Njurfunk_1-2025

NJUR unk TIDNING FRÅN NJURFÖRBUNDET

NR 1 2025

7,5 FORSKARMILJONER PORTRÄTT

Magda om livet med en njure HÄLSA: PIGG AV DAGSLJUS

Protest mot högre

KOSTNADSTAK STADIG TR E N D: M I NSKAD VÄNTETI D FÖR NJ U RTRANSPLANTATION

Enkelt, smidigt och värdefullt!

Bli månadsgivare i Njurfonden redan idag och var med och bidra till livsviktig njurforskning! Det är enkelt och minskar våra administrativa kostnader. Alla bidrag är värdefulla och gör nytta!

Ditt stöd för forskningen framåt!

Bli månadsgivare!

Skanna QR-koden i din mobilkamera eller gå in på njurfonden.se Stöd njurforskningen!

Swish: 900 36 74 Gåvotel: 020-900 100 www.njurfonden.se

3

VÄLKOMMEN

Njurfunk 1/2025

INNEHÅLL

Högkostnadsskydden ska ses som en helhet

4 Temat för Världsnjurdagen 2025 är tidig upptäck.

7 DEBATT: Läkare reagerar på hot om försämrat högkostnadsskydd.

REGERINGEN HAR föreslagit en orim­

9 FORSKNING

Miljonregn över forskarna när Njurfonden fördelar anslag till 43 viktiga forskningsprojekt.

10 PORTRÄTT

Magdalena Forsbergs liv vändes efter tumörbeskedet och operationen.

18 DIN HÄLSA

Ljusexperten förklarar: Så överlever du vintermörkret.

20 FRÅGA & SVAR

Expertsvar om statiner: fördelar och biverkningar.

Tidning för Njurförbundet Årgång 52 Utgivning: mars, juni, september, december ISSN: 0347-1365

ligt hög höjning av högkostnadsnivån för läkemedel som ska gälla från och med den 1 juli i år. Förslaget har varit ute på remiss fram till den 17 februari.

Det är många människor som för sin överlevnad är beroende av läkemedel.

Därför har patientorganisationer, enskilda patienter tillsammans med professionen protesterat mot den kraftiga höjningen som blir cirka 30 procent. Det har genom­ förts en namninsamling med protester som har överlämnats till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson. Om förslaget går igenom är det många som kommer att få betala 1 000 kronor mer för sina läke­ medel. För kroniskt sjuka personer är ofta läkemedel ett livsöde men det är en del i den medicinska behandlingen. Njurför­ bundet och många andra remissinstanser hävdar att det med den kraftiga höjningen kan finnas risker att personer inte har så mycket pengar i plånboken att de har råd att hämta ut alla de mediciner som är för­ skrivna av läkaren.

FÖRBUNDET VILL lyfta även en annan

viktig aspekt sammanhanget då man höjer de egenavgifter som patienten ska betala själv för vård och behandling. Förutom lä­

Ansvarig utgivare: Håkan Hedman Redaktör: Sara Norman Reporter: Annelie Olsson Larsson Medicinskt sakkunniga: Maria Eriksson Svensson, Cecilia Rosander, Alireza Biglarnia

kemedel har det allra flesta kroniskt sjuka även kostnader för patientavgift och sjuk­ resor samt andra merkostnader som upp­ kommer på grund av den kroniska sjuk­ domen. Särskilt hårt drabbade är personer som har dialys och reser minst tre gånger per vecka till sin dialysmottagning. Efter den aviserade höjningen av kostnaden för läkemedel kommer en dialyserande att få betala över 7 500 kronor per år för sin behandling då patientavgift för sjukresor och läkemedel har inkluderats. Njurför­ bundet har därför begärt återremittering av förslaget och att regeringen beaktar även kostnader för patientavgift och sjuk­ resor då man föreslår en enskild höjning som i detta fallet höjningen för läkemedel.

VI HOPPAS regeringen har tagit till

sig den våldsamma kritiken från tunga remissinstanser och tar sitt förnuft till fånga.

Håkan Hedman Förbundsordförande

Grafisk form: InPress Layout: Robin Warldén, Njurf.

Tryckeri: Trydells tryckeri AB Omslag: Magdalena Forsberg Foto: Madeleine Englund Prenumeration: 350 kr Njurfunk finns som taltidning.

hakan.hedman@ njurforbundet.se

Adress: Drakenbergsgatan 13, 117 41 Stockholm E-post: info@njurforbundet.se Tel: 08-546 405 00 www.njurforbundet.se

4

NYHETER

Njurfunk 1/2025

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

BIDRAG TILL VÅRDKÖER NÄRA SEX miljarder kronor ur 2025 års statsbudget fördelas till Sveriges regioner för arbete med att minska vårdköerna och öka tillgängligheten i hälso- och sjukvården.

Nyheten presenterades av regeringen vid en pressträff i januari. Socialstyrelsen får i uppgift att fördela medlen till regionerna, för stärkt tillgänglighet och ändamålsenlig vårdkapacitet inom den specialiserade hälso- och sjukvården, skriver regeringen i sitt pressmeddelande.

”Ytterst handlar det om att varje patient får vård i rätt tid.”

Medlen betalas ut dels efter befolkningsmängd, dels som ett fast belopp om 100 miljoner kronor per region.

– Att korta vårdköerna och öka vårdkapaciteten handlar ytterst om att varje patient får vård efter behov i rätt tid. Detta är en av regeringens prioriterade frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet och som vi arbetat med sedan start.

Nu går arbetet in i en högre växel, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Väntetiderna för en njurtransplantation har mer än halverats på en tioårsperiod. För vuxna pa­tienter utan mycket antikroppar var medianväntetiden för att få en ny njure 6,5 månader 2023.

Minskad väntetid för transplantation Förra året transplanterades 512 njurar i Sverige. Något färre än året innan men över tid håller en uppåtgående trend i sig som leder till kortare väntetid.

FJOLÅRETS SIFFROR från Svensk

Transplantationsförening talar sitt tyd­ liga språk. Sverige har fortsatt många organdonatorer även om det 2024 var en marginell minskning mot rekordåret 2023. Så många som 232 personer done­ rade organ efter sin död 2024. Året innan var det 258 donatorer. Trenden är ändå uppåtgående då antalet organdonationer sedan 2010 har ökat för varje år, med några få undantag.

När det gäller antalet transplanterade njurar överträffades inte heller rekordet från 2023 (523 njurar). År 2024 trans­ planterades 512 njurar. Av dessa kom 111 från levande njurdonatorer, vilket är något fler än året innan men sett över en tioårs­ period minskar antalet levande donatorer.

Njurförbundets ordförande Håkan Hed­

man ser positivt på ökat antal organdona­ tioner, som leder till kortare väntetider.

– Vi ser att väntetiderna för att få en ny njure har kortats och införandet av DCD (avliden efter cirkulationsstillestånd) gör att fler njurar kan transplanteras. När det gäller antalet levande njurdonato­ rer så har de haft en nedåtgående bana under de senaste tio åren. Det är bra att det nu ökar lite men det behövs mer in­ formationsinsatser i samhället för att få fler levande njurdonatorer, säger Håkan Hedman.

MEDIANVÄNTETIDEN för en ny njure

var 6,5 månader 2023 för vuxna patienter utan mycket antikroppar, enligt Svenskt Njurregister. Den har mer än halverats på en tioårsperiod.

5

Kampanj för njurarna Njurförbundets kampanj ”Kolla njurarna” ska få fler att undersöka sina njurar för att upptäcka nedsatt njurfunktion tidigt. Se kampanjfilmen på kollanjurarna.se

DEN 13 MARS infaller Världsnjurdagen.

Årets globala tema är ”Are your kidneys OK?”, och syftar till att fler ska under­ söka sina njurar för att upptäcka nedsatt njurfunktion tidigt. I Sverige har Njur­ förbundet kampanjen ”Kolla njurarna!”, i samarbete med Astrazeneca. På webb­ sidan kollanjurarna.nu finns basfakta om symtom, sjukdomens stadier, orsaker och tips på hur man förebygger och bromsar sjukdomen. Här finns även ett quiz där man kan lära sig mer om njurarna och kampanjfilmen ”De ignorerade njurarna”.

Kronisk njursjukdom, CKD, drabbar

en av tio. Ett mål med kampanjen är att personer som har förhöjd risk att utveckla sjukdomen ska screenas för CKD. Hit hör alla som har högt blodtryck, diabetes eller hjärt-kärlsjukdom, som rekommenderas en årlig kontroll av njurarnas funktion.

