Funktionsrätt i samarbete 01/2024

FUNKTIONSRÄTT I SAMARBETE • 1/2024

TEMA: TEKNOLOGI

Artificiell intelligens är redan en del av ditt liv

▸ LÄS ARTIKELN PÅ S. 6

Roberto, framtidens trogna vän

▸ S. 14

Människa + teknologi inte längre science fiction

▸ S. 18

Skärmberoende försämrar våra relationer

▸ S. 24

FUNKTIONSRÄTT I SAMARBETE

pärmbilden är genererad av ai-funktionen adobe firefly

Vem gör vad?

ANSVARIG UTGIVARE

SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf

CHEFREDAKTÖR

Mikaela Remes

VISUELL CHEF

Sonja Finholm

ANSVARIG REDAKTÖR

Nina af Hällström

MEDVERKANDE I DETTA NUMMER

Ove Andersson, Pia Backman-Nord, Sebastian Dahlström, Harriet Jossfolk-Furu, Henrika Mercadante, Dennis Rehn, Helene Wallin

REDAKTIONSRÅD 2024

Lars Hedman, SAMS

Christian Hellman, FSS Matilda Hemnell, FDUV

Tina Kärkinen, Svenska Hörselförbundet

Petra Nummelin, Psykosociala förbundet

Harriet Ström, FMA – Funktionsrätt med ansvar

KONTAKT/PRENUMERATION/ANNONS

Adress:

SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf Medelhavsgatan 14 A

00220 Helsingfors

Telefon: 050 505 3876

tisdagar och torsdagar kl. 9–12

E-post: redaktion@funk.fi www.funk.fi

DEADLINES 2024

Nummer 2, 2024. Deadline onsdag 8 maj.

Utkommer vecka 22.

Nummer 3, 2024. Deadline onsdag 28 augusti.

Utkommer vecka 38.

Nummer 4, 2024. Deadline fredag 22 november. Utkommer vecka 50.

Sänd ditt material till redaktion@funk.fi.

Allt material i Funktionsrätt i samarbete skyddas av upphovsrätt. Det är förbjudet att utan ansvarig utgivares tillåtelse vidarebefordra texter och bilder i tryckta eller digitala medier. Alla rättigheter förbehålls.

SNABBA FAKTA

Tidningen Funktionsrätt i samarbete är ett gemensamt språkrör för de finlandssvenska funktionshinderförbunden med målet att bidra till ökad kunskap och förståelse både inom och utanför fältet. Upplagan är 8 000 exemplar. Tidningen stöds av STEA och Konstsamfundet. Medlemmarna i FMA, FDUV, FSS, Svenska hörselförbundet och Psykosociala förbundets föreningar får tidningen som kostnadsfri medlemsförmån. Tidningen läses också på boenden bibliotek, socialkanslier, Luckan och av olika påverkare och aktörer i branschen. Vill din organisation erbjuda tidningen till sina medlemmar? Kontakta chefredaktören eller SAMS.

PRENUMERATION

Årsprenumeration: 15 euro. Lösnummer 5 euro.

Utrikesporto: 5 euro (Europa), 10 euro (övriga världen). Tillgängligt rtf-format för synskadade: 7 euro/år (tidningen kommer per e-post). Finns även som taltidning.

TRYCK: PunaMusta Oy

ISSN: 2814-4007

Tidningen Funktionsrätt i samarbete är en klimatneutral tryckprodukt. Tillverkningen vid PunaMusta berättigar även till den inhemska Nyckelflaggan.

Teknologioptimism med is i magen

I dIn hand, eller kanske på din skärm, har du årets första nummer av FUNK. Vem är hon på pärmen, kanske du frågar dig. Det är någon helt ny. Omslaget är gjort med hjälp av artificiell intelligens (AI), som fått en uppmaning om att skapa önskad bild. Sedan har bildbehandlingsprogrammet inspirerats av tusentals existerande fotografier och pusslat ihop en unik AI-flicka.

AI ska förstås användas med noga eftertanke.

Allra helst skulle vi ha haft ett människoproducerat porträtt på social- och hälsovårdsministern jämte en diskussion om digitalisering inom vården. Men alltid får man inte som man vill. Bevisligen kan AI fungera som bra hjälpmedel när man inom en liten finlandssvensk organisation måste tänka om, och det här torde även gälla fall där uppdraget är annat att producera en tidning på temat teknologi.

AI ska förstås användas med noga eftertanke. På sidan 6 kan du läsa mer om varför teknologin är så banbrytande – och varför den därför måste regleras.

I detta nummer försöker vi balansera mellan teknologioptimism och dystopier. Särskilt den snabba utvecklingen av AI kan ge känslan att man inte längre hänger med. Det verkar som att mänskligheten fått tag på kraftfulla verktyg, men det sitter människor bakom spakarna, och

människor har inte alltid varandras bästa i åtanke.

Det tänkte jag på vid årsskiftet när dokument kring den amerikanska numera döda sexförbrytaren Jeffrey Epstein offentliggjordes i USA. Epstein har anklagats för sexuellt övergrepp och trafficking, och publiken har väntat med intresse på vilka kändisnamn som kan vara kopplade med honom. I utskrivna förhör med Epsteins offer nämns en konversation om rykten kring bortgångna fysikern Stephen Hawking. Blixtsnabbt fylldes Twitter (numera X) av inlägg där folk gjorde sig lustiga över Hawkings fysiska tillstånd; han hade den förlamande sjukdomen ALS. Med hjälp av AI-teknologi spreds inläggen som en löpeld och samlade 100 000 likes på några timmar.

En tsunami av hatprat till följd av ett namn i ett protokoll – tills vidare finns inga bevis på att Hawking skulle ha gjort sig skyldig till brott. Dyker bevisen upp förtjänar han naturligtvis att mista sin ära, men nu skickade internetanvändarna främst en signal till dem med ALS och andra funktionsnedsättningar: avskyn mot det annorlunda lever och mår bra på sociala medier.

Låt oss fascineras av banbrytande innovationer som kan medföra stora framsteg i livskvalitet (s. 18), och samtidigt vara medvetna om att det nu, mer än någonsin, gäller att läsa på innan man drar långt gångna slutsatser. Och komma ihåg att hålla huvudet kallt, också då snön smultit. •

innehåll • 1/2024

PÅ PÄRMEN

6 Tekniken smyger sig in överallt Artificiell intelligens kan hjälpa många i vardagen

14 Säg hej till Roberto!

Framtidens ledarhund är troligen en robot

18 Människa + teknik = Sant

Digitala hjälpmedel en del av framtiden

24 Allt fler är beroende av skärmar När går vi över gränsen till det osunda?

LÄS OCKSÅ

14 FPA-beslut görs av robotar

22 Distansjobb ger ökad flexibilitet

26 Finlands flyktingkvot ändras

28 Strul med tillgängligt röstande

31 Insändare: Föråldrat språkbruk

I VARJE NUMMER

3 Chefredaktörens hälsning: Teknologioptimism

5 Ledaren: 70 år av självbestämmande

12 Juristen har ordet: Vem bär ansvaret om roboten gör fel?

30 Föreningshjälten: Matias Långbacka och Marion Norrgård-Långbacka

32 Kultur: Åländska Husbandet har rockat loss i 50 år

34 Lättläst: Smarta datorer kan göra våra liv bättre

Sista sidan: Händelsekalender

annette tallberg-HaaHtela Skribenten är verksamhetsledare för FDUV.

70 år av arbete för självbestämmande

att själv få vara med och påverka sin vardag är viktigt för de flesta av oss. Devisen ”inget om oss utan oss” är också en av funktionsrättsrörelsens grundpelare. Självbestämmande värderas högt och diskuteras i allt högre grad i vårt samhälle – men gäller rätten till självbestämmande alla?

Vi har alla drömmar, tankar och erfarenheter som gör oss till unika individer, och som också syns i att vi vill olika saker i våra liv. Många av oss tar detta som en självklarhet och tvekar inte att säga ifrån då vi vill ha förändring. För personer i behov av stöd är det inte lika lätt. Du har också drömmar och vilja, men är ofta beroende av omgivningens stöd för att förverkliga dem.

De anhöriga har en central roll i mångas liv.

För personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är situationen än svårare, vill jag påstå. För många är det svårt att gestalta vårt komplexa samhälle, att förstå alternativ och deras konsekvenser. De flesta i vår målgrupp behöver stöd från omgivningen för att kunna bilda sig en uppfattning om hurdant liv de vill ha, och stöd för att uttrycka sin vilja.

På FDUV jobbar vi för strukturer som möjliggör självbestämmande för personer med IF. Vi vet att självbestämmandet förverkligas bara om det finns tillräckligt med tid, tillgänglig information samt kunnig personal och närstående som kan ge stöd i att fatta beslut.

Vi vet också att vårt samhälle präglas av brådska, krav på effektivitet och besparingar i personalresurser – och också av attityder att

kanske inte alla ska behöva, eller få, bestämma själv. Vår målgrupp är i högre grad än många andra hänvisade till grupplösningar. Man har svårt att se att bakom varje IF-diagnos finns en unik individ. I stället är det enhetens och gruppens behov som avgör, och önskan om att få bestämma själv ses som ett krav som inte går att möta.

Här har de anhöriga en otacksam roll. De har sett personen växa upp, hittat sätt att kommunicera och har också tankar om vilken typ av stöd personen behöver för att kunna utvecklas till sin fulla potential. Det är tungt att försöka tolka och förmedla personens behov, historia och drömmar till det omgivande servicesystemet, särskilt då man bemöts som en ”jobbig anhörig som bara borde släppa taget om sitt vuxna barn”. Samtidigt som de fortsättningsvis förväntas ta vid då systemet fallerar – ett uppdrag som tyvärr alltför ofta följer dem livet ut.

Vi kommer inte bort från att de anhöriga har en central roll i mångas liv. Därför bör de också ha en roll inom funktionsrättsrörelsen. Alla med funktionsnedsättning kan inte vara med i alla sammanhang och göra sin röst hörd. Då kan och bör de företrädas av andra. Men förstås alltid med lyhörd respekt för målgruppen och den enskilda individen.

FDUV firar i år 70 år av engagemang för en bättre vardag för personer med IF och deras anhöriga. Grunden till vårt förbund är föräldrar som gick samman för att få till stånd förändring – för att deras barn skulle få ett bättre liv. Det system vi har i dag bottnar långt i det arbete som anhöriga gjort och jobbat för – och gör än i dag. •

Hajpade, fruktade AI

Artificiell intelligens kommer att påverka vår vardag på ett sätt som ännu är svårt att greppa. Hotbilderna är många, men även potentialen är stor och det finns oändliga möjligheter till en bättre vardag, exempelvis för personer med funktionsnedsättning. Därför lönar det sig att få en uppfattning om vad som komma skall.

text: mikaela remes ∙ foto: sHutterstock

InformatIva mötesantecknIngar som skriver sig själva, en digital kompis som påminner om träffar och mediciner, eller en detaljerad ljudbeskrivning av en händelse på gården som du inte ser. Det kan låta som trollkonster, men håller på att bli verklighet, tack vare artificiell intelligens (AI).

