Lundagård nr 2 2023

En gång hjälpte vi andra – nu behöver vi din hjälp!

Har du läst minst femte terminen på socionomprogrammet eller fjärde terminen på en vårdutbildning? Då har du chans att få ett högkvalificerat sommarjobb inom hälsa, vård och omsorg i Malmö stad.

Totalt söker vi över 1000 sommarvikarier för att ge vård och trygghet inom hemtjänst, hemsjukvård, rehab och äldreboenden.

Som biståndshandläggare ansvarar du för den myndighetsutövning som säkerställer att äldre Malmöbor får vård och omsorg i rätt tid och på rätt plats. Som legitimerad vårdpersonal utgör du kärnan i våra team som ser till att vården utförs med högsta kvalitet.

I alla våra yrken värderar vi medmänsklighet lika högt som professionalitet.

Till våren och sommaren söker vi:

 BISTÅNDSHANDLÄGGARE

 AVANCERADE UNDERSKÖTERSKOR

 ARBETSTERAPEUTER

 FYSIOTERAPEUTER

 SJUKSKÖTERSKOR

Sök

Läs mer om förvaltningen i vår egen tidning: malmo.se/ spaning

Vår ledstjärna som du bidrar till när du jobbar hos oss!

I omvärldens grepp

Temat för detta nummer kändes fullständigt självklart.

När vi sätter ihop den här tidningen har det bara gått lite mer än ett år sedan kriget i Ukraina började. Då, den 24 februari 2022, var vi också i full fart med att göra tidning när krigsutbrottet rapporterades på radion. Texter fick göras om eller vägas mot den nya situationen bara dagar innan tidningen gick till tryckeriet och jag och mina kollegor kastade oss ut på stan för att prata med ukrainare bosatta i Lund.

NU SITTER VI här, ett år senare, och gör tidning igen. Kriget rasar fortfarande, som om ingenting förändrats. Och samtidigt har allt gjort just det. Ekonomisk kris, Nato-debatt, en till synes ensidig kärleksrelation till den turkiska regimen… och just det, det har ju varit både val och regeringsskifte också!

Invasionen av Ukraina, och alla de följder den fått, har en gång för alla visat hur intimt förbundna vi är med vår omvärld. Hur det som händer på en till synes avlägsen plats får direkta konsekvenser för oss som bor här, i en akademisk bondby på det skånska inlandet.

FÖR UNIVERSITETEN HAR ”internationalisering” länge varit ett ledord (hur länge kan ni läsa på sidan 10). Genom att göra hela världen till sitt upptagningsområde är tanken att de allra bästa akademikerna ska rekryteras. Samtidigt har det funnits en avsaknad av nyansering i denna diskussion. Vem och vad trängs ut när konkurrensen blir global? Det är en fråga som lätt kan avfärdas som protektionistisk – men det gör den inte mindre relevant.

Q: Gustav Christensson

Efter att ha ansvarat för Lunds största meme-sida i många år är det dags att trappa ner på takten. Lundagård önskar lycka till med doktorandstudierna, men rekommenderar en strökurs i privatekonomi vid sidan av. En medalj är sällan värd ett belopp med så många siffror.

Buona fortuna!

RÄTTELSER:

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus.

Redaktör: Viktor Wallén, viktor.wallen@lundagard.se

Redaktör & t.f. ansvarig utgivare: Theo Vareman, theo.vareman@lundagard.se

Webbredaktör: Alexandra Roslund, alexandra.roslund@lundagard.se

Vikarierande redaktörer: Sara Berntsson & Jonathan Juhlin.

Bildchef: Saber Malmgren, fotografi@lundagard.se

ATT LEVA I en så globaliserad miljö som Lund ändå är ställer också vissa krav på oss. När nyheten om det fruktansvärda jordskalvet i Turkiet och Syrien kom, drabbade det inte bara människor långt borta – det fick direkta konsekvenser för människor som bor här, i Lund och Skåne, med släkt och vänner på plats mitt i förödelsen.

Med allt detta i åtanke kändes temat för det här numret, ”Lund och världen”, självklart. Lund är inte någon isolerad plats, och har heller aldrig varit det.

UTAN ATT TRÅKA ut läsaren med detaljer ska det också sägas att förutsättningarna för detta nummer har varit långt ifrån perfekta. Därför gläder det mig extra mycket att kunna säga att vi även denna gång kommer erbjuda riktigt bra artiklar. Det är helt tack vare våra fantastiska medarbetare, som ideellt ställer upp i ur och skur och alltid levererar på topp. Utan dem hade du inte kunnat hålla denna tidning i din hand just nu. Tack!

THEO VAREMAN REDAKTÖR

Qkvad (till Fattig Bonddräng)

jag är Memarkonung och nu ger jag mig av hoppas jag skänkt glädje med ett skämt om vår stad ”En meme tar fem minuter”: jag har fått min rutin längre tid i kåren, där besluten tar tid

nu ska jag bli doktor, om en tre, fyra år memesen kanske torkar men fäll inte nån tår istället fäst medaljen med en nål på ditt bröst jag vet i svåra tider, att den nog ger dig tröst

ILLUSTRATION VICTORIA KÄLLSTRÖM

Illustrationschef: Ida HeinOlsson, illustration@lundagard.se

Redaktion: Lydia Löthman, Esther Arndtzén, Olof Bärtås, Victoria Källström. Medarbetare detta nummer: Emmakarin Hallheden, Joen Myrén, Kuzey Yanartas, Eskil Högman, Sebastian Kaspár, Ellen Gemback, Isak Aho Nyman, Oskar Hedman, Hampus Peterson, Solveig Nycander, Mangi Bengtsson, Li Brundell, Theodor Bondestam, Thea Sandin, Sofie Meurling.

Omslag: Mangi Bengtsson

Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 400 kr per år, kontakta theo.vareman@lundagard.se. Studentprenumeration för 240 kr.

Adressändring: Genom Ladok.

Tryck: V-Tab.

Distribution: kundsupport@nimdistribution.se

Pressläggning: 6 mars 2023.

Deadline: nr 2/2023 24 februari. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Upplaga: 33 775.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund

E-post: lundagard@lundagard.se

Nätupplaga: lundagard.se

För annonsering: Kontakta säljchef Mikael Törnqvist på annons@lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Skriv ditt namn på din brevlåda. Anställda hänvisas till att kontakta Lucat, där man kan starta och avsluta sin prenumeration. Om du har gjort ovanstående, kontakta Nim distribution.

2 FEBRUARI

Ulf Kristersson på Studentafton

Hur går Nato-förhandlingarna? Och vad gör regeringen för att hjälpa Sveriges studenter? Lundagård mötte upp statsminister Ulf Kristersson för en pratstund direkt efter Studentafton i AF-borgen.

Läs intervjun och flera andra artiklar från statsministerns Lundabesök på lundagard.se

15 FEBRUARI – KRÖNIKA

23 FEBRUARI – INTERVJU

1 MARS – REPORTAGE

Fula killar

Michel Houellebecq och Jonatan Unge. Lundagårds kulturkrönikör Victoria Källström ställer sig kritisk till samtidens killtyp – en sorts man vars enda tjusning, enligt henne, ligger i att han lyckats erhålla någon slags framgång.

Sameh Egyptsons omdiskuterade avhandling godkändes med minsta möjliga marginal. För Lundagård berättar forskaren om kritiken och drivkraften.

Från Sierra Leone

Mödra- och barnadödligheten i Sierra Leone hör till de högsta i världen. Lundagårds Juliette Olofsson har mött människorna bakom statistiken, samt personerna som kämpar för att förbättra vården.

FOTO: SARA BERNTSSON

FOTO

JOHANNA NILSSON

FOTO SABER MALMGREN

FOTO LARS SELIGMAN

Efter mystiska fiskdöden – sjön Sjøn badvänlig igen

I höstas fick sjön Sjøn på LTH spärras av efter en misstänkt förgiftning. Nu kommer Akademiska Hus dock med ett glädjebesked till alla badsugna studenter. TEXT THEO VAREMAN

Det var i september 2022 som döda fiskar började flyta upp till ytan i sjön Sjøn. Akademiska Hus, som förvaltar campusområdet på Lunds tekniska högskola (LTH), spärrade av området och det traditionsenliga sjöslaget Regattan fick flyttas till Brunnshög.

MEN NU, NÄSTAN ett halvår senare, kommer glädjebeskedet: sjön Sjøn är badvänlig igen. Malin Ferm, presschef på Akademiska Hus,

skriver i ett mejl till Lundagård att ”samtliga tester visar att det inte förekommer för höga halter av något farligt ämne i vattnet och att sjön Sjøn därmed åter anses ha tjänligt badvatten.”

VAD DEN MYSTISKA fiskdöden berodde på är däremot fortfarande oklart. En polisanmälan upprättades av Akademiska Hus, men ärendet har nu lagts ned.

BETYDER BADBESKEDET ÄVEN att studenter nu kan släcka törsten om de har vägarna förbi LTH? Nej, blir svaret från Malin Ferm, som utvecklar: ”Tjänligt vatten innebär att halten av bakterier är låg nog för att inte innebära en hälsorisk och att det i det här fallet går att bada i sjön Sjøn, men det ska inte drickas.”

Artikeln publicerades ursprungligen den 24 februari på lundagard.se

Han tog ensam upp 5 000 gigabyte av LU:s data: ”Jag har allt möjligt skit”

Den 26 januari meddelade Lunds universitet (LU) att universitetets studenter var tvungna att radera all Google-data som översteg 10 Gigabyte (GB). Lundagård har mött Erik Bjäreholt, 28, som översteg universitetets nyinsatta gräns med 4 990 GB.

Den 26 januari skickades det ut ett mejl till samtliga studerande vid Lunds universitet. ’’Lunds universitet är under påtryckningar från Google’’, löd inledningen. Orsaken är, enligt mejlet, att Lunds universitet ’’har vida överstigit gränsen på vår [LU:s, reds. anm] totala tillåtna lagringsvolym’’, något Lundagård tidigare rapporterat om. I mejlet uppmanas alla studenter att – inom mindre än sex dagar – radera all data som överstiger 10 GB; annars kommer deras filer att bli låsta.

ERIK BJÄREHOLT ÄR 28 år och bor i Lund. Han studerade datavetenskap vid Lunds tekniska högskola fram till för ett år sedan, då han tog examen. Erik fick inte bara ett mejl – han blev även personligen uppringd av universitetet.

– Innan mejlet skickades ut så ringde de upp mig och sa ’’hej, du är en av dem som tar upp mest lagringsutrymme på hela Lunds universitet, och Google är inte så glada på oss så nu måste vi göra någonting åt det’’.

– Jag visste väl att den dagen skulle komma, säger Erik och skrattar till.

FÖR ERIK BJÄREHOLT VAR det inte något problem att tillmötesgå universitetet – han har studerat data och löste problemet på några minuter – men han känner till andra personer som inte kunde åtgärda det lika lätt, som var tvungna att snabbt få tag på en stor hårddisk och föra över filerna dit.

för att införa en begränsning på 120 TB* för universitet.

– Det känns som att den här gränsen på 120 TB är något som Google plötsligt bestämde sig för, att nu ska ni möta den, säger Erik.

BÅDE AFTONBLADET OCH Sydsvenskan har rapporterat om att en enskild student ensam tog upp 120 TB, alltså hela den kvot som Google bestämt sig för att tillhandahålla LU. Enligt Svenska Dagbladet motsvarar den mängden data 25 000 långfilmer i HD-kvalitet.

Vad är det egentligen man har på sina datorer?

– Jag har allt möjligt skit. Jag är ju datanisse och tycker om att arkivera kopior av Wikipedia och sådant, jag är lite speciell, säger Erik Bjäreholt och fortsätter:

LUNDAGÅRD HAR TRÄFFAT en av dem som fick mejlet och som ensam upptog 5 000 GB, det vill säga 4 990 GB mer än den hastigt införda gränsen.

JOHN WESTERLUND, IT-DIREKTÖR på Lunds universitet, har tidigare berättat att beskedet från Google kom överraskande och att det, när avtalet slöts för 15 år sedan, talades om obegränsade mängder data.

Erik Bjäreholt misstänker att Google ’’inte brytt sig innan’’ och att de nu bestämde sig

– Men det är verkligen allt möjligt. Jag har lite svårt att uppskatta vad det är som tar mest utrymme, men det är väl någon tv-serie.

