Kommer de finlandssvenska förbunden att överleva nedskärningarna?
▸ S. 18
Aktivisten Yodit Melaku vill att fler hittar jobb: ”Finländare med funktionsnedsättning borde få delta i att bygga samhället.”
▸ LÄS INTERVJUN PÅ S. 6
PRELIMINÄRA DEADLINES 2025
Nummer 2, 2025. Deadline måndag 19 maj. Utkommer vecka 25.
FUNKTIONSRÄTT I SAMARBETE
pärmbild: niklas gerkman
Vem gör vad?
ANSVARIG UTGIVARE
SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf
CHEFREDAKTÖR
Mikaela Remes
VISUELL CHEF
Sonja Finholm
ANSVARIG REDAKTÖR
Elisabeth Kajander
MEDVERKANDE I DETTA NUMMER
Ove Andersson, Pia Backman-Nord, Ulf Gustafsson, Marica Nordman, Anna Siironen
REDAKTIONSRÅD 2025
Lars Hedman, SAMS
Christian Hellman, FSS
Matilda Hemnell, FDUV
Tina Kärkinen, Svenska Hörselförbundet
Pernilla Nylund, Psykosociala förbundet
Harriet Ström, FMA – Funktionsrätt med ansvar
KONTAKT/PRENUMERATION/ANNONS
Adress:
SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf
Medelhavsgatan 14 A
00220 Helsingfors
Telefon: 050 505 3876 tisdagar och torsdagar kl. 9–12
E-post: redaktion@funk.fi www.funk.fi
Beställ FUNK.! Gå in på funk.fi/prenumerera
Nummer 3, 2025. Deadline onsdag 27 augusti. Utkommer vecka 38.
Nummer 4, 2025. Deadline onsdag 19 november. Utkommer vecka 50.
Sänd ditt material till redaktion@funk.fi.
Allt material i Funktionsrätt i samarbete skyddas av upphovsrätt. Det är förbjudet att utan ansvarig utgivares tillåtelse vidarebefordra texter och bilder i tryckta eller digitala medier. Alla rättigheter förbehålls.
SNABBA FAKTA
Tidningen Funktionsrätt i samarbete är ett gemensamt språkrör för de finlandssvenska funktionshinderförbunden med målet att bidra till ökad kunskap och förståelse både inom och utanför fältet. Upplagan är 7 900 exemplar. Tidningen stöds av STEA och Konstsamfundet. Medlemmarna i FMA, FDUV, FSS, Svenska hörselförbundet och Psykosociala förbundets föreningar får tidningen som kostnadsfri medlemsförmån. Tidningen läses också på Kårkullas boenden, bibliotek, socialkanslier, Luckan och av olika påverkare och aktörer i branschen. Vill din organisation erbjuda tidningen till sina medlemmar? Kontakta chefredaktören eller SAMS.
PRENUMERATION
Årsprenumeration: 15 euro. Lösnummer 5 euro. Utrikesporto: 5 euro (Europa), 10 euro (övriga världen). Tillgängligt rtf-format för synskadade: 7 euro/år (tidningen kommer per e-post). Finns även som taltidning.
TRYCK: Punamusta Oy
ISSN: 1796-9344
Tidningen Funktionsrätt i samarbete är en klimatneutral tryckprodukt. Tillverkningen vid PunaMusta berättigar även till den inhemska Nyckelflaggan.
mikaela remes chefredaktör
Starka i stormen
FUNK. iNleder året med fokus på ett alltjämt aktuellt tema: förändring. Årsskiftet förde med sig mycket nytt på hemmaplan, så som en ny funktionshinderlag och ändringar i sociala förmåner. Social- och hälsovårdsorganisationerna står inför utmaningar på grund av nedskärningar i offentlig finansiering, vilket också berör de finlandssvenska funktionshinderförbunden (läs mer på s. 18).
Vi hoppas kunna
landa i era postfack
även i framtiden.
I skrivande stund är osäkerheten störst gällande hur de statliga medlen fördelas från och med nästa år, vilket gör det svårt att planera långsiktigt. Experter och intressebevakare varnar för att framtidens finansiering kan ske enligt en modell som varken tar organisationerna som jobbar för personer med funktionsnedsättning eller det svenska språket i beaktande (s. 12). Om funktionshinderförbunden blir tvungna att ytterligare dra ner på sin verksamhet innebär det mindre verksamhet och stöd för en redan utsatt grupp.
Även vi på FUNK. känner av de kärva tiderna, i och med att anslagen för vår utgivare, SAMS –Samarbetsförbundet kring funktionsnedsättning, minskat. Att ge ut en papperstidning har alltid varit kostsamt, och just nu är det oklart om tidskriften kan fortsätta i sitt nuvarande format. Digitalisering är dagens melodi, men vår årliga
läsarundersökning visar att människor föredrar papperstidningen och att alla våra läsare inte har möjlighet att ta del av digitalt innehåll på lika villkor. Därför jobbar vi nu på att samla den finansiering som krävs för att fortsätta trycka FUNK. på papper. Vi hoppas därmed kunna landa i era postfack även i framtiden.
Mitt i all turbulens finns bestående frågor som kräver vår uppmärksamhet. En av dem är sysselsättningen för personer med funktionsnedsättning, som aktivisten Yodit Melaku tar upp i intervjun på sid 6. Trots åratal av debatt är vi fortfarande långt ifrån en arbetsmarknad där denna grupp har samma möjligheter som andra, menar hon. Hon efterlyser en genomgripande attitydförändring hos arbetsgivarna – men också en stärkt framtidstro hos arbetstagarna själva. I det här numret värmer vi också upp inför välfärdsområdes- och kommunalvalet. Vi har besökt funktionshinderförbundens dialogcafé (s. 14) där politiker och väljare träffades för att öka förståelsen sinsemellan. Ett koncept som vi behöver mer av i dessa tider, då splittring och motsättningar ofta tar över det offentliga samtalet. Verklig förändring sker när vi möts, lyssnar och bygger broar, snarare än murar.
Jag önskar dig hopp och beslutsamhet att navigera genom dessa föränderliga tider. Om allt går väl landar denna tidning i dina händer nästa gång i mitten av juni.
Ha det gott tills dess! •
innehåll
• 1/2025
PÅ PÄRMEN
6 Yodit Melaku: En rättighet att få jobba "Viktigt att alla får vara med och bygga samhället"
16 Ålänningar i kläm
Oklart vilka regler som gäller för folkpension
18 Förändringar på funktionshinderfältet
Ekonomiska nedskärningar leder till oro för framtiden
LÄS OCKSÅ
14 Två viktiga val – för oss alla
20 "Ta försämrad hörsel på allvar"
22 Kolumn: Efter prövning vände det
23 Debatt: Agenda 2030
I VARJE NUMMER
3 Chefredaktörens hälsning: Starka i stormen
5 Ledaren: Förändring kräver en enad front
12 Juristen har ordet: Vem får tredje sektorn jobba för?
24 Kultur: Så här känns det att läsa med fingrarna
26 Lättläst: Yodit Melaku, vårens två val samt nytt material om att åldras
Ulf GUstafsson
Skribenten är verksamhetsledare vid FMA – Funktionsrätt med ansvar
Förändringens tider kräver en
enad front
Allt är så osäkert i världen – och det är just det som gör mig lugn, sa Muminmamman. Att man kan hitta lugn i osäkerheten är skönt att veta. Den här gången är osäkerheten förknippad med en sammanslagning av social- och hälsovården till större välfärdsområden samt med den nya funktionshinderlagen.
Det som skrämmer med stora dyra reformer är att de alltid leder till en lågkonjunktur. Förra gången gällde det lagen om statsandelar till kommunerna. Staten hade inte längre råd att hålla personer med särskilda behov inspärrade på institution. Alltså fick tjänstemännen i uppdrag att räkna ut en lämplig summa per intern och överföra ansvaret för social- och hälsovården till kommunerna, som i sin tur skulle ordna med boendet.
Dyra reformer leder alltid till lågkonjunktur.
Just när vi var i färd med att anpassa oss till samhället med hjälp av öppen vård och personlig assistans kollapsade Sovjetunionen. Finlands export av konsumtionsvaror, som saknade efterfrågan i västvärlden, i utbyte mot olja tog slut och därmed var krisen ett faktum. Trots alla sorger och bekymmer innebar reformen ändå att vi som hade levt på institutioner utan rätt att äga, ärva eller ha inkomster nu återfick en del av våra grundlagsenliga rättigheter.
Jämlika var vi inte. Samhället hyste en förakt mot utstötta: de äldsta av oss har minnen från att ha vuxit upp i ett samhälle där döva inte fick gifta sig, personer med genfel tvångssteriliserades och så kallade oönskade avvikelser, som
homosexualitet eller mentala problem, botades med elchocker. Då kunde det bli viktigt att ta avstånd från minoriteter – man ville inte känna sig abnormal och någon som samhället kunde felbehandla bara för att man förlorat synen, hörseln eller skadat ryggmärgen.
Så småningom växte en ny generation fram, och 2007 antog FN en konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som i stället för att fokusera på diagnos tog fasta på individens verkliga behov.
I Svenskfinland har förståelsen för vad som behövs för att grunda en effektiv funktionsrättsrörelse varit bristfällig. Svenska Kulturfonden har gått in för att finansiera administrativt socialt arbete , vilket i dessa knapphetens tider inte längre är en hållbar lösning.
