Funktionsrätt i samarbete 03/2022

Page 1

FUNKTIONSRÄTT I SAMARBETE • 3/2022

TEMA: KULTUR ”Hitta ditt sätt att skapa och träna som fan.”

Rap-artisten Mika Leminen låter sig inte stoppas av talstörning ▸ LÄS INTERVJUN PÅ S. 6

Åländska vårdreformen blev till pannkaka ▸ S. 16

Superhjältefilmerna lever på klichéer om funktions­nedsättning ▸ S. 30


FUNKTIONSRÄTT I SAMARBETE

DEADLINES 2022–2023 Nummer 4, 2022. Deadline fredagen den 11 november. Utkommer vecka 50. Nummer 1, 2023. Deadline onsdagen den 1 februari. Utkommer vecka 9. Nummer 2, 2023. Deadline onsdagen den 3 maj. Utkommer vecka 22. Sänd material till redaktion@funk.fi Allt material i Funktionsrätt i samarbete skyddas av upphovsrätt. Det är förbjudet att utan ansvarig utgivares tillåtelse vidarebefordra texter och bilder i tryckta eller digitala medier. Alla rättigheter förbehålles.

Vem gör vad? ANSVARIG UTGIVARE SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf CHEFREDAKTÖR Mikaela Remes VISUELL CHEF Eva Tordera Nuño ANSVARIG REDAKTÖR Nina af Hällström MEDVERKANDE I DETTA NUMMER Monica Björkell, Sebastian Dahlström, Helena Forsgård, Lars Hedman, Lisbeth Hemgård, Sofia Jernström, Eva Lamppu, Henrica Mercadante, Marica Nordman, Mikael Sjövall, Elin Westerlund REDAKTIONSRÅD 2022 Anna Caldén, FMA – Funktionsrätt med ansvar Lars Hedman, SAMS Pernilla Nylund, Psykosociala förbundet Matilda Hemnell, FDUV Tina Kärkinen, Svenska Hörselförbundet Helene Wallin, FSS

TRYCK Grano Oy ISSN ISSN 2814-4007 Funktionsrätt i samarbete uppfyller Nordiska miljömärkets kriterier. Tillverkning vid Grano berättigar den till Svanenmärket.

STÖMER ÄRI KK MP

I

KONTAKT/PRENUMERATION/ANNONS Adress: SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf Medelhavsgatan 14 A 00220 Helsingfors Telefon: 044 5554 388 e-post: redaktion@funk.fi www.funk.fi

PRENUMERATION Årsprenumeration: 15 euro. Lösnummer 5 euro. Utrikesporto: 5 euro (Europa), 10 euro (övriga världen). Tillgängligt rtf-format för synskadade: 7 euro/år (tidningen kommer i e-posten). Finns även som taltidning.

Y

pärmens bild: sofia jernström

SNABBFAKTA Tidningen Funktionsrätt i samarbete är ett gemensamt språkrör för de finlandssvenska funktionshinderförbunden med målet att bidra till ökad kunskap och förståelse både inom och utanför fältet. Upplaga 5 850 ex. Tidningen stöds av STEA och Konstsamfundet. Medlemmarna i FMA, FDUV, FSS, Svenska hörselförbundet och Psykosociala förbundets föreningar får tidningen som kostnadsfri medlemsförmån. Tidningen läses också på Kårkullas boenden, bibliotek, socialkanslier, Luckan och av olika påverkare och aktörer i branschen. Vill din organisation erbjuda tidningen till sina medlemmar? Kontakta chefredaktören eller SAMS.

Beställ FUNK.! Gå in på funk.fi/prenumerera MI

LJÖ M Ä RKT 4041 0955 Trycksak

2 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2022


CHEFREDAKTÖRENS HÄLSNING mikaela remes chefredaktör

Vår tur att stå i rampljuset Var du en av dem som lyckades undgå corona fram till sommaren, för att sedan ligga snör­ vlandes på soffan medan termometern sakta men säkert klättrar över 30-strecket både inom­ hus och utomhus? Välkommen till klubben! Jag hoppas du hittade sätt att underhålla dig, för det gjorde jag: att inte orka annat än ligga och smälta i vågrät ställning var det perfekta svep­skälet för att klicka hem Disneys stream­ing­ tjänst. Efter tiotals timmar av klassisk tecknad långfilm var jag tvungen att konstatera att allt var bättre förr. Som tioåring skulle jag aldrig ha drömt om att somna mitt i Törnrosa. Men så gick det: efter att först ha tittat på Snövit kom min hjärna fram till att jag såg på samma film i repris – huvudpersonen hade bara en annan hårfärg. Mitt i virrvarret av identiska prinsar och prin­sessor och elaka styvmödrar väckte Ringaren i Notre Dame mig från min dvala. Den mörka be­rättelsen om Quasimodo som bor i kyrkans klock­torn placerar en avvikande pojke i centrum av handlingen. Han betraktas som ett monster av omvärlden men har ett hjärta av guld. Under filmens gång blir det hela tiden tydligare att den gode Quasis roll är att hjälpa den vackra normfungerande hjältinnan (som han förstås är förtjust i) få sin snygga norm­funge­ran­de kap­ten. Quasimodo får birollen i någon annans

kärleks­historia och förväntas glädja sig över deras lyckliga slut. Skulle en 2022-version av filmen ha haft sam­ma avslut? Vore det möjligt för pojken med funkt­ions­nedsättning att ”vinna” den snygga brudens hjärta? Ser man på nya seriesläpp verkar utvecklingen i dag åtminstone ha kommit så långt att en älskvärd huvudperson allt oftare hör till en etnisk eller sexuell minoritet. Det finns teorier om att vi funkisar står näst i tur. På min önskelista finns både karaktärer som är intressanta och åtråvärda på grund av sitt annorlundaskap och sådana som bara ”är” – att funktionsnedsättning blir så vardagligt att det inte är en snackis. Men om vi ska ha mångsidiga karaktärer i rutan måste vi se till att ha ett brett utbud av konstnärer bakom designerbordet. I det här numret av FUNK. med temat kultur får du träffa rapparen Mika Leminen som uppmuntrar alla nyfikna att testa kreativt skap­ ande och inte tveka använda hjälpmedel. Vem vet, kanske just du kunde författa en version av Ringaren i Notre Dame där klocktornet omvandlas till ett penthouse när Quasimodo visar sig vara en hjärtekrossande superhjälte? • PS. Vad tycker du om FUNK.? Gå in på www.funk.fi/enkat och berätta, du kan vinna biobiljetter! Funktionsrätt i samarbete • 3/2022 • 3


innehåll • 3/2022 6 16 30

Vammaisettytot.fi

PÅ PÄRMEN

Personporträttet: Mika Leminen

Rapparen sjunger om sex och svårigheten att hitta jobb.

Vårdreformen på Åland slutade i kaos

Anhöriga bestörta över överraskande räkningar.

Karaktärer med deformationer får skurkrollen

Aktivister kräver att filmbranschen bär sitt ansvar.

19

LÄS OCKSÅ

19 22

Organisationerna tror inte på kvotering

”Sysselsättningsfrågan måste lösas på annan väg.”

Vammaiset tytöt tar över internet

Smyckestillverkaren Kalevala Koru sponsrar ny plattform.

Rekordnedskärningar i renoveringsbidraget

Få vet om möjligheten att söka bidrag.

24

mikaela remes

14

“Jag älskar att vara döv!”, säger Jamila Ouahid

24

Teckenspråkiga breddar på definitionen av litteratur.

DuvTeatern bjuder på dans och komedi i höstmörkret Premiär för två nya föreställningar.

28

På jobbet: Raila Riikonen

Sexualpedagogen brinner för sitt ämne.

I VARJE NUMMER 3

Chefredaktörens hälsning: Vår tur att stå i rampljuset

5

Ledaren: Kultur för alla – finns det?

12 Juristen har ordet: Vem är välkommen i valstugan? 18 Lasses hörna: Mera blommor till Algy 26 Kolumn: Myndigheterna kan inte sabba mina drömmar 32 Föreningshjälten: Börje Troberg 34 Lättläst Bakpärm: Händelsekalender

4 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2022

27

mikaela remes

27


LEDAREN sofia jernström

Lisbeth Hemgård

Skribenten är verksamhetsledare på FDUV.

Kultur för alla – finns det? Jag minns när DuvTeatern började sin verk­ samhet för över 20 år sedan. Man ville göra något som på riktigt utgår från scenkonstnärernas personliga upplevelser och anpassa verksam­ heten så personer med intellektuell funktions­ nedsättning kan delta på samma villkor som andra. DuvTeatern är ett ypperligt exempel där man gör teater oberoende men med beaktande av funktionsvariationer, det är berättelsen och scenkonsten som bär föreställningen. Jag har flera gånger deltagit i diskussioner om vem som har rätt att företräda en person med funktionsnedsättning på film, på teater eller i en dansföreställning. Vi har säkert alla sett filmer där kända skådespelare spelat en person med synskada, Inom kulturell autism eller annan verksamhet kan vi funktions­nedsättning. i bästa fall mötas på jämlik I de flesta fall känns det förlegat – det finns grund. människor med funkt­ ionsnedsättning som kan förmedla detta på ett mer genuint sätt och dessutom är fullfjädrade skådespelare. Så varför inte engagera dem? Många efterlyser ett mer varierande kultur­fält. De flesta av oss är nyfikna på andra människors upplevelser och vill fördjupa vår människosyn. Inom kulturell verksamhet kan vi i bästa fall mötas på jämlik grund och bryta mönster som ibland är svårt i andra sammanhang. Men det kräver också att man på alla plan beaktar till­ gänglighet och behov av anpassningar. Jag är glad för att man särskilt inom film och

teater väckt diskussionen om representation. Samtidigt har jag sett film och teater där skåde­ spelare som inte har en funktionsnedsättning kunnat gestalta huvudpersonen på ett fint och nyanserat sätt. Men det kräver mycket förarbete och ödmjukhet. Det kan i vissa fall fungera. Ibland är det kanske en förutsättning för gestaltning – för till exempel en person med autism kunde det i vissa fall vara omöjligt att stå i rampljuset. Samtidigt möter jag allt fler konstutövare bland personer med intellektuell funktions­ nedsättning som jag skulle unna möjligheter att utöva det de drömmer om: teater, konst, musik eller dans. Det finns fortfarande allt för få estrader för dessa konstnärer och vi saknar en ordentlig utbildning där de kan få utvecklas och träna sina färdigheter. På FDUV satsar vi varje sommar på kulturell verk­sam­het. Vi anlitar professionella skådespel­ are, dansare, bildkonstnärer och musiker till vå­ra sommarläger. Vi arrangerar olika work­shops, läger­deltagarna får välja det som intresserar dem. De professionella konstutövarna är ofta myck­ et glada över att de ställt upp, berättar ivrigt om vad de lärt sig och kommer gärna igen. Vårt mål med lägren är främst avkopplande och sköna upplevelser för våra deltagare. Samtidigt hoppas vi att deltagarna får pröva på nya konstformer som de kanske aldrig tidigare varit med om. Det väcks kanske ett intresse för en helt ny hobby eller att man plötsligt vågar göra saker man inte trodde var möjligt. Konst och kultur ger färg åt vardagen, obe­ roende om du är den som utövar konst eller den som får uppleva olika konstformer. • Funktionsrätt i samarbete • 3/2022 • 5


PERSONPORTRÄTT

6 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2022


Mellan två världar Rap och talstörning är måhända inte den enklaste av kombinationer, men inget kan stoppa Mika Leminen alias artisten Cepan maailma från att spotta ur sig råa rim. Ihärdig träning på egna villkor har lett till många förverkligade drömmar: spelningar, en skiva på kommande och samarbete med finska rapmusikens stora namn. Text: Mikaela Remes • FOTO: sofia jernström

Funktionsrätt i samarbete • 3/2022 • 7


Det är spännande och bråda tider för rap­ artisten Mika Leminen. Dagen före intervjun har han fått den sista versionen av sin nya låt Hyvä paha pomoni (på svenska ungefär Min härligt hemska chef), som släpps i slutet av september. Med på låten finns en lång rad stora namn inom finländsk rap: legendariska Asa och Paleface, samt de nyare förmågorna Tiia Karoliina, MC Kajo och Transsi Kela. Artisten som föddes i tonåringens skriv­ bordslåda under namnet MC Cepari har hela tiden blivit proffsigare, och har nu döpts om till Cepan Maailma, i och med ökad synlighet och sam­arbete med andra artister. Medan ‘cepari’ direkt är ett finskt glåpord för personer med CP-skada, syftar det nya namnet fortfarande på Mikas funktionsnedsättning, men på ett mer subtilt sätt. – Jag tror att det nya rumsrenare namnet ger mig bättre chanser att få mina låtar spelade i radion, skrattar han. Mika Leminen växte upp omringad av instru­ ment och musik: pappan var gitarrist och själv spelade han bas och studerade på musikinstitut i många år. I högstadiet byttes basen ut mot penna och Mika började skriva låttexter. Rapmusiken kom in i bilden då han behövde någon att fram­ föra texterna – denna någon fick bli han själv. – Egentligen identifierar jag mig mer som en låtskrivare än en rappare. Men rap var ett naturligt sätt för mig att framföra mina texter. De första låtarna som släpptes under namn­ et MC Cepari var en blandning av hårdrock och rap. Många av de tidiga texterna har direkt anknytning till Mikas liv.