Förenklat handlar AI om mycket avancerad teknologi som kan titta på vad du gjort tidigare och förutspå vad du vill göra i framtiden. AI "förstår" mänskligt språk och för användarna är det ofta enkelt att interagera med AI-baserade program och be dem utföra saker utan att behöva behärska komplicerade kommandon.

Egentligen kan AI inte förstå språk, utan omvandlar mänskligt språk till siffror och mönster som den sedan avläser. AI tränas upp genom att man matar in miljontals texter, och utgående från dem kan programmet anamma kunskap och själv börja dra slutsatser.

AI-frågor är vardag för Anna-Mari Wallenberg vid finansministeriet, där hon i egenskap av expert analyserar hur teknologin påverkar samhället och styr digitalisering inom den offentliga förvaltningen.

I stället för artificiell intelligens föredrar hon att tala om algoritmer, som är de regler som styr AI. Dessa är på intåg också i förvaltningen och de offentliga tjänsterna.

– När algoritmerna börjar hjälpa till med att producera tjänster måste de läras att ta i beaktande till exempel jämlikhet och rättvisa samt grundläggande rättigheter. Tidigare har teknologin inte haft så stor inverkan på den fronten, konstaterar hon.

Saknar moralisk kompass

När det gäller frågan om vem som bestämmer hur AI-styrda offentliga tjänster fungerar och beter sig är svaret entydigt – AI tränas att respektera finländsk lagstiftning och tjänstemannaetik.

Vilka värden som styr teknologins beteende är relevant, eftersom AI saknar en egen moralisk kompass. Experterna har mycket varierande åsikter kring hur detta borde avgöras. Wallenberg

Tekniken är på väg in på alla livets områden.

betraktar frågeställningen som en fortsättning på en större debatt om vems värden som ska styra ett samhälle, där teknologin tillför en ytterligare aspekt.

De svåra frågorna kunde lämnas åt tekniknissarna, men de torde angå alla, eftersom algoritmerna redan finns på många håll och är på väg in på alla livets områden, utan att vi inser eller skilt informeras om det.

– Jag såg nyss statistik på att tre av fyra elektroniska apparater som vi har i våra hem innehåller någon typ av algoritm. De finns i telefonen, i dataprogram, i matbutiken. Våra bankkonton handhas av algoritmer. Men vi medborgare har inte blivit tillfrågade om hur de styrs.

Av denna orsak har paraplyorganisationen European Disability Forum lanserat ett eget AI-projekt och lobbar bland IT-bolag, forskare och EU för ökad förståelse för behoven hos personer med funktionsnedsättning. Enligt EDF är det viktigt att kräva att teknologin tar minoriteter i beaktande, och därför borde också funktionsrättsrörelsen intressera sig för AI.

EU tyglar AI

Europeiska unionen jobbar som bäst med att försöka definiera vad som är godtagbar användning av artificiell intelligens genom en AI-förordning. Utgångspunkten är att Europa blir ett område med tydliga regler för vad som är acceptabelt att göra med AI, och det skrivs in i lagen.

– Om det kommer att gå hela vägen får vi se. I bästa fall kommer man att kunna motverka de värsta problemen kring missbruk, säger Wallenberg.

Tanken är att innan en AI-baserad produkt släpps på marknaden måste teknologimakarna noggrant bedöma risker i anknytning till användningen samt i relation till mänskliga rättigheterna.

– Företagen tvingas fundera på hur man agerar om produkten fungerar fel eller börjar göra dåliga eller diskriminerande bedömningar. Genom att kartlägga riskerna på förhand blir

Teknologin kan användas för att trampa på mänskliga rättigheter.

de enklare att förebygga. Avsikten är att inga farliga produkter kommer in på marknaden.

Den som bryter mot reglerna hotas av kännbara sanktioner som kan uppgå i miljontals euro. AI-lagstiftningen definierar också förbjudna användningsändamål. Ett exempel på detta är missbruk av information om människors hälsotillstånd.

– Algoritmer kunde användas i syftet att omedvetet manipulera människor som befinner sig i svåra livssituationer eller folk som lider av psykisk ohälsa. Att stoppa sådant reflekterar vår europeiska värdegrund. Jag tycker att det är riktigt sunt.

Lagstiftningen kommer ändå bara att gälla EU. Det är alltså omöjligt att stoppa resten av världen att använda AI för oetiska och diskriminerande ändamål.

– Helt klart kan algoritmerna användas för att trampa på mänskliga rättigheter. I auktoritära länder används teknologin redan för att övervaka och kontrollera medborgarna, för att följa med vad människor gör och till och med deras ansiktsuttryck.

Trots att många tvivelaktiga saker kan göras värre med hjälp av artificiell intelligens vill Wallenberg att människor är medvetna om de många möjligheter som den nya teknologin

medför, och hoppas på diskussion om de positiva aspekterna.

– Om vi bara koncentrerar oss på riskerna missar vi att algoritmer också kan användas för att främja mänskliga rättigheter. De kan bidra till ökat välbefinnande, jämlikhet för olika minoriteter och progressiv hjälpmedelsteknologi.

Hon lyfter fram fördelarna med så kallad generativ artificiell intelligens. Teknologin är känd för obehagliga fenomen som så kallade deepfakes, alltså falska verklighetstrogna videor, men när den används för det goda finns reella möjligheter att förbättra människors livskvalitet.

– Det handlar till exempel om att styra apparater med hjälp av tal eller hur du kan be ett program skriva hela texter för dig.

Ibland kan teknologin kännas väl spännande, särskilt för äldre generationer, men Wallenberg hoppas att människor modigt vågar testa hur olika lösningar kan bistå dem i vardagen. Hon utbildar äldre personer i teknologifrågor och är noga med att poängtera att man inte behöver lära sig att koda för att använda och gynnas av den nya teknologin.

– Nuförtiden behövs mycket lite förhandskunskaper. Det handlar inte längre om ingenjörsgrejer. ∙

Behov av lättläst info om spelberoende

Många tampas med spelberoende, men nås inte av information om spelandets risker och hur man kan få hjälp. Dessa människor, däribland personer med intellektuell funktionsnedsättning, skulle gynnas av material på lättare språk, säger EHYT, föreningen Förebyggande rusmedelsarbete.

Enligt en enkät som EHYT låtit göra bland proffs som jobbar med personer med IF upplever över en tredjedel att klienterna har svårigheter att lägga gränser för sitt spelande. Majoriteten anser att unga i målgruppen upplever liknande spelproblematik som övriga ungdomar. Samtidigt kan spelandet vara till nytta: nästan hälften uppger att klienterna fått tekniska kunskaper, sociala färdigheter och problemlösning genom att spela. Branschfolk hoppas på material och verktyg för att diskutera spelberoende. ∙

Funktionsnedsatta led mer av pandemin

Bland de 16 till 64-åringar som lyfte FPA:s så kallade handikappbidrag ökade dödligheten markant under coronaåret 2020, med lite över en fjärdedel. Det visar forskning av Institutet för hälsa och välfärd, THL. Det är betydligt mer än hos den övriga befolkningen. År 2020 dog sammanlagt 558 personer i covid-19, varav 261 fick handikappbidrag av FPA. De flesta var äldre, medianåldern var 84 år.

Internationell forskning bekräftar att coronaviruset utgör ett särskilt hot mot personer med intellektuell funktionsnedsättning och Downs syndrom. THL efterlyser nu mer forskning för att få reda på vad den ökade dödligheten bland personer med funktionsnedsättning beror på, för att kunna svara på målgruppens behov i undantagslägen. ∙

Kommer Paris att fixa Paralympics?

Paris förbereder sig på att stå värd för de Paralympiska spelen, men funktionsrättsorganisationer är skeptiska till om staden kommer att klara av tillgänglighetsbiten. Spelen ordnas i augusti i år, två veckor efter sommarOS, och väntas locka omkring 350 000 besökare.

Alla metrolinjer som ska leda till tävlingshallarna kommer inte att bli klara i tid och bara tre pro-

cent av metrostationerna i staden är tillgängliga. I stället planerar man att köra omkring åskådare och idrottare i bussar.

Paris har kallats för en hinderbana för personer med funktionsnedsättningar. Spelen har setts som ett bra tillfälle att uppgradera det historiska metronätverket, med oändligt med trappor, så att också användare av hjälpmedel kan ta sig fram. ∙

Synskadade uppskattar ny teknologi

En unik kartläggning visar hur finlandssvenska personer med synskada ser på tillgången till information i sin vardag. Upplevelserna varierar mycket beroende på graden av synnedsättning och vilka hjälpmedel personen har tillgång till.

Många anser att information gällande exempelvis service nog finns, men den är inte alltid tillgänglig. Likaså tycker många att de har svårt att hänga med den digitala utvecklingen. Rädslan att göra fel hindrar människor från att testa nya lösningar.

I det stora hela upplever många att utbudet av kommunikationshjälpmedel är rikligt, till

exempel syntolkning, skärmläsare och röststyrning. Mest har målgruppen behov av enklare nya lösningar och möjlighet att kombinera olika hjälpmedel.

Kartläggningen är ett samarbete mellan IT-föreningen Kolibre och Yrkeshögskolan Novia, och resultaten ska stödja utvecklingen av befintliga tjänster samt ge underlag för nya lösningar. ∙

dennis reHn

Skribenten jobbar som juridiskt ombud vid SAMS.

Vem bär ansvaret om vårdroboten gör fel?

välfärdsteknologI. så kallas tekniska lösningar som bidrar till hälsa, trygghet och ett självständigt liv – till exempel för personer med funktionsnedsättningar och äldre. Utvecklingen går snabbt och uppfinningar som robotledarhundar och matningsrobotar kommer att underlätta livet för många. Det vi sannolikt kommer att se mer av i framtiden är smarta robotar som fungerar med artificiell intelligens (AI), tränas genom maskininlärning och till en viss grad är autonoma, alltså kan de agera självständigt. De interagerar med sin omgivning, anpassar sitt beteende till den och har dessutom förmågan att lösa uppgifter som de inte specifikt blivit tränade att utföra.

de smarta robotarnas intåg i vården och vardagen är intressant ur juridisk synvinkel. Vad händer om något går fel och roboten orsakar en person- eller sakskada? Motsatsen till de smarta robotarna är så kallade programmerade robotar. Dessa kan man exempelvis se i olika fabriker eller inom kirurgin. De arbetar enbart enligt förprogrammerade mönster eller under styrning av en människa, och kan således inte fatta några egna beslut. Det är förhållandevis lätt att veta att den som styr eller ansvarar för den programmerade roboten är ansvarig för skador den orsakar. Programmerade robotar skiljer sig därför inte nämnvärt juridiskt från den elvisp eller dammsugare de flesta har i hemmet. Men om en skada beror på ett beslut roboten fattat självständigt är rättsläget knepigare. Ta som exempel att en smart vårdrobot fattar ett felaktigt beslut om doseringen av ett läkemedel, vilket leder till allvarliga hälsokonsekvenser. Det finns just nu inget direkt svar på vem som bär ansvaret i ett sådant fall. En möjlighet är att ägaren till en smart robot beläggs med samma skadeståndsrättsliga ansvar som föräldrar har över sina barn eller hundägare över sina hundar. Då kan det vara företaget eller välfärdsområdet som tillhandahållit roboten som bär ansvaret för skadan.

