15 minute read
Juristen har ordet: Det finska fallet som ledde till historiskt FN-beslut
elias vartiO
Skribenten jobbar som juridiskt ombud vid SAMS
Det finska fallet som ledde till historiskt FN-beslut
i aPril oFFeNtliggjorde FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning ett historiskt beslut som satte assistans och boendealternativ i Finland under lupp. Fallet handlade om det omtvistade resurskravet för personlig assistans och möjligheterna att själv bestämma om boendeform och ort, i enlighet med artikel 19 i FN:s funktionshinderkonvention.
Det här var det första fallet från Finland som förts till kommitténs behandling. Kommittén konstaterade att Finland inte levt upp till sina förpliktelser. Låt oss titta på fallet och dess konsekvenser.
Vad handlar fallet om?
I fallet hade familjen till en person med intellektuell funktionsnedsättning år 2014 hyrt en bostad, där denne skulle kunna leva ett mera självständigt liv. Tanken var att detta först skulle ske med hjälp av familj och personlig assistans, senare bara genom personlig assistans.
Hemkommunen Kyrkslätt valde att endast erbjuda assistans utanför hemmet. Det här tillintetgjorde planerna på ett självständigt liv i eget hem. Alternativen blev då att fortsätta att bo kvar i barndomshemmet eller att flytta till gruppboende – något som inte passar alla.
Assistensbeslutet gjordes på basis av det så kallade resurskravet, som innebär att klienten förväntats kunna definiera assistansens innehåll, till och med anordingssätt. Resurskravet infördes 2009, samtidigt som personlig assistans blev en subjektiv rättighet.
Eftersom familjen sökt om rättelse och ändring till beslutet genom alla besvärsinstanser i Finland kunde ärendet prövas som ett individuellt klagomål av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Vad sa kommittén?
I sitt avgörande kom kommittén fram till att klienten förnekats tjänster då denne inte kunnat uppfylla det så kallade resurskravet. Det här ansågs vara indirekt diskriminernade för personer med intellektuella funktonsnedsättningar, som inte kan uppfylla det s.k. resurskravet. Således hade Finland inte uppfyllt sina förpliktelser i fråga om likabehandling (artikel 5) och självständigt liv (artikel 19).
Kommittén krävde att klientens möjligheter till ett självständigt liv ska tryggas genom en omprövning. Finland har även skyldighet att ta till åtgärder så att motsvarande situationer inte uppkommer i framtiden. Lagstiftningen ska tillämpas på ett sätt som inte äventyrar individernas rättigheter till tjänster, och resurskravet bör omformuleras i den nya funktionshinderservicelagen.
Vad händer nu?
Det återstår att se. Många har bedömt att fallet ifrågasätter hela resurskravet. I sina utlåtanden har SAMS konsekvent kritiserat resurskravet som diskriminerande.
Andra anser att resurskravet inte alltid är problematiskt – endast då det äventyrar åtnjutandet av konventionens rättigheter. Det här är något som samhället behöver fixa. Assistans och boendeform påverkar bland annat individens möjligheter till privat och familjeliv. Som en liten nation är det även i Finlands intresse att värna om det regelbaserade avtalssystemet som världen förlitar sig på. Om vi förväntar oss att andra ska respektera överenskomna regler, bör även vi respektera de grundläggande fri och rättigheterna som vi förbundit oss till som statspart till funktionshinderskonventionen.•
Noterat
Forskning: Rullstollsbrukare diskrimineras då de söker jobb
Norsk forskning visar att rullstolsburna arbetssökande måste besvara nästan dubbelt så många platsannonser för att bli inbjudna till en anställningsintervju som lika kvalificerade sökande utan funktionsnedsättning.
Forskare vid Oslo Metropolitan University undersökte hur jobbansökningar behandlades vid 600 arbetsgivare i Norge. Forskarna skickade i väg 1 200 fiktiva jobbansökningar, där det i en del framgick att den sökande hade rullstol, och i en del att personen tidigare varit sjukskriven för psykisk ohälsa, men numera var frisk. Samtidigt skickades kontrollansökningar, där den sökandes egenskaper var lika på övriga punkter, men personen uppgavs inte ha funktionsnedsättning.