*1 TB motsvarar 1000 GB.

Artikeln publicerades ursprungligen den 10 februari på lundagard.se

Erik Bjäreholt tog ensam upp 5 000 GB. Foto: Privat

Fortsatt stormigt på Smålands nation: ”Ett inbördeskrig”

För en månad sedan publicerade Lundagård en artikel om konflikterna på Smålands nation, och mycket har hänt sedan – och innan – dess.

TEXT EMMAKARIN HALLHEDEN

I slutet av januari arrangerades föreläsningar av organisationerna Red Umbrella Sweden (RUS) och Inte din hora (IDH) på Smålands nation. Föreläsningarna fick stor uppmärksamhet och ledde till både intern- och extern kritik samt stora konflikter inom nationen, något som Lundagård tidigare har rapporterat om.

– Det kan bäst förklaras som ett inbördeskrig, berättar den tidigare medlemmen Linus*, när Lundagård frågar om hur situationen är på Smålands nu, en och en halv månad senare.

de som skrivit misstroendeförklaringen avvisade. Linus menar att AMoC dessutom var för RUS-eventet vilket stärkte spänningarna som redan fanns inom nationen.

– Rasismen används som ett slagträ. Det är klart att det finns subtila rasistiska fenomen oavsett vilken organisation man än är i, men att bli anklagad för rasism på det här sättet är som ”Har du slutat slå din fru?”-retoriken.

Med det menar Linus att det inte spelar någon roll om det stämmer eller inte. Det finns inget sätt att försvara sig eftersom man redan blivit misstänkliggjord.

MIRA**, POLITISKT OMBUD och styrelsemedlem för Smålands nation, är en del av AMoC och bemöter kritiken:

sig som antirasist. Det är något man praktiserar, inte något man är. Jag själv definierar mig inte som det, säger Mira.

ÄVEN LINUS ANSER att motionen inte hade med själva evenemangen att göra, utan var en produkt av nationsmötet i december.

– Det var ett sätt för den sidan [AMoC, reds. anm.] att konsolidera bilden av att de som misstroendeförklarade är rasister, säger han.

Både Linus och Erik Nelsson anser, till skillnad från Mira, att Smålands är en antirasistisk nation.

STRIDIGHETERNA PÅ SMÅLANDS började redan innan de uppmärksammade evenemangen berättar Linus. Bråken kring RUS och IDH är en del av en större konflikt.

– Splittringen på grund av evenemangen reflekterar perfekt konflikterna som redan existerar, enligt Linus.

BILDEN DELAS ÄVEN av Erik Nelsson, teknikansvarig på Smålands nation. Både han och Linus påpekar att allvaret sattes på sin spets under ett nationsmöte den 13 december.

– Vi sa att vi inte skulle prata om mötet med någon, eftersom om Lundagård får reda på det är vi fucked , säger Linus.

PÅ NATIONSMÖTET DEN 13 december hölls det en misstroendeförklaring mot en medlem i nationens styrelse. Misstroendeförklaringen utgick bland annat från att personen ska ha ljugit om enskilda medlemmar. Men ett antal medlemmar som går under namnet ”The Active Members of Colour ” (AMoC), ansåg att misstroendeförklaringen handlade om rasism gentemot styrelsemedlemmen, vilket

– Vi sa inte att det nödvändigtvis handlade om rasism eller att vi dömer avsikten till misstroendeförklaringen. Men den misstroendeförklarade har alltid varit verbal om rasism i nationen. Dessutom har den misstroendeförklarade varit den som rekryterat nästan alla people of colour till Smålands, hon fortsätter:

–Vi var oroliga för hur det skulle se ut för people of colour om den personen som varit verbal om rasism – och som har försökt att öka mångfalden radikalt på nationen – blir borttagen av en grupp vita personer, under väldigt vaga anklagelser utan bevis. Och angående lögnerna [om andra nationsaktiva, reds. anm.]: jag undersökte det personligen, och det var elaka anklagelser mot den misstroendeförklarade; alternativt att det var ett missförstånd.

DEN 6 FEBRUARI släppte Smålands nation åtta olika motioner inför ett nationsmöte. Mira var en av flera skribenter för den sista. Motionen handlar bland annat om att Smålands nation inte längre ska beskrivas som antirasistisk.

– Motionen hade ingenting med RUS och IDH:s evenemang att göra. Feminism och socialism är ideologier, vilket man kan identifiera sig med – men man kan inte definiera

– Det är en signalering av idealen nationen vill upprätthålla. Jag tycker att vi kan benämna oss som antirasister precis som att vi benämner oss som feminister. Vi vet att män kan vara benägna att trakassera kvinnor på våra klubbar eller tala över kvinnor på våra möten. Benämningen är en signal att vi försöker arbeta mot det, säger Erik Nelsson.

ADAM STÅHL, NATIONSOMBUD på Smålands nation, tror ändå att diskussionerna kommer att leda till en djupare förståelse för varandras synsätt. Mira hoppas att toleransen för skillnader i åsikter stärks, och på större mångfald inom nationen. Först då kommer Smålands nation att nå en bra punkt. Erik Nelsson vill att de ska fortsätta främja socialistisk politik och kultur, och hoppas att folk fortsatt känner sig välkomna till nationen.

–Ingen tycker om att bråka, säger Erik Nelsson och fortsätter:

– Jag hoppas att allting löser sig och att alla blir glada.

* Linus heter egentligen något annat.

** Miras citat är översatta från engelska – författarens översättning. Mira önskar att inte delta med efternamn.

Red Umbrella Sweden har kontaktats, men inte kunnat medverka.

Om Lundagård får reda på det här är vi fucked.

Efter kritiken – regeringen

ändrar passreglerna igen

Migrationsverkets nya rutiner för passkontroll mötte stor kritik sedan de försvårat för utbytesstudenter och forskare. Nu kommer regeringen med nya direktiv.

TEXT JOEN MYRÉN

I höstas väcktes kritik mot Migrationsverkets nya praxis kring passkontroll. De nya rutinerna innebar att de som ansöker om uppehållstillstånd från utlandet nu måste uppvisa pass under ett personligt besök på landets svenska ambassad eller generalkonsulat. Flera lärosäten kritiserade de nya reglerna, som de menade försvårar för utbytesstudenter och forskare. En av de som kritiserat förändringen är Lunds universitets rektor, Erik Renström. I ett brev till regeringen beskrev han de nya reglerna som ”närmast katastrofala”.

FÖRRA VECKAN BESLUTADE regeringen att ändra Migrationsverkets uppdrag så att det ska bli lättare att visa upp pass i samband med ansökan. Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) säger till Dagens Nyheter (21/2) att ansökan på nätet inte är en möjlig lösning utan att ändra lagstiftningen och att lösningen behöver ske på annat sätt.

– Det skulle kunna handla om att Migrationsverket skickar ut personal med mobil enhet till utvalda orter, i närhet till universitet med många sökande, till exempel den amerikanska västkusten, säger Malmer Stenergard till Dagens Nyheter.

Why did you choose Lund?

Lund is a tiny town in a country with a small population. Yet people come here from all over the world. Why?

TEXT KUZEY YANARTAS PHOTO SABER MALMGREN

är positiv till att det sker en förändring, men tycker att lösningen verkar komplex och att det finns enklare alternativ.

– Jag hoppas att det kommer att fungera, men jag är inte övertygad. Det här handlar om sverigebilden och jag är inte övertygad om att Sveriges attraktivitet kommer att bestå. Det kan ha negativ inverkan på våra studier eftersom vi vill ha en högkvalitativ utbildning och internationalisering är en del av det.

Samuel Anand

Age: 20

Studies: Bachelor of Physics

From: Tampere, Finland

Why did you pick Lund University?

“I wanted to study Physics in English and there aren’t many English bachelors in Europe… also it is close to home.”

How do you like Lund so far?

“It is really fun! I try to integrate with a lot of Swedish people and it is working I’d say!”

Emma Barber

Age: 21

Studies: Bachelor of Commerce, Management

From: Ontario, Canada

Why did you pick Lund University?

UTBILDNINGSMINISTER MATS PERSSON (L) ser allvarligt på problemet och förklarar i ett mejl till Lundagård att de nya rutinerna har skapat ”oproportionerliga konsekvenser”. Han ser positivt på den nya lösningen med att skicka ut personal till områden med många sökande. ”Det förenklar för möjligheten att visa upp sitt pass i original, utan att till exempel behöva åka till Washington.”

“I wanted to go somewhere that is different but not with a huge learning curve when it came to culture shock…as well as it is one of the top 100 universities in the world.”

How do you like Lund so far?

“The city is beautiful, it is not too snowy here compared to where I am from, so I like it.”

Tatsuya Takatsu

Age: 20

LINN SVÄRD, ORDFÖRANDE för Sveriges förenade studentkårer säger till Lundagård att det innebär stora hinder att behöva åka till en ambassad för att visa upp sitt pass. Hon

På frågan om detta riskerar att skapa ojämna möjligheter när vissa universitets ansökan underlättas svarar han att han har förtroende för myndighetens förmåga att avgöra de exakta platser som förenklar för så många studenter som möjligt. Han framhåller att det är en betydlig förbättring och en åtgärd som kan göras snabbt. ”Vi fortsätter att följa frågan mycket noggrant och avser hitta en långsiktig lösning längre fram.”

Studies: Humanities

From: Tokyo, Japan

Why did you pick Lund University?

“I read about Lund in a bunch of newspapers when I was in Japan… It was kind of interesting that education is free [for Swedish citizens] in Sweden. I would like to have such a system in Japan.”

How do you like Lund so far?

“It is all good so far.”

Linn Svärd, ordförande för Sveriges förenade studentkårer.

Foto: Saber Malmgren

Utbildningsminister Mats Persson (L).

Foto: Alexandra Roslund

Human remains from Greenland stored at Lund University

In the collections of the Historical Museum at Lund University, there are

indigenous peoples from all across the world collected in the 19th century.

TEXT THEO VAREMAN

Last autumn, a skull of a Sámi man was returned, or repatriated, from Lund University to the Sámi community of Arjeplog in Northern Sweden. With the repatriation, a yearlong bureaucratic process came to an end, and a small chapter of Swedish colonialism came to a close.

THE SKULL HAD, up until being repatriated, been stored in the Anatomic Collection of the Museum of History at Lund University. In this collection, there is a large number of human remains, collected over the centuries for various different purposes. Many of the skeletons are from medieval Skåne.

ABOUT 10 PERCENT of the Anatomic Collection is however made up of so called “ethnographica” – this includes remains from several indigenous groups from all across the world. These were primarily collected in the 19th century, for purposes of “racial” research.

THIS IS ALSO the background to why Samí remains are stored at the university, even though the original purposes of why they were first collected are now seen as highly problematic. As Swedish authorities are now trying to confront colonial practices of old, measures have been taken to enable Sámi civil society to demand repatriation of remains and artefacts.

remains

BUT ONLY A small portion of the remains of people from indigenous groups in the Anatomic Collection is made up of remains from Sapmí. Other remains have travelled a much longer path before ending up in Lund.

A LARGER PORTION of the indigenous remains stored at Lund University are from the Inuit population of Greenland. Greenland is to this day under Danish rule, but has since 1979 been formally autonomous. Since the so-called “home rule” was established, thousands of artefacts and human remains have been repatriated to the island from Denmark. The institution responsible for this process is the National Museum of Greenland (Natmus), located in Nuuk, the capital of the island.

CHRISTIAN KOCH MADSEN is the Deputy Director at Natmus. Lundagård reached him for a digital interview, and asked him if Natmus was aware of the collection of Greenlandic remains in Lund.

– I haven’t had the time to go through our journals, but I had a quick ask around with my colleagues, and it didn’t ring any major bells. So no, we at least don’t know the nature or scale of that collection.

– When it comes to human remains, our policy is basically to try to repatriate everything, Christian Koch Madsen continues.

CHRISTIAN KOCH MADSEN explains that Natmus is aware of Greenlandic remains and artefacts at museums all across the world, and especially in Europe. When Lundagård asks about the circumstances around why so many Greenlandic remains have been brought to Europe, he elaborates:

– The Arctic was a forum for exploration [in the 19th and 20th century, editor’s note ], and the culture around exploration was very Eurocentric and disrespectful to the indigenous populations who lived wherever the Europeans went. So that was just the mindset of the time, it was like a Wild West to the white explorers.