Uppfinningarna kommer att underlätta livet för många.

I eU pågår just nu ett massivt lagstiftningsprojekt för att skapa en AI-förordning. Förordningens slutgiltiga text utarbetas som bäst, och när den träder i kraft – och således också blir lag i Finland – kommer den att vara den första heltäckande lagstiftningen för artificiell intelligens i världen. Förordningen kommer att förtydliga ansvarsfördelningen mellan tillverkare, utvecklare och användare av AI. Detta gör det lättare att i framtiden veta vem som är ansvarig för eventuella skador eller felaktiga beslut som AI-system, som smarta robotar, orsakar.

då Internet var förhållandevis nytt på 1990-talet och stod inför samma reglering, sägs det att en av upphovsmakarna konstaterade att det är lika omöjligt att reglera internet som det är att reglera vinden. Vi står nu inför samma situation med den nya teknologin, och det återstår att se om pessimisterna får rätt denna gång. •

Succé för politiker med Downs syndrom

Mar Galcerán skriver historia som Spaniens första parlamentariker med Downs syndrom. 45-åriga Galcerán har varit politiskt aktiv sedan hon var 18 år och är medlem av det konservativa partiet Partido Popular. Hon ställde upp i regionalvalet i Valencia, och röstades in i regionparlamentet.

Angela Bachiller var landets första stadsfullmäktige med Downs syndrom, men organisationen Down España tror att Galcerán sannolikt är den första med Downs syndrom som väljs in i ett regionalt eller nationellt parlament i Europa. Själv säger hon i tidningen Guardian att hon vill ta kål på fördomar och hoppas att folk ser henne som en person, i stället för en diagnos. ∙

Alarmerande siffror om delaktighet

Finländare med funktionsnedsättning upplever sig vara mindre delaktiga i samhället än befolkningen överlag, det visar en delaktighetsbarometer som Invalidförbundet låtit göra.

Bland de drygt 1 100 tillfrågade – från välfärdsområden runt hela fastlandet, majoriteten med fysiska funktionsnedsättningar – uppgav en femtedel att de upplever sig vara ytterst lite delaktiga i samhället.

Många upplevde sig ha problem med otillgängliga socialoch hälsovårdstjänster, främst på grund av långa väntetider och att man varit tvungen att redogöra

för sin situation om och om igen. Likväl skulle många gärna ta del av kommunernas kulturtjänster, som musikevenemang eller hobbygrupper, men detta försvåras av otillgängliga utrymmen och brist på pengar.

I de öppna svaren uppgavs att vardagen lider bland annat av att den med funktionsnedsättning tilltalas likt ett barn och både bostaden och näromgivningen är svåra att röra sig i med rullstol. ∙

Vi förmedlar frivilliga vänner till personer med funktionsnedsättning. Ett vänpar träffas 4-10 timmar i månaden för att göra något roligt tillsammans! Du kan söka eller bli en vän Blev du intresserad? Gå a samsnet fi/fritid

Kom ihåg att ladda din hund

Säg ”mjölk” till ledarhunden. Då guidar han dig till rätt hylla, sträcker ut en griparm, plockar ner mjölken i din korg, berättar vad den kostar och för dig sedan till kassan.

text: Henrika mercadante ∙ foto: marco giordano

nästan som en Hund. Roberto kan i framtiden få pälsliknande kläder som kan tas av och tvättas i maskin.

roberto är Inte någon kramgo ledarhund. Han är svart, metallisk, väger 12 kilo, har fyra ben och ser ut som en gräshoppa. Roberto kan gå i trappor. Släpper du honom lös i ett rum skannar han omgivningen och gör upp en karta över fysiska hinder och hittar den bästa vägen för att navigera sig dit du vill.

En av hans kameror fungerar som ett öga med ett synfält på 270 grader. Roberto kan alltså se snett bakåt, vilket en riktig hund inte kan göra. Kommer det någon emot kan han snabbt ändra riktning.

– Roberto lär sig det mesta, men blir han våt om fötterna dör han, så vi kan inte släppa ut honom, säger husse Davide Plozza.

Davide Plozza är forskare vid universitetet för vetenskap och teknologi ETH i Zürich. Hans hjärteprojekt är att utveckla robotledarhundar så att de blir säkra att använda för personer med synnedsättning eller andra funktionsnedsättningar. På hans avdelning jobbar ett trettiotal forskare och till sin hjälp har de ett femtiotal studerande. Laboratoriet utvecklar allt från elektronisk apparatur för industrin till autonoma miniracerbilar. De fokuserar på innovativa elektroniska system, exempelvis projekt

relaterade till artificiell intelligens, nanodrönare och mindre batteridrivna robotar för praktiska ändamål.

I Plozzas laboratorium bor fem hundar; Roberto, Julia, som har brutit benen, och tre nykomlingar som ännu inte är döpta. Laboratoriet har köpt upp kinesiska robothundar för omkring 10 000 euro styck och utvecklar dem till ledarhundar. Det här är fråga om relativt billiga försökshundar, men det finns mer avancerade och dyra versioner som klarar både snö och regn.

Varje detalj måste testas.

Farosituationer och batteritid en utmaning Nu gäller det först att få prototyperna att fungera genom att lägga till olika datorprogram, sensorer och mer avancerade kameror. Utmaningarna är många. Ännu kan hundarna inte förstå talat språk, men det kan lösas med taligenkänning och utgör enligt Plozza inget större problem. Frågan är om tal är det rätta i en farosituation.

– Darrningar uppfattas mycket snabbare än ord eller fraser, säger Plozza.

Därför är Robertos handtag eller båge inte

bara ett koppel, utan en rigid konstruktion. Via handtaget ska husse eller matte kunna justera hundens hastighet. Olika vibrationssignaler kunde uppmana matte att stanna, gå raskt till vänster eller höger, eller backa. Det här är tanken, men ännu fungerar hunden inte så.

Vad är då ett säkert avstånd till ett objekt? – Jag kan välja att hunden inte får gå närmare någonting än 50 centimeter, men då kan man ju inte gå igenom en dörr.

20 centimeter verkar vara realistiskt, men varje detalj måste testas, först i laboratoriet och sedan med personer med synnedsättning. Hur man garanterar säkerheten för en person som inte hela tiden befinner sig exakt bakom hunden är en utmaning.

Den största utmaningen är batteriets kapacitet. Två, tre timmar är maximum, annars blir batteriet så stort att hunden är otymplig. I dagens läge stannar Roberto redan efter 45 minuter.

Ledarhunden har redan fått springa runt i en butik för att registrera hyllor med varor. Nästa test är att montera en griparm på Roberto så att han kan plocka ner produkter från hyllorna. Här är tanken att hjälpa seende personer med funktionsnedsättningar.

Så kartlägger robothunden ett

rum

• Hunden ser med hjälp av en dubbel djupkamera som registrerar världen tredimensionellt, precis som ett mänskligt öga. Bilden den producerar är i färg, men vad den ser är begränsat till vad den tittar mot.

• Kameran kombineras med en tvådimensionell så kallad lidar. Genom att skicka ut infraröda laserstrålar som studsar mot objekt och mäta tiden reflektionen tar kan systemet beräkna avståndet till objekt upp till 30 meter från hunden och måla upp en karta över omgivningen, 270 grader. Kartan utgör dock bara en horisontell skiva av världen, vilket gör att hinder ovanför och under skivan inte registreras. Kamerorna kompletterar alltså varandra.

– Med glasögon som registrerar pupillernas rörelser kan husse titta på en produkt, vilket ger en signal till hunden att plocka ner den i vagnen med sin griparm.

Man kan också koppla hunden till en navigeringsapplikation, vilket gör att man kan röra sig utomhus på nya ställen. Det innebär ännu fler utmaningar och faror. Mycket ska ännu finslipas innan Roberto kan gå på jobb, så vi talar antagligen om år innan vi får se robotledarhundar i användning.

Först satsar Davide Plozza på att skapa en pålitlig ledarhund som rör sig inomhus, på ett område som den har utforskat på förhand. Han ser framför sig en butik, en offentlig byggnad eller ett museum där det står en robothund, färdig att guida besökare.

Men vill någon ha en ledarhund som ser ut som en insekt?

– De säger att han är ful, men jag tycker om Roberto just så som han är, säger Plozza med kärlek i rösten, vilket bekräftar att man också kan bli förtjust i sin robotledarhund. ∙

▸ Den internationella ledarhundsdagen uppmärksammas den 24 april.

Ökad välfärd med teknologins hjälp

I framtiden kommer vår vardag att ha fler inslag av teknologi, och nya lösningar möjliggör ett mer självständigt liv för många. Utvecklingen går snabbt framåt – samtidigt ställs nya krav på lagstiftningen för att patientsäkerheten ska garanteras.

text & illustrationer:

sebastian daHlström

välfärdsteknIk har dIskUterats flitigt i offentligheten under de senaste 5– 7 åren. Men trots det har den nya tekniken inte tagits i bruk i lika snabb takt som man kanske förväntat sig. Det säger Heidi Anttila , specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd, THL.

Orsaken är bland annat lagstiftning. Trots att avancerade tekniska lösningar finns så måste de klara hårda krav och regler som vårt samhälle ställer på hanteringen av känslig hälsoinformation. Några sci-fi-mardrömmar kommer välfärdstekniken inte att ge upphov till.

– EU:s lagstiftning om artificiell intelligens kommer att förbjuda de vildaste, skadligaste och farligaste tekniska lösningarna. Skräckscenarier som vi sett i sci-fi-filmer kommer inte att bli verklighet, åtminstone inte inom EU, säger Heidi Anttila.

Välfärdsteknik är ett brett begrepp. Det handlar om tekniska lösningar inom hälso- och välfärdsfältet som används för att underlätta funktionsförmåga, säkerhet, delaktighet och självständighet – till exempel för personer med funktionsnedsättningar.

– Det handlar exempelvis om fler tekniska lösningar i hemmet som fungerar med röststyrning. Utöver det kommer välfärdsområdena att

hemma hos sina klienter installera mera teknik som till exempel kan larma personal vid behov, säger Anttila.

Vilka är de mest omvälvande välfärdstekniska lösningarna som utvecklas just nu?

– Det mest omvälvande är hur man på olika sätt tar i bruk artificiell intelligens. Exempelvis inom hemvården har man redan tagit i bruk AIlösningar. En annan intressant utveckling sker inom sensorteknologin. Sensorer (som kan mäta och reagera på det som händer i omgivningen, red anm.) är billiga och kan ge nyttig information.

