RECEPT Läckra linser proteinberikar goda köttfärssåsen

Träning – ett lyft för dig i dialys!

TEXT: ANNELIE OLSSON LARSSON

Att röra på sig är viktigt för att må bra. För dig i dialys kan regelbunden motion ha en stor påverkan på välbefinnande och livskvalitet.

–MITT MÅL är att se till att motion och rörelse är en naturlig del i en dialyspatients liv. Det handlar om att integrera fysisk träning i dialysvården, säger Constantina Lomi, specialistsjukgymnast, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

HON SÄGER ATT forskningen visat att fysisk arbetsförmåga och muskelstyrka avtar successivt hos personer som går i dialys. Det gäller att så tidigt som möjligt, helst innan man startar i dialys, medvetet tänka på att minska stillasittandet, utöka den vardagliga fysiska aktiviteten samt regelbundet träna upp kondition och muskelstyrka.

– FÖR EN PATIENT som inte motionerat tidigare kan det räcka med att gå ut och promenera eller gå i trappor. Forskning har visat att detta gör skillnad. Ju sämre man är desto större träningseffekt har man av sådana små ändringar, säger Constantina. Enligt Constantina så känner sig många dialyspatienter trötta och orkeslösa då de ofta tillbringar åtskilliga timmar per vecka stillasittande eller till sängs. Här tar hon upp en forskningsstudie (se s 19) där patienterna får motionera med hjälp av TV-spel under dialysen. Den här typen av träning visar på hur man kan använda ny teknik för att utnyttja dialystiden på bästa sätt och underlätta träning för dialyspatienter.

GÅR DU I dialys och inte motionerar eller vill ha mer stöd om vilken typ av träning som behövs kan du be om en remiss till en sjukgymnast eller fysioterapeut specialiserad på njursjuka

– När patienter kommer till mig tittar jag på vad de har för tidigare erfarenhet av fysisk träning och försöker hjälpa dem hitta någonting roligt och meningsfullt där de kan träna både kondition och styrka. Jag Constantina Lomi, specialistsjukgymnast, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

är där för att inspirera och stötta dem i denna process, säger Constantina.

REGELBUNDEN TRÄNING för patienter i dialysbehandling innebär stora hälsovinster. Den ökar bland annat muskelstyrka, uthållighet, rörlighet, förbättrar de kognitiva funktionerna det vill säga hjärnfunktionerna och minskar graden av nedstämdhet och depression.

– DE SOM väntar på transplantation behöver vara extra måna om att träna och hålla sig i form till operationen, säger Constantina.

Hon avslutar med att säga att patienterna bör tänka på att utnyttja all ny teknik när de motionerar. Att räkna sina steg och ladda ner bra träningsappar. De kan vara bra hjälp på vägen.

Viktig att vardagsträna!

För dig i dialys är det extra viktigt med vardagliga inslag av styrke- och konditionsträning. Även små ändringar för en som inte tränat tidigare får stor positiv effekt. Ta hjälp av en en fysioterapeut specialiserad på njursjukdom. Starkare muskler

Ökad rörlighet och uthållighet.

Skärpt sinne

BEVISAT BRA MED MOTION

FLERA VETENSKAPLIGA studier har visat på goda effekter av träning för njursjuka.

EN AV DE första studierna i världen gällande fysisk träning för njursjuka gjordes 1991 av Naomi Clyne i Solna. Ingen hade tidigare vågat träna dessa patienter. Studien visade på flera fördelar för de patienter som motionerade.

DEN SENASTE träningsstudien för patienter i bloddialys genomfördes i Seoul, Korea. Träningen innefattade en kombination av konditionsträning med cykel samt styrketräning med elastiska band. Studien visade en signifikant förbättring för de patienter som tränade i ibland annat ryggmuskelstyrkan, bålflexibiliteten samt att det motverkade depression.

NYLIGEN PUBLICERADES en studie i Japan som utvärderade effekten av hemträning för patienter med påsdialys. 24 patienter genomförde konditionsträning tre och styrketräning två gånger i veckan i 12 veckor. De patienter som tränade ökade sin fysiska, emotionella och sociala funktion jämfört med de som inte tränade.