– But it was also during this period that the idea that human remains could tell you a lot about race and development and all that terrible stuff was very common.

GRAVE PLUNDERING OF Inuit graves is however not entirely a phenomenon of the past, Christian Koch Madsen explains.

– We have had examples of tourists trying to smuggle out skulls and whatever it might be.

SINCE REPATRIATION WORK at Natmus began, a lot has changed in the world of museums. Christian Koch Madsen tells Lundagård that many institutions now work as a positive force in tackling colonial history.

– We are increasingly seeing that they

Christian Koch Madsen is the Deputy Director at the National Museum of Greenland.

Photo: Emil Stach

human

of

The Historical Museum at Lund University is responsible for the anatomical collection. Photo: Eskil Högman

reach out to us and then we always ask them to return the human remains.

INTERNATIONAL REPATRIATIONS ARE not an entirely new matter for Lund University either. Lundagård spoke to Jenny Bergman, curator at the Historical Museum at Lund University, who explains that there have been repatriations to both Australia and New Zealand in the past.

– Both Australia and New Zealand have a very thorough process regarding these things, with government agencies working with it actively.

EVEN THOUGH A number of Swedish state-run museums and institutions were instructed already back in 2004 to investigate the number of remains after indigenous groups stored in their archives and collections, more precise information around the human remains in Lund is lacking. Some are marked only as “Indigenous population of the US”, and several of the ones from Greenland are marked only as “Inuit”, without any information about the location of origin.

LUNDAGÅRD HAS BEEN in contact with the Swedish Ministry of Culture, which is responsible for matters of repatriation. According to them, it is up to the individual museums and

institutions to decide upon how and when to inform external actors like Natmus.

HOWEVER, LUND UNIVERSITY is not working actively with informing external actors about what is stored in the Anatomic Collection – at least not on an international level. Jenny Bergman was responsible for summarising information on Sámi remains in a report at LU. In this report, information regarding origin and how they ended up at Lund University was included – for some of the remains, the name of the person could be traced. This was done to simplify future repatriation processes from LU for Sámi local organisations. No such report exists in regard to international human remains.

Are there any plans of doing a more thorough investigation with regards to the international human remains?

– We will have to see about that. It would be an extremely valuable thing to do, so I hope so, Jenny Bergman says.

But you have no indication from the University that such an investigation might be done in the future?

– No.

– But it would be very good if we could have more information about this on the website and so on. That could really easen the process of future repatriations, since the basic information would already be there.

Opera om jakten på evigt liv

MANUS & SÅNGTEXTER Tom Macrae MUSIK Dan Gillespie Sells efter en idé av Jonathan Butterell. Presenteras efter överenskommelse med Concord Theatrical Ltd. concordtheatricals.co.uk

Greenland is an autonomous region still under Danish rule. Illustration: Ida Hein Olsson

Lund och den stora världen

TEXT OLOF BÄRTÅS ILLUSTRATION & LAYOUT IDA HEIN OLSSON FOTO LUNDS STADSARKIV & LUNDAGÅRDS ARKIV

Lunds universitet har en 350 år lång historia av möten med omvärlden. Då, liksom idag, har studenter flyttat, professorer rest runt och kunskap cirkulerat globalt. Här berättar vi den historien.

Internationalisering är ett buzz-word i vår tid. Men det globala universitetet är inte bara en modern företeelse. Sedan Lunds universitets grundande kan vi hitta spår och tecken av ett universitet som inte bara läste och skrev för sig självt – utan för världen omkring sigs skull.

MED DET SAGT har Lunds universitet en både provinsiell och världsvid historia; Esaias Tegnér talade om Lund som en ”akademisk bondby”, samtidigt som lundaprofessorn Edvard Lehmann kunde beskriva staden som ”tröskeln till Europa”.

I DENNA TIDSLINJE har Lundagård, med hjälp av idéhistorikern David Dunérs forskning, gjort tio nedslag i historien om när den stora omvärlden kom till Lund – och när Lund åkte ut till världen.

Två år tidigare hade universitetet grundats och på invigningsdagen 1668 stod möjligtvis universitetet på sin absoluta på sin höjd av internationalisering. Av universitetets 16 professorer kom nämligen 8 från utlandet. Inte ens med samtidens internationella rekryteringsbas för universitetsanställda kan mäta sig med de procentsatserna.

Skandinavismen var liksom nationalismen en rörelse som växte sig stark under 1800-talet. Rörelsen ville förena Danmark, Norge och Sverige i ett vidsträckt och bombastiskt Skandinavien. Studenter var bland de främsta fanbärarna för den nya rörelsen och året 1848 markerar detta: det anordnades studentmöten i Lund och Köpenhamn för att binda samman den nya skandinaviska generationen.

1856

Förbindelserna till Malmö har alltid varit viktiga för Lund: genom arbetarstaden har professorer och studenter kunnat nå sin första hållplats i resan ut mot världen. 1856 invigdes järnvägen mellan de två sydskånska städerna och med möjligheten att ta tåget till Malmö upplevdes Europa ligga ännu lite närmre.

Kopplingar med omvärlden var inskrivna i den tidigmoderna universitetskulturen. Inte minst fanns täta band med universitet i tyskspråkiga Europa. Universitetet i Greifswald var länge – och är än idag – ett vänuniversitet som forskare och studenter har åkt fram och tillbaka från. Under ett enda år, 1750, promoverades inte mindre än 37 lundensare (!) i den tyska grannstaden.

Varken Lund eller den stora världen har alltid varit vacker. Detta år nåddes Lund av andra världskrigets terror i mycket konkreta former. Bomber slog av misstag ner i Lunds Handelsträdgård och judiska flyktingar reste genom staden för att fortsätta sin flykt genom Sverige. Lunds akademiska elit hade nyligen fått bryta med den tyska lärdomskulturen, som ansågs befläckad av nazismen, och under de följande åren skulle blickarna i stället omdirigeras västerut: mot USA.

’68 är inte bara namnet på ett årtal utan likaså en global, mytomspunnen politisk rörelse. Radikala socialister och liberaler kämpade för den ”tredje världens skull”, som det hette, och protesterade högljutt mot USA:s imperialism. Lunds studentkår arrangerade en kontroversiell men ambitiös insamling av pengar till studenter i det krigsdrabbade Vietnam. var deras slogan.

Efter andra världskrigets slut blev det globala fredssträvandet ett världsomspännande politiskt projekt. 1959 invigdes ett internationellt studentboende för att kunna möta boendekraven som det globala universitetet ställde av FN:s dåvarande generalsekreterare, Dag Hammarskjöld. Förhoppningen med samarbetena mellan universiteten var att det skulle främja enigheten mellan länder.

Under åttiotalet stod den fria rörligheten – av såväl pengaflöden som människor – högt i politikernas visioner. Även om Sverige ännu inte var ett EU-land anslöts svenska universitet till Erasmus-programmet som samordnade och möjliggjorde för utbytes studier inom EU-länder. Från och med 1987 kunde studenter i Lund åka till Europa och Eu ropa kom till oss för att studera, leva och festa, inte helt olikt i dag.

I dag är Brunnshög platsen där Lund projicerar sina framtidsdrömmar. Ett exempel på ett storartat och ambitiöst projekt är ESS (European Spallation Source), en forskningsanläggning med en toppmodern partikelaccelerator. ESS, som börjades byggas 2014 och ännu i dag är under byggnation, är ett samarbete mellan 14 europeiska länders samlade ambitioner att ta fram ny och banbrytande kunskap inom fysik.

vi utbildningsnivåerna kandidat, master och doktorsgrader för givet. Men det är ganska sent som dessa formaliserades och enhetliggjordes mellan länder under vad som kallas Bolognaprocessen, ännu ett flaggskepp i EU:s namn. Syftet var, med nittiotalets modeord, att främja studenters ”rörlighet, anställningsbarhet och konkurrenskraftighet”.

Helsingborgs Handelsförenings studiestipendier 2023

Handelsföreningen utlyser årets stipendium till ungdomar med anknytning till Helsingborg för utbildning inom handel och ekonomi – ansökan är öppen mellan 15 mars och 15 april 2023.

Helsingborgs Handelsförening bildades 1847 med ursprungligt ändamål att verka till förmån för handels- eller fabriksidkare i Helsingborgs stad. Idag förvaltar föreningen fonder och donationsmedel där en stor del av avkastningen delas ut som stipendier till ungdomar med anknytning till Helsingborg för utbildning inom handel och ekonomi men även till annan hjälpverksamhet. De senaste 20 åren har föreningen delat ut studiestipendier på totalt 50 Mkr.

Studiestipendier kan sökas i följande kategorier:

Generellt

Kategori 1

Akademisk nivå. Utgår till sökande med svensk akademisk examen (t.ex. doktorandstudier, MBA m.m.)

Kategori 2

För utbildning inom detaljhandel eller hantverksyrke med anknytning till affärsbranschen.

För utlandsstudier

Kategori 3

Språkstudier, av längre eller kortare art. (För sökanden med minst gymnasieexamen eller motsvarande)

Kategori 4

Annan utbildning, av längre eller kortare art. (För sökanden med minst gymnasieexamen eller motsvarande)

För studier på högskola eller universitet i Sverige som berättigar till studiemedel från CSN beviljas inga stipendier.

Ansök via www.handelsforeningen.com senast 15 april 2023. Ansökningsförfarandet är elektroniskt och kräver att sökande har e-legitimation. Skriftligt besked på ansökan meddelas under juni månad.

Koll på din ekonomi med Nyckelkund Student

Med vårt erbjudande Nyckelkund Student får du alla tjänster du behöver för att ha full koll på ekonomin – konto, digitala tjänster, bankkort Mastercard som kan kopplas till Apple Pay samt betal- och kreditkort Mastercard. Om du är över 18 år, studerar på högskola eller universitet och får CSN-insättning på konto i Sparbanken Skåne blir du Nyckelkund för 0 kr i månadsavgift.*

Välkommen till Sparbanken Skåne.

* Ordinarie pris är 58 kronor per månad om tjänsterna köps separat. Ordinarie årsavgifter: Internetbanken med betaltjänst 175 kr, Bankkort 325 kr, Betal- och kreditkort MasterCard 195 kr. Avgifter och kostnader kan tillkomma vid användning av tjänsterna.

Du håller i ett foto av dig själv som treåring. Alla celler i kroppen har bytts ut många gånger sedan dess. Tankar, känslor och erfarenheter är olika.

Är det du på bilden?

TEORETISK FILOSOFI | ANMÄL DIG PÅ WWW.ANTAGNING.SE

Vill du veta mer? Scanna här sparbankenskane.se/student

Utbytesstudier – en chans till romans?

Befrielse eller kulturkrock? Att åka på utbyte innebär såväl nya möjligheter som utmaningar – att dejta kan vara ett exempel på bådadera. Lundagård har pratat med tre studenter som alla vågat sig in i dejtingdjungeln under sina utlandsstudier.

Simon Dekker Linnros är 22 år och studerar sista terminen på Politices kandidatprogrammet vid Lunds universitet (LU). I höstas tillbringade han en termin vid Université de Strasbourg i Frankrike.

TROTS ATT EN romans inte var någonting som Simon aktivt sökte dröjde det inte länge innan han hittade en tjej som han fattade tycke för:

– Vi träffades genom deras version av nollning. Hon var också utbytesstudent men från Quebec i Kanada.

DERAS OLIKA BAKGRUNDER gav upphov till kulturella skillnader i synen på dejting – sådant som vad man gör och inte gör på första dejten, när ska den första kyssen ske? Simons upplevelse var att sådant kunde ta lite längre tid i Quebec enligt tjejens utsago.

– Vi hade inte koll på vad som var normen i respektive land. Hon berättade efter några veckor att hon hade googlat vad som var vanligt för svenskar när de dejtar, berättar Simon.

PÅ FRÅGAN OM hur Simon resonerade kring ramarna för att dejta inom en utbytestermin, det vill säga en tidsbegränsad period, svarar han:

– Det var ju det som var den stora frågan, lite elefanten i rummet. Jag kände att jag ville vara öppen, och tänkte att ”vem vet, man kanske bor i Kanada om tio år.” Vi hade en diskussion efter en månad då vi bestämde oss för att fortsätta ses resten av utbytet och göra det bästa av det.