Pengarna behövs till att stöda finlandssvenskarnas rätt till sitt språk och sin kultur. Med tanke på personer med funktionsnedsättning är det viktigt med bidrag till tidningen FUNK., till juridiska ombud som bevakar vår rätt till service och tjänster på svenska samt till vänverksamhet som ger utsatta grupper möjlighet att få ta del av kultur och samhörighet.
För att arbetet för ett gott liv för finlandssvenskar med funktionsnedsättning ska vara verkningsfull måste organisationerna som jobbar för målgruppen acceptera att de är en del av en gemenskap. Annars är vi splittrade och verkar på var sitt håll. Ett gott liv och fungerande vardag skapas också i kommunerna med hjälp av lokalpolitiker. Därför är det likväl viktigt att du kommer ihåg att gå och rösta. Kommunal- och välfärdsområdesvalet hålls i april. •
Drömmen om ekorrhjulet
Det är inte helt ovanligt att läsa om människor som längtar efter ett liv bortom den hektiska karriären. Samtidigt har tiotusentals personer med funktionsnedsättningar den totalt motsatta drömmen – en längtan till ett alldeles vanligt jobb. Aktivisten och socialhandledaren Yodit Melaku säger att samhället har både en plikt och verktygen att hjälpa personer med specialbehov att sysselsätta sig.
text: mikaela remes ● foto: niklas Gerkman
Lagarna påverkar inte de tankar som finns i folks huvuden.
Föreningen Kynnys
• Det officiella svenska namnet är Tröskeln rf.
• Arbetar för att garantera jämlika rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.
• I verksamheten ingår bland annat juridisk rådgivning, påverkansarbete, kamratstöd, kurser och kulturevenemang. Upprätthåller Assistentti.info, ett riksomfattande nätverk som ordnar rådgivning och utbildning kring personlig assistens.
"Staterna erkänner rätten för personer med funktionsnedsättning att, på lika villkor som andra, arbeta, vilket innefattar rätten att tjäna sitt uppehälle genom ett arbete som fritt har valts (...) och en arbetsmiljö som är öppen, inkluderande och tillgänglig."
så lyder ArtiKel 27 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Finland antog år 2016, alltså för snart tio år sedan.
Inte ens år 2025 finns tillförlitlig information om sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning, men för ett par år sedan gjorde myndigheterna en bedömning att den är mellan 15 och 60 procent. I Handikappforums enkät från år 2018 landade siffran på endast 20 procent.
Sorgligt, konstaterar Yodit Melaku vid människorättsorganisationen Kynnys.
– I festtal är det populärt att föra fram hur
Två begrepp
Personlig assistent. Anställd som stöder en person med funktionsnedsättning med att utföra dagliga aktiviteter, för att främja självständighet och delaktighet i samhället. Kan omfatta hjälp med allt från personlig hygien till måltider och kommunikation samt stöd vid arbete och hobbyer. Välfärdsområdet bekostar den personliga assistentens lön.
Skäliga anpassningar. Förändringar i arbetsmiljön som möjliggör att en person med funktionsnedsättning kan utföra sitt arbete på lika villkor som andra anställda. Kan omfatta fysisk tillgänglighet som ramper eller hissar och hjälpmedel som specialutformade arbetsstationer eller justeringar av arbetstider eller -uppgifter.
viktigt det är att anställa personer med funktionsnedsättning. Men sedan händer inget konkret, säger hon och skakar på huvudet.
Melaku jobbar som socialhandledare vid Assistentti.info, som är ett nätverk inom Kynnys med målet att stärka rätten till fungerande personlig assistens. I sin vardag rådger, handleder och utbildar hon personer med funktionsnedsättning i deras mänskliga rättigheter. Hon svarar även i Kynnys rådgivningstelefon som människor kontaktar med frågor kring bland annat krånglande färdtjänst och arbetsuppgifter för personliga assistenter.
Varför skulle vi inte delta i att bygga detta samhälle?
Både färdtjänst och personlig assistens möjliggör att personer med funktionsnedsättning kan delta i arbetslivet. Melaku tror att människor i dag har rätt bra koll hur en personlig assistent kan hjälpa till i hemmet, men när det kommer
till att få assistens i studierna eller i arbetslivet kan det finnas kunskapsluckor.
– På jobbet kan assistenten göra praktiska saker som att sätta i gång arbetsdatorn, hjälpa till med att svara i telefon eller plocka upp en penna från golvet. Assistenten ger förutsättningarna att göra jobbet, medan arbetstagaren är den som sköter de egentliga arbetsuppgifterna. För arbetsgivaren är det viktigt att förstå att assistenten bara är till för att hjälpa den anställda, och inte kan användas som allmän hjälpreda på arbetsplatsen, säger hon.
En annan nyckel som kan öppna dörrarna till en arbetsplats är skäliga anpassningar, alltså möjligheten att justera arbetsomgivningen så att en anställd med särskilda behov kan utföra sitt arbete på bästa sätt.
Det kan handla om förändringsarbeten i de fysiska arbetsutrymmena, så som avlägsnande av trösklar, installering av handtag eller förstorade wc-utrymmen. Många gånger behövs inga
enorma förändringar, påpekar Melaku, utan arbetstagaren kanske behöver ett arbetsredskap eller en möbel, så som ett elektroniskt bord eller ett förstoringsglas.
Kontrasten mellan den stora mängd information som i dagens läge finns exempelvis om skäliga anpassningar och den blygsamma mängden personer med funktionsnedsättning i arbetslivet gör Melaku fundersam.
– Arbetsgivarna behöver bara googla, man hittar mängder med information med ett enda klick. Därför måste man fråga sig om okunskapen fortfarande är stor, eller om arbetsgivarna snarare inte är intresserade av att veta.
Diskriminering utmattar
Hittills har det finländska samhället inte hittat framgångsreceptet för att inkludera personer med funktionsnedsättning i arbetslivet. Det senaste större initiativet från statligt håll var då regeringen Marin år 2022 grundade det
statsägda bolaget Jobbkanalen, som skulle förmedla arbete åt partiellt arbetsföra. Projektet blev emellertid kortvarigt, då regeringen Orpo lade ner Jobbkanalen i fjol med motiveringen att den misslyckats i sitt uppdrag.
Följande insats som kan förbättra läget är sysselsättningstjänsternas (tidigare TE-byråernas) överföring från staten till kommunerna, vilket skedde vid årsskiftet. Syftet är att föra servicen närmare invånarna och effektivare hitta jobb åt arbetssökande.
En inkomst ger trygghet och möjlighet att köpa saker.
Ett av de största hindren för att en person med funktionsnedsättning ska landa i arbetslivet är diskriminering. För några år genomfördes en lagreform som gör det enklare att ingripa i diskriminering på arbetsplatser. Förut låg diskrimineringsfallen endast på arbetarskyddsmyndighetens bord, men nu kan även diskrimineringsombudsmannen ingripa.
Ombudsmannens kansli uppger för Invalidförbundens tidning IT-lehti att många av de fall som rapporteras har att göra med rekrytering. Fallen har tredubblats på ett par år, vilket myndigheten tror beror på ökad medvetenhet.
Samtidigt uppskattas man få kännedom om bara en bråkdel av diskrimineringssituationerna.
Enligt Melaku är detta förståeligt, eftersom det krävs otroliga mängder energi att ta vidare ett diskrimineringsmål. Det är utmattande att först bli diskriminerad och sedan ta striden, konstaterar hon.
– I en sådan situation blir man lätt ensam och orkar bara inte. I den bästa av världar har man en stödperson eller familj och vänner som stöttar och hjälper en att ta ärendet vidare.
Ett annat problem är utmaningen kring att bevisa att diskriminering faktiskt skett.
– Ifall situationen inte är filmad eller om saken inte uttrycks skriftligt i ett e-post- eller textmeddelande ställs ord mot ord, vilket kan kännas skrämmande.
Allas insats behövs
Yodit Melaku ser att sysselsättningsproblematiken i grund och botten beror på samhällets oförståelse för vad en funktionsnedsättning är – att en funktionsförmåga utanför normen fortfarande förknippas med sjukdom.
– En funktionsnedsättning är ett varaktigt tillstånd. Vi som har en funktionsnedsättning är friska, även om vi förstås ibland kan insjukna i något, liksom vem som helst. Men ur arbetsgivarens synvinkel betyder en funktionsnedsättning inte att arbetstagaren nödvändigtvis tar ut mycket
sjukfrånvaro eller förtidspensionerar sig.
På tal om pension tycker Melaku det är upprörande hur lättvindigt unga med funktionsnedsättning erbjuds sjukpension.
– Det är inte alls ändamålsenligt att en ung person som kunde göra en stor insats för samhället föreslås pensionera sig, utan att man först utrett grundligt vilka resurser hen besitter och vilket stöd hen behöver. Det är inte bara trevligt att ha ett jobb, en inkomst ger också trygghet och möjlighet att köpa saker.
– Dessutom är pensionen så liten. Du får mat för dagen, men inte just något annat. Det finns så mycket en människa vill göra – ha hobbyn, träffa kompisar, gå ut på stan. Precis som alla andra. Och för det behövs pengar, säger Melaku. Också om det nuförtiden talas mycket om att livet handlar om mer än bara jobb är det samtidigt ett faktum att arbetslivet och arbetsgemenskapen känns meningsfulla för många.