Resultaten från studien HIRE? A mixed-method examination of disability and employers inclusive working life practices visade att rullstolsburna måste söka dubbelt så många jobb för att bli kallade på intervju. Versionen där den sökande därtill hade en historia av psykisk ohälsa höjde mängden ytterligare. Också arbetsintervjuer dokumenterades. – De efterföljande intervjuerna med arbetsgivare visade en exkluderande syn på personer med rullstol. De sågs som mindre effektiva eller mer sjuka, säger forskare Elisabeth Ugreninov till Nordens välfärdscenter.
Resultaten förklaras delvis med okunskap och otillgängliga kontorsbyggnader, men forskarna tror att arbetsgivarna även kan göra antaganden om sjukfrånvaron och anpassningssvårigheter som påverkat deras beslut att inte gå vidare i rekryteringsprocessen.
Studien är den första i Norden som dokumenterar diskriminering i anställningsprocesser. Resultaten pekar på att det krävs åtgärder för att motverka ökade skillnader mellan personer med funktionsnedsättning och den övriga befolkningen.
När en person med funktionsnedsättning utsätts för våld är förövaren nästan alltid bekant
Persor med funktionsnedsättning hamnar i större utsträckning ut för våld i nära relationer än den övriga befolkningen, visar ny undersökning. De upplever med större sannolikhet våld och utsätts för våld av en närstående under barndomen, ungdomen och som vuxna oftare jämfört med andra.
Forskningsprojektetet av Institutet för hälsa och välfärd, Invalidförbundet och Tröskeln rf visar också att unga med funktionsnedsättning upplevt fysiska hot i alla årskurser ungefär dubbelt så ofta som övriga ungdomar i samma årskurs, och upplevde oftare våld överlag.
Bland vuxna hade nästan en femtedel av personerna med funktionsnedsättning upplevt någon form av våld, medan andelen i den övriga befolkningen var en tiondel.
Vidare konstateras att en person med funktionsnedsättning som faller offer för våld har även svårare att få hjälp. Enligt forskarna måste tillgängligheten för tjänster riktade till våldsoffer förbättras. Mindre än hälften av dem som svarade på forskningsgruppens enkät hade upplevt att hjälpen de sökt varit tillgänglig.
SAMSSAMS VÄNVERKSAMHETSVÄNVERKSAMHETS 20-ÅRSRESA20-ÅRSRESA
10-11.9,10-11.9, PEURUNKAPEURUNKA
Vi bjuder in alla som är med i SAMS vänverksamhet för att fira vårt 20-årsjubileum med en resa till Peurunka spahotell 10–11.9, välkommen med!
Vi kommer att äta gott, ta del av olika roliga aktiviteter, så som bowling och spa, och fira tillsammans!
Anmäl dig på lyyti.in/20resa eller kontakta koordinatorerna på SAMS vänverksamhet på vanverksamhet@samsnet.fi eller på 041 501 2531.
Så här jobbar Finland för mänskliga rättigheter
I tre år framåt har Finland en plats i FN:s råd för mänskliga rättigheter – världens högsta organ som jobbar för alla människors lika värde. I år är rättigheterna för personer med funktionsnedsättning en av arbetets tyngdpunkter. Teamledare Ann-Mari Fröberg vid Utrikesministeriet berättar hur rådet fungerar.
text: mikaela remes ●bilD: UN PHOtO / elma Okic
1.
VAD ÄR FN:S RÅD FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER?
FN:s råd för mänskliga rättigheter är ett samarbetsorgan vars uppgift är att värna och främja mänskliga rättigheter, försäkra att stater följer människorättsavtal och ingripa i allvarliga människorättskränkningar.
Finlands period i rådet inleddes i mars med en fem veckor lång session. Sessionen blev lite annorlunda än vi tänkt oss, eftersom Rysslands aggression mot Ukraina påverkade agendan. Mycket fokus låg på Ukraina, men vi hann också behandla andra frågor kring mänskliga rättigheter som världens länder tampas med.
Vi fick också många goda resultat. Bland annat fördömdes det ryska anfallet, och vi kom överens om att starta en oberoende undersökningskommission, som kommer att utreda kränkningar som skett mot mänskliga rättigheter under invasionen av Ukraina.
Finland jobbar för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i beslutsfattande och verksamhet på alla nivåer i samhället. Vi lyfter förstås upp ickediskriminering och delaktighet, och fäster uppmärksamhet vid jämställdhet: till exempel att kvinnor med funktionsnedsättning stöter på specifika utmaningar.