8 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2022

– Ursprungligen gjorde jag låtar åt mig själv. SAMHÄLLSINTRESSERAD. Texterna handlade om egna traumatiska upp­ Mika Leminen verkar inom Vänsterunga levelser och känslan av att känna sig svag och där han jobbar för obetydlig. Nuförtiden vill jag nå en bredare likabehandling. publik och tar upp samhälleliga fenomen som fler kan identifiera sig med. Mika låter sig inspireras av bekantas be­ rättelser och saker han snappat upp i media. Rockelement går fortfarande att hitta, men musiken präglas i allt högre grad av influenser av hip hop och trap. Han har fortsatt rappa om frustrationen gentemot samhällets bemötande av pers­ on­er med funktions­ Antingen väntas man nedsättning. Mika är utled på de snäva roller vara en evigt glad som erbjuds – anting­ inspiratör eller ett tragiskt en väntas man vara en offer. evigt glad inspiratör eller ett tragiskt offer. I hans musik innehas berättarrollen av ett antal olika karaktärer, vars livsöden driver med dylika stereotypier. – Jag använder mig av satir och karikatyrer för att tänja på normer och bryta tabun som för­knippas med funktionsnedsättning. Därför hoppas jag att folk tar tid på sig för att läsa sångtexterna. Sex och jobb Ett centralt tema för låtarna är kärlek och sexu­ al­itet. Mika rappar om den skam kring funkt­ ionsnedsättning som man kan uppleva då man


DUBBELBEMANNING. När Mika uppträder har han en annan rappare med sig som upprepar hans verser.

tico anttonen

försöker hitta en romantisk relation och hur det är att konstant jämföra sig med andra män. – Jag vill krossa myten om att den som har funktionsnedsättning är en icke-sexuell varelse. Därför rappar jag om människor som är kåta och söker kärlek. Ett annat ämne som figurerar i texterna är svårigheten att hitta ett jobb. Temat berör Mika personligen: han blev utexaminerad tradenom i företagsekonomi under coronapandemin och söker jobb inom sin bransch. Ännu har det inte nappat. – Att sitta och knappa på arbetsansökningar är rätt ensamt. Det är frustrerande att inte ens komma vidare till intervju. Det skulle vara lättare att övertyga ansikte mot ansikte, eftersom jag är en talför typ. Mika misstänker att många arbetsgivare inte alls är intresserade att anställa en person med funktionsnedsättning, eftersom det finns en föreställning om att dessa helt enkelt inte klarar av att jobba, och är lata på köpet. – Det är ändå långt från sanningen. Fler kunde vara med i arbetslivet, bara man skulle hitta ett jobb som passar en. För många är till exempel ett fysiskt låglönejobb inte ett alternativ. Just nu är arbetssökandet ändå inte en pri­or­ itet, eftersom Mika i våras bestämde sig för att på allvar börja satsa på musiken. Han siktar på att en dag göra musik professionellt, och kunde även tänka sig att skriva kommersiella låtar. – När kriget i Ukraina började fick jag känslan av att det är nu det gäller – nu eller aldrig. Svenska rim Rapartisterna med funktionsnedsättning är inte många, men de finns. Ett självklart namn som bör nämnas i sammanhanget är förstås rapparen Signmark. Han är världens första döva artist som fått skivkontrakt hos ett inter­ nationellt bolag, och medverkar i årets omgång av teveprogrammet Dansar med Stjärnor. Därtill

rekommenderar Mika sin finska kollega MC KOO, som rappar om livet med intellektuell funktionsnedsättning. I USA finns bland annat artisterna Krip Hop och Fezo, som sjunger om funktionshindertematik. En viktig förebild för Mika kommer från punk­ musiken; bandet Pertti Kurikan Nimipäivät representerade Finland i Eurovisionen år 2015 och kan betraktas som ett av de första banden där medlemmarna har synliga funktionsned­ sättningar som fått stor medieuppmärksamhet. – Jag vill vara det samma för rap som Pertti Kurikan Nimipäivät är för punk, konstaterar han. Mika inspireras även av inhemska rappare med invandrarbakgrund – minoritetsperspektivet ger en viss igenkänningsfaktor. – Ett av dem är bandet Lähiöbotox. Och Musta Barbaari, han är ett geni. Hans texter är humoristiska och låtarna är välgjorda. Är man artist måste man ha bra låtar. Det räcker inte bara att tala om viktiga frågor, musiken måste också vara medryckande. På sistone har Mika lyssnat mest på amer­ ikansk och svensk rap. På Mikas nya platta kommer man att få höra verser på svenska. De är med på en låt som handlar om att leva mellan två världar – något som både finlandssvenskar och personer med funktionsnedsättning kan ha erfarenheter av, konstaterar han. – Som person med lindrig funktionsned­ sättning har man en fot i de normfungerades värld och en annan i funktionshindervärlden. På samma sätt upplever sig en del finlands­ svenskar att de befinner sig någonstans mellan majoritetsbefolkningen och de svenskspråkiga kretsarna. Den här låten jobbar vi på tillsammans med rapparen Peter Westerlund. Mika är en van live-artist – hittills har han haft ett tjugotal spelningar och ser fram emot fler. – Att uppträda live är roligt, men samtidigt ganska tungt. Man vill ge publiken så mycket av sig själv som möjligt. →

Funktionsrätt i samarbete • 3/2022 • 9


Jag rappar om människor som är kåta och söker kärlek.

10 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2022


Mika Leminen alias Cepan Maailma ålder: 26 bor i: Tusby, född i USA utbildning: tradenom i företagsekonomi med inriktning på marknadsföring jobbar som: arbetssökande, musiker och låtskrivare på fritiden: politiskt aktiv i Vänsterunga

Utmaningarna med talet löser han genom att ha en annan rappare med på scen, som upprepar låttexterna efter honom. – Det ger mig möjlighet att koncentrera mig på själva uppträdandet, och texternas budskap förmedlas tydligare till publiken. Också Mikas kommande skiva går ut på samma koncept.

◂ VILL BLI PROFFS. I framtiden kan Mika tänka sig att också producera kommersiell musik.

funktionsnedsättning. Enligt Mika är det hög tid att partierna börjar jobba för likabehandling och inser att funktionshinderpolitik är partipolitik. – Ibland känns det som att partierna inte tycker det är viktigt – eller så anser de att frågorna borde bakas in i all annan politik. Men det är fel utgångsläge, eftersom folk med funktionsned­ sättning berörs av sina egna frågor.

Kritiserar vänstern Allt blir bättre med finslip Mika Leminen påverkar inte omvärlden bara Efter intervjun ska Mika bege sig i väg till stu­ genom sin musik. Han har varit politiskt aktiv dion, där arbetet med följande låt väntar. nästan hela sitt vuxna liv. Mest tid har han till­ – Visst, jag har låtsläpp snart, men jag tittar bringat med Vänsterunga, även om han ibland redan framåt. hoppat över till De Grönas ungdomsförbund. Om allt går enligt planerna kommer Cepan Kandidaterfarenhet finns också. Maailmas hellånga platta ut i slutet av nästa år. – Efter kommunalvalet har jag tagit lite av­ – Musikindustrin har lärt mig att det tar tid stånd till politiken och fokuserat på musiken. att skapa högklassig musik. Allt blir bättre med Jag fick 43 röster i valet, vilket är bra för ett liten finslip, säger han. ort som Tusby där folk är rätt högersinnade. För dem som har en funktionsnedsättning Egentligen föredrar han att påverka bakom och som tvivlar på sin förmåga att skapa konst kulisserna. vill han säga att de flesta hinder kan kringgås. – Ta till exempel – Som kandidat måste man repre­ d e n f ra m gå n g s ­ sentera sitt parti rika rock­musik­ern Hitta tillgängliga och uppträda väl­digt Mikko Herranen, lösningar som passar korrekt. Men skämt som har en syn­ skada. Han jobbar och vass humor hör just dig. i studion med an­ till min natur. Där­ för tror jag det kunde pas­sa­de appara­ter. vara bekvämare att Det gäller att hitta stötta bra kandidater i bakgrunden. till­gäng­li­ga lös­ningar som passar just dig. Se­ Inom ungdomspolitiken är Mika van vid att dan är det bara att träna, träna, träna som fan. vara den som lyfter fram funktionshinderfrågor I framtidens Finland hoppas han att fler – vem skulle annars göra det? I fjol var han med person­er med funktionsnedsättning känner om att formulera Vänsterungas funktionshinder­ att de vågar jaga sina drömmar på kulturfältet. politiska program och ordna ungdomsförbundets – Det omvärlden bryr sig om är slutresultatet, funktionshinderpolitiska kampanj. inte hur du kom dit. En person med funktions­ – Dessa gjordes med väldigt små resurser, nedsättning kan alldeles väl uppnå samma nivå men de var ett bra startskott för debatt. av skapande som en normfungerande person. Han har kritiserat vänsterrörelsen för att inte Det kräver omvägar och mycket jobb, men det aktivt ta itu med diskrimering mot personer med är möjligt. • Funktionsrätt i samarbete • 3/2022 • 11


sofia jernström

JURISTEN HAR ORDET

Marica Nordman

Skribenten jobbar som juridiskt ombud vid SAMS.