EN SYSTEMATISK genomgång av kliniska studier för patienter under dialysbehandling där olika träningsprotokoll jämfördes, visade att en kombination av konditionsoch styrketräning är att föredra.

Bolognese berikad med linser

Recept: Dietist Linda Ersten

Proteinrika portioner!

Du som behandlas med dialysbehandling har ett förhöjt proteinbehov, dels på grund av vissa förluster under själva behandlingen men också ökad omsättning av proteinet i kroppen. Kött, fisk och fågel är exempel på proteinrika livsmedel som också har en bra proteinsammansättning, men det är bra att blanda upp med växtbaserade proteinkällor. Varje portion, inklusive spaghetti, ger 34 g protein.

ANTAL PORTIONER 4

GÖR SÅ HÄR Skala och hacka lök och vitlök. Hetta upp en stekpanna, bryn färsen i matoljan i några minuter. Tillsätt löken, stek någon minut till. Häll i krossade tomater, vatten, linser, oliver och torkad basilika och låt koka 20 minuter. Smaka av med salt och peppar och eventuellt chiliflakes/chilipulver. Servera med spaghetti och morotsstavar. INGREDIENSER 400 g färs (nöt-, kyckling- eller lammfärs) 1 gul lök 1 klyfta vitlök 1 msk oliv- eller rapsolja 1 förpackning krossade tomater (400 g) 1 dl vatten 1,5 dl belugalinser, torkade eller röda linser 100 g svarta oliver 1 msk torkad basilika 0,5–1 tsk salt 1 krm svartpeppar ev 1 krm chiliflakes eller chilipulver

Effektiv träning med TV-spel

EN INNOVATIV träningsform för patienter i bloddialys testas sedan år 2016 av professor Eva Segura i Valencia, Spanien. Två studier har redan publicerats utifrån ett nytt träningskoncept så kallad träning via TV-spel.

I studierna jämfördes sedvanlig träning (konditions och styrketräning) med träning via TV-spel under pågående bloddialys. Studierna visade att träning under pågående bloddialys kan vara lika effektiv träningsform som traditionell träning.

antikroppar INFEKTIONER GER

Experterna svarar på läsarnas frågor om infektioner, immunförsvar och utvecklingen av njursvikt.

Jag är transplanterad tre gånger. Nu är jag över 70 år och har fått mer komplikationer jämfört med tidigare, som svampinfektioner, urinvägsinfektioner och skivepiteltumör. Jag förstår att riskerna ökar med åldern. Om immunförsvaret sjunker med tiden bör man då minska på immunosuppressionen, eller kan jag ha för mycket antikroppar?

SVAR: Du ställer en väldigt vettig fråga om immunsvaret och dina mediciner. Sådana frågor som behandlande läkare brottas med. Vågar jag sänka immunosuppressionen och finns det risk för avstötning?

Det är lätt att tro att har man mycket infektioner har jag för mycket immundämpande mediciner. Men en njure kan stötas av när som helst också efter många år som transplanterad. Det är visat att immunsvarets aktiviteter ökar vid infektioner, så man kan bilda inte bara antikroppar mot smittoämnet utan även antikroppar mot transplantatet, det vi kallar HLA-antikroppar.

Att följa koncentrationen av läkemedel är ofta inte tillräckligt. Det säger inget om immunsvarets kapacitet. Det finns nya tester som ger en bild av situationen. Donatorsspecifika antikroppar kan analyseras. Den nya tekniken är oerhört mycket mer känslig än den tidigare och vi kan se att många har antikroppar både mot andra antigen och en del mot donatorn. Det kan ha skett korsreaktioner och tarmbakterier är extra farliga.

Det görs mycket screening före en transplantation men man borde göra det även efter en transplantation. Man kan dock ha antikroppar och det fungerar ändå. Vissa typer är mer aggressiva än andra. Man kan också göra biopsi av den transplanterade njuren och se om det finns antikroppar fästa vid njuren. Finns det antikroppar kan rimligen immundämpande medicinering ej sänkas. Det finns andra tester där man via ett blodprov kan mäta cellernas immunstatus mer generellt. På Karolinska i Huddinge tar gärna infektionsläkarna ett sådant prov t ex vid allvarlig blodförgiftning, men det skulle kunna ge vägledning även för en transplanterad patient. Forskning pågår om detta. Din fråga om åldern är också relevant men även äldre personer får avstötning. Å andra sidan bildar yngre mera antikroppar. Slutligen skivepiteltumör är en vanlig komplikation efter en transplantation. Idag finns möjlighet med annat immundämpande läkemedel (m-TOR hämmare) om tumörerna är svårhanterade.

