Ledaren: Kultur för alla – finns det?

lisbeth hemgård

Skribenten är verksamhetsledare på FDUV.

Kultur för alla – finns det?

Jag minns när DuvTeatern började sin verksamhet för över 20 år sedan. Man ville göra något som på riktigt utgår från scenkonstnärernas personliga upplevelser och anpassa verksamheten så personer med intellektuell funktionsnedsättning kan delta på samma villkor som andra. DuvTeatern är ett ypperligt exempel där man gör teater oberoende men med beaktande av funktionsvariationer, det är berättelsen och scenkonsten som bär föreställningen. Jag har flera gånger deltagit i diskussioner om vem som har rätt att företräda en person med funktionsnedsättning på film, på teater eller i en dansföreställning. Vi har säkert alla sett filmer där kända skådespelare spelat en Inom kulturell person med synskada, verksamhet kan vi i bästa fall mötas på jämlik autism eller annan funktionsnedsättning. I de flesta fall känns grund. det förlegat – det finns människor med funktionsnedsättning som kan förmedla detta på ett mer genuint sätt och dessutom är fullfjädrade skådespelare. Så varför inte engagera dem? Många efterlyser ett mer varierande kulturfält. De flesta av oss är nyfikna på andra människors upplevelser och vill fördjupa vår människosyn. Inom kulturell verksamhet kan vi i bästa fall mötas på jämlik grund och bryta mönster som ibland är svårt i andra sammanhang. Men det kräver också att man på alla plan beaktar tillgänglighet och behov av anpassningar. Jag är glad för att man särskilt inom film och teater väckt diskussionen om representation. Samtidigt har jag sett film och teater där skådespelare som inte har en funktionsnedsättning kunnat gestalta huvudpersonen på ett fint och nyanserat sätt. Men det kräver mycket förarbete och ödmjukhet. Det kan i vissa fall fungera. Ibland är det kanske en förutsättning för gestaltning – för till exempel en person med autism kunde det i vissa fall vara omöjligt att stå i rampljuset.

Samtidigt möter jag allt fler konstutövare bland personer med intellektuell funktionsnedsättning som jag skulle unna möjligheter att utöva det de drömmer om: teater, konst, musik eller dans. Det finns fortfarande allt för få estrader för dessa konstnärer och vi saknar en ordentlig utbildning där de kan få utvecklas och träna sina färdigheter.

På FDUV satsar vi varje sommar på kulturell verksamhet. Vi anlitar professionella skådespelare, dansare, bildkonstnärer och musiker till våra sommarläger. Vi arrangerar olika workshops, lägerdeltagarna får välja det som intresserar dem.

De professionella konstutövarna är ofta mycket glada över att de ställt upp, berättar ivrigt om vad de lärt sig och kommer gärna igen. Vårt mål med lägren är främst avkopplande och sköna upplevelser för våra deltagare. Samtidigt hoppas vi att deltagarna får pröva på nya konstformer som de kanske aldrig tidigare varit med om. Det väcks kanske ett intresse för en helt ny hobby eller att man plötsligt vågar göra saker man inte trodde var möjligt.

Konst och kultur ger färg åt vardagen, oberoende om du är den som utövar konst eller den som får uppleva olika konstformer. •

Mellan två världar

Rap och talstörning är måhända inte den enklaste av kombinationer, men inget kan stoppa Mika Leminen alias artisten Cepan maailma från att spotta ur sig råa rim. Ihärdig träning på egna villkor har lett till många förverkligade drömmar: spelningar, en skiva på kommande och samarbete med finska rapmusikens stora namn.

text: mikaela remes • FOtO: sOFia jernström

det är spännande och bråda tider för rapartisten MikaLeminen. Dagen före intervjun har han fått den sista versionen av sin nya låt Hyvä paha pomoni (på svenska ungefär Min härligt hemska chef), som släpps i slutet av september. Med på låten finns en lång rad stora namn inom finländsk rap: legendariska Asa och Paleface, samt de nyare förmågorna Tiia Karoliina, MCKajo och Transsi Kela.

Artisten som föddes i tonåringens skrivbordslåda under namnet MC Cepari har hela tiden blivit proffsigare, och har nu döpts om till Cepan Maailma, i och med ökad synlighet och samarbete med andra artister. Medan ‘cepari’ direkt är ett finskt glåpord för personer med CPskada, syftar det nya namnet fortfarande på Mikas funktionsnedsättning, men på ett mer subtilt sätt. – Jag tror att det nya rumsrenare namnet ger mig bättre chanser att få mina låtar spelade i radion, skrattar han.