Vem är välkommen i valstugan? Det är ett drygt halvår till riksdagsvalet 2023, och snart är det än en gång aktuellt med debatten om hur alla medborgare ska ha möjlighet att påverka på lika villkor. Folkval är ett av de viktigaste kännetecknen för ett demokratiskt land – ändå har en mönsterelev som Finland så kallade under­ representerade grupper som av olika anledningar inte är samhälleligt aktiva. Med tanke på att personer med funktionsnedsättning utgör en stor minoritet syns gruppen väldigt lite inom politiken. I forskning gjord av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) framkommer att människor med funktionsnedsättning nog vill ta del av politisk verksamhet, men möts av olika slags hinder. Finland placerar sig högt i internationella jämförelser vad gäller demokrati, men det krävs åtgärder för att vi ska kunna stoltsera med verklig delaktighet, till exempel: 1. Att betraktas som en målgrupp I Demo Finlands utredning från i år, där man tittat på i vilken mån personer med funktions­ nedsättning är aktiva i de inhemska partierna (Vammaisten osallisuus suomalaisissa puolueissa 2022), framkommer att det finns en uppfattning om att politik inte intresserar personer med funktionsnedsättning. Därför erbjuds inte heller möjligheter för målgruppen att exempelvis delta i utbildning som ger färdigheter till politisk aktivitet. Rapportförfattarna rekommenderar att de politiska partierna satsar mera på att göra verksamheten öppen för alla. Partierna borde även kommunicera att deltagande för personer med funktionsnedsättning inte bara är möjligt, utan även önskvärt. 2. Deltagandet måste underlättas konkret För att åstadkomma verklig förändring räcker inte uppmuntran – man måste ändra attityder, men också ta till konkreta åtgärder. Satsningar på utrymmen, så som vallokaler och partiernas lokaler samt att se till att det finns tillgängliga material är några exempel på sådana åtgärder. Det bör också påpekas att det ännu i dag finns hinder som partierna aktivt verkar förbise eller inte vill åtgärda, som till exempel avsaknad av tillgängliga utrymmen eller tolkning under evenemang. Funktionshinderservicen kunde kopplas in i försöket att öka delak­ tigheten – människor kunde beviljas färdtjänst och personlig assistans för att kunna delta i politik i olika roller. 3. Möjlighet att diskutera utan att bli trakasserad Det finns också nyare fenomen som hotar deltagandet: ett av dem är upptrappning av diskussionskulturen i samhället. Den rådande kulturen leder till att människor inte vill delta i diskussioner och debatter, då risken att utsättas för hatprat, mobbning och andra trakasserier är stor. Den överhängande konsekvensen är att samhällsdebatten blir ensidig. Förhoppningsvis passar partier och andra samhällsaktörer nu på att fundera på vad just de kan göra för att avlägsna praktiska hinder i sin om­ givning – och jobba för att bygga en diskussions- och beslutfattningskultur där alla kan delta, också de med exempelvis funktionsnedsättning. •

12 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2022

Vägkost till ett gott liv Välkommen på SAMS juridiska ombuds årliga funktionsrättsseminarium 24.11.2022 kl. 9-16! Årets seminarium fokuserar på ett gott liv för barn, unga och familjer med funktionsnedsättning. Evenemanget ordnas i Helsingfors på Vetenskapernas hus. Det är också möjligt att följa med programmet på distans. Anmälan och mera information finns på samsnet.fi


AKTUELLT

Funktionshinder inom politiken lever och mår bra Arbetet för att inkludera alla medborgare i samhälleligt beslutsfattande ligger i sin linda, det visar en ny utredning av riksdagspartiernas organisation demokratisamarbete Demo Finland. Vi listar några centrala iakttagelser från rapporten. text: mikaela remes ● illustration: sebastian dahlström

Partipolitiskt aktiva uppgav sig

I regel saknade partiernas webbplatser helt

avstå från partiets informella träffar

information om tillgänglig­heten

för att deras specialbehov inte ska bli en börda.

vid evenemang.

Partipolitiskt aktiva personer med funkt­ions­­­ned­ sättning

Partipolitiskt aktiva upplever att partierna inte aktivt jobbar för att

avlägsna funkt­ions­ hinder.

upplever sig välkomna i sina partier.

52 % av

personer med funktions­ nedsättning upplever att partier och politiker inte bryr sig om dem.

Alla riksdags­ partier uppger att de

i ökande grad diskuterat delaktigheten

för personer med funktions­nedsättning.

På alla riksdagspartiers webb­platser fanns

totalt tre bilder på personer med synlig funktions­ nedsättning.

Hela utredningen ”Vammaisten osallisuus suomalaisissa puolueissa” kan läsas på demofinland.org. Funktionsrätt i samarbete • 3/2022 • 13


AKTUELLT

Kan kvotering fixa arbetslivet? En del europeiska länder har försökt minska ojämlikhet på arbetsmarknaden genom att införa kvoter och bötfälla företag som inte sysselsätter personer med funktionsnedsättning. Enligt Handikappforum är sådana lösningar inte optimala. Text: Mikael Sjövall ● BILD: FREEPIK

Hur lösa evighetsfrågan kring varför fler personer med med funktionsnedsättning inte är ute i arbetslivet? I augusti gick socialoch hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen (VF) ut med förslaget att införa juridiskt bindande kvoter som skulle förplikta arbetsgivare att anställa en viss mängd löntagare med funkt­ ionsnedsättningar. ”Endast cirka 15–20 procent av alla personer med funktionsnedsättning jobbar, trots att betydligt fler har arbetsförmåga, utbildning och arbetsvilja. Det är ett stort missförhållande att rätten till arbete inte förverkligas för denna människogrupp i Finland”, säger Sarkkinen i en intervju för Helsingin Sanomat. Finland är sämst i klassen i en nordisk jäm­ förelse av sysselsättningsgraden bland pers­ oner med funktionsnedsättning. Arbets- och näringsministeriets senaste statistik bekräftar att endast omkring en femtedel av personer med funktionsnedsättning jobbar antingen på hel- eller deltid i Finland.

14 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2022

– Vi utmärker oss väldigt negativt i en nord­ isk kontext. Sverige och Danmark har en sys­ selsättningsgrad på över 60 procent, medan Norge lyckats sysselsätta över 40 procent av alla arbetstagare med funktionsnedsättning, säger Elias Vartio, juridiskt ombud på SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder. Trots att de nordiska länderna tillämpar olika kriterier för statistikföringen är skillnaderna inom Norden markanta. Böter för diskriminering Exempel på kvotering finns i ett antal europeiska länder. I Tyskland är alla företag med minst 20 anställda tvungna att se till att minst fem procent av arbetsstyrkan består av personer som har någon form av funktionsnedsättning. Ifall arbetsgivaren bryter mot dessa bestämmelser måste företaget betala böter. Dessa böter används i sin tur till att finansiera sysselsättningstjänster som främjar jämlikhet i arbetslivet. – Det här upplägget fungerar inte optimalt.


Jobbkanalen väntas ge jobb åt fler Det finns stora förhoppningar om att det statliga bolaget Jobbkanalen Ab kommer att vara en del av lösningen på sysselsättningsproblematiken. Bolaget ska sysselsätta de partiellt arbetsföra som har det svårast att hitta jobb. De som anställs kommer att ha ett arbetsavtal med Jobbkanalen, som sedan säljer anställdas arbetsinsats vidare till kunder, så som företag eller organisationer. I början uppskattas bolaget kunna sysselsätta några hundra partiellt arbetsföra per år, senare omkring tusen personer. Personerna väljs ut av arbets- och näringsbyrån. Jobbkanalen väntas inleda sin verksamhet och sysselsätta sina första arbetstagare ännu i år.

Det finns dåliga erfarenheter av kvoterings­ modellen på olika håll i Europa. Många företag väljer att medvetet bryta mot bestämmelserna och snällt betala böter i stället för att rekryt­ era sökande med funktionsnedsättning, säger Sari Kokko, ordförande för samarbets­org­an­­ is­ationen Handikappforum, som representerar 28 funktionshinderorganisationer. Av samma anledning förhåller sig Handi­ kapp­forum skeptiskt till förslaget att införa kvot­erings­regler, särskilt då det ofta går att hitta kryphål i systemet. – Ett annat sätt att kringgå kvoteringen är att erbjuda ett arbete som inte motsvarar den sökandes kunnande och arbetserfarenhet. Ett företag kan till exempel erbjuda en psykolog med funktionsnedsättning ett jobb som lager­ arbetare – men en psykolog är inte utbildad för att packa varor vid ett löpande band, säger Kokko. Vid SAMS ser man inte heller kvoteringen som någon universallösning. – Kvoteringen kan underlätta rekryteringen i viss mån men löser inte alla problem. Vi behöver också en revidering av diskrimineringslagen för att komma åt diskrimineringen av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet, säger Vartio. Han efterlyser ock­ så strukturella re­form­ Vi utmärker oss väldigt er för att få fason på negativt i en nordisk sysselsättningen. – För några år sed­ kontext. an utreddes vad som bromsar rekrytering­ en av personer med funkt­ionsnedsättning. Man kunde påvisa en lång rad strukturella hinder: det kan till exempel handla om fördröjda beslut gällande tillgången till personlig assistans och färdtjänst, säger Vartio. Kvoteringsfrågan utreds Handikappforum anser att det brister i över­

vakningen av diskrimineringsfall som berör löntagare med funktionsnedsättning på arbets­ marknaden. – Regionförvaltningsverket saknar sak­ kunskap och kompetens att utreda fall där löntagare med funktionsnedsättning har ut­ satts för diskriminering. Det vore vettigare att Diskrimineringsombudsmannen skulle utreda dessa fall i stället, säger Kokko. Hon förundrar sig också över timingen för minister Sarkkinens utspel. Kokko känner vittring av politisk opportunism och valfläsk. – Det är ju inte första gången som kvoteringen diskuteras. Temat dyker upp med jämna mellan­ rum. Det är knappast en slump att Sarkkinen kastar fram sitt förslag under upptakten till sin valkampanj inför riksdagsvalet, säger hon. Trots förbehåll har Kokko och hennes kol­ legor från andra funktionshinder­org­an­is­at­ion­er uppvaktat arbets- och näringsminister Tuula Haatainen (SDP) för att diskutera frågan i början av september. – Vi har föreslagit att kvoteringsmodellen utreds och att man först tar reda på hur det hela har fungerat i övriga europeiska länder, säger Kokko. Vid minister Tuula Haatainens stab ser man inte hoppfullt på möjligheterna att främja någon kvoteringsmodell, åtminstone under pågående regeringsperiod. – Vi fortsätter att diskutera frågan med funktionshinderorganisationerna, men någon lagberedning kring eventuell kvotering hinner vi inte längre med under denna period. Tiden är alltför knapp, tror en tjänsteman, som väljer att vara anonym då inga beslut ännu fattats. Källan utesluter ändå inte att det görs en utredning kring kvoteringen. – Vi kan säkert initiera en utredning om kvoteringsmodellen, men det blir nästa regering och riksdag som får avgöra hur man går vidare i frågan.• Funktionsrätt i samarbete • 3/2022 • 15


AKTUELLT

Obehagliga överraskningar har präglat vårdreformen på Åland I sommar fyllde den åländska social- och hälsovårdsreformen 1,5 år. För familjer med stödbehov har tiden varit turbulent. Vad kan fastlandet som står inför en ännu mer omfattande reform lära sig av Åland? Text: Henrika Mercadante ● bild: shutterstock/s_o_va

Den 1.1.2021 flyttade ansvaret för social­ – Lagstiftningen borde ha gjort det möjligt vården på Åland från öns 16 kommuner till den för kommunerna och KST att jobba parallellt i gemensamma organisationen KST, Kommun­ några månader. Då hade övergången blivit bättre ernas socialtjänst. Endast barn- och äldre­ för klienterna, säger Andrea Björnhuvud, omsorgen stannade hos kommunerna. områdeschef på KST. Sammanslagningen av den åländska social­ vården hade diskuterats i över 15 år. När reformen ”Läget snart under kontroll” sedan fick grönt ljus hade förbundsdirektör Två veckor efter de första socialbidragen borde Katarina Dahlman och en projektledare drygt ha betalats ut till klienterna började KST inse att den praktiska kunskapen om utbetalning av ett år på sig för förberedelser. bidrag och stödformer hade blivit kvar i kom­ – Ett år var en alldeles för kort tid för att för­bereda en så här stor reform, konstaterar munerna. Den administrativa personalen hade nämligen inte överförts till KST. Dahlman nu. Arbetet skulle ha Snart stod man inför följande över­ underlättats om den nya organisationen på raskning: det visade Ett år var en alldeles förhand fått möjlighet sig att äldreomsorgen för kort tid för att att förbereda sig på inte bara gett service att ta över klientupp­ åt äldre personer, utan förbereda en så här stor gifterna, men lagen också exempelvis åt reform. tillät det inte. Dagen personer intellektuell då reformen trädde i funktionsned­sät­tning. kraft trillade således Också i detta fall hade klienternas upp­gifter in elektroniskt på en gång, personalen som tagit hand om dessa människor samtidigt som man överförde all personal från stannat i kommunerna – likaså klienternas kommunerna till KST. hemservicejournaler. Hur kostnaderna skulle fördelas kom­mun­ Samma dag förväntades KST kunna förse klienterna med den service de var berättigade till. erna emellan var en eldfängd fråga. Till slut I praktiken fick personalen inom socialtjänsten gjordes fördelningen enligt både invånarantal sköta sina dagliga sysslor, samtidigt som de och skattekraft. Det ledde exempelvis till att jagade uppgifter som saknades. kommunen Lumparlands utgifter för social­ Att få in alla klientuppgifter i KST:s elek­tron­ service i fjol blev över 200 000 euro dyrare än iska system försvårades av att alla kom­mun­er före KST, och kommunen slog larm om att de inte inte hade elektroniska journalsystem. Många har pengar för det. Enligt KST borde utgifterna dokument fanns bara till pappers. jämna ut sig över tid.