Ingela Fehrman Ekholm

INGELA FEHRMAN-EKHOLM Överläkare vid Transplantationskirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

CECILIA ROSANDER Specialist i internmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Man hör ju ofta talas om att en persons njursvikt försämras med tiden. Hur vanligt är det att gå åt andra hållet – från stadium 3 till stadium 2 eller 1 av njursvikt? Är det möjligt?

SVAR. Kronisk njursvikt delas in i fem stadier från 1 till 5 där 5 är när man har mycket lite funktion kvar och snart behöver dialys eller transplantation. Kronisk njursvikt utvecklas långsamt under flera år. Det är inte ovanligt att man inte upptäcker kronisk njursvikt förrän vid stadium 4 eller 5 då funktionsnedsättningen kan ge sig till känna i form vissa symtom och avvikande fynd i blodanalyser. Skador vid kronisk njursvikt är alltså en långsam process och leder till bestående "ärr" i njurarna.

Vi har idag inte möjlighet att påverka ärrvävnader så att nya friska njurvävnader återbildas och därmed förbättra njurfunktionen, d.v.s. att gå från stadium 3 till 2. Det pågår dock en hel del forskning kring detta.

Akut njursvikt innebär en snabb försämring av njurfunktion till följd av en akut sjukdom. Njurfunktionsförsämringen, kan bli så påtaglig att man behöver akut dialys. Till skillnad från kronisk njursvikt kan njurfunktionen återhämtas sig vid akut njursvikt om orsaken till njursvikten behandlas snabbt.

FAKTA

Har du något du undrar över, kopplat till njurar, njursjukdom eller transplantation?

Ställ din fråga till Njurfunk, så kan du få svar av personer kunniga i njurmedicin, transplantation, kost och hälsa.

Skicka din fråga till • Njurfunk, Njurförbundet, Drakenbergsgatan 6, 117 41 Stockholm. • E-post info@njurforbundet.se Märk brevet ”Expertpanelen”.

Cecilia Rosander & Aso Saeed

YOU &ME NJURFÖRBUNDET ©

Ge den som gåva och den blir till en gåva för många YOU&ME - du och jag, har kommit till som en hyllning till livet. Glasnjurarna är speciellt formgivna för Njurförbundet av Pamela Lindgren och handgjutna i ett svenskt glasbruk. Att ge bort en njure är något av det finaste en människa kan göra.

ASO SAEED Vårdenhetsöverläkare, Njurmottagningen, Njurmedicinkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Stöd Njurförbundets verksamhet genom att köpa en glas- eller silvernjure tillverkad i Sverige! Beställ i vår webbshop på www.njurforbundetwebshop.se

Note to self. Kom ihåg att ta dina mediciner med hjälp av appen DrugStars. Varje gång du tar din medicin samlar du stjärnor, som kan växlas in mot pengar som doneras till Njurförbundet. www.drugstars.com

På Alla hjärtans dag fick Njurför–bundet ta emot 207 685 kronor från Swedbank Humanfond. Det är tack vare alla som sparar i Humanfond och valt att skänka två procent av sparandet till Njurförbundet. Fonden är dessut om avgiftsfri och Svanenmärkt. SPARA SMART

Smarta drag

TÄNK UTANFÖR BOXEN. Släpp tanken fri, få nya idéer som kan leda till små och stora framsteg – till glädje för dig och andra.

Ordning och reda. Patienterna på dialysen i Lund behöver inte längre leta efter sina träningsredskap. De har själva snickrat ihop en praktisk förvaringsbox på hjul, där alla deras gemensamma redskap finns lättåtkomliga för träning i samband med dialysen. På bettet. När betesbyggaren Perra Sundström fick reda på att en nära väns son hade gått bort i njursjukdom började han att bygga och sälja beten till förmån för njurforskningen. Det var en hobby sedan tidigare, och hans initiativ drog in 7000 kronor till Njurfonden.

