlholt. ◊
Spaningar…
Framtidens skogsägare får balansera ekonomiska intressen med ett större ansvar för miljö och samhälle. Teknologi och innovation spelar en central roll. Hållbarhet och klimatmedvetenhet är kärnan i framtidens skogsskötsel.
• Skogen blir viktig, en motpol till det snabba. Ger lugn och mening.
• Vi pratar om skogen i ett internationellt perspektiv. Hållbarhet och klimatet blir allt viktigare.
• Vi använder smarta digitala hjälpmedel. Vi får svar här och nu.
Juridiken som förenklar för skogsägaren
För dig som äger en skogsfastighet är det viktigt att ha koll på det juridiska. Ett testamente, en framtidsfullmakt eller ett äktenskapsförord kan vara avgörande för att undvika konflikter och för att du själv ska kunna styra över vad som ska hända med din skogsfastighet i framtiden.
Text Sanna Casson Foto Adobe Stock
Göran Silfverswärd är jurist på Östgöta juridik och träffar många som äger jordbruks- och skogsfastigheter.
– De vanligaste frågorna jag får brukar gälla generationsskifte. Hur ska man tänka om man vill överlåta skogen till barnen när man fortfarande är i livet? Vilka vägar kan man gå och vilka konsekvenser kan det få? Andra frågor kan handla om vad som händer med skogsfastigheten om man skiljer sig eller den dagen man dör. De här frågorna är jätteviktiga att fundera över innan livet förändras, säger han. Här är några juridiska handlingar som är bra att hålla koll på:
Testamente
I testamentet kan du tydliggöra vem du vill ska ärva skogsfastigheten. Ju tydligare du är desto mer underlättar det för arvingarna. Om det är viktigt för dig att skogsfastigheten stannar inom familjen kan det vara klokt att ange i ett testamente att den ska vara enskild egendom för den som ärver.
– Låt oss säga att du testamenterar skogsfastigheten till din dotter som är gift. Om hon skiljer sig efter att hon har ärvt fastigheten kan det bli svårt för henne att lösa ut sin man vid en skilsmässa och då kanske skogsfastigheten måste säljas. Men har du då skrivit i testamentet att det ska vara dotterns enskilda egendom ingår den inte i bodelningen, berättar Göran Silfverswärd.
Du får testamentera skogsfastigheten till vem du vill, men dina barn har rätt enligt lag till sin så kallade laglott om de begär det. Laglotten är hälften av arvslotten, det vill säga hälften av arvslåtarens totala förmögenhet.
– Består din förmögenhet av en fastighet som är värd 10 miljoner och du testamenterar den till ett av dina två barn kan det andra barnet begära att få ut sin laglott, det vill säga ett värde på 2,5 miljoner kronor.
Om du är sambo ärver inte sambon dina tillgångar automatiskt. Därför är det extra viktigt att skriva ett testamente om du vill att din sambo ska få ärva.
Överlåtelse under livstiden
Att överlåta skogsfastigheten till barn eller barnbarn när du fortfarande är i livet kan vara en fördel.
– Då kan nästa generation ta vid i tid och förvalta gården och skogen innan de blir för gamla.
Då kan även du lämna över skogen på ett bra sätt och förverkliga drömmar som du har, men som kan vara svåra att få tid till vid ett aktivt ägande av en skogsfastighet, säger Göran Silfverswärd.
Andra fördelar med att överlåta skogsfastigheten är att du lättare kan styra hur överlåtelsen ska gå till, att övertagaren hinner förbereda sig, att det kan finnas bättre möjligheter för att kompensera syskon samt att överlåtelsen kan göras på ett ekonomiskt och skatteoptimalt sätt genom planering.
– Att planera en överlåtelse av en fastighet och skogsrörelse genom testamente är betydligt svårare än om den överlåts i livstiden, säger Göran Silfverswärd.
Planering är extra viktigt om det finns underskott i rörelsen eller stora avsättningar till expansions eller periodiseringsfonder.
