FUNKTIONSRÄTT I SAMARBETE • 3/2021

Kårkullas samkommunsdirektör Otto Ilmonen ▸ S. 6 Samhall ▸ S. 14 ● Så här rekryteras topptalang ▸ S. 27

pärmens illustration: sebastian dahlström

Vem gör vad? ANSVARIG UTGIVARE SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf CHEFREDAKTÖR Mikaela Remes VISUELL CHEF Eva Tordera Nuño ANSVARIG REDAKTÖR Nina af Hällström MEDVERKANDE I DETTA NUMMER Sebastian Dahlström, Lars Hedman, Matilda Hemnell, Eva Lamppu, Marica Nordman, Birgitta Stolt, Helene Wallin REDAKTIONSRÅD 2021 Anna Caldén, FMA - Funktionsrätt med ansvar Lars Hedman, SAMS Pernilla Nylund, Psykosociala förbundet Matilda Hemnell, FDUV Gita Lindholm, Svenska Hörselförbundet Henrika Jakobsson, FSS

2 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2021

SNABBFAKTA Tidningen Funktionsrätt i samarbete är ett gemensamt språkrör för de finlandssvenska funktionshinderförbunden som bidrar till ökad kunskap och förståelse både inom och utanför fältet. Upplaga 4 800 ex. Tidningen stöds av STEA och Konstsamfundet. Medlemmarna i FMA, FDUV, FSS, Svenska hörselförbundet och Psykosociala förbundets föreningar får tidningen som kostnadsfri medlemsförmån. Tidningen läses också på Kårkullas boenden, bibliotek, socialkanslier, Luckan och av olika påverkare och aktörer i branschen. Vill din organisation erbjuda tidningen till sina medlemmar? Kontakta chefredaktören eller SAMS. PRENUMERATION Årsprenumeration: 15 euro. Lösnummer 5 euro. Utrikesporto: 5 euro (Europa), 10 euro (övriga världen). Tillgängligt rtf-format för synskadade: 7 euro/år (tidningen kommer i e-posten). TRYCK Grano Oy

STÖMER ÄRI KK MP

I

KONTAKT/PRENUMERATION/ANNONS Adress: SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf Medelhavsgatan 14 A 00220 Helsingfors Telefon: 044 5554 388 e-post: redaktion@funk.fi www.funk.fi Vill du beställa FUNK.? Gå in på funk.fi/prenumerera

Sänd material till redaktion@funk.fi. Allt material i Funktionsrätt i samarbete skyddas av upphovsrätt. Det är förbjudet att utan ansvarig utgivares tillåtelse vidarebefordra texter och bilder i tryckta eller digitala medier. Alla rättigheter förbehålles.

Y

FUNKTIONSRÄTT I SAMARBETE

DEADLINES 2021–2022 Nummer 4. Deadline fredag den 5 november. Utkommer vecka 48. Nummer 1, 2022. Deadline fredag den 4 februari. Utkommer vecka 9.

ISSN 1795-410X Funktionsrätt i samarbete uppfyller Nordiska miljömärkets kriterier. Tillverkning vid Grano berättigar den till Svanenmärket.

MI

LJÖ M Ä RKT 4041 0955 Trycksak

CHEFREDAKTÖRENS ORD mikaela remes chefredaktör

En arbetsmarknad, flera verkligheter  Morgnarna är svala och kvällarna mörka – nu är sommaren officiellt över. Vi har tankat solstrålar och förhoppningsvis hunnit koppla av inför årstiden som traditionellt betraktas som en nystart. Men hur fulladdade är batterierna efter ­ytterligare en undantagssommar? En del av oss lär vara redo för nya tag efter att ha blivit lite uttråkade i häng­ mattan, medan andra Belastningen inom haft svårt att varva ner under semestern och arbetslivet fördelas nu kommer stress­ ojämnt. känslan krypandes i takt att kalendern åter börjar fyllas. Redan på samma kontor eller inom samma familj kan upplevelserna och energinivån inför hösten vara väldigt olika. Samma gäller egent­ ligen hela vårt arbetsliv, där utvecklingen verkar gå mot två motsatta håll. Det illustreras av att ordet ‘måndag’ betyder något helt annat för Maija, vars givande jobb är en väsentlig del av hennes identitet och som är redo för morgondagens utmaningar, än för överbelastade Per som helst skulle dra täcket över huvudet när klockan ringer och främst drömmer om nästa semester. Kontrasten blir synlig i media, där berättelser om framgångsrika entreprenörer som jobbar några tiotal timmar i veckan på egna villkor varvas med skildringar av personer i låglönebranschen

vars inkomster från heltidssjobb inte räcker till för uppehället. Det kan alltså konstateras att belastningen inom arbetslivet fördelas ojämnt. Vi har dem som drunknar i arbete och jobbar i smyg om kvällarna i datorns blåa sken medan resten av familjen sover. Grannen i lägenheten brevid kanske inte hittar jobb, även om de så gärna skulle ha ett. Exempelvis visar EU-statistik att hälften av alla personer med funktionsned­sättning är arbetslösa, och expertorganisationer bedömer att ytterligare 3 000 personer med intellektuell funktionsnedsättning skulle ha viljan och för­ mågan att ta emot ett lönearbete. När en del går in i väggen i brist på hjälpande händer och andra lever i uppfattningen om att deras arbetsinsats inte behövs har vi en ekvation som kräver lösning. Den här gången vill FUNK. således belysa arbetslivets olika verkligheter. Vi får insyn i toppjobb på kommunal nivå och tar del av före­ tagskulturen bland Finlands mest eftertraktade arbetsgivare, där mångfald och tillgänglighet ses som en självklarhet. Därtill berättar vi om hur staten tar till krafttag för att sysselsätta personer med funktionsnedsättning och grundar ett eget arbetsförmedlingsbolag. Jag hoppas vi kan bidra med nya insikter och gå mot ett framtida arbetsliv med mindre kontraster – en jämnare fördelning av inspirerade arbetsuppgifter och vila. Njut av hösten!•

Funktionsrätt i samarbete • 3/2021 • 3

innehåll • 3/2021 6

Jan-Christian Stenroos

PÅ PÄRMEN

Personportrtätt: Otto Ilmonen

Läget på Kårkulla inte lika illa som media låtit förstå, säger samkommunsdirektören.

14

Svenska Samhall sysselsätter 25 000 personer med funktionsnedsättning

Men går jobben till rätt människor?

27

Diversitet en självklarhet för moderna arbetsgivare

Helsingfors stad, OP Gruppen och IT-bolaget Gofore berättar om sin rekrytering.

LÄS OCKSÅ

Älskade, hatade hybridmodell

18

Finland satsar stort på att sysselsätta partiellt arbetsföra

6 Oskar Omne

12

24 Författaren Kristian Inde om karriären med synnedsättning 30 Lasses hörna: När 150 år av hantverk försvinner 33 Vetenskapshörnan: Invandrarfamiljer faller lätt mellan stolarna I VARJE NUMMER Chefredaktörens ord: En arbetsmarknad, flera verkligheter

5

Ledaren: ”Äta, sova, arbeta – äta, sova arbeta”

paula lehtonen

3

14

11 Juristen har ordet: Flaskhalsar i demokratin 32 Kultur: DuvTeaterns Estradmuseum slog upp dörrarna 35 Föreningshjälten: Robin Hänninen vid Finlandssvenska teckenspråkiga Bakpärm: Händelsekalender

32 4 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2021

LEDAREN privat

Mikaela Nylander

Skribenten är ordförande för Svenska hörselförbundet

”Äta, sova, arbeta – äta, sova arbeta” Som barn fascinerades jag av vuxna som uttryckte sig på ett speciellt sätt. Framför allt humoristiska eller dramatiska uttryck fastnade lätt i minnet. Ett uttryck som jag burit med mig in i vuxenlivet är det lakoniska konstaterandet av en äldre person som på bred östnyländsk dialekt sade att livet mest är att ”ita, såva, arbita, ita, såva, arbita”. Ju äldre jag blir desto starkare blir insik­ ten om att dessa tre grundsaker i livet är långt ifrån självklarheter. När det gäller arbete kan man med fog säga De allra flesta av oss att det är en del av vårt välmående och vår id­ har behov av att vara ent­itet. Arbete tryggar del av ett större sammanockså att vi hör till en hang. gemenskap, de allra flesta av oss har behov av att vara del av ett större sammanhang. Vi vill vara delaktiga och dra vårt strå till den gemensamma stacken. Den samhälleliga aspekten beträffande arbete och vikten av kunniga och välmående arbets­ tag­are kan inte nog poängteras. Utan arbetande finländare lyckas vi inte upprätthålla den välfärd vi har idag. En tickande bomb i vårt samhälle är att det föds för få barn. Vi upplever redan idag en växande arbetskraftsbrist inom många branscher och exempelvis vårdsektorn har redan en längre tid slagit larm om annalkande stora problem på grund av brist på personal. Men också inom den privata sektorn meddelar företag att det största hindret för tillväxt är brist på kunnig arbetskraft. Att allas insats behövs är ett gott argument för att skapa en så flexibel och inkluderande arbetsmarknad som möjligt. Förutsättningarna måste skapas för olika typer av arbete. Alla varken kan eller vill jobba heltid. I Finland

har vi en on-off arbetsmarknad som skiljer från de övriga nordiska länderna. Antingen jobbar man heltid eller så jobbar man inte alls. Det här är varken vettigt eller försvarbart rent samhällsekonomiskt. Ibland krävs det också andra typer av morötter i form av socialpolitiska satsningar eller att olika stödsystem sammanjämkas för att möjliggöra arbete. Skattepolitiken är ett viktigt redskap då det gäller att sporra och möjliggöra. Andra hinder som ska röjas kan finnas på arbetsplatsnivå. Men jag tror att de största hindren gäller våra attityder och bristen på insikt. Mycket är redan i dag möjligt att göra för att också personer med olika typer av funktionsnedsättningar ska kunna delta i arbetslivet på egna villkor. Partiellt arbete är en möjlighet flera borde kunna använda sig av. Vi har alla ett ansvar då det gäller att skapa en inkluderande arbetsmarknad. Politiker ska sköta frågor som hör till deras bord, organ­is­at­ ioner som arbetar för och med personer med olika funktionsnedsättning har en viktig roll både då det gäller att sprida information och att fungera som initiativtagare till nya mer in­ kluderande arbetsmarknadsmodeller. Företag, offentliga sektorn och tredje sektorn och deras anställningspolicy är givetvis avgörande för hur vi lyckas. Till syvende och sist handlar det om vilja. Vilken typ av arbetsmarknad vill vi skapa? För en sak är säker, allas arbetsinsats behövs på en arbetsmarknad som kännetecknas av arbets­ kraftsbrist. Och alla har rätt att vara inkluderade. Egentligen är konstaterandet ”ita, såva, arbita, ita, såva, arbita” inte så illa. Livet är en helhet och självklart hör också andra viktiga saker till ett gott liv. Men för många är arbete en del av ett gott liv. Därför är det viktigt att vi alla på våra håll gör allt vi kan för att inkludera flera på arbetsmarknaden. •

Funktionsrätt i samarbete • 3/2021 • 5

PERSONPORTRÄTT

Direktörens dörr är öppen Kårkullas nyutnämnda samkommunsdirektör Otto Ilmonen har axlat ett ambitiöst uppdrag. Under hans ledning ska en av Svenskfinlands största arbetsgivare hitta sin roll i vårdreformen, och samtidigt skaka av sig ryktet som en bråkig organisation efter vårens uppmärksammade ledarskapskris. Den världsförbättrande byråkraten är redo att anta utmaningen. Text: Mikaela Remes, Matilda Hemnell ∙ Foto: Jan-Christian Stenroos