NYHETER

Njurfunk 1/2025

NYTT NAMN FÖR BAXTER MEDICINTEKNISKA företaget Baxters njurverksamhet har den 3 februari övergått till det nya, självständiga bolaget Vantive. Förändringen kommer av en uppdelning av Baxter, där Vantive fokuserar helt på akut och kronisk njursjukvård och dialysbehandling.

Dialyspatienterna kommer ha fortsatt tillgång till samma produkter och tjänster. Namnbytet påverkar inte befintliga leveranser eller kundrelationer.

Globala bolaget Baxter, som har sålt dialysutrustning i 70 år, köpte 2013 det svenska dialysföretaget Gambro som grundades i Lund 1964.

PÅ VÄRLDSNJURDAGEN har flera av

Njurförbundets regionföreningar aktivi­ teter, informationsbord, blodtryckskoll med mera. Många i samarbete med sjuk­ vården. Hör med föreningen i din region om du är nyfiken på vad som händer, eller vill hjälpa till.

Baxters njurverksamhet blir Vantive men namnbytet påverkar inte dialyspatienterna.

Donation underlättas med journalåtkomst REGERINGEN ger Socialstyrelsen i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för elektronisk åtkomst till patientjournaler. Åtkomsten ska användas vid utredning av medicinska förutsättningar för donation av biologiskt material.

Syftet är att effektivisera processen.

– Genom att möjliggöra elektronisk åtkomst till patientjournaler får vårdpersonal snabbare och säkrare tillgång till nödvändig information för att genomföra

effektiva och mer patientsäkra donationer av organ och vävnader, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson i regeringens pressmeddelande.

När en möjlig donator har uttryckt sin vilja att donera biologiskt material, måste de medicinska förutsättningarna utredas. Utredaren behöver journaluppgifter för att bedöma donatorns lämplighet. Med nuvarande reglering måste vårdpersonal ofta använda me-

toder som telefon eller fax för att få nödvändiga patientuppgifter, vilket kan leda till förseningar och öka riskerna för mottagaren.

SOCIALSTYRELSENS analys ska möjliggöra elektronisk åtkomst till journaler, även när de finns hos annan vårdgivare inom eller utanför regionen.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2025.

dialys & klåda måste inte gå hand i hand slutaklia.nu en sida för personer som lider av ckd-associerad klåda (ckd-ap) beställ patientmaterial och Läs mer om klåda vid hemodialys på www.slutaklia.nu

Min klåddagbok Den här dagboken är framtagen och producerad av CSL Vifor

www.cslvifor.se • info.nordic@viforpharma.com

SLUTA KLIA. Dialys och klåda måste inte gå hand i hand.

Den här broschyren är framtagen och producerad av CSL Vifor

SE-NA-2500006 202501

7

MEDLEM

Njurfunk 1/2025

Ansvarslöst försämra högkostnadsskyddet DET FÖRESLAGNA beslutet att höja

högkostnadsskyddet för läkemedel kan vid första anblick verka som ett effektivt sätt att spara pengar i vården. Men bakom siffror­ na döljer sig en oroväckande verklighet som kan leda till allvarliga konsekvenser för bå­ de patienters hälsa och samhällets ekonomi.

Särskilt drabbade av denna höjning är per­ soner med kroniska sjukdomar, där vi som arbetar med denna patientgrupp vet att ett betydande antal redan lever med både med­ icinska och ekonomiska utmaningar. Bland dessa är personer med kronisk njursjukdom och organtransplanterade personer två grupper som nu riskerar att hamna i en ut­ satt situation.

Patienter med kronisk njursjukdom och de flesta övriga som har en kronisk sjukdom har utöver läkemedel även andra kostnader för patientavgifter och sjukresor plus annat som tynger ekonomin. Politikerna måste lära sig att se till helheten hur varje föränd­ ring av egenavgifter påverkar den enskildes ekonomi. Stuprören som skiljer myndighe­ ter och förvaltningar måste tas bort.

”Särskilt drabbade är personer med kroniska sjukdomar.”

PERSONER SOM har kronisk njursjuk­

dom är ofta beroende av läkemedel som skyddar njurfunktionen. Dessa bromsar försämringen och förhindrar att patienten

år per patient. Det är pengar som till stor del hade kunnat sparas genom att försäkra att patienterna fortsatt kan ta sina njurskyd­ dande mediciner.

FÖR ORGANTRANSPLANTERADE är

immunhämmande läkemedel en livsnöd­ vändighet. Om kostnaderna för dessa med­ iciner ökar riskerar fler att avbryta sin be­ handling, vilket leder till avstötning. Det är inte bara ett medicinskt bakslag utan också ett moraliskt misslyckande, eftersom varje transplantation är resultatet av ett livsvik­ tigt organdonationssystem som vi som sam­ hälle har ansvar att värna.

ATT HÖJA högkostnadsskyddet kan tyck­ Att spara pengar genom att höja patienters egenavgifter får motsatt effekt och är ett moraliskt misslyckande, menar företrädare för professionen.

behöver avancerad njursjukvård. Om hög­ kostnadsskyddet höjs riskerar vi att många patienter inte prioriterar sina mediciner då de redan är ekonomiskt belastade. Resul­ tatet blir inte bara försämrad livskvalitet för den enskilde utan också avsevärt högre kostnader för sjukvården på sikt.

Exempel från både Sverige och andra länder visar att bristande tillgång till vård och mediciner leder till en ökning av antalet patienter i behov av njurersättande behand­ ling. En dialysplats kostar idag sjukvården mellan 500 000 och 1 miljon kronor per

as vara en snabb lösning för att minska sjukvårdens utgifter, men effekten riskerar att bli den motsatta. För varje patient som tvingas avstå från sina läkemedel växer de långsiktiga kostnaderna för sjukvården i form av mer avancerade och kostsamma behandlingar. Det förlorar både patienter och samhälle på.

Vi uppmanar regeringen att tänka om!

Maria Eriksson Svensson, ordförande i Svensk Njurmedicinsk Förening, professor och överläkare i njurmedicin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala Amir Sedigh, ordförande i Svensk Transplantationsförening, överläkare och sektionschef transplantationskirurgi, Akademiska sjukhuset i Uppsala

8

FORSKNING

Njurfunk 1/2025

STADIG TILLVÄXT FÖR

Njurfonden Njurfonden växer med fler givare och större gåvor. I år kan stiftelsen därför dela ut sju och en halv miljon kronor till forskningsprojekt om njursjukdomar och transplantation. Pengarna är välkomna.

I

TEXT: ANNELIE OLSSON LARSSON OCH SARA NORMAN

NSAMLINGSSTIFTELSEN Njurfonden har idag över 10 000 givare som har bidragit till att möjliggöra årets rekordutdelning. Flera personer stödjer Njurfonden åter­ kommande, många bidrar varje månad. Men även spon­ tana gåvor, insamlingar i samband med begravningar, testamentsgåvor och bidrag från företag är väsentliga för att Njurfonden ska kunna göra skillnad och ge forskarna bidrag för att all ohälsa relaterad till njurarna ska kun­ na besegras, förebyggas, lindras och botas, vilket är det långsiktiga målet.

I år fördelas sju och en halv miljon kronor på 43 pro­ jekt, av 86 inskickade ansökningar, och det är elfte året i rad som utdelningen ökar.

– Det är väldigt roligt att vi kunnat öka utdelningen varje år sedan Njurfonden grundades. Antalet forsknings­ ansökningar ökar också för varje år och det pågår mycket intressant njurforskning i landet. Det gör att vi kommer kunna bota vanliga njursjukdomar och förhindra kompli­ kationer som uppstår i samband med njursjukdom, säger

Håkan Hedman, Njurfondens ordförande.

– Jag tror allt fler förstår betydelsen av det forskas om njursjukdom då vi ser att antalet givare som återkom­ mer till Njurfonden ökar stadigt. Vi kan också visa att pengarna kommer till nytta och ger resultat. Det har stor betydelse för många forskare och vi bidrar till forskning som pågår i hela landet.

EN AV DE som får anslag i år är Kerstin Ebefors, doktor

i fysiologi vid Göteborgs universitet. Hon får 250 000 kronor till forskning om IgA-nefrit, en form av njurin­ flammation, och nya behandlingar mot sjukdomen.

– IgA-nefrit är den vanligaste glomerulonefriten och med tiden kan den leda till att njurarna slutar att fungera.

Det finns ännu ingen botande behandling av sjukdomen, men flera nya läkemedel är väg ut på marknaden och är nu i klinisk prövning. Flera av dessa läkemedel är så kal�­ lade komplementinhibitorer, alltså läkemedel som syftar till att minska en del av immunförsvaret som aktiveras

9 vid sjukdomen, det så kallade komplementsystemet. Man vet att komplementsystemet är aktiverat vid IgA-nefrit, och att det bidar till sjukdomens fortskridande, men ex­ akt hur komplementsystemet skadar njuren är inte känt.