UNDER INTERVJUN UPPENBARAR sig en tydlig förklaring till varför Simon har en så positiv inställning till konceptet ”dejta på ut-

byte.” Hans mamma, som kommer från Sverige, åkte på utbyte till Nederländerna och träffade där mannen som kom att bli Simons pappa.

– Man kan säga att jag är lite av ett ”erasmus-barn.” Jag tror att jag är lite mer öppen för att träffa folk från andra länder. För vissa så skulle det vara en dealbreaker att träffa någon från ett annat land.

en amerikan under terminens första halva och en med en tysk under den andra:

– Jag hade två lite seriösare [relationer, reds. anm.] när jag bodde där. Den första behövde åka tillbaka till USA, så det dog ut. Sen träffade jag en tysk som inte kunde engelska, så det var lite intressant.

LIKSOM SIMON VAR tidsbegränsningen något Greta tänkte på – men inte nödvändigtvis som något negativt:

– Man går ju in med inställningen att det är något tillfälligt men jag upplever inte det som mindre betydelsefullt för det. Det öppnar ju upp väldigt mycket dörrar, om man släpper att man ska träffa nån som man ska tillbringa resten av sitt liv med utan istället tänker att det är något spännande som händer under en kortare tid.

GRETA UTTRYCKER FLER fördelar med att dejta i Berlin, kontra Sverige. Hon vittnar om en öppenhet i dejtinglivet och menar bland annat att personer i Berlin ofta är öppna med sin flersamhet och att det hela tycks bygga på en ömsesidig respekt.

GRETAS RELATION MED amerikanen var intensiv, de tillbringade många nätter tillsammans med att bara sitta uppe och skratta.

GRETA LUNDBERG, 24 år, har satt ihop en kandidat av fristående kurser vid LU. Hösten 2021, mitt under rådande pandemi, åkte hon på utbyte till Freie Universität Berlin. Stadens intensiva klubbliv byttes snabbt mot sporadiska besök på barer med utmarkerat mellanrum mellan borden – men det hindrade inte Amors pilar.

DET ÄR FRAMFÖRALLT två relationer Greta bär med sig från sin tid i Tyskland. En med

– Jag minns att jag kunde tänka att ”han här är så jävla galen.” Definitivt inte någon som jag skulle ha dejtat i Sverige.

DEJTANDET MED TYSKEN, å andra sidan, resulterade i att Greta fick en väg in i det ”riktiga” Berlinlivet.

– Jag dejtade också mycket för att få se stan, det är ju roligare om man har någon annan att uppleva det med.

TEXT JONATHAN JUHLIN & VICTORIA KÄLLSTRÖM ILLUSTRATION ELLEN GEMBACK FOTO ALEXANDRA ROSLUND

Simon Dekker Linnros är en produkt av sina föräldrars utbytesromans.

NÄR GRETA EFTER en termin återvände till Lund hade hon, utan större problem, lämnat båda relationerna från Berlin bakom sig.

NÅGON SOM FÖRSÖKTE sig på att bibehålla sin relation efter utbytesperiodens slut är Victor, som endast vill medverka med förnamn i artikeln. Han är 26 år och kommer från Belgien. Intervjun sker på distans då han numera bor i Bryssel. Till skillnad från Simon

och Greta tillbringade han sin utbytestermin i Lund. Våren 2022 kom han hit för att skriva sin masteruppsats men när han åkte hade han även en förälskelse i bagaget.

– Jag är inte killtypen som dejtar särskilt mycket men sen träffade jag den här tjejen, berättar Victor.

I LUNDS KLÄTTERHALL fick Victor upp ögonen för en italiensk doktorand. Trots ömsesidigt intresse beskriver han dynamiken som något märklig till en början. Anledningen var just utbytesstudiernas tidsbegränsade karaktär.

– Till en början sa hon ”ingen chans att vi börjar dejta” och jag tänkte ”fair enough.”

DÅ DET VAR sista terminen på Victors masterprogram och han till hösten skulle börja söka jobb kände han sig dock inte bunden att flytta tillbaka till Belgien.

– Jag tyckte om att vara med henne och var nästan klar med mina studier, så min tankegång var att ”jag ser inte riktigt det här som något tidsbegränsat eftersom jag kan börja leta efter ett jobb här [i Sverige, reds. anm.].”

EFTER ETT TAG började han och tjejen därför dejta trots allt:

– Två och en halv månad innan jag åkte [tillbaka till Belgien, reds. anm.] skiftade det

och vi började dejta officiellt. Vi träffades under sommarledigheten och jag tror att hon började känna sig säker på att det skulle kunna funka och att jag inte bara skulle lämna henne.

TYVÄRR FORTLÖPTE DET inte så som Victor hade hoppats. Det var svårare att få ett jobb i Sverige än han hade trott. Trots att han åkte fram och tillbaka mellan Bryssel och Lund under halvåret efter hans utbytesstudier insåg de till slut att det inte fungerade.

– Förhållandet föll samman eftersom att jag inte hade något jobb och… vi var helt enkelt inte på väg i samma riktning. Det är sådant som händer.

GEMENSAMT FÖR SAMTLIGA intervjupersoner är att deras utbyten inte resulterat i relationer som än i dag består. Detta till trots tycks deras berättelser peka i samma riktning: alla tre betraktar sina erfarenheter som värdefulla – något de inte hade velat vara utan. Dejting under utbytesstudier kan sammanfattningsvis vara ett sätt att upptäcka staden man bor i, en chans till en kortare romans eller rentav en möjlighet att träffa den person man väljer att skaffa barn med – som för Simons föräldrar.

Sommarkurser 2023

Ur kursutbudet: Ockultism, magi och hemliga sällskap 7,5 hp

(O)intelligent design?

Greta Lundberg åkte på utbyte till Berlin. Att gå på dejter hjälpte henne att upptäcka staden.

Med diplom från forna öst

För den som saknar behörighet till läkarprogrammet finns en radikal lösning: flytta utomlands! Många svenska läkare har östeuropeiska universitet att tacka för sina utbildningar. Varför är det så? Och är det ett problem?

När Covid-19 härjade som värst i Sverige blottades stora brister i den svenska beredskapen, inte minst i sjukvården. Bristen på sjukvårdspersonal, däribland specialistläkare, föranledde att flera kommuner och regioner inte mäktade med det ökade trycket på sjukvården.

MÅNGA SVENSKAR VILL trots allt bli läkare till yrket. Detta kräver förstås gedigna och intensiva studier under flera år, något många verkar vara villiga att genomgå. Trots det tycks platserna på svenska läkarlinjer vara reserverade för blott ett fåtal, med högsta möjliga gym-

nasiemerit. Därför söker sig många svenskar med medicinska ambitioner utomlands, och betalar dyra terminsavgifter för att få en fullgod utbildning och en läkarlegitimation.

EN UNDERSÖKNING FRÅN Sveriges läkarförbund visar att så många som en femtedel av alla svenska läkarstudenter genomför hela sin utbildning utomlands. De vanligaste destinationerna finns på andra sidan av det som en gång kallades järnridån. För att nämna några huserar Lettland, Polen och Tjeckien flera svenska läkarstudenter.

UTAN ATT DRA patriotiska paralleller mellan inhemsk utbildning och kvalitet, kan man ändå undra om det inte borde ligga i svenskars intresse att svenska läkare utbildas i Sverige? På svenska?

PÅ SVAJIG LÄNK kontaktar Lundagård läkarstudenten Klara Sandahl, 23. Hon sitter på en offentlig plats, ett café verkar det som. I bakgrunden hörs ett tjeckiskt sorl. Uppkopplingen laggar något, men det funkar.

KLARA SANDAHL

ÅLDER: 23

STUDERAR I: PRAG, TJECKIEN

KLARA SANDAHL HAR avklarat tre terminer på det internationella medicinprogrammet i Prag. Undervisningen äger rum på engelska – och tjeckiska.

DET ÄR I en tjeckisk kontext hon lär sig läkekonsten. Därav tjeckiskan. Frågan är hur den östeuropeiska utbildningen översätts, väl tillbaka i Sverige. Klara Sandahl har nämligen för avsikt att arbeta i Sverige när hon är färdigutbildad. – Medicin är ju medicin, det är detsamma i de flesta länder. Sen lär vissa procedurer vara specifika land för land så det kan ju absolut vara ett problem. I Sverige får man till exempel mer patientkontakt tidigare. Vi lär oss ju det tjeckiska sättet ur ett tjeckiskt perspektiv.

TEXT SEBASTIAN KASPÁR ILLUSTRATION ELLEN GEMBACK FOTON PRIVATA BILDER

MED DET SAGT poängterar Klara Sandahl att variationen mest handlar om geografi snarare än kompetens. Europeiska läkarprogram är tänkta att vara tillämpbara i hela Europa, inte bara i de respektive länder där undervisningen äger rum. Klara Sandahl menar att utländskt utbildade svenskar knappast leder till en kunskapsklyfta i den svenska läkarkåren. Olika bakgrunder och perspektiv kan snarare komma att komplettera varandra.

ÄVEN OM Klara Sandahl trivs i Prag hade hon gärna studerat i Sverige, men betygen räckte inte till. Klara Sandahl ställer sig dock frågande till att höga gymnasiebetyg per automaktik skulle leda till bättre läkare.

– Som läkare handlar det inte bara om att kunna en massa saker, det handlar också mycket om hur du kan kommunicera det du kan till dina patienter. Man måste vara kompetent i båda delarna.

KLARA SANDAHL ÖNSKAR att intervjuer och individuella prov, snarare än högskoleprovet, vore huvudregel i den svenska antagningsprocessen. Kunskaper inom matematik, engelska och svenska är förstås viktiga. Samtidigt anser hon att personer som hon själv, med användbara egenskaper som ett stort biologiintresse och social kompetens, faller mellan stolarna i det nuvarande antagningssystemet.

NÅGON SOM INSTÄMMER med Klara Sandahls resonemang är Oscar Landé, 26-årig läkarstudent som för närvarande genomför sin tionde termin på Gdánsk Medical University.

OSCAR LANDÉ

ÅLDER: 26

STUDERAR I: GDANSK, POLEN

STATISTIK FRÅN SVERIGES läkarförbund visar att Polen länge varit den vanligaste destinationen för emigrerade läkarstudenter från Sverige. Sedan de svenska universiteten integrerat AT-tjänsten i läkarlinjen, genom att förlänga utbildningen med en termin, står det dock oklart om den som påbörjar en läkarutbildning i Polen kommer kunna erhålla svensk läkarlegitimation. De som pluggat i Polen har vanligtvis behövt genomföra sin AT-tjänst i Sverige, något som alltså inte längre går när allmäntjänstgöringen numera fungerar som en termin på den sexåriga svenska läkarlinjen. Läkarförbundet har i och med detta avrått svenskar från att studera i Polen, något som gjort landet allt mer impopulärt.

OSCAR LANDÉ BÖRJADE lyckligtvis nog studera 2018, innan den svenska läkarutbildningen reformerades. Därför har han (vad han vet)

fortfarande rätt att göra AT-tjänst i Sverige. Oscar Landé samspråkar med Lundagård från sitt gråmålade korridorskök i Gdánsk. En av anledningarna till att även han hamnade utomlands var gymnasiebetygen.

för oss som utbildats utomlands. De vet att även om det är lättare för oss att komma in så är vår utbildning ofta ett helsike att ta sig igenom. Samtidigt finns en trångsynt skara som tycker att vi tagit ”den enkla vägen”.

BÅDE KLARA SANDAHL och Oscar Landé menar att man i Sverige får mer praktiska erfarenheter genom sin utbildning, medan man i Östeuropa blir mer teoretiskt lagd. Frågan är om den skillnaden är tillräckligt stor för att tala om en variation i läkarkårens kompetens.

ATT DET ÄR lättare att komma in i Polen innebär emellertid inte att utbildningen nödvändigtvis är enklare. Oscar Landé vittnar om ett högt tempo med många examinationer och stor press.

– Min bild är att det är lättare att ta sig in i Polen, men det är också svårare att ta sig ut som färdig läkare. I Sverige är det tvärt om.

DEN STÖRSTA UTMANINGEN som yrkesläkare i Sverige kommer enligt Oscar Landé vara språket. Eftersom utlandsstudenter lär sig all terminologi på engelska kan det ta ett tag innan de svenska termerna sitter och journalanteckningarna blir korrekta. Samtidigt bedyrar Oscar Landé att den patient som hamnar på en utlandsutbildad läkares brits inte behöver fundera över dennes förmågor.