6 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2021

Funktionsrätt i samarbete • 3/2021 • 7

Mikaela Remes

Sedan samkommunsdirektör Otto Jobbar för transparens Ilmonen tog över hörnrummet i Kårkulla-­ När Otto Ilmonen berättar om sig själv talar han administrationens byggnad i natursköna Kirjala gärna om sina värderingar. i Pargas har många varit nyfikna på Ilmonen – Rättvisa och jämlikhet är viktiga för mig. och hans visioner. Han är ivrig och beredd att Det låter kanske lite banalt, men jag vill jobba kavla upp ärmarna, men öppen med att han än för ett bättre samhälle. så länge inte har svar på alla frågor. Som den byråkrat och administratör han är, Den nya samkommunschefen må ha ringa är det genom att påverka processer, strukturer erfarenhet av specialomsorgen, men är här för att och tjänster som han vill förbättra världen. Han lära sig. Arbetet med att fördjupa sig i området säger sig se värdet av ett tvåspråkigt samhälle, börjar med resor ut till Kårkullas regionala org­ och vikten av tjänster på det egna modersmålet. an­isationer för att komma närmare det praktiska Ilmonen kommer från en helt finskspråkig arbetet och människorna som jobbar på fältet. familj, men det svenska har präglat en stor del Det var Kårkullas av hans liv, alltsedan meningsfulla arbete han hade ‘en jätteför personer med bra svenskalärare Våra medarbetare ska i gymnasiet’. Livet funktionsnedsätt­ ningar som fick har fört honom på våga komma fram h o n o m a t t s ö ka militärtjänstgöring i och berätta om eventuella posten, efter att hans Dragsvik och studier före­gångare avgick i vid Åbo Akademi. missförhållanden. våras samband med I mitten av 90-talet en förtroendekris var han även bosatt som fick en hel del i Malmö med sin spaltutrymme i de finlandssvenska medierna. svenska fru i flera års tid. Där jobbade han med Intrycket efter fem jobbveckor har varit bra, miljöförvaltning, och miljö och hållbarhet är och Ilmonens första tid på posten har inte över­ fortfarande saker som intresserar. skuggats av vårens stridigheter. Under åren har huvudfokus ändå skiftat – Jag har blivit väldigt fint emottagen. Enligt till sociala frågor. Ilmonens senaste arbetser­ min uppfattning har media utmålat läget mer farenheter kommer från tiden som social- och allvarligt än det varit i praktiken. Jag har upplevt hälsovårdsdirektör i Pargas, varefter han flyttade att stämningen här varit god och kollegorna är över till förvaltningsuppgifter vid Åbo Akademi. trevliga, konstaterar han. Ilmonen trivdes i universitetsvärlden, men insåg att han saknade det kommunala.

8 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2021

KONST. Pyssel till äran av 60-åriga Kårkulla på huvudkontoret i Pargas.

Otto Ilmonen jobb: Kårkullas samkommunsdirektör. bor: I Pargas. familj: Fru, tre barn i tonåren samt hundarna Basir och Benny. utbildning: Politices magister från Åbo Akademi. tidigare arbetserfarenhet: Kommunsekreterare med ansvar för bildnings- och personalfrågor i Korpo, Pargas social- och hälsovårdsdirektör och planerings- och utvecklingschef vid Åbo Akademi. kopplar av: Med hundpromenader och genom att lyssna på böcker och podcasts, främst om amerikansk politik.

– Jag gillar att jobba med frågor kring hur man förser människorna med bra service i deras vardag. Som samkommunsdirektör vill han vara en chef som är lätt att närma sig. – Jag strävar efter att alltid ha min dörr öppen när jag inte sitter på möte. Ilmonen medger att den isolerade platsen i hörnet av KårkullaDet finns ett stort byggnaden gör ho­ intresse i regionerna nom något obekväm. Därför försöker han att bevara den svenskspråkiga genom olika interna servicen och kunskapen som kanaler kommunicera för personalen att det samlats i Kårkullas enheter. är fritt fram att höra av sig. – Våra medarbetare ska våga komma fram och berätta om eventuella missförhållanden. De ska också känna att de kan kommunicera med sina chefer. Jag hoppas att vi har en sådan kultur. Ilmonen vill lyssna på olika åsikter innan han tar beslut och försöker jobba för ökad öppenhet och genomskinlighet inom organisationen. – Tiden får visa hur bra jag lyckas. Saker har ju alltid flera sidor, så det är svårt att säga att man ska vara objektiv. Men jag tycker det är viktigt att fatta faktabaserade beslut som gynnar organisationen som helhet. Brukarna ska inte beröras Otto Ilmonens arbete kommer att präglas av social- och hälsovårdsreformen – eller välfärdsre­ formen, som han hellre kallar den. För Kårkullas del innebär reformen stora förändringar: från och med början av år 2023 slutar samkom­mun­ en existera som en självständig organisation och blir en del av de blivande åtta tvåspråkiga välfärdsområdena där verksamheten i nuläget finns.

Kårkulla hoppas på att få fortsätta förse sina klienter - eller brukare, som organisationer kallar dem - med service. Huruvida det går vägen avgörs när de tvåspråkiga regionerna tar beslut om hur de vill ordna sina svenskspråkiga tjänster, och vad lagen möjliggör. Det förberedande arbetet är ännu i startgroparna. Ilmonen förhåller sig ändå optimistisk till att Kårkullas funktioner kommer att behövas i framtiden. – Jag har upplevt att det finns ett stort intresse i regionerna att bevara den svenskspråkiga servicen och kunskapen som samlats i Kårkullas enheter. Var annars skulle man hitta duktig och specialkompetent svenskspråkig personal? Hur lösningen för den svenskspråkiga spe­ cialomsorgen än kommer att se ut är målet att övergången till välfärdsområdena blir så smidig som möjligt. – Förhoppningen är att våra brukare berörs så lite som möjligt av det här. Samma hoppas vi för personalen som varje dag gör sitt viktiga arbete. Servicen får inte bli sämre, den ska helst bli bättre. Ett viktigt fokusområde i samband med re­ form­en är Kårkullas personal och dess välmående. – Då man vetat så lite och informationen varit knapphändig har det lett till oro och frågor. Vi måste jobba med att informera personalen och tillsammans fundera på lösningar, säger Ilmonen. ”All publicitet är inte bra publicitet” Samkommundirektörens höst har fått en rivstart i och med budgetarbete och vårdreformsfrågor­ na, vilket är ungefär som Otto Ilmonen hade förväntat sig. Däremot har personalsituationen inom specialomsorgen kommit som något av en överraskning. – Låt oss säga att läget inom alla delar av Kårkulla inte är det vi önskar att det skulle vara. Det kommer att kräva en del av min uppmärk­ samhet, säger han. →

Funktionsrätt i samarbete • 3/2021 • 9

Kårkulla samkommun • Kårkulla är en samkommun som upprätthålls av alla landets 33 svensk- eller tvåspråkiga kommuner, med verksamhet i hela Svenskfinland. • Dess uppdrag är att erbjuda svenskspråkig service för personer med intellektuell eller annan funktionsnedsättning. I verksamheten ingår bland annat specialomsorg, rehabilitering, boende och arbetskliniker. • Samkommunen styrs av ett fullmäktige med 58 politiskt valda ledamöter. Nyland, Åboland och Österbotten har särskilda nämnder. • Social- och hälsoreformen innebär att Kårkulla år 2023 ska upplösas i sin nuvarande form och

Det här är förstås inte bara Kårkullas problem, då hela social- och hälsovårdssektorn tampas med brist på personal. Ilmonen medger att det inte finns några snabba lösningar på problematiken, men säger att man hela tiden jobbar stenhårt med rekryteringsfrågor. Under sina första veckor på posten har Otto Ilmonen kallat samman en arbetsgrupp för att hitta åtgärder och avsikten är att satsa på personalens kompetens och arbetsvälmående. – Dels handlar det om att förbättra situ­at­ ion­en på kort sikt, dels hur vi på längre sikt kan jobba för att fler vill utbilda sig i branschen och arbeta inom specialomsorgen. Många som gör det här jobbet har ett engagemang för sektorn, men de behöver också rimlig ersättning och uppskattning. En åtgärd som vi föreslår i vår budget är en löneförhöjning för våra närvårdare. En annan faktor som har betydelse för rekryt­ eringen är den offentliga bilden av Kårkulla. Han hoppas att allmänheten framöver får associera Kårkulla med exempelvis dess synpunkter på vårdreformen, framför interna bråk. – All publicitet är inte bra publicitet. Vi ska bli bättre på att lyfta vår egen svans och visa att vi gör ett bra och meningsfullt arbete. Nu vill Ilmonen blicka framåt. Kårkullas nya förtroendevalda inleder sitt värv i oktober och i relation till dem hoppas han kunna skapa en stämning att alla jobbar mot samma mål. Samtidigt försöker han vara ödmjuk inför sitt uppdrag på ett fält där han tillsvidare är novis. – De som sitter i ledningsgruppen och i våra regionala organisationer kan det här bättre än jag, och därför hoppas jag på gott samarbete. Han är medveten om att en samkommunsdi­ rektör inte heller kan blanda sig i organisationens alla detaljer. – Det är viktigt att man håller sig till arbets­ fördelningen och låter cheferna och experterna

10 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2021

omsorgstjänsterna administreras av åtta tvåspråkiga välfärdsområden. • Kårkulla har omkring 1 000 anställda och en budget på cirka 60 miljoner euro. Centraladministrationen finns i Kirjala i Pargas. • Misstroendekrisen inom Kårkullla skapade rubriker i årsskiftet 2020–2021 då samkommunens styrelse och fullmäktige var splittrade i frågan om förtroendet för samkommunsdirektören. Också ett femtiotal anställda riktade en protestskrift mot ledningen. Händelserna ledde till att dåvarande samkommunsdirektör Sofia Ulfstedt avgick i februari.

på de olika nivåerna göra sitt, utgående från sin kompetens och sitt mandat. Själv måste man försöka fokusera på det övergripande, även om det ibland kan vara svårt att hålla tassarna borta från det operativa. Otto Ilmonen ser med tillförsikt på Kårkullas framtid – både när det gäller hans eget arbete och organisationen som helhet. – Jag vill gärna tona ner osäkerheten. Saker ordnar sig, även om vi inte ännu exakt kan säga hur. •

noterat Över 100 fullmäktigeledamöter har lovat jobba för kommuninvånare med funktionsnedsättningar I våras samlade funktionshinderförbundens kampanj En kommun för alla sammanlagt 281 kommunalvalskandidater som lovade jobba för alla kommuninvånare, inklusive dem med funktionsnedsättning. Av kandidaterna blev 112 invalda i kommun- eller stadsfullmäktige. Ytterligare 64 fick en suppleantplats. En lista på de invalda kandidaterna hittas på samsnet.fi. Målet med kampanjen var att lyfta fram viktiga funktionshinderfrågor och öka kunskapen om funktionsnedsättningar inför kommunalvalet. Många beslutsfattare är välvilligt inställda till funktionshinderfrågor, men saknar fördjupad kunskap. Bakom kampanjen stod de finlandssvenska funktionshinderorganisationerna: SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder och dess medlemsförbund FDUV, FMA – Funktionsrätt med ansvar, Förbundet Finlands Svenska Synskadade, Svenska hörselförbundet och Psykosociala förbundet.