– Det känns bra att vakna på morgonen då man ser fram emot att åka till arbetsplatsen. Man lämnar sitt hem för att göra något produktivt och träffar nya människor.
I diskussionen om sysselsättning för personer med funktionsnedsättning är det viktigt att komma ihåg att alla inte kan arbeta. Men de som kan kunde rentav tänkas ha något av en plikt att göra det, anser Melaku.
– Om vi kan göra samma saker som människor utan funktionsnedsättning, varför skulle vi då inte delta i att bygga detta samhälle? Finland behöver allas insats.
Hon önskar så småningom se förändringar på arbetsmarknaden, för att denna sysselsättningsdiskussion inte längre skulle vara aktuell fem år. Men för att komma närmare ett sådant läge krävs en omfattande attitydförändring, menar Melaku.
– Det räcker inte bara med nya lagar. Lagarna påverkar inte de tankar som finns i folks huvuden. Jag hoppas att människor i maktpositioner skulle medge sina fördomar och vara beredda att reflektera kring dem. Man kan välja att jobba på att bemöta personer med funktionsnedsättning som likvärdiga människor.
För den som skickat hundratals arbetsansökningar utan napp kan hela sysselsättningsdiskussionen kännas utmattande. Det har Melaku full förståelse för. Inte heller för henne har arbetslivet följt en rak linje. Hennes främsta råd är att inte ge upp hoppet.
– Livet är fullt med utmaningar, men om man inte vågar ta sig an dem så kan man inte heller nå sina drömmar. Man måste orka tro på sig själv och tro på sin framtid. Det är mitt viktigaste budskap. ∙
marica nordman
Skribenten jobbar som jurist vid SAMS
Vem får tredje sektorn jobba för?
VåreN hAr bjUdit på diffusa framtidsutsikter för social- och hälsovårdsorganisationerna. En stor del av dem får sin finansiering via understödscentralen STEA, som årligen rekommenderar hur social- och hälsovårdsministeriet borde fördela flera hundra miljoner euro i understöd. Diskussionen om att bidragssystemet borde förnyas har pågått i flera år. Förra hösten gick frågan vidare då social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso utnämnde Hjärnförbundets vd Mika Pyykkö som utredare, med uppgiften att kartlägga organisationernas verksamhetsförutsättningar och vilka regler som borde gälla bidragsutdelningen i framtiden.
PyyKKös UtredNiNg, som ska fungera som underlag för STEA:s nya riktlinjer, offentliggjordes i början av 2025 och förbryllade många på organisationsfältet. Den presenterade två alternativ för organisationernas framtida finansiering, A och B. I korthet skulle alternativ A gå ut på att satsa på utveckling och ökad påverkan genom att kanalisera understöden utifrån fem temahelheter. Temahelheterna skulle förnyas med jämna mellanrum. Alternativ B är mer inriktat på att organisationernas verksamhet anpassas till minskad finansiering. I sin rapport påpekar Pyykkö att bidragen hittills stärkt sådana organisationers verksamhetsförutsättningar som hjälper dem som redan drabbats av problem. Han föreslår att man i framtiden borde i allt högre grad fokusera på proaktiv, förebyggande och korrigerande verksamhet.
De nya riktlinjerna beaktar inte svenska språkets ställning.
hUr PAssAr PersoNer med funktionsnedsättning in i den bilden? Ofta lever man med en funktionsnedsättning hela livet ut, och den går inte att förebygga genom proaktiva metoder. Därför behövs olika former av stöd och inkluderande verksamhet för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får sina grundläggande fri- och rättigheter tillgodosedda. På SAMS känner vi stor oro över att Pyykkös utredning inte beaktar det svenska språkets ställning. Den tar inte i beaktande språkliga jämlikhetsaspekter och det faktum att bidragssökandena måste behandlas rättvist. För att uppfylla lagens krav måste den svenskspråkiga befolkningen garanteras samma verksamhet och stöd från den tredje sektorn som den finskspråkiga befolkningen. sociAl- och hälsoVårdsorgANisAtioNerNA jobbar för att förstärka ställningen för olika minoriteter och utsatta grupper i Finland. Ofta handlar det om personer som av olika anledningar har sämre förutsättningar att påverka sin ställning och utkräva sina rättigheter. Dessa glöms ofta bort om inte någon bevakar deras intressen. Just nu verkar politikers och tjänstemäns prioriteringar långt ligga på ekonomin, och att få den i ordning genom nedskärningar. Men vill man driva långsiktig och hållbar ekonomisk politik måste humanistiska värden få utrymme i samhällsdiskussionen, bland annat genom att ta in perspektiv från social- och hälsovårdsorganisationerna och försäkra att de kan göra sitt viktiga jobb. Annars kan det visa sig att besparingarna kostar oss dyrt i längden. •
Kristelefon på ukrainska stängd
Regeringens nedskärningar har lett till att Psykisk Hälsa Finlands kristelefoner på ukrainska och ryska tvingades stänga vid årsskiftet. Verksamheten startade 2022.
Fjolåret var brådskande för kristelefonerna: totalt 100 000 samtal besvarades, tack vare frivilliga. Ändå blev 300 000 kontaktförsök obesvarade till följd av resursbrist. Enligt föreningen är många som kontaktar kristelefonen oroade för globala kriser, nedskärningar i sociala bidrag och svårigheten att få offentlig service. Den svenskspråkiga kristelefonen är öppen måndagar och onsdagar klockan 16–20 samt tisdagar, torsdagar och fredagar klockan 9–13 på numret 09 2525 0112. ∙
Ny handbok för tillgängligare
Under fjolåret utredde projektet för tillgängligare bastun (Saavutettavampi sauna) vilka faktorer som kan hindra minoriteter från att ta del av bastukultur.
Projektet koordinerades av bastusällskapet Saunaseura tillsammans med konsultföretaget Femma Planning. Det gav upphov till en handbok med tips på hur bastukulturen kan bli mer tillgänglig, både socialt och fysiskt bland annat för personer med funktionsnedsättning och sexuella minoriteter.
Enligt skribenterna handlar många lösningar om attitydfrågor och att uppmärksamma olika behov. ∙
Vi förmedlar frivilliga vänner till personer med funktionsnedsättning Ett vänpar träffas 4-10 timmar i månaden för att göra något roligt tillsammans! Du kan söka eller bli en vän Blev du intresserad? Gå a samsnet.fi/fritid
bastun
Foto: pixabay
▸ Handboken kan laddas ner på finska på adressen femmaplanning.com/ saavutettavampisauna
Två chanser att påverka din näromgivning
I välfärdsområdes- och kommunalvalet väljer vi beslutsfattare som har makt att utveckla och förbättra viktiga tjänster och avlägsna funktionshinder i vår vardag.
text & foto: mikaela remes
i APril går Finland till välfärdsområdes- och kommunalval. Ett så kallat dubbelval – alltså två val som ordnas under samma dag. Trots ett krångligt namn borde valet intressera de flesta, eftersom resultatet har stor betydelse för hur tjänsterna i vår vardag ordnas och utvecklas.
Politikerna som nu väljs in i välfärdsområdenas fullmäktige fattar beslut som i högsta grad berör personer med funktionsnedsättning. Till dessa hör hur funktionshinderservice och sociala tjänster samt sjukhusens verksamhet tryggas när det är ont om pengar. De kommunala beslutsfattarna avgör i sin tur bland annat vilka insatser görs för att sysselsätta personer med funktionsnedsättning samt praktiska frågor kring den byggda miljön, exempelvis hur tillgängliga vägar och lokaler samt kollektivtrafiken är.
FN:s funktionshinderkonvention förutsätter att personer med funktionsnedsättning ska få höras i frågor som berör dem, också i lokalpolitiken. Ändå är målgruppen dåligt representerad i de beslutsfattande organen. Därför har Invalidförbundet uppmuntrat och utbildat sina medlemmar till att ställa upp som kandidater. Under våren har FDUV ordnat studiecirkeln Mitt val för personer med intellektuell funktionsnedsättning, för att göra politik tillgängligare för sin målgrupp där majoriteten låter bli att rösta. Studiecirkeln har lärt ut hur
man röstar i praktiken och vad valen handlar om. De finlandssvenska funktionshinderförbunden har jobbat tillsammans för att även höja kandidaters medvetenhet om funktionshinderfrågor genom att bjuda in dem till så kallade dialogcaféer, där politiker får träffa personer med olika typer av funktionsnedsättningar.
Det blev tydligt hur viktigt det är att bemöta individen.
När FUNK. besöker ett av caféerna på Luckan i Helsingfors en sen februarieftermiddag är upplägget inte typiskt för en valdebatt; deltagarna har nämligen placerats i en cirkel, där varannan plats är reserverad för politiker och varannan för en medlem i de finlandssvenska funktionshinderförbunden. Deltagarna uppmanas lägga undan både telefoner och titlar, och enbart presentera sig med förnamn. Här finns ingen press på att komma fram till konkreta lösningar på stora problem, utan avsikten är att fördjupa ömsesidig förståelse och bygga förtroende.
Spelreglerna är enkla, men kräver omtanke: lyssna på din diskussionspartner, återkoppla till det som den andra säger och lägg fokus på egna erfarenheter. Frågor som kretsar kring hur man borde göra för att alla kunde uppnå ett gott liv på jämlika villkor diskuteras först i par, och insikterna delas sedan inför hela gruppen.
