Ledaren: ”Äta, sova, arbeta – äta, sova arbeta”

mikaela NylaNder

Skribenten är ordförande för Svenska hörselförbundet

”Äta, sova, arbeta – äta, sova arbeta”

soM barn fascinerades jag av vuxna som uttryckte sig på ett speciellt sätt. Framför allt humoristiska eller dramatiska uttryck fastnade lätt i minnet. Ett uttryck som jag burit med mig in i vuxenlivet är det lakoniska konstaterandet av en äldre person som på bred östnyländsk dialekt sade att livet mest är att ”ita, såva, arbita, ita, såva, arbita”. Ju äldre jag blir desto starkare blir insikten om att dessa tre grundsaker i livet är långt ifrån självklarheter. När det gäller arbete De allra flesta av oss kan man med fog säga att det är en del av vårt har behov av att vara välmående och vår iddel av ett större sammanentitet. Arbete tryggar också att vi hör till en hang. gemenskap, de allra flesta av oss har behov av att vara del av ett större sammanhang. Vi vill vara delaktiga och dra vårt strå till den gemensamma stacken. Den samhälleliga aspekten beträffande arbete och vikten av kunniga och välmående arbetstagare kan inte nog poängteras. Utan arbetande finländare lyckas vi inte upprätthålla den välfärd vi har idag. En tickande bomb i vårt samhälle är att det föds för få barn. Vi upplever redan idag en växande arbetskraftsbrist inom många branscher och exempelvis vårdsektorn har redan en längre tid slagit larm om annalkande stora problem på grund av brist på personal. Men också inom den privata sektorn meddelar företag att det största hindret för tillväxt är brist på kunnig arbetskraft. Att allas insats behövs är ett gott argument för att skapa en så flexibel och inkluderande arbetsmarknad som möjligt. Förutsättningarna måste skapas för olika typer av arbete. Alla varken kan eller vill jobba heltid. I Finland har vi en onoff arbetsmarknad som skiljer från de övriga nordiska länderna. Antingen jobbar man heltid eller så jobbar man inte alls. Det här är varken vettigt eller försvarbart rent samhällsekonomiskt.

Ibland krävs det också andra typer av morötter i form av socialpolitiska satsningar eller att olika stödsystem sammanjämkas för att möjliggöra arbete. Skattepolitiken är ett viktigt redskap då det gäller att sporra och möjliggöra. Andra hinder som ska röjas kan finnas på arbetsplatsnivå. Men jag tror att de största hindren gäller våra attityder och bristen på insikt. Mycket är redan i dag möjligt att göra för att också personer med olika typer av funktionsnedsättningar ska kunna delta i arbetslivet på egna villkor. Partiellt arbete är en möjlighet flera borde kunna använda sig av.

Vi har alla ett ansvar då det gäller att skapa en inkluderande arbetsmarknad. Politiker ska sköta frågor som hör till deras bord, organisationer som arbetar för och med personer med olika funktionsnedsättning har en viktig roll både då det gäller att sprida information och att fungera som initiativtagare till nya mer inkluderande arbetsmarknadsmodeller. Företag, offentliga sektorn och tredje sektorn och deras anställningspolicy är givetvis avgörande för hur vi lyckas.

Till syvende och sist handlar det om vilja. Vilken typ av arbetsmarknad vill vi skapa? För en sak är säker, allas arbetsinsats behövs på en arbetsmarknad som kännetecknas av arbetskraftsbrist. Och alla har rätt att vara inkluderade.

Egentligen är konstaterandet ”ita, såva, arbita, ita, såva, arbita” inte så illa. Livet är en helhet och självklart hör också andra viktiga saker till ett gott liv. Men för många är arbete en del av ett gott liv. Därför är det viktigt att vi alla på våra håll gör allt vi kan för att inkludera flera på arbetsmarknaden. •

Direktörens dörr är öppen

Kårkullas nyutnämnda samkommunsdirektör Otto Ilmonen har axlat ett ambitiöst uppdrag. Under hans ledning ska en av Svenskfinlands största arbetsgivare hitta sin roll i vårdreformen, och samtidigt skaka av sig ryktet som en bråkig organisation efter vårens uppmärksammade ledarskapskris. Den världsförbättrande byråkraten är redo att anta utmaningen.