JURISTEN HAR ORDET sofia jernström

Marica Nordman

skribenten jobbar som juridiskt ombud på SAMS

Flaskhalsar i demokratin I våras blev SAMS juridiska verksamhet antagen till jubileumsfonden Sitras utbildningspro­ gram, som fokuserar på flaskhalsar i demokratin. Inom ramen för programmet försöker vi lösa utmaningen kring kommunernas funktionshinderråd – hur deras roll i kommuners beslutsprocesser kunde göras effektivare, och på så sätt öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. I vår lagstiftning stadgas det att alla kommuner ska ha ett eget eller gemensamt funktionshinderråd för att garantera möjligheterna för pers­ oner med funktionsnedsättning att delta och påverka. Hur rådet hörs och Kommunerna kan har möjlighet att påverka varierar ändå mycket i de olika kommunerna. spara en hel del pengar Råden har potential att vara en viktig del av beslutsprocesser, men de glöms lätt bort när det är dags att ta beslut i kommunerna. Det här om funktionshinderfrågorna behöver inte bero på ignorans, utan kan exempelvis ha att göra med beaktas från första början. små resurser eller oförståelse för att nästan alla samhällsfrågor berör funktionshinderfältet på något sätt. I idealfallet skulle råden automatiskt i ett tillräckligt tidigt skede beaktas i processer, vilket i sin tur skulle leda till bland annat tillgängliga lösningar, rättvisa, jämlikhet och bättre attityder. Att det finns problem med att personer med funktionsnedsättning ska få sina röster hörda i samhället är ett faktum, och därför behövs verktyg för att förbättra det rådande läget. I vårt arbete för att hitta nya sätt att förbättra samarbetet och växelverkan har vi hittills bland annat intervjuat och diskuterat med medlemmar i olika funktionshinderråd och med andra sakkunniga. Sitra har stått för utbildning och fasiliterande workshops som hjälpt oss att skapa en helhetsbild av läget – vi har insett att problemet är mångfacetterat och att det inte finns en enda lösning. För att öka rådens inflytande måste initiativ komma från råden själva, med också från tjänste­ män, beslutsfattare och chefer inom kommunens organ. Det vore viktigt att beslutsfattarna skulle förstå vilken resurs funktionshinderråden är, och att kommunerna kan spara en hel del pengar om funktionshinderfrågorna beaktas från första början. När vi gjorde en analys av intressenter inom området insåg vi att det finns få intressenter med stort engagemang för dessa frågor som samtidigt även skulle ha mycket makt. Speciellt nu i och med att de nya kommunfullmäktige inleder sitt jobb är det viktigt att ge synlighet till detta problem. Medan vårt projekt ännu söker sin slutliga form kan vi konstatera att ändring på inbyggda system kräver långsiktigt arbete och breda axlar. Vi har insett att vårt projekt och våra upptäckter kan fungera som ett bra startskott till en ändring i systemet. Därför är vi glada över att vårt projekt har tagits emot positivt och att intresse för att fortsätta med detta arbete finns, även efter att vårt Sitra utbildningsprogram tar slut i december i år. Inom utbildningsprogrammet har vi även fått lära känna personer som arbetar med andra projekt som tangerar liknande problem, men med andra minoriteter eller människor som målgrupp. Att få byta och lufta tankar med de här människorna har varit otroligt intressant och ögonöppnande. Engagemanget för att göra vår demokrati mer delaktig är enormt. Därför är det viktigt att det finns plattformar för att mötas och lära oss av varandra. •

Funktionsrätt i samarbete • 3/2021 • 11

ARBETE

Tillbaka på kontoret med blandade känslor På många arbetsplatser kallas anställda i höst tillbaka till närarbete på kontoret. Många glada återseenden är att vänta, men enligt arbets­ hälsoexpert kan också ångest och obehandlade konflikter komma upp till ytan.

Shutterstock / Panda_golik

Text: Eva Lamppu

I höst byts en lång period av distansarbete så som är seniorkonsult vid Arbetshälsoinstitutet. småningom ut till närarbete eller en hybridmo­ För en del kan det kännas rentav svårt att dell, där anställda delvis fortsätter att jobba hem­ återvända till kontoret och interagera med kolle­ ifrån men också träffas på kontoret. En del har gorna. Viktigt är att nu ta itu med diskussioner sett länge fram emot om både personalens att träffa kollegor, och arbetsgivarens men de finns också önskemål och behov. Många har upplevt anställda som känner – Man måste ta ångest över att lämna fram gemensamma det omöjligt att ta upp en lugn hemmamiljö. spel­regler och ha en känsliga saker via internet. Viktigt är att förstå plan för den nya situ­ att människor har oli­ ationen på kont­oret. ka behov, och att alla Det behövs en gemen­ känslor inför förändringen är normala, säger sam förståelse för vilka arbetsuppgifter som expert. kräver närvaro och vad vi kan göra hemifrån. – Vissa är nervösa, då distansarbetet hemma har känts skönt och lugnt. Man har sluppit Ett pussel för arbetsgivaren besvärliga samarbeten, eller så är man mindre Finländare har i regel trivts med distansarbete social. Andra är däremot väldigt glada över att och många önskar fortsätta på distans åtminst­ återgå till närarbete, kanske har de känt sig one delvis. För arbetsgivaren blir det ett pussel att understimulerade socialt, säger Anna Tienhaara, ta fram en fungerande hybridmodell för arbetet.

12 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2021

5 tips för att orka på jobbet i höst Begrunda: vad hoppas du av arbetslivet just nu? Hur kan och vill du jobba efter corona­ perioden? Ta tid för att reflektera över dina egna behov. Diskutera dina önskemål med kollegor och förmän. När alla tänkt igenom hur ett hybrid­ arbete fungerar bäst för egen del kan man ta gemensamma beslut. Upprätthåll vanor och rutiner som stöder ditt välmående generellt, också utanför arbetet. Alla behöver någon form av balans i livet. Försök hitta ett sätt att slappna av. Notera också det positiva med din situation och det goda med hybridarbete. Vad får dig att känna dig bra och inspirerad? Hur gynnas du av att jobba på distans, vilka fördelar finns med att träffa kollegor på kontoret? Det är tungt för alla att endast tänka på utmaningar.

Anna Tienhaara efterlyser också tid för ut­ vecklingsarbete som inte blivit av under coro­ napandemin. Det gäller att ta tag i frågor som av en eller annan orsak blivit obehandlade under en intensiv period av distansarbete, till exempel när det gäller arbetsatmosfären. – Under pandemin har man på många arbets­ platser främst fokuserat på få arbetet gjort. Nu när man har möjlighet att träffas igen är det bra att reservera tid för diskussion om samarbete och stämningen i gruppen överlag, säger Tienhaara. Hur tror du att distansarbetet har påverkat konflikthanteringen på arbetsplatserna? – Jag tror konflikter har varit svårare att hantera, eftersom många upplevt det omöjligt att ta upp känsliga saker via internet. Det har upplevts lättare att tala om sakfrågor och arbetsuppgifter. Det kan också ha varit svårt att ta upp frågor som inte finns på agendan för ett videomöte, säger Tienhaara, som stöder organisationer till

exempel med att lösa konflikter eller ta fram nya samarbetsmodeller. Alla ska känna sig hörda Tienhaara har en fingertoppskänsla att många känner sig trötta efter en lång coronaperiod. Otaliga frågor kan bubbla under ytan. – Tiden och energin har varit knapp för att till exempel diskutera fördelningen av arbets­ uppgifter, ansvar och hur man mår som grupp. Mycket kan ha blivit otydligt under en längre tid. Nu när diskussioner förhoppningsvis inleds är det avgörande att alla känner sig hörda, un­ derstryker konsulten. – Det svåra kan vara om det bara finns en sanning – till exempel att distansarbete är det enda alternativet, eller att man ska vara på kont­ oret så mycket som möjligt. Sanningen ligger någonstans mitt emellan. Det är viktigt att alla blir hörda och att allas åsikter accepteras, säger Anna Tienhaara. •

SAMS 10 - JUBILEUMSFEST 15.10.2021 CLARION HOTEL HELSINKI Anmälan är nu öppen på lyyti.in/SAMS10 Mera information finns på samsnet.fi

Funktionsrätt i samarbete • 3/2021 • 13

ARBETE

”Samhall bryter utanförskap”

I 40 år har svenska statsägda Samhall gett arbete åt personer med funktionsnedsättning. Samtidigt ska bolaget regelbundet bli av med sina anställda – tanken är nämligen att arbetstagarna samlar på sig erfarenhet som hjälper dem få sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. Det råder ändå olika åsikter om företaget lyckats med sitt uppdrag fullt ut. Text och foto: Birgitta Stolt ∙ Pressbild på Sara Revell Ford: Oskar Omne

14 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2021

Ali Uru sorterar persilja som skickas till restauranger och livsmedelskedjor.

Funktionsrätt i samarbete • 3/2021 • 15

Det är en lite småmulen sensommardag i − Utan oss skulle det inte funka för restau­ Stockholm, luften är krispigt kall och många rangerna. De är personer som Khalid och gänget har dragit på sig en varmare jacka. I svenska som gör att krögarna kan erbjuda mat av högsta stadsdelen Årstaberg finns Grönsakshallen kvalitet, berättar Eriksson. Sorunda – bland annat här jobbar personer som Alla fyra anställda säger att de trivs väldigt anställts av statsägda bolaget Samhall. bra på Samhall. De får utföra varierande arbets­ På Sorundahusets tak har områdeschef uppgifter och flyttas runt mellan olika statio­ Stefan Eriksson ner. Alla arbetar också samlat medarbetar­ för systerföretagen, na Carina Olsson, sjömatspecialisten Det bästa är att ha ett Khalid Mahmdi, Sadek Fiskhallen Sorunda jobb att komma till. och Fällmans Kött, Mosazei och Ali Uru. De har arbetat på som levererar råvaror Samhall i flera år. bland annat till svens­ − Jag arbetar med ka kungahuset. − Det är kul att komma till jobbet och träffa att bunta ihop olika grönsaker som kori­ander, persilja, salvia med flera. Vi sköljer, skär och sina kompisar. Det bästa är att ha ett jobb att plastar in dem. De ska sedan till restauranger, komma till. På julen blir vi bjudna på julbord livsmedelskedjor och flygplatser, berättar Khalid tillsammans med alla anställda, säger Carina Mahmdi. Olsson. − Det är viktigt att vi tvättar händerna och − Stefan är snäll, han är också glad och tydlig, alltid har handskar och skyddskläder. Vissa och så är han bestämd. Han säger; 'Carina, kom perioder har vi även haft munskydd, fyller Carina och gör det här,' skrattar hon med hänvisning Olsson i. till sin chef. Stefan Eriksson berättar att de arbetar mot storhushåll av högsta klass. Grönsakerna lever­ Arbetsförmedlingen avgör om man får jobb eras av odlarna och samhallmedarbetare packar På Samhall är frågan om arbetsförmåga var och ens privatsak, men för att få arbete via bolaget dem, för att sedan skicka dem för leverans.

16 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2021

ANSTÄLLDA PÅ SAMHALL. Områdeschef Stefan Eriksson med medarbetarna Carina Olsson, Khalid Mahmdi, Sadek Mosazei och Ali Uru.