Projektet syftar till att undersöka hur komplementinhibi­ torer påverkar njurens filtrationsenheter och om de lokalt skyddar de celler där sjukdomen uppstår. Mer kunskap kring hur detta fungerar kan förhoppningsvis i framtiden leda till att man kan utveckla denna klass av läkemedel ytterligare ett steg, så att man behandla njuren lokalt, och inte slå på hela kroppens komplementsystem och därmed undvika att sänka immunförsvaret i hela kroppen, berät­ tar Kerstin Ebefors.

– Pengarna från Njurfonden betyder oerhört mycket.

Njurfonden har stöttat min forskning tidigare och även nu i årets utdelning och tack vare det kan jag fortsätta forska. Vi blir allt äldre som befolkning och många får problem med njurarna, därför behöver vi komma framåt med nya behandlingar.

ETT ANNAN forskare som får bidrag är transplanta­

tionskirurg Henrik Benoni, doktor vid institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet. Han får 200 000 kronor till sin forskning om cancer före och ef­ ter organtransplantation, behandling och genetiska risk­ markörer. För att förhindra avstötning av den nya njuren behöver patienterna livslång immundämpande behand­ ling. En allvarlig konsekvens av denna behandling är bå­ de en ökad risk för cancer, samt sämre överlevnad efter cancerdiagnos.

”Pengarna från Njurfonden betyder oerhört mycket.”

– Vi forskar för att identifiera genetiska riskmarkörer som kan hjälpa oss att förutse risken för olika typer av cancer efter transplantation, och därmed skräddarsy bå­ de den immundämpande behandlingen och screening för cancer. Vi undersöker också hur vi bäst kan följa upp transplanterade patienter med cancer för att förbättra de­ ras prognos.

Första gången Njurfonden delade ut anslag, 2014, fick elva forskare dela på en miljon kronor. Sedan dess har insamlingen stadigt ökat och med årets utdelning på sju och en halv miljon kronor har totalt närmare 50 miljoner kronor delats ut.

Njurfondens senaste utdelning uppmärksammas vid ett event den 13 mars i Stockholm i närvaro av H.K.H. Prins Daniel. Då presenteras alla forskarprojekt som beviljats bidrag.

Programmet bjuder på föredrag av Börje Haraldsson, Henrik Benoni och Kerstin Ebefors.

Mer info: njurfonden.se

H.K.H. Prins Daniel är Njurfondens beskyddare.

FORSKNING

Njurfunk 1/2025

HAN TILLDELAS BENGT RIPPES PRIS

Börje Haraldsson, professor i njurmedicin.

BÖRJE HARALDSSON, professor i njurmedicin vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet, Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi, tilldelas Bengt Rippes forskarpris 2024 med motiveringen: ”För sitt mångåriga stora engagemang inom det njurmedicinska fältet, både som kliniskt verksam läkare och som framgångsrik forskare.

UNDER SIN karriär har Börje Haraldsson lett en mycket framgångsrik forskargrupp inom njurfysiologi och njurmedicin med särskilt fokus på hur filtrationsbarriären i kärlnystanen fungerar, både i normaltillståndet och vid njursjukdom vilket lett till många viktiga och intressanta vetenskapliga arbeten i gränslandet mellan basal och klinisk forskning.

Genom sina studier har han också framgångsrikt bidragit till en förbättrad peritonealdialys.

– Det känns fantastiskt stimulerande och lite speciellt att få Bengt Rippes pris eftersom jag känt Bengt i cirka 40 år. Bengt var en av mina första handledare när jag började forska och det var som att återvända till där allt började nu när jag nu fick Bengt Rippes pris. Säcken knyts ihop, säger Börje Haraldsson.

BENGT RIPPES forskarpris tilldelas en i Sverige verksam forskare eller kliniskt verksam person som gjort betydelsefulla vetenskapliga insatser inom det njurmedicinska området. Priset är på 50 000 kronor och är inrättat av Insamlingsstiftelsen Njurfonden.

10

PORTRÄTT

Njurfunk 1/2025

Namn: Magdalena Forsberg Ålder: 57 år Bor: Bergeforsen, utanför Timrå och Höga kusten Yrke: Egenföretagare, skogsägare och föreläsare Hälsa: Genomgången nefrektomi på grund av tumör år 2018 Familj: Maken Henrik och sönerna Erik och Olle Motto: Skjut inte upp saker till sedan, det kanske inte finns något sedan!

framåt MAGDA BLICKAR

För cirka sex år sedan vändes Magdalena Forsbergs liv upp och ner. Hon var tvungen att ta bort en njure på grund av en tumör. För Njurfunks läsare berättar hon om hur det är att leva med en njure och hur livet ser ut idag.

TEXT: ANNELIE OLSSON LARSSON FOTO: MADELEINE ENGLUND

D

E FLESTA i Sverige vet nog vem Magdalena Forsberg är.

Hon är den svenska skidskyttedrottningen som vunnit världscupen i skidskytte sex år i rad mellan åren 19972002. Hon har även tagit flera OS-medaljer och VMguld och fått Radiosportens Jerringpris fyra gånger. Efter det att hon la av med skidskytte år 2002 arbetar hon som före­läsare, programledare för Postkodlotteriet och har även en rad andra engagemang. Vad kanske inte alla vet är att Magdalena lever med en njure sedan sex år till­ baka, en händelse som hon höll inom familjen i ett halvår innan hon gick ut och berättade om vad som hänt.

– Jag hade haft problem med smärta i magen till och från och sökte vård för det 2018. Då upptäcktes det att jag var laktosintolerant och jag slutade äta laktos. Men problemen med magen var kvar och då beslöt man att göra en datortomografi och hittade då en tumör på min ena njure, säger Magdalena.

Magdalena fick en chock av beskedet och läkarna ville operera bort tumören så fort som möjligt. Väntan på operation var jobbig och tankarna snurrade. Vad skulle hända nu? Magdalenas man Henrik var ett stort stöd och

var hela tiden positiv och sa att allt skulle ordna sig.

– Tumören var stor och satt illa till så man fick ta bort hela den ena njuren. Det tog sedan åtta veckor för att få be­ sked om tumören var godartad eller ej. Jag gick ut i naturen för att hämta kraft. När man är frisk har man tusen önsk­ ningar, när man är sjuk har man bara en, säger Magdalena.

FAKTA Vid nefrektomi opereras tumören och hela njuren bort. Njuren kan också behöva tas bort av andra orsaker än en tumör. Andra orsaker kan vara återkommande inflammationer eller en avstängd njure. Efter nefrektomi måste man hålla sig borta från ansträngande aktivitet eller tunga lyft i ungefär sex veckor eller mer enligt anvisningar från ansvarig läkare. För de flesta människor påverkar nefrektomi inte livskvaliteten. Patienter med genomgången nefrektomi rekommenderas att årligen få blodtryck och P-kreatinin kontrollerat.

11 ”Jag tog ett beslut att aldrig begränsa mig och att leva livet fullt ut.”

PORTRÄTT

Njurfunk 1/2025

12

PORTRÄTT

Njurfunk 1/2025

SOM TUR var var tumören godartad och Magdalena

INFO Magdalena Forsberg har vunnit världscupen i skidskytte sex gånger.

Hon har tagit sex VM-guld och vunnit Radiosportens Jerringpris fyra gånger.

Magdalena har medverkat i flera tv-program och bland annat vunnit Mästarnas mästare 2013. Hon har även gett ut två böcker på temat livsstil.

Se Magdas recept på s.19.

blev så glad att hon sprang ut och hoppade i en sjö. Det ledde till att hon numera badar året om. Det positiva beskedet var som att få ett bonusliv och Magdalena be­ stämde sig för att göra det bästa av det.

– Där och då tog jag ett beslut om att aldrig begränsa mig och att alltid leva fullt ut och tacka ja till saker istäl­ let för att säga nej, säger Magdalena.

Så när hon återigen fick frågan om att ställa upp i Let’s dance 2019 tackade hon ja och det har hon aldrig ångrat.

Att medverka i tv-underhållningen var något hon aldrig hade vågat göra om hon inte opererat bort en njure och gått igenom allt som det medförde.

– Min danspartner Tobias Karlsson och jag hittade varandra direkt. Han har HIV och jag hade opererat bort en njure så vi hade båda gått igenom mycket. Vi pratade mycket om detta under tävlingen och stöttade varandra.

Vi hade också roligt och skrattade galet mycket, så pass att jag ett flertal gånger fick kramp i operationsärret, sä­ ger Magdalena.

