DEBATT: ”Hemdialys är förstahandsvalet när så är möjligt

Dialysval kräver tid och planering

EHOVET ATT välja dialysform börjar långt innan njurfunktionen inte längre räcker för att upprätthålla livet. Insikten att vara beroende av medicinskteknisk behandling tar tid att förlika sig med. För vissa blir beroendet livslångt, för några finns möjlighet till njurtransplantation. B

ÄNDÅ BÖRJAR ca 40 procent av alla patienter oplanerat i dialys enligt en nordisk och baltisk multi-center studie, som undersökte bakgrundsfaktorer till dialysstart hos nästan 1600 patienter. Flertalet av dem som startade oplanerat i dialys var kända på njurkliniken, men hade haft en snabb och oupptäckt försämring av njurfunktionen under de sista sex månaderna före dialysstart. Det som kännetecknade dessa patienter var att de var äldre och sjukare än de med planerad dialysstart. I Sverige har vi ett väluppbyggt omhändertagande av patienter med svår njursvikt, men ändå startar ca 40 procent av alla patienter oplanerat i dialys även hos oss. En slutsats vi kan dra av studien är att vi behöver analysera vilken patient som ligger i riskzonen för snabb försämring och tillsammans med patienten och närstående planera för dialysform ännu tidigare. Vi behöver även ha bättre rutiner vid akut oplanerad start i dialys, med hemdialys som en självklar möjlighet. Flertalet av patienter med oplanerad start hamnar i hemodialys, när flertalet av dessa sannolikt hade mått bättre av att få peritonealdialys. DET ÄR VIKTIGT att tillsammans med varje patient med svår njursvikt upprätta en plan avseende framtida dialysbehandling. I den planen ingår såklart utredning avseende möjligheten att genomgå en njurtransplantation. Njurtransplantation ska helst ske före behov av dialys för dem med en levande givare. Saknas levande givare ska uppsättning på väntelistan för en avliden donator ske i samband med dialysstart. Alltför många får idag starta i oplanerad dialys. Vi måste planera tidigare för dialys och vid akut dialysstart ha bättre rutiner, för att varje person ska få passande dialysform, anser ordföranden för Svensk Njurmedicinsk Förening, Naomi Clyne. ”Hemdialys är förstahandsvalet när så är möjligt.”

VI INOM Svensk Njurmedicinsk Förening har samma inriktning som Njurförbundet avseende betydelsen av självständighet och möjlighet till egenvård. Vi anser att hemdialys är förstahandsvalet när så är möjligt. Mesta möjliga frihet för den njursjuke personen är vårt mål.

FÖR VISSA patienter är dialysbehandling en brygga till njurtransplantation. För andra är njurtransplantation ett svåruppnåeligt mål av medicinska skäl. För en del förlänger dialysbehandling livet och ger symtomlindring. Dialysbehandling behöver anpassas till varje persons behov och mål. Dessutom är det viktigt att val av dialysform och dialysdos anpassas till patientens kvarvarande njurfunktion. Således är det viktigt att fortlöpande mäta den sammanlagda reningsgraden av dialysen och den egna njurfunktionen för att bedöma om dialysen är adekvat.

SAMMANFATTNINGSVIS är analys av den personliga och medicinska situationen, planering inför och mål med dialysbehandlingen viktiga både vid planerad och oplanerad dialysstart. Möjligheten att få hemdialys ska finnas i hela landet. Det är personens behov och medicinska förutsättningar som styr om det blir självutförd peritonealdialys, assisterad peritonealdialys, självhemodialys på institution eller hemhemodialys.

njurforskning REKORDUTDELNING TILL

Njurfonden växer. När Njurförbundets insamlingsstiftelse för sjätte året delar ut anslag blir det rekordsumman drygt fyra miljoner till 28 forskare.

ÄR DU MEDLEM i Njurförbundet? Då kan du sträcka på dig lite extra. När Njurförbundet för sju år sedan tog initiativ till att starta Insamlingsstiftelsen Njurfonden var ambitionen att stärka svensk njurforskning – ett eftersatt forskningsområde trots att njursjukdom är ett ökande folkhälsoproblem. FÖRSTA GÅNGEN anslag fördelades, 2014, fick elva erfarna forskare dela på en miljon kronor. Sedan dess har insamlingen stadigt ökat, och tack vare arv och gåvor från medlemmar, privatpersoner och företag har Njurfonden kunnat öka anslagen.

Årets utdelning blir 4 350 000 kronor till 28 forskare ur avsatta medel för 2019. Därmed har Insamlingsstiftelsen Njurfonden delat ut totalt över 17 miljoner kronor till olika forskningsprojekt i Sverige sedan starten.

– Njurfonden ger ett viktigt stöd till forskningen. Därför är det glädjande att Njurfonden växer. Men de verkliga behoven är mycket större och vårt mål är att samla in och dela ut betydligt större summor framöver, säger Håkan Hedman, som är ordförande både i Insamlingsstiftelsen Njurfonden och i Njurförbundet. FORSKNING OM njursjukdomar har alltid varit angeläget för Njurförbundets medlemmar och varit prioriterat i förbundets verksamhet. Det första initiativet till en forskningsfond togs efter en Radiohjälpskampanj 1981 och årliga bidrag till forskare kunde delas ut. Genom den nysatsning som gjordes 2013 bildades en ny stiftelse tillsammans med företrädare för professionen inom njurmedicin, transplantation och vårdvetenskap. ÅRETS UTDELNING går till forskningsprojekt vid fem institutioner runt om Sverige. De är i Lund, Stockholm, Göteborg, Linköping och Uppsala.