Samhall kallar sig Sveriges viktigaste företag • Samhall AB:s uppdrag är att skapa meningsfulla och utvecklande jobb åt personer med funktionsnedsättning. Dess anställda väljs ut av Arbetsförmedlingen utifrån diagnos och arbetsförmåga, och varje person ska få individuellt anpassade arbetsuppgifter. • Bolaget verkar i hela landet bland annat inom städ, tvätt, logistik och fastighetstjänster. Under åren har man tillverkat möbler för Ikea och batterier för Ericsson samt försett Arlanda flygplats med städtjänster. • Samhall grundades som en stiftelse år 1980. Fram till år 2006 hade man egen industriproduktion, som sedan avvecklades, varefter Samhall blev ett bemanningsbolag. Samtidigt infördes vinstkrav. • Målet är att utbilda och utveckla de anställda, så att 1 500 medarbetare årligen kan ta sig vidare ut på den öppna arbetsmarknaden. • Bolaget får cirka 6 miljarder per år i statligt stöd – en merkostnadsersättning som ska täcka utgifterna bolaget har till följd av sitt arbetsmarknadspolitiska uppdrag. Omsättningen är cirka 9 miljarder svenska kronor. • Samhalls uppdrag har tidvis ifrågasatts, bland annat i och med att människor vittnat om att de blivit utan anställning – bland dessa personer med Downs syndrom och reumatiska sjukdomar. Samhall har beskyllts för att välja invandrare och andra anställda med mindre stödbehov för att utöka sin vinst. • Svenska regeringen gav i våras Arbetsförmedlingen ett år tid på sig för att gå igenom sina rekryteringsvillkor och utreda vilka människor som egentligen anställs på Samhall.

SKA RESA VIDARE. När grönsakerna är packade och klara ska de ut till restauranger, hotell och flygplatser.

Det är Arbetsförmedlingen som gör bedömningen om man passar för ett jobb på Samhall.

behöver man ha en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan negativt. Arbetsför­ mågan måste vara så pass nedsatt att man har svårt att få ett annat arbete. Personen ska vara inskriven som arbetssökande på Arbetsför­ medlingen, och det är myndigheten som gör bedömningen om man passar för ett jobb på Samhall. Samhallsanställda har sina arbetsuppgifter i företag som bland annat sysslar med städtjänster, lager, service, fastigheter, butikstjänster och omsorg. Vid Samhall anpassas arbetsmängden till arbetsförmåga: vissa arbetar heltid, andra 25 eller 75 procent och får exempelvis resten i sjukpension. Områdeschef Stefan Eriksson berättar att han medvetet sökt sig till just Samhall. Han hade en son som blev väldigt sjuk, och det har påverkat hans syn på livet. − Det är viktigt att människor får en chans. Vi försöker hitta de bästa möjligheterna och förutsättningarna för varje anställd, vi provar vad som funkar och inte funkar. Man får utbildning och intern praktik. Jag följer alltid med med­ arbet­arna och kollar att det fungerar på den nya arbetsplatsen. Vi tar oss en kort tur ned i produktionsdelen, där Ali buntar persilja och Carina och Sadek tar hand om vindruvor. Bilder på olika kryddor finns på väggen, för kännedom om vilken krydda som är vilken. Det är kallt i lokalen, och att arbeta där kräver att man byltar på sig rejält. En trappa ned finns grönsaker och frukt paketerat på hyllor, i väntan på att få köras ut med någon av de fyra gasbilarna, vars drivmedel produceras av rötslam och annat organiskt avfall. ”En del av kritiken är relevant, en del missvisande” I början av år 2021 fick Samhall en ny vd, Sara Revell Ford, som är civilekonom med 15 års er­ farenhet från näringslivet och tio års erfarenhet →

Funktionsrätt i samarbete • 3/2021 • 17

Självklart ska ingen bli utnyttjad.

Färska vd:n Sara Revell Ford har lång erfarenhet från näringslivet och idéburen sektor.

från idéburen sektor. Revell Ford har bland annat varit nationell chef för Svenska Röda Korset samt generalsekreterare för Friluftsfrämjandet, Sveriges största friluftsorganisation. På grund av coronapandemin har hon fått bekanta sig med sin nya arbetsplats genom att göra en digital resa från sitt hemmakontor landet runt, och har på så sätt besökt Samhalls alla 28 distrikt. Enligt Revell Ford handlar hennes uppdrag om att stärka organisationen. − Att få bryta utanförskap och skapa riktiga arbeten till människor med funktionsnedsätt­ ningar. Vi erbjuder 25 000 personer arbete och ger ett stort värde till både individer och samhället. Vi tar vara på den stora kompetensen som finns för att få en mer fungerande arbetsmarknad, säger hon över ett möte på Teams. Målet är därtill att 1 500 medarbetare årligen ska lämna Samhall och rekryteras av arbetsgivare på den öppna marknaden. Det har varit kämpigt under pandemin, men under fjolåret gick 1 134 personer som jobbat vid Samhall vidare till andra jobb, berättar Revell Ford. Enligt henne skulle många fler personer ha behov av ett arbete på Samhall än vad som kan sysselsättas i dagsläget – upp till ytterligare 150 000 personer. Till skillnad från andra företag påverkas anställningarna inte i lika hög grad av kon­junkt­ ursvängningar: till exempel sägs medarbetarna inte upp vid arbetsbrist – i stället försöker man hitta dem andra uppgifter att utföra. − De har en hög arbetstrygghet på Samhall. Förlorar vi ett uppdrag så möjliggör vi nya ar­ betsuppgifter för medarbetarna.

18 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2021

Samhall jobbar med personer som kan vara i utsatt ställning på arbetsmarknaden – hur ser man till att de får adekvat utbildning i sitt arbete och inte utnyttjas? − Vi erbjuder yrkesutbildning i vår egen skola till alla som behöver. Vi ger också löpande stöd för att alla ska känna att de mår bra på jobbet och klarar av det på bästa sätt. – Självklart ska ingen bli utnyttjad och vi säkerställer givetvis att det finns kollektivavtal på alla våra arbetsplatser. Om det skulle uppstå misstankar om att något inte står rätt till agerar vi direkt. Vi har också en bra dialog med fackliga organisationer. I våras rapporterade svenska programmet Uppdrag granskning att Samhall sållat bort ”svaga medarbetare” från sin rekrytering i jakten på affärer. Kritiker menar att Samhall har för stort fokus på ekonomiskt resultat och att man därav inte tar emot personer med omfattande funktionsnedsättningar, hur kommenterar du? − En del av kritiken mot Samhall är relevant, men en del är missvisande. Det är helt fel och oacceptabelt att försöka styra rekryteringen. Om det skulle ha hänt tar vi starkt avstånd från det. Det är också ett misslyckande varje gång en medarbetare mår dåligt eller känner att någon inte lyssnar. Här kan vi jobba ännu mer för att säkerställa vårt viktigaste mål: att finnas till för medarbetarna. Men Samhall klarar sitt uppdrag på ett bra sätt och de allra flesta medarbetare är nöjda. Det framkommer tyvärr inte alltid i medias rapportering.

FULLKOLL PÅ SORTER. På grönsakshallens vägg finns plakat med bilder på örterna för att hjälpa anställda sortera rätt.

– Sedan är det viktigt att veta ett vi inte delar ut någon vinst, utan det överskott som vi genererar stannar i företaget – dels för in­ vesteringar och affärsutveckling, dels för att utveckla medarbetare.

det. Vi ser bara att de har behov av ett anpassat arbete.

Finland har bestämt sig för att grunda ett nytt bolag för att sysselsätta partiellt arbets­f öra, med Samhall som förebild. Vilka lärdomar kan ni dela med er? Utredningar visar att mer än hälften av Samhalls anställda i dagsläget är födda utanför − Den viktigaste lärdomen är att det är värt Sverige. Exempelvis har nyanlända kvinnor det. Samhallmodellen bryter utanförskap på som inte behärskar språket tagits in, vilket ett fantastiskt sätt och skapar stor nytta för lett till att personer med funktionsnedsätt- medarbetare, kunder och hela samhället. Samtidigt ska man ha respekt för att det finns ningar bortprioriteras. Vad har hänt här? − Språksvaghet i svenska är inte en funktions­ utmaningar. Samhall liknar inget annat företag och det är många olika n e d s ä t t n i n g, o c h typer av hänsyn att ta därmed inte tillräck­ lig grund för arbete Den viktigaste lärdomen samtidigt. Det ställer stora krav på en tyd­ på Samhall. Hur är att det är värt det. lig organisation med arbetsförmedlingen förutsebara processer. gör sina bedömningar är de bäst lämpade att – Vi måste också svara på. Det är ett myndighetsuppdrag som hela tiden lära oss och utveckla det vi gör. Två ligger på Arbetsförmedlingen och inte vår roll tankar att ha med sig från början är hur man delar att ifrågasätta. kunskapen från organisationen till näringslivet Däremot ser vi att de medarbetare som vi brett – samt hur man ger bästa förutsättningar anställer har ett behov av ett anpassat arbete. för medarbetare att på ett tryggt sätt få nytt Vi kan inte ifrågasätta detta eller följa upp på arbete hos andra arbetsgivare. • Funktionsrätt i samarbete • 3/2021 • 19

ARBETE

Miljonsatsning öppnar nya dörrar till arbetslivet Visionen är att statsägda bolaget Välittäjä inom de närmaste åren ska kunna sysselsätta upp till tusen partiellt arbetsföra och personer med funktionsnedsättning. Inspiration tas från svenska Samhall, men budgeten är avsevärt mindre. En snäv tidtabell gör att tjänstännen får jobba på högvarv för att göra de storslagna planerna till verklighet. Text: Mikaela Remes • illustrationer: Shutterstock / ivector

– Vår utgångspunkt är att alla som vill och har arbetsförmåga ska kunna jobba. Folk ska få känna att de är en del av samhället och kan bidra till ekonomin, säger Elina Pylkkänen, understatssekreterare vid arbets- och närings­ ministeriet. Det är hon som ser över regeringens stora och långvariga projekt med målet att höja sysselsätt­ ningsgraden i Finland. En av dessa ambitiösa satsningar går i nuläget under arbetsnamnet Välittäjä Oy (fri översättning: Förmedlaren Ab), som planeras bli den inhemska motsvarigheten till statsägda arbetsförmedlingsbolaget Samhall i Sverige. Idén är att staten årligen investerar 25 000

20 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2021

euro per Välittäjä-anställd för att ge en person med nedsatt förmåga en arbetsplats där hen får stöd och utvecklas professionellt. Sedan säljer Välittäjä den anställdas arbetsinsats dit den behövs – till exempel till företag, organisationer eller kommuner. Investeringssumman kan låta stor, men är blygsam jämfört med de totalt 6,5 miljarder kronor som Samhall årligen får av den svenska staten. – När finska politiker hör summan säger de "Oj, så kan vi ju inte göra här". Men om man vill ställa ribban högt krävs investeringar, så är det helt enkelt, säger Jukka Lindberg, som är utvecklingschef vid Vates-stiftelsen som främjar

Bolaget Välittäjä • D et statsägda bolaget ska anställa partiellt arbetsföra och personer med funktionsnedsättning, också dem som nu lyfter invalidpension. • A rbets- och näringsbyråerna tar fram de långtidsarbetslösa som kan söka jobb från Välittäjä. • Välittäjä ska finansieras genom ett grundkapital på 20 miljoner euro från EU:s RRF-fond och ett årligt anslag på 10 miljoner. • Finansieringen av Välittäjä ska ingå i statsbudgeten för år 2022.