I vår har rådet diskuterat särskilt rätten för personer med funktionsnedsättning att delta i rekreation, sport och friluftsliv. Målgruppen togs också upp vid diskussioner kring hur länderna ska främja lämpligt boende. Dessutom uppmärksammades situationen för personer med funktionsnedsättning i samband med Rysslands invasion av Ukraina.
3. VEM BESTÄMMER FINLANDS ÅSIKT I FRÅGOR SOM RÅDET BEHANDLAR?
När vi formulerar vad Finland tycker utgår vi från regeringsprogrammet och regeringens människorättspolitiska redogörelse. Ibland måste vi också rådfråga ministrarna eller statsledningen – vid behov även republikens president.
I Gèneve finns fyra finländska tjänstemän som jobbar heltid med rådet, bland annat med ställningstaganden. Sedan är förstås Finlands ambassadör mycket involverad i arbetet, och hela Utrikesministeriet; ibland också andra ministerier.
4. VILKA METODER ANVÄNDS FÖR ATT FRÄMJA MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER?
Rådet påverkar genom olika metoder. Viktigast är de politiska besluten och åsikterna som rådet förmedlar genom resolutioner. Resolutioner innebär att världens länder formulerar en gemensam åsikt gällande en fråga eller en människorättssituation.
Det finns ingen vetorätt i rådet. Om rådet inte är enhälligt kan dess åsikt fattas genom omröstning bland medlemsländerna. Förstås vill man eftersträva konsensus då det är möjligt.
Rådet kan också besluta om att be om en rapport eller grunda ett oberoende expertorgan som utreder en fråga och sedan ger sina rekommendationer till rådet. Dialogen med oberoende experter och medborgarorganisationer är viktig, liksom också debatterna mellan staterna inom rådet. Till exempel genom att diskutera personer med funktionsnedsättning ger man den politiska signalen om att de här frågorna är av intresse och måste främjas på landsnivå.
Viktiga frågor kan lyftas upp genom evenemang. Finland var till exempel med och ordnade en tillställning om hur artificiell intelligens kan gynna personer med funktionsnedsättning. Budskapet var att det är viktigt att personer med funktionsnedsättning deltar när artificiell intelligens utvecklas, så att den är till nytta för dem.
Det går också att försöka få stöd och uppmärksamhet för sin sak genom att hålla tal inför rådet. Senast framförde Finland ett tal om varför det är viktigt att främja och skydda kvinnors rättigheter. 67 länder ställde sig bakom talet och visade därigenom att de vill jobba för frågan.
5. VILKEN MÖJLIGHET HAR FINLAND ATT PÅVERKA SOM ENSKILT LAND?
Finland agerar genom EU, men försöker förstås också ha synlighet som enskild medlemsstat. Vi deltar i det nordiskbaltiska samarbetet och har många gemensamma hjärtefrågor med latinamerikanska, även med afrikanska och asiatiska länder.
Det är svårt att driva igenom saker ensam, alltså krävs samarbete. Det gäller att söka brett stöd för sin sak och hitta länder som man kan samarbeta med. Den som vill främja ett ärende måste syssla med mycket fotarbete, så som lobbying och förhandlingar.
6. HUR KAN LÄNDER MED OLIKA SYN PÅ MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER JOBBA IHOP?
Det är inte alltid lätt, men det går. Naturligtvis finns länder som konsekvent vill sätta käppar i hjulet när det gäller att främja mänskliga rättigheter. Samtidigt vill majoriteten av länderna i rådet skydda dessa rättigheter.
Rättigheterna för personer med funktionsnedsättning har ett brett stöd. Men då de kombineras med andra frågor kan situationen bli knepigare. Skulle vi till exempel diskutera en människorättsförsvarare med funktionsnedsättning som använder sin rätt till yttrandefrihet för att främja jämställdhet kunde attityden hos en del länder förändras. •
mONica bJörkell
Skribenten är frilansredaktör och förälder till ett barn med funktionsvariation.
Också vi med psykisk ohälsa vill åtnjuta våra rättigheter
maHatma gaNdHi sade: ”Varje samhälle bör bedömas efter hur det behandlar sina mest utsatta”. Respektfullt bemötande och god vård torde alla önska sig och förvänta sig. Det är också något som ingår i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 25:
Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.