• Kommunala politiker bestämmer om hur tillgänglig ungdomsverksamheten är, hur man främjar sysselsättning bland målgruppen, likvärdiga möjligheter till kultur och motion, funktionshinderrådens roll.
• Välfärdsområdet bestämmer om sjukvård, funktionshinderservice som färdtjänst (genom beslut om hur funktionshinderlagen tillämpas), räddningstjänster, hur beredskap och krisplaner beaktar personer med funktionsnedsättning.
• Frågor som lokalpolitikerna inte bestämmer om: utrikespolitik, försvarspolitik, invandring, lagar, skatter.
Politikerna får höra hur frustrerande det är att vistas på bullriga ställen där det är svårt som hörselskadad att hänga med i diskussioner, hur förbryllande det kan vara att stå på en gata som saknar ledstråk och markeringar och inte veta var man är, samt hur tröttsamt det är besöka läkaren när ens symptom inte blir tagna på allvar. Två timmar går snabbt. Kunskapen om funktionshinderfrågor och åsikterna om hur man löser problem kring delaktighet må variera, men den gemensamma slutsatsen är att det behövs mindre stämplar och mer förståelse.
En av de medverkande kandidaterna är Carl Olehäll som ställer upp för Kristdemokraterna. Han berömmer konceptet: deltagarna fick prata till punkt och trots olika synpunkter hölls tonen respektfull. Svenska Folkpartiets Gabriela Langinauer upplever att dialogcaféet kändes tryggare än vanliga valtillställningar, där atmosfären kan bli hektisk och människor lätt ställs emot varandra. De olika perspektiven kring funktionshinder upplevde hon som lärorika.
– Det som fungerar för en person kanske inte alls fungerar för en annan. Man måste kunna ta olika behov i beaktande, och höra individen bakom diagnosen eller funktionsnedsättningen. Vi har alla rätt att få hjälp och stöd och vara en del av samhället, säger Langinauer.
Tidigare erfarenheter av valdebatter gjorde även Centerns kandidat Anna Svanljung något spänd inför evenemanget, men efteråt beskriver hon tillställningen som fin.
– Jag är jättetacksam att jag fick komma hit i dag. Det blev tydligt hur viktigt det är att bemöta individen, säger Svanljung.
Både hon och riksdagsledamot Maaret Castrén från Samlingspartiet är överens om att det vore viktigt för personer med funktionsnedsättning att ta kontakt med beslutsfattare när något inte fungerar.
– Lagstiftarna försöker ju göra sitt bästa, men alltid blir det inte superbra. Samma lagar existerar ju inte heller i hundra år, utan vi justerar dem hela tiden. Viktigt vore också att få mål-
gruppen med i politiken, säger Maaret Castrén. Även FSS-medlemmen Juhani Kaasinen gillar konceptet. Dock upplevde han att tiden för diskussion blev rätt kort – Kaasinen skulle gärna ha samtalat med fler politiker.
– Men man får åtminstone någon slags uppfattning om hur kandidaterna tänker kring funktionsrättsfrågor. För att hitta den jag ska rösta på tror jag ändå att jag måste ty mig till en valkompass, säger han.
Helsingforsbon Malena Roivas är utbildad erfarenhetsexpert vid en av Psykosociala förbundets föreningar. För henne styrs valet av kandidat av personens tankar om läget inom hälsovården.
– Det är klart att frågan påverkar, den ligger mig nära hjärtat. Om jag ännu hittat en kandidat? Nej. Men det är normalt för mig att inte ha koll riktigt ännu, säger hon och ler. •
▸ Valdag 13 april 2025
▸ Förhandsröstning 2–8 april 2025
”Vi kan ju inte bara se honom hamna på gatan”
Sedan den 1 februari utbetalas inte längre folkpension till finländare bosatta utomlands. Det här slår hårt mot åländska klienter som är placerade på vård- och omsorgshem i Sverige.
text & foto: ove andersson
AV de cirKA 26 000 utlandsbosatta finländare som berörs av finska regeringens pensionsreform slår den nya lagen hårdast mot folkpensionärer som saknar annan inkomst och därmed går miste om sin enda försörjning. Staten i sin tur beräknas spara 38 miljoner euro per år.
På Åland sköts servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning av Kommunernas socialtjänst (KST). På grund av begränsade resurser på Åland och svårigheter att hitta svenskspråkiga alternativ på fastlandet har ett tiotal klienter i ett antal år placerats på specialanpassade, privata vård- och omsorgsboenden i Sverige. Dessa klienter står nu helt utan inkomst. Hur kunde det gå så här?
Efter att via brev ha fått information från Folkpensionsanstalten (FPA) om lagändringen slog åländska anhöriga och intressebevakare till de berörda klienterna larm till KST redan i november i fjol. Även landskapsregeringen underrättades. Finska riksdagen godkände den nya lagen i december, men de berörda fick inga svar på sina frågor. Det var först då föreningen Funktionsrätt Åland i slutet av januari gick ut och berättade om situationen i lokalmedia som frågan fick uppmärksamhet.
I den efterföljande debatten framstår både KST och landskapsregeringen som tagna på sängen och skyller på varandra om vem som borde ha förutsett problematiken. Ålands social- och hälsominister Arsim Zekaj (S) lägger huvudansvaret på riksregeringen som enligt honom förbisett Åland i beredningen. De åländska myndigheterna lovar att göra allt de kan för att hitta en ekonomisk lösning för de drabbade. Sedan meddelar FPA att de åländska klienterna inte undantas från den nya lagen. Då startar något som Funktionsrätt Ålands verksamhetsledare Karl Wahlman beskriver som en cirkus.
Ålands riksdagsledamot Mats Löfström undrar i ett spörsmål till den ansvariga ministern
Det här har blivit en cirkus utan like.
karl Wahlman
verksamhetsledare För Funktionsrätt Åland
hur regeringen ska lösa situationen för de åländska klienterna. KST kommer fram till att det saknas laglig grund för att betala utkomststöd till de drabbade eftersom de permanent vistas i Sverige. I stället uppmanas klienterna att söka försörjningsstöd från den kommun de bor i, alternativt söka grundpension (folkpension) i Sverige. KST lovar att hjälpa till med klienternas rättelseyrkanden över FPA:s beslut.
Rättsligt limbo
Henrik, far till en av de drabbade klienterna berättar om det trängda läget: – Vår son står nu helt utan inkomst. Då vi kontaktade kommunen i Sverige om försörjningsstöd visste de inte ens om att han bodde där. Det är möjligt att söka akut försörjningsstöd i ett enskilt fall, så att man får mat för dagen. Handlar det om fortlöpande stödbehov rekommenderas att KST tar hem klienterna. Men på Åland finns ju inget anpassat boende för vår son. Vi som familj kan ju inte bara se honom hamna på gatan, säger Henrik.
Rättsstatsprincipen är viktig, särskilt för sårbara. människor.
Funktionsrätt Åland har undersökt frågan om placering av klienter i ett annat nordiskt land och kommit fram till att lösningen är möjlig men väldigt unik.
– Den nordiska överenskommelsen som reglerar detta kräver att ansvarsfördelningen fastställs i avtal mellan ansvariga myndigheter i berörda länder, säger Karl Wahlman.
Enligt honom saknas regelrätta avtal för de tio åländska klienterna som placerats i Sverige. I stället har placeringsavtalen tecknats direkt med de privata vårdbolagen. Av utredningen framgår även att det är den åländska avsändarkommunen som bär det ekonomiska ansvaret vid placering av en klient på annan ort. Det styrks även av EU-lagstiftning.
Att klienterna bör anhålla om grundpension i Sverige är inget alternativ då de har sin egentliga hemort på Åland, tillsammans med familj, anhöriga och intressebevakare.
– Det spelar ingen roll att klienterna frivilligt gått med på placeringen.
Karl Wahlman säger att man skickat föreningens utredning till KST i syfte att skapa dialog, utan gehör. Han beskriver det som frustrerande:
– Det här har blivit en cirkus utan like där berörda klienter hamnat i en slags rättslig limbo.
”Social dumpning”
Henrik uttrycker en känsla av ”social dumpning”, att man vill vältra över kostnaderna för klienterna på den svenska staten. Påståendet förnekas i lokalmedia av Arsim Zekaj.
I väntan på ett slutligt pensionsbesked på klienternas rättelseyrkanden sänker KST klientavgifterna för de berörda. De privata vårdbolagen i Sverige har i sin tur gått med på att tills vidare lägga klienternas hyresavgifter på hög – en skuld som förr eller senare ska betalas, vilket inte blir lätt utan inkomst.
För att få juridisk klarhet i de åländska myndigheternas hantering av ärendet förbereder Funktionsrätt Åland en anmälan till Justitieombudsmannen (JO).
– En sak jag lärt mig av detta är hur viktig rättsstatsprincipen särskilt är för sårbara människor. Börjar man rucka på den går det illa, säger Karl Wahlman.
I väntan på en lösning
I skrivande stund ser det i alla fall lite ljust ut. Signalerna från ansvariga myndigheter är att de berörda klienterna får behålla sin pension och att beslut väntas redan inom mars. Från FPA ger man dock inga förhandsbesked utan hänvisar till att beslut tas enligt individuell prövning. Hur det hela slutar återstår alltså att se. •
Funktionsrätt i samarbete • 1/2025 • 17
Funktionshinderfältet navigerar genom stormen
FDUV
▸ Intresseorganisation för svenskspråkiga med intellektuell funktionsnedsättning. Har tio regionala DUV-föreningar och riksföreningen Steg för Steg.