sysselsättningen av partiellt arbetsföra. När regering­ en Marin skrev in uppdraget att utveckla en finländsk Samhallmodell i regeringsprogrammet var Lindberg en av dem som bjöds in till det förberedande arbetet. Efter en 25 år lång karriär inom internationella in­ dustri­f öretag har han satt sig in i frågor som berör övergångsarbetsmarknaden, och har under flera års tid utforskat Samhallmodellen. Enligt honom är prislappen motiverad. – Arbetskraften inom Samhall har en lägre grad av arbetsförmåga och därför går man in med extra handledning och extra arbetskraft. I stället för två anställda måste man kanske använda fem för att få jobbet gjort. Det är den skillnaden som Varken nedskärningar staten betalar. i socialförmåner eller Avsikten är att skattelättnader har utvecklat satsningen betalar sig tillbaka på sikt. arbetslösheten i rätt riktning. – Stödbehovet minskar ju i takt att anställda får handled­ ning och en vana för jobbet. När anställda samlat på sig erfarenhet ska de sedan sporras att hitta jobb på den öppna marknaden. Erfarenheter från Sverige visar emellertid att många Samhallsanställda jobbar i över fem

år vid bolaget före de flyttar över till den öppna arbetsmarknaden. Modellen är alltså ingen snabbinsats. Ändå kan Samhalls betydelse för den svenska sysselsättningen inte förbises. – I Sverige har Samhall spelat en stor roll för sysselsättningsproblematiken. Men bolaget är förstås inte svaret på alla utmaningar, säger Lindberg. Vill undvika marknadsstörningar Varför har Finland vaknat upp till möjligheterna att sysselsätta partiellt arbetsföra nu, 40 år efter Sverige? Enligt Lindberg har Sverige länge haft en mycket aktiv sysselsättningspolitik jämfört med Finland. Man har investerat i arbets­f ör­ medling och aktivt stött människor i att hitta arbete. Den finska staten har i sin tur bedrivit en rätt passiv arbetsmarknadspolitik – utan större framgång. Varken nedskärningar i socialförmåner eller skattelättnader har utvecklat arbetslösheten i rätt riktning, menar han. – Man har försökt sig på aktivmodeller och att tvinga människor att hitta arbete. Nu har man insett att en lösning kunde vara att skapa lämpliga jobb, säger Lindberg. I Finland har personer med nedsatt arbets­ förmåga traditionellt anställts av stiftelser och organisationer genom exempelvis praktiker och rehabiliterande arbetsverksamhet. Enligt Lindberg har dessa lett till att en del gått vidare till jobb på den öppna marknaden, men långt ifrån alla. – Man har konstaterat att det inte sker till­ räckligt många övergångar. Politikerna har →

Funktionsrätt i samarbete • 3/2021 • 21

SAMS kommenterar I sitt utlåtande till arbets- och näringsministeriet om förslaget till lag om att grunda bolaget Välittäjä lyfter SAMS bland annat upp följande: 1. Även om bolaget ter sig som en lovande dellösning kan det inte bli det enda sysselsättande alternativet för personer med funktionsnedsättning. Också andra insatser behövs för att trygga en inkluderande arbetsmarknad.

2. Det är viktigt att alla har lika möjligheter. Om målgruppen tolkas alltför snävt finns risk för att olika funktionsnedsättningar inte beaktas på ett jämlikt sätt. Redan i dag faller exempelvis en del personer med sällsynta sjukdomar mellan stolarna.

därför kommit fram till att staten måste göra något, säger han. Tanken är ändå att statsbolaget Välittäjä ska kunna fungera ihop med de organisationer som redan i nuläget erbjuder jobb till partiellt arbetsföra. – Välittäjä är en del av lösningen, men strat­ egin för sociala företag och mer målinriktad och bättre resurserad utveckling inom övergångs­ arbetsmarknaden är lika viktiga, säger Lindberg. – Vi vill inte orsaka problem för de nuvaran­ de aktörerna. Vi ska inte ersätta dem, snarare komplettera utbudet, understryker understats­ sekreterare Elina Pylkkänen. Eftersom staten måste kunna erbjuda sina tjänster i hela landet kan samarbete mellan Välittäjä och organisationerna bli aktuellt särskilt när det gäller regionala lösningar. Inom vilka branscher Välittäjä kommer att fungera är ännu en obesvarad fråga. Också här gäller principen om att inte konkurrera ut ex­ isterande tjänster, utan hellre sikta mot nytt. – Vi satsar på växande marknader. Till exempel är cirkulär ekonomi ett intressant område. Vi tittar också på branscher med arbetskraftsbrist.

22 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2021

3. Svenskspråkig verksamhet och information bör finnas från start. Svenskspråkiga ska kunna delta och få jobb på lika villkor. Det innebär bland annat krav på arbets­möjligheter i glesbygden och handledning på svenska.

En möjlighet är även att ta över delar av en ar­ betsprocess som ett företag själv inte vill ta hand om, säger Pylkkänen. Tight tidtabell Också om experterna sneglar på grannlandet är avsikten inte att skapa en exakt kopia av Sam­ hall. Snarare vill man ta de bästa bitarna och slippa svenskarnas problem – till exempel kritiseras Samhall för oklarheter i rekry­ teringen då "friskare" personer anställts för att höja företagets produktivitet och ge mer vinst. Enligt Lindberg är det viktigt att ta lärdom av svenska systemets brister. – Om Samhall skulle startas i dag skulle mycket göras annorlunda, brukar led­ ningen säga. Därför ska vi inte titta alltför mycket på vad de håller på med nu, utan vad de ska göra i framtiden. Vi måste ta problemen och utvecklingskraven i beaktande, säger Jukka Lindberg. Av allt att döma är tidtabellen för den finländska motsvarigheten ytterst

Det är viktigt att ta lärdom av svenska systemets brister.

tight – bolaget Välittäjä borde nämligen stå startklart redan nästa år. Ännu finns stora frågor att lösa, exempelvis exakt vilka målgrupper som ska sysselsättas och hur många ska få jobb. – Det finns mycket att göra inom en kort tid, och den lagliga aspekten måste skötas på rätt sätt. Men jag förstår att det måste också finnas flexibilitet att justera detaljer efter hand, säger Lindberg. Enligt Elina Pylkkänen vid arbets- och närings­min­ isteriet ska de lagliga förutsättningarna för att grunda institutionen träda i kraft vid årsskiftet och verk­ samheten sätts i gång när vd och annan personal har rekryterats. Hon tror emellertid inte att Välittäjä blir full­ ändat genom ett trollslag. När formaliteterna är klara testas modellen först med några hundra personer. Det är "learning by doing", som hon beskriver det. Ändringar på vägen är alltså att vänta – inte minst när det gäller namnet. Slutprodukten lär nämligen inte heta Välittäjä Oy. – Vi vill ha ett informativt namn som fungerar på finska, svenska och engelska, konstaterar Pylkkänen. •

noterat Diskrimineringsombudsmannen: Negativa attityder lever kvar eftersom massmedierna upprepar dem De traditionella medierna förstärker fortfarande negativa attityder mot personer med funktionsnedsättning, skriver Diskrimineringsombudsmannens kommunikationschef Maria Swanljung i myndighetens blogg. Mångas uppfattning om funktionsnedsättningar grundar sig uteslutande på mediernas rapportering, eftersom minoriteten fortfarande är underrepresent­ erad bland annat i arbetslivet. I västvärlden ses funktionsnedsättningar ännu i dag som en personlig tragedi och ett misslyckande och tilldelas snäva roller i media, skriver Swanljung. – Personer med funktionsnedsättning framställs i medierna antingen som hjälplösa, beroende offer eller som modiga överlevare och hjältar. Gemensamt

för olika framställningar är att funktionsnedsättningar ses som en avvikelse från normen och att personer med funktionsnedsättning skildras som bristfälliga människor. Mediernas framställningssätt har ett enormt inflytande på hur människor ser sig själva och hur de behandlas i samhället. Bilden kan åtgärdas genom att på ett mångsidigt sätt ta med personer med funktionsnedsättningar i all rapportering: - Som anställda, studerande, sakkunniga eller användare av olika tjänster, precis som alla andra, skriver Swanljung. Läs hela texten på Diskrimineringsombudsmannens blogg: syrjinta.fi/sv/blogg

Funktionsrätt i samarbete • 3/2021 • 23

ARBETE

”Vi tänker inte med våra ögon” Om man har fått en synnedsättning i livet måste man lära sig att förhålla sig till de egenskaper man har och bli vän med det faktum att man ser dåligt. Det är grunden till att kunna ta plats i arbetslivet, säger författaren Krister Inde. Text: Helene Wallin

– Det krävs att du bearbetar det rent mentalt för att du ska kunna genomföra dina drömmars mål, träffa kvinnan i ditt liv, resa och få det jobb du vill. Drömmarna tar ju inte slut, även om man förlorar sin syn. Det säger författaren och föreläsaren Krister Inde, som fick dia­ gnosen Lebers sjukdom som 19-åring. I boken Se dåligt – Må bra delar han med sig av sin livserfarenhet. Hur han förlorade fotfästet i tillvaron, men lade ned hela sin själ i att bli vän med situationen. Boken har översatts till tolv språk och blivit en inspirationskälla för personer med synnedsättningar världen över. – Det är en stor omställning att förlora sin syn. Som att sörja en vän som gått bort. Frågorna är många. Varför drabbar detta mig? Varför kan inte läkaren hjälpa mig? Hur ska jag klara mig nu? Man måste låta sorgen ta tid, men sedan måste man bestämma sig för att gå vidare. Jag säger inte att det är lätt, men det går. I den resan spelar stödet från familjen och vänner en stor roll, särskilt un­ Med bra hjälpmedel kan der den första tiden när man bli nästan vad man det hänt. – Deras viktigaste vill i dagens samhälle. uppgift är att säga, att det som hänt, det har hänt och att du duger som du är. För när man förlorar sin syn känner man sig mindre värd, och skäms ofta för sin synnedsättning. Förebilder som tror på en och sporrar en är också viktiga. För Kristers del var det den blivande socialministern Bengt Lindqvist som fick honom att börja läsa pedagogik vid Uppsala universitet på 1960-talet. – På den här tiden sjukpensionerade blinda sig eller blev borstbindare, men det var inget alternativ för mig. Bengt sade att de skulle bli svårt att studera, vilket triggade mig. Jag var tvungen att klara av studierna, och han visste att jag skulle ta utmaningen. Hjälpmedel, träning och rehabilitering är alla sätt att lösa det praktiska, medan man i diagnos­ föreningar möter människor i samma situation. – Det viktigaste är dock att komma ut ur skåpet och bli vän med faktumet att man ser dåligt. Be om

Privat

Krister Inde ålder: 74 bor: Karlstad, Sverige familj: Fru, tre vuxna döttrar och 7 barnbarn gör: Egenföretagare och författare, synpedagog och hedersdoktor senast lästa ljudbok: Trubbel om Olle Adolphson gillar att: Motionera och umgås med bra folk favoritcitat: Förtvivla ej, men om du gör det: arbeta vidare i förtvivlans mod.

hjälp när man behöver veta vilken buss man skall stiga på, förstå att man inte är sina ögon. Tänka: ”Mina ögon är dåliga, men jag är bra.”