HALLÅ DÄR ...

…Helena Rydell som 1 januari 2020 tillträtt som generalsekreterare för Svenskt Njurregister. Hon är överläkare och sektionschef för dialysverksamheten på Karolinska universtitetssjukhuset.

Hur känns det att tillträda posten?

– Det känns mycket roligt att arbeta mer med registret då jag ser nyttan för både dagens och framtidens patienter. Jag hoppas kunna bidra till att registret används ännu mer både för kvalitetsuppföljning och forskning.

Varför är registret viktigt?

– Genom data från registret kan svenska njurmedicinska enheter identifiera områden där det finns förbättringspotential. Registret kan på så sätt bidra till kvalitetsutvecklingsprojekt och bättre och mer jämlik vård för våra patienter. Registret är också en mycket viktig källa till forskning. Vi har, i ett internationellt perspektiv, mycket lång uppföljningstid och god täckningsgrad för patienter med kronisk njursvikt. Vad har ni för utvecklingsplaner? – En ny del kopplat till kostbehandling och nutrition är på gång. Vi kommer också att göra en validering av hela registret med start under våren för att se till att data är korrekt registrerat. I framtiden hoppas vi på att automatisk överföring kan fungera i fler regioner än Skåne.

Swedbank Humanfond – för dig som vill spara med både hjärna och hjärta.

Fonden placerar sitt kapital i svenska bolag som tar stort ansvar för mänskliga rättigheter, goda arbetsvillkor, affärsetik och miljön. Humanfondens samarbetsorganisationer arbetar världen över med bland annat bistånd, hjälpverksamhet, mänskliga rättigheter, miljö, natur och forskning. Fonden är även Svanenmärkt.

Läs mer på swedbank.se/humanfond

Jullunchen i Kalix lät sig väl smakas.

Norrbotten åt

jullunch i Kalix

Text och bild: Lennart Salander

I DECEMBER bjöd Njurförbundet Norrbotten sina medlemmar på jullunch på hotell Valhall, Jara Kitchen & Bar i Kalix. 31 medlemmar hade hörsammat inbjudan.

Jara serverade först en kall jultallrik med julens läckerheter. Därefter fick medlemmarna framställt på borden en del av julens varma rätter. Som avslutning serverades en del godbitar till kaffe eller te. De närvarande medlemmarna var riktigt nöjda med maten och att all mat serverades där de satt vid borden. Tack Jara för den goda maten och den fina servicen.

GOTT SAMARBETE I NORRA MÄLARDALEN

ELISABET PALMÉR KOCK är ny ordförande i Njurföreningen Norra Mälardalen sedan i maj 2019. Hur blev du engagerad i Njurförbundet?

– Jag har haft njursvikt länge och gick med i Njurförbundet 1994 och fick då tidningen Njurfunk. På ett årsmöte i Uppsala 2005 berättade Ove Andersson för mig om Njurförbundets verksamhet. 2014 blev jag transplanterad. På årsmötet 2016 fick jag en direkt fråga om att ta en styrelseplats. Sedan blev jag tf ordförande och nu är jag ordförande.

Hur ser du på tiden som ordförande?

– Det har gått bra. Jag hade dock inte klarat det utan mina styrelsekamrater och framförallt inte utan Maud Richter som är kassör och medlemsansvarig. Hon håller reda på allt administrativt och vi har ett gott samarbete. Vad är den bästa händelsen?

– Att vi fick till en offentlig debatt under donationsveckan med Björn Nilsson, ordförande i Njurförbundet Stockholm-Gotland, två stycken regionpolitiker från Uppsala och en transplantationskirurg. Vad har ni för samarbete med njursjukvården?

– Vi samarbetar med njurskolorna i Uppsala och Västerås. Kontakten med vården är god. Jag fick nyligen en inbjudan till invigningen av en ny dialysavdelning på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Hur ser du på framtiden?