Paret kom tvåa i Let’s dance och efter tävlingen har de fortsatt sin kontakt och har bland annat bestigit berget Kilimanjaro i Tanzania ihop samt skrivit boken Hitta motivationen – genom livets toppar och dalar.

De håller även föreläsningar tillsammans.

– Jag fick en ny fin vän och kamrat genom att tacka ja till Let’s dance, säger Magdalena.

UNDER INTERVJUN imponeras jag över hur många

olika projekt Magdalena deltagit i och alla tävlingar hon lyckats vinna. Allt började i skidspåret när Magdalena var sex år, ivrigt påhejad av sin mamma som älskade skidåkning och att vara i naturen. Längdskidåkning var den prioriterade sporten tills Magdalena var 27 år då hon prövade skidskytte av en slump.

– När jag bytte till skidskytte hade jag nytta av all den träning med längdskidåkning som jag haft. Jag märkte snart att jag hade talang för sporten och med en stark fysik och bra mentalt tänk utvecklades jag snabbt och nådde också snabbt bra resultat, säger Magdalena.

Mest stolt är Magdalena över att hon vunnit världscu­ pen i skidskytte sex gånger i rad. Än idag har hon som kvinnlig idrottare det rekordet. Att vinna Jerringpriset

fyra år i rad är hon också mycket stolt över. Det har även blivit en rad andra medaljer i olika tävlingar.

– Det var inget lätt beslut att 2002 bestämma sig för att sluta tävla. Men jag kände att det var dags att göra något annat, säger Magdalena.

Först trodde Magdalena att hon nu skulle ta jobb som skattekonsult men det kom så många andra roliga er­ bjudanden att hon istället valde att bli egenföretagare.

Genom att ta den chansen så öppnades flera dörrar.

– Det är inte så stor skillnad mellan en idrottare och en egenföretagare. När man idrottar på elitnivå är det som att driva ett eget företag, säger Magdalena.

”Jag har alltid en massa mål och delmål och delar upp varje dag i olika mål.”

IDAG ARBETAR Magdalena med Postkodlotteriet.

Hon brukar också hålla föreläsningar och deltog förra året i en lång seglingstur i tv-programmet Över Atlanten.

Hur hinner hon med allt?

– Jag har alltid en massa mål och delmål och delar upp varje dag i olika mål. Jag vet min riktning och kan se bilder i mitt huvud, säger Magdalena.

Vid ledig tid så är umgänge med familjen viktigt och att träna eller åka skidor. Hon ser till att röra på sig var­ je dag – vardagsmotion – och att äta bra kost. Nu när Magdalena lever med en njure ser hon till att dricka mycket vatten för att inte bli uttorkad och att välja de tillfällen hon dricker alkohol.

– Allt fler i det varmare klimatet vi fått kommer drab­ bas av njursvikt, därför är det jätteviktig med forskning om njursjukdomar och att stötta Njurfonden, säger Mag­ dalena och tillägger: – Genom att berätta att jag fått ta bort en njure hoppas jag kunna hjälpa andra som går igenom något liknande, säger Magdalena.

UTNYTTJA DIN DAG TILL FULLO, ANVÄND NATTMASKIN (APD) * Med en nattmaskin kan du fortfarande vara aktiv, samtidigt som du gör din egen behandling då du sover.

Med utbildning av en PD-sjuksköterska är det lätt att lära sig APD-maskinen och du blir trygg att utföra behandlingen i hemmet.

* Automatiserad peritonealdialys > APD är en skonsam form av dialys som sker utan nålar > Dialys görs medan du sover > Frihet till arbete, skola och aktiviteter – utan behov av dialys på sjukhuset > Nattmaskinen är lätt att lära sig > Lätt att ta med sig på resor Baxter Kidney Care is now Vantive, a standalone Vital Organ Therapy Company SE-RC00-250001 February 2025

I

www.vantive.eu

Inbjudan till digifysisk anhörigträff NÄR: 20 mars 2025, kl 17.45. TEMA: Hantera stress och återhämtning. VAR: På plats i din regionförenings lokal eller digitalt via Teams.

som För dig ig/ r är anhö de. n närståe

Den här träffen är för dig som är anhörig/närstående till någon med njursjukdom och som är medlem i Njurförbundet.

På våra anhörigträffar står samtalet i centrum. Här kan du: • Prata och lyssna • Utbyta erfarenheter och dela andras tankar och känslor • Knyta nya kontakter HUR: Fysiskt: I din föreningslokal eller i en lokal som din njurförening har ordnat. Digitalt: För dig som inte kan närvara fysiskt finns möjlighet att delta via Teams. Efter anmälan får du en webblänk som fungerar på digitala plattformar.

Träffen gästas av KBT-terapeut Liselott Adsjö, som kommer att dela insikter och inspiration kring mötets tema.

ANMÄLAN: Läs mer på njurforbundet.se eller skanna QR-koden nedan i din mobil. Ange namn, förening och om du vill vara med fysiskt eller digitalt.

Frågor om anmälan? Ring: 08-546 405 01

En digital plattform för unga som väntar på organ eller lever med ett transplanterat organ.

Besök levnadsguiden.se

15

MEDLEM

Njurfunk 1/2025

Utöver den nya sajten levnadsguiden.se finns även information i form av en nyproducerad bok och folder.

Ny sajt för ungdomar om transplantation

Gabriela Brandén och Micaela Hamrin på MOD står bakom den nya sajten.

I mars lanseras en ny sajt, levnadsguiden.se, med ny information för ungdomar om transplantation. Två eldsjälar på organisationen Mer organdonation, MOD, ligger bakom projektet. Njurförbundet är stolt samarbetspartner.

TEXT: ANNELIE OLSSON LARSSON

– VI HAR länge sett att det funnits

ett behov av material för ungdomar i åldern 14-25 som är organtrans­ planterade eller väntar på ett nytt or­ gan. Det material som finns är mest för äldre personer, säger Gabriela Brandén, en av två projektledare på Mer organdonation, MOD. Gabriela och Micaela Hamrin, den andra projektledaren, sökte 2021 pengar av Allmänna arvsfonden för sin idé om att ta fram målgruppsan­ passad information. År 2023 fick de besked om att de fick 4,5 miljoner kronor för att genomföra sitt projekt.

Idag har de arbetat med projektet i två år och allt material för målgrup­ pen har tagits fram tillsammans med ungdomar.

– Resultatet av vårt arbete består av webbsidan med information och filmer, en bok och en informations­ folder, säger Micaela Hamrin.

Efter lanseringen av webbsidan i mars så kommer det tryckta materi­ alet spridas till mottagningar för barn och unga och till de fem trans­ plantationscentra som finns i Sverige.

Gabriela och Micaela kommer un­ der ett år åka runt och föreläsa och sprida information till olika mottag­ ningar och organisationer. Projektet pågår till sista februari 2026 men sajten och materialet kommer finnas kvar efter det.

– VI HAR haft tät kontakt och sam­

arbete med Njurförbundet när det gäller detta projekt. Vi har varit med på den årliga familjeveckan på som­ maren och presenterat projektet och där fått kontakt med ungdomar som deltagit i framtagandet av materialet, säger Gabriela.

Allt som allt har över 100 perso­ ner deltagit i projektet och materialet

vänder sig inte enbart till de som är transplanterade utan även till de som väntar på en njure eller andra organ.

– I TONÅREN är det många som

upplever ensamhet, ängslighet och ångest, man ska hitta sig själv och bli vuxen. Att då vänta på ett organ eller bli transplanterad kan väcka många frågor, säger Micaela.

Micaela och Gabriela hoppas att materialet som tagits fram ska fyl­ la tomrummet som kan finnas hos unga personer och att de ska känna trygghet och igenkänning. Även per­ soner runt omkring den unge såsom föräldrar och vårdpersonal kan ha nytta av materialet.

– Vår önskan är att nå så många som möjligt med denna information.

Livet tar inte slut för att man väntar på eller får ett nytt organ. Det är en ny början, säger Micaela.

INFO MOD arbetar för att alla som vill donera organ under sitt liv eller efter sin död ska ges möjlighet till det.

MOD är också en röstbärare för de som väntar på nytt organ eller lever som transplanterade.

Läs mer på merorgandonation.se.

FÖRDJUPNING

Njurfunk 1/2025

FÖRSLAG HOTAR

högkostnadsskydd Regeringen har föreslagit en kraftig höjning av egenavgiften för läkemedel. Nu sluter Sveriges patienter, pensionärer och vårdpersonal med flera upp till massiv protest.