Vilka risker innebär det att människors funktionsförmåga kopplas till teknik som kan vara sårbar för exempelvis cyberattacker och strömavbrott?

– Potentiella risker som att tekniken skulle gå sönder tar man i beaktande redan i planeringsskedet. Det ska alltid finnas alternativa sätt att kontakta vårdpersonal. En dataläcka kunde potentiellt försätta en användare i en sårbar situation, eftersom det rör sig om hälsouppgifter. Men eftersom informationen är känslig är datasäkerheten kring dessa apparater mycket reglerad och genomtänkt, säger Heidi Anttila. •

pixabay

Science fiction eller framtiden?

Här är några plock ur det stora utbudet av ny teknologi som är på intågande.

Implanterade glasögon

Utvecklingen kring bioniska ögon går snabbt framåt. Den här typen av moderna synproteser handlar om ett litet implantat i ögats näthinna som samverkar med ett slags tekniskt avancerade glasögon. Implantatet omvandlar ljusinformation till elektriska impulser som hjärnan tolkar som syn. Tidiga test med den här tekniken har visat sig vara lovande, och målsättningen är att kunna ge blinda personer åtminstone en del av synen tillbaka. Enligt forskarna är det inte omöjligt att i framtiden kunna återställa synen hos en helt blind person. Utmaningarna för tillfället handlar om att implantatoperationerna är komplicerade och dyra.

Människa och AI i symbios

Bioteknikbolaget Neuralink, som drivs av miljardären Elon Musk, har opererat in ett hjärnimplantat i en människa. Syftet är att den förlamade testpersonen ska kunna styra en dator med enbart tankekraft. Inom forskarvärlden har operationen beskrivits som en milstolpe, men innan man kan kalla det en succé krävs att man följer med testpersonen under en längre tid. Testpersonen uppges ha återhämtat sig bra, men några detaljer har ännu inte offentliggjorts. Musks framtidsplaner är att utveckla tekniken så att förlamade personer kan återfå rörelseförmågan. Och på längre sikt att skapa en slags symbios mellan människan och artificiell intelligens.

Sociala robotar hjälper patienter

Hjälp med att hämta föremål, matning, att klia sig – ja, rentav rakning. Det här är exempel på vad en modern robot kan göra för en person som inte kan röra sig. Den viktigaste funktionen är att ge sin användare känslan av frihet och oberoende. Roboten ger också vårdanställda mer tid att umgås med patienten i stället för att utföra mekaniska sysslor. Den senaste utvecklingen går ut på att ge robotarna en personlighet och förmåga att visa känslor. Tanken är att

patienten ska kunna känna ett socialt band till sin robot. Priset är fortfarande högt, men på väg nedåt – samtidigt som robotarna blir mindre, smidigare och mångsidigare.

Dansa med ett exoskelett

Exoskelett är inte längre något vi enbart ser i filmer. Att klä sig i en mekanisk dräkt som hjälper kroppen att röra sig är framtiden. För bara några år sedan var exoskeletten klumpiga och stora, medan dagens prototyper blir mindre, lättare och allt bättre på att efterlikna kroppens naturliga rörelser. Det rör sig mycket pengar i branschen och även den amerikanska rymdstyrelsen NASA intresserar sig för tekniken, eftersom exoskelett kan vara till nytta för astronauter. Här på jorden är en stor målgrupp personer med olika funktionsnedsättningar. Exoskelett kan användas inom rehabilitering, eller som permanenta hjälpmedel som kan hjälpa sina användare att stå, vända sig, gå framåt och åt sidan, böja sig, peka, gå upp för trappor, motionera och dansa.

Texter blir tal

I dag är röstgeneratorerna så bra att de används som berättarröster i ljudböcker, podcaster och Youtubevideor. Avancerad talsyntes som bygger på artificiell intelligens kan förvandla text till tal, byta ut en röst till en annan, eller simultant dubba till ett annat språk. En stor fördel med de artificiella rösterna är att man kan justera talhastigheten enligt användarens behov. Även om utvecklingen gått framåt med stormsteg återstår ännu lite finslipande innan det blir omöjligt att skilja en artificiell röst från en mänsklig. Men vi har kommit långt från de monotona och metalliska robotröster som vi tidigare associerade med talsyntes.

Snabbare FPAbeslut med robotar

FPA är pionjär när det gäller automatiserade beslut. Men än får anstaltens handläggningsrobotar inte fatta beslut i fall som kräver individuell bedömning.

text: Helene Wallin ∙ foto: sHutterstock

folkpensIonsanstalten, fpa, hanterar årligen miljontals beslut gällande finländarnas sociala trygghet i livets alla skeden. En stor del av dess verksamhet går ut på att handlägga ärenden, vilket är en omfattande administrativ uppgift. I dag finns det en väl utvecklad teknik för att låta hela eller delar av de moment som ärendehantering omfattar skötas automatiskt.

– FPA har använt sig av automatisk databehandling sedan 1960-talet, då de första datorerna togs i bruk. Andelen automatiserade beslut är fortfarande ganska litet, största delen av besluten tas av våra handläggare, säger Teija Hautera, jurist på FPA.

FPA fattar automatiserade beslut om beviljande eller avslag på ansökan i enkla och rutinmässiga ärenden, där det inte behöver göras en individuell bedömning.

– Det kan handla om att sluta betala ut en förmån, på basen av registeruppgifter som exempelvis ålder eller dödsfall.

Handläggning av förmåner är omfattande och tidskrävande, och automatiseringen underlättar det administrativa arbetet.

– Om handläggare skulle behöva fylla i för hand och samla in alla uppgifter manuellt skulle vi behöva tusentals fler anställda. Genom automationen frigörs resurser så att personalen kan ägna sig åt rådgivning och stöd till kunderna. På det sättet blir vår service snabbare och bättre.

Den regelbestämda automationen som FPA använder tar sig inte samma friheter som teknik som använder artificiell intelligens och kan skapa unika texter, mönster och interaktioner.

– Programmet bygger inte på den typen av logik. Vi använder inte nyckelord. Besluten ska kunna härledas ur förmånslagstiftningen och entydiga fakta som kommit till Folkpensionsanstalten kännedom. Det kan vara ett datum då personen till exempel avlidit.

Enligt Hautera leder automatiserade beslut inte till ett ökat antal avslag.

teija Hautera Jurist på FPA

– Sådana effekter har inte kunnat konstateras. Automationen har bestämts av en människa och fungerar utgående från fördefinierade instrukt ioner eller algoritmer som dikterar hur en uppgift ska utföras. Dessa instruktioner baserar sig på lagen. Då blir beslutet detsamma oberoende av om det är människan eller programvaran som fattar beslutet.

Har ni haft fall där en person har klagat på beslutet och ni inte har förstått hur algo ritmen har fattat sitt beslut?

– Nej, en situation där en automation fattar ett felaktigt beslut kan inte uppstå. Det är för utsägbart och transparent, säger Teija Hautera. Folkpensionsanstalten gör regelbundna kvalitetskontroller för att se att systemet fungerar korrekt. Hittills har man inte upptäckt brister i kvaliteten hos automatiserade beslut. – I vissa situationer kan vi förstås behöva ändra bearbetningsreglerna till exempel på grund av förändringar i förmånslagstiftningen. Transparensen i beslutsprocessen är viktig för att säkerställa att alla medborgare kan förstå och ha förtroende för automatiserade beslut hos FPA. Om en person skulle klaga på beslutet kan de alltid få mer information om hur beslutet fattades och begära ändring av beslutet om det behövs. •

Apparna som kan hjälpa oss att må bättre

Calm – lugnar sinnet

Appen Calm riktar sig till människor som lider av sömn- och koncentrationsproblem, stress och ångest – och alla som vill hitta lugnet i vardagen. Det mångsidiga utbudet består bland annat av guidade meditations- och andningsövningar, lugnande ljudmiljöer, avkopplande musik och godnattsagor för vuxna som läses upp av olika kända personer. Nytt innehåll dyker upp regelbundet.

Appen är populär världen över och har fått goda recensioner. Det finns även en version som riktas till företag som vill satsa på sina anställdas mentala hälsa. Appen kan testas gratis men övergår sedan i en avgiftsbelagd prenumeration.

▸ Finns att ladda ner för iOS- och Android-enheter i appbutiker.

AinoAid har tränats upp med hjälp av stora mängder data, bland annat av professionell kunskap samt erfarenheter av personer som överlevt våld. I framtiden siktar man också på att erbjuda hjälp för våldsutövare.

Tjänsten har redan testats av tusentals användare, ända i Tanzania. Upphovsmakarna är två kvinnor med lång erfarenhet av att jobba med personer som upplevt våld i nära förhållanden. AinoAid har utvecklats med stöd av EU-finansiering och bland annat Institutet för välfärd är en av dess samarbetspartners.

AinoAid lanseras i april och söker som bäst testpersoner för att prova tjänsten.

▸ aino.encourage.fi

Safe Place – ger utrymme för barns svåra känslor

AinoAid – hjälper våldsutsatta

Det finländska företaget We Encourage har utvecklat appen Aino Aid, som är en tjänst för personer som utsätts för våld i sina parförhållanden.

Tjänsten är ett första steg för dem som söker hjälp i sin situation. I den ingår en chattbot som använder sig av artificiell intelligens för att erbjuda psykosocialt stöd samt en omfattande kunskapsbank med råd för våldsutsatta. Här ingår bland annat information om skyddshem och hur offret kan planera trygga utvägar i hotande situationer. Man lovar också ta tillgänglighetsfrågor i beaktande.

Appen Safe Place är utvecklad av organisationen Rädda Barnens psykologer och riktar sig till barn och unga som kan behöva stöd med att hantera stress och svåra känslor.

Innehållet består av enkla övningar som hjälper användaren finna ro. Den erbjuder vila från jobbiga tankar och hjälper användaren att vara närvarande, samt att somna och slappna av. I appen ingår också en kunskapsbank med information om följderna av stress och svåra upplevelser.

Safe Place finns på svenska, engelska och ukrainska och går att ladda ned gratis i hela världen.

▸ Kan laddas ner i appbutikerna för iPhone och Android-telefoner.

Flexibelt jobb –möjlighet eller bluff?

I arbetsannonsen utlovas arbete var som helst i världen, enligt arbetstider man själv får bestämma, och betalning per utfört arbetsuppdrag. En dröm för den som vill jobba från stranden på Bali, men plattformjobb kan också intressera den som har erfarenhet av otillgängliga arbetsplatser.

text: mikaela remes ∙ foto: sHutterstock

nordens välfärdscenter förUtspår att teknIk och digitalisering kan ge nya jobbmöjligheter för personer med funktionsnedsättning, och de så kallade plattformjobben är möjligtvis en del av dem.

Vadå för plattform? Plattformarna kan beskrivas som digitala marknadsplatser som förenar den som söker och den som erbjuder en tjänst. Transaktionen sker via plattformen, som definierar spelreglerna för exempelvis hur betalningen för utfört arbete sker.

