LASSES HÖRNA lars hedman
Skribenten är vice ordförande i SAMS styrelse, medlem i Hörselförbundets styrelse och ordförande för Finlands svenska taltidningsförening. Han har skrivit en historik över Krigsinvalidernas brödraförbunds verksamhet i Jakobstadsregionen.
Inga nya krigsinvalider ”Vi måste jobba för att det inte blir några nya krigsin valider.” Det sade Jonas Enbacka, mångårig ordförande för Krigsinvalidernas brödraförbunds avdelning i Jakobstad, när han beskrev verksamheten. Han, som förbundets andra medlemmar, bland dem min far som sårades svårt vid Tali kvarn, hade fått uppleva krigets grymma ansikte. De led av sina skador och tyngdes av sorg och tunga minnen hela resten av sina liv. Det är naturligt att de ville bespara kommande generationer från samma öde. Krigsinvalidernas brödra förb und grundades under mellankrigstiden, sommaren 1940. Då hade Finland genom gått det Ukraina nu drabbas av, att försvara sig kraftfullt och tappert mot en mäktig och aggressiv granne. Krigs invalidernas brödraf örbund har också skickat en hälsning till Ukrainas befolkning där man betonar likheterna mellan vinterkriget och Rysslands an fall mot Ukraina. ”Med lärdom av likadana erfarenheter är våra tankar och vår sympati varmt på det ukrainska folk ets sida.” Brödraförbundet skriver också i sin hälsning att ”vi är övertygade om att den ukrainska nationen, som är tio gånger större än Finland, inte faller heller för den här prövningen”. Finlands prövning var på sin tid stor efter vinterkriget, fortsättningskriget och Lapplandskriget. Minst 95 000 fin ländare, soldater, lottor och civila hade dödats och 90 000 hade fått bestående skador. Krigsinvalidernas brödraförbund
16 • Funktionsrätt i samarbete • 2/2022
hade då över 40 000 medlemmar. I fjol hade medlemsan talet sjunkit till 900 och Jonas Enbackas önskan om ”inga nya krigsinvalider” har uppfyllts. Den sista årsklassen som kallades in var 1926, så de yngsta krigsinvaliderna är minst 96 år gamla. Jag har alltid känt starkt för Krigsinvalidernas brödra förbunds verksamhet. Då min far var aktiv medlem såg jag kamratskapen och viljan att hjälpa andra, bland de ärrade veteraner som delade likadana erfarenheter och traumatiska minnen. Fasaden utåt höll alltid, men jag undrade ofta vilka tankar och drömmar som sökte sig till dem när mörkret föll på. Det känns så beklämmande att kriget nu skapar samma trauman och sprider död och förstörelse i Ukraina. Brödraförbundets sol idaritetsadress till ukrainarna är därför talande, despoters hänsynslöshet och grymhet tycks vara oförändrade efter över 80 år. Och människans förmåga till uppoffringar för att försvara sitt land, sina hem och sina nära tycks vara bestående. Det enda som stör mig i för bundets verksamhet är namn et, Sotainvalidien veljesliitto – Krigsinvalidernas brödra förbund. Visst bar både Jonas Enbacka och min far beteckn ingen ”krigsinvalid” med stolthet, men ordet ”invalid” är översatt från engelskan, ”värdelös”. De människor som genomgick krigets fasor och sårades då de kämpade för vår frihet är allt annat än värdelösa. •