M

EDICINER ÄR dyra. Tack vare

högkostnadsskyddet finns ett tak för hur mycket patienter får betala ur egen ficka. I dag behöver ingen be­ tala mer än 2 900 kronor per år för sina läkemedel. Men om regeringen får som den vill höjs det så kallade kostnadstaket den 1 juli till 3 800 kronor. Först när den enskilde har kommit upp i den summan aktiveras frikortet.

Förslaget lades fram i en prome­ moria från Socialdepartementet fö­ re jul. Det dröjde inte länge förrän röster höjdes i media, som ifrågasat­ te att en sådan kraftig kostnadsök­ ning skulle drabba många som re­ dan har det tufft ekonomiskt. Flera debattartiklar har publicerats, där patientorganisationer tillsammans med funktionsrättsförbund och pen­ sionärsorganisationer gått samman.

Njurförbundets ordförande Hå­ kan Hedman anser att förslaget är omänskligt: – En rejäl käftsmäll som drabbar de mest utsatta grupperna i samhäl­

let. Många personer med kroniska sjukdomar behöver för sin överlev­ nad dagligen bruka mediciner som innebär att de når upp till 3 800 kro­ nor vid ett enda uttag på apoteket.

Oroliga medlemmar hörde också av sig till förbundet och frågade om stöd.

– Min ekonomi sedan jag blev sjuk har blivit så dålig, jag hade knappast råd att köpa mat vid vissa tillfällen, det har varit rent ut sagt ett helvete.

Sjukdomen har rent ut sagt förstört mitt liv båda fysiskt, psykiskt och ekonomiskt. Det är massa kostnader för läkarbesök, medicin, alla sjuk­ husbesök, allt, skriver en medlem.

Högkostnadsskyddet ska ge enskil­ da lägre pris på vård, sjukresor, hjälp­ medel och läkemedel över ett visst belopp. Men för varje kategori är det separata högkostnadsskydd, med oli­ ka tak. Det innebär att en person som behöver många vårdbesök, flera medi­ ciner, hjälpmedel och därtill sjukresor, drabbas hårt av kostnader innan taket nås inom varje kategori.

– Det finns potentiella risker att

vi i Sverige får ett A- och B-lag av kroniskt sjuka, där B-laget inte har råd att hämta ut alla mediciner som läkaren förskrivet, menar Håkan Hedman.

BLAND DE många remissvar som

inkommit till Regeringskansliet finns såväl myndigheter som vård­ förbund som jämte intresseorganisa­ tioner ställer sig kritiska till förslaget.

Flera menar att de pengar som staten vill spara kommer att dyka upp som

FAKTA Högkostnadsskyddet innebär att du betalar högst 2 900 kronor under en period på tolv månader.

Du betalar fullt pris upp till 1 450 kronor. Sedan minskar egenavgiften stegvis och du får 50, 75 och 90 procent rabatt tills taket uppnåtts.

FOTO: LOUISE PERSSON

16

Över 25 000 namnunderskrifter överlämnades av Reumatikerförbundets ordförande Lotta Håkansson till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson under remisstiden.

ökade kostnader på andra ställen, till exempel i vården, hos kommuner och Försäkringskassan.

I Njurförbundets remissvar lyfts särskilt två aspekter. Den ena är just att många personer utöver läkemedel har kostnader för patientavgift och sjukresor samt andra fördyrade lev­ nadsomkostnader på grund av funk­ tionsnedsättning. ”En beräkning visar att en person som har dialys mycket snart uppnår högsta nivån för samtliga högkostnadsskydd; cir­ ka 7 500 kronor efter den föreslagna höjningen”, skriver förbundet.

PROTEST En demonstration anordnas i Stockholm för att försöka rädda högkostnadsskyddet.

Medicinmarschen går den 15 mars mellan Slussen och Mynttorget med start kl. 14.

Samling: Katarinavägen 3.

Mer info: medicinmarschen.se

DEN ANDRA aspekten är den all­

varliga risk för patienters liv som uppstår om njurtransplanterade inte har råd att hämta ut sina immun­ hämmande läkemedel för att förhin­ dra avstötning. ”Dessa är livsnöd­ vändiga och har ett hög pris som innebär att patienten kommer upp till högkostnadsnivån vid ett inköp.

Vi ser stora risker att många av våra medlemmar inte har tillräckligt med pengar i plånboken för att kunna hämta ut alla nödvändiga förskrivna läkemedel”, skriver förbundet.

”En rejäl käftsmäll som drabbar de mest utsatta i samhället.”

Njurförbundet står även bakom en namninsamling som startats för att visa regeringen vilken stor grupp som drabbas om förslaget genomförs.

Den 17 februari (remissrundans slut­ datum) överlämnades över 25 000 namnunderskrifter till regeringen.

Text: Sara Norman sara.norman@njurforbundet.se

Stiftelsen Niclas & Mattias Minnesfond ÄNDAMÅL: Sök bidrag för rekreation, läger och kurser.

MÅLGRUPP: Personer med njursjukdom och njurtransplanterade.

ANSÖKNINGSBLANKETT OCH MER INFORMATION: Njurförbundets hemsida, regionförening Norra Mälardalen.

Frågor besvaras av Ann-Lis Westin, tel 070-424 28 00.

Niclas & Mattias Minnesfond

18

DIN HÄLSA

Njurfunk nr 1/2025

Fånga dagsljuset och maximera din hälsa Om du under vinterhalvåret känner dig trött, sover sämre eller är nedstämd är det inget konstigt. För lite dagsljus kan ge de effekterna. Ljusforskaren Arne Lowden ger här sina bästa tips på hur man överlever vintern.

TEXT: ANNELIE OLSSON LARSSON

HÄR UPPE i Norden så påverkas vi myck­

et av den mörka perioden på året med lite dagsljus. Många känner sig trötta, ned­ stämda och initiativlösa. Hur påverkar då ljuset oss människor?

– I forskningen har man sett att de som är utomhus lite rapporterar sämre kroppsliga värden än de som varit ute. På vinterhalv­ året behöver man vara ute cirka en timme på dagen, på sommaren kan det räcka det med en halvtimme, säger Arne Lowden, docent och ljusspecialist vid Stockholms universitet.

För att bli piggare på vinterhalvåret kan man ta fasta på fem saker. Det är natur, dagsljus, snö, rörelse och sömn som är exempel på recept för ett mer välmående liv.

– Att vara i naturen under dag­ tid är välgörande på många sätt och extra bra är det om man får till lite rörelse samtidigt. Naturen

verkar avstressande och för stor­ stadspersoner är det bra att kom­ ma hit, säger Arne Lowden.

Det är bra. Vi tappar cirka 30 procent av ljusintaget in­ omhus men genom att sitta några timmar vid ett fönster ARNE MENAR att snö på vin­ kan det hjälpa mycket. Det tern också är bra för vårt ljusin­ bästa ljuset inomhus är en­ tag. Snön dubblar vårt ljusintag ligt Arne fullspektrumljus Ljusforskare och det kan vara bra att tänka på som det går att öka ljusstyr­ Arne Lowden om det är mycket snö ute. Dosen kan på. Fullspektrum LED är ljus vi får om vi är utomhus sätter också ljuskällor med ett färgspektrum som liknar fart på melatoninproduktionen och gör att naturligt solljus. Produkterna är också po­ vi sover bättre. pulärt kända som dagsljuslampor.

– Ljuset reglerar hormonspelet och skill­ naden mellan dag och natt för – LJUSBRIST hos människor är inget vi kroppen, därför är det bra att idag vet hur vi ska upptäcka. Men är man vara dagorienterad och ge ner i nedstämd och deprimerad så ska man söka aktivitet på kvällar och nätter, hjälp för det. Ljusterapi kan hjälpa och då säger Arne Lowden. kan man använda de ljusterapilampor som Om man har svårt att få tid finns att köpa i handeln. Det är viktigt att till att vara utomhus kan man komma ihåg att det spelar roll hur stark dos sitta nära ett fönster och arbeta. ljus man får varje dag, säger Arne Lowden.

Så fixar du mörkret!

På vintern kan man drabbas av trötthet, sömnrubbningar och nedstämdhet. I Arne Lowdens bok Överlev vintern ges tips på hur man kan ta sig igenom den mörka perioden. Här är några knep:

Se till att vara ute i naturen så mycket du kan.

Var ute under dygnets ljusa timmar.

Snö gör att du får en extra ljusdos.

Passa på att röra på dig när du är ute.

Varva ner på kvällen och se till att få ordentligt med sömn.