Mats Nylund, överlärare i mediekultur på Arcada, har iakttagit plattformarbetets framväxt under de senaste tio åren och skrev även en rapport om fenomenet för riksdagens framtidsutskott år 2018. Han menar att debatten kring plattformarna verkar ha avtagit – inte för att de försvunnit, utan för att de blivit en del av vår vardag. De mest typiska formerna av plattformarbete är i dagens läge fysiska: försäljning av självtillverkade produkter, uthyrning av bostäder, matleverans- och taxitjänster. Men även andra typer av jobb går att hitta för exempelvis översättare, grafiker och IT-stöd.

Via plattformar erbjuds både längre projekt, men också så kallade mikroarbete, micro tasks, är vanliga.

– Det är relativt sällan folk får hela sin inkomst via micro tasks. I många fall är det inte fråga om stora summor, utan extraknäck, som man kanske kompletterar med utkomststöd, säger Nylund.

Distansarbetet intresserar

Ett arbetsliv som inte längre är lika beroende var man fysiskt befinner sig möjliggjordes av coronapandemin. Det nya normala tros kunna gynna människor som till exempel har utmaningar med att konstant åka av och an mellan hemmet och jobbet och gynnas av arbetsron i hemmet.

Majoriteten av de jobb som utannonseras på den finländska arbetsmarknaden är ändå i nuläget traditionella anställningar och arbetet kan följa en så kallad hybridmodell, där man jobbar på arbetsplatsen ett par dagar i veckan.

Arbetstagarna är ändå intresserade av distansjobb hemifrån, konstaterar Antti Hyrkäs, som är seniorkonsult på den populära digitala

arbetsförmedlingstjänsten Duunitori.

– Att nämna distansarbete i en arbetsannons ökar sannolikheten för att den blir läst, säger Hyrkäs.

Arbeten som helt och hållet utförs på nätet är ingen stor kategori hos Duunitori, även om man ibland kan stöta på enstaka annonser, särskilt när det gäller internationella uppdrag. Ibland utannonseras jobb som tydligt platsar i kategorin mikroarbete, till exempel med titeln Online Data Analyst.

Det är fortfarande få som jobbar via via plattformar.

– Uppgifterna är rätt simpla – de går ut på att analysera eller klassificera material. Det handlar om ett arbetsmoment som är svårt för företaget att automatisera och kräver därför en mänsklig insats. Människor behövs fortfarande för att exempelvis tyda ansiktsuttryck och tonfall. Men också det här är något som artificiell intelligens (AI) kan lära sig i något skede.

Även om AI i framtiden kommer att kunna utföra en stor del av dylika arbeten, tror Hyrkäs att människor ändå kan behövas för att lära upp, utvärdera och styra teknologin.

Många plattformarbetare är nöjda

Enligt Statistikcentralen är det fortfarande få som jobbar via plattformar – bara 3,9 procent av finländarna. De som uppger sig jobba med plattformarbete gör det spåradiskt eller som extraknäck.

Ofta görs jobbet i form av företagarliknande arbetsrelationer, och då måste man som arbetstagare själv se till att betala skatter och ta hand om sin sociala trygghet. Det har funnits en oro för att plattformsarbetarna är utsatta och deras situation har även förbryllat lagstiftare.

Samtidigt verkar de som idkar plattformarbete vara rätt nöjda med tillvaron: i Statistikcentralens undersökning upplevde 76 procent att de fick en rättvis kompensation för sitt arbete.

– Jobben har kritiserats för att de till exempel saknar traditionellt arbetarskydd. Samtidigt visar undersökningar att många gärna sysslar med det de gör, säger Mats Nylund.

Flexibelt och självständigt

Många gillar flexibilitet och arbetets självständiga natur – den som jobbar via en plattform har nödvändigtvis ingen chef eller kollegor överhuvudtaget. Samtidigt kan man gå miste om de sociala fördelarna som finns med att ha en fysisk arbetsplats.

Mikroarbetet kunde fungera som extraknäck eller som en aktiverande syssla, och kunde i framtiden kanske rekommenderas för partiellt arbetsföra som ännu inte kommit in i arbetslivet, funderar Antti Hyrkäs.

Men också om plattformarbetet öppnar upp dörrar löses otillgänglighet och annan diskriminering i arbetslivet inte enbart med hjälp av ny teknik. Jobbet kan passa vissa människor och ge värdefull erfarenhet på cv:n, men alla med exempelvis funktionsnedsättning kan och ska inte sitta hemma och jobba. Därför krävs attitydförändring på de traditionella arbetsplatserna.

– Inom företagen talas mycket om DEI-arbete (från de engelska orden 'Diversity, equity, and inclusion'; diversitet, jämlikhet och inklusion), som hittills långt fokuserat på jämställdhet mellan könen och etniska och kulturella minoriteter. Företagen har kanske inte jobbat lika intensivt gentemot personer med funktionsnedsättning och partiellt arbetsföra. Det vore fint att man också tog i beaktande dessa gruppers vilja att delta i arbetslivet. I dag blir mycket potential outnyttjad, konstaterar Antti Hyrkäs. •

arbetsexperter. Antti Hyrkäs och Mats Nylund har båda satt sig in i distansarbete som fenomen.

När skärmen avskärmar oss från varandra

Antalet finländare med symptom på nätberoende ökar i alla åldrar, men än så länge finns ingen tydlig definition på när beteendet blir osunt. Klart är åtminstone att stora mängder skärmtid påverkar hur vi umgås med varandra.

text & foto: pia backman-nord

konflIkter krIng skärmtId inom familjen eller i parförhållandet kan se olika ut, precis som övriga konflikter gör. Det säger Katja Mankinen, psykolog och planerare på stiftelsen Sosped, som jobbar med missbruksproblem kring spel och sociala medier.

Om man upplever att någon i ens närhet skapar problem genom sin skärmtid är det bra att ställa frågor till sig själv:

– Känner du frustration över andras höga skärmtid, för att du själv inte tycker att telefonen är så underhållande? Är det någon i familjen som smiter från sitt ansvar på grund av telefonen? Eller uppstår det svåra känslor för att du inte vet vad den andra personen gör på sin telefon, vilket leder till misstänksamhet?

Mankinen säger att problemet ofta är att personen som sitter med sin skärm riktar uppmärksamheten bort från partnern eller personerna runt omkring sig, vilket får dem att känna sig mindre viktiga. Det här beteendet – att stänga ute omgivningen när man fokuserar på skärmen – har till och med fått ett namn, ”phubbing”.

– I en relation där det förekommer mycket phubbing som man inte lyckas lösa, trots diskussion, kan bitterhet och andra negativa känslor utvecklas. Det är viktigt för den som phubbar att bli medveten om sina handlingar, säger Mankinen.

Det här kan vara lättare sagt än gjort eftersom den digitala världen för många, och särskilt för den yngre generationen, flyter ihop med den verkliga världen. Man gör inte alltid en tydlig skillnad mellan dem, eftersom man umgås och kommunicerar via båda.

– Internet ger oss möjlighet att snabbt och enkelt uppfylla grundläggande psykologiska behov.

Frågan är då vilka tecken på beroende och missbruksbeteende som borde få varningsklockorna att ringa? Gäller samma kriterier som för andra typer av beroenden, till exempel alkoholberoende?

– På vissa sätt kan beroende av sociala medier jämföras med substansberoende. Till exempel anses beroendekomponenterna vara liknande: brådska, känsloreglering, återfall, tolerans och abstinenssymtom. Men det finns också flera skillnader, säger Mankinen.

En skillnad är att nätberoende, eller beroende av sociala medier, inte klassas som en sjukdom, och därför finns det inte heller någon tydlig behandlingsmetod – än så länge.

Dessutom är det möjligt att ändra sin nätanvändning till något positivt, vilket i allmänhet inte är möjligt till exempel för en alkoholist att göra med alkohol. Katja Mankinen tycker att man kan kartlägga användningen av skärmtid, om den upplevs som ett problem. I en relation eller familj kan man göra det tillsammans.

– Det vore viktigt att du lär dig identifiera vilken typ av sociala medier-användare du är och vad i de sociala medierna som styr över ditt beteende mera än det borde.

Kristiina Tammisalo, doktor i sociologi vid Åbo Universitet, forskar kring internets inverkan på familjelivet. Hon säger att kommunikationen och tiden tillsammans är de två områden som har påverkats mest i våra nära relationer. Hon bekräftar det Katja Mankinen säger: att det som händer på skärmen tävlar om uppmärksamheten med det som sker i hemmet.

Än så länge finns ingen behandlingsmetod för nätberoende.

– Forskningen visar att ju mer familjemed-

gallUp

Upplever du att du hänger för mycket på telefonen eller andra skärmar? Har det påverkat dina nära förhållanden?

Försöker du minska på din skärmanvändning, och hur i så fall?

• emily Hagberg

– Nej, jag känner inte att jag är för beroende, snarare dröjer det länge innan jag svarar på meddelanden! Jag brukar spara det tills barnen sover. WhatsApp är det som möjligen stör ibland, eftersom jag vill kolla vem som har något ärende, och ofta upplever jag att grupper på WhatsApp vill ha ett snabbt svar. Jag tycker inte att jag behöver minska användningen, men jag brukar ha telefonen på nattläge. Försöker också lämna den hemma ibland. Tänker att jag inte behöver vara konstant tillgänglig.

• linda-marie evertson

– Jag sitter mycket vid datorn på jobbet, så jag får till stor del behovet av skärmar uppfyllt där, men klart att man kollar på kvällen också. ”Nu sitter du ju själv med din telefon!”, kan barnen säga ibland, men jag försöker att prioritera tiden med dem när vi gör något tillsammans. Jag har inte känt att jag behövt minska på telefontiden, men ibland kan det vara ett bättre alternativ att ringa någon än att skicka meddelanden. Jag har den också på tyst läge ibland, men det är oftast för min egen skull.

• kasper björkqvist

– Jag har faktiskt precis slutat använda sociala medier för att det tog för mycket av min tid, och jag mådde inte bra av det. Mest påverkade det mig själv, men jag märkte att min koncentrationsförmåga när jag umgicks med andra också blev sämre. Nu använder jag mest telefonen till att lyssna på musik, och förstås för att kommunicera, men snarare till praktiska saker än för underhållning. Jag mår redan mycket bättre. Det är lugnare och tystare. Flödet av info var så enormt, och nu kan jag sätta energi på annat i stället, som hobbyer och studier.

Hjälp ditt barn med skärmtiden: www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/foralder/skarmtid-undvik-att-ditt-barn-blir-beroende

Få bättre kontroll över din skärmtid (på finska): www.somerajaton.fi pixabay

lemmar använder sina enheter, desto sämre är familjerelationerna: fler gräl, mindre tillfredsställelse med familjerelationerna och mindre intimitet.