▸ Påverkar lagstiftning och attityder i samhället, ordnar läger, kurser och föreläsningar, kamratstöd samt producerar material.
Annette Tallberg-Haahtela, verksamhetsledare:
”Den största nedskärningen i vårt statliga stöd drabbade Lärum, vår pedagogiska verksamhet kring läromedel, som blev helt utan stöd. Verksamheten kan hållas i gång detta år tack vare riksdagens julklappspengar, men vi har varit tvungna att minska på besöken till skolor och begränsat studiebesök i våra utställningar. Vi tvingas även dra ner på vårt nationella påverkansarbete, vilket är en tydlig försämring.
De många förändringarna i välfärdsområdena märks exempelvis genom att det på flera ställen inte längre anses vara personalen vid ett boende som ska föra klienten på vistelser utomhus, utan anhöriga uppmanas göra det. Det här syns i sin tur hos våra lokalföreningar, som ordnar hobbyverksamhet – om deltagarna inte får med sig en ledsagare till klubben tvingas de stanna hemma.
I fjol blev rekordmånga utan plats till våra sommarläger. Också familjeverksamhetens kurser har haft fler sökande än vi kan ta emot.
Vi jobbar på att besvara det stora behovet av rådgivning. Samtalen till oss ökar och frågorna blir mer komplexa, vilket syntes redan i fjol, men mer drastiskt nu. Nu sker många förändringar som berör personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer, och vi försöker hålla dem flytande, helt enkelt.”
FSS (Förbundet Finlands Svenska Synskadade)
▸ Jobbar för personer med synnedsättning och närstående på svenska i Finland.
▸ Rehabilitering, utbildning i synfrågor, tillgängliga publikationer, påverkansarbete, kurser i punktskrift och digitala hjälpmedel, samt synligan för barn med nedsatt syn.
Matthias Jakobsson, verksamhetsledare:
”Vårt statliga bidrag minskade i år med ungefär sex procent. Vi kommer att se över exempelvis resekostnader för att inte behöva röra i personalstyrkan. Den verksamhet vi erbjuder våra medlemmar borde inte påverkas i stor utsträckning.
Kontrasten till nästa år kan ändå bli väldigt stor. Förverkligas de riktlinjer som föreslås för framtidens finansiering av social- och hälsovårdsorganisationerna kan en stor del av stödet till FSS ryka.
Det är otydligt vem som kan få bidrag i framtiden. Det föreslås bland annat att finansieringen riktas till organisationer inom specifika temahelheter, och då finns risk för att viktig verksamhet som inte kan placeras inom ett visst tema faller mellan stolarna och blir utan.
Enligt de föreslagna riktlinjerna ska en organisation vars tillgångar motsvarar minst två års budget ha en egen finansieringsandel på 50 procent. När det egna kapitalet är slut kommer det inte att finnas möjlighet att få ersättande finansiering av staten för det använda egna kapitalet. Nedskärningarnas långsiktiga konsekvenser borde bedömas på ett bättre sätt för att beräkna de sociala kostnaderna. Politikerna har nu en viktig roll när det gäller att ta striden för det svenska. Annars löper vi risk att förlora den svenskspråkiga service som tredje sektorn erbjuder.”
FÖRÄNDRINGAR SOM KAN PÅVERKA
DIN VARDAG
• Ny funktionshinderservicelag trädde i kraft vid årsskiftet, men tillämpningen har väckt frågor, eftersom personer med funktionsnedsättningar enligt instruktioner i första hand ska få service via socialvårdslagen. Farhågan är att funktionshindertjänsterna försämras.
18 • Funktionsrätt i samarbete • 1/2025
• Klientavgifter inom socialoch hälsovården höjs, bland annat den maximala avgiften för ett besök vid en hälsostation.
• Arvoden för närståendevård och ersättningen för familjevård höjs med cirka 2,2 procent under 2025.
text: mikaela remes
Funktionshinderorganisationerna har inlett 2025 med att försöka anpassa sig till regeringens nedskärningar. Planerna för framtiden försvåras av att ingen ännu vet hur tredje sektorns finansiering ska se ut. Säkert är ändå att de med funktionsnedsättningar erbjuds mångsidig verksamhet och stöd även i år.
PSYKOSOCIALA FÖRBUNDET
▸ Riksomfattande expertorganisation som främjar psykisk hälsa. Har 13 medlemsföreningar i Svenskfinland och på Åland.
SVENSKA HÖRSELFÖRBUNDET
▸ Riksomfattande intresseorganisation för svenskspråkiga med hörselnedsättning. Har nio lokalföreningar.
▸ Rådgivning, virtuellt stöd, YAM-skolprogrammet och kurser för hantering av ångest och bättre sömn. Jobbar även med attitydpåverkan och intressebevakning.
Petra Nummelin, verksamhetsledare:
”Vårt statliga bidrag höjdes från 2023 till 2024, men nu är vi tillbaka på samma nivå som år 2023. Stämningen inom förbundet är helt okej, eftersom vi delvis varit förberedda för nuläget, då vi för några år sedan såg över våra interna processer och omarbetade arbetsbeskrivningar.
Den största utmaningen är uteblivna indexhöjningar för våra medlemsföreningar, som har få anställda men mycket jobb. Ibland undrar jag om omvärlden har förståelse för allt de gör med så lite medel.
Det händer mycket just nu, och man önskar att man kunde sitta i alla bord där det förhandlas och diskuteras. Samtidigt måste man se till att förbundets grunduppgifter sköts kvalitativt och att man investerar i utvärderingen av verksamheten.
Mest oroad är jag vad som sker år 2026 och därefter. Hur man borde tänka framåt är ett frågetecken. Det finns en del oroväckande utveckling kring attityderna mot det svenska språket och hur man talar om tredje sektorn. Därmed satsar vi i år på att påminna vad tredje sektorn har att erbjuda på svenska i Finland. I år kommer vi bland annat att besöka sjukskötardagarna i november och vill nå ut till språköar, så som Björneborg.”
• Enheten för funktionshinderservice i Österbottens välfärdsområde splittras. Upp till 80 procent av klienterna som tidigare fått funktionshinderservice ska i fortsättningen vända sig till allmän social service, som sedan kompletteras med särskilda tjänster.
▸ Hörselrådgivning, kursverksamhet och kamratstöd, sprider kunskap och bedriver påverkansarbete.
Nora Strömman, verksamhetsledare:
”Vi har varit med om en fyra procents tabellnedskärning i det statliga stödet. Nu söker vi finansiering av olika stiftelser och fonder och får svar senare i vår. Tabellerna över kommande nedskärningar kom redan i september, och resultatet gick ju långt enligt dem. Att vi kunnat förutse förändringen har varit lugnande.
Framtiden är oviss för alla. I vår har det utlovats mer riktlinjer för den offentliga finansieringen för följande år, och då vet vi bättre vad vi kan förvänta oss.
Svenska hörselförbundet har diger verksamhet i år. Det här året är ett kongressår för oss, vilket kräver mycket resurser.
Vi ordnar en ny ettårig hörselrådgivarutbildning och flera endagskurser för dem som nyligen fått hörapparat. Det blir månatliga digitala föreläsningar med hörseltema och besök till äldreomsorgen, där vi berättar för hem- och närvårdare hur man sköter om en hörapparat. Dessutom utbildar vi aktörer i automattextning – hur man till exempel textar fysiska föreläsningar och videor som läggs ut på nätet enligt EU:s tillgänglighetsdirektiv.
Vårt Buller och Bång-projekt har fått extra mycket finansiering i år, och därmed har vi möjlighet att besöka över 40 skolor och förskolegrupper för att berätta hur buller påverkar oss och vår hörsel.” •
• Ändringar i vårdgarantin: ickebrådskande offentlig vård ska erbjudas inom tre månader i stället för på två veckor.
• Höjning av åldersgränser för en del FPA-förmåner från 16 till 18 år: folkpension, garantipension, sjukdagpenning och förmåner för personer med funktionsnedsättning.
Funktionsrätt i samarbete • 1/2025 • 19
Hur har du det med hörseln?
Det är naturligt att man hör sämre med åren, men när de första tecknen dyker upp lönar det sig att vara uppmärksam. Ignorerad åldersrelaterad hörselnedsättning kan leda till att livskvaliteten, sociala relationer och till och med minnet lider.
text: Pia Backman-nord
När Jakobstadsbon Jan-Olof Wiik var i 50årsåldern fick han ett jobb där mycket av kommunikationen gick på engelska. Han hade svårt att uppfatta vad som sades, och det berodde på att han inte hörde ordentligt.
– Främmande språk blev svårare att uppfatta. Jag hade tidigare märkt att fågelsången tystnade och klockan slutade ticka.
Företagshälsovården ansåg att endast ett av hans öron hade behov av hjälpmedel, och han fick en hörapparat som inte hjälpte nämnvärt. I dag är Jan-Olof Wiik inne på fjärde generationen av hörapparater. Han upplever sig till sist ha fått den hjälp som han behöver, men vägen har varit lång. Orsakerna till detta hittar han delvis hos vården i form av brist på resurser och information, och delvis hos sig själv.