19 HÅLL KOLL PÅ DITT BMI Den som har övervikt, obesitas, har en ökad risk för andra sjukdomar som njursjukdom, diabetes typ 2, högt blodtryck samt hjärt-kärlsjukdom. Risken är generellt större ju högre vikten är. Övervikt är inte ovanligt hos njursjuka. Personer som har påsdialys får i sig extra kalorier eftersom dialyslösningen innehåller en hög koncentration av socker.

Transplanterade äter immunhämmande medicin som kortison, vilket ger ökad hungerkänsla och viktökning.

Ett sätt att mäta övervikt är BMI – Body Mass Index. Som njursjuk ska man inte ha ett BMI över 30.

Det gäller både de med njursvikt, de i dialys och de som är transplanterade.

Du får fram ditt BMI genom att ta din vikt delat med din längd i meter gånger sig själv (vikt/ längd2).

Magdas fraspiroger INGREDIENSER, 8 PORTIONER 1 pkt kyld smördeg (250 g) 1 ägg till pensling 60 g hackad spenat, färsk eller tinad ½ gul lök 100 g champinjoner Smör eller olja till stekning 1 pkt kokta, valfria linser (285 g) 1 ½ dl riven ost ½ tsk salt 1 krm peppar

Smart utemat

MAGDALENA FORSBERG vill slå ett slag för vinterpicknick. Hon älskar uteliv och gav 2023 ut boken ”Härliga vinter – Äventyr, uteliv och mat” (Bokförlaget Max Ström), full av tips och recept på smart utemat. I pirogreceptet här kan du variera fyllningen efter egna preferenser och eventuella råd från dietist.

GÖR SÅ HÄR: Sätt ugnen på 200 grader. Krama ur spenaten väl om den har varit fryst. Skala och finhacka löken. Skiva champinjonerna tunt. Fräs lök och svamp i smör eller olja i ett par minuter i en panna. Blanda ner spenat, sköljda linser och ost. Smaka av med salt och peppar. Rulla ut smördegen. Skär ut åtta kvadrater. Fördela fyllning på varje ruta. Vik ihop till trianglar och nyp ihop dem noga. Vispa upp ägget och pensla pirogerna. Grädda pirogerna mitt i ugnen i 10–12 minuter tills de har fått fin färg.

Så lite träning räcker

Som njursjuk bör man inte ha ett BMI över 30.

DIN HÄLSA

Njurfunk 1/2025

HUR MYCKET ska man träna? Enligt psykiatern och författaren Anders Hansen räknas varje steg. Redan fem minuters promenad har visat sig ha positiva effekter på kroppen och hjärnan.

Försök att komma ut på en liten promenad varje dag. För bästa resultat, om man orkar, rekommenderar han att man ska träna så att man får upp pulsen, helst tre gånger i veckan och ungefär 40 minuter per gång.

Källa: Boken Hjärnstark av Anders Hansen

20

FRÅGA & SVAR Njurfunk 1/2025

KÄRLEN SKYDDAS AV

statiner

Statiner är kolesterolsänkande läkemedel.

Här reder professor Maria Eriksson Svensson ut fördelar och biverkningar.

FRÅGA: Varför måste man som njurtransplanterad ta kolesterolsänkande medicin, statiner, trots att blodfetterna inte är särskilt höga?

Jag oroar mig för biverkningarna.

SVAR: Som njurtransplanterad kan man behöva ta kolesterolsänkande medicin, såsom statiner, även om blodfetterna inte är särskilt höga, av flera viktiga anledningar: Minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar: Efter en njurtransplantation har man en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Detta beror dels på att många personer med kronisk njursjukdom redan från början har riskfaktorer för hjärtproblem (som högt blodtryck eller diabetes), men också på grund av bieffekter av im­ munhämmande mediciner som behövs för att förhindra avstötning av njuren. Statiner används för att minska denna risk genom att stabi­

lisera plack i blodkärlen och minska inflammation, oavsett om kolesterol­ värdena är förhöjda.

Effekter av immunhämmande läkemedel: Många av de mediciner som används efter en njurtrans­ plantation, som kortikosteroider och vissa calcineurinhämmare (t.ex. ciklosporin och takrolimus), kan hö­ ja kolesterolnivåerna och öka risken för åderförkalkning. Även om dina kolesterolnivåer inte är höga just nu, kan de förändras över tid som en följd av dessa mediciner, och statiner används preventivt för att motverka dessa risker.

Förbättrad överlevnad och transplantatfunktion: Studier har visat att personer som tar statiner efter en njurtransplantation kan ha bätt­ re långsiktig överlevnad och bättre transplantatfunktion. Statiner kan också minska risken för avstötning av transplantatet, eftersom de verkar

ha en immunmodulerande effekt.

Sammanfattningsvis används sta­ tiner som en förebyggande åtgärd för att minska risken för allvarliga hjärt-kärlsjukdomar, skydda njur­ funktionen och förbättra långtids­ prognosen efter en njurtransplan­ tation, även om blodfetterna inte är mycket förhöjda. Statiner är ge­ nerellt säkra och tolereras väl av de flesta, men som alla läkemedel kan de orsaka biverkningar. För en njur­ transplanterad person, som redan tar flera mediciner för att skydda den nya njuren och förhindra avstötning, är det viktigt att överväga dessa bi­ verkningar.

Här är några vanliga och mer ovanliga biverkningar som kan före­ komma med statiner: Muskelsmärta och muskelvärk: Detta är en av de mest rapporterade bi­ verkningarna. Vissa personer kan upp­ leva muskelvärk, stelhet eller svaghet.

ALIREZA BIGLARNIA

CECILIA ROSANDER

Docent i kirurgi vid Lunds universitet, överläkare i transplantationskirurgi, Skånes universitetssjukhus, Malmö.

Specialist i internmedicin och njurmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Matsmältningsbesvär: Magproblem som illamående, gaser, diarré eller för­ stoppning kan förekomma. Dessa bi­ verkningar är ofta milda och övergåen­ de. Hos vissa personer ökar risken för att utveckla typ 2-diabetes. Denna risk är dock oftast liten och vägs vanligtvis upp av statinernas fördelar, särskilt för dem med hög risk för hjärt-kärlsjukdomar.

Interaktioner med andra läkemedel: För en njurtransplanterad person som redan tar immunhämmande läkemedel (som ciklosporin eller takrolimus) är det viktigt att vara medveten om att dessa mediciner kan interagera med statiner.

Detta kan öka risken för muskelrela­ terade biverkningar. Därför övervakas valet av statin och läkemedelsdoserna noggrant tillsammans med njurme­ dicinsk- eller transplantationsläkare.

Läkare bedömer noggrant risken för biverkningar mot fördelarna med sta­ tinbehandling. För njurtransplanterade patienter är den potentiella vinsten med att förebygga hjärt-kärlsjukdomar ofta större än risken för biverkningar. Dock är det viktigt att rapportera eventuella biverkningar, särskilt muskelsmärta eller svaghet, så att behandlingen kan justeras vid behov.

Slutsatsen är att även om statiner har några potentiella biverkningar, kan deras förmåga att minska risken för hjärt- och kärlproblem och skydda njuren överväga dessa risker för många njurtransplanterade patienter.

FAKTA Har du något du undrar över, kopplat till njurar, njursjukdom eller transplantation?

Ställ din fråga till Njurfunk, så kan du få svar av personer kunniga i njurmedicin, transplantation, kost och hälsa.

Skicka din fråga till • Njurfunk, Njurförbundet, Drakenbergsgatan 6, 117 41 Stockholm.

• E-post info@njurforbundet.se Märk brevet ”Expertpanelen”.

Maria Eriksson Svensson

MARIA ERIKSSON SVENSSON Professor/överläkare, Njurmedicin, Uppsala Universitet och Uppsala Akademiska Sjukhus.

Njurdagboken – för dig som har njursvikt Njurdagboken.se är Njurförbundets informationssida som vänder sig till personer med njursvikt och deras närstående.

På Njurdagboken.se får du: • Ökade kunskaper till dig och dina närstående • Råd och tips som underlättar din egenvård och uppmuntrar dig till att vara delaktig i din vård • Kunskaper som bidrar till du känner dig mer informerad, kapabel, trygg och motiverad

Läs bland annat om: • Njurarnas funktioner • Prover och provsvar • Läkemedel • Kost och motion • Behandlingsalternativ Njurdagboken är framtagen i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och Universitets­ sjukhuset i Linköping. Innehållet är skrivet och sammanställt av läkare och sjuksköterskor.

22

SMÅTT & GOTT

Njurfunk 1/2025

Rekreation!

SJ U NG UT!

Minnesfond. Niclas och Mattias var två bröder som i unga år gick bort i en ovanlig sjukdom. Till deras minne instiftade föräldrarna en fond för att stödja andra med njursjukdom. Här kan unga och gamla söka bidrag för kurser, resor och rekreation. Mer info: njurforbundet.se

Lufta dina känslor med musik.