i Värmland och delägare till ett vårdbolag med 3 500 anställda. – Ingen har någonsin frågat mig om synen på en arbetsintervju. När jag sökte jobbet som copywriter ville de veta om jag kunde skriva, Var beredd att arbeta hårt Om man kommit så långt att man accepterar sina det var ju det jag skulle göra. Det innebär inte egenskaper kan man skriva ned sina styrkor och att livet varit en dans på rosor, att lära sig leva svagheter tillsammans med någon man litar på, med en synnedsättning är en process som pågår och fundera på vad man vill sysselsätta sig med, hela livet. menar Krister Inde. En av utmaning­ – Kan jag lära mig arna man möter som skriva på ett tangent­ Mina ögon är dåliga, men synskadad är att hit­ bord utan att titta på ta en roll i arbetslivet jag är bra. tangenterna, kan jag där man kan använda utveckla idéer och tan­ sina kunskaper och erfarenheter i en ny kar? Vad är jag bra på och vad vill jag och vad ska jag utbilda mig till? funktion. En erfaren arkitekt kan till exempel Man kan inte stanna där man är utan behöver bli arbetsledare för en grupp arkitekter och hålla en uppgift. Kan jag studera även om jag inte kan i tidsscheman och ekonomi, medan en chaufför läsa, och hur gör jag för att kunna läsa bättre? kan utveckla och styra verksamheten logistiskt Vilka böcker gillar jag och hur kan jag använda och ekonomin, vara den drivande utan att själv mina hjälpmedel? behöva rita huset. Alltför många personer med synproblem – Det går, andra har gjort det innan. Utgå från och andra funktionshinder stannar utanför att det mesta går att lösa med teknik och ergo­ arbetslivet. Så behöver det inte vara. nomi, och fundera på vad dina kolleger behöver – Det är väldigt stor skillnad på vad jag kan veta om din synnedsättning. Tänk också på att göra nu, mot vad man kunde göra när jag blev vi som ser dåligt måste kompensera genom att synskadad. Med bra hjälpmedel kan man bli jobba hårdare, och att vi använder både humor nästan vad man vill i dagens samhälle, förutom och begåvning i samarbetet med andra. långtradarchaufför. I min diagnosförening – Jag har en perifer syn och kan bara läsa 100 träffar jag många människor som fortsätter att ord i minuten på två centimeters avstånd medan vara kapitalförvaltare, ekonomer eller lärare en seende kan läsa 300 ord i minuten. Jag måste trots att de har dålig syn. jobba tre gånger så mycket eller klokare. Krister Inde har själv haft en mängd olika jobb. Att aktivt arbeta med sin självbild är ändå När han blev färdig synpedagog arbetade han grunden i att kunna ta plats i yrkeslivet. För vid Socialstyrelsen tillsammans med ögonläkare Krister Inde skedde det här inom rörelsen People för att introducera svenskarna med syn­centr­ first. aler, där synskadade kan möta professionella – Där jobbar man med hur man ser på sig rehabiliterare. De moderna metoder han pre­ själv, vilket innebar att jag blev en man med senterade fick stor betydelse för hur man arbetar synskada, inte som en synskadad man. Att inte med människor som ser dåligt idag. se 100 procent är bara en egenskap av många vi Inde har också varit rektor, copywriter och har, och det gör inte oss till sämre människor. skribent, vd för ett kommunalt utvecklingsbolag Vi tänker inte med våra ögon. • Funktionsrätt i samarbete • 3/2021 • 25

LÄTTLÄST

Ett arbete ska ge lön Det här numret av FUNK. handlar om arbete. Vi får bland annat fått läsa om Kårkullas nya chef, Otto Ilmonen. Han kallas för samkommunsdirektör. Otto vill jobba på Kårkulla för att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska få bra service och stöd. Han vill göra servicen på Kårkulla ännu bättre, bland annat genom att anställa mera personal. I den här tidningen berättar vi också om Välittäjä Oy. Det är ett bolag som staten grundar för att ge jobb åt människor med funktionsnedsättning.

På Samhall jobbar människor till exempel med att städa, tvätta kläder och packa varor. I tidningen har vi träffat Carina Olsson, som packar örter. De skickas sedan till restauranger. Nyfiken på jobb? Om du själv vill hitta arbete börjar du med att söka information om jobb som du är nyfiken på. Du kan få hjälp av en handledare. Det lönar sig att fundera på vad du har studerat och vad du är bra på. Du kan ha ett jobb samtidigt som du får sjukpension.

Arbets- och näringsbyrån bestämmer vem som ska få jobb via Välittäjä.

Att ha ett arbete innebär att man tjänar pengar.

På Välittäjä får man lära sig ett nytt jobb samtidigt som man får lön. Bolaget ska börja anställa människor år 2022.

Många personer med funktionsnedsättning arbetar på vanliga arbetsplatser utan att få lön för sitt arbete.

Välittäjä tar modell av det svenska bolaget Samhall. Samhall har gett jobb åt svenskar med funktionsnedsättning redan i 40 år.

Det är inte rätt: personer med funktionsnedsättning ska bli lika bra behandlade som alla andra på samma arbetsplats. På en vanlig arbetsplats ska man få lön.

LL-Bladet blir Lätta bladet Lättlästa tidningen LL-Bladet förnyas. När papperstidningen kommer ut nästa gång den 23 september har nytt format och nytt utseende. Den har också flera sidor än förut och ett nytt namn – Lätta bladet.

I fortsättningen ska Lätta bladet komma ut åtta gånger per år.

LL-Bladets redaktion hoppas att både gamla och nya läsare ska tycka om den nya tidningen.

Webbtidningen hittar du på internet på adressen www.ll-bladet.fi.

26 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2021

Också LL-Bladets webbtidning förnyas. Den kommer att uppdateras med nyheter oftare än tidigare.

ARBETE

Den mest kompetenta får jobbet Ska man ta upp sin funktionsnedsättning i arbetsansökan? Hur är det med att be om anpassningar? Tre företag som toppar listorna på landets mest eftertraktade arbetsgivare berättar hur de tänker kring mångfald och tillgänglighet i sin rekrytering.

Gofore

Text: Mikaela Remes

Gofore Producerar och utvecklar digitala tjänster. Drygt 800 anställda, däribland kodare, kon­sulter och andra IT-proffs.

Arbetsplatsen tog initiativ till anpassningar

Anni Roinila, chef f ör rekryteringar och f öretagskultur Rekryteringar i höst: vid Gofore: ”Vi har många öppna positioner. Under ”Redan för 20 år sedan senare tid har vi rekryterat 130 nya när Gofore grundades var anställda årligen.” tanken att skapa en bra arbets­ plats för alla. Hos oss ska man få

Kontor i Finland, Estland, Tyskland och Spanien.

vara den man är, och resultaten från vår årliga personalenkät visar att folk upplever det så. Vi jobbar med mångfaldsfrågor, särskilt gäll­ ande kommunikation och marknadsföring, och konsulteras av inklusionsexperter. Det vore också fint att diskutera frågan mer allmänt inom företaget, så att anställda som inte är så insatta skulle få insyn i saken. →

Funktionsrätt i samarbete • 3/2021 • 27

Jag har varit med om rekryteringssituationer där jag inte vetat hur man ska kommunicera exempelvis med en hörselskadad person. Då gäller det att erkänna sin okunskap och fråga. Vi uppskattar öppenhet och diskuterar gärna frågor kring funktionsförmåga om det påverkar det dagliga arbetet.” Tea Latvala, sakkunnig vid Gofore: ”Jag jobbade på Gofore när jag för 3,5 år sedan var med om en olycka på fritiden som ledde till en ryggmärgsskada. Sedan dess har jag varit rullstolsburen. Innan olyckan hade man gjort anpassningar för en annan rullstolsburen anställd på vårt Helsingforskontor, så utrymmet var rätt till­ gängligt med invatoaletter och hissar. Det fanns till och med en ramp till kontorets takterrass.

Efter händelsen var arbetsgivaren aktiv med att fråga vad jag behövde. Min närmaste chef erbjöd lösningar som jag själv inte skulle ha förstått att be om, eftersom situationen var ny för mig. Anpassningarna som gjordes var små, men hade stor betydelse för min vardag. Till exempel flyttades kaffekopparna från ett toppskåp till ett sidoskåp lägre ner. Toaletten fick räcken och duschen en stol, som är praktisk om jag tar ett träningspass före jobbet. Mötesrummens små trösklar avlägsnades så att jag själv kan bära in min kaffekopp. På jobbet har vi ett bra diskussionsklimat och människor som tillhör minoriteter vågar ta sina behov till tals. Man märker att mångfaldsfrågorna blivit allt mer en del av samhällsdebatten, vilket reflekteras i vår organisationskultur.”

OP-Gruppen

”Hos OP finns mångfalden i bolagets DNA” Erja Vilja, chef f ör rekrytering och employer branding vid OP Gruppen: ”När OP behö­ ver en ny anställd börjar vi med att definiera så tydligt som möjligt hurdan kompetens vi söker. Sedan strävar vi efter att kommunicera utåt vad vi är ute efter, och berätta om vår arbetsgemenskap och våra förväntningar. Om ens hälsotillstånd inte är relevant med tanke på utförandet av arbetet ska man helst fokusera på att berätta om sitt kunnande och sina färdigheter. Visserligen delar människor med sig allehanda personliga detaljer i sina jobbansökningar, och därför är det viktigt att våra rekryteringsproffs inte låter det påverka processen. Våra rekryteringar sker i flera steg genom lämplighetsbedömningar, och både den närmaste chefen och våra utbildade rekryt­ erare är närvarande för att sålla bort subjektiva värderingar. För oss är det viktigt att veta hur människor upplever vår rekryteringsprocess. Vi är en aktör med samhällsansvar och alla erfarenheter på­ verkar hur människor ser på oss som företag. Även om du inte får jobb hos oss vill du förhopp­ ningsvis bli vår kund. Vi har beaktat tillgänglighet gällande

28 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2021

arbetsredskap och utrymmen. Där ingår också säkerhetsaspekter, till exempel hur vi hjälps åt om det skulle börja brinna på kontoret. Vi skulle inte klara oss affärsmässigt om vi inte hade personal med olika bakgrunder. Mångfald är på sätt och vis en hygienfaktor för oss, det finns i vårt DNA. Bland våra anställda finns männ­ iskor med olika slags funktionsnedsätt­ ningar, och det fina är att de upplever sig Finlands största finansgrupp med vara en lik­ bank­verksamhet, skadeförsäkring och värdig del kapitalförvaltning. av arbets­ Över 12 000 anställda. gemen­ skapen. 128 andelsbanker runtom i landet. Jag misstän­ Rekryteringar i höst: ker att “Just nu finns ett stort behov av personal inom mångfald kundtjänsten. Kundtjänst är elementärt för alltid varit ett oss och jag hoppas att människor skulviktigt värde för le inse hur viktigt det är med bolaget, även om bra service.” man inte kom­m un­ ic­erat om det utåt. Det är säkert bra att saken diskuteras, men jag hoppas att människor som berörs inte känner sig utpekade, eftersom förhoppningen - enligt min erfarenhet - är att det handlar uttryckligen om en vilja att bli behandlad som alla andra.”