16 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2022


Den praktiska kunskapen om bidrag och stödformer hade blivit kvar i kommunerna.

KST:s budget skulle slås fast utgående från statistik över kom­mun­er­nas samman­lagda ut­gift­ er för social­vården, men krymp­tes ändå med 1,6 milj­o ner. För­bunds­direktör Katarina Dahlman menar ändå att KST inte varit tvun­gen att sänka service­nivån. – Genom långsiktig planering och centr­al­is­er­ing av exempelvis syssel­sättnings­verk­ sam­heten kom­mer vi att uppnå be­sparing­ar, säger Dahlman. Eftersom bara minimumnivån för olika service­former är inskriven i lagen och kom­ mun­erna själva har kunnat vara mer givmilda har vissa klienter fått mer och andra mindre. Efter reformen är tanken att alla ska behandlas lika. Samma pengar, eller mindre, ska fördelas på fler mottagare. För en del kommuninvånare innebär det nya avgifter. – KST har fastställt sina avgifter i enlighet med klientavgiftslagen. Vi känner inte till vad kom­mun­er­na har tagit betalt för eller har betalat ut och KST har därför inte kunnat informe­ra klient­erna om avgiftsändringar på förhand, sägers. Enligt Björnhuvud är målet är att alla ska få tillgång till mer service – så småningom. Alla klienter med omfattande servicebehov ska dessutom få en egen kontaktperson. KST:s klientplaner baserar sig på en bedömning av stödbehovet, och inte på fastslagna taxor och kvoter. – Vi betar av ärendena pö om pö, och börjar med de mest akuta. Snart har vi läget under kontroll.

Dröjsmål och överraskningsräkningar Sättet som socialservicen på Åland fungerar i KST:s regi frustrerar mammorna Ann-Britt Alén och Viveka Lindström. Båda två har vuxna söner med intellektuell funktions­ned­ sätt­ning och omfattande stödbehov. Små misstag i samband med en stor reform har båda överseende med. Att betalningarna för fritidsassistenten till Ann–Britt Aléns son och hennes man, som är sonens familje­vård­ are, uteblev i januari kunde hon ännu smälta. Pengarna kom en månad senare efter att KST hittat pappren som Saltviks kommun hade skickat över. Men att i ett år och fyra månader sitta och vänta på avtalet och serviceplanen som utlovats i mars 2021 anser hon inte vara okej. Samtidigt har nya räkningar droppat in. Det visade sig att alla personer inom KST skulle börja betala samma avgifter, oberoende om de var i familjevård eller bodde på ett boende. Sonen, som bodde hemma, fick en räkning på drygt 4 000 euro som bestod av avgifter för måltider och uppehälle för hela år 2021. Det är fråga om avgifter som kan uppbäras enligt lagen, men många kommuner låter bli att göra det. Likabehandling är ett av målen med socialvårdsreformen på Åland. Viveka Lindströms två söner bor på ett serv­ ice­boende i Mariehamn. Den ena sonens avtal om en fritidsassistent gick ut i december. – Ska det göras ett nytt avtal? Vem ska vi tala med? Inte ett ljud har vi hört av KST. Men räkningar får vi. Vi märkte att matavgiften på pojkarnas boende hade höjts då räkningen kom. Ingen hade berättat om höjningen för oss. Susan Enberg, verksamhetsledare för DUV på Åland, konstaterar att det är för få som jobbar inom funktionsservicen. – Du kan säga ”vänta” eller ”stå i kö” till en person som ska köpa en ny bil. Men du kan inte säga det till våra medlemmar som behöver service. Då de ber om hjälp skulle de ofta ha behövt hjälpen redan igår. • Funktionsrätt i samarbete • 3/2022 • 17


LASSES HÖRNA

lars hedman

Skribenten är vice ordförande i SAMS styrelse, medlem i Hörselförbundets styrelse och ordförande för Finlands svenska taltidningsförening.

Mera blommor till Algy Charlie hade en intellektuell funktionsnedsättning. Han var vaktmästare, eller egentligen städare. Han hade många vänner som han tyckte var snälla och trevliga. Han förstod inte skrattet och såg inte att de gjorde narr av honom. Sen blev han en del av ett forskningsprojekt, opererad och hans värld förändrades. Hans intelligensnivå steg kraftigt och han förstod sin egen funktionsnedsättning. Han började forska och märkte att resultatet av operationen bara var till­fäll­ ig. Han återgick sakta till sin tidigare intelligensnivå, men kunde aldrig mer återgå till sitt tidigare liv. Det är i korthet handlingen i boken Blommor til Algy, Flowers for Algernon, av Daniel Keyes. Den kom först ut som en lång novell 1959, förlängdes till en bok och har filmats flera gånger. Den första filmen, Charly, gav huvudrollsinnehavaren Cliff Robertson en Oscar. Berättelsen har nu fått ny upp­ märksamhet med en tv-serie och Will Smith håller enligt uppgifter på att producera en ny film om Charlie. Blommor till Algy hör fort­ farande till det starkaste som skrivits om intellektuell funkt­ ionsnedsättning. En bok med närvaro och djup förståelse för människovärdet. The Guardian publicerade för fem år sedan en recension av en nyutgåva och beskrev den som ”en av tre böcker som fått mig till tårar”. Vad är det som gör Blommor till Algy så stark? Redan berättarstilen drar in läsaren i Charlies situation. Han skriv­ er själv om sitt liv, i början med osäker stavning och enkla ordval. Sedan blir texten mer och mer säker och analytisk. För att mot slutet återgå till det gamla. Daniel Keyes hade först svårt att få novellen publicerad. Förläggarna ville ha ett lyckligt slut. Till sist publicerades

18 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2022

den i en science fiction-tidskrift och vann två av genrens största priser, Hugo och Nebula. Keyes vägrade ge novellen ett lyckligt slut eftersom budskapet om Charlies personlighet, människovärde och integritet skulle ha förlorats. Forskarna i boken ville se honom som sin skapelse medan Charlie ville vara en hel människa, med minnen från barn­ domen och alla goda och dåliga egenskaper i sin person. Boken beskriver starkt hans utanförskap både under experi­ mentet och efter det. Hans när­ maste vän är Algy, musen som genomgått samma experiment som han. Novellen förlängdes till en bok med fördjupning i Charlies barndom. Den blev en stor­sälj­ are också utanför science fict­ ion-fältet. Den blev också en av de mest anmälda för olämpligt innehåll i de amerikanska skol­ biblioteken. Inte för berättelsen om funktionsnedsättning, men för beskrivningarna av Charlies sexualitet. Blommor till Algy hör till toppskiktet då det gäller litter­ atur som behandlar funktions­ nedsättning med förståelse och respekt. Bruset från lyteskomik, löjliga sidopersoner och grot­ eska ärkebovar har blivit så starkt att mina hörapparater börjar skorra. För att inte tala om den rena exploateringen i sentimentalt syfte, typ Jojo Moyes hårt kritiserade Livet efter dig. Moyes bok, och filmen som gjorts utgående från den, är motsatsen till Daniel Keyes. En funktionsnedsättning leder till förlorat männikovärde och eutanasi. Det är oklart hur det gick för Charlie efter att boken tagit slut. Musen Algy dog av experimentet och Charlie åker bort från sitt gamla liv. Kvar lämnar han ett PS: ”lämna blommor på Algys grav på bakgården om ni hinner”. •


KULTUR

Flickor tar plats på webben Kultur, konst, kritisk debatt och en stöttande gemenskap – allt detta ska finnas på den nya webbplattformen Vammaiset tytöt. Text: Eva Lamppu • Illustration: Vammaisettytot.fi

Vammaiset tytöt (fi. Flickor med funktionsnedsättning) är i första hand en webbplats, men finns också på sociala medier som Instagram. Projektet initierades av finländska smyckestill­ verkaren Kalevala Koru som tog kontakt med nationella föreningen Rusetti ry, som jobbar för att främja möjligheter för kvinnor med funktionsnedsättning, för att höra sig för om ett eventuellt samarbete. Kalevala Koru är grundad och ägd av kvinnor och sökte en inhemsk välgörenhets- och samar­ betspartner. Tillsammans började företaget och föreningen utveckla plattformen Vammaiset tytöt. Företaget har finansierat projektet med 50 000 euro. – Kalevala Koru ville ge oss möjligheten att synliggöra flickor och kvinnor med funktions­ nedsättning och ge oss en röst. Plattformen är också en mötesplats, beskriver projektanställda Mira Niittyniemi. Målgruppen för platt­f ormen är flickor och kvinnor i åldern 13–29. Tanken är att an­vänd­ arna själva skapar plattformens inne­håll enligt egna intressen. Det finns allt­så ingen egentlig redaktion.

– Vi tar emot alla slags texter som kan tänkas intressera unga kvinnor som identifierar sig som personer med funktionsnedsättning. Det kan handla om allt från hobbyer till konsertbesök. Min roll är att vara en mellanhand och lägga upp innehållet på sajten, säger Niittyniemi. – Det viktiga är att innehållet är gjort av oss och riktat till oss. Att unga får vädra tan­ kar och diskutera på ett sätt som normaliserar funktionsnedsättningar. Niittyniemi tillägger att det finns ett behov av innehåll också på svenska. Hittills har det inte funnits svenskspråkiga skribenter. Bildkonstläger och umgänge Vammaiset tytöt ordnar också evenemang, till exempel kvällar för umgänge via det digitala verktyget Zoom. – Zoom-kvällarna har varit omtyckta. Vi har hållit en och ska hålla en till i slutet av september med temat inspirationsporr. Meningen är att skapa gemenskap och ett forum för fri diskussion, säger Niittyniemi. Ett första bildkonstläger ordnas i oktober, också det digitalt. – Vi kommer bland annat att fundera på hurdan aktivism vi kan utöva genom konst och hur vi överlag kan uttrycka oss genom olika konstgrenar, säger Niittyniemi. Vammaiset tytöt lanserades så sent som i somras och söker fortfarande sin form. Enligt Niittyniemi har den genast hittat en publik och fått positiv respons. Det är sannolikt att projektet får finansiering också för nästa år. – Jag tror att vi får fortsätta, eftersom vi har fått så fin respons. I början av nästa år planerar vi hålla ett läger där alla samlas fysiskt till samma plats, och vi fortsätter med våra virtuella kvällar så att så många som möjligt har chans att delta, säger Niittyniemi. Webbplatsen finns på vammaisettytot.fi.• Funktionsrätt i samarbete • 3/2022 • 19


AKTUELLT

Åtkomliga sommaräventyr? Ja tack! När tillgängligheten är i skick har människor med olika behov möjlighet att resa, gå på konsert och delta i socialt umgänge. Anna Caldén och Peter Gustafsson delar med sig av sina erfarenheter från semester­ säsongen som gått. Text: Monica Björkell ● bild: privat

“Jag är imponerad över nyrenoverade Olympia­stadion” Österbottniska Anna Caldén upplevde Ed Sheerans konsert på Helsingfors Olympia­ stadion i augusti. Hon tog sig till konsertplatsen med tåg och spårvagn. – Jag rör mig enklast med tåg då min elrullstol är ganska stor. Konduktörerna är oftast vänliga och assisterar. Man blir mer delaktig när man använder samma transportmedel som övriga befolkningen, och dessutom är det billigare än taxi, säger hon. Väl framme överraskades hon positivt av koncertarrangemangen. – Jag är imponerad hur de löst tillgängligheten på nyrenoverade Stadion. Positivt var att det finns så många rullstolsplatser, 88 stycken. Det visar att man genuint satsat på att inkludera rullstolsanvändare, säger Anna Caldén.

En separat ingång för personer i rullstol är viktigt, då folkmassor och trängsel kan rentav orsaka farosituationer. – Det finns risk f ör att människor faller över en eller att rullstolen stjälper. Här fanns information om hur vi ska ta oss fram till våra platser via en säkerhetskontroll utan köande. MUSIKÄLSKARE. Allt fungerade på Ed Sheerans-stadionkonsert, tycker Anna Caldén.

Vad säger lagen?