Mångfacetterad diskussion

Diskussionen om skärmtid är ändå inte svartvit. Även om största delen av forskningen visar negativa effekter av skärmar på våra nära relationer, för de också med sig gott. Nätet kan förena oss med viktiga människor som vi fysiskt befinner oss långt borta ifrån. Vad gäller relationerna i hemmet kan vi försöka hitta sätt att utforska skärmarna tillsammans.

– Till exempel att spela tillsammans, titta på film, ta fotografier eller söka efter information

tillsammans. Studier visar att överflödet av digitalt innehåll gör det möjligt för familjemedlemmar som annars har lite gemensamt att hitta nya saker att göra ihop. Digitala enheter kan därför till och med föra samman familjemedlemmar för meningsfulla aktiviteter, säger Tammisalo.

Hennes tips för att bli bättre på att förstå och styra över det egna skärmbeteendet är att fundera på vad man vill uppnå med det på sikt. I slutändan kanske den tillfälliga kicken som skärmen ger dig är mindre viktig än välmåendet på lång sikt?

– Jag uppmuntrar till att fundera över konflikten mellan den kortsiktiga lockelsen och de långsiktiga målen, säger hon. ∙

Finland tar emot färre flyktingar – sårbara grupper prioriteras

Personer med funktionsnedsättning är först i kö när kvotflyktingar väljs ut till Finland. Men för många väntar en kulturchock – ett nytt land utan familjen, nya seder och ett invecklat servicesystem.

text & foto: Helene Wallin ∙ illustration: pixabay

I regerIngsprogrammet konstateras att Finland i år kommer att ta emot 500 kvotflyktingar. Det är en minskning från fjolårets siffra på 1 050. Många är personer som först flytt från sitt hemland och nu bor på flyktingläger i ett annat land.

– Finland tar emot syrianer från Turkiet, afghaner från Iran, kongoleser från Rwanda, venezuelaner från Peru och flyktingar som evakuerats från Libyen till Rwanda, säger Mirka Eirola, expert inom flyktingfrågor vid Inrikesministeriet.

I valet av kvotflyktingar prioriteras utsatta grupper som barn, kvinnor och personer med funktionsnedsättning. FN:s flyktingorgan UNHCR ger förslag på vem som ska komma till Finland, varefter finska myndigheter intervjuar personen, och beroende på funktionsförmåga kan det behövas kartläggning ifall personen exempelvis behöver ett tillgängligt boende med hiss.

Paket med information

När en kvotflykting blivit godkänd av finska myndigheter deltar personen i en kulturorientering som ordnas av den internationella migrationsorganisationen IOM och Migrationsverket, innan hen åker iväg till sitt nya hemland.

– Studiematerialet är anpassat för personer som inte kan läsa eller skriva – barn, unga, traumatiserade och personer med funktionsnedsättningar. I paketet ingår praktiska övningar och information om möjligheterna att leva en meningsfull vardag i Finland. I materialet finns också berättelser av flyktingar med funktionsnedsättningar som flyttat till Finland, och info om olika stöd och hjälporganisationer, säger Marjo

Mäkelä, överinspektör på Migrationsverket.

Alla kvotflyktingar får en tre dagar lång introduktion i den finska kulturen, men många tar ändå kontakt med Hilma, ett stödcenter för invandrare med funktionsnedsättning. De flesta är oförberedda på vad som väntar i vardagen i Finland. Lokala seder kring mat, kvinnors och mäns roller, och hur man förhåller sig till myndigheter kan skapa stor förvirring. Verkligheten är komplex. Många kan varken läsa och skriva, och känner inte till de regler som gäller inom hälsovården.

– Ibland fortsätter kulturchocken hela livet ut. En stor skillnad är att det är individen och inte familjen som fattar besluten. Att personer med funktionsnedsättning har rätt till rehabilitering inom social- och hälsovården kan vara en chock i sig – många är inte vana vid att ha så mycket rättigheter, säger Hilmas servicerådgivare Mahmoud Hassan UNHCR noterar eventuella sjuk domar, funktionsnedsättningar eller vårdbehov innan personens ankomst till Finland. Om personen har en funktions nedsättning får hen bostad i närheten av ett ställe där man kan få rehabilitering. – Systemet fungerar bra i Finland. Utgångspunkten är att kvotflyktingar ska få samma stöd som finländare. Är personen till exempel dövblind är Helsingfors det bästa alternativet, sä ger utvecklingschef Karoliina Mäki på Hilma.

Ibland fortsätter kulturchocken hela livet ut. En stor skillnad är att det är individen och inte familjen som fattar besluten.

maHmoud Hassan Servicerådgivare vid Hilma, stödcentret för invandrare med funktionsnedsättning

I Finland genomgår personen en läkarundersökning. Ibland kommer begränsningar i funktionsförmågan fram först efter ankomsten.

– Alla vågar inte berätta om sina problem, och döljer dem för myndigheter. Vi behöver bli ännu bättre på att informera om hur vi i Finland ser på funktionsnedsättningar och hur social- och hälsovården fungerar, säger Mahmoud Hassan.

Svårare få familjeåterförening

Karoliina Mäki och Mahmoud Hassan möter många familjer i sitt arbete. De är oroade för att rätten till familjeåterförening, som redan är begränsad i utlänningslagen, nu ska stramas åt ytterligare. Att barn och unga med funktionsnedsättning får återförenas med sina föräldrar är speciellt viktigt.

– Den som har en funktionsnedsättning behöver ett socialt skyddsnät, det är viktigt att inte bli lämnad ensam. Men med den nuvarande politiken är återföreningen av familjer inte något man automatiskt kan räkna med. Det oroar mig också att funktionsnedsättningar inte har uppmärksammats tillräckligt, och inte nämns, i utkastet till ny integrationslag som träder i kraft 2025, säger Karoliina Mäki. ∙

Förfärliga svenska experiment

"Sockerexperimentet" är en film som är inspirerad av de mänskliga experimenten som skedde på Vipeholmsanstalten i Sverige på 1940-talet. 700 intagna personer matades med socker för att man skulle ta reda på vad som orsakade karies, vilket ledde till katastrofala följder. Filmen är samtidigt en gripande berättelse om unga som kämpar för sin kärlek med livet som insats. Flera av rollerna spelas av personer med funktionsnedsättning, bland andra Amanda Malmberg och Isak Bruno.

▸ FDUV ordnar en visning av Sockerexperimentet på Världsdagen för Downs syndrom, 21 mars 2024 kl. 16–20.30. Filmen diskuteras efteråt med bland annat diskrimineringsombudsman Kristina Stenman.

forbundsarenan.fi/sv/framtidsgavan

Vad är en röst värd?

Under presidentvalskampanjen kontaktades funktionsrättsorganisationerna av människor som inte kommit in på valtillställningar vid otillgängliga lokaler. Det har också rapporterats om brister i samband med röstandet.

text: mikaela remes ∙ foto: jussi ratilainen

kandIdatträffar I Utrymmen med trappor, problem att få förhandsrösta med ledarhund och otillgängliga valbås – det är några exempel ur det verkliga livet under januari och februari. När Finland förberedde sig på att välja president blev allas grundläggande rätt att delta i samhället igen ett aktuellt samtalsämne.

Enligt grundlagen har varje medborgare rätt att vara med i politisk verksamhet, och samhället har en skyldighet att se till att även personer med funktionsnedsättningar inkluderas.

Invalidförbundet uppger sig ha fått meddelanden av medborgare som stött på otillgängliga kampanjtillfällen. Under valrörelsen kontaktade organisationen partierna och påminde om att även personer med funktionsnedsättning har rätt att bekanta sig med presidentkandidaterna. Också människorättsorganisationen Kynnys har fått in berättelser om både otillgängliga valtillställningar och problem vid röstningen. Organisationen lade upp ett ställningstagande på sociala medier som gav upphov till att människor delade med sig av olyckliga berättelser.

– Diskussionen vittnar om att det här fortfarande är ett aktuellt tema, trots att vi pratat om vikten av tillgänglighet under val i flera år. Och visst har saker och ting förbättrats och gått framåt, men fortfarande förekommer brister, säger organisationschef Annina Heini.

Skuldbeläggande meddelanden

I ett av fallen valde ett parti att flytta sin valtillställning efter att ha fått besked att lokalen är otillgänglig. Personen som lyft fram tillgänglighetsproblematiken fick emellertid ett skuldsättande meddelande av ägaren till den ratade otillgängliga lokalen.

– Företagaren konstaterade att dylika klagomål inte inspirerar till att ta tillgänglighetsfrågor i beaktande. Och visst handlar det om människors levebröd, men samtidigt kan man inte skylla på den som kräver tillgänglighet. Att evenemanget flyttades var ändå positivt, säger Heini.

Alltid leder responsen inte någonvart – i ett

annat fall lät ett annat parti bli att byta lokal, trots att man kände till otillgängligheten. Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden, som verkar under statsrådet, har konstaterat att offentliga tillställningar i otillgängliga utrymmen är indirekt diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Också diskrimineringsombudsmannens byrå engagerade sig i diskussionen och påminde om att valkampanjer och -tillställningar måste vara sådana att personer med funktionsnedsättning och de som använder hjälpmedel kan delta och få information om val på ett jämlikt sätt.

Ombudsmannen påminde också om vikten av tillgängligt kampanjmaterial. Det omfattar exempelvis kommunikation i olika kanaler och på lätt språk, textning av videor eller att ta skärmläsare i beaktande då man producerar webbplatser och visuella material.

Tillgängligt från ingången till valbåset När det sedan blev dags att rösta i presidentvalets första och andra omgång gick det inte smidigt för alla. I många fall handlade problemen vid vallokalerna om oförståelse för olika behov och brist på information.

– På sociala medier har flera konstaterat att de hellre förhandsröstar, eftersom folk är oroade för att den egentliga valdagens röstningsställe är otillgängligt, då kommunernas webbplatser saknar information om lokalens tillgänglighet.

Väl inne i vallokalen måste allt från ingång till

nyvald. Alexander Stubb är Finlands nya president.

röstningsbås gå att nå exempelvis med hjälpmedel. Att inte kompromissa med individens valhemlighet är också viktigt. MTV rapporterade om ett fall där en kortvuxen kvinna var tvungen att rösta mitt framför ögonen på alla inne på ett köpcentrum i Esbo, eftersom båset för rullstolsburna var otillgängligt och hon inte erbjöds ett annat utrymme. I detta fall blev valhemligheten omöjlig att hålla.

Äldre justitieombudsmannasekreterare kommenterade fallet till MTV med att valförrättarna är skyldiga att förse alla med sådana röstningsutrymmen där valhemligheten bibehålls, och det har justitieministeriet skickat instruktioner om. Har man erfarenheter av brister vid röstningsstället går det att skicka in ett klagomål via justitieombudsmannens webbplats.

Toppen av isberget

Kynnys organisationschef tror att de fall som nått organisationerna och fått synlighet i media bara är toppen av isberget.

