7
DEBATT
Njurfunk 1/2020
Dialysval kräver tid och planering
B
EHOVET ATT välja dia-
VI INOM Svensk Njurmedicinsk Förening
lysform börjar långt innan njurfunktionen inte längre räcker för att upprätthålla livet. Insikten att vara beroende av medicinskteknisk behandling tar tid att förlika sig med. För vissa blir beroendet livslångt, för några finns möjlighet till njurtransplantation.
har samma inriktning som Njurförbundet avseende betydelsen av självständighet och möjlighet till egenvård. Vi anser att hemdialys är förstahandsvalet när så är möjligt. Mesta möjliga frihet för den njursjuke personen är vårt mål. FÖR VISSA patienter är dialysbehand-
ÄNDÅ BÖRJAR ca 40 procent av alla pa-
tienter oplanerat i dialys enligt en nordisk och baltisk multi-center studie, som undersökte bakgrundsfaktorer till dialysstart hos nästan 1 600 patienter. Flertalet av dem som startade oplanerat i dialys var kända på njurkliniken, men hade haft en snabb och oupptäckt försämring av njurfunktionen under de sista sex månaderna före dialysstart. Det som kännetecknade dessa patienter var att de var äldre och sjukare än de med planerad dialysstart.
”Hemdialys är förstahandsvalet när så är möjligt.” I Sverige har vi ett väluppbyggt omhändertagande av patienter med svår njursvikt, men ändå startar ca 40 procent av alla patienter oplanerat i dialys även hos oss. En slutsats vi kan dra av studien är att vi behöver analysera vilken patient som ligger i riskzonen för snabb försämring och tillsam-
Alltför många får idag starta i oplanerad dialys. Vi måste planera tidigare för dialys och vid akut dialysstart ha bättre rutiner, för att varje person ska få passande dialys form, anser ordföranden för Svensk Njur medicinsk Förening, Naomi Clyne.
mans med patienten och närstående planera för dialysform ännu tidigare. Vi behöver även ha bättre rutiner vid akut oplanerad start i dialys, med hemdialys som en självklar möjlighet. Flertalet av patienter med oplanerad start hamnar i hemodialys, när flertalet av dessa sannolikt hade mått bättre av att få peritonealdialys. DET ÄR VIKTIGT att tillsammans med
varje patient med svår njursvikt upprätta en plan avseende framtida dialysbehandling. I den planen ingår såklart utredning avseende möjligheten att genomgå en njurtransplantation. Njurtransplantation ska helst ske före behov av dialys för dem med en levande givare. Saknas levande givare ska uppsättning på väntelistan för en avliden donator ske i samband med dialysstart.
ling en brygga till njurtransplantation. För andra är njurtransplantation ett svåruppnåeligt mål av medicinska skäl. För en del förlänger dialysbehandling livet och ger symtomlindring. Dialysbehandling behöver anpassas till varje persons behov och mål. Dessutom är det viktigt att val av dialysform och dialysdos anpassas till patientens kvarvarande njurfunktion. Således är det viktigt att fortlöpande mäta den sammanlagda reningsgraden av dialysen och den egna njurfunktionen för att bedöma om dialysen är adekvat. SAMMANFATTNINGSVIS är analys av
den personliga och medicinska situationen, planering inför och mål med dialysbehandlingen viktiga både vid planerad och oplanerad dialysstart. Möjligheten att få hemdialys ska finnas i hela landet. Det är personens behov och medicinska förutsättningar som styr om det blir självutförd peritonealdialys, assisterad peritonealdialys, självhemodialys på institution eller hem hemodialys. Naomi Clyne docent, överläkare Ordförande, Svensk Njurmedicinsk Förening, SNF