– Även om den gemene svenske studenten har de mest basala, praktiska momenten med sig sedan innan är det något vi lär oss snabbt. Sitter man i en situation där teoretiska färdigheter visar sig vara viktiga så har vi samtidigt en fördel. Så jag tror att kvaliteten [på utbildningarna, reds. anm.] inte skiljer sig så mycket.

ALLA TYCKS DOCK inte vara helt övertygade om att kvaliteten inte varierar mellan utbildningarna. Väl i Sverige kan man som utlandsstudent ibland uppleva ett stigma mot sig, menar Oscar Landé. Han har vid enstaka tillfällen upplevt hur läkare som utbildats i Sverige uppträtt högfärdigt mot honom som utländskt utbildad kollega.

NÄR OSCAR LANDÉ sommarjobbade i Sverige var exempelvis en överläkare noggrann med att påpeka att han, till skillnad från Oscar Landé, var en ”riktig läkare som studerat på Karolinska”. Oscar Landé knöt näven i fickan.

– De allra flesta läkare i Sverige har respekt

MARIE KAHLROTH, avdelningschef på Universitetskanslerämbetet (UKÄ), ger sin bild av skillnaderna i svenska läkares akademiska bakgrunder via mejl. Hon konstaterar att det svenska söktrycket på utländska läkarutbildningar är högt. ”Förmodligen spelar det roll att det är svårt att komma in på läkarprogram i Sverige. Samtidigt är det ju inte negativt att personer studerar i andra länder”, skriver hon.

MARIE KAHLROTH SER alltså inget problem med att var femte svensk läkarstudent nödgas att söka sig utrikes. Med det sagt kan hon inte uttala sig om eventuella skillnader i kvaliteten på de respektive utbildningarna, men konstaterar att utlandsstudenter kan behöva göra vissa kompletteringar i Sverige för att få ut sin läkarlegitimation från Socialstyrelsen.

LUNDAGÅRD RINGER TILL Riga. Svarar gör Nathalie Ekstrand, 22, läkarstudent på fjärde terminen. Med ett leende förklarar hon att

Det är lättare att ta sig in Polen, men svårare att ta sig ut som färdig läkare.

lettiskt utbildade studenter, till skillnad från dem som pluggar i exempelvis Polen, slipper den komplettering som Marie Kahlroth talar om. Hon ser heller inga negativa aspekter av utlandsstudier, annat än terminsavgiften.

– Visst, vi läser kanske inte exakt samma kurser som de gör i Sverige, men då kan vi också lära av varandra. Det gör oss bara mer begåvade tillsammans.

NATHALIE EKSTRAND

ÅLDER: 22

STUDERAR I: RIGA, LETTLAND

VAD GÄLLER DET engelskspråkiga läkarlingo som drillas in i utlandsstudenterna menar Nathalie Ekstrand att det snarare är en tillgång än en skavank. Medan den svenska terminologin är något man lär sig fort har man samtidigt en klar fördel som utrikes utbildad när engelskspråkiga patienter söker vård hos en.

NATHALIE EKSTRAND VALDE inte att studera utomlands med anledning av bristande betyg, utan det var bristande behörighet som förde henne utomlands. Utan en naturvetenskaplig examen i det gymnasiala bagaget kommer man inte långt som aspirerande medicinare, i alla fall inte i Sverige.

ÄVEN OM NATHALIE EKSTRAND inte valde Lettland för betygens skull, utan för att slippa läsa upp sin naturvetenskap tror hon att flera svenskar hade välkomnat en lägre tröskel på hemmaplan.

– Jag kan tänka mig att många som studerar här hade uppskattat om man sänkte meritnivån och öppnade upp fler platser för svenska studenter i Sverige.

SVENSKA LÄKARSTUDENTER UTAN rätt betygsunderlag eller behörighet har alltså det forna östblockets universitet som livlina. Detta har förstås sitt pris. Dyra terminsavgifter ska täckas, undervisning i östeuropeiska språk ska genomlidas.

FRÅGAN ÄR VAD som gynnar de östeuropeiska värdländerna? Om svenska läkarstudenter tvingas utomlands för att de inte ryms i Sverige, finns då risken att de på samma sätt konkurrerar ut letter, polacker och tjecker med läkarambitioner, vars fickor inte är lika djupa? Finns det en risk att en slags dominoeffekt uppstår i hela Europa, där läkarstudenter utan tillräckliga medel för de inhemska universiteten får lämna företräde åt rikare utlänningar?

INGEN AV DE tre läkarstudenter Lundagård talat med har ägnat detta någon större reflektion. De tycks vara överens om att det är en ickefråga. Oscar Landé menar att svenskarna snarare stöttar polackerna eftersom deras terminsavgifter används för att finansiera delar av den polska sjukvården.

– Vi betalar ju mycket för utbildningen. Här i Gdánsk ska våra terminsavgifter ha gått till att bygga nya, moderna avdelningar på sjukhuset till exempel.

BÅDE NATHALIE EKSTRAND och Klara Sandahl vittnar samtidigt om att de utländska och de inhemska studenterna konkurrerar i olika

kvoter, således riskerar de aldrig att kannibalisera på varandra.

NATHALIE EKSTRAND MENAR därtill att utlandsstudenternas terminsavgifterna finansierar universitetet. Följaktligen möjliggörs undervisningen även för letterna, tack vare utlandsstudenternas bidrag. Hon använder sina tyska klasskamrater som exempel. Universitetet i Riga har beslutat att ta in färre tyskar eftersom de har en tendens att hoppa av efter fjärde terminen för att fortsätta studera i hemlandet, vilket innebär bortfallen inkomst för universitetet. Inkomsterna från terminsutgifterna är enligt Nathalie Ekstrand en förutsättning för utbildningen.

AV DE TRE intervjupersonernas utsago att döma framgår det att svenska läkare utbildar sig utomlands på varken de östeuropeiska läkarstudenternas, eller på de svenska patiententernas bekostnad. Läkarstudenterna Lundagård talat med tycks vara rörande överens om att kvalitet och kompetens går att garantera på annat håll, lika väl som i Sverige. Oscar Landé understryker:

– Även om det finns vissa beståndsdelar av läkaryrket där utlandsutbildade är starkare, och andra där svenskutbildade är starkare, skiljer sig inte kvaliteten i helhet.

KANSKE ÄR DET så enkelt att alla läkare googlar, oavsett var de är utbildade.

Från krigets Ukraina till Lunds universitet

Oleksandra Panasenko flydde från Kyiv strax efter krigsutbrottet i februari 2022. Nu jobbar hon som tekniker och filmare på Ekonomihögskolan.

TEXT LYDIA LÖTHMAN FOTO ISAK AHO NYMAN

Oleksandra Panasenko, 28, som oftast kal llas Sasha, har varit anställd på Ekonomihögskolan sedan juni 2022. Vi träffas i foajén på Holger Crafoord Ekonomicentrum och går in i fakultetens filmstudio där hon tillbringar majoriteten av sina arbetsdagar. Vi slår oss ned i några fåtöljer och Sasha börjar berätta om livet i Ukraina innan krigsutbrottet.

SASHA FÖDDES I Luhansk, en stad i östra Ukraina, men flyttade till huvudstaden Kyiv när hon var 11 år gammal. Hon berättar om en barndom fylld av musik, vänner och dans. Bland annat tog hon lektioner i både sång och piano.

Efter att ha tagit examen från Ukrainas motsvarighet till gymnasiet fortsatte Sasha att utbilda sig på universitetsnivå. I dag har hon både en kandidat- och masterexamen i journalistik.

– Jag hann precis få mitt diplom innan kriget började, berättar hon.

DEN RYSKA INVASIONEN föranleddes av en tid av djup osäkerhet och rädsla. Sasha bestämde sig därför för att göra upp en plan för hur hon skulle kunna fly Ukraina om katastrofen inträffade.

– Min strategi har alltid varit att göra upp en plan om jag är rädd. Det gör mig lugnare och får mig att känna mig förberedd, säger hon.

BARA NÅGRA FÅ dagar senare behövde hon sätta sin krisplan i verket. Hon berättar om en lång och komplicerad resa ut ur Ukraina och vidare till Sverige.

– Klockan fem på morgonen den 24 februari ringde min vän till mig och sa: packa din väska så åker vi.

SASHAS OCH HENNES vänner reste till staden Rivne i västra Ukraina och därefter mot den ukrainska gränsen till Polen där de stötte på patrull.

– På vägen mot gränsen upptäckte vi att många människor var på väg tillbaka. När vi frågade dem varför förstod vi att inga män var tillåtna att lämna landet.

DETTA INBEGREP ÄVEN Sashas vänner. Hon fick därför fortsätta resan på egen hand. Med sin katt i en bur under armen ställde hon sig i

den kilometerlånga kön till gränsen.

– Jag stod i kö för att komma ut ur landet i tolv timmar, det är en dag jag aldrig någonsin kommer att glömma. Jag var otroligt stressad och känslosam, berättar hon.

NÄR SASHA TILL slut tagit sig över den polska gränsen möttes hon av vänner som hjälpte henne att ta sig vidare med flyg till Köpenhamn. Så småningom kom hon till Sverige där hon träffade sin faster som bor i Lund. På grund av relationen har Sasha varit i Sverige flera gånger förut.

– Det har varit till stor hjälp att jag har varit här tidigare, då blir omställningen inte lika stor som för många andra, menar hon.

DE FÖRSTA MÅNADERNA i Sverige bodde Sasha tillsammans med sin faster och hennes familj. I september blev hon tilldelad en lägenhet på Klostergården av Migrationsverket.

Det var också med hjälp av sin faster som Sasha fick jobbet på Ekonomihögskolan. Fastern har tidigare doktorerat på Nationalekonomiska institutionen och hörde efter Sashas ankomst av sig till kontakter från studietiden. Under sin journalistiska utbildning praktiserade Sasha på en tv-kanal. Den erfarenheten gjorde att hon kunde få jobb i Ekonomihögskolans nybyggda filmstudio som byggdes under pandemin för att producera digitalt material.

SASHA BERÄTTAR ATT hon trivs bra i Lund och med jobbet på Ekonomihögskolan. Ukrainas många kulturella likheter med Sverige har förenklat omställningen.

– Eftersom Ukraina också är ett kristet land i grunden delar vi många högtider och traditioner med Sverige, nämner hon som exempel.

SPRÅKBARRIÄREN UTGÖR DÄREMOT ett större problem. Även om Sasha har läst mycket engelska i skolan upplever hon fortfarande att det ibland är svårt att kommunicera med människor hon möter och arbetar med. Hon jobbar på att bli bättre på engelska samtidigt som hon försöker lära sig grundläggande svenska.

– Om man lär sig det språk ett folk talar får man också en större förståelse för hur de tänker, resonerar hon.

FLYKTINGAR FRÅN UKRAINA som har fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd har inte rätt till statligt tillhandahållen språkundervisning. Sasha har därför fått tillämpa andra metoder för att lära sig språket. Bland annat har många frivilligorganisationer anordnat kurser i grundläggande svenska som hon kunnat delta i.

– Just nu pratar jag svenska på samma nivå som mina småkusiner, säger hon och skrattar.

MERPARTEN AV SASHAS vänner och familj är kvar i Ukraina och saknaden efter hemlandet är stor. Hon berättar att kriget har gett henne ett nytt perspektiv på livet och insikt om vad som är viktigt.

– Jag tog så mycket för givet innan och kriget har verkligen ändrat hela mitt synsätt, säger hon.

MÅNGA AV HENNES närstående som lämnade landet efter krigsutbrottet har valt att åka tillbaka. Även Sasha har en stark önskan om att återvända till Ukraina men hon är samtidigt medveten om att platsen hon minns inte längre existerar.

– Jag inser att livet i Ukraina aldrig kommer bli likadant som innan kriget.

DE STORA FÖRÄNDRINGAR som skett på grund av kriget gör det även svårt att planera inför framtiden.

– Precis som många andra ukrainare tänker jag mycket på vad som kommer hända efter kriget och vad jag då ska göra, säger Sasha och fortsätter:

– Men just nu är det inte rätt tid för att ta ett beslut kring det. Jag försöker ta varje dag som den kommer och bara göra mitt bästa.