Filtr är Sveriges största tjänst för spellistor. Listan VÅRKÄNSLO R 2025 på Spotify har inte mindre än 162 vårsånger och peppiga hits som sägs ge livet positiva vibbar.

Vårkänslor

Solens strålar, spirande grönska och pirr i kroppen.

Våren kommer med ljus och hopp, och en längtan att sprida kärlek. Det kan göras på många sätt.

Spara med hjärtat! På Alla hjärtans dag fick Njurförbundet ta emot 346 358 kronor från Swedbank Humanfond. Fonden placerar i bolag som jobbar för FN:s globala mål för hållbar utveckling. Två procent av sparandet går dessutom till välgörande ändamål. Tack alla sparare!

Blommogram. Gör någon glad med en blomma! Genom blommogram kan du beställa online och få buketten levererad direkt till mottagarens dörr. Det finns många aktörer på internet som levererar i hela Sverige.

HALLÅ DÄR ... … Sara, 32 år i Malmö som 2024 fick 8 000 kronor från Niclas och Mattias Minnesfond för att göra en resa till Marocko..

Varför ville du resa till Marocko?

Vad har du för njursjukdom?

– Av flera skäl, främst för den fascinerade kulturen och det behagliga klimatet. Jag var i både Marrakesh och Essouira, två väldigt olika städer. I Marrakesh fanns det spännande marknader och i Essouira kunde jag promenera vid havet.

Resan blev en möjlighet för mig att koppla av och ladda mina batterier.

– Jag blev diagnosticerad med fokal segmentell glomeruloskleros redan när jag var sju år. Under lång tid behandlades jag med olika mediciner men till slut slutade båda mina njurar fungera och jag fick börja med dialys. Jag har transplanterats och har nu en fungerande njure som har gett mig en ny chans i livet.

Hur ser du på framtiden?

– Min största förhoppning är att min njure fortsätter att fungera som den ska.

För närvarande studerar jag min sista termin på socionomprogrammet och att snart få ge sig ut i arbetslivet känns spännande och lite nervöst.

Bli medlem idag!

Har du njurproblem är du inte ensam!

En av tio svenskar drabbas av kronisk njursjukdom. Många vet inte om det eftersom symptomen kommer smygande. Åldrande, högt blodtryck, diabetes eller hjärtkärlsjukdom är vanliga orsaker och det är därför extra viktigt att din vårdcentral kontrollerar dina njurars funktion. Det görs enkelt genom ett blodprov.

Gå med i Njurförbundet så får du stöd att kunna leva ett bra liv som njursjuk, transplanterad, donator eller närstående.

Som medlem får du: • • • •

Ökad kunskap om din sjukdom, behandling, möjligheter och rättigheter.

Medlemstidningen med aktuella reportage, tips och nyheter om sjukvården och forskningen.

Träffa andra med erfarenhet av kronisk njursjukdom.

Delta i medlemsresor och aktiviteter som föredrag och sammankomster.

Ditt medlemskap bidrar också till Njurförbundets arbete för att skapa bra villkor åt alla med njursjukdom och främja forskningen.

Skanna QR-koden och gå med redan i dag!

Tel: 08-546 40 500 • www.njurforbundet.se

24

REGIONNYTT

Njurfunk 1/2025

LOUISE HOFFSTEN GÄSTAR ÅRSMÖTE

Foto: Tom Holmlund

LÖRDAGEN DEN 29 MARS håller Västsverige årsmöte på Hotell Scandic Crown i Göteborg. Årsmötet startar kl 11, det serveras kaffe med smörgås från kl 10. Efter års­möte och lunch håller artisten Luise Hoffsten ett föredrag om att leva med kronisk sjukdom.

Därefter blir det samtal kring föreningens verksamhet Louise Hof fsten och årsmötet avslutas kl 15 med kaffe och kaka. För mer information och anmälan besök Västsveriges regionssida på njurforbundet.se

Vi minns Håkan...

Tidigare ordförande i Njurföreningen Sörmland Håkan Johansson har avlidit i en ålder av 59 år. Vi kommer med värme minnas Håkan för hans stora engagemang, hans vänlighet och ödmjukhet. Håkan var under lång tid engagerad i njurfrågor. Han gick tidigt med i ungdomsförbundet och engagerade sig i början av 90-talet.

Håkan brann för att sprida information om njursjukdomar och han spelade även in filmen En dag på dialysen som han visat och pratat om vid flera tillfällen hos olika föreningar. Han ställde gärna upp med att träffa nya patienter, anhöriga och personal.

Han somnade in natten till den 29 januari med familjen hos sig.

Tack för allt, Håkan.

Styrelsen och medlemmarna Njurföreningen Sörmland

NORRA MÄLARDALENS ÄVENTYRLIGA UTFLYKT NORRA MÄLARDALEN hade julbordsutflykt den 7 december. Bussen från Uppsala rullade in på Västerås central vid kl 12. Föreningens medlemmar sammanstrålade mitt emot stadens resecenter. Där finns länsmuseum och konsthall som denna dag bjöd på julmarknad, och skön körsång. Kl 15 väntade julbordet på Utvreta gård. Medlemmarna lät sig väl smaka samtidigt som de njöt av gott sällskap och mysig lantlig miljö.

På hemvägen blev det lite äventyrligt då bussen körde på en större sten i mörkret och gårdens traktor fick hjälpa till på traven. Mätta, nöjda och trötta kom föreningens medlemmar ändå hem till slut.

8

MARS

Norra Mälardalen håller årsmöte.

Mötet hålls på Wallinska gården i Enköping kl 10.30. Adress: Kryddgårdsgatan 8A i Enköping.

Läs hela minnestexten på föreningens webbplats.

GEMYTLIGT PÅ HEAGÅRD Text: Anders Olsson

DEN 12 DECEMBER träffades ett gäng medlemmar i Njurförbundet Västsverige för ett trivsamt julbord på Heagård, utanför Halmstad. Glädjande var att några av dem var nya medlemmar i föreningen. Samtliga hoppas nu att detta kan bli en fin tradition i de södra delarna av Njurförbundet Västsveriges verksamhet.

15

MARS

Sydöstra Sverige anordnar årsmöte på Valla folkhögskola i Linköping.

25

REGIONNYTT

Njurfunk 1/2025

DALARNA TRÄFFADES PÅ RÄLTAGÅRDEN I DJURA DET HÄNDER I ÖR EB RO Karlskoga, som hör till Örebro län, har ett evenemang på sjukhus et med föreläsning på Världsnjurdage n den 13 mars. Söndagen den 16 mar s håller Örebro årsmöte i samarbete med Studieförbundet vuxenskolan i Örebro.

Mer information finns på förening ens webbplats.

Text: Britta Strandberg

GÄVLE-DALA hade två olika julbord. Medlemmarna i Dalarna hade sitt julbord 30 november på Rältagården i Djura. Det är ett gemytligt lite mindre ställe med lokal mat och där det mesta är hemmagjort. Maten smakade utmärkt. Totalt var det tretton medlemmar och tre inlånade barn som träffades.

I samband med efterrätt och kaffe så blev det lotteridragning.

Det gav en liten summa till föreningen och det är tacksamt. Det var ingen adventssnö vid tillfället men julkänslan fanns där.

Julkalas med musik!

Text: Per Sundbom

DEN 15 DECEMBER hade Jämtland-Härjedalen jullunch i Östersund då föreningen bjöd medlemmar och närmast anhöriga på julkalas med en fantastiskt god jultallrik och en efterrätt bestående av jordgubbsmascarpone. Underhållning var det också bestående av Marinel och Roger Isaksson som framförde julmusik och julsånger som alla kunde sjunga med i. En mycket trevlig inledning på julfirandet tyckte alla som var med.

27

APRIL

Sörmland har årsmöte den 27 april i föreningshuset E18 i Eskilstuna.

Det blir föreläsning samt sed­ vanliga årsmötesförhandlingar.

Sydöstras julbord i Mjölby SYDÖSTRA SVERIGE bjöd den 8 december in till julbord på stadshotellet i Mjölby. Ett 40-tal medlemmar slöt upp och avnjöt god mat och fin miljö. En liten julgåva delades ut innan medlemmarna skildes åt.

25

MAJ

Sydöstra Sverige reser till Falbygdens osteria i Falköping. På vägen hem blir det besök på Husqvarnamuseet och sedan avslutning med räkmacka på Grännaberget.