– Jag har tänkt att jag ska hålla på ett tag till med Njurföreningen Norra Mälardalen, sen får vi se vad som händer. jag går i pension i sommar. och får då lite mer tid att lägga på mitt engagemang.

Välkommen Emma!

UNGDOMSGRUPPENS verksamhet planeras av en arbetsgrupp med fem unga mellan 18 och 30 år. Emma Eddegård från Karlskrona och Njurförbundet Sydsverige är ny i arbetsgruppen. Hon är 25 år och gick med i Njurförbundet 2007 då hon transplanterades med en njure från sin mormor. Det var Emmas föräldrar och läkare som tipsade henne att gå med i Njurförbundet. För Emma kändes det bra att träffa andra i samma situation. Hon hoppas kunna ordna en träff där ungdomsgruppen går på musikal.

Emma Eddegård.

14

MARS. Norra Mälardalen håller årsmöte i Enköping på Wallinska gården. Efter årsmötet blir det en guidad tur runt gården.

14

MARS. Njurförbundet Kalmar har årsmöte på Hotell Corallen i Oskarshamn kl 12-15. Föreningen bjuder på lunch. Efter årsmötet bjuds det på kaffe och tårta.

Årliga vårdträffar

Text: Per Zimmerman

STYRELSEN I Njurföreningen Örebro län har sedan många år en tradition att varje år bjuda in personal från njursjukvården inom sjukvårdsregionen till en träff. Träffarna bruka vara uppskattade från personalens sida liksom ifrån patientföreningens sida.

DELTAGARNA får tillfälle att diskutera angelägna områden inom njursjukvården. 2019 var träffen lördagen den 30 november. Det kom tio personer från personalen och det var sju personer från styrelsen.

Träffen var i Föreningarnas hus i centrala Örebro. Dagen avslutades med gemensam lunch på en närbelägen restaurang och Njurföreningen bjöd förstås på hela dagen.

WKD 12 MARS Njurförbundet Västsverige kommer att stå i Nordstan i Göteborg på Världs njurdagen 12 mars tillsammans med Sahlgrenska sjukhuset. Besökarna kommer bland annat att kunna ta blodtrycket och bli informera - de om Njurförbundets verksamhet. Det kommer vara fyra till fem personer från sjukhuset och lika många från Njurförbundet Västsverige.

RÖRELSEGLÄDJE MED STOCKHOLM-GOTLAND

NJURFÖRBUNDET Stockholm-Gotland har en dagträff ”Rörelse och Motion” för sina medlemmar. Dagträffen arrangeras ihop med patientföreningen ILCO. Aktiviteten genomförs sex måndagar under 2020 och de två sista gångerna är i mars, 16 mars och 30 mars.

UNDER LEDNING av friskvårdspedagogen Sonja Schlyter får medlemmarna Tips och Råd för hemmabruk samt en timmes rörelseglädje till medryckande musik, stående eller sittande vid sin stol. Allt passar både kvinnor och män i alla åldrar. Klädseln är valfri bara man kan röra sig lätt. Programmet avslutas med en gemensam frukt- och pratstund.

AKTIVITETEN ÄR GRATIS och anmälan sker till Christina på kansliet, 070-794 51 04 eller christina.engstrom@njurforbundet.se. Adressen för dagträffen är S:t Göransgatan 82 A och tiden kl 13-15.

Kalmar visade sin uppskattning till njursjukvårdspersonalen i regionen genom att överlämna den traditionella julgåvan.

Kalmar lämnade julgåva

I DECEMBER lämnade Njurföreningen Kalmar sin traditionella julgåva till den fantastiska sjukvårdspersonalen på de tre sjukhusen i regionen. De gör ett fantastiskt arbete och har ett mycket bra bemötande. Vi från Njurföreningen i Kalmar Län vill även passa på att gratulera Västerviks sjukhus som har utsetts till Sveriges bästa sjukhus 2019, det är fjärde gången de har fått denna utmärkelse. De har bland annat bästa vård inom njursvikt.