Mika Leminen växte upp omringad av instrument och musik: pappan var gitarrist och själv spelade han bas och studerade på musikinstitut i många år. I högstadiet byttes basen ut mot penna och Mika började skriva låttexter. Rapmusiken kom in i bilden då han behövde någon att framföra texterna – denna någon fick bli han själv. – Egentligen identifierar jag mig mer som en låtskrivare än en rappare. Men rap var ett naturligt sätt för mig att framföra mina texter.

De första låtarna som släpptes under namnet MC Cepari var en blandning av hårdrock och rap. Många av de tidiga texterna har direkt anknytning till Mikas liv.

– Ursprungligen gjorde jag låtar åt mig själv. Texterna handlade om egna traumatiska upplevelser och känslan av att känna sig svag och obetydlig. Nuförtiden vill jag nå en bredare publik och tar upp samhälleliga fenomen som fler kan identifiera sig med.

Mika låter sig inspireras av bekantas berättelser och saker han snappat upp i media. Rockelement går fortfarande att hitta, men musiken präglas i allt högre grad av influenser av hip hop och trap.

Han har fortsatt rappa om frustrationen gentemot samhällets bemötande av personer med funktionsnedsättning. Mika är utled på de snäva roller som erbjuds – antingen väntas man vara en evigt glad inspiratör eller ett tragiskt offer. I hans musik innehas berättarrollen av ett antal olika karaktärer, vars livsöden driver med dylika stereotypier. – Jag använder mig av satir och karikatyrer för att tänja på normer och bryta tabun som förknippas med funktionsnedsättning. Därför hoppas jag att folk tar tid på sig för att läsa sångtexterna.

Antingen väntas man vara en evigt glad inspiratör eller ett tragiskt offer.

samhÄllsintresserad.

Mika Leminen verkar inom Vänsterunga där han jobbar för likabehandling.

Sex och jobb

Ett centralt tema för låtarna är kärlek och sexualitet. Mika rappar om den skam kring funktionsnedsättning som man kan uppleva då man

dUbbelbemanning. När Mika uppträder har han en annan rappare med sig som upprepar hans verser.

försöker hitta en romantisk relation och hur det är att konstant jämföra sig med andra män. – Jag vill krossa myten om att den som har funktionsnedsättning är en ickesexuell varelse. Därför rappar jag om människor som är kåta och söker kärlek.

Ett annat ämne som figurerar i texterna är svårigheten att hitta ett jobb. Temat berör Mika personligen: han blev utexaminerad tradenom i företagsekonomi under coronapandemin och söker jobb inom sin bransch. Ännu har det inte nappat. – Att sitta och knappa på arbetsansökningar är rätt ensamt. Det är frustrerande att inte ens komma vidare till intervju. Det skulle vara lättare att övertyga ansikte mot ansikte, eftersom jag är en talför typ.

Mika misstänker att många arbetsgivare inte alls är intresserade att anställa en person med funktionsnedsättning, eftersom det finns en föreställning om att dessa helt enkelt inte klarar av att jobba, och är lata på köpet. – Det är ändå långt från sanningen. Fler kunde vara med i arbetslivet, bara man skulle hitta ett jobb som passar en. För många är till exempel ett fysiskt låglönejobb inte ett alternativ.

Just nu är arbetssökandet ändå inte en prioritet, eftersom Mika i våras bestämde sig för att på allvar börja satsa på musiken. Han siktar på att en dag göra musik professionellt, och kunde även tänka sig att skriva kommersiella låtar. – När kriget i Ukraina började fick jag känslan av att det är nu det gäller – nu eller aldrig.

Svenska rim

Rapartisterna med funktionsnedsättning är inte många, men de finns. Ett självklart namn som bör nämnas i sammanhanget är förstås rapparen Signmark. Han är världens första döva artist som fått skivkontrakt hos ett internationellt bolag, och medverkar i årets omgång av teveprogrammet Dansar med Stjärnor. Därtill rekommenderar Mika sin finska kollega MC KOO, som rappar om livet med intellektuell funktionsnedsättning. I USA finns bland annat artisterna KripHop och Fezo, som sjunger om funktionshindertematik.

En viktig förebild för Mika kommer från punkmusiken; bandet Pertti Kurikan Nimipäivät representerade Finland i Eurovisionen år 2015 och kan betraktas som ett av de första banden där medlemmarna har synliga funktionsnedsättningar som fått stor medieuppmärksamhet. – Jag vill vara det samma för rap som Pertti Kurikan Nimipäivät är för punk, konstaterar han.

Mika inspireras även av inhemska rappare med invandrarbakgrund – minoritetsperspektivet ger en viss igenkänningsfaktor. – Ett av dem är bandet Lähiöbotox. Och MustaBarbaari, han är ett geni. Hans texter är humoristiska och låtarna är välgjorda. Är man artist måste man ha bra låtar. Det räcker inte bara att tala om viktiga frågor, musiken måste också vara medryckande.