– Jag tog tag i det hela först när det blev ohållbart. Klart att jag tidigare borde ha sett till att få hörseln undersökt. Jag jobbade inom metallindustrin och slarvade med hörselskydd, så det var inget som hände plötsligt, men jag vet inte vilken hjälp jag skulle ha fått på den tiden.
Många väntar in till det sista
När Jan-Olof Wiik ser tillbaka vet han att hörseln började förändras ganska tidigt i livet. Det gör att han egentligen inte faller inom definitionen för åldersrelaterad hörselnedsättning, men hans symptom blev ett problem i en ålder som är ganska typisk för hörselproblem kopplade till ålder.
– Från 50-årsåldern är det normalt att hörseln börjar försämras, och det är i allmänhet ett smygande förlopp utan snabba förändringar.
Ofta är det så att hörseln försämras så långsamt att andra kanske upptäcker det innan man själv gör det.
Det berättar Elina Mäki-Torkko, professor i medicinsk audiologi vid Örebro universitet, som har forskat mycket kring just åldersrelaterad hörselnedsättning. Hon säger att förändringen delvis är genetisk, men att man hittills inte har kunnat peka på några enskilda gener som skulle vara avgörande för den. Livsstilsfaktorer som rökning och medicinering kan påverka, men det är svårt att hitta orsaker på individnivå.
– Alla funktioner försämras förstås med åldern, men något som kan inverka är vilka ljudnivåer i omgivningen man har utsatts för som inte ger direkta bullerskador, men som kan påverka hörseln över tid. Därför är det viktigaste man själv kan göra för att förebygga nedsatt hörsel att skydda den. Idag finns det ett stort urval av hörselskydd.
Att vänta in i det sista med att söka hjälp för sina hörselproblem är vanligt. Elina Mäki-Torkko säger att det finns
Allmänna screeningar kunde hjälpa upptäcka hörselproblem.
ett stigma kring att åldras, och att många vill undvika att utsättas för ålderism, alltså fördomar och diskriminering på grund av ålder.
– Något osynligt blir plötsligt synligt om du söker hjälp och börjar använda hjälpmedel.
Det lönar sig ändå att uppmärksamma sin nedsatta hörsel så tidigt som möjligt, eftersom den kan föra med sig andra hälsoproblem.
Forskningen har hittat tydliga kopplingar mellan åldersrelaterad hörselnedsättning och
depression, troligtvis för att personen tenderar att dra sig undan sociala sammanhang. Det finns även kopplingar till minnesnedsättning och olika minnessjukdomar. Dessutom har man större förutsättningar att lära sig hantera tekniken kring hörhjälpmedel ju tidigare man tar dem i bruk.
Vad kan då de första tecknen på åldersrelaterad hörselnedsättning vara?
– Ett tecken är förstås att man har svårt att uppfatta tal, speciellt i grupp när det kommer ljud från flera håll och ofta samtidigt. Typiskt är ju också att man skruvar upp ljudet på tv:n eller radion, säger Elina Mäki-Torkko.
Kompenserar med synen
Jan-Olof Wiik känner igen sig i dessa symptom. Han anser att samhället behöver anpassas till dem med nedsatt hörsel, men att personer med nedsatt hörsel själva också behöver ta initiativ och hitta strategier som fungerar i vardagen.
– Jag använder automatiskt synen mycket för att kompensera för hörseln. Jag försöker hålla kvar mina sociala sammanhang för att inte riskera att isolera mig. En annan viktig sak gäller hörapparaten: ta inte på den enbart i
vissa situationer, för du behöver använda den hela tiden för att vänja dig.
I dag hjälper Jan-Olof Wiik andra genom hörselrådgivning, via den förening han själv har fått mest hjälp från.
– Det var först när jag tog kontakt med hörselföreningen i Nykarlebynejden som jag hittade andra i samma situation som kunde hjälpa mig framåt och berätta vart man kan vända sig för att få rätt hjälp. Jag hjälper nu andra både för deras skull och för min egen, säger han.
Elina Mäki-Torkko vill ge ett råd till vårdinstanser och andra som möter människor som inte längre klarar att hantera hörapparater. Det kan gälla klienter på äldreboenden eller personer med minnesnedsättning:
– Samtalsförstärkare är ett redskap som ofta glöms bort. Det är en typ av hörlurar som kan användas för att tillfälligt förbättra hörseln, och dessa kunde finnas på alla vårdmottagningar och instanser där äldre ofta rör sig.
En möjlighet som har diskuterats för att upptäcka hörselproblem i tidigare åldrar är att allmänna screeningtester införs. Huruvida dessa blir verklighet får framtiden utvisa.
– Dels är det en resursfråga, men mycket annat behöver också utredas innan det blir aktuellt. •
nedsatt hÖrsel Jan-Olof Wiik har lärt sig leva med sin hörselnedsättning, och idag hjälper han andra med samma utmaning.
anna siironen
Stommen till kolumnen är skriven med punktskrift.
Efter prövningar kom vändpunkten till mig
jAg miNNs eN julafton då jag fick ett samtal som skulle förändra min tillvaro. Jag fick veta att jag skulle bli faster följande sommar. Det var oväntat och overkligt. Jag vet inte varför det kändes så stort, men jag hade inte tänkt att jag skulle vara en av dem som får bli faster. Jag såg framför mig hur jag skulle leka med barnet och funderade på vilka barnskivor jag skulle köpa. Barnet föddes, vi träffades och jag gick på kalas, allt var frid och fröjd.
meN sedAN bleV allt annorlunda än vad jag hade tänkt mig. Min pappa dog. Tiden stannade för mig. Vad kommer att ske? Jag kände osäkerhet inför framtiden. Jag trodde att jag skulle bli en deprimerad person som går in i en dvala, också om de som kände mig visste att jag kommer att klara det. Känslorna gick upp och ner. Jag fäste mig på ett osunt sätt vid en vårdare som jobbade på mitt boende och blev lätt uppretad på människorna jag bodde med. Senare under sommaren
ihåg att koppla av och glädjas åt det man har. tömdes mitt barndomshem där jag hade bott sedan jag var sex år gammal. Jag flyttade in på ett boende och skulle nu som blind lära mig att hitta i min mammas nya lägenhet. Efter ungefär ett år fick vi veta att boendet måste tömmas då där hade uppdagats mögel. Som tur var kände jag sedan skoltiden en diakon som kunde hjälpa mig. Tack vare henne fick jag veta om en bostad som fanns
Det är viktigt att komma
att hyra. Jag fick hjälp med det dagliga från mitt gamla boende i form av hembesök, men personkemin med den person som i huvudsak besökte mig var inte den bästa. Situationen kändes överväldigande och jag var lite vilsen.
det FörstA året efter pappas död var definitivt tuffast. Men jag hade vänner som jag kunde prata med och de bad för mig, för att jag skulle få hjälp från ovan. Och så småningom kom vändpunkten. Jag fick nya människor i mitt liv. Jag började ta kontakt med avlägsna släktingar – småkusiner vars namn fanns i mitt bakhuvud från barndomen, och jag hittade en gammal vän som jag inte hade träffat på 20 år. Jag visste att jag hade roliga saker att se fram emot. Jag var oftare glad, kanske uppspelt, till och med. Det blev mera spräkä i mig. Många bra saker började hända på en gång. Jag utbildade mig också till boendeutvärderare.
UNder PANdemiN iNsåg jag att det är viktigt att hålla sig lugn, och jag lyssnade på sagor av Astrid Lindgren. Om man är orolig för världen är det bra att följa vad som händer, men man kan välja att inte höra på nyheter efter ett visst klockslag på kvällen och lugna ner sig med en bok eller med musik. Det är viktigt att komma ihåg att koppla av och glädjas åt det man har. I dag är jag tillfreds med min tillvaro och kan konstatera att allt löser sig. •
Agenda 2030 glömmer personer med funktionsnedsättning debAtt
En ny flaggskeppsrapport från FN visar att det krävs kraftfulla åtgärder för att hållbarhetsmålen ska kunna omfatta personer med funktionsnedsättningar.
Det finns i dag stora och uppenbara brister i den globala utvecklingen kring hållbarhet, Agenda 2030. Personer med funktionsnedsättningar exkluderas på flera viktiga områden, så som utbildning, hälsofrågor men också digitala tjänster i samhället.
Flaggskeppsrapporten med titeln Disability and Development Report 2024. Accelerating the realization of the Sustainable Development Goals by, for and with persons with disabilities är 475 sidor lång och visar att ojämlikheten inte minskat, utan snarare blivit större i samband med och efter Covid-19 pandemin. Rapporten slår fast att människor drabbas av diskriminering, utanförskap och ständigt hamnar på efterkälken.
Det finns tydliga samhällsklyftor mellan personer med och utan funktionsnedsättning. Särskilt stora är klyftorna för kvinnor och för personer med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar. Likaså är klyftorna stora för dem i glesbygden. I samband med pan-
demin förlorade personer med funktionsnedsättning arbete och inkomst i större utsträckning än andra grupper i samhället. FN menar också att hälften av dödsfallen under pandemin inträffade bland personer med olika funktionsnedsättningar.
FN konstaterar att klyftorna är särskilt stora på arbetsmarknaden. Globalt sett är 27 procent av personer med funktionsnedsättning sysselsatta på arbetsmarknaden jämfört med 56 procent av personer utan.