MARS. Västsverige håller årsmöte i Göteborg lördag 28 mars med start kl 10.30. Kl 13 berättar Njurläkare Johan Holmdahl och njurtransplanterade Jan Agat om hans njure som är mer än 100 år gammal! 29 28

MARS. Gävle-Dala har årsmöte på Gävle Golfrestaurang. Årsmötet börjar kl 11 och sedan lunch kl 13. Mötet avslutas med kaffe, kaka och ett lotteri.

Personcentrerat mål

Patienten ska vara en partner i vården. Njurförbundet är en viktig del i arbetet för att öka delaktigheten och stärka inflytandet för personer med njursjukdom.

TEXT: SARA NORMAN

ATT VARA en partner i vården innebär att du som patient ses som en resurs, och ditt perspektiv tas tillvara i vård och behandling. Du ska få adekvat information och utbildning för att kunna välja behandlingsform och sköta din vård i den utsträckning du vill och kan.

Njurförbundet agerar på flera plan för att stärka delaktigheten i vården för personer med njursjukdom.

I ETT NYTT projekt där Njurförbundet ingår tillsammans med aktörer från akademin, vårdsektorn, regioner och näringslivet ska nu arbetet för att implementera Njurförbundets vårdprogram för egenvård vid dialys intensifieras. Projektet kallas PCP4 och är initierat av Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet.

– INOM RAMEN för detta siktar vi nu på ett forskningsprojekt för att få reda på vilka hinder som finns för att få fler att välja egenvård. Planen är att en forskare ska leda projektet så att vi får ett vetenskapligt perspektiv, berättar Håkan Hedman, ordförande i Njurförbundet.

NYLIGEN UTSÅGS till exempel styrelseledamot Mojgan Kashi till Funktionsrätt Sveriges representant i en nystartad referensgrupp för patienter vid E-hälsomyndigheten.

SYFTET MED referensgruppen är att vara ett forum för samordning och förankring av rekommendationer inför beslut samt att ge deltagarna övergripande information om Nationella läkemedelslistan.

VIDARE SITTER ledamöter i Njurförbundets förbundsstyrelse med i brukarråd och patientgrupper vid olika myndigheter.

STYRELSELEDAMOT Tina Pajunen representerar sedan tidigare Funktionsrätt Sverige i Nämnden för funktionshinderfrågor vid Socialstyrelsen.

Nytt om njursvikt

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har bildat nationella programområden för att ta fram enhetliga kunskapsstöd för olika sjukdomar. Njurförbundet ingår i arbetsgruppen för ”Njursjukdomar och urologiska sjukdomar”, som inledningsvis tar fram ett vårdprogram för omhändertagande av patienter med njursvikt.

VÄL MÖTT I SKÖNA MAJ

Vårens ordförandemöte för Njurförbundets regionföreningar äger rum den 16-17 maj i Solna, med en representant från varje förening. Förbundsstyrelsen planerar för två innehållsrika dagar som ska kretsa kring frågan om organdonation, DCD-projektet, regionala bidrag för barn och ungas rehabilitering samt resor med dialys.

❱❱ STYRELSE Håkan Hedman, ordf. Tina Pajunen, v. ordf. Björn Nilsson, v. ordf. / förbundskassör Rose Marie Arnviken Litbo Henrik Eriksson Mojgan Kashi Ronny Ljung Carina Viberg Ann-Christine Magnusson

❱❱  BARN- OCH FÖRÄLDRAGRUPPEN Kristina Andersson-Holgersson Fredrik Carlsson Annica Schröder e-post: foraldrar@njurforbundet.se

❱❱ UNGDOMSGRUPPEN Rebecca Cross Erik Zetterman Linnéa Ahlstedt Oscar Norling Emma Eddegård e-post: ungdomar@njurforbundet.se

❱❱ FÖRBUNDSKANSLI Sara Norman, verksamhetschef Patricia Scinyovszky, administrativt ansvarig Robin Warldén, formgivare Annelie Olsson Larsson, reporter Frida Gumpert Herlofson, fondkoordinator

Adress: Drakenbergsgatan 6, 117 41 Stockholm E-post: info@njurforbundet.se Webb: www.njurforbundet.se Tel: 08-546 405 00 Pg 25 30 67-3 • Bg 690-1334