Vad betyder då detta för personer med psykisk ohälsa?
Staten har en förpliktelse att erbjuda sina medborgare en god hälso och sjukvård, skapa förutsättningar för och utnyttja sina resurser för att garantera alla omvårdnad i händelse av sjukdom. Vägledande rekommendationer och konventioner anses normalt inte vara juridiskt bindande, men då en deklaration har tillämpats i en sådan utsträckning att den åtminstone till vissa delar blivit sedvanerätt, är den bindande för staterna. Ändå verkar förpliktelserna i praktiken vara svaga.
Det finns en etik i konventioner men det krävs också en etik av de personer som tolkar dem. Principen om alla människors lika värde är inte nära på självklar för alla. Hänvisningar till konventioner och lagar under högtidliga festtal eller valkampanjer betyder inte mycket för den enskilda individen som upplevt kränkande bemötande och blivit utan vård. Trots att den välmenande avsikten med vårdreformen är att ge alla bättre vård verkar den främst bli en fråga om vem som betalar vad.
Jag har kämpat ofta och hårt för att få god psykiatrisk vård. Just nu (knack i trä) mår jag hyfsat bra. Det finns många personer som inte får de insatser de behöver och har rätt till. Alla besitter inte en kombination av sjukdomsinsikt, vilja och mod och dessutom kunskap om patientens rättigheter. Många, oberoende av symtom och diagnos, känner skam och rädsla. Det är svårt att berätta hur illa du mår då du fruktar att återsignalens väsen överröstar dig och samtidigt pressar ihop dig som ett plastemballage som tar tid att vecklas ut för att igen bli ihoppressat eller rivet i bitar.
Personalbyte förekommer ofta på psykiatriska polikliniker. Det kan gå månader innan ny personal kan erbjuda stödsamtal. Jag undrar hur en diabetes eller hjärtpatient skulle må av utebliven vård i flera månader. Då fel uppstår är tröskeln att kontakta patientombudsmannen hög för många. Människor blir ofta ifrågasatta när de vill ge respons på sin vård och anmäla vårdfel. De som inte själva kan eller inte vågar bevaka sina rättigheter måste få hjälp med att göra det. Vanvård, nonchalans och dåligt bemötande av sjuka och utsatta människor är en allvarlig kränkning. Också personer med psykisk ohälsa har rätt till synlig och tydlig information om sina mänskliga rättigheter. •
Noterat
Riksdagen grundade nätverk för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Riksdagen har i vår grundat ett nätverk vars uppdrag är att jobba för rättigheter och medvetenhet kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, så som autismspektrumtillstånd och adhd. Nätverket kommer att höra medborgare och medborgarorganisationer för att bättre kunna fatta beslut som stöder individers och familjes tillgång till rehabilitering, service och en fungerande vardag.
Nätverket grundades och leds av De Grönas riksdagsledamot Noora Koponen och har medlemmar från alla partier samt experter och från organisationer med kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bland annat Autism Finland rf och Mieli Psykisk Hälsa Finland rf.
Hitta fram med hjälp av verbala kartor
FSS och Näkövammaisten liitto har lanserat en ny databas med verbala kartor för personer med nedsatt syn.
Verbala kartor är ordbeskrivningar av en rutt, en miljö eller ett utrymme. De är särskilt behändiga för den som besöker en ny plats för första gången eller är ovan att röra sig på egen hand på ett område.
De verbala kartorna kan lyssnas på till exempel med smarttelefonen.
Kartorna är ett sätt för exempelvis affärer, salonger och hälsovårdsstationer att försäkra sig om att potentiella kunder hittar fram. De kan läggas upp på webbplatsen exempelvis i anslutning till kontaktuppgifter. Kartan kan vara i form av ett textdokument eller en ljudfil.
Vem som helst kan lägga upp en verbal karta från vilket ställe som helst i Finland. Upphovsmakarna uppmanar föreningar, organisationer och företag att lägga upp egna verbala kartor i databasen.
Den svenskspråkiga databasen finns på adressen ▸ verbalakartor.fi.