Hur ska hållbarheten kunna stärkas och utvecklas till att omfatta alla människor? Hur ser vi på solidaritet och det vidare arbetet med att utjämna ojämlikheter och skapa ett socialt rättvist samhälle? Det är frågor som jag hade önskat att FN tog upp.
Att det finns utanförskap och barriärer för personer med funktionsnedsättningar kan inte ha undgått någon. Däremot borde vi tala mer om solidaritet och funktionshinderspolitik. Även om frågorna är svåra har vi en plikt att ta debatten. ∙
Jörgen Lundälv Docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet
Autistiska drag kan leda till mobbning
Över hälften av barn på autismspektrumet utsätts för mobbning, visar färsk forskning vid Uleåborgs universitet. Forskningen är den första som tittat på egenskaper hos barn som utsätts för mobbning, och den visar att kommunikationsfärdigheter har en nyckelroll. Barn som exempelvis har svårt att spela i lag, isoleras och saknar nära vänner blir oftare mobbade, liksom också barn med sensorisk
överkänslighet. Enligt forskare Maria Junttila är dessa drag typiska för barn på autismspektrumet.
Underlaget för forskningen var data på över 4 400 barn samt föräldrar och lärare.
Enligt Junttila är det viktigt att skolpersonalen lär känna igen drag av autism, kan ta i beaktande barnens behov och stödja deras kommunikationsfärdigheter samt bekämpa mobbning. ∙
NoterAt Eutanasidebatten skapar oro
Finska förbundet Kehitysvammaliitto, som arbetar för personer med intellektuell funktionsnedsättning, slår larm om eutanasidebatten.
Ett medborgarinitiativ för att legalisera eutanasi och assisterat döende samlade i fjol 50 000 underskrifter och väntar nu på behandling i social- och hälsovårdsutskottet.
Kehitysvammaliitto motsätter sig initiativet. Förbundet säger att temat är förknippat med frågor som inte bara berör individuella livsöden. Enligt förbundet borde eutanasi inte legaliseras i ett läge där det inte finns resurser för att garantera högklassig hälsovård och palliativ vård för alla som behöver det. Man fruktar att eutanasi kan bli en utväg som erbjuds sårbara grupper i stället för behandling. Till exempel i Kanada har begränsningar kring vilka grupper som får erbjudas eutanasi luckrats upp, vilket oroar lokala funktionsrättsorganisationer. ∙
Ny förening för hobbyridning
Den nygrundade föreningen Södergårds hästvänner i Västnyland vill främja möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att rida som hobby. Ridningen sker vid ett terapistall där man använder sig av ramp och alternativa kommunikationsmetoder. Hästarna uppges vara trygga och skolade för sina arbetsuppgifter. För att bli medlem i föreningen ska man uppvisa EU:s funktionshinderkort med Amärke. Medlemmarna har möjlighet att ansöka om ekonomiskt bidrag för hobbyridning av föreningen. ∙
Foto: pixabay
Punktskriften fyller 200 år
litterAtUr. Hur känns det att läsa med fingertopparna?
text: Pia Backman-nord ∙ foto: shUtterstock
I år fyller punktskriften 200 år. Tillgången till information för blinda och personer med allvarlig synnedsättning revolutionerades då fransmannen Louis Braille på 1800-talet uppfann ett skriftsystem baserat på sex punkter som kan användas för att läsa text och siffror.
Sedan dess har användningen av punktskrift minskat, men fortfarande används skriftsystemet av 1 500 till 2 000 finländare för att studera, få information eller läsa skönlitteratur. Det statsägda tillgänglighetsbiblioteket Celia betjänar deras behov.
– För den som är synskadad från födseln brukar det inte vara så svårt att lära sig läsa punktskrift. Blir man synskadad senare i livet är det vanligare att man använder sig av talböcker, säger Tuija Keituri vid Celia, som producerar och distribuerar de flesta punktskriftsböckerna i Finland.
I dag publiceras cirka hundra nya finskspråkiga och fem nya svenskspråkiga böcker per år via Celia. Vilka det blir beror på efterfrågan. Största delen av Celias böcker är skönlitteratur.
– En bok som har efterfrågats flera gånger av svenskspråkiga läsare på sistone är Greven av Monte Cristo. Camilla Läckbergs deckare är också populära.
Det går också att få fjärrlån från Sverige, vilket önskas rätt ofta.
Läroböcker är en viktig del av utbudet, och dessa är främst riktade till grundskolans lägre klasser. Från högstadiet och uppåt är det vanligare att eleverna använder sig av så kallade luetus-böcker eller e-textböcker. Då finns texten på dataskärmen, och kan avläsas med hjälp av en installerad talsyntes eller med ett skärmläsningsprogram och en punktskärm.
– Punktskärmen påminner om ett tangentbord. Man kan säga att punkterna hoppar fram vartefter man läser, beskriver Keituri.
För små barn kan den första kontakten med punktskrift vara taktila bilderböcker. De är färgglada böcker med olika former och material, som ska hjälpa barnet att utveckla finmotoriken och förbereda sig för att börja läsa.
Att producera punkskriftböcker är inte svårt, men nog tidskrävande. Böckerna blir mycket tjockare än vanliga böcker, förklarar Keituri.
Ur ett hållbarhets- och ekonomiperspektiv tror hon att det blir vanligare att köpa digitala böcker framöver, men hon tror inte att talböckerna kommer att konkurrera ut punktskriften helt.
– Alla böcker är viktiga och jag tror att de kommer att användas parallellt också i framtiden. Det är viktigt att barnen lär sig punktskrift; att ha någon annan att läsa högt för en är inte samma upplevelse som att läsa själv. Alla uppläsare passar inte heller alla lyssnare. Läser man själv är det också lättare att läsa i egen takt, gå fram och tillbaka i texten på det sätt man själv önskar.
Tuija Keituri har arbetat för Celia i många år. Hon har lärt sig läsa punktskrift ”med ögonen”, det vill säga: hon känner igen alla de 63 olika tecknen och kan läsa en text med hjälp av dem. Dock kan hon inte läsa med fingrarna. Det bästa med att jobba på tillgänglighetsbiblioteket är alla människomöten.
– Läsandet ger människor så mycket livslust, och det ger mig mycket att kunna hjälpa. Samtidigt får jag ta del av många livshistorier. ∙
▸ Bonga punkter! Förbundet Finlands Svenska Synskadade ordnar en tävling under våren som utmanar oss att notera punktskrift på varor eller ute på stan. Fotografera punktskriften, dela din bild och ha chans att vinna ett presentkort. Läs mer på fss.fi
Döva resenärer upptäcker metropoler
På Yle Arenan kan du just nu se två reseprogram där reseledarna är döva och teckenspråkiga.
I den åttadelade serien Tanja och de dövas Europa besöker världsresenären Tanja Honkanen nio europeiska länder. Hon hittar nya sidor av kända europeiska metropoler, lär känna fascinerande resmål från Baskien till Balkan och möter intressanta människor.
I den femdelade serien Jarkko
och de dövas Amerika reser i sin tur Jarkko Keränen , döv sedan födseln, runt i USA, från Rochester på västkusten via Washington, Atlanta, Austin och Huntsville till San Francisco. Under resan träffar han teckenspråkiga proffs som har framgångsrika karriärer inom branscher där man i Finland fortfarande möts av ett tjockt glastak. ∙
▸ Programmen finns på Yle Arenan.
yle
Peltsi och Osmo charmade finländarna
Realityserien där tv-profilen Mikko "Peltsi" Peltola och hans 12-åriga son Osmo skakar av sig stadens damm och ger sig av på naturäventyr har blivit en succé bland tv-tittarna. Resan tar duon till vildmarker och fantastiska nationalparker.
Osmo har Downs syndrom, vilket sätter sin prägel på äventyren. Tittarna får ta del av relationen
mellan far och son, och vad Peltsi lär sig av Osmo – åtminstone att man alltid kan ta det lite lugnare. Serien belönades i januari med Gyllene Venla-priset för årets bästa program, och publiken röstade Osmo till årets tv-profil. ∙
▸ Du hittar det finskspråkiga programmet på Yle Arenan.
Stöd till konstnärer med funktionsnedsättning
Hösten 2024 startade ett nytt projekt för att främja möjligheterna för konstnärer med funktionsnedsättning och synliggöra deras arbete. Projektet Konstnärens trollstav pågår till 2026 och koordineras av kulturföreningen Finlands Eucrea och finansieras av Konestiftelsen.
Målet är att hjälpa konstnärer med funktionsnedsättning och teckenspråk som modersmål att bli jämlika aktörer inom sin bransch genom ett utbildningsprogram, vägledning i att formulera stipendieansökningar samt möjligheter till att skapa nya nätverk.
– Konstnärer med funktionsnedsättning utsätts fortfarande för diskriminering och fördomar kring att deras verk inte skulle vara professionella. Vi vill utmana konstfältet och konstnärerna själva att förändra dessa attityder, säger projektchef Riikka Hänninen i ett pressmeddelande. ∙
litterAtUr
Berättelser om lust, längtan och motstånd
Julia Bahners nya bok Funktionshinder och sexualitet – berättelser om lust, längtan och motstånd hjälper läsaren förstå och bemöta hinder som kan uppstå för personer med funktionsnedsättningar när det handlar om sexualitet.