Tillgänglighet och delaktighet stöds av fyra lagar: 1. Finlands grundlag skall säkra människovärdets integritet och varje individs rätt till frihet samt främja rättvisa i samhället.

2. Lagen om markanvänd- 3. Diskrimineringslagen ning och byggande ger konstaterar att ingen möjlighet till just­er­ får diskrimineras på ingar i omgivningen för grund av hälsotillstånd att ge förutsättningar eller funktionsnedsättför en bra livsmiljö ning. och stödja ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling.

20 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2022

4. Hälso- och sjukvårdslagen ska tillgodose lika tillgång, kvalitet och patientsäkerhet i de tjänster som befolkningen behöver samt öka klientorienteringen i hälso- och sjukvårdstjänsterna.


Exempel på tillgängliga lösningar för olika målgrupper: SYNNEDSÄTTNING • trygga fysiska miljöer utan exempelvis stora lutningar eller nivåskillnader, trappor eller ojämna och mjuka underlag • stöd i omgivningen, t.ex. genom färgeller andra kontrastmarkeringar som underlättar användningen av t.ex. vit käpp. • information där teckenstorlek kan anpassas, eller möjlighet till punktskrift eller syntolkning.

Mer än specialarrangemang Tillgänglighet handlar inte om fysiska specialarrangemang, utan är ett tänkesätt och en attityd – en vilja att ge människor rätt till leva med lika villkor. Till exempel kan tillgängliga byggnader och anpassad kollektivtrafik möjliggöra att personer med fysisk funktionsnedsättning kan arbeta, utöva hobbyn och ta del av kultur. Svårtillgängliga omgivningar, produkter eller service medför diskriminering som i förlängningen till kan leda till utanförskap och ha förödande konsekvenser för den psykiska hälsan.

Caldén är kom­ mun­a l­p olitiskt aktiv och sitter i Nykarleby HÖRSELNEDSÄTTNING stads­full­mäkt­ige, och • lugna miljöer och omgivningar där i det sam­m an­h anget det går att uppfatta larm har hon stött på över­ • kommunikation genom ljudslinga, raskningar då det gäller bilder, teckenspråk eller tillgänglighet. teckenspråkstolk – Jag minns en gång en valdebatt där arrang­ NEDSATT KOGNITIV FÖRMÅGA ören inte hade kollat upp • åskådliga omgivningar tillgängligheten. Vid • information med hjälp av AKK scenen fanns trappor (alternativ kompletterande och jag behövde hjälp kommunikation) d.v.s. bilder, med att komma upp. symboler eller stödtecken Arrangören trodde att det skulle funka. PSYKISKA OCH NEUROPSYKIATRISKA Alltid är det inte FUNKTIONSHINDER helt lätt att få andra • stöttande miljöer där individen bes­luts­­fattare inse att inte stämplas socialt eller utsätts tillgänglig­hets­lös­ningar för fördomar som orsakar t.ex. är värda att göra. skam, lidande och minskad – Ofta ser politiker självuppskattning en massa eurotecken. • känsla av delaktighet i samband med Jag försöker övertyga aktiviteter, kan underlättas med mina politiska kolleger hjälp av en stödperson om universal design, där man gör utrymmen tillgängliga för alla personer oberoende av ålder eller funktions­variation. Hindren som behöver åtgärdas är dessutom ofta ganska små och kräver inte stora satsningar för att fungera. Caldén tycker att samhället blivit mer till­ gängligt de senaste 10 till 15 åren. – Förut måste jag kolla noggrant till­gäng­lig­ heten vid olika platser. Jag är inte lika nervös längre. De flesta ställen har det ordnat.

Trubbel med nya taxicentralen

I samband med att Peter Gustafsson fick flera strokes för ett par år sedan fick han även en all­ var­lig synskada. Han berättar att han bor mitt i Borgåskogen och klarar av vardagen tack vare envis attityd och sisu. Gustafsson får besök av Folk­hälsans hem­ tjänst i Borgå några gånger i veckan. Två gånger i veckan å­ker han med taxi till centrum för mat­upp­ köp och får han hjälp i butiken av taxi­chauff­ören. Tidigare har Peter Gustafsson haft egen chauff­ ör som skött hans transporter, vilket fun­gerat jättefint. Från och med första september har alla färdtjänstresor i Östra Nyland beställts från en ny taxicentral. – Fram till september hade jag inga problem med färdtjänsten, och nu är allt problem. På lördagen väntade jag i en och en halv timme, men ingen taxi kom. Jag tog en vanlig taxi och betalade fullt pris. – Min tidigare taxichaufför fick höra om det här och uppmanade mig att i fortsättningen ringa direkt till henne, hon ordnar sedan resten, säger han lättat. Till sommarens höjdpunkter för Peter hörde dans med bekanta på den legendariska pavil­j­ ongen Dansholmen. För att komma dit och hem igen fick han även hjälp av hemtjänsten. Till följande ser han fram emot en resa till Ålands skördemarknad med FSS. – Jag blir upphämtad med buss klockan sex på morgonen, sedan tar vi tåget till Åbo och åker färja via Brändö till fasta Åland, berättar Peter ivrigt. •

Funktionsrätt i samarbete • 3/2022 • 21


AKTUELLT

Svalt intresse för renoveringsbidrag leder till drastiska nedskärningar I fjol användes bara tre fjärdedelar av Miljöministeriets budget som reserverats för renoveringsbidrag, vilket fått regeringen att ta till osthyveln. Samtidigt känner få till att de har rätt till ekonomiskt stöd. Text: Mikael Sjövall

Miljöministeriets budgetanslag för reno­veringsbidrag som förbättrar tillgänglig­ heten i äldre bostäder har varit i vågskålen under hösten. Helsingin Sanomat avslöjade i augusti att regeringen ville halvera budgetanslaget för renoveringsbidragen. Miljöministeriets bidrag är avsedda för re­ nov­eringar som gör livet smidigare för äldre och personer med funktionsnedsättning. I praktiken används en stor del av bidragen till att bygga hissar, avlägsna trösklar eller bygga om badrum. Bidraget kan täcka mellan 50 och 70 procent av renoveringskostnaderna. – Det stämmer att omfattande ned­skärning­ar var aktuella, men efter regeringens budget­ mang­­ling i början av september höjdes anslaget med 5 miljoner euro, säger Raija Hynynen, bo­stads­råd vid Miljöministeriet. Trots att regeringen höjde anslaget med 5 miljo­ner euro minskar den totala potten för reno­verings­bidragen från 32 till 20 miljoner euro – alltså med 38 procent nästa år. Människorättsorganisationen Kynnys ryter till mot beslutet. ”Den kortsiktiga nedskärningspolitiken be­ ak­tar inte Finlands förpliktelser i folk­rätts­liga avtal eller de kostnader som uppstår då personer med funktionsnedsättning eller åldrande pers­ oner blir fångar i sina egna bostäder”, skriver organisationen i ett uttalande. Enligt Kynnys kommer kostnaderna i stället att nu skyfflas över till välfärdsområdena. ”Vi kan inte lösa alla tillgänglighetsproblem genom att bygga nya bostäder. Vi måste också renovera gamla byggnader. Tillgänglighet är en förutsättning för delaktighet”, skriver Kynnys. Verksamhetsledare Nina af Hällström på SAMS – Samarbetsf örbundet kring

22 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2022

funktions­­hinder är inne på samma spår. – Att förbättra tillgängligheten i bostäder är en jämlikhetsfråga. Nedskärningen av renov­ eringsbidragen är ett väldigt kortsiktigt beslut, säger hon. Bristande informationsgång Miljöministeriet invänder att intresset för re­ nov­erings­bidragen varit svalt. – I fjol användes endast tre fjärdedelar av budgeten och i år har vi hittills fått ansökningar för 16 miljoner euro, vilket är hälften av årets budgetanslag, säger Hynynen. Enligt Hynynen finns det ett direkt samband mellan det bristande intresset för renoverings­ bidragen och Finansministeriets iver att pruta på anslaget. – Om väldigt få ansöker om renoverings­ bidraget kan tjänstemännen dra slutsatsen att pengarna inte behövs. Då blir det också lättare att föreslå drastiska nedskärningar, säger hon. Vad beror det på att så få ansöker om bidrag? – Väldigt få känner till att de har rätt att ansöka om statliga renoveringsbidrag. Kom­mun­er­na er­ bjöd tidigare rådgivning om dessa bidrag, vilket sänk­te tröskeln att lägga in en ansökan. Det är nu­mera Finansierings- och ut­vecklings­centra­len för boendet som ansvarar för rådgivningen, men få har koll på deras tjänster, säger Hynynen. Social- och hälsoorganisationernas under­ stödscentral Stea finansierar därtill 15 råd­givare som är knutna till ideella organisationer och ska kunna ge handledning i renoveringsfrågor. – Jag ser det främst som ett kommunikations­ problem. Det brister i informationsgången om renoveringsbidragen. Därför får vi färre ansök­ ningar än tidigare, säger Hynynen. •


KULTURNYTT

Internationella dagen för personer med funktionsnedsättning firas den 3 december och dagen till ära ordnas konstoch aktionsfestivalen DiDa - Disability Day Art & Action på Musik­huset i Helsingfors. Avsikten med DiDa är att öka med­ veten­­h et om funktions­h inder­­f rågor och presentera högkvalitativ konst från konst­­närer med funktions­ned­sät­t­ning. Med­­verkande är bland annat jap­­anska bild­­konst­nären Mari Katayama och form­ givaren Joonas Kyöstilä. Evenemanget ordnas av Kynnys ry, Tukilinja-stiftelsen, tjänsten Kultur för alla, Aula-työkoti och kulturföreningen Suomen Eucrea. •

Ny bok om intellektuell funktions­nedsättning och psykisk hälsa

Lena Nylanders nya boken Intellektuell funktionsnedsättning och psykisk hälsa ger en introduktion i vilka sym­tom som är viktiga att uppmärksamma när en person med intellektuell funkt­ions­nedsättning drabbas av psykisk ohälsa. Bland annat tittar man på hur en psyki­atrisk undersökning går till samt diskuterar bemötande och stöd vid olika psyki­ska sjukdomar. Boken är i första hand riktad till dem som jobbar med personer med intellekt­ uell funktionsnedsättning i Sverige, men innehåller matnyttig information även för experter och anhöriga här hemma. Författaren Lena Nylander är svensk läkare och specialist i allmän psykiatri, som i många år jobbat med patienter med intellektuell funktions­nedsättning. •

Den blinda mannen som inte ville se Titanic nominerad till Nordiska rådets filmpris Den inhemska filmen Den blinda mannen som inte ville se Titanic (Sokea mies joka ei halunnut nähdä Titanicia) har nominerats till Nordiska rådets filmpris. Filmen, regisserad av Teemu Nikki, är en kärlekshistoria där Petri Poikolainen har huvudrollen som en man med funkt­ ions­ned­sätt­ning som sitter fånge i sitt hem och bestämmer sig för att ge sig ut på äventyr. Filmen har tidigare vunnit bland annat publikpriset på film­festivale­n i

Venedig och filmfestivalen i Hauge­sund i Norge. Nordiska rådets filmpris delas i år ut för tjugonde gången och premierar en långfilm som är förankrad i den nordiska kulturen och har ett högt konstnärligt värde. Priset på drygt 40 000 euro delas mellan film­ens manusförfattare, re­gis­­sör och producent. Vinnaren avslöjas på prisut­del­­ningen i Helsingfors den 1 novem­ber. •

Shutterstock / Everett Collection

DiDa - Disability Day Art & Action kommer igen

Beyoncé ändrar låttext efter reaktioner från funktionshinderfältet En av världens största pop­stjärn­or, Beyoncé, hamnade i blåsväder då hon i slutet av juli släppte sitt nya album Renaissance, vars ena låt an­sågs vara krän­kande mot personer med CP-skada. I låten Heated förekom ett amer­ik­ anskt ned­sättande slangord för spast­ ic­itet, en slags muskelspänning som många person­er med CP-skada lider

av. Efter kritikstormen kom beskedet att låttexten åtgärdas. ”Ordet, som inte använts avsiktligt på ett sårande sätt, kommer att ersättas”, uppgav hennes team. Också artisten Lizzo kritiserades tid­ ig­are i år för att ha använt sig av samma ord – också den låten uppdaterades. •