AV SAMMA ANLEDNING kan hon inte svara på var hon vill bo i framtiden, om hon vill stanna i Sverige eller återigen leva i Ukraina.

– När kriget är över känner jag att jag måste göra det jag kan för mitt land. Jag vet bara inte riktigt vad det kommer innebära än. Oavsett vad som händer vet jag dock att mina erfarenheter från Sverige kommer att vara användbara.

Alla citat är översatta från engelska.

Detenspråkigauniversitetet

Engelskan har sedan länge varit akademins lingua franca. Håller svenska språket på att bli onödigt? Lundagård har mött docenten Patrik Fridlund, som anser att samhällsvetenskaperna borde bli bättre på att uppmuntra användandet av svenska – och andra språk

Förmodligen var det någon gång mellan tyskarnas reträtt från Stalingrad 1943 och Hitlers självmord i april 1945 som den framtida svenska kulturella kursändringen beseglades. Det till grus sönderbombade Tyskland, som mer eller mindre frivilligt röstat fram historiens mest barbariska regim, lämnades därhän som kulturell och politisk förebild. I dess ställe framträdde den väldiga segrarmakten USA som svenskarnas internationella rättesnöre. Det lilla Sverige gick illa kvickt från ett germaniserat till ett anglifierat land där engelskan övertog tyskan som svenskars naturliga andraspråk.

OCH HÄR SITTER vi två, tre generationer senare och glor på amerikanska TV-serier, lyssnar på amerikansk pop-musik, följer amerikanska kändisars sexliv, diskuterar amerikansk politik och läser amerikanska författare.

Likväl har engelskan i flera avseenden totalt övertagit inte bara de andra europeiska kulturspråken, utan även svenskan inom akademin. Lundagård har träffat Patrik Fridlund, docent i religionsfilosofi och lektor i tros- och livsåskådningssveteskap, som

utöver svenska och engelska även publicerar på franska. Han minns en tid – för bara 20 år sedan – då akademin hade som mål att studenter skulle kunna tillägna sig kurslitteratur och föreläsningar på tre språk – svenska, engelska och ett till. Blott ett minne.

– I dag tycker jag att universitet kraftigt uppmuntrar tvåspråkighet, eller till och med enspråkighet till förmån för engelska och bedömer att det inte är särskilt intressant med andra språk, berättar han för Lundgård.

ning inom högre utbildning” från 2022, framkommer det att ca 93 procent av alla doktorsavhandlingar och tidskriftsartiklar publicerade 2019 på svenska universitet är skrivna på engelska. Resterande 7 procent författas nästan enbart på svenska och knappt en halv procent på ett annat språk än svenska och engelska. Dessutom ökar andelen kurslitteratur på engelska år för år och engelska blir allt vanligare som undervisningsspråk på universiteten, en utveckling som enligt rapporten varit och är särskilt stark på Lunds universitet. Patrik Fridlund, som tillhör den lilla minoritet akademiker som publicerar på tre språk, framhåller att det förvisso inte finns några krav på akademiker att publicera på ett visst språk, men att det finns en stark önskan inom akademin att använda engelska.

– Inte sällan är det så att svenska akademiker, som verkar i Sverige och forskar om svenska förhållanden, faktiskt skriver på engelska, tillägger Fridlund ironiskt.

AMBITIONEN OM ETT flerspråkigt universitet verkar ha gått i stöpet. I Språkrådets rapport ”Språkval och internationalisering; svenskans och engelskans roll inom forsk-

MEN BEHÖVER DET nödvändigtvis vara någonting beklämmande? I en värld där till synes alla vägar såväl utanför som inom aka-

Patrik Fridlund.

demin bär till de amerikanska kuststäderna, dessa noder i den tilltagande globaliseringen, är det måhända inte förvånande att universiteten behöver anpassa sig för att behålla sitt anseende och attraktivitet. Ungefär 27 procent av Lunds 46 000 studenter kommer från utlandet och en stor del av universitetets doktorander och lektorer likaså. I en miljö där människor från Kina, Turkiet och Sydafrika går samma kurs kan man knappast förvänta sig att tyska eller franska är gångbart eller att bänkgrannen ska lära sig svenska.

PATRIK FRIDLUND instämmer i att engelskans framskjutna status på universiteten trots allt är en oundviklig del av den från regeringen och universiteten påbjudna internationaliseringen av svenska lärosäten. Han är dessutom, trots sin egen flerspråkighet, måttligt betryckt över denna utveckling.

– Det finns mycket som görs i universitetsvärlden som är ganska formalistiskt och handlar mycket om siffor – ekonomi till exempel. Då tycker inte jag det spelar så stor roll vilket språk man använder. Men om svenskan utträngs från de humanistiska disciplinerna – samhällsvetenskap, filosofi, teologi, litteraturkunskap, historia – då tror jag vi går miste om något.

Vägra tydligheten

Kanske är vägen bort från den meningsfattiga samtiden att gå ännu längre bort från språkets ordnade former. Lundagårds krönikör Isak Aho Nyman ser mening i det vaga.

I informationssamhället är behovet av att bli förstådd större än någonsin. Vi drar oss mot förklaringar av allt från samhällsrörelser till kulturyttringar till vårt eget psykologiska fungerande. Det dunkelt sagda är nu något mycket värre än följden av det dunkelt tänkta: det blir en risk att hamna efter i det allmänna samtalet.

HÄR UPPENBARAR SIG kanske en gyllene medelväg. Att som fysiker endast på svenska publicera nya vetenskapliga rön om atomers elementarpartiklar, kan nog med rätta betraktas som en slags karriärmässig harakiri. Men ett intresse för språk är – i en idealvärld åtminstone – någonting grundläggande för de humanistiska läroämnenas förkämpar; en humanist som är ointresserad av språk känns som en självmotsägelse.

– Om inte humanister kan uppmuntra folk att lära sig fler språk kommer nog ingen annan göra det. Den humanistiska fakulteten säger sig värna om språkämnen, men det är min känsla att den gör väldigt lite för att det ska synas i det akademiska livet. Det tycker jag är sorgligt, säger Patrik Fridlund.

Men kan inte svenskar vara stolta över att vara bra på engelska?

– Vi svenskar ska inte inbilla oss att vi är så bra på språk bara för att vi behärskar engelska. Det finns många länder där man behärskar fler än två språk, exempelvis Belgien och Schweiz.

– I stora delar av Afrika talar man ett språk i hembyn, ett regionalt språk och ett nationellt språk. Det är ganska vanligt att man behärskar fler än två språk.

SAMTIDIGT ÄR BÅDE forskare och lekmän överens om att så mycket av det vi förstår kommer från andra källor än just det ordnade språket. Kroppsspråk, tonfall och kontext bidrar alla till vad som sägs, även om de inte ”säger” något konkret alls. Vi förlitar oss hela tiden på vaga eller oklara metoder när vi kommunicerar med varandra, ett tecken på att vårt samspel med varandra nog inte är fullt så enkelt som vi ibland vill tänka oss.

MÅNGA UTTRYCKER RENT av en ovilja gentemot det strukturerade språket. Konstnärer som David Byrne eller David Lynch har båda försökt närma sig tanken att det kanske hade vart en trevligare tillvaro att lämna språket bakom sig; ”stop making sense”, som Byrne sjunger i Talking Heads’ låt ”Girlfriend is better”.

LITTERATURTEORETIKERN OCH författaren Gloria Anzaldúa tar detta ett steg längre. Hon skriver om att ”tala i tungor”, att inte anpassa sitt språkbruk efter någon som säger hur det ”ska vara”. För Anzaldúa blir detta en motståndshandling, ett sätt att vägra låta sig styras av en förtryckande överhet.

I DET ACCEPTERADE och strukturerade språket finns en trygg skyddsplats. Risken att bli missförstådd, eller kanske ännu värre: att bli förstådd men avvisad som något ”fel” är det som avskräcker oss från att tala i tungor. Tungotalet avslöjar oss inför båda oss själva och varandra. Det tvingar oss att lyssna och försöka förstå, inte på villkoren satta av auktoriteterna utan av den som talar.

KANSKE BLIR ANZALDÚAS tungotal – att sluta göra sig förståelig eller att lita på ”språket” som något av naturen givet – en livlina bort från den meningsfattiga och själslösa contenttillvaron. Att klä av sig språket och se vad som händer när man låter sig vara svårförståelig och osammanhängande. Eller som det heter i Bert : ”från och med nu ska jag bara vara mig själv, i min oförställda nakenhet.”

Kungen – näringslivets springpojke?

Han ses ofta som hela Sveriges lustiga maskot. Men vilken makt har kungen egentligen? Lundagårds Solveig Nycander har läst en lite väl långdragen granskning av monarken.

Enligt författaren Mikael Holmqvist, till vardags professor i företagsekonomi, är den offentliga profileringen av kungen både genomtänkt och tydlig. Kung Carl XVI Gustaf förespråkar och förkroppsligar marknadsliberala värderingar: han fotas i jogging-kläder, pratar om vikten av eget ansvar, är engagerad i scoutrörelsen och delar ut pris för entreprenörskap. Dessutom är flera av näringslivets tungviktare nära vänner till kungen och frekventa gäster på hans exklusiva networking-middagar.

TROTS ATT KUNGEN saknar formell makt är han för den sakens skull inte maktlös. Enligt Holmqvist bidrar kungen till att ”legitimera och sprida de ekonomiska eliternas dygder

till hela samhället”. När kungen använder sitt medieutrymme till att idealisera handlingskraft, ansvarstagande och flexibilitet är han delaktig i att upprätthålla marknadsliberala ideal. Dessutom har kungen inflytande via sin royal touch, han höjer statusen på och legitimerar de han associeras med – vilket råkar vara just näringslivets toppskikt.

MIKAEL HOLMQVISTS ANALYS av kungens profilering är övertygande – att kungen predikar näringslivets evangelium tycks stå bortom rimligt tvivel. Frågan är om det har så stark effekt som Holmqvist påstår. Stundtals skymtar en övertro på kungens inflytande. Holmqvist undersöker också bara den medvetna profileringen av kungen, och de privata ”skandalerna” förblir okommenterade. Rimligtvis har även de påverkat kungens förtroende och hans möjlighet att forma gemene mans värderingar – om den möjligheten nu var så stor till att börja med.

KUNGEN– SVERIGES LEDARE är inte bara en studie av kungen – den bjuder också på vass samtidskritik. Eftersom kungens officiella uppgift är att representera allmänt vedertagna värderingar är hans image ett utmärkt sätt att ta tempen på samtida ideal. Holmqvist är uppfriskande skoningslös och skriver att marknadssamhället, med kungen till hjälp, producerar en ”ytlig och substanslös medborgare, där sociala, kommunikativa och estetiska förmågor blir viktigare än intellektuella analyser och faktiska kunskaper”.

ÄR BOKEN LÄSVÄRD då? ”Nä, näeh, jag tror faktiskt inte det”. Inte för att den är dålig eller ointressant, utan för att den hade kunnat kortas – rejält. Den är däremot absolut värd att skumma igenom.

Materialens dans på Moderna museet

Lundagårds Hampus Peterson recenserar två installationer på Moderna museet i Malmö.

Bärverk och stabila konstruktioner. Oljelack och olja på duk och pannå. Namnen på konstverken flyter ihop med beskrivningarna som står under.

SKULPTÖREN OCH bildkonstnären Lars Englund föddes 1933 och valde tidigt att gå sin egen väg. Han har utmärkt sig genom sitt experimenterande med industriella material, vilket har inkluderat allt ifrån plast till kolfiber. Det skapar ett tydligt fokus på beståndsdelarna i samhällets konstruktion.

UTSTÄLLNINGEN PÅ Moderna museet i Malmö låter besökarna vandra bland några av Englunds mest igenkännbara verk men även några som sällan visats upp för allmänheten. Här finns metallband som rör sig i en cirkulär rörelse, nedåt eller uppåt – allt beroende på betraktarens preferens – och oljemålningar med olika mönster, färger indelade i sektorer.

ETT AV VERKEN vid namn ”Stabil” för tankarna till ett plåtskjul, medan ett annat, också med namnet ”Stabil”, snarare leder associationerna till en högteknologisk industriprocess. Skisserna till några av konstruktionerna har hängts upp på väggen, och besökaren får bli en del av skapandeprocessen, som kan upplevas vara en pågående konstruktion.