Äktenskapsförord
Om du är gift och ni sedan skiljer er ska värdet av den egendom som kallas giftorättsgods delas lika. En makes/makas egendom är i regel giftorättsgods. Med andra ord ska ni då dela på skogsfastigheten om ni inte skrivit in i äktenskapsförordet att fastigheten ska vara enskild egendom. Har du ärvt skogsfastigheten kan det vara skrivet i testamentet att den ska vara enskild egendom och då ingår den inte i giftorättsgodset.
Framtidsfullmakt
En framtidsfullmakt reglerar vem som du vill ska ta hand om din ekonomi, egendom och person när du inte längre kan göra det själv. Du kan välja en specifik person som får företräda dig och ta beslut kring förvaltningen av skogen. Det kan vara beslut om avverkning och skadeangrepp till exempel. Om du blir varaktig obeslutsförmögen, som det heter på juridikspråk, och inte skrivit en framtidsfullmakt utser tingsrätten en god man som ska hjälpa dig med din ekonomi och den kan vara någon som du kanske inte har någon relation alls till.
Samägandeavtal
Du får testamentera skogsfastigheten till vem du vill, men dina barn har rätt enligt lag till sin så kallade laglott om de begär det.
Om du äger en skogsfastighet tillsammans med ett syskon till exempel kan det vara bra att reglera förvaltningen i ett samägandeavtal. Hur ska investeringar och underhåll bekostas? Vem ska förvalta skogen och hur ska den förvaltas? Vad händer om en av er vill sälja?
Om syskonen bor i en varsin bostad på samma fastighet och inget har reglerats i ett avtal ska kostnader för alla reparationer och underhåll delas lika, efter ägarandel som utgångspunkt. Det kan leda till att renoveringar inte alls görs för att man inte kommer överens eller att den som gör renoveringen utan att tala med den andra dels riskerar att inte får ersättning för renoveringen, dels att åtgärden får återställas.
– I vissa fall kan det vara bättre att dela fastigheten genom så kallad klyvning i två delar för att slippa de nackdelar som ett samägande kan medföra. Detta är möjligt om fastigheten är tillräckligt stor, säger Göran Silfverswärd.
Det finns många lagar och regler som kan vara lite snåriga.
– Men det är viktigt att tänka igenom de här sakerna så att man hittar bra lösningar.
Kontakta gärna en jurist för att prata om din situation och de juridiska handlingar som är viktiga för just dig. ◊
Göran Silfverswärd
Med skogen som inspirationskälla
Pernilla Wåhlin Norén
Yrke: Stadsarkitekt i Borlänge kommun. Anordnar även arkitekturkollon för unga.
Bor: I egenritat hus utanför Borlänge med maken musikern Gustaf Norén, barnen Josef, Edith, Bror, Salka, Moses och två labradorer.
Skogen betyder mycket för Pernilla Wåhlin Norén, både i sitt arbete som stadsarkitekt och när hon vill koppla av. I boken Skogen & slöjden
44 hantverksprojekt för ökad skogskunskap inspirerar hon till att skapa med material från skogen.
Text Sanna Casson Foto Pernilla Wåhlin Norén
Nere vid älvkanten kan jag höra min farfar vissla”. Så inleder Pernilla Wåhlin Norén sin bok.
Hennes farfar var uppvuxen i en liten stuga vid älven i Dalarna, där familjen skötte en flottfärja. Idag har Pernilla ritat ett eget hus i närheten av där farfars stuga låg. Det är ett funktionellt hus i ljust trä med stora fönster mot Dalälven, omgiven av tallskog.
– Platsen har påverkat utformningen. Jag har plockat upp tallskogen i fasaden. Stommen är byggd i furu och panelen i gran, berättar Pernilla.
Kluvna näbbspån i kärnfuru pryder delar av fasaden, precis som på Ornässtugan, timmerstugan från 1500talet, som ligger några kilometer därifrån. Väggarna inne i huset är byggda i obehandlad furu.