OP gruppen

Helsingfors stad

Helsingfors stad vill testa positiv särbehandling i rekryteringen

Tarja Näkki, chef vid enheten för pers­on­al­ tillgång vid Helsingfors stad: ”Lagen förutsätter att Helsingfors stad be­ handlar alla på ett jämlikt sätt. Samtidigt ser vi att personer med olika bakgrund är en stor tillgång, och vi har inte råd att gå miste om en enda förmåga. Staden har ett enormt rekryteringsbehov – med sommarjobb och annat säsongsarbete inräknat rekryterar vi över 12 000 anställda årligen. Förutom att Helsingfors stad har rollen som arbetsgivare jobbar vi bland annat med att hitta vägar till arbetslivet för långtidsarbetslösa, ung­ domar med behov av särskilt stöd och personer med funktionsnedsättning. Här använder vi oss av instrument som lönesubvention och läroavtal. Staden tillämpar anonym rekrytering – utbild­ ning och arbetserfarenhet är det enda vi vet om den sökande i början av rekryterings­ processen. Det gör vi för att un­ dermedvetna attityder inte ska påverka utfallet. I ansökningsformu­ läret står att man inte ska berätta Över 39 000 anställda. något om sig Producerar bland annat tjänster inom själv som är ir­ social- och hälsovård, forstran, byggande och relevant med kollektivtrafik. tanke på ar­ betsuppdraget. Rekryteringar i höst: Vi utreder ”Just nu har vi över 600 öppna arbetsplatser. också möjlig­ Behovet är störst inom barnpedagogiken heter till positiv och social- och hälsovårdssektorn.” särbehandling i re­ kryteringen. Tanken är att om två jämstarka

kandidater finns på slutrakan kan valet göras till förmån för personen som tillhör en minoritet. Det här görs för att lagen förutsätter att vi måste garantera att kandidaterna faktiskt bemöts jämlikt. Hur det förverkligas i praktiken är ändå ingen enkel fråga. Dessutom har vi funderingar kring tillgänglig rekrytering – att redan i arbetsannonsen berätta om arbetsplatsens tillgänglighet. Som Finlands största arbetsgivare vill vi visa exempel och utgår från att varje människa är värdefull och viktig. Men i sanningens namn har vi en hel del kvar att göra. Alla rekryterande chefer har inte samma kunskaper i mångfaldsfrågor, men strävar hela tiden efter att öka medveten­ heten inom organisationen. Det är något oroande är att penningsumman som staden reserverat för fysiska anpassningar går dåligt åt. Då uppstår frågan om cheferna är medvetna att sådana medel finns och om de kan diskutera anpassningar i rekryteringssituationen. Det är något vi måste jobba på.” •

Helsingfors stad

Funktionsrätt i samarbete • 3/2021 • 29

LASSES HÖRNA

lars hedman

Skribenten är ordförande för Finland svenska taltidningsförening och sitter i Svenska hörselförbundets och SAMS styrelse

När 150 år av hantverk försvinner jag ser honom som en artist, en mästare, ett proffs på sitt arbete. Han var noga med kvaliteten och hans kunder upp­ skattade honom. Han utförde och utvecklade ett hantverk som pågått i över 150 år i Finland. Tomas Sandnabba verkade i en liten stad, i Nykarleby. Han tillverk­ ade borstar. När jag be­ sökte honom för flera år sedan visade han stolt u pp s i n pro du k tion. Små borstar för klädvård, grövre för mattvätt, stora och stadiga för gator och industrihallar. Företa­ gen i Ny­karleby köpte av honom, inte bara för att Tomas Sandnabba ställde år 2015 upp för en intervju i Österbottens Tidning. foto: privat stöda en lokal produk­ tion, utan för att kvaliteten var i toppklass. pengarna är slut och också den nedbantade verksamheten Han har en svår synskada och bors­tarna var hans leve­ upphör nästa år. bröd. Han kände en hantverkarstolthet som blir allt ovanlig­ Det var på 1870-talet som Finland följde exemplen från are i ett köp- och slängsamhälle. andra delar av Europa och började utbilda synskadade i För drygt fem år sedan tog det abrupt slut. Penn­ing­ hantverk. Det man satsade på var främst korgflätning och automat­föreningen RAY, som stödde verksamheten, ansåg borstbindning. Hant­verket blev den dominerande syssel­ att han sysslade med illojal konkurrens och slutade betala. sättningen för synskadade i det då agrart dominerade Fin­ Beslutet drabbade inte bara Sandnabba i Nykarleby, den land. Ännu på 1940-talet jobbade 70 procent av de arbets­ drabbade också flera hundra andra syn­skadade hantverkare. föra synskadade med hantverk. Från 1960-talet minskade De hade fått hjälp av Sokeva, ett företag inom Synskadades andelen och när det nya seklet började fanns cirka 800 syn­ förbund, som levererade materialet till ett subventionerat skadade hantverkare kvar. pris. Då RAY 2014 stängde stödkranen tvingades Sokeva Det som nu sker är en tragedi på flera sätt. Penning­ säga upp sina 10 anställda och leveranserna drogs in. automat­f öreningen slutade stöda ett hantverk som upp­ Den lokala produktionen upphörde och företagen i rätthöll en lång tradition. Krasst räknat var stödet till Nykarleby tvingades köpa sina borstar från de stora kedjor­ Sandnabba 80 euro per månad. Knappast något avgöran­ na i stället. de konkurrenshot mot importerade borstar och korgar. Synskadades förbund och några lokalföreningar har försökt hålla upp en del av arbetet och sökt nya finansiärer, men det har varit svårt att nå upp till de 770 000 euro som RAY betalade årligen före 2015. Nu ser det riktigt mörkt ut,

30 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2021

Beslutet innebar inte bara en försämring för människor med en funktionsnedsättning. Ett kunnande håller på att försvinna och en inhemsk produktion har upphört nästan helt. •

KULTURSIDORNA

Paula Lehtonen

Stampa in på DuvTeaterns Estradmuseum

▸ DuvTeaterns Estradmuseum

12 september – 10 oktober 2021 SFV-huset G18 i Helsingfors i september slås dörrarna till en helt ny värld upp då DuvTeatern välkomnar publiken till Estradmuseum i Helsingfors. Det bjuds på en guidad tur genom gamla och nya berättelser, föreställningar och fantasier. Besökaren får upptäcka

miniatyrvärldar, dockor, historisk re­kvis­ ita och framtidens viskande röster. På plats finns också museets vaksamma vakt som håller ett öga på alltihopa. Det senaste året har DuvTeatern saknat sin publik, men arbetet bakom kulisserna har fortsatt. Estradmuseet har skapats under coronapandemin i samarbete med scenograf Johanna Latvala, dockmakare Elina Sarno,

videodesigner Paula Lehtonen, kostym­ planerare Anna Sinkkonen, ljudplanerare Andreas Lönnquist och kompositör Markus Fagerudd. I museet finns även scenografi­element och kostymer ur teaterns tidigare produktioner. Estradmuseet kan upplevas som guidad tur eller besökas på egen hand. Ytterligare information och biljetter via duvteatern.fi. •

noterat Både Helsingfors universitet och Åbo Åkademi börjar utbilda svenskspråkiga psykoterapeuter Under sommaren har både Helsingfors universitet och Åbo Akademi meddelat att man kommer att svara på det skriande behovet av svenskspråkiga psyko­ terapeuter genom att starta nya utbildningar. Åbo Akademi börjar utbilda psykoterapeuter från och med våren 2022. Akademin har beredskap att starta två olika utbildningar. Antagningen startar i höst.

Från och med hösten 2022 inleder Finlands Svenska Psykoterapiförening och Helsingfors uni­ versitet en utbildning där 8 till 14 deltagare tas in. Den som vill söka in kan exempelvis ha läkarexamen eller en magisterexamen i socialt arbete som bakgrund. Än så länge finns inga uppgifter om hur mycket utbildningarna kommer att kosta.

Funktionsrätt i samarbete • 3/2021 • 31

KULTURSIDORNA film

Finländsk film om blindhet var publikens favorit på filmfestivalen i Venedig ▸ Den blinda mannen som inte ville se Titanic

Regissör: Teemu Nikki I rollerna: Petri Poikolainen, Marjaana Maijala, Matti Onnismaa sokea mies joka ei halunnut nähdä titanicia handlar om förtidspensionerade Jaakko, en filmentusiast som förlorar synen på grund av sjukdomen MS. Publiken

får ta del av Jaakkos stilla vardag i lägenheten där dagarna präglas av assistenter som kommer förbi och pappa som ringer. Tills han en dag väljer att trotsa alla hinder och ge sig ut på äventyr. Filmmakaren Nikki skildrar blindhet på ett intimt sätt som ökar åskådarnas förståelse. Huvudrollsinnehavaren Petri

Poikolainen har själv MS med synskada som följd. Filmen vann serien Orizzonti Extra - publikens favorit - vid filmfestivalen i Venedig i början av september. Den kan ses bland annat i Finnkinobiografer. •

böcker

Hur väl uppfylls våra medborgerliga rättigheter? ▸ Vammaiset ihmiset kansalaisina

Antti Teittinen & al. Vastapaino, 2021

hurdana medborgare är personer med funktionsnedsättning i ett 2020-tals

Finland? Den färska finskspråkiga boken Vammaiset ihmiset kansalaisina (sv. ’Personer med funktionsnedsättning som medborgare’) granskar hur medborgarskapet formas i ett föränderligt samhälle och vilka villkor, hinder och

förutsättningar som finns för att de medborgerliga rättigheterna ska upp­ fyllas. Dessutom granskas coronakrisens inverkan. Boken är riktad till alla som är intresserade av samhällsfrågor och funktionshinder. •

noterat Fem medaljer för Finland i de paralympiska spelen Det gick bra på flera fronter för de finländska idrottarna i paralympiska sommarspelen i Tokyo. Rullstolslöparen Toni Piispanen var Finlands mest framgångsrika idrottare - han vann guld på 200 meter rullstolslöpning och silver på 100 meter. Leo-Pekka Tähti och Amanda Kotaja tog båda silver på 100 meter rullstol, och spjutkastaren Marjaana Heikkinen fick en bronsmedalj. Sammanlagt deltog 16 finländska idrottare i sju olika sportgrenar. Parasportens motsvarighet till OS samlade över 4 400 idrottare från hela världen. Spelen pågick från slutet av augusti till början av september.

32 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2021

VETENSKAPSHÖRNAN I den här serien lyfter vi upp intressant forskning på funktionshinderfältet och däromkring. Har du tips på viktiga rön som borde lyftas fram? Hör av dig till redaktion@funk.fi.

Illustrationsbild

Invandrarbarn med funktionsnedsättning faller lätt mellan stolarna När en invandrarfamilj har ett barn med specialbehov är det inte bara vårdfrågor som föräldrarna får kämpa med. Annika Lillrank berättar om sin forskning där familjerna vittnar om språkproblem, kulturkrockar och navigering i den finländska servicedjungeln. Text: Mikaela Remes • Bilder: Mikaela Remes och Shutterstock / Katya Shut

1. SYSTEMET KRÄVER MYCKET AV FÖRÄLDRARNA Det finländska social- och hälsovårdssystemet är som ett lappverk med många självständiga enheter som inte kommunicerar sinsemellan. Till exempel sköts invandringsfrågor av en myndighet och funktionshinderärenden av en annan. Föräldrar som går på integrerande språkkurser kan hamna i trubbel om de går miste om lektioner när de måste sköta barnets hälsoärenden – det finns ingen förståelse för dylika omständigheter.