ÄVEN OM UTSTÄLLNINGEN handlar om material, så besitter Lars Englunds skapelser inte

någon tydlig funktion. Det är en form av abstraktion av vår industriella samtid.

EN TRAPPA NER hittas Adéle Essle Zeiss performanceverk ”Statolit”. Hon har konstruerat tre stycken gungor av plankor och stålvajer. På ena sidan av varje gunga sitter en dansare och på den andra har cementsäckar surrats fast med silvertejp. Åtminstone två av dansarna är väldigt unga, rentav barn. Plankorna böjs av vikten och rör sig runt sitt jämviktsläge. En dans där både människor och material deltar.

UTSTÄLLNINGARNA AV Lars Englund och Adéle Essle Zeiss kompletterar den pågående grupputställningen ”Skymningsland”, som är mer emotionell och expressiv. Moderna museet har inför våren fått till en bra blandning av de extremer som kommer till uttryck i dagens samhälle.

Därför ska du inte

plugga i Lund

Dags att vidga vyerna! Lundagård listar nio skäl till att du som är sugen på att plugga i Lund kanske trots allt borde tänka om.

ILLUSTRATION MANGI BENGTSSON

UTSTYRSLAR

Man skulle kunna tro att klädkoder tillhör 1700-talet men de finns fortfarande i Lund. Här kommer du att behöva lägga ungefär fyra femtedelar av studielånet på en ”mörk kostym”. Du kanske tänker att du inte bryr dig om sådana där studentikosa dumheter. Du har fel: förr eller senare står vi alla där med en Bacardi-luktande kavajärm.

ALLA ÄR HETERO

Sapfiska och bögiga korridorer ekar tomma i Lund. Fortplantarna däremot, hånglar hätskt mot varje pelare i AF-borgen, gnuggar nos på girigaste vis inne på Lux och fullkomligt erövrar nationstoaletterna. Vad folk gör på sin fritid är okej, men till en viss gräns. De hetrosexuella perversionerna får gärna stanna bakom hemmets stängda dörrar.

INGEN ”TJEJ-FRUKOST”

Jag kan inte förneka att jag är ett barn av min tid. Ibland är verkligen allt jag vill att äta en acai-bowl med granola, en liten grapefruktsallad eller chiapudding toppad med färsk frukt. Tyvärr har Lund inget av detta! Malmö har å andra sidan ett underbart utbud, men när ska någon förstå att även vi Lundatjejer behöver vår influencerfrukost!?

TJUVARNAS STAD

”Lund är en trygg stad utan kriminella” – inget kunde vara mer fel. Cyklar försvinner konstant. Din cykel kommer att bli stulen efter att ha blivit stulen, och sedan bli stulen igen. Allt detta innan du hinner säga ”Voi”. Ta en elsparkcykel eller lägg den sista femtedelen av ditt studielån på ett hänglås – fort!

URGAMLA SPEXIGHETER

Kan en sympatisk själ snälla underrätta Lunds spexmanusförfattare om att vi för länge sedan passerade 30-talet? Bara förra året såg vi nidbilder, förintelseskämt och återigen en bunt grabbar som försvarar rätten att fortsatt behålla kvinnor borta från scenen parallellt med att de indirekt titulerar sig som Lunds primära spex. Jag blir trött.

SVERIGES SÄMSTA PLATS

Tyvärr ligger Lund geografiskt helt fel, framförallt under vinterhalvåret. Ingen snö, blåst som gör att regnet kommer horisontellt mot dig när du cyklar till skolan och så vidare. Allt hade varit förlåtet om vi åtminstone hade haft rent vatten i närheten att kunna bada i. Om Lund har lärt mig något så är det att det bara finns dåligt väder och aldrig tillräckligt regnsäkra kläder.

SÅ TRÅKIGT!

Det finns inget mer mainstream än att plugga i Lund. Alla pluggar ju i Lund eller Uppsala och hur kul är det? Här är några grejer som är basic men inte lika basic som en Lundastudent: Vitt snus. ”Blandad sås utan feferoni”. Att lyssna på The Weeknd. ”Jag tror inte på Gud men på något”. Mittbena. Gnäll. Kubb. Vill du vara så basic ? Svar: nej.

THEODOR BONDESTAM

NATURVETARE FÖRENA ER

Ack, naturvetarna. Till skillnad från drullandet jag själv bedriver, studerar dessa arma själar till något som faktiskt kan förebygga den stundande klimatapokalypsen. Men får de den uppskattning de förtjänar? Är de lika erkända som sina teknologkusiner? Nä. Förr eller senare förtjänar dessa tysta hjältar att kompenseras.

FULT OCH SVETTIGT

Jag har gjort mina timmar på nationsklubb och där Lund verkligen brister är lokaler! Absolut att det är en känsla att vara nere i en källare och härja, men vi gör det ju bara i brist på bättre alternativ. Vill någon verkligen dansa i en bunker lika varm som en bastu? Den som föreslår T-Bar som värdigt alternativ avfärdas omedelbart!

Värna om studentinflytandet –det är unikt!

När Lunds universitet tar emot officiella besök så är det allt som oftast en studentrepresentant med i den mottagande delegationen. Det kan vara besök från ambassadörer, ministrar eller representanter från både internationella och nationella universitet. För oss i Lund kan det kännas givet att studenter har en lika självklar plats i rummet och vid bordet, som professorer, dekaner eller sektionschefer. Men sanningen är att många besökare ofta förvånas, förundras och ibland intresseras av den tydliga kulturen av ett starkt studentinflytande.

ENLIGT SVENSK LAG har studenter rätt att delta i beredande och beslutande organ som rör deras utbildning. Vid Lunds universitet har studenter även rätt att delta i samtliga beredande och beslutande organ, med några få undantag. Något LUS ofta möter i samband med internationella samarbetsorgan är att bilden av studentrepresentantens roll i rummet, om de ens är närvarande överhuvudtaget, skiljer sig åt. Ibland ses en studentrepresentant som någon som ska koka kaffe, anteckna eller ansvara för marknadsföring till andra studenter. Vi ser att en studentrepresentants uppgift är att utnyttja sin rätt att bli hörd och delta i diskussioner och beslut. Studentrepresentanters åsikter är något

värdefullt och ska vara efterfrågat –- ingen annan än studenterna själva kan företräda oss.

UNDER VINTERN HAR arbetet med EUGLOH, Europauniversitetsalliansen som LU är en del av, gått in i sin andra finansieringsfas efter piloten. Samarbetet med lärosätena i EUGLOH är spännande och LUS ser att en av huvudfrågorna behöver fortsatt vara ett starkt studentinflytande. Studenter ska ha en självklar plats och roll även på den internationella arenan. LUS är glada över att Lunds universitet kontinuerligt driver och lyfter detta perspektiv och påminner om varför studenter behövs. Exempelvis är studentrepresentanterna i samarbetets Executive Board inadjungerade, men utan rösträtt. Ett klockrent exempel på varför studenter och universitet fortsatt måste samverkan kring att stärka studentinflytandet!

LUS kramar: Alla som är positiva ambassadörer för ett starkt studentinflytande i hela världen!

LUS sparkar: Lärosäten som använder studenter som gratis arbetskraft. Skärpning!

If you can keep your head when all about you. Are losing theirs and blaming it on you, If you can trust yourself when all men doubt you, But make allowance for their doubting too…

An excerpt from my favorite poem, by Rudyard Kipling – ”If”. ”If” exemplifies two facets of many pitfalls we all encounter in life; be it triumph or disaster, it is crucial to retain composure and humility, as long as we try. There’s no need to be perfect or strive for excess, sometimes just the right balance, lagom is what gives the best foundation.

I BELIEVE LIFE as a student gives tremendous opportunity to try many things, do some well, others less so. Yet, always learning along the way before the consequences of the “real world” hits. The place I started building my foundation was by chance LundaEkonomerna (LE).

WITHIN LE I’VE met a lot of amazing people and have tried my hand at a myriad of things. It’s been a blast, a heap of learning opportunities that have built competence and character – now I am less likely to experience impostor syndrome upon graduation. Naturally, when things went awry, I could just try my hand with a new set of cards.

THIS IS A terrific part of student life in Lund and something that isn’t possible in many other places. There’s so many ways to engage in it one would need a time machine to try everything. Yet no matter what you settle with, Lund University is backed up by one hell of a collection of organizations that prepare us to tackle the challenges, just as Kipling would prescribe us to and with the right balance indeed; yours IS the world and everything that’s in it.

Godspeed.

är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom Lus verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

FOTO ALEXANDRA ROSLUND

Engagera dig som internationell fadder

Möt världen i Lund!

Ta chansen att lära känna studenter från hela världen. Har du pluggat utomlands och saknar det internationella sammanhanget så är detta perfekt för dig.

Som internationell fadder spelar du en viktig roll i att hjälpa dessa studenter att komma in i livet i Lund och i Sverige. Tillsammans med din faddergrupp ordnar du aktiviteter för internationella studenter som börjar sin studietid i Lund hösten 2023.

Att vara med i fadderprogrammet ger dig en unik möjlighet att få ledarskapserfarenhet och ökad förståelse för olika kulturer samtidigt som du lär känna nya vänner.

Läs mer om det internationella fadderprogrammet och anmäl dig senast den 26 april på www.lu.se/fadder

Bli mentor eller anteckningsstöd i vår!

Ta chansen och medverka till att förbättra studiesituationen för en student med behov av pedagogiskt stöd, samtidigt som du får viktiga erfarenheter.

Läs mer om vad de olika uppdragen innebär och hur du gör en intresseanmälan på www. lu.se/bli-mentor-eller-anteckningsstod

Din digitala studiemiljö

u Tips om hur du hittar rätt i en helt eller delvis digital studievardag

Under din studietid kommer du att använda en rad digitala verktyg – när du deltar i undervisningen, när du studerar själv eller i grupp och i samband med tentor eller annan examination. Din digitala studiemiljö är minst lika viktig som din fysiska, och dessutom påverkar de varandra.

På webbplatsen Din digitala studiemiljö presenterar vi några av de vanligaste verktygen och användbara studietekniktips för en helt eller delvis digital studievardag.

Du når webbplatsen från startsidan på student.lu.se

Crafoordska stiftelsens resestipendium

Stipendiet kan sökas för datainsamling för uppsats/examensarbete, praktik, klinisk placering eller utbytesstudier utanför EU. Gör din ansökan 5–25 april.

www.lu.se/crafoord

Ska du plugga till hösten?

Inför sista anmälningsdag till höstterminen den 17 april har allmänna studievägledningen öppet för drop-in-vägledning 3–17 april. Ta chansen att lyfta dina frågor och funderingar om val av utbildning, ansökan och antagningsregler och om vilka yrkesområden olika utbildningar leder till.

Mer information och aktuella klockslag hittar du på www.lu.se/studievagledning

Your digital study environment

u Tips on how to manage your studies when they are fully or partially online

You will make use of a host of digital tools over the course of your studies – whether in the classroom, when studying alone or in groups, or when sitting exams. Your digital study environment is just as important as your physical one, indeed they affect each other.

On the webpage Your digital study environment we cover some of the most common tools and useful study technique tips for a study environment that is either wholly or partially online.

You access the website from the start page of lunduniversity.lu.se/current-students

Kommande gruppaktiviteter hos Studenthälsan

Om du känner oro, är självkritisk eller tenderar att skjuta upp sina studier, finns det flera aktuella aktiviteter som du kan anmäla dig till:

• 21/3 (kursstart): Metakognitiv gruppterapi (MCGT) för oro och ältande.

• 24/3 (kursstart): Kurs i att hantera självkritik i studierna.

• Löpande intag: Kurs för dig med talängslan: Våga tala.

• Löpande intag: Prokrastineringsgrupp för dig som skjuter upp dina studier.

Läs mer om aktiviteterna och anmäl dig på www.lu.se/studenthalsan-aktiviteter

FOTO: JOHAN PERSSON

FOTO: IDA THELANDER

Folk frågar mig om min släkt var nazister

”Var de nassar eller?” brukar studenterna fråga Katja Frank Waisman, student vid Lunds universitet. Hon är trött på ifrågasättandet av hennes argentinsk-judiska bakgrund.