TexT: mikaela remes, maTilda HemNell ∙ FoTo: JaN-CHrisTiaNsTeNroos

sedan saMkoMMunsdirektör Otto

Jobbar för transparens

Ilmonen tog över hörnrummet i Kårkulla administrationens byggnad i natursköna Kirjala i Pargas har många varit nyfikna på Ilmonen och hans visioner. Han är ivrig och beredd att kavla upp ärmarna, men öppen med att han än så länge inte har svar på alla frågor.

Den nya samkommunschefen må ha ringa erfarenhet av specialomsorgen, men är här för att lära sig. Arbetet med att fördjupa sig i området börjar med resor ut till Kårkullas regionala organisationer för att komma närmare det praktiska arbetet och människorna som jobbar på fältet.

Det var Kårkullas meningsfulla arbete för personer med funktionsnedsättningar som fick honom att söka posten, efter att hans föregångare avgick i våras samband med en förtroendekris som fick en hel del spaltutrymme i de finlandssvenska medierna.

Intrycket efter fem jobbveckor har varit bra, och Ilmonensförsta tid på posten har inte överskuggats av vårens stridigheter. – Jag har blivit väldigt fint emottagen. Enligt min uppfattning har media utmålat läget mer allvarligt än det varit i praktiken. Jag har upplevt att stämningen här varit god och kollegorna är trevliga, konstaterar han.

När Otto Ilmonen berättar om sig själv talar han gärna om sina värderingar. – Rättvisa och jämlikhet är viktiga för mig. Det låter kanske lite banalt, men jag vill jobba för ett bättre samhälle. Som den byråkrat och administratör han är, är det genom att påverka processer, strukturer och tjänster som han vill förbättra världen. Han säger sig se värdet av ett tvåspråkigt samhälle, och vikten av tjänster på det egna modersmålet. Ilmonen kommer från en helt finskspråkig familj, men det svenska har präglat en stor del av hans liv, alltsedan han hade ‘en jättebra svenskalärare Våra medarbetare ska i gymnasiet’. Livet våga komma fram har fört honom på och berätta om eventuella militärtjänstgöring i Dragsvik och studier missförhållanden. vid Åbo Akademi. I mitten av 90talet var han även bosatt i Malmö med sin svenska fru i flera års tid. Där jobbade han med miljöförvaltning, och miljö och hållbarhet är fortfarande saker som intresserar. Under åren har huvudfokus ändå skiftat till sociala frågor. Ilmonens senaste arbetserfarenheter kommer från tiden som social och hälsovårdsdirektör i Pargas, varefter han flyttade över till förvaltningsuppgifter vid Åbo Akademi. Ilmonen trivdes i universitetsvärlden, men insåg att han saknade det kommunala.

koNsT. Pyssel till äran av 60-åriga Kårkulla på huvudkontoret i Pargas.

Otto Ilmonen

jobb: Kårkullas samkommunsdirektör. bor: I Pargas. familj: Fru, tre barn i tonåren samt hundarna Basir och Benny. utbildning: Politices magister från Åbo Akademi. tidigare arbetserfarenhet: Kommunsekreterare med ansvar för bildnings- och personalfrågor i Korpo, Pargas social- och hälsovårdsdirektör och planerings- och utvecklingschef vid Åbo Akademi. kopplar av: Med hundpromenader och genom att lyssna på böcker och podcasts, främst om amerikansk politik.

– Jag gillar att jobba med frågor kring hur manförser människorna med bra service i deras vardag.

Som samkommunsdirektör vill han vara en chef som är lätt att närma sig. – Jag strävar efter att alltid ha min dörr öppen när jag inte sitter på möte.

