LEDAREN sofia jernström
Nina af Hällström
Skribenten är verksamhetsledare vid SAMS
Lobbning för svenskan behövs Vi lever i historiska tider. Det verkar som om vi håller på att se slutet på en pandemi som drabbat både unga och gamla på många sätt. Det känns fantastiskt att få träffa varandra på riktigt, resa, gå på konsert, umgås med släkt och vänner. Glädjen överskuggas dock av situationen i Ukraina och det förfärliga kriget som kommit oss nära. Våra tankar är med det ukrainska folk et, med dem som kämpar för sina liv och för demokrati. Här hemma berörs vi av att vårdreformen nu är verklighet. All social- och hälsovård samt räddningsväs Nu har vi en möjlighet endet flyttas över från att utveckla de kommunerna till väl färdso mrådena den svenska servicestigarna 1.1.2023. Processen – också för personer med med överf öringen är funktionsnedsättning. i full gång. Överflytt ningen av personal, avtal och byggnader måste förberedas så att det sker smärtfritt för alla parter. Invånarna ska inte drabbas av den här processen. Just nu håller man på och skapar strukturer och administration för välfärdsområdena. Väl färdsområdesdirektörer och andra höga chefer söks och det filas på förvaltningsstadganden och strategier. Situationerna är olika i de olika områdena. Tidtabellen är stram och såväl tjänstemännen som förtroendevalda arbetar på högtryck. Ekonomin är en utmaning. Välfärdsområden är beroende av statlig finansiering. Till exempel i Västra Nyland går det mycket pengar till att skapa ICT-system, så att välfärdsområdet får fungerande system för bland annat patient- och
klientdata, löneutbetalning och bokföring. Löneharmoniseringen kommer också att med föra ökade kostnader åtminstone i en del av välfärdsområdena. För att överföringen ska kunna ske enligt den utstakade tidtabellen bör staten ta beslut om ytterligare finansiering. Hur går det med svenskan i de tvåspråk iga välfärdsområdena? Vi har åtta tvåspråkiga välfärdsområden, varav i sju är svenskan i min oritetsställning. Nationalspråksnämnderna, som ska finnas i de tvåspråkiga områdena, är ett nytt redskap som ska utreda, bedöma och uttala sig om hur de språkliga rättigheterna tillgodoses i praktiken. Nämnden ska göra en sorts språkkonsekvens bedömning av de beslut som välfärdsområdets fullmäktige fattar. Samtidigt ska nämnden klar lägga vilken service som behövs och följa upp tillgången till tjänster. Man ska kunna förutse behoven och bedöma hur välfärdsområdet i praktiken har lyckats med att ordna tjänster på svenska. De lagstadgade uppdragen som national språksnämnden har blir inte verklighet över en natt. Nu har vi emellertid en möjlighet att utveckla de svenska servicestigarna – också för personer med funktionsnedsättning. Det behövs dock koordinering och samarbete de tvåspråkiga välfärdsområdena emellan. Vi organisationer bör också aktivera oss. Vi kan lyfta fram våra målgruppers behov och peka på brister. Vi bör flitigt lobba för svenskan såväl gentemot politiker som tjänstemän i hela Svenskfinland. Hur administrationen eller förvaltningen ser ut spelar knappast någon roll för individen. Att inte behöva springa från lucka till lucka, att få service och vård i rätt tid på eget modersmål – det har betydelse.• Funktionsrätt i samarbete • 2/2022 • 5