❱❱ NJURFÖRBUNDETS FONDER • Njurförbundets stipendiefond till professor Alwalls minne • Amelie Ersmarkers Minnesfond Pg: 25 30 67-3 • Bg: 690-1334

Forskning • Insamlingsstiftelsen Njurfonden Pg. 90 03 67-4 • Bg: 900-3674 Tel. 020-900 100

NJURFÖRBUNDETS REGIONFÖRENINGAR

NJURFÖRBUNDET NORRBOTTEN • Ordf. Lennart Salander Tel. 070-57 12 79 • E-post: norrbotten@njurforbundet.se • Pg. 84 00 94-7 Pg. forskning 38 36 73-1

NJURFÖRENINGEN I VÄSTERBOTTEN • Ordf. Malin Haglund Tel. 070-2662835 • E-post: malinez@hotmail.com • Bg. 5652-5793 Bg. forskning 5403-7866

NJURFÖRENINGEN I VÄSTERNORRLAND • Ordf. Gunnar Wisén Tel. 070-37031 60 • E-post: gunnarwisen@gmail.com • Bg. 165-0845 Bg. forskning 165-0902

NJURFÖRENINGEN JÄMTLAND/HÄRJEDALEN • Ordf. Roger Isaksson Tel. 070-363 27 10 • E-post: roger@bonaset.com • Bg. 238-3198 Bg. forskning 5999-1356

NJURFÖRENINGEN GÄVLE DALA • Ordf. Britta Strandberg Tel. 070-661 71 30 • E-post: britta.strandberg@telia.com • Bg. 358-7987 Bg. forskning 736-7196

NJURFÖRENINGEN NORRA MÄLARDALEN • Ordf. Elisabet Palmér Kock Tel. 073-227 25 19 • E-post: norramalardalen@njurforbundet.se, elisabet.palmer. kock@njurforbundet.se • Pg. 45 44 73-0 • Bg. forskning 736-7196

NJURFÖRENINGEN I VÄRMLAND • Ordf. Mikael Johansson • Tel. 054-535 322 E-post: millanviken426@gmail.com • Pg 488 84 29-0 • Pg stödfond 41 65 89-0

NJURFÖRENINGEN ÖREBRO LÄN • Ordf. Per Zimmerman Tel 019-14 62 17 • E-post: per.gustav.zimmerman@gmail.com Pg. 73 48 60-0 • Pg. stödfond 641 67 14-1

NJURFÖRBUNDET I SÖRMLAND • Ordf. Håkan Johansson Tel. 070-941 76 89 • E-post: stavtorp@mail.com • Pg. 405 57 79-5 Pg stödfond. 405 57 79-5

NJURFÖRBUNDET STOCKHOLM GOTLAND • Ordf. Björn Nilsson Tel. 08-653 39 10 • E-post: stockholmgotland@njurforbundet.se • Bg. 5068-2350

NJURFÖRBUNDET VÄSTSVERIGE • Ordf. Anders Olsson Tel. 0702-98 05 56 • E-post: vastsverige@njurforbundet.se • Bg. 5984-4241 Prof. Lars-Erik Gelins minnesfond Bg. 5417-188 • Kansli: 031-338 01 08

NJURFÖRBUNDET SYDÖSTRA SVERIGE • Ordf. Åsa Torstensson Tel. 013-174849 • E-post: sydostra@njurforbundet.se • Pg. 87 06 93-9

NJURFÖRBUNDET KALMAR LÄN • Ordf. Claes-Göran Molldén Tel. 073-775 97 96 • E-post: mia@litbo.org • Bg. 5128-7308

NJURFÖRBUNDET SMÅLAND • Ordf. Uno Falck • Tel. 076-316 6738 E-post: smaland@njurforbundet.se • Pg. 57 56 62-2 • Pg. forskning 854 23-2

Är det sant att halva ens gamla liv tar slut när man blir dialyspatient?

ADRIANO APD och vitalitet

JOHAN CAPD och rock’n roll

ERNA CAPD och entusiasm

NORBERT HHD och frihet

NEJ! DET ÄR INTE

Se dokumentärerna om våra hemdialyspatienter på: www.freseniusmedicalcare.se SILVANO APD och oberoende

ANDREAS APD och ansvar

SANT!