Ilmonen medger att den isolerade platsen Det finns ett stort i hörnet av Kårkullabyggnaden gör hointresse i regionerna nom något obekväm. att bevara den svenskspråkiga Därför försöker han servicen och kunskapen som genom olika interna kanaler kommunicera samlats i Kårkullas enheter. för personalen att det är fritt fram att höra av sig. – Våra medarbetare ska våga komma fram och berätta om eventuella missförhållanden. De ska också känna att de kan kommunicera med sina chefer. Jag hoppas att vi har en sådan kultur. Ilmonen vill lyssna på olika åsikter innan han tar beslut och försöker jobba för ökad öppenhet och genomskinlighet inom organisationen. – Tiden får visa hur bra jag lyckas. Saker har ju alltid flera sidor, så det är svårt att säga att man ska vara objektiv. Men jag tycker det är viktigt att fatta faktabaserade beslut som gynnar organisationen som helhet.

Brukarna ska inte beröras

Otto Ilmonens arbete kommer att präglas av social och hälsovårdsreformen – eller välfärdsreformen, som han hellre kallar den. För Kårkullas del innebär reformen stora förändringar: från och med början av år 2023 slutar samkommunen existera som en självständig organisation och blir en del av de blivande åtta tvåspråkiga välfärdsområdena där verksamheten i nuläget finns.

Kårkulla hoppas på att få fortsätta förse sina klienter eller brukare, som organisationer kallar dem med service. Huruvida det går vägen avgörs när de tvåspråkiga regionerna tar beslut om hur de vill ordna sina svenskspråkiga tjänster, och vad lagen möjliggör. Det förberedande arbetet är ännu i startgroparna.

Ilmonen förhåller sig ändå optimistisk till att Kårkullas funktioner kommer att behövas i framtiden. – Jag har upplevt att det finns ett stort intresse i regionerna att bevara den svenskspråkiga servicen och kunskapen som samlats i Kårkullas enheter. Var annars skulle man hitta duktig och specialkompetent svenskspråkig personal?

Hur lösningen för den svenskspråkiga specialomsorgen än kommer att se ut är målet att övergången till välfärdsområdena blir så smidig som möjligt. – Förhoppningen är att våra brukare berörs så lite som möjligt av det här. Samma hoppas vi för personalen som varje dag gör sitt viktiga arbete. Servicen får inte bli sämre, den ska helst bli bättre.

Ett viktigt fokusområde i samband med reformen är Kårkullas personal och dess välmående. – Då man vetat så lite och informationen varit knapphändig har det lett till oro och frågor. Vi måste jobba med att informera personalen och tillsammans fundera på lösningar, säger Ilmonen.

”All publicitet är inte bra publicitet”

Samkommundirektörens höst har fått en rivstart i och med budgetarbete och vårdreformsfrågorna, vilket är ungefär som Otto Ilmonen hade förväntat sig. Däremot har personalsituationen inom specialomsorgen kommit som något av en överraskning. – Låt oss säga att läget inom alla delar av Kårkulla inte är det vi önskar att det skulle vara. Det kommer att kräva en del av min uppmärksamhet, säger han.

Kårkulla samkommun

• Kårkulla är en samkommun som upprätthålls av alla landets 33 svensk- eller tvåspråkiga kommuner, med verksamhet i hela Svenskfinland. • Dess uppdrag är att erbjuda svenskspråkig service för personer med intellektuell eller annan funktionsnedsättning. I verksamheten ingår bland annat specialomsorg, rehabilitering, boende och arbetskliniker. • Samkommunen styrs av ett fullmäktige med 58 politiskt valda ledamöter. Nyland, Åboland och

Österbotten har särskilda nämnder. • Social- och hälsoreformen innebär att Kårkulla år 2023 ska upplösas i sin nuvarande form och

omsorgstjänsterna administreras av åtta tvåspråkiga välfärdsområden. • Kårkulla har omkring 1 000 anställda och en budget på cirka 60 miljoner euro. Centraladministrationen finns i

Kirjala i Pargas. • Misstroendekrisen inom Kårkullla skapade rubriker i årsskiftet 2020–2021 då samkommunens styrelse och fullmäktige var splittrade i frågan om förtroendet för samkommunsdirektören. Också ett femtiotal anställda riktade en protestskrift mot ledningen. Händelserna ledde till att dåvarande samkommunsdirektör Sofia

Ulfstedt avgick i februari.