– Sannolikt finns det många fall som varken vi eller någon annan aktör får höra om, säger Annina Heini.

Hon tror att bristerna i tillgänglighet fortfarande beror på okunskap, trots att det i dag finns gott om information kring hur evenemang kan ordnas på ett sätt som tar funktionsnedsättningar i beaktande.

Hon påminner att det under presidentvalet varit partikansliet som bokat in turnéerna – kandidaterna har knappast själva varit med om att välja evenemangsutrymmen. Heini hoppas att tillgänglighetsfrågorna så småningom blir etablerad kunskap. Inte heller Kynnys har resurser att övervaka enskilda tillfällen.

Att utesluta en del av befolkningen från valtillställningar signalerar dessutom att alla väljares röster inte är lika värda.

– Visst känns det förminskande, som om den egna rösten inte är lika värdefull som alla andras. Det känns inte bra att försättas i en annan ställning än resten av väljarna, säger Heini.

Hon påpekar att diskussionerna om tillgänglighet och demokrati ofta handlar om röstande, men själv vill hon gärna lyfta fram politiskt deltagande överlag.

– Om det är så här svårt att rösta, hur ska man då kunna åka iväg på valturné i egenskap av kandidat eller överlag vara med i politisk verksamhet? Personer med funktionsnedsättning är både partimedlemmar och väljare, de behövs i båda rollerna.

EU-valet i juni är nästa tillfälle då partierna kan visa att de tar tillgänglighetsfrågor på allvar. ∙

Hälsningar

till den nya presidenten från de finlandssvenska funktionshinderförbunden

FDUV

"Alla gagnas av ett samhälle som beaktar och bejakar mångfald. Vi önskar att presidenten inte bara tar upp ämnen som rör personer med funktionsnedsättning i allmänhet, utan också aktivt bidrar till att öka förståelsen för den breda variationen av olika funktionsnedsättningar."

Funktionsrätt med ansvar (FMA)

”Vi har rätt att få service och tjänster på vårt modersmål. Våra rättigheter är presidentens skyldighet.”

Förbundet Finlands Svenska Synskadade (FSS)

"Vi hoppas att presidenten är en förkämpe för mänskliga rättigheter, delaktighet och tillgänglighet och ser till att funktionshinderfrågor finns med på agendan både i nationella och internationella sammanhang."

Psykosociala förbundet

”Vi hoppas att presidenten vill synliggöra och lyfta fram betydelsen av psykisk hälsa för alla, både i Finland och internationellt. Och speciellt uppmärksamma betydelsen av tredjesektorns arbete för personer med psykisk ohälsa.”

SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder

"Hur man ser ut, vilket språk man talar eller vilken religion man har påverkar inte individens värde. Vi hoppas att vår president går i bräschen för att försvara jämlikhet och allas lika värde i all sin verksamhet."

Svenska Hörselförbundet

”Vi hoppas att Finlands nya president ska arbeta för att funktionsrättsfrågor ska beaktas både i Finland och utomlands så att alla människor, oberoende av funktionsnedsättning, kan vara delaktiga i samhället.”

Sannolikt finns det många fall som ingen får höra om.

I den här spalten träffar vi personer som gör värdefulla insatser inom funktionshinderfältet. Har du tips på en föreningshjälte? Kontakta redaktion@funk.fi.

"Ofta behövs det bara någon som lyssnar"

Familjestödjare är frivilliga som erbjuder kamratstöd för familjer med barn med intellektuell funktionsnedsättning. FDUV har utbildat 32 familjestödjare i Svenskfinland.

Marion och Matias hör till de som är redo att dela erfarenheter kring vardagsutmaningar och glädjande stunder.

text & foto: Harriet jossfolk-furu

Matias Långbacka och Marion Norrgård-Långbacka är ett par sedan tio år tillbaka och har erfarenhet av storfamilj och av att bilda och leva i en nyfamilj. De har båda hela vårdnaden om sina barn från tidigare förhållanden. Matias är bonuspappa till elvaåriga Viggo och hade inte några erfarenheter av specialbarn tidigare. Han är redo att hjälpa till med att möta omvärldens reaktioner på en annorlunda familj. Marion berättar att det i familjen finns åtminstone intellektuell funktionsnedsättning,

adhd och inlärningssvårigheter. Själv har hon också en adhd-diagnos. Hon vill finnas till hands för att lyssna, men även göra saker tillsammans samtidigt som man pratar, för hon vet hur svårt det kan vara i en krävande vardag att komma sig ut och delta i någon aktivitet.

Varför ville ni bli familjestödjare?

Marion: Jag är med i FDUV:s styrelse och tyckte att kursen kunde vara kul att gå. Matias var genast med på noterna.

familjestödjare. Matias med katten Panter samt Viggo och Marion.

Marion Norrgård-Långbacka och Matias Långbacka

• Bor: På landsbygden i Vörå.

• Yrken: Butiksförsäljare och IT-planerare.

• Familj: Sju barn i åldern 10 till 19 år. Av barnen bor 5,5 barn hemma (en studerar borta i veckorna, men kommer hem till helgen). Till familjen hör också en katt och kanin.

• Så laddar vi batterierna: En dag i månaden bokar vi korttidsboende och barnvakter och åker bort, till exempel till ett närliggande hotell, för att komma ifrån vardagen och bara vara tillsammans.

Vad går ert uppdrag ut på?

Matias: Vi finns där för att lyssna och stödja, men vi är inte professionella.

Hurudant stöd behöver familjer med barn med specialbehov?

Matias: Ofta kan det bara behövas någon som lyssnar. Men bland annat kan det vara svårt att veta vilken hjälp som finns att få. Det är mycket byråkrati då man ansöker om hjälp och stöd i vardagen.

Marion: Det är väldigt individuellt, men vi delar gärna med oss av våra erfarenheter bland annat just om de stödtjänster som vi känner till.

Finns det saker som föräldrar som inte har barn med funktionsnedsättning kan ha svårt att förstå om ens vardag?

Matias: Min arbetstid är 9 till 17 och restiden till arbetet en timme per väg. Många pratar om att åka hem och ta det lugnt, men med ett specialbarn som behöver ses efter kommer det lugnet vanligen först efter klockan 22 eller 23 på kvällen. Det upplever jag att många har svårt att förstå.

Marion: Vad det innebär att leva med ett barn som verkligen behöver tillsyn 24/7. Varje utfärd från hemmet måste planeras och det måste finnas plan A, B, C… ja, till och med ned till Ö, för allt som ska göras.

Vad är det bästa med att få och ge kamratstöd?

– Vi har inte blivit kontaktade i våra nya roller ännu, men visst är det att dela erfarenheter.

Vad ska man tänka på om man är intresserad av att bli familjestödjare?

Matias: Jag tror att många redan automatiskt är familjestödjare utan att tänka på det. Det är när man delar tankar, erfarenheter och känslor.

Marion: Det räcker med att finnas där, du behöver inte kunna och veta allt. ∙

Insändare

Föråldrat språkbruk lever kvar i Sverige

Låt oss slippa en återgång till äldre språkbruk och ett stigmatiserande språk inom funktionshinderområdet. Svenska Socialstyrelsens användning av begreppet ”handikapp” riskerar stigmatisering av utsatta grupper i samhället.

svenska socIalstyrelsen har poängterat vikten av ett språkbruk som inte stigmatiserar människor. I Socialstyrelsens egen termbank står sedan år 2007 exempelvis att det äldre begreppet ”handikapp” inte längre finns i termbanken och inte ska användas. Trots detta har Socialstyrelsen själv använt begreppet i fråga under de två senaste åren när man beskrivit funktionsrättsrörelsen som ”handikapporganisationer”. Enligt min mening blir det här en splittrad bild om vilka ord som används. Ett dubbelt budskap kan riskera en återgång till äldre tider.

Myndigheten för delaktighet (MFD) – svenska Socialdepartementets expertmyndighet som arbetar intensivt med språkbruk, funktionshinderforskning och att stärka funktionshinderperspektivet i samhället – kan däremot ses som en förebild. Den är konsekvent med att använda termer som funktionsnedsättning och funktionshinder.

Andra myndigheter som slutat använda föråldrade termer är Försäkringskassan som ersatt ordet ”handikappersättning” med ”merkostnadsersättning”. Organisationen Funktionsrätt Sverige benämner sina medlemsorganisationer för funktionshinderförbund och funktionshindersgrupper.

Men vem har egentligen rätt att bestämma hur vi ska tala offentligt om funktionsnedsättning?

Språk är makt, skriver organisationen SAMS i Finland. De menar att journalister och forskare måste föregå med gott exempel i språkanvändningen. Likaså gäller detta myndigheter. Att uppdatera sitt ordförråd och vara medveten om ordets makt är oerhört viktigt. Socialstyrelsens termbank är en kunskapsbank som ger oss värdefull information om ordens användning, innebörd och rekommendation. Därför blir det viktigt att Socialstyrelsen även följer denna. Ändå använder de fortfarande ordet handikapp på sin webbplats. Det återstår att se om de kommer att fortsätta använda det förlegade begreppet och om andra myndigheter kan komma att följa efter. Det finns goda skäl att vara vaksam över det officiella språkbruket. •

jörgen lundälv Skribenten är docent i socialt arbete och forskare vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet

Åländska Husbandet har rockat loss i 50 år

MUSIK. Det är tisdag kväll och en isande vind biter i kinderna. Från en lokal nere vid färjehamnen i Mariehamn strömmar värmande rock'n roll: "My baby drove up in a brand new Cadillac!"

text & foto: ove andersson

det är Husbandet som repar inför sitt stundande 50-årsjubileum. Trummisen Jan "Keegan" Mattsson är bandets huvudsångare och har sjungit låten “Cadillac” otaliga gånger. Han är tonsäker och har en speciell förmåga att minnas massor av låttexter.

För "Keegan" kretsar det mesta kring musik och fotboll. Hans hjärta brinner för IFK Mariehamn. Och så Husbandet förstås.

– Nu tar vi "När IFK, marscherar in", säger "Keegan" och slår igång bandet.

Harry Mäkelä spelar ett ovanligt instrument, en så kallad spakbas där man ändrar tonen genom att spänna strängen med en spak. Harry är sällan

borta från övningarna och håller noga koll på tiden. Fem minuter innan reptiden är slut lägger han ned basen, klär på sig, går ut och blir förbaskad om taxin eller bussen är försenad.

Maria Sjöberg sjunger och spelar tamburin. Tidigare spelade hon även melodica. Hon ser fram emot Husbandets 50-årsjubileum under 2024.

– Jag har varit med från början, påpekar Maria och intygar att det fortfarande är lika roligt.

Maria, "Keegan" och Harry är bandets veteraner. De har varit med sedan starten 1974, då gruppen startade som Backaskolans husband under ledning av bland andra Leo Löthman

Då kommunerna i slutet av 1970-talet övertog specialomsorgen på Åland föll musikverksamheten mellan stolarna. Husbandet blev utan huvudman och fast verksamhetsstöd. Vore det inte för musikledaren Kaj Backas hade knappast bandet funnits kvar i dag. För sin ideella insats att leda Husbandet under nästan 30 år erhöll Kaj Backas föreningen Funktionsrätt Ålands bemötandepris 2023.