– Vi har mycket skog i Sverige och det är ett bra material att bygga i som passar vårt klimat.
Vi har dessutom god kunskap om trä eftersom vi har byggt mycket i trä genom historien, säger Pernilla.
Lärde sig av mor- och farföräldrar Ingången till att bli arkitekt gick genom hantverk och slöjdande.
– Jag har alltid gillat att arbeta med händerna. Det mesta har jag lärt mig av mina mor- och farföräldrar. De hade alltid något hantverk på gång. Mormor stickade och virkade och farmor var sömmerska och tillverkade hattar, morfar ägnade sig åt mathantverk.
I dagens skärmsamhälle har delar av hantverkskunnandet försvunnit. Det är betydligt vanligare att vi sitter och skrollar på mobilen än att vi har en stickning i knäet. Samtidigt kan hantverket bli en skön paus från skärmarna en stund.
– Det är ett sätt att vara här och nu och att göra något tillsammans. Vårt köksbord är fullt av rispor efter
barnen som gärna vill vara med och hjälpa till att göra en krans eller bygga något, berättar Pernilla.
Mossmattor och festspiror
Boken är indelad efter olika trädslag, växter och
Jag har alltid gillat att arbeta med händerna. Det mesta har jag lärt mig av mina mor och farföräldrar.
mossor. Den redogör för vad som är utmärkande för exempelvis gran, lönn, renfana och björnmossa och hur materialet är att arbeta med. Sedan kommer en mängd kreativa förslag på dekorationer och hantverk. Det handlar om allt från en smörlåda till grankransar, mossmattor, festspiror, näverkorgar, fågelholkar och kronor av halm.
– Jag vill visa vad man kan göra med hela trädet, allt från rötter till grenar, berättar Pernilla.
Familjen har en liten verkstad i ett separat hus på gården. Där finns en hyvelbänk, en tryckpress och en täljhäst. Här har många hantverksprojekt växt fram.
– Det är skönt att gå ut dit en stund och arbeta med händerna. Mycket ska gå så snabbt nu för tiden, men där står tiden stilla ett tag. ◊
Pernillas tips på hantverk som du kan göra från material i din skog
Grankrans
Ett av de enklaste och festligaste sätten att bygga en högtid under året är att göra det runt en krona eller krans.
För en mer stabil krans eller krona kan det krävas en stomme att bygga på. Det kan vara en vidja av tunnare sly. Eller av återbruk, kanske en rockring du hittat på tippen.
Du behöver
• En stel stomme, t ex en gammal uttjänt rockring
• Band att linda runt stommen, till exempel mattrasor
• Kvistknippen av något träd, till exempelgran
• Dekor, t ex kottar eller röda nypon
• Blomtråd
• Sekatör
Gör så här
Linda band runt stommen så att de täcker och ger den en färg som inte lyser starkt genom den färdiga kransen.
Gör i ordning knippen av grenar. Använd handskar om du använder grenar av barrträd. Bind grenknippen längs rockringen med blomtråd. Stora knippen ger en yvigare krans. Om stommen är liten kan knippena behöva vara mindre.
Om kransen ska hänga mot en vägg behöver grenarna bara täcka framsidan. Om du vill hänga kransen horisontellt, till exempel över ett bord eller över ett brudpar, låter du knippena täcka runtom, på alla sidor av ringen.
När ringen är fylld av knippen och stommen dold kan du sticka i extra dekor där du vill fylla på.
Tips!
På vintern håller sig till exempel rönnbär och nypon fina i färgen. Av rönnbär kan du göra girlanger och hänga på kransen. Nyponkvistar med nypon på kan du sticka in som de är. Kottar och kvistar av annat träslag är också fint att dekorera kransen med.
Festspiror
Att smycka för högtid är en del av firandet. Istället för att gå till affären och köpa nytt syntetiskt pynt varje år kan pyntet bli en del av det högtidliga och fördjupa upplevelsen av högtiden.