Det här är förstås inte bara Kårkullas problem, då hela social och hälsovårdssektorn tampas med brist på personal. Ilmonen medger att det inte finns några snabba lösningar på problematiken, men säger att man hela tiden jobbar stenhårt med rekryteringsfrågor.

Under sina första veckor på posten har Otto Ilmonen kallat samman en arbetsgrupp för att hitta åtgärder och avsikten är att satsa på personalens kompetens och arbetsvälmående. – Dels handlar det om att förbättra situationen på kort sikt, dels hur vi på längre sikt kan jobba för att fler vill utbilda sig i branschen och arbeta inom specialomsorgen. Många som gör det här jobbet har ett engagemang för sektorn, men de behöver också rimlig ersättning och uppskattning. En åtgärd som vi föreslår i vår budget är en löneförhöjning för våra närvårdare.

En annan faktor som har betydelse för rekryteringen är den offentliga bilden av Kårkulla. Han hoppas att allmänheten framöver får associera Kårkulla med exempelvis dess synpunkter på vårdreformen, framför interna bråk. – All publicitet är inte bra publicitet. Vi ska bli bättre på att lyfta vår egen svans och visa att vi gör ett bra och meningsfullt arbete.

Nu vill Ilmonen blicka framåt. Kårkullas nya förtroendevalda inleder sitt värv i oktober och i relation till dem hoppas han kunna skapa en stämning att alla jobbar mot samma mål.

Samtidigt försöker han vara ödmjuk inför sitt uppdrag på ett fält där han tillsvidare är novis. – De som sitter i ledningsgruppen och i våra regionala organisationer kan det här bättre än jag, och därför hoppas jag på gott samarbete.

Han är medveten om att en samkommunsdirektör inte heller kan blanda sig i organisationens alla detaljer. – Det är viktigt att man håller sig till arbetsfördelningen och låter cheferna och experterna på de olika nivåerna göra sitt, utgående från sin kompetens och sitt mandat. Själv måste man försöka fokusera på det övergripande, även om det ibland kan vara svårt att hålla tassarna borta från det operativa.

Otto Ilmonen ser med tillförsikt på Kårkullas framtid – både när det gäller hans eget arbete och organisationen som helhet. – Jag vill gärna tona ner osäkerheten. Saker ordnar sig, även om vi inte ännu exakt kan säga hur. •

noterat

Över 100 fullmäktigeledamöter har lovat jobba för kommuninvånare med funktionsnedsättningar

I våras samlade funktionshinderförbundens kampanj En kommun för alla sammanlagt 281 kommunalvalskandidater som lovade jobba för alla kommuninvånare, inklusive dem med funktionsnedsättning. Av kandidaterna blev 112 invalda i kommun- eller stadsfullmäktige. Ytterligare 64 fick en suppleantplats.

En lista på de invalda kandidaterna hittas på samsnet.fi.

Målet med kampanjen var att lyfta fram viktiga funktionshinderfrågor och öka kunskapen om funktionsnedsättningar inför kommunalvalet. Många beslutsfattare är välvilligt inställda till funktionshinderfrågor, men saknar fördjupad kunskap.

Bakom kampanjen stod de finlandssvenska funktionshinderorganisationerna: SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder och dess medlemsförbund FDUV, FMA – Funktionsrätt med ansvar, Förbundet Finlands Svenska Synskadade, Svenska hörselförbundet och Psykosociala förbundet.