– Jag blev både överraskad och glad, säger han om utmärkelsen.

I dag drivs verksamheten av föreningen Stödföreningen för Husbandet med stöd av Ålands kulturdelegation, donationer och välvilliga medlemmar.

Roligast är att spela live.

Efter att ha varit husvill i många år har föreningen sedan slutet av förra sommaren även en egen lokal.

– Äntligen har vi ett hem, säger Kaj Backas.

Musikverksamheten sysselsätter ett tjugotal personer med olika funktionsnedsättningar, indelade i tre grupper som träffas en gång per vecka. Husbandet har under åren gett ut en musikkassett, en ep och en cd-skiva.

Men roligast är det att spela live. Att få möta en publik är också en viktig del i arbetet med att lyfta fram personer med intellektuell funktionsnedsättning som en resurs.

För att uppmärksamma Ålands självstyrelse 100 år och samtidigt bandets 50-årsjubileum spelade Husbandet våren 2022 in en musikvideo, "Kärleken till en ö och ett band". Just nu pågår repetitioner av en egenskriven teatermusikal under arbetsnamnet ”Det onormalt normala”. Premiären är planerad till maj.

Övningen den här kvällen avslutas som vanligt med Rolling Stones "Satisfaction". Det är gitarristen Per-Erik "Percka" Söderlunds favoritband och -låt.

– Jag rockar bättre än Keith Richards, intygar han. •

Jonas Helgesson ger ut deckare

Komikern Jonas Helgesson har debuterat som deckarförfattare med romanen "De omärkta gravarna" som utkom i slutet av januari på förlaget Libris.

Handlingen utforskar övergrepp mot personer med funktionsnedsättningar under 1900-talet och huvudpersonen är Emil, en polis med cp-skada, som får i uppdrag att utreda ett brutalt mord med kopplingar till det förgångna.

"När jag började läsa om hur livet var för alla som levde på institutionerna blev jag bestört och tänkte på om jag själv skulle hamnat på en av dessa stängda anstalter ifall jag levt tidigare", säger Helgesson till funktionsrättsmediet HejaOlika.

Helgesson har tidigare skrivit böcker om livet med cp-skada och är en uppskattad föreläsare och ståuppkomiker. ∙

serIetIps

Prisbelönta Kirjolla publikens favorit

Realityserien Kirjolla, som på svenska döpts till "Livet inom autismspektrumet", valdes av publiken till årets program på Gyllene Venla-galan i januari. Serien fick även priset för årets dokumentärreality.

Serien följer med Kiris, Topis, Markus och Julius vardag, som alla är personer på spektrumet, med intressen, drömmar och erfarenheter av samhällets hinder.

Kirjolla har varit exceptionellt populär – i fjol hade den 308 000 visningar och var därmed årets populäraste serie på strömningstjänsten Yle Arenan.

Livet inom autismspektrumet kan ses med svensk textning på Yle Arenan. ∙

bandmedlemmar Kaj Backas, Per-Erik “Percka” Söderlund, Jan “Keegan” Mattsson och Harry Mäkelä i Åländska Husbandet.

Smarta datorer kan göra våra liv bättre

text: mikaela remes ● foto: sHutterstock

Har du hört talas om AI?

AI betyder artificiell intelligens.

AI är smart teknologi som finns inuti telefoner, datorer och robotar.

Den får apparater att fungera som om de kunde tänka själva.

Den kan också lösa problem.

AI känns kanske som något som blir sant i framtiden men den används redan nu.

Det finns många bra saker med AI.

AI kan hjälpa människor i vardagen.

Den kan snabbt läsa igenom mycket information, svara på frågor och skriva texter.

Den kan alltså hjälpa oss att arbeta snabbare.

Den kan användas av läkare för att hitta cancer och hjälpa människor att få rätt medicin.

AI kan användas i hjälpmedel.

Den hjälper människor som har svårt att tala med att bli förstådda.

Det lönar sig att testa hur olika apparater kan hjälpa dig.

I framtiden kan den hjälpa förlamade människor att gå och blinda människor att se.

Ibland är människor rädda för AI eftersom den kan användas på fel sätt.

Man kan luras genom att göra bilder med AI och säga att de är riktiga foton.

AI kan användas för att övervaka människor utan att människorna vet om det.

AI kan också fatta dåliga beslut eller göra misstag.

Därför vill politikerna göra regler för AI. Reglerna ska förbjuda människor att tekniken på ett farligt sätt.

– Det är bra, för då kan vi stoppa stora problem, säger Anna-Mari Wallenberg som jobbar med AI på finansministeriet.

Anna-Mari tycker att det lönar sig att vara nyfiken på AI.

– Det lönar sig att testa hur olika apparater kan hjälpa dig. Nuförtiden blir apparaterna hela tiden lättare att använda, säger hon. •

Träffa robothunden Roberto

text: mikaela remes

I Italien har forskarna utvecklat en robot som fungerar som en ledarhund.

Hunden kallas för Roberto.

Den väger 12 kilo och är gjord av metall.

Vissa tycker att Roberto liknar mer en gräshoppa än en hund.

Roberto ska hjälpa personer som inte ser att gå till butiken och köpa mat.

Han hittar rätt eftersom det finns kameror på honom.

Ännu kan man inte gå ut med Roberto eftersom hans fötter inte tål vatten.

Om de blir våta så dör han.

Forskarna jobbar för att Roberto ska börja förstå tal, och att hans batteri blir bättre.

Roberto fungerar med ett batteri som än så länge håller i bara 45 minuter.

Planen för framtiden är att robothundar kunde jobba till exempel vid affärer och museum. •

marco giordano

pixabay

händelsekalendern 2024

Händelsekalendern finns också på webben:

▸ samsnet.fi/handelsekalender Kontrollera alltid detaljerna med arrangörerna.

▸ MARS

5.3 kl. 16–17, digitalt

Vardagen med IF

Föreläsningarna om vardagen med intellektuell funktionsnedsättning fortsätter. För dig som i ditt arbete eller på fritiden möter personer med IF, vill bli bättre på att bemöta människor med olika stödbehov eller få större förståelse för deras vardag.

Vårens program:

5.3: Bemötande

19.3: Alternativ och kompletterande kommunikation (tecken som stöd)

2.4: Erfarenhetstalare med IF

16.4: Vänskap och relationer

▸ Mer information:

fduv.fi/kalender, 050-302 7888 daniela.mard@fduv.fi sanna.tolvanen@fduv.fi

040-865 3888

5.3 kl. 18–19, digitalt

Zoomföreläsning om tinnitus Hörselförbundet ordnar en föreläsning om tinnitus med Sebastian Waechter, legitimerad audionom och doktor i klinisk medicin vid Lunds universitet.

▸ Anmälan via horsel.fi

9.3 kl. 10–16, Vasa

Träff för pappor

Kom med och träffa andra pappor, ta del av information, kamratstöd och god mat. För pappor till barn i alla åldrar med en intellektuell eller liknande funktionsnedsättning.

▸ Mer information: fduv.fi/kalender, 040-673 9695 camilla.forsell@fduv.fi

13.3 kl. 18–19, digitalt Föreläsning om ljudkänslighet Hörselförbundet ordnar en distansföreläsning om ljudkänslighet (hyperakusi) med Johan Paulin, postdoktor på Institutionen för psykologi vid Umeå universitet. Föreläsningen hålls via Zoom och skrivtolkas.

▸ Anmälan via horsel.fi

16.3, Helsingfors Social kväll för arbetslivet Kom med på Hörselkvällen i Helsingfors och träffa andra i studie- och arbetslivet med hörselnedsättning. Föreläsning, middag och samvaro. Övernattning på Hotell Scandic Park. ▸ Anmälan via horsel.fi

21.3 kl. 16–20.30, Luckan, Helsingfors och Folkhälsanhuset, Vasa Filmvisning, Rocka sockorna-fest Kom och se filmen Sockerexperimentet på Världsdagen för Downs syndrom. Filmen handlar om de mänskliga experimenten som skedde på Vipeholmsanstalten i Sverige i slutet av 1940-talet. Efter filmen diskussion kring frågor som väcks, med fokus på Finland. Diskrimineringsombudsman Kristina Stenman deltar. Vi avslutar kvällen med en Rocka-sockorna fest.

▸ Mera information och anmälan senast 13.3: fduv.fi/kalender matilda.hemnell@fduv.fi 040-503 7230

22–24.3, Norrvalla, Vörå och Västra Nylands folkhögskola, Raseborg Veckoslutsläger med påsktema FDUV ordnar läger för vuxna med intellektuell funktionsnedsättning eller motsvarande stödbehov. Vi bekantar oss med finlandssvenska påsktraditioner och gör påskpyssel. Det finns även tid för musik, högläsning, sällskapsspel och utevistelse.

▸ Pris: 150 euro. Mer information: fduv.fi/kalender

▸ APRIL

12–14.4, Ruissalo Spahotell, Åbo Familjekurs för er med barn med stort stödbehov För familjer som har barn med stort hjälpbehov till följd av en intellektuell eller liknande funktionsnedsättning eller sällsynt diagnos. Gemenskap,

paus från vardagen och avlastning i form av ledd verksamhet för barnen.

▸ Mer information och ansökan senast 3.3: fduv.fi/kalender camilla.forsell@fduv.fi 040-673 9695

16–18.4 i Norrvalla, Vörå Parkurs: Hälsa och hörsel För vuxna hörselskadade tillsammans med partner, syskon eller vän. På programmet står föreläsningar om hörsel, hörhjälpmedel och kommunikation. Hörselrådgivning, fysiska aktiviteter och välmående.

▸ Ansök via horsel.fi/kurser

▸ MAJ

2–5.5, Norrvalla, Vörå Ångestskolan

För vuxna med psykisk ohälsa och ångestproblematik. Målet är att ge dig tid och möjlighet att reflektera över dina tankar och känslor i en trygg miljö tillsammans med andra. Föreläsningar och diskussioner relaterade till ångest. Kursen är avgiftsfri inklusive kost och logi i dubbelrum.

▸ Ansök via www.fspc.fi

14.5 kl. 17–19, Ode, Helsingfors Valdebatt inför EU-valet SAMS och dess medlemsorganisationer ordnar en EU-valdebatt på Ode. Debatten är en del av funktionshinderförbundens kampanj “Ett rättvist och inkluderande Europa”.

17–19.5, Villa Reuter, Pargas Avslappningskurs för hörselskadade i arbetslivet För dig som är i arbetslivet och har en hörselnedsättning och känner dig hjärntrött. På programmet står återhämtning i naturnära miljö med kamratstöd och aktiv återhämtning utomhus. Föreläsningar om välmående och nyheter inom hörsel, teknik och forskning.

▸ Ansök via horsel.fi/kurser