Socialskyddet är välfungerande på många sätt, men det förutsätter att föräldrarna tar mycket initiativ. Att de tar reda på, har förmåga att söka upp en fysioterapeut eller talterapeut och fylla i alla blanketter. Alla gånger är det inte alls enkelt, och myndigheterna har sällan tid att hjälpa. Invandrare är en väldigt heterogen grupp – jag har talat med allt från kvotflyktingar till studerande, med barn födda både i och utanför Finland. En del av föräldrarna hade utbildning, andra var inte läs- och skrivkunniga. Än vet det →

Funktionsrätt i samarbete • 3/2021 • 33

VAD? Ett femårigt forskningsprojekt som håller på att avslutas. Fokus ligger på hur invandrarfamiljer med barn med funktionsnedsättning klarar sig i Finland HUR? Intervjuer med ett tjugotal invandrarfamiljer från olika länder samt professionella inom social- och hälsovården VEM? Annika Lillrank, universitetslektor emerita i socialt arbete vid Social- och kommunalhögskolan VARFÖR? Lillrank intresserar sig för hur människor upplever interaktionen med social- och hälsovårdssystemet.

finländska systemet inte hur dessa människor borde betjänas som grupp. 2. ATT BLI FÖRSTÅDD ÄR INTE ENKELT Det som överraskade mig var hur ofta barnen hade olika språkproblem. Vissa har svårt att lära sig sitt modersmål, andra kämpar med finska eller svenska. Talterapi finns bara på våra riksspråk. Det är vanligt att föräldrar med ekonomiska resurser då vänder sig till den privata sektorn och blir bättre bemötta där. Det är främst ryska minoriteter som kommer åt privat talterapi, medan andra åker utomlands för att få skärddarsydd vård. Språket är en utmaning också för föräldrarna. Systemet utgår från att alla kan finska eller svenska. Har man inte ett gemensamt språk behöver man tolk, och föräldrarna blir inte alltid förstådda eller vänligt bemötta. Många känner att de inte blir hörda och att myndigheterna tar beslut för deras del. 3. UPPFATTNINGARNA OM VAD FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÄR VARIERAR Bland familjerna finns olika tankegångar kring vad funktionsnedsättning innebär och vad det kan orsakas av. Ibland är förväntningarna på den finländska hälsovården orealistiska, exempelvis att funktionsnedsättningar går att ”bota”. När det visar sig att så inte är fallet är besvikelsen enorm. I en del kulturer göms personer med funk­ tionsnedsättning undan och i hemlandet kan de jobba med enkla uppgifter som inte kräver utbildning. Men i ett högindustriellt land som Finland finns inte dylika jobb, och därför är självständighet och utbildning nyckelfrågor. 4. SOCIALARBETARNA KÄNNER OTILLRÄCKLIGHET Jag har också intervjuat proffs inom social- och hälsovården om hur det är att bemöta dessa familjer. Personalen är olycklig då man upplever att man skulle behöva mer tid för exempelvis möten och hembesök. Arbetsbördan var också överraskande stor.

34 • Funktionsrätt i samarbete • 3/2021

Fysioterapeuter, talterapeuter och socialarbetare kan ha upp till 200 klienter per man. Då är det inte konstigt att specialgrupper faller utanför, då ingen har tid att ta sig an deras sak. Det finns mycket att utveckla inom systemet – till exempel kunde erfarenhetsexperter med sam­ ma kulturella bakgrund användas i högre grad för nå fram med information. Överhuvudtaget finns väldigt lite forskning i det här ämnet, så nu hoppas jag att friska krafter för arbetet vidare. •

FÖRENINGSHJÄLTEN

”Det skulle vara bra med TV-nyheter på finlandssvenskt teckenspråk” 1. Hej Robin! Vem är du och vilken är din roll i Finlandssvenska teckenspråkiga? Jag heter Robin Hänninen, 31 år gammal, uppväxt i Jakobstad. Flyttade till Helsingfors år 2012, efter att ha bott i Sverige under en lång tid. I dag är jag föreningens ordförande på mitt andra år. 2. Hur har du kommit med i verksamheten? Jag kom in i föreningslivet när jag var cirka 22 år gammal, då jag flyttat till Helsingfors. I början deltog jag i medlemsträffar på olika platser i Finland och tyckte att det var kul att träffa folk som använder mitt modersmål. Efter det var jag fast! 3. Vad är det bästa med föreningsverksamhet? Att jag får träffa och umgås med människor som vet hur det är att vara döv och finlandssvensk i Finland. Det känns alltid bra när man varit med på medlemsträffar eller olika evenemang där man träffar finlandssvenskarna. 4. Hur ser hösten ut för Finlandssvenska teckenspråkiga? Vågar man redan ordna fysiska evenemang då corona­ restrikt­ionerna luckras upp? Hösten börjar se ljus ut kan man säga, vi har mycket på gång i vår verksamhet. Vi har börjat sakta med olika evenemang, utfärder utomhus, inomhus med begränsat antal personer och planeringen inför Finlandssvenska teckenspråksdagen som firas den 6.11 är i full gång. Vår förening har många äldre medlemmar, så jag har full förståelse att

det kommer ta tid för våra medlemmar att komma till våra träffar, efter denna tuffa tid. Vi fortsätter även med träffar på distans. Jag längtar och ser fram emot en dag där alla kan känna sig trygga med att komma till olika evenemang och har kul tillsammans. Och såklart att använda våra modersmål, finlandssvenskt teckenspråk. 5. Vi fick nyss glädjande nyheter om att Svenska Yle börjar med barnprogram på finlandssvenskt teckenspråk. Vilken kultursatsning eller programidé skulle du gärna se att skulle förverkligas på finlandssvenskt teckenspråk? Ja, det är verkligen kul, och otroligt viktigt då det finns så många barn med olika hörselvariationer och teckenspråk i Finland. Det skulle vara bra att vi kunde få TV-nyheter på finlandssvenskt teckenspråk. Vore roligt att se fler produktioner för unga och vuxna med döva programledare, likt i Sverige där det finns olika debattprogram, kunskap och innehåll för olika åldrar. 6. Något som alla borde veta om finlandssvenskt teckenspråk? Finlandssvenskt teckenspråk är ett erkänt språk, och enligt Unesco:s kriterier om hotade språk så är finlandssvenskt tecken­språk allvarligt hotat. Finlandssvenskt teckenspråk skiljer sig från det finska och Sverigesvenska teckenspråket. Den är nyckeln i vår gemenskap och viktig att bevara. Och det är ett underbart språk! ;) • text: mikaela remes • bild: privat På den här spalten träffar vi personer som gör ett värdefullt jobb på funktionshinderfältet. Har du tips på en föreningshjälte? Kontakta redaktion@funk.fi.

Robin Hänninen ålder: 31 bostadsort: Helsingfors jobbar som: Avsändningsavdelningen vid Snellmanin Kokkikartano känd för: Ordförande för Finlandssvenska teckenspråkiga hobbyer: Vänner, filmer och resor

Funktionsrätt i samarbete • 3/2021 • 35

händelsekalendern hösten 2021

Händelsekalendern finns också på webben: ▸ samsnet.fi/handelsekalender

På grund av coronaläget kan det bli ändringar i evenemangen. Kontrollera detaljer med arrangörerna.

SEPTEMBER

23.9, 19.10 och 23.11.2021 digitalt Kreativa skriv- och berättarverkstäder Låt fantasin och berättarglädjen flöda – välkommen med på en eller flera digitala verkstäder! Upptäck nya möjligheter till uttryck och låt dig inspireras av spännande teman, musik och intressanta deltagare i en kreativ verkstad. Som lärare fungerar för­fattaren Sabira Ståhlberg, som har skrivit över trettio böcker och leder skrivarverkstäder på olika håll i världen. Du kan skriva på punktskriftsmaskin, dator eller för hand. Anvisningar för anmälan: ▸ fss.fi/handelsekalendern 25.9.2021 Hotel Red & Green i Närpes När liten blir stor Hur kan jag som förälder förbereda mig på att mitt barn håller på att bli större? Vad innebär vuxenlivet för mitt barn med intellektuell eller likn­ ande funktionsnedsättning och hur ska jag våga släppa taget? Kom med för att diskutera frågorna med andra anhöriga i samma situation och få vägledning i valmöjligheterna. Mera information och anmälan senast 17.9: susanne.tuure@fduv.fi, 040 060 0676 ▸ fduv.fi/kalender

OKTOBER

8–10.10.2021 Retreatgården Snoan i Lappvik Retreat för närstående till missbrukare Du som är närstående till miss­bruk­ are, kom och få styrka av tystnaden och naturen i Lappvik! KRAN rf ordnar en gratis retreat för närstående till missbrukare på retreatgården Snoan i Lappvik nära Hangö. Varje deltagare får ett eget rum, alla måltider ingår. Under retreaten finns chans till enskilda samtal med retreatledaren. Anmälan senast 17.9: kran@kran.fi. Mer information: ▸ www.kran.fi

9.10 kl. 10–16 på Norrvalla i Vörå Nu är det vår tur – pappaträff Kom och ta del av en avkopplande dag med program, mat, samvaro och kamr­ at­stöd. Träffen riktar sig till pappor i hela Österbotten som har barn, unga eller vuxna med funktions­nedsättning. Mera information och anmälan sen­ast 27.9: camilla.forsell@fduv.fi, 040 673 9695. ▸ fduv.fi/kalender 12.10 och 19.10 kl. 18–19.30 digitalt Funktionsrätt i praktiken: Om dagvård och om utvidgade läroplikten FDUV:s digitala föreläsningsserie Funktionsrätt i praktiken fortsätter i höst. I oktober är fokus på dagvård och utbildning. En god start – småbarnspedagogik och förskola för barn i behov av särskilt stöd, tisdag 12.10 kl. 18–19.30. Den utvidgade läroplikten – vad innebär den för unga med särskilda behov? tisdag 19.10 kl. 18–19.30 Mera information och anmälan: camilla.forsell@fduv.fi, 040 673 9695 ▸ fduv.fi/kalender 28–31.10.2021 på Solvalla i Esbo Det är lugnt – Må bra kurs för unga i åldern 16–20 år Kursen är riktad till unga med erfarenhet av stress, ångest eller depression. Målsättningen är att öka välbefinn­ andet genom fokus på självkänsla och självförtroende samt att ge den unga metoder att hantera stress och nerv­ os­itet. Kamratstöd av jämnåriga i samma situation. Ansök senast den 26.9.

NOVEMBER

3.11.2021 på G18 i Helsingfors Utbildningsdag: trauma och missbruk KRAN rf ordnar en utbildningsdag på temat Trauma och missbruk. Dagen hålls den 3 november på G18 i Helsingfors, Georgsgatan 18A. Anmälan: emma-lena.lyback@kran.fi. Mer information: ▸ www.kran.fi

10–12.11.2021 badhotell Päiväkumpu i Karislojo MåBra-kurs i punktskriftens tecken Välkommen med på MåBra-kurs i punktskriftens tecken! Temakursen ordnas av FSS i samarbete med Folkhälsan och riktar sig till dig som redan har baskunskaper punktskrift. Temakursen erbjuder kamratstöd för båda nya och gamla punktskriftsbrukare med aktiviteter som främjar återhämtning och ger energi i vardagen. Deltagaravgift är 55 euro per pers­ on, vilket inkluderar kost och logi samt gemensam transport. Varmt välkommen med! Mer information: ▸ fss.fi/handelsekalendern 18–21.11.2021 Backby herrgård i Esbo Kurs: Personlig utveckling Upplever du att självkänslan och självbilden fått sig en törn? Då är denna kurs rätt för dej. Teman under kursen är självkännedom, självkänsla och självbild. Genom föreläsningar, gruppdiskussioner och övningar ökar vi på självinsikten. Möjligheter till aktivitet, vila och social samvaro. Kursen är helt avgiftsfri, inklusive kost, logi och resekostnader enligt billigaste färdmedel. Ansök senast 17.10.2021. Ansökan till kursen sker enklast via ▸ fspc.fi/kurser/vara-kurser 24–26.11.2021 Folkhälsans hus i Norrvalla i Vörå Parkurs i samarbete med Folkhälsans förbund i Österbotten För vuxna hörselskadade tillsammans med partner, syskon eller vän. Föreläsningar om hörsel, hörhjälpmedel och kommunikation. Möjlighet till hörselrådgivning. Även vatten­gymn­ astik och lätta fysiska aktiviteter utlovas. Pris: 60 euro per person. Sista anmälningsdag är 22.10.2021. ▸ horsel.fi/kurser

Deadline för Funktionsrätt i samarbete 04/2021 är fredagen den 5.11. Tidningen utkommer vecka 48. Vill du lägga in material i händelsekalendern? Kontakta redaktion@funk.fi.