Om du inte vill göra helt nytt år efter år kan du göra stommar att klä av och på. Festspiror är gjorda av späd sly som du böjer i olika former. När stommarna är klara kan de smyckas med blad eller återbruksmaterial som mattrasor. Vanligt är också att klä in dem i silkespapper och kanske sätta fast ljushållare så att de blir ljusstakar.
Gör en låg stomme på en basplatta att sätta på bordet eller gör en stavformad och stick ner den i marken utanför entrén.
Du behöver
• Sly
• Täljkniv
• Basplatta
• Trälim
• Borr
• Snöre
• Återbruksmaterial som plåt eller tygremsor
• Silkespapper
Gör så här
• Barka av grenarna.
• För en spira på bordet: Borra ett hål i en kloss och trä i pinnen med lite trälim.
• Lägg en lång mot en kort som ett kors, med två jack i varje pinne där de möts.
• Lägg flera grenar i olika former.
• Pynta dem med löv, silkespapper eller tygremsor.
Så här ser Pernillas hus ut, som hon själv ritat. Stommen är byggd i furu och panelen i gran.
Liten smörlåda
Jag har smörpaketen i en ostform från fäboden. Det är fint med en hållare till smörpaketen.
Du behöver
• En granplanka
• Täljkniv
• Trälim
• Tving
• Borr
Gör så här
• Dela plankan i fyra delar. Limma fast de långa bitarna mot de korta.
• Borra tre hål i varje hörn.
• Tälj till träplugg.
• Doppa dem i lim och spika i dem i hålet, låt torka.
• Såga av uppstickande träplugg.
• Slipa sidorna.
Jag vill visa vad man kan göra med hela trädet: allt från rötter till grenar.
Avskogningsförordningen
Så här påverkas du som skogsägare
Redan nu behöver svenskt skogsbruk anpassa sig till avskogningsförordningen (EUDR). För skogsägare i Sverige betyder det bland annat att Stora Enso och Sydved inte längre köper virke från skogsmarker som planeras att omvandlas till jordbruksmark.
Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson
Skogen, både här i Sverige och globalt, har en central roll både för klimatet och den biologiska mångfalden. Skogar fungerar som viktiga kolsänkor och spelar en avgörande roll för att reglera klimatet. Genom avskogningsförordningen vill EU minska den globala avskogningen och skogsförstörelsen. EU-kommissionen har föreslagit att skjuta upp implementeringen av avskogningsförordningen till 30 december 2025, men Stora Enso och Sydved har i sina virkesaffärer valt att redan nu anpassa sig efter föreskrifterna.
Motverka avskogningen
Hilma Nilsson, som jobbar med lokala köp på Stora Enso Skog, guidar oss i avskogningsförordningen, EUDR, och berättar hur den kommer påverka skogsägare och skogsbolag i Sverige.
– EUDR sätter krav på att det inom EU inte längre får handlas med råvaror och produkter, som exempelvis virke och biobränsle, vars härkomst har orsakat avskogning eller skogsförstörelse. Detta gäller oavsett om råvaran eller produktens ursprungsland är inom EU eller inte.
När man rör sig med begreppet avskogning i det här sammanhanget menar man skogsmark som har omvandlats till jordbruksmark. Skogsförstörelse är åtgärder som anses minska skogens biologiska värden.
– Ett exempel är att det inte är tillåtet att skada värdefulla habitat. Detta har vi i många år redan tagit hänsyn till, både hos oss på Stora Enso och på Sydved, säger Hilma Nilsson.
Spåra produkter
Avskogningsförordningen ställer också höga krav på spårbarhet.
– Det måste gå att spåra virket som exempelvis finns i den nya pinnstolen i köket. Företagen ska kunna rapportera sina leveranskedjor, förklarar hon.