– Det behövs omfattande forskning om njursjukdomar. I Sverige finns många framstående njurforskare som forskar om behandlingar som kan bromsa njursjukdomar och till och med bota några av de vanliga njursjukdomarna. Det pågår även omfattande forskning om behandlingar och orsaker till varför njursjuka dör allt för tidigt i hjärt-kärlrelaterade sjukdomar, säger Håkan Hedman. FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA utdelningen kommer Njurfonden i år för första gången att ha en ceremoni där TEXT: SARA NORMAN Ä

forskarna får ta emot diplom och presenteras för en publik. Den äger rum den 25 mars i Stockholm. Två av årets mottagare av anslag kommer att hålla föredrag om sina projekt, Zivile Bekassy och Peter Stenvinkel.

ZIVILE BEKASSY är barnnefrolog och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund, som får anslag på 250 000 kronor. I hennes forskning jämför hon och utvärderar behandlingar vid en viss typ av njurinflammation (C3 glomerulopati). Njurinflammation är en av de vanligaste orsakerna till kronisk njursjukdom. Specifikt tittar Zivile Bekassy på blodtrycksmediciner, och jämför ACE-hämmaren enalapril med reninhämmaren aliskiren för att se om den senare kan vara en effektiv behandling.

VID NJURFONDENS utdelningsceremoni kommer Zivile Bekassy även bli den första att ta emot ett särskilt forskningspris på 50 000 kronor inrättat till Bengt Rippes minne. Bengt Rippe var professor i Lund och en internationellt framstående njurforskare. Han deltog i grundandet av Njurfonden 2013. När han avled 2016 bestämdes att ett årligt pris ska utdelas till en forskare som utfört en betydelsefull vetenskaplig prestation inom det njurmedicinska fältet.

Zivile Bekassy, barnnefrolog och överläkare vid Lunds Universitet, tilldelas 250 000 kr ur Njurfonden. Mottagare av Bengt Rippes pris 2019.

”F Tack vare stödet från Njurfonden kan jag fortsätta forska”

PETER STENVINKEL är professor i njurmedicin vid Karolinska Institutet. Han tilldelas 200 000 kronor till sin forskning om behandlingar för att bromsa åldrandet i blodkärl. Det är en process som går fortare hos personer med njursjukdom, varför nya behandlingar kan få stor betydelse för hälsa och livslängd hos njursjuka. Peter Stenvinkel har i flera år forskat på detta område, både för att se om det är möjligt att utveckla nya läkemedel och vilken inverkan kosten har på blodkärlens åldrande.

– Tack vare stödet från Njurfonden kan jag fortsätta forska, och förhoppningsvis har vi nya lovande behandlingar i framtiden mot åldrande kärl hos njursjuka, säger Peter Stenvinkel.

ALLA 28 MOTTAGARE av Njurfondens forskarbidrag 2020 kommer att presenteras vid utdelningen den 25 mars på Svenska Läkaresällskapet i Stockholm.

Peter Stenvinkel, professor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, tilldelas 200 000 kr ur Njurfonden.

Kaffe bra mot njursvikt

FORSKARE vid University of Southampton, Storbritannien, har publicerat en studie som tyder på att kaffe kan ha gynnsam effekt på njurfunktionen och därmed minska risken för att utveckla kronisk njursjukdom. Forskarna fann att deltagare som tog en extra kopp kaffe per dag hade en högre filtrationshastighet. De hade dessutom en lägre utsöndring av albumin. Forskarna kunde även observera en skyddande effekt vid måttlig njursvikt, allvarlig njursvikt samt vid mycket låg njurfunktion. Källa: Njurfonden

Ärftlig diabetes kan spåras i tarmfloran

SKILLNADER i tarmfloran kan kopplas till ärftlig risk för typ 1-diabetes, enligt en studie från Linköpings universitet. Drygt 400 barn ingick i studien och den ärftliga risken studerades med genetiska analyser. Forskarna analyserade även bakteriefloran i avföringsprover från när barnen var ett år.

– Det visade sig att det fanns skillnader i tarmfloran mellan grupper med olika genetisk risk. Vissa bakteriestammar såg man inte alls hos individer med hög risk, medan de finns hos individer med låg genetisk risk för att utveckla typ 1-diabetes, berättar Johnny Ludvigsson, vid Linköpings universitet och ansvarig för studien. Källa: Dialäsen

STUDIE OM FRUKT OCH GRÖNSAKER

VID EN UNDERSÖKNING från Korea ingick 9229 friska individer. Med frågeformulär fastställdes hur mycket frukt och grönsaker varje deltagare åt. Under en uppföljningstid på 8,2 år utvecklade 1741 deltagare nedsatt njurfunktion. Vid jämförelse med dem som åt minst grönsaker hade de som åt mest grönt 14 procent lägre risk att utveckla nedsatt njurfunktion. Intaget av frukt påverkade inte risken för njurfunktionsnedsättning. Källa: Njurfonden