Nya satsningar på finlandssvensk lättläst litteratur LL-Center, som är en del av FDUV, startade i våras ett projekt för att främja finlandssvensk lättläst skönlitteratur. Målet med projektet är att bredda intr­esset för lättläst bland finlandssvenska författare och förlag och öka utgivningen av skönlitterära lättlästa verk. I september inledde projektet arbete med tolv finlandssvenska författare och tre redaktörer. Författarna kommer att utbildas i att skriva lättläst och ännu i år jobbar deltagarna fram ett manuskript till en lättläst antologi med temat kärlek, under handledning av

projekt­ko­ord­in­at­or, författare och ll-bearbetare Jolin Slotte. – Lättläst är en egen genre inom litteraturen. Allt kan inte importeras från Sverige – det måste finnas litteratur som behandlar den finlandssvenska verkligheten. Vi behöver både bearbetningar och nyskrivna verk, konstaterade Slotte vid ett informationstillfälle om projektet. Hur författarna tacklar kärlekstemat temat är upp till dem – genren är fri. Boken planeras utkomma inför Helsingfors bokmässa hösten 2023. • Funktionsrätt i samarbete • 3/2022 • 23


KULTUR

”Mitt modersmål gör mig till den jag är” Att få uppleva konst och kultur på eget språk är ett levnadsvillkor för att minoriteter ska hållas livskraftiga. Ursa Minors litteraturevenemang vill inspirera nya generationens teckenspråkiga konstnärer. Text och bild: Mikaela Remes

En solig morgon i sena augusti står en för­ väntansfull skara utanför kulturcentret Caisa i Helsingfors. Överallt pågår ett ljudlöst tjatter då gamla och nya bekanta hälsar på varandra – här är det teckenspråk som gäller. Så öppnar dörrarna till Ursa Verbum, en dag som tillägnas teckenspråkig litteratur i form av workshops, föreläsningar och diskussion. Arrangör är kollektivet Ursa Minor, som bildades 2015 då ett gäng experter inom teckenspråkig teater och kultur inledde samarbete. Evenemanget är öppet för alla intresserade – inte ens en hörande person med pinsamt dåliga kunskaper i teckenspråk behöver känna sig vilsen: det finns en teckenspråkig tolk på plats som översätter programinslagen och bistår i kommunikationen med evenemangsdeltagarna. Traditionellt uppfattas litteratur som skrivna böcker med text, men enligt Ursa Minor finns ett behov för att bredda på konceptet. Teckenspråkig kultur lever vidare exempelvis

24 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2022

genom tecknade berättelser, vitsar och poesi. SUPERSTJÄRNOR. Särskilt den teckenspråkiga poesin har upp­ Svenska tvillingsystrarna Amina och Jamila Ouahid märksammats under senaste år. Likt de poeter är kända för att tolka som använder sig av skrivet språk kännetecknas Melodifestivalen. teckenspråkiga poeters verk av att författarna leker med språkets regler och struktur. Metoden Visual Vernacular hjälper poeter att ordlöst förmedla verk med hjälp av mimning och ansiktsuttryck. Känslan av jämlikhet är Förhoppningen viktigast. är att teckenspråki­ ga konstnärer en dag blir en alldeles vanlig företeelse, och att dessa inte bara ses som företrädare för sin minoritet. Flerspråkiga barn Allt börjar med barn och vilka rollmodeller de växer upp med. Därför har också barn eget program på Ursa Verbum. Dagen inleds med


SAGOSTUND. Ursa Verbum bjöd på teckenspråkigt program för barn.

sagoworkshop, där deltagarna får ta del av teck­ nade sagor. På en säckstol sitter Niina Toivonen med lilla sonen Noeli i famnen. Hon berättar att det finska teckenspråket är familjens hemspråk. TOLKAR MUSIK. Amina – Vi har en hörande son, vilket innebär att Ouahid berättar om han blir tvåspråkig. Det är en otrolig rikedom. sina erfarenheter av att Hon brukar gå med barnet på teckenspråkiga turnera med ett jazzband evenemang för att de ska se teckenspråket an­ (till höger). vänd­as. Riikka Karppinens familj är på plats av samma orsak. Karppinen är tecken­språks­tolk till ut­bild­ningen och har lärt sina barn kommunicera med hjälp av stöd­tecken. – Stödtecken fungerar som hjälp medan barn­ets tal ännu håller på att utvecklas. Vi tränar till exempel genom att se på teckenspråkiga barnprogram på Arenan, säger Karppinen. Arttu och Valmira Liikamaa berättar att de försöker gå på alla Jag älskar att teckenspråkiga jippon vara döv! som ordnas. I prakt­ iken handlar det om en hand­full publikevene­ mang per år, och de skulle gärna se fler. – Det är jätteviktigt att få ta del av kultur på sitt eget språk och i en teckenspråkig omgivning, konstaterar Arttu. Valmira kommer från Albanien och an­vänd­ er sig av albanskt teckenspråk medan Arttu kommunicerar på finskt teckenspråk. De har ett hörande barn som använder sig av bägge teckenspråken, och talar dessutom finska och albanska. Fyra språk alltså! Paret berömmer särskilt de finska tolk­tjänst­ erna. Kontrasten till Valmiras ursprungsland är stor; där håller servicen ännu på att utvecklas. – När vi reser till Albanien inser vi att vi har mycket att vara nöjda över, säger Arttu. Svenska superstjärnor I rummet bredvid står evenemangets drag­ plåst­er, svenska tvillingsystrarna Amina och

Jamila Ouahid som håller workshop i uttrycks­ konst för vuxna. Systrarna Ouahid är kända i Sverige för sina teckentolkningar under Melodifestivalen. De gestaltar låtarna med hjälp av kroppsspråk, dans och minspel. Tidigare gjordes översättningarna av hörande tolkar, men år 2013 tog döva tolkar vid och gjorde jobbet med hjälp av en hörande person som förmedlar ljuden till tolken genom teckenspråk. – Först undrade publiken varför tolkningen inte följde låtens rytm eller texter. Men vi gjorde det på teckenspråkets villkor. Eftersom döva be­ höver en mer visuell tolkning framhävde vi den aspekten. Dövas kultur var vår utgångs­punkt. Nu­för­tiden är också den hörande publiken ivrig att se våra gestaltningar, säger Amina. – Vi är en kulturell minoritet med litet kult­ urellt utbud, särskilt när det gäller musik. Men en gång om året är vi på samma linje med de hörande. Känslan av jämlikhet är viktigast, och att vi får njuta av musik på vårt kära modersmål, säger Jamila. Mycket har hänt sedan de första tolkade schlagersändningarna. Bland annat turnerade Amina festivaler med amerikanska jazzbandet Louisiana Avenue år 2019. De teckentolkade konserterna väckte stor uppmärksamhet, efter­ som det inte var lika vanligt med tolkad musik i Sverige som i USA. Utöver musik har systrarna Ouahid erfaren­ het av att tolka teater och hålla workshops ”om det mesta”. De upplever att deras uppdrag är att bygga broar mellan hörande och döva. Ändå går det inte att förneka – teckenspråk är bäst, menar Jamila. – Jag älskar att vara döv och jag älskar teck­ enspråket, det är världens vackraste språk! Talat språk är bara ord som kommer ur munnen – teckenspråket låter mig använda alla visuella aspekter av min kropp! Mitt modersmål gör mig till den jag är. • Funktionsrätt i samarbete • 3/2022 • 25


KOLUMN

Elin Westerlund

Skribenten jobbar som journalist och studerar mediepsykologi i Utrecht.

Myndigheterna kan inte sabba mina drömmar Hjärtat bultade för fullt. Ska jag verkligen skicka iväg min ansökan om utbytesstudier? Har jag fyllt i blanketten på rätt sätt? Är mitt motivationsbrev tillräckligt bra? Tänk om jag ångrar mig? Jag stirrade på datorskärmen i cirka tio minuter innan jag till slut klickade på sänd-knappen. Nu var det för sent att ångra sig. Efter några månader fick jag veta att jag blivit antagen till mitt förstahandsval: en högskola i Nederländerna. Samtidigt började papperskriget med FPA. Men jag visste redan då jag skickade min utbytesansökan – att ett papperskrig kom­ mer med på köpet. Vill man åka på studentutbyte krävs en hel del pappersexercis. Förutom att fylla i ansökan för utbytesstudier behöver man bland annat leta fram en underhyresgäst till den egna lägenheten, göra upp en ungefärlig budget för utbytet och kolla att man har alla försäkringar i skick. Men om man har någon funktionsnedsättning så krävs ytterligare ifyllda blanketter, och i värsta fall kan detta utvecklas till ett regelrätt papperskrig. Har man en funktionsnedsättning och ska åka på utbyte måste man också känna till sina rättigheter och ha förmågan att outtröttligt gräva fram information. I stället för att kunna plocka info enkelt exempelvis från en webbsida är det eget detektivarbete som gäller. Jag vet inte hur många timmar jag lagt på att googla efter information som myndigheterna egentligen kunde ha sammanställt färdigt. Efter det ska blanketter fyllas i till höger och vänster och det ska finnas intyg för det ena och det andra. Slutligen ska man argumentera på byråkratspråk för att få det som man har rätt till. I mitt fall eskalerade pappersexercisen till ett papperskrig, som började i god tid i Finland och i skrivande stund pågår för fullt, trots att jag redan nått min utbytesort och studierna

26 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2022

börjat. Det handlar om rätten till studietolkning. Fastän jag har skickat hundratals mejl och sms till FPA om att jag inte har tolk och att det är på deras ansvar att jag har studietolkning har det varit som att tala med en vägg. En motivering för varför det inte har ordnats den tolkservice som jag har rätt till saknas fortfarande. Byråkratin i Finland verkar utgå från att om man har någon funktionsnedsättning så studerar man bara i Finland. Utbytesstudier verkar vara ett obekant begrepp. Det fattar jag inte alls: själv­ klart har människor med funktionsnedsättning också drömmar, ex­ empelvis om att bo Jag vet inte hur utomlands, precis som alla andra. många timmar jag Byråkratin borde inte få styra över lagt på att googla efter hur man lever sitt information. liv eller om man kan uppfylla sina dröm­ mar. Finland må ha skrivit under FN:s kon­ vention för personer med funktionsnedsättning, men det blir bara fina ord på pappret om det är så här enkelt för myndigheterna att försvåra drömmar genom att lägga käppar i hjulet. Men jag tänker inte låta byråkratin förstöra mitt utbyte. Nej, det är jag som bestämmer hur jag vill leva mitt liv, och jag vill fokusera på mina utbytesstudier. Jag ser fram emot allt nytt som jag kommer få lära mig under min tid i Nederländerna och alla nya människor jag kommer att träffa. Dessutom tänker jag såklart passa på att ibland fara på weekendresor omkring Europa när det finns tid för det. •


KULTUR

DuvTeatern bjuder på dans och komedi i höstmörkret I november har DuvTeatern premiär med två föreställningar: dansverket Två duetter och komedin Näkterbaren. Ett genomsyrande tema för dem är livet och vardagen och den starka längtan som driver människor. Text: Mikaela Remes ● bilder: yoshi omori