26

FÖRBUNDSNYTT

Njurfunk 1/2025

Ett långt och rikt liv Njurförbundets vision är att alla med njursjukdom ska kunna leva ett rikt och långt liv. Det ska uppnås bland annat genom påverkan, verksamhet och forskning.

NJURFÖRBUNDET ARBETAR för att

alla med njursjukdom ska kunna leva ett rikt och långt liv. Visionen är formulerad i idéprogrammet, antaget av förbundsstäm­ man. Genom att påverka vården, delta i samhällsdebatten och stödja forskning dri­ ver ideellt engagerade kampen för bättre livsvillkor för njursjuka. Förbundsstämma äger rum vart tredje år, 2026 är det dags nästa gång.

Idéprogrammet beskriver förbundets mål inom viktiga områden som njurvård, organdonation, social trygghet, forskning och samverkan. Genom att aktivt delta i debatter, lämna synpunkter på statliga ut­ redningar och föra dialog med beslutsfatta­ re arbetar man för att förbättra njurvården

Mer hemdialys

och villkoren för medlemmarna.

Njurförbundet står upp för rättigheterna för personer med njursjukdom och kräver en vård som stödjer ett aktivt och me­ ningsfullt liv. Tillgång till tillräcklig dialys är avgörande för många, men behoven är fortfarande inte fullt ut tillgodosedda. Till exempel är det fortfarande alltför många som nekas gästdialys och därför förhindras att resa inom Sverige.

rarnas betydelse och hur man kan skydda sin njurhälsa. Information om vikten av ti­ dig upptäckt av njursjukdom liksom nyhe­ ter om forskning som kan förbättra vården sprids genom förbundets kanaler.

Genom regionföreningarna stärks ge­ menskapen mellan njursjuka och deras närstående. Tillsammans arbetar förtro­ endevalda för bättre villkor för personer i behov av njurvård.

EKONOMI OCH social trygghet är viktiga

DESSUTOM VERKAR Njurförbundet

frågor. Här har förbundet bland annat bi­ dragit till förändrade sjukförsäkringsregler, och fortsätter att bevaka politiken och på­ verka beslut för medlemmarnas bästa.

Njurförbundet sprider kunskap om nju­

Njurförbundet ingår i ett projekt i partnerskap med akademin, professionen och industrin. Syftet är att genom personcentrering, teknikutveckling och strukturella förändringar öka andelen personer som väljer att sköta sin dialys själv. Projektet finansieras av GPCC (Centrum för Personcentrerad vård) genom externa finansiärer. Mer info: hemdialys.com

för att njurforskningen får mer resurser och att Njurfonden kan bidra till fler framsteg.

Med engagemang och gemensamma krafter kan medlemmarna skillnad – för ett rikare och längre liv för alla med njursjukdom.

VÄL MÖTT I MAJ Helgen den 10–11 maj håller förbundet ordförandemöte i Stockholm för alla regionföreningar. Fokus för mötet blir dialog och diskussionerna ska vara vägledande för förbundsstyrelsens arbete.

27 ❱❱ STYRELSE

Håkan Hedman, ordf.

Björn Nilsson, v. ordf. / förbundskassör Ulla Evensson, v.ordf.

Annica Hedberg Mojgan Kashi Ronny Ljung Carina Viberg Sven Jonsson Malin Haglund

❱❱ BARN- OCH FÖRÄLDRAGRUPPEN Kristina Andersson-Holgersson Annica Hedberg Linda Landerdahl Marie Helldén Rebecca Wittesjö e-post: foraldrar@njurforbundet.se

❱❱ UNGDOMSGRUPPEN

Rebecca Cross Oscar Norling Emma Eddegård e-post: ungdomar@njurforbundet.se

❱❱ FÖRBUNDSKANSLI

Sara Norman, generalsekreterare Robin Warldén, grafisk form & webb Annelie Olsson Larsson, reporter Ylva Eriksson, administrativt ansvarig Adress: Drakenbergsgatan 13, 117 41 Stockholm E-post: info@njurforbundet.se Webb: www.njurforbundet.se Tel: 08-546 405 00 Bg 690-1334

❱❱ NJURFÖRBUNDETS FONDER •N jurförbundets stipendiefond till professor Alwalls minne • Amelie Ersmarkers Minnesfond Bg: 690-1334 Forskning • I nsamlingsstiftelsen Njurfonden Pg. 90 03 67-4 • Bg: 900-3674 Tel. 020-900 100

KONTAKT

Njurfunk 1/2025

NJURFÖRBUNDETS REGIONFÖRENINGAR NJURFÖRBUNDET NORRBOTTEN • Ordf. Ann-Christine Magnusson Tel. 076-840 34 04 • E-post: anki.lulea@gmail.com • Pg. 84 00 94-7 Pg. forskning 38 36 73-1 NJURFÖRENINGEN I VÄSTERBOTTEN • Ordf. Malin Haglund Tel. 070-266 28 35 • E-post: malinez@hotmail.com • Bg. 5652-5793 Bg. forskning 5403-7866 NJURFÖRENINGEN I VÄSTERNORRLAND • Ordf. Carina Viberg Tel. 070-575 17 85 • E-post: carina.viberg@icloud.com • Bg. 165-0845 Bg. forskning 165-0902 NJURFÖRENINGEN JÄMTLAND/HÄRJEDALEN • Ordf. Per Sundbom Tel. 070-644 25 19 • E-post: per.sundbom@njurforbundet.se • Bg. 238-3198 Bg. forskning 5999-1356 NJURFÖRENINGEN GÄVLE DALA • Ordf. Torbjörn Svedlund Tel. 070-390 53 59 • E-post: gavle-dala@njurforbundet.se Bg. 358-7987 • Bg. forskning 736-7196 NJURFÖRENINGEN NORRA MÄLARDALEN • Ordf. Elisabet Palmér Kock Tel. 073-227 25 19 • E-post: norramalardalen@njurforbundet.se, elisabet.palmer. kock@njurforbundet.se • Pg. 45 44 73-0 • Bg. forskning 736-7196 NJURFÖRENINGEN I VÄRMLAND • Ordf. Mikael Johansson • Tel. 0709-233 969 E-post: millanviken426@gmail.com • Pg 488 84 29-0 • Pg stödfond 41 65 89-0 NJURFÖRENINGEN ÖREBRO LÄN • Ordf. Maria Nydahl Tel 070-387 02 33 • E-post: maria.nydahl@njurforbundet.se Pg. 73 48 60-0 • Pg. stödfond 641 67 14-1 NJURFÖRENINGEN SÖRMLAND • Ordf. Ulla Evensson Tel. 070-302 71 58 • E-post: sormland@njurforbundet.se Pg. 405 57 79-5 • Pg stödfond 405 57 79-5 NJURFÖRBUNDET STOCKHOLM GOTLAND • Ordf. Björn Nilsson Tel. 08-653 39 10 • E-post: stockholmgotland@njurforbundet.se • Bg. 5068-2350 NJURFÖRBUNDET VÄSTSVERIGE • Ordf. Anders Olsson Tel. 0702-98 05 56 • E-post: vastsverige@njurforbundet.se • Bg. 5984-4241 GelinStiftelsen Bg. 900 75 19 • Kansli: 031-338 01 08 NJURFÖRBUNDET SYDÖSTRA SVERIGE • Ordf. Åsa Torstensson E-post: asa.torstensson@yahoo.com • Pg. 87 06 93-9 NJURFÖRBUNDET SMÅLAND • Ordf. Uno Falck • Tel. 073-521 48 84 E-post: smaland@njurforbundet.se • Pg. 57 56 62-2 • Pg. forskning 854 23-2 NJURFÖRBUNDET SYDSVERIGE • Ordf. Ronny Ljung • Tel. 044-22 54 63 E-post: ronny.ljung@njurforbundet.se • Pg. 24 93 93-0 • Bg. forskning 171-0730

Njurförbundet Drakenbergsgatan 13 117 41 Stockholm

stay•safe MyTraining VR : en ny verklighet inom PD-utbildning stay•safe MyTraining VR hjälper dig att förbereda dina

- Ger självförtroende – Omedelbar återkoppling

patienter för peritonealdialysbehandling i hemmet.

med vägledning

- Påsbyte steg för steg – Guidning med hjälp av en

- Språkalternativ – Hjälper till att övervinna språk-

virtuell sjuksköterska

barriärer

- Intuitivt att använda – Den virtuella utbildningen stödjer självständig träning

Gör virtuell verklighet till en del av din verklighet !

Fresenius Medical Care Sverige AB, Box 548 S-192 05 Sollentuna.

Telefon +46 (0)8-594 77 600 http://www.freseniusmedicalcare.se

stay•safe MyTraining VR och VR-glasögonen är inte medicintekniska produkter.