På sistone har Mika lyssnat mest på amerikansk och svensk rap. På Mikas nya platta kommer man att få höra verser på svenska. De är med på en låt som handlar om att leva mellan två världar – något som både finlandssvenskar och personer med funktionsnedsättning kan ha erfarenheter av, konstaterar han. – Som person med lindrig funktionsnedsättning har man en fot i de normfungerades värld och en annan i funktionshindervärlden. På samma sätt upplever sig en del finlandssvenskar att de befinner sig någonstans mellan majoritetsbefolkningen och de svenskspråkiga kretsarna. Den här låten jobbar vi på tillsammans med rapparen PeterWesterlund.

Mika är en van liveartist – hittills har han haft ett tjugotal spelningar och ser fram emot fler. – Att uppträda live är roligt, men samtidigt ganska tungt. Man vill ge publiken så mycket av sig själv som möjligt.

Jag rappar om människor som är kåta och söker kärlek.

Mika Leminen alias Cepan Maailma

ålder: 26 bOr i: Tusby, född i USA Utbildning: tradenom i företagsekonomi med inriktning på marknadsföring jObbarsOm: arbetssökande, musiker och låtskrivare påFritiden: politiskt aktiv i Vänsterunga

◂ VillbliprOFFs.

I framtiden kan Mika tänka sig att också producera kommersiell musik.

Utmaningarna med talet löser han genom att ha en annan rappare med på scen, som upprepar låttexterna efter honom. – Det ger mig möjlighet att koncentrera mig på själva uppträdandet, och texternas budskap förmedlas tydligare till publiken.

Också Mikas kommande skiva går ut på samma koncept. funktionsnedsättning. Enligt Mika är det hög tid att partierna börjar jobba för likabehandling och inser att funktionshinderpolitik är partipolitik. – Ibland känns det som att partierna inte tycker det är viktigt – eller så anser de att frågorna borde bakas in i all annan politik. Men det är fel utgångsläge, eftersom folk med funktionsnedsättning berörs av sina egna frågor.

Kritiserar vänstern Allt blir bättre med finslip

Mika Leminen påverkar inte omvärlden bara genom sin musik. Han har varit politiskt aktiv nästan hela sitt vuxna liv. Mest tid har han tillbringat med Vänsterunga, även om han ibland hoppat över till De Grönas ungdomsförbund. Kandidaterfarenhet finns också. – Efter kommunalvalet har jag tagit lite avstånd till politiken och fokuserat på musiken. Jag fick 43 röster i valet, vilket är bra för ett liten ort som Tusby där folk är rätt högersinnade.

Egentligen föredrar han att påverka bakom kulisserna. – Som kandidat måste man representera sitt parti och uppträda väldigt korrekt. Men skämt Hitta tillgängliga lösningar som passar och vass humor hör just dig. till min natur. Därför tror jag det kunde vara bekvämare att stötta bra kandidater i bakgrunden.

Inom ungdomspolitiken är Mika van vid att vara den som lyfter fram funktionshinderfrågor – vem skulle annars göra det? I fjol var han med om att formulera Vänsterungas funktionshinderpolitiska program och ordna ungdomsförbundets funktionshinderpolitiska kampanj. – Dessa gjordes med väldigt små resurser, men de var ett bra startskott för debatt.

Han har kritiserat vänsterrörelsen för att inte aktivt ta itu med diskrimering mot personer med Efter intervjun ska Mika bege sig i väg till studion, där arbetet med följande låt väntar. – Visst, jag har låtsläpp snart, men jag tittar redan framåt. Om allt går enligt planerna kommer Cepan Maailmas hellånga platta ut i slutet av nästa år. – Musikindustrin har lärt mig att det tar tid att skapa högklassig musik. Allt blir bättre med finslip, säger han. För dem som har en funktionsnedsättning och som tvivlar på sin förmåga att skapa konst vill han säga att de flesta hinder kan kringgås. – Ta till exempel den framgångsrika rockmusikern Mikko Herranen, som har en synskada. Han jobbar i studion med anpassade apparater. Det gäller att hitta tillgängliga lösningar som passar just dig. Sedan är det bara att träna, träna, träna som fan. I framtidens Finland hoppas han att fler personer med funktionsnedsättning känner att de vågar jaga sina drömmar på kulturfältet. – Det omvärlden bryr sig om är slutresultatet, inte hur du kom dit. En person med funktionsnedsättning kan alldeles väl uppnå samma nivå av skapande som en normfungerande person. Det kräver omvägar och mycket jobb, men det är möjligt. •