Författaren är socionom, sexolog och docent i socialt arbete vid Lunds universitet och forskar i funktionshinder och sexualitet. Boken bjuder på insikter och praktiska verktyg för yrkesverksamma och studenter inom socialt arbete, vård och omsorg. Läsaren får en bred och nyanserad bild av hur samhället kan bli mer inkluderande och i frågor som rör kärlek, relationer och identitet.
– För personer med funktionsnedsättning kan boken minska känslan av ensamhet. Den kan också bidra till ökad förståelse och att ta ansvar för sina kunskapsbrister, säger Julia Bahners till förlaget Gleerups. ∙
Foto: yle
Foto:
Drömmen om att få jobba
text: mikaela remes
foto: niklas Gerkman
Många människor drömmer om att lämna sina stressiga jobb och göra något annat, som att odla grönsaker.
Men personer med funktionsnedsättningar har ofta en annan dröm.
De vill ha ett vanligt jobb.
Det säger Yodit Melaku, som jobbar på organisationen Kynnys.
Kynnys ger råd om människors rättigheter och svarar på frågor.
Melaku säger att samhället borde bli bättre på att hjälpa människor få jobb.
Att ha ett jobb ger trygghet och möjlighet att köpa saker.
Personer med funktionsnedsättning har rätt att arbeta, precis som alla andra.
En undersökning från år 2018 visade att bara 1 av 5 personer med funktionsnedsättning har en arbetsplats.
Yodit Melaku tycker att det är sorgligt.
Personlig assistans och färdtjänst behövs för att personer
med specialbehov ska kunna arbeta. En personlig assistent kan hjälpa med praktiska saker som att gå på toaletten eller starta datorn.
Arbetsgivare kan också göra förändringar på arbetsplatsen, som att ta bort trösklar eller bygga en större dörr.
Diskriminering är ett stort problem som hindrar många med funktionsnedsättning från att få ett jobb.
Tyvärr kan diskriminering vara svårt att bevisa, säger Melaku.
Hon tror att många problem beror på att folk inte förstår vad en funktionsnedsättning är.
Yodit Melaku hoppas att saker förändras så att fler kan få jobb.
Det krävs att cheferna på arbetsplatserna ser personer med funktionsnedsättning som lika värda.
Yodit säger att man inte ska ge upp, också om det är svårt att hitta jobb.
Det är viktigt att tro på sig själv och jobba hårt för sin framtid, säger hon. •
I april kan du rösta i två val
Välfärdsområdesvalet och kommunalvalet ordnas i april.
Det är frågan om ett dubbelval, alltså två val som ordnas samtidigt.
I båda valen röstar du om vem som bestämmer om tjänster som du använder i din vardag.
I kommunalvalet väljs politiker som bestämmer om saker i din hemkommun.
Din hemkommun ansvarar till exempel för skolor, sportplaner, vatten och sopor.
I välfärdsområdesvalet väljs politiker som bestämmer om saker i ditt välfärdsområde.
Välfärdsområdena ordnar till exempel hälsovård och bestämmer hur brandkåren och ambulanserna jobbar.
Ta med dig ett identitetsbevis när du ska rösta, alltså pass, identitetskort eller körkort.
Alla får rösta och varje röst är lika mycket värd. •
▸ Rösta på förhand 2–8.4.2025
▸ Rösta på valdagen 13.4.2025
Källa: FDUV, Lättläst om välfärdsområdes-och kommunalvalet
om att bli äldre
text: mikaela remes
FDUV har gett ut information på lätt språk som handlar om att bli äldre.
Alla människor åldras.
En del tecken på åldrande syns som förändringar i kroppen.
Man kanske inte kan eller orkar göra allt som man gjorde när man var ung.
Det kan också bli svårt att komma ihåg saker.
I den nya broschyren kan du läsa mera om hur du kan ta hand om dig själv för att du ska må bra när du blir äldre.
▸ Broschyren När du blir äldre kan laddas ner på webben: fduv.fi/sv/information/materialbank Läs
häNdelseKAleNderN 2025
SAMS evenemang finns på webben: ▸ samsnet.fi/handelsekalender Kontrollera alltid detaljerna med arrangörerna.
▸ MARS
25.3 kl. 14–15.30, digitalt
Föreläsning: Yrsel och hörsel
Svenska hörselförbundet ordnar en digital föreläsning med temat yrsel och hörsel. Föreläsningen hålls via Zoom och skrivtolkas. Föreläsare är öronläkare Maria Jauhiainen
▸ Anmäl dig via horsel.fi
▸ APRIL
1.4 kl. 17.30–19.30
Hotell Red & Green
FDUV:s föräldraträff i Närpes
Välkommen med på en träff där vi går igenom den nya funktionshinderlagen och vilka förändringar den kan innebära med tanke på tjänster och stöd. Du kan också utbyta erfarenheter med andra föräldrar.
▸ Mera info och anmälan senast 24.3: fduv.fi/kalender, camilla. forsell@fduv.fi, 040 673 9695
2.4 kl. 17.30–20, Västra Nylands folkhögskola, Karis
Infokväll: Funktionshinderservice
FDUV diskuterar de tjänster som Västra Nylands välfärdsområde erbjuder för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer. Vi behandlar också den nya funktionshinderlagen.
▸ Mera info och anmälan senast 23.3: fduv.fi/kalender, vanessa. westerlund@fduv.fi, 040 674 7247
9.4 och 21.5 kl. 17.30–19, Vegahuset FDUV:s föräldraträffar i Helsingfors För dig med barn i dagis- eller skolåldern som behöver extra stöd eller handledning i vardagen. Utbyt erfarenheter och tankar kring vardagen med andra i liknande situation. För barnen ordnas eget program.
▸ Mera info och anmälan senast en vecka innan: fduv.fi/kalender, olivia.sandstrom@fduv.fi, 040 653 0670
10.4 kl. 18–19.30, digitalt
Föreläsning: Annorlunda syskonskap
Att vara syskon i en familj med ett barn med funktionsnedsättning behöver inte vara problematiskt, men många syskon bär på frågor och känslor de sällan ges möjlighet att ställa eller släppa fram. För föräldrar, syskon och andra intresserade.
▸ Mera info och anmälan senast 9.4: fduv.fi/kalender, camilla.forsell@ fduv.fi, 040 673 9695, eller olivia. sandstrom@fduv.fi, 040 653 0670
15.4 kl. 15–16.30, digitalt
Föreläsning: Plötslig dövhet Svenska hörselförbundet ordnar en föreläsning om plötslig och ensidig dövhet. Forskare och öronläkare Elina Mäki-Torkko berättar om bakomliggande orsaker samt vilken hjälp som finns att få. Föreläsningen hålls via Zoom och skrivtolkas.
▸ Anmäl dig via horsel.fi eller till anne.sjokvist@horsel.fi
23.4 kl. 18.30–20, Kompanjonskapshuset Hörnan
FDUV:s föräldraträff i Lovisa För dig med barn som behöver extra stöd eller handledning i vardagen. Utbyt erfarenheter och tankar kring vardagen med barn, unga eller vuxna med funktionsnedsättning.
▸ Mera info och anmälan: fduv.fi/kalender, olivia. sandstrom@ fduv.fi, 040 653 0670
▸ MAJ
10.5 kl. 10–16, Hotell Haiko Gård & Spa i Borgå
Välmåendedag för mammor
FDUV ordnar en dag där mammor och bonusmammor kan dela tankar och erfarenheter med andra. Ledda samtal kring vardagen, vad som ger och tar kraft samt hur du kan ta hand om dig själv. Kravlös samvaro, mat, avkoppling och bastubad.
▸ Mera info och anmälan senast 20.4: fduv.fi/kalender, olivia. sandstrom@fduv.fi, 040 653 0670
16–18.5, Villa Reuter, Pargas Hörselförbundets CI-kurs
Har du funderat på att skaffa CI (kokleaimplantat) eller vill du veta mer om hur det fungerar? På kursen får du mer kunskap, vilka hörhjälpmedel som kan användas vid CI samt avslappning och kamratstöd.
▸ Ansök senast 30 mars via www.horsel.fi/kurser eller till annica.wahrman@horsel.fi
19.5 kl. 12–16, digitalt
Webinarium: Unga med funktionsnedsättning
Inspiration och kunskap om hur vi kan bemöta unga med funktionsnedsättning och stöda dem att vara delaktiga i samhället, med början i klientprocessen. Webbinariet är gratis och riktar sig till professionella inom sociala området och andra intresserade.
▸ Mera info och anmälan senast 14.5: fduv.fi/kalender, matilda. hemnell@fduv.fi, 040 503 7230
22.5 kl. 17.30–19, Folkhälsan Seniora FDUVS:s föräldraträff i Ekenäs
För dig med barn som behöver extra stöd eller handledning i vardagen. Utbyt erfarenheter och tankar kring vardagen med barn, unga eller vuxna med funktionsnedsättning.
▸ Mera info och anmälan: fduv.fi/ kalender, olivia.sandstrom@fduv. fi, 040 653 06 70
▸ JUNI
9–13.6, Houtskär, Åboland
Kurs i skärgården
För vuxna med av psykisk ohälsa som vill finna krafter via naturen. Gruppaktiviteter, föreläsning, diskussioner och friluftsliv. Kursen är avgiftsfri, inklusive kost och logi i dubbelrum.