Råvarorna som regleras av avskogningsförordningen, förutom trä, är kaffe, kakao, palmolja, gummi, soja och nötkreatur plus ett antal produkter som baseras på råvarorna, exempelvis möbler och tryckt papper.
Bakgrunden till förordningen är bland annat att det i vissa länder, som till exempel Brasilien, Sydostasien och Centralafrika finns stora problem med avskogning som har skett i snabb takt. Jordbruket har tagit utrymme av skogen, vilket får negativa konsekvenser för klimatet.
– I Sverige som helhet har vi inte samma problem, här har vi i stället en historik av att den totala jordbruksarealen minskat över tid, säger Hilma.
Små förändringar för certifierat skogsbruk För skogsägare i Sverige som bedriver ett hållbart skogsbruk, i synnerhet om de är certifierade och har ett etablerat samarbete med ett skogsföretag, blir det endast marginella förändringar på grund av avskogningsförordningen.
En tydlig följd är dock att varken Stora Enso och Sydved, eller något annat skogsbolag, får köpa virke som kommer från skog som i nästa steg ska omvandlas till jordbruksmark.
– Eftersom EUDR sätter krav på råvaran eller produkten som kommer på marknaden finns det egentligen inget som säger att den självverksamme skogsägaren inte får omvandla sin skogsmark till jordbruksmark. Men problemet uppstår då virket eller för den delen biobränslet ska säljas vidare. Skogsägaren kan då upptäcka att det inte finns någon som på grund av restriktioner givna av EUDR kan köpa virket.
– Så, ett tips till den självverksamma skogsägaren
Hilma Nilsson
Avskogningsförordningen (EUDR)
Ett initiativ inom EU:s skogsstrategi 2030, med syfte att minimera unionens bidrag till avskogning och skogsförstörelse världen över.
Den främsta orsaken till avskogning och skogsförstörelse är att mer skogsmark tas i anspråk som jordbruksmark. En växande befolkning och ökande efterfrågan på jordbruksprodukter, förväntas leda till ökad efterfrågan på jordbruksmark och ytterligare avskogning. Dessutom påverkar förändringar i klimatet livsmedelsproduktionen.
Företag som importerar eller exporterar varor inom EU måste kunna visa att produkterna inte har bidragit till avskogning eller försämring av skogsområden efter den 31 december 2020.
som säljer leveransvirke till bolagen är att ta kontakt med virkesföretaget innan avverkningen påbörjas, säger Hilma Nilsson.
Svårtolkat inom vissa områden Det finns områden där reglerna inte är lätta att tolka. Ett exempel är vid köp av virke från igenvuxen åkermark som ska tas i bruk för jordbruksproduktion. Här får man göra en bedömning från fall till fall.
– Vi har i dagsläget tolkat det som att det är okej om det rör sig om slybevuxen jordbruksmark som ska återtas i jordbruksproduktion. Men handlar det om röjda eller gallrade ungskogar på tidigare jordbruksmark ska Stora Enso och Sydved avstå från köp, om markägaren planerar att omvandla marken till jordbruksmark.
Att gå över till energiskogs eller julgransodling räknas inte heller som att ta marken ur jordbruksproduktion.
– Därför bedömer vi att det är okej att köpa salix, från jordbruksmark, även om marken sedan används till annan odling.
Nya rutiner för skogsbolagen
Avskogningsförordningen ställer alltså höga krav på spårbarheten av virke och biobränsle. På kort tid måste skogsbruket hitta system och rutiner så att det blir så effektivt som möjligt.
– I samband med varje avverkning måste det virkesköpande företaget skicka information om uppdraget till EU:s databas. Exempel på vad som ska finnas med i överföringen är en geometri över området som ska eller har avverkats, en försäkran på att vi har levt upp till EUDR:s krav samt kontaktuppgifter till utförare och skogsägare.
I nästa steg får avverkningen ett referensnummer från EU som kommer följa med hela försörjningskedjan, från skogen till pinnstolen. ◊
Det måste gå att spåra virket som exempelvis finns i den nya pinnstolen i köket. Företagen ska kunna rapportera sina leveranskedjor.