Tillgänglighetskonsultens A B C
Riesa föddes ur viljan att påverka hur samhället utformas. Hur ser vardagen ut för den som gör business på tillgänglighet? Grundaren Mika Borg listar företagets byggstenar.
text & fOtO: mikaela remes
NPassNiNgar
Tillgänglighetsproblem beror vanligen på okunskap, inte på illvilja. Men genom mer information och små enkla anpassningar kan vi skapa stor förändring som spelar en roll för framtiden. Tillgänglighet är viktigt också med tanke på vår åldrande befolkning. Många branscher lider av arbetskraftsbrist och därför borde vi avlägsna onödiga hinder i samhället, så att också partiellt arbetsföra hade möjlighet att bidra med sitt kunnande.
Ofta tjänar lösningarna också dem som inte har en funktionsnedsättning. Tänk till exempel på någon som går omkring på ett kontor med dator, kaffekopp, telefon och papper i händerna – automatdörrar underlättar livet betydligt. Samma gäller automatbelysning.
Riesa Consultative
• Sysselsätter fyra grundarmedlemmar och två anställda. • Specialiserad på tillgänglighetskonsultering, -utbildning och -kartläggningar. • Kontor i Esbo. • Belönades i fjol med Invalidförbundets Esteetön Suomi-pris för främjandet av tillgänglighet. BemötaNde Många förknippar tillgänglighet med en ramp vid ingången. Men när den fysiska tillgängligheten är i skick har vi bara kommit halvvägs. Att diskutera bemötande är en viktig del av vårt arbete. Vilka faktorer ska du beakta till exempel då du har en kund med nedsatt syn eller hörsel, så att mötet blir så naturligt som möjligt?
CoroNa Coronapandemin medförde sina utmaningar, men efter en tid av försiktighet har företagen börjat investera igen, och det finns en riklig efterfrågan på våra tjänster. Företagsansvar har varit ett modeord sedan länge, och nu har också frågor kring det sociala ansvaret börjat tas på allvar.
ErFareNHet Inom företaget berörs vi av tillgänglighetsfrågor personligen, då majoriteten av företagets anställda är rullstolsburna. Riesa fick sin början ur grundarnas frustration kring svårigheten att påverka tillgänglighetsutvecklingen i samhället. Då uppstod tanken om att åstadkomma förändring genom företagsverksamhet.
grUNDarNa. Från vänster: Atso Ahonen, Anni Kyröläinen och Mika Borg. F öretagsamHet Företaget grundades år 2018. Jag träffade Anni och Atso då jag coachade Finlands landslag i rullstolsinnebandy, där de spelade. De hade en företagsidé som jag och kollegan Joel hjälpte fila på och så körde vi i gång. Först jobbade vi med företaget på deltid, men så småningom har vi alla sysselsats på heltid, och har därtill anställt två personer.
Vi är ett litet företag där alla jobbar med kunder. Under arbetsdagen håller vi aktivt på med försäljning och utvecklar verksamheten, samt förbereder utbildningar och gör tillgänglighetskartläggningar.
TillgäNgligHets-
kartläggNiNg
Vi besöker företag för att granska hur väl de uppfyller tillgänglighetskrav och ger rekommendationer om förbättringar.
Tillgänglighet handlar inte bara om att fylla de lagstadgade minimikraven – man bör också tänka på funktionalitet. Ibland åker vi till nybyggen där tillgängligheten nog beaktats, men det kan finnas automatiska dörrar där passerkortläsaren eller öppningsknappen placerats på ett svåråtkomligt ställe. Vi ser gärna att detaljerna uppmärksammas redan i planeringsskedet.
UtbildNiNg Utbildningar är en viktig del av vår verksamhet. Vi utbildar aktörer inom den offentliga sektorn samt både stora och små privata företag – allt från resebyråer med en anställd till stora försäkringsbolag och arbetsförmedlingsbyråer. En del har bjudit in oss upprepade gånger, det visar att vi gör något rätt.
VisioN Ännu i vår lanserar vi ett verktyg för tillgänglighetsadministrering. Tanken är att företagens tillgänglighet inte ska vara slutdiskuterad efter en färdigskriven tillgänglighetsrapport: vi vill hjälpa kunden att genomföra de åtgärder som krävs för att verksamheten på riktigt ska bli tillgänglig.
Som företag blickar vi framåt: hur ska framtidens tillgänglighetstänk se ut? Förhoppningen är att kunna övergå från att bara konstatera brister till att faktiskt motverka dem. Vi jobbar för en värld som är fri från funktionshinder. ∙