Dansföreställningen är ett samarbete med det internationella danskompaniet Carl Knif Company. Carl Knif har tidigare medverkat i DuvTeaterns produktioner både som dansare och koreograf. Dansproduktionen består av två personliga duetter, Vardag och Sense of Hope. Vardag är en duett som Knif uppför tillsam­ mans med DuvTeaterns skådespelare Pia Renes. Föreställningen betraktar vardagen ur Renes perspektiv och gör poesi av vardagsrutiner. I Sense of Hope skildrar DuvTeaterns Emil Nordman tillsammans med Eero Vesterinen från Carl Knif Company Nordmans egna upp­ levelser av ensamhet och utanförskap. “Jag har varit deprimerad och mest varit för mig själv i över 10 år, men i DuvTeatern har jag fått en ny passion för dans. Och med Calles hjälp blir mina idéer nu en föreställning. Jag vill inte sitta i skuggan mer. Kanske folk därute har vänner eller släktingar som går igenom svårig­ heter? Jag hoppas jag kan uppmuntra någon i publiken”, berättar Emil Nordman i DuvTeaterns

pressmeddelande. Samtidigt blir det premiär på DuvTeaterns första renodlade komedi, som regisseras av Christoffer Strandberg. Verket beskrivs som en karaokekomedi och bygger på karaktärer som har skapats av skådespelarna. Pjäsen utspelar sig på en bar i en liten stad någonstans i Svensk­ finland, där olika livsöden flätas ihop. Strandberg har medverkat i DuvTeaterns tid­ i­gare produktioner, men står för första gången för regi. “Att få f örtroendet att regissera just DuvTeatern är stort för mig. Ingen annanstans finns lika mycket konstnärlig ambition och med­ mänsklighet som i just DuvTeatern”, säger han. Två duetter och Näkterbaren har premiär den 26.11 på G18 i Helsingfors. Föreställningarna spelas parallellt: publiken kan välja att se båda samma kväll eller köpa biljett till någondera föreställningen. Föreställningen den 1.12 teckentolkas till finlands­svenskt teckenspråk. Mer information: www.duvteatern.fi • Funktionsrätt i samarbete • 3/2022 • 27


28 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2022


PÅ JOBBET

Med rätt att njuta Tystnaden kring sexuella rättigheter för personer med funktions­ nedsättning fick Raila Riikonen att utbilda sig till sexualpedagog och starta ett företag. Till vardags påminner hon samhället om att också personer med specialbehov får önska sig närhet och beröring. Text & bild: Mikaela Remes

Jag bestämde mig för att studera till sexual­ ångrat mig för att jag sade upp mig från ett fast pedagog år 2015, då jag konstaterade att någon jobb och blev företagare. Men den ekonomiska måste berätta för finländare med funktionsned­ biten har inte varit enkel – ibland undrar man sättning att de har rätt till sin sexualitet. nog hur i hela världen man ska skrapa ihop sin I mitt tidigare jobb åkte jag runt till boenden inkomst. Försäljning är viktigt. för att utreda hur klienter med funktionsned­ För tre år sedan medverkade jag och min man sättning upplever att deras mänskliga rättigheter i en dokumentär för Yle-programmet Perjantai, förverkligas. Jag reagerade på att diskussionen där vi berättade om våra erfarenheter kring om sexualitet lyste med sin frånvaro. Att inte få assisterad sex. Vi har båda en allvarlig funkt­ information om sin ionsnedsättning och sexualitet kan leda till behöver hjälp med att farliga situationer och ligga. Dokumentären Att inte få utsätta människor för f i c k myc ke t u p p ­ information om utnyttjande. märksamhet och Sexualpedagogik gav företaget ett lyft. sin sexualitet kan leda till handlar om att sprida Fortfarande händer farliga situationer. det att människor information om sexu­ känner igen mig på alitet genom utbild­ ning. I praktiken åker gatan. jag till olika tillställningar och talar inför publik. Sedan kom coronapandemin och hela kal­ Jag älskar att stå framför människor och berätta endern tömdes. Det tog sin tid innan aktörer­ historier för dem. Och jag brinner för ämnet. na lärde sig att ordna digitala evenemang, så Målgruppen är bred: allt från dem som job­ småningom började jag föreläsa på distans. bar med personer med funktionsnedsättning Men under det första pandemihalvåret hann till anhöriga, personliga assistenter och vård­ kassan bli rätt tom. studerande. På föreläsningarna tar jag vara Visst skulle det finnas utrymme i kal­ på funktionshinderperspektivet och berättar endern för ännu fler föreläsningar. Samtidigt om egna erfarenheter, eftersom det för mig ger den lediga tiden mig möjlighet att syss­ närmare publiken. la med en hel rad förtroendeuppdrag. Bland I höst fyller min firma sju år. Jag har inte annat är jag inne på min tredje period som ordförande för Muskelhandikappförbundet. Dessutom är jag volontär vid Helsinki Pridegemenskapen, där jag handleder en grupp för dem som både har en funktionsnedsättning och tillhör en sexuell minoritet – alltså folk i yrke: Sexualpedagog, driver företaget Ilon Kipinä. dubbelminoritet. Det är en liten grupp, men förtroendeuppdrag: Verkar inom ett flertal organisationer, superviktig för människorna som möts där. är bl.a. ordförande för Muskelhandikappförbundet rf Jag skulle gärna träffa fler enskilda klienter. ort: Helsingfors Problemet är främst att sexualrådgivning måste hobbyer: kultur, t.ex. filmer, teater och rockmusik bekostas själv. Det sorliga är att många personer med funktionsnedsättning inte har råd med en sådan tjänst.

Raila Riikonen

Funktionsrätt i samarbete • 3/2022 • 29


KULTUR

Ondskan förkroppsligad Vad har Lejonkungens farbror Scar, Harry Potters ärkefiende Voldemort och Bond-skurkarna gemensamt? De är alla karaktärer med synliga tecken på någon typ av deformation, skada eller funktionsnedsättning – och onda som bara den. Text: Mikaela Remes ● illustration: Shutterstock - delcarmat

Medan underhållningsbranschen så småningom börjat komma ifrån skadliga stereo­ typier när det kommer till etnicitet fortsätter funktionsnedsättning att vara filmskaparnas behändiga metafor för ondska eller misslyck­ anden i livet. Särskilt skräck- och superhjältefilmerna håller fast vid sina klassiska skurkar. Till exempel har den senaste Bond-filmen, No Time to Die, från i fjol fått ros för att ha förnyats på många punkt­ er, men ris för att förlita sig på en ondskefull ärkefiende med läppspalt. Henry Bacon, som är professor i film- och tv-forskning vid Helsingfors universitet, kon­s­­t­ at­erar att representationerna ofta har en kultur­ historisk bakgrund. – I antikens Grekland förknippades fysiska men med psykiska problem – tanken var ett en sund själ bor i en sund kropp. De kristliga kyrkosamfunden har betraktat deformationer som ett tecken på att en person försyndat sig mot Gud. Dessa föreställningar påverkar vår underhållningskultur än i dag. Filmindustrin har alltså inte skapat pro­ blem­et, men har inte heller direkt gjort myck­ et för att dämpa fördomar kring synliga eller psykiska funktions­­nedsättningar. Arketyper påverkar vårt undermedvetande och därför har funkt­ionsrättsaktivister världen över uppmanat produktions­bolag att fästa större upp­märk­sam­het vid sina karaktärer, för att de inte ska fortsätta bidra till avhumaniseringen av personer med funktions­nedsättning.

30 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2022

Oron gäller särskilt filmer som konsumeras av barn, eftersom en demoniserad karikatyr kan för många vara den första kontakten till funktionsnedsättning. Misshandlad för skolios Ringaren i Notre Dame med sin krökta rygg är ett exempel på vilka konsekvenser en skildring kan ha i det verkliga livet. – När den tecknade Disney-versionen av Victor Hugos klassiska roman utkom på 90-talet såg man Det är typiskt att i Storbritannien man plockar en det engelska ut­ fascinerande diagnos och trycket puckel­rygg, hunch­back, som överdramatiserar den. redan länge an­ setts vara föråld­rat, göra comeback. Sam­tidigt fick ministern som ansvarade för funktions­hinder­frågor rapporter om över hundra fall av misshandel mot personer med skolios efter att filmen fått premiär, berättar Bacon. Kulturforskningen använder begreppet andra­fiering för att beskriva hur människan genom tiderna haft svårt med annorlundaskap och det okända. – På grund av våra kognitiva egenskaper kan vi bli misstänksamma och rädda när vi möter människor som vi inte är vana vid. Det här utnyttjas flitigt av underhållningsin­ dustrin, som traditionellt gestaltat skurkar genom


Åtminstone verkar det som om underhållningsbranschen blivit något försiktigare.

egenskaper som får människor att haja till. Men det onda omfattar inte bara det fysiska – också psykisk sjukdom är en klassik skurkegenskap och används för skrämseleffekten. – I filmvärlden är det typiskt att man plockar en fascinerande diagnos och överdramatiserar den. I Alfred Hitchcocks Fåglarna används den sannolikt mest missbrukade diagnosen, dissociativ identitetsstörning. Personer med flera personligheter har fått rollen som den onda åtminstone ända sedan 1800-talet i och med Dr Jekyll och Mr Hyde. – Sättet som underhållningsvärlden framställt schizofreni har även fått amerikanska psykologer att protestera. Att dylika diagnoser förknippas med ondska har säkerligen orsakat problem för människor i det verkliga livet, säger Bacon. Individens ansvar I Storbritannien har välgörenhetsorganisa-­ tionen Changing Faces startat en kampanj som riktar sig till proffs inom filmindustrin och kräver slut på stigmatiseringen av synliga skador i ansiktet. År 2020 gjorde organisationen en under­sök­ ning som visade att sju av tio britter med defor­ mationer blivit fientligt bemötta av främ­mande

människor. Över en fjärdedel hade utsatts för hatbrott. Samtidigt hade bara 20 procent av pers­ oner med synliga skador eller deformatio­ner sett en representation av sig själva i populärkulturen. Det brittiska filminstitutet har backat kamp­ anj­en och förbundit sig till att inte finansiera verk som slentrianmässigt presenterar personer med ansiktsskador i ett negativt ljus. Institutet upp­ manar övriga filmindustrin att göra det samma. Enligt professor Bacon är det omöjligt att veta vartåt trenden är på väg, men han vill tro på mänsklig utveckling. – Jag litar på att människor läser på exempel­ vis om psykisk sjukdom. Åtminstone verkar det som om underhållningsbranschen blivit något försiktigare i sina representationer. Han påminner ändå att underhållning rätt långt bygger på stereotypier och klichéer, och att det i slutändan ligger på individens ansvar att skilja åt verklighet från fantasier. Som pro­ fessor ser han bekämpningen av andrafiering och krossandet av stereotypier som sina främsta uppgifter. – Som civiliserade människor är det vår plikt att kämpa emot dylika föreställningar. •

Funktionsrätt i samarbete • 3/2022 • 31


FÖRENINGSHJÄLTEN På den här spalten träffar vi personer som gör värdefulla insatser inom funktionshinderfältet. Har du tips på en föreningshjälte? Kontakta redaktion@funk.fi.

”Att föreningen kan ha anställda är A och O” Då föreningen Ålands Synskadade bildades år 1972 blev 18-åriga Börje Troberg direkt sekreterare. Efter rivstarten tog han paus från föreningsvärlden i flera årtionden. I slutet av 90-talet kände han sig redo igen och blev återvald i styrelsen, där han verkat i perioder fram till dessa dagar. text och bild: helena forsgård Föreningen Ålands Synskadade firar sitt 50-årsjubileum i höst med olika aktiviteter, berättar föreningens ordförande Bengt Troberg. Distriktsföreningar från Svenskfinland kom på besök i september och den 12 november hålls en jubileumsfest.