Bartendern Bella Porcile tipsar om hur du kan göra en egen glögg med smaker från skogen.
Glögga med skogens smaker
Nu är vi inne i den mesta glöggmånaden. Bartendern Bella Porcile tipsar om hur du kan göra en egen glögg med smaker från skogen.
Text Annsofie Öhman Foto @wayoutbros
Bella Porcile är bartendern och drinkkreatören som gärna hämtar sina råvaror från skogen. Hon beskriver sig själv som en kreativ person som gärna skapar udda drinkar.
– Drinken ska se kul ut för ögat också, inte bara smaka gott, tycker hon.
Späda grankvistar, blommor och bär kan allt bli pynt på hennes drinkar. Vid sidan av mat och dryck är en annan stor passion skogen och naturen.
– Skogen är en skön motvikt till restauranglivet. Jag älskar att vara i skogen, det är där jag hittar lugnet, säger Bella och tillägger att hon inte kan gå i skogen utan att plocka med sig något hem.
Året runt samlar hon örter, blommor och bär som hon sedan använder i olika typer av drinkar. Det hon inte får plats med i frysen torkar hon.
Nu närmar vi oss juletid, har du tips på hur man gör en egen glögg med skoglig touch?
– Som grund har jag bär, till exempel rönnbär, lingon, blåbär eller fläderbär. Ibland använder jag också vilda äpplen som jag hittar. Sedan kokar jag upp dem med lite vatten och sötar med honung eller socker efter smak.
Hon kryddar sen med traditionella glöggkryddor som kanel, stjärnanis och nejlika. Sedan tillsätter hon rött vin och även en mindre del starkvin, som vermouth, portvin eller rom.
Till sist vill hon uppmuntra alla matintresserade till att vara kreativa och våga. Både vad gäller smak och dekoration.
– Ett tips är också att såga upp fina underlägg från träd som du sedan kan servera drinken på. ◊
I boken ”Vilda drinkar” har Bella samlat flera av sina bästa recept. På Instagram går hon under namnet mixedbybella.
Värm dig med tall-te!
Lägg spröda tallskott i kokande vatten, låt dra någon minut. Om du vill, söta med honung.
Sockerlag med bär
Koka upp lika delar bär och vatten och låt det småputtra cirka 30 minuter. Sila sen av juicen och pressa lätt på bären för att få med mycket smak. Låt svalna. Värm sen på igen med lika delar socker som vätska tills sockret löst upp sig. Dra av från plattan. Låt svalna igen och häll därefter upp på väl rengjorda glasflaskor.
Du kan addera extra smaksättning, som nejlika, färsk ingefära, stjärnanis eller kanel.
Håller cirka två månader i kyl.
Skogsglögg
80 ml sockerlag med bär
20 ml röd vermouth
50 ml varmt vatten
30 ml färsk apelsinjuice
Värm upp allt på spisen men låt det inte koka. Vill du ha en mer julig smak kan du addera kanelstång, stjärnanis och ingefära som du sedan silar av innan servering. Samma sorts kryddor kan användas till garnityr. Du kan också använda grankvistar, kottar eller andra bär som pynt. Var kreativ! Vill man ha ännu mer smak av skogen kan man använda sig av gransirap, tallbarr eller björklöv.
Spillkråkan inspirerar kvinnor i skogsbranschen
Spillkråkan är ett nätverk för kvinnor som äger skog. – Vi utbyter kunskaper, delar erfarenheter av skogsägande och anordnar kurser i allt från hur man sköter en röjsåg till hållbart skogsbruk, säger Spillkråkans ordförande Viktoria Byback.
Text Sanna Casson Foto Adobe Stock
Spillkråkan
Spillkråkan bevakar och följer skogsfrågorna för att kunna påverka skogsföretag, organisationer och myndigheter i syfte att tillvarata intressen hos kvinnor som äger skog och skapa ett mer hållbart och jämställt skogsbruk.