32 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2022


1. Du har haft flera pauser i ditt föreningsengagemang i flera omgångar, men alltid aktiverat dig på nytt. Hur kommer det sig? – När jag senast slutade år 2016 tänkte jag att jag gjort mitt för föreningen. Sedan det blev en viss turbulens i styrelsen med flera avhopp som följd, och då ställde jag upp igen. Först som styrelsemedlem, och från 2020 som ordförande. Jag var nybliven pensionär och hade mer tid. Nu tar jag ett år i taget. Åtagandet kräver sitt, men det underlättar enormt att föreningen har en jätteduktig verk­samhets­ledare som är anställd på 80 procent. 2. Vad satsar föreningen mest på i dag? – Vi fick samhällsstöd för ett treårigt IT-projekt som pågår till och med 2023. Tack vare det har vi en person anställd på 50 procent som kan hjälpa synskadade att använda tekniken som utvecklats enormt under de senaste decennierna. Det har betytt otroligt mycket för oss. Jag fick min första dator 1992, och tack vare tal­syn­ tesen kan jag numera ta del av det mesta som finns digitalt – från böcker och mejl, till nästan allt som finns på nätet. Men många av våra medlemmar är äldre och behöver hjälp med att komma i gång med att använda datorer, telefoner, surfplattor och daisy-spelaren för tal­ tidningen. Allt sådant kan vårt IT-stöd bistå dem med, antingen vid träffar på vår medlemsgård Ankaret eller på hembesök. 3. Hur ser föreningens program ut i övrigt? – Vi har aktiverat oss rejält efter pandemiåren, då många medlemmar höll sig hemma. Vi driver taltidningen med åländska nyheter, vi har regelbundna temakvällar och utöver det en bokcirkel och borstbindning varje torsdag. Vi subventionerar fotvård och samarbetar med Folk­ hälsan kring fysiska aktiviteter som simning och styrkeoch balansträning. Tröskeln för att ta sig till ”vanliga” gym är ofantligt hög, därför behövs egna tillfällen. 4. Vilka utmaningar har ni i föreningen? – Det är svårt få unga synskadade med. De är ganska få på Åland och känner sig inte hemma i föreningen, där medel­åldern är hög. Det har jag förståelse för; jag kände mig inte heller hemma i föreningen när jag var tonåring. Tillvaron för de unga i dag har också förändrats jäm­

Börje Troberg ålder: 68 år. familj: Fru, två vuxna döttrar. hemort: Mariehamn. yrke: Pensionär sedan december 2018. Arbetade tidigare som kock, först på restaurang, senare på ett daghem. fritid: Ivrig motionär. Går på gym och promenerar. Har tidigare sprungit bland annat maraton. Har också spelat gitarr och bas i en orkester. kuriosa: Var medlem i den åländska orkestern Taurus som tog brons i FM i countrymusik 1983 och guld 1984. förening: Ordförande för Ålands Synskadade r.f. som har 70 synskadade medlemmar och kring 50 anhöriga som stödmedlemmar.

fört med när jag var ung. I dag lär de sig från början att använda datorer och liknande. Det är också A och O att vi även i framtiden får sam­ hälls­finansiering för vår verksamhet och att vi kan ha en anställd. 5. Du har själv varit väldigt aktiv med heltidsjobb och många fritidsintressen, synskadan till trots. Hur har det gått till? – När jag var 15 år konstaterades att jag hade 20 procents syn kvar och den har försämrats stegvis; under de senaste åren i snabbare takt. Men jag har haft turen att alltid vara om­given av välvilligt inställda människor. I dag­hems­köket till exempel hade jag en otroligt ordningsam kollega, som såg till att alla redskap och allt annat som man behöver i matlagningen alltid låg på rätt plats. Det är en hög tröskel för många att använda syn­skade­ märket och den vita käppen, men jag gör det alltid när jag rör mig bland folk. Det lilla samhället ”där alla känner alla” har också sina fördelar. Ett exempel: häromdagen fick jag ett samtal från stadens tekniska verk som talade om att det pågår grävningsarbeten längs den sträcka där jag brukar promenera! •

noterat Alla finlandssvenska förstaklassare fick broschyr om synutmaningar I samband med skolstarten har alla förstaklassare runtom i Svenskfinland fått hem Synligans broschyr om ögonhälsa och synutmaningar. Synligan är Förbundet Finlands Svenska Synskadades (FSS) verksamhet för barn och unga. I broschyren finns ett förstoringskort som barnet kan använda för att leva sig in i hur det är

att se dåligt. Många med synnedsättning använder förstoringsglas för att läsa. Syftet är att nå barn och familjer som FSS inte har kontakt med. Förbundet hoppas att barn och unga som har en konstaterad synnedsättning eller betydande utmaningar i synanvändning tar kontakt och kommer med i verksamheten. •

Funktionsrätt i samarbete • 3/2022 • 33


LÄTTLÄST

Alla kan testa att göra musik Mika Leminen är en rapartist. Han har en CP-skada som gör det svårt att tala. Ändå gör Mika raplåtar, där man ska sjunga snabbt. Mika är finskspråkig och gör musik med namnet Cepan Maailma. Snart släpps hans nya låt som heter Hyvä paha pomoni. På svenska kunde låten heta Min härligt hemska chef. Många populära rapartister finns med på låten. Till exempel rapparna Asa och Paleface. När Mika var barn spelade han basgitarr. I högstadiet började han skriva texter till låtar. Många texter berättar om hur Mika behandlades dåligt i skolan och på gatan. När Mika var ung kände han att han var svag. Han tänkte att ingen bryr sig om honom. Mika rappar om hur världen är orättvis mot människor som har en funktionsnedsättning. Han sjunger om hur det kan vara svårt att hitta.

Det finns få musiker i Finland som har en funktionsnedsättning som syns. Men det finns några. En populär rapartist är Signmark som sjunger på teckenspråk. 34 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2022

sofia jernström

Mika har sökt många jobb. Han har inte lyckats hitta arbete. Han tror att många företag inte vill ge jobb åt en människa som han. Nu tänker Mika koncentrera sig på musik. Jobbet får vänta.


Mika lyssnar på rap från Sverige och USA. Han gillar också ett punkband som heter Pertti Kurikan Nimipäivät. Alla medlemmar i bandet har en funktionsnedsättning. Bandet tävlade i Eurovisionen år 2015.

Kompisen är också rappare, Han upprepar allt som Mika sjunger. Då kan publiken höra tydligt vad Mika sjunger om. Mika har en CP-skada och därför kan hans tal ibland vara otydligt.

Mika har spelat 20 egna konserter. Det är roligt att uppträda, men också ganska svårt, säger Mika. Mika brukar uppträda med en kompis.

Mika planerar att släppa en ny skiva i slutet av nästa år. Han tror att alla kan bli bra på att göra musik. Man måste försöka sitt bästa och träna flitigt. Mika säger att alla borde få testa på att göra musik, om dom vill. Det finns många hjälpmedel som man kan använda för att till exempel spela instrument. – Sedan ska du träna, träna, träna. Då kan du bli hur bra som helst, säger Mika.

Låna lättlästa böcker i FDUV:s bibliotek! Visste du att FDUV har ett eget bibliotek där du kan låna lättlästa böcker? I biblioteket finns lättlästa böcker för vuxna. Det finns både skönlitteratur och faktaböcker. Biblioteket har fått många nya böcker nu under hösten. Det finns till exempel böcker om Tove Jansson och hur man håller koll på sina pengar. Det finns också böcker om olika yrken och om kärlek och äventyr. Det kostar ingenting att låna böcker. Biblioteket finns i FDUV:s kontor i Helsingfors, adressen är Nordenskiöldsgatan 18 A. Biblioteket är öppet från måndag till fredag, klockan 10.00 till 14.00.

Funktionsrätt i samarbete • 3/2022 • 35


händelsekalendern 2022

Händelsekalendern finns också på webben: ▸ samsnet.fi/handelsekalender

Kontrollera detaljer med arrangörerna.

OKTOBER

11.10.2022 kl. 10–12.30 digitalt Lansering av skolenkätens resultat Handikappforum har i samarbete med Människorättscentret genom­fört en enkätundersökning om er­faren­ heter av skolvardagen inom grund­ utbildningen för vård­nads­havare till barn med funktions­ned­sättning. Resultaten av enkäten pre­sent­eras i ett webbinarium, välkommen med! Anmälan via ▸ samsnet.fi/handelsekalender. 26.10.2022 kl. 17.30–19.45 digitalt Hur ska det gå? Psykolog Thomas Londen guidar för­ äldrar vidare i känslodjungeln där den unga vuxna med intellektuell funkt­ ions­nedsättning står inför vuxen­livet. Vilka processer genomgår den unga vuxna med intellektuell funktions­ ned­sättning och vilka är de samtidiga processerna för närstående och hur kommer man vidare? Gruppen träffas en gång per månad. Anmäl dig senast 16.10 via ▸ fduv.fi. 27.10.2022 kl. 14–15 digitalt Kaffestund för professionella med Steget vidare Steget vidare ordnar digitala kaffe­ stunder för professionella som ar­bet­­ ar med sysselsättningsfrågor, inom ut­bildning eller arbets­verksamhet för personer med intellektuell funktions­ nedsättning eller inom någon annan sektor. Du får träffa människor inom samma bransch och du har möjlighet att diskutera arbete och aktuella ären­den. Träffarna hålls via Teams. Anmäl dig till Erika Backman, erika.backman@fduv.fi

NOVEMBER

2.11.2022 kl. 18–19 digitalt Zoom-föreläsning: Ljud som berör hörseln Föreläsning av Kalle Teir med temat ljud som berör hörseln. Teir (ped.

kand.) är linjeledare och huvudlärare på ljudtekniklinjen vid Lappfjärds folk­högskola. Han undervisar även i musikteori, branschkunskap och olika instrument. Kalle är aktiv som musiker och flera sammansättningar och driver även Närpes Ljud & Ljus Service Ab. Föreläsningen skrivtolkas. Anmälningar senast 31.10 till: siw.ostman@horsel.fi 9.11.2022 kl. 12–16 i SOSTEs möteslokaler SAMS höstmöte 2022 Välkommen på SAMS höstmöte på SOSTE eller på distans! Mötet hålls fysiskt i SOSTEs möteslokaler på 6. våningen på Universitetsgatan 5, Helsingfors. Utrymmena är till­ gängliga och det finns en induktions­ slinga samt en tillgänglig toalett. På mötet behandlas i för­bundets stadgar nämnda ärenden. 11–12.11.2022 på Lojo Spa & Resort Inspiration och kamratstöd i höstmörkret Kom med på en träff med rekreation, inspiration och kamratstöd i höst­ mörk­ret! Föräldrar till vuxna barn med intellektuell funktions­ned­sättning in­ bjuds till en paus i var­dag­en. Dagarna består av ledda dis­kus­sioner, kreativa aktiviteter och avs­lappnad samvaro under ledning av fysio­terapeuten och neuro­psykia­tris­ka coachen Pirjo Laatikainen och familje­koordinator Susanne Tuure vid FDUV. Anmälan senast den 23 oktober via ▸ fduv.fi. 16.11.2022 G18 i Helsingfors KRAN:s 40-årsjubileums­ seminarium Välkommen på KRAN:s 40-års­ jubileums­seminarium i festsalen på G18 i Helsingfors, med temat familjer och missbruk. Mer information och anmälan: kran@kran.fi

17–20.11.2022 på Härmä Spa Kurs: Sorgens stig För dig som är anhörig till en familje­ med­lem som du förlorat genom själv­mord. Målet är att ge dig tid och möjlig­het att prata om svåra saker i en trygg miljö tillsammans med andra med samma eller lik­nande erfa­renhet. I denna gemenskap ges möj­lig­heten att hitta kraft att orka vidare. Kursen är helt avgiftsfri. Kursen ord­nas av Psyko­sociala förbundet r.f i sam­arbete med Sorg­bandet r.f. Ansök senast 17.10, på webben: ▸ www.fspc.fi/kurser/vara-kurser 17–20.11.2022 på Norvalla Kurs: Ångestskolan För vuxna med psykisk ohälsa och ång­est­­problematik. Målet är att ge dig tid och möjlighet att reflektera över dina tankar och känslor i en trygg miljö tillsammans med andra med samma eller liknande erfarenhet, kam­rat­stöd. Programmet består av före­läsningar och gruppdiskussioner relate­rade till ångest och på ett lösnings­fokuserat synsätt. Kursen är helt avgiftsfri. Ansök senast 17.10, på webben: ▸ www.fspc.fi/kurser/vara-kurser 24.11.2022 kl. 09–16 i Helsingfors och digitalt Funktionsrättsseminarium Välkommen på SAMS juridiska om­­­buds årliga funktions­rätts­semi­ n­ar­i­um! Årets funktions­rätts­semi­ nar­ium fokuserar på ett gott liv för barn, unga och familjer med funkt­ ions­ned­sättning. Vad be­hövs för en fungerande var­dag för familjer och barn som lever med funktions­ned­ sättning? Vilka ut­maningar kan sär­ skilt begåvade barn med funkt­ions­ nedsättning möta på? Evenemanget ordnas i Helsingfors på Vetenskapernas hus på Kyrkogatan 6. Det är också möjligt att följa med programmet på distans.

Deadline för Funktionsrätt i samarbete 04/2022 är fredagen den 11 november. Tidningen utkommer vecka 50. Vill du lägga in material på händelsekalendern? Kontakta redaktion@funk.fi.