En stor svart hackspett med en röd hjässa eller nacke. Det är en spillkråka, en ovanlig art i våra skogar.
– När vår förening bildades för 26 år sedan var det sällsynt med kvinnor som förde talan inom skogsbruk. Det var en traditionell manlig bransch. Därav namnet Spillkråkan, berättar Viktoria Byback.
Idag är det vanligare att kvinnor som äger skog hörs. Den ideella organisationen Spillkråkan har växt sig större med åren och har i dag runt 800 medlemmar. Föreningen verkar lokalt genom tio lokalavdelningar, så kallade stammar, över hela landet.
– Syftet med Spillkråkan är att stärka kvinnors inflytande inom den svenska skogsnäringen, att bygga nätverk där kvinnor kan byta erfarenheter och att öka kunskapen om hållbart skogsbruk, berättar Viktoria.
Spillkråkan arrangerar subventionerade kurser och utbildningar för medlemmarna. Det kan handla om introduktionskurser i skogsbruk, praktiska kurser såsom röjsågs- och motorsågskörkort, seminarier kring skogsekonomi och deklarationer, vad man bör tänka på när man säljer virke, hur man certifierar sin skog och
mycket mer. I mitten av november höll Stora Enso även en föreläsning för Spillkråkorna i Stockholm med ämnet En vacker och lönsam skog – går det att kombinera?
– Det handlar om viktiga frågor för skogsägare helt enkelt. Vi vill kompetensutveckla våra medlemmar och samtidigt ge dem möjlighet att dela erfarenheter och kunskap, säger Viktoria.
Varje år anordnas en resa där ett 50tal spillkråkor åker iväg tillsammans för att umgås och lära sig mer om skog, skogsbruk, skogsindustrin och mycket mer.
– Senast gick resan till Dalarna för att besöka bland annat Siljansfors försökspark, där SLU driver forskning, Skogsmuseet i Siljansfors, där vi guidades genom skogsarbetets historia och Zornmuseet i Mora. Förutom att vi lär oss mycket, har vi också väldigt roligt tillsammans på våra resor och träffar, säger Viktoria.
Spillkråkan arbetar också för att lyfta fram och synliggöra kvinnliga förebilder.
– Forskningsrön visar att mångfald ger bättre resultat. Olika typer av människor ger olika infallsvinklar.
Spillkråkan är numera en relativt känd förening ibland skogsbranschens aktörer och våra medlemmar får ofta fungera som remissinstans och bollplank till myndigheter i forskningsoch utvecklingsprojekt, berättar Viktoria.
Att nätverket växer hela tiden är ett kvitto på att det behövs. – Även om vi inte marknadsfört oss så växer vi hela tiden. Det känns jättekul, det är givande och vi lär oss mycket av varandra, avslutar Viktoria. ◊
Kvinnor som äger skog i Sverige 39 procent av Sveriges skogsägare är kvinnor. Läs mer på sid 24.
Viktoria Byback
Lös krysset och vinn en termos
Vi lottar ut två stycken termosar bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 29 januari till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com.
Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar.
Två vinnare i kryss #3, 2024 får varsin kylväska:
Ingemar Kvarnström i Östra Ämtervik och Hans-Erik Mattsson i Insjön
Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av Skogsnära.
Foto Mikko
Nikkinen
Vägen till dina skogliga mål
Vad har du för plan med din skog? Vill du främja den biologiska mångfalden, planera för så hög avkastning som möjligt eller kanske gynna sociala värden?
Vi på Stora Enso vill hjälpa dig att nå dina specifika mål med skogen. Därför har vi tagit fram fördjupad information om hur du kan nå dina mål och hur vi kan hjälpa dig på vägen.
Så kan du nå dina ekonomiska mål >
Så kan du nå dina sociala mål >
Så kan du nå dina miljömässiga mål >
Stora Enso Skog AB
Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).