Jag har lagt märke till ett nytt fenomen sedan jag började på universitetet – jag får numera regelbundet frågan om min släkt var nazister. Såklart vet jag var tanken kommer ifrån. De ser en blek blondin med argentinsk bakgrund. Suspekt värre, tänker somliga. Första gången det hände blev jag bara förvånad; tanken hade aldrig slagit mig. Min argentinska släkt är judisk. Det har gått mer än ett sekel sedan de flydde från pogromerna i dåvarande Ryssland, men jag kan fortfarande deras namn – Waisman, Musicante, Alterman, Silverbach, Manilov, Pann, Lianski, Lerner. Det vet förstås inte den som ställer frågan, men jag kan ändå inte låta bli att undra vad som får en person att slänga ur sig något sådant: ”Var de nassar eller?”

magen på riktigt, för här träder den explicita antisemitismen in på scenen. Det är en gammal, ihärdig föreställning – den lögnaktiga, slingriga juden, verklig eller påhittad. Min identitet ifrågasätts på ett alldeles vidrigt sätt. Hur ska jag försvara mig nu? Hela idén om en judisk identitet som täckmantel för att dölja en nazistisk bakgrund är så verklighetsfrånvänd att jag knappt vet var jag ska börja.

JAG VILL TRO att kärnan i vad som får folk att fråga ifall min släkt var nazister är okunskap och hybris. Viljan att få till ett ”gotcha!”-ögonblick får företräde framför risken att uppröra och såra. Säkert finns det också ett inslag av latent antisemitism, den där historielösheten som låter fördomar gro. 3 500 tecken är knappast tillräckligt för att nysta upp sörjan av förutfattade meningar och arrogans. Jag har i slutändan inga svar annat än detta: sluta.

Katja Frank Waisman Student vid Lunds universitet

KANSKE ÄR DET något i universitetsmiljön som frammanar det. Med 30 hp historia och en biografi om Adolf Eichmann i bagaget känner sig studenten redo att syna sin omvärld i sömmarna. Ett ytligt lager av kunskap gömmer ett betydligt luddigare inre. För den som saknar förståelse för historien existerar den väl bara som fakta i böcker och retoriska redskap i någon slags episk debatt. Och av någon anledning upplever jag alltid den här konversationen som en debatt. Det är alltid något triumferande i blicken när frågan ställs, som att frågeställaren hittat min svaga punkt och lyckats sätta dit mig. ”Din släkt var massmördare. Var så god och motbevisa”. Plötsligt ska jag argumentera för min familjs oskuld. Det är ett historielöshetens uno-reverse

HÄR SPÖKAR OCKSÅ en påtaglig eurocentrism. Majoriteten av Argentinas befolkning är ättlingar till europeiska invandrare och kolonisatörer. Argentinas judiska befolkning är den största i Sydamerika och den sjätte största i världen. Invandrarnas kulturer har smält samman med ursprungsbefolkningarnas och skapat något nytt, unikt och komplext. Att hela det argentinska folket skulle kunna kokas ned till de nazistiska krigsförbrytare som tog sig dit efter kriget är absurt.

JAG KAN NÄSTAN alltid bromsa den här konversationen så fort den börjar. ”Nazister? Nej, judar”. Men i enstaka fall slutar det inte så. Istället fortsätter frågeställaren: ”Är du säker, eller är det lögnen som berättats för att gömma sanningen?”. Här någonstans får jag ont i

SKRIV TILL LUNDAGÅRD

Lundagård tar emot debattartiklar och insändare löpande.

Om du vill skriva till debattsidan finns mer information på lundagard.se/skriv-till-debatt.

Om du har frågor är du välkommen att kontakta vår chefredaktör Viktor Wallén på viktor.wallen@lundagard.se.

Notera också att debattsidorna är redaktionellt obundna Lundagård, och enbart representerar skribenternas egna åsikter. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre språkliga ändringar i inskickade texter.

Kanske är det något i universitetsmiljön som frammanar det.

”

FOTO PRIVAT

Fördomar får inte hindra forskning!

Under månaden som gått har Sameh Egyptsons avhandling väckt mycket debatt. Det stämmer att Egyptsons tes är en konspirationsteori. Men det är en konspirationsteori med empiriskt underlag, skriver filosofidoktoranden Melina Tsapos.

I kölvattnet av Sameh Egyptsons omstridda disputation är reaktionerna i media mestadels kritiska mot både avhandlingen och Lunds universitet. Kritikerna skriver att Egyptson borde ha stoppats från att överhuvudtaget disputera, att avhandlingen är en konspirationsteori, och att den därmed inte har någon legitimitet. Vissa kallar avhandlingen rent av farlig. Som doktorand själv är jag manad att korrigera vad jag uppfattar som en förvrängning av en värdefull universitetstradition, och att hålla det högt i tak gällande vilken forskning som bedrivs. Är journalisterna inte införstådda med disputationens syfte?

I SYDSVENSKAN BEKLAGAR ledarskribenten Moa Berglöf sig över att Egyptson släpptes fram. Hon skriver att både Lunds universitetet, och samhällsdebatten, i stort oturligt nog tycks ha styrt fel i frågan. Berglöf menar att betygsnämnden ställde tuffa frågor till Egyptson, som satt i den ”alltför heta stolen”. Detta borde få Lunds universitet att ”skämmas”, skriver hon: ”Efter 740 sidor borde de frågorna inte behöva ställas.” Detta vittnar om en bild av disputationen som illa speglar både traditionens verklighet och syfte. Att det stundtals hettade till i debatten, är ett gott tecken på att ämnet engagerar, att doktoranden fick möjlighet att försvara sig, och demonstrera sina kunskaper och färdigheter.

ATT DISPUTERA INNEBÄR att offentligt försvara sin avhandling – en tradition med anor i antikens filosofiskolor. Det är en av akademins främsta uttryck för kvalitetskontroll, när en avhandling utsätts för sakkunnig och offentlig kritik. Det är inte bara tom symbolik, utan visar på villighet att offentligt försvara sin tes och forskning. Under disputationen är det upp till bevis, innan man välkomnas in till akademin, och förtjänar sin plats i den. Om opponenten har förstått sin uppgift bör hen göra varje försök till att utmana arbetet. Det är då man vet att det går rätt till. Egyptsons disputation visade att forskning i Sverige är transparent, något alla kan delta i.

”MEN, DET ÄR ju en konspirationsteori!” skriver vissa. I tidningen Fokus ställer redaktionen upp frågan som ett dilemma: är det ”en avhandling eller en konspirationsteori?” – som om det inte kunde vara båda samtidigt. Peter Lööv Roos från Svenska kyrkan menar att Egyptsons arbete i grunden ”bygger på konspirationsteoretiskt tänkande.” Det är ”inget man ska lära av eller ge legitimitet.” Jag forskar själv om konspirationsteorier, och det felaktiga användandet av termen som ett pejorativ – ett enkelt avfärdande av Egyptsons tes – skaver lite extra.

DET STÄMMER ATT Egyptsons tes – att en grupp islamister har infiltrerat politiska partier i Sverige – är en konspirationsteori. Kort sagt,

det är en teori om en konspiration. Men det är en konspirationsteori med empiriskt underlag. Konspirationer äger rum även i vårt relativt öppna samhälle. Konspirationsteorier behöver övervägas på basis av bevisen för eller emot, och inte användas som ett verktyg att smutskasta sin meningsmotståndare med. Vem har gjort avvägningen att konspirationsteorier är farligare än konspirationer? Utan konspirationsteorier skulle underrättelsetjänsten vara meningslös, utan konspiratoriskt tänkande skulle Edward Snowden aldrig avslöjat NSAs olagliga internationella avlyssningar. Utan att lära sig av konspairationsteoirer skulle våra lagar och demokratiska principer för transparens vara överflödiga.

VISSA KONSPIRATIONSTEORIER ÄR utan tvekan falska, missriktade och om de anammas, skadliga. Men utan att höra bevisen är det omöjligt att veta vilken som är vad. På universiteten kan vi inte avfärda teorier för att vi inte håller med, eller på grund av att det är en teori om en konspiration. Har det lagts fram bevis och argument måste teorin höras, och beprövas. Egyptson har visat hur man kan lägga fram en konspirationsteori och låta den utmanas. Och Lunds universitet visade att man inte kan stoppa forskning genom att ta till med pejorativ. Låt oss eftersträva att det förblir så!

Melina Tsapos Doktorand i Teoretisk filosofi vid Lunds universitet

Intensiv dansk for svenskere!

26 - 30 juni 2023

Intensiv språkkurs i danska, anpassad för svensktalande. Kursen är kostnadsfri och hålls i Köpenhamn veckan efter midsommar. Välkommen med din ansökan!

Läs mer på: cors.lu.se

Centrum för

Öresundsstudier

FOTO SABER MALMGREN

I dagarna är det ett år sedan pandemirestriktionerna lyftes på allvar och vi började återgå till någon form av vardag. Det känns som om det var evigheter sedan. På så vis är minnet befriande kort.

Det var inte svårt att sluta hålla avstånd och det var sannerligen inte svårt att upphöra med det ideliga hulkandet och spottandet i olika typer av självtestsbehållare. Samtidigt så har jag ännu inte helt skakat av mig känslan av att saker och ting inte är sig likt och jag funderar på hur pandemiåren har påverkat mig, påverkat oss och påverkat akademin. Vi lärde oss mycket om samhällets sårbarhet, om livets förgänglighet, men också om våra egna förmågor till anpassning.

Ett av mina starkaste minnen från pandemin kommer från en händelse precis i början av den. Det var tidigt på året, larmen började komma från myndigheter och media och man kunde nästan ta på oron som kopplade ett allt fastare grepp om samhället. Jag och en vän var ute

och gick i stan. Jag försökte väl på något sätt härbärgera den krypande rastlöshet som nyligen infunnit sig men som senare skulle komma att dominera de kommande två åren. Det var mörkt, dimmigt och så där obehagligt småregnigt. Trots att det var tidigt på kvällen så var det tomt på gatorna. Restaurangerna och caféerna låg öde. När vi kommit in i kulturkvadranten så började domkyrkans klockor att ringa. Jag och vännen tittade på varandra: Dombasunen! utbrast jag spontant. Nej, Gilead! Sa han allvarligt, med tydlig hänvisning till The Handmaid’s Tale. I samma stund riktades vår uppmärksamhet mot ett av husen. I fönstren på en av våningarna var lamporna tända och vi kunde se människor – studenter – i bostaden innanför. Musiken hördes inte ut men det syntes att de

dansade. Och som de dansade. Som om det vore den sista festen någonsin.

En kort tid därefter infördes restriktionerna och nästan all utbildning gick över till distans. Det var inte lätt. Det var inte enkelt att digitalisera lärandet. Det var inte enkelt att jobba eller plugga hemifrån. Isoleringen tärde på många och studentlivet mötte kanske sina tuffaste utmaningar någonsin. Men vi tog oss igenom det. Tack vare universitetets fantastiska medarbetare och studenter. Vi som mötte utmaningarna och löste dem, vi som gjorde anpassningar och uppoffringar. Vi som verkligen visade att vi är beredda till bådadera. Det är fint att vi är det.

Academic freedom concerns us all

Academic freedom is the foundation for our university’s activities. Without the free formation of knowledge, a university becomes a factory for knowledge transfer, controlled and harnessed by those holding the reins of power.

For researchers, academic freedom is primarily the freedom to choose research questions and methods, and the freedom to disseminate the results.

But what about students’ academic freedom? Is there such a thing? There certainly is and it was what Wilhelm von Humboldt had in mind when he coined the term academic freedom and created the foundation for the modern research university.

As a student, you should have the freedom to choose your subject, independently take charge of your evolving understanding of that subject and steer your own development resulting from the knowledge you have assimilated. As students, you also have an academic responsibility. This means being open to the unfamiliar and prepared to question your own views and understanding of a subject, or the world in general.

There are ongoing efforts being made to create formal legal protection for academic freedom in university education. This is an important and multifaceted undertaking, and I am very much looking forward to participating

in it and hearing other peoples’ views on the issue.

Within Lund University, we are constantly working to promote academic freedom. It is an unending task, as the challenges shift according to the times and social climate. When we are successful, this is apparent in the diversity of results, interpretations and conclusions. Sometimes, these may be in direct conflict with each other. We handle these conflicts not with the volume of our voices or by exerting authority, but through the strength of our arguments and the power of our words.

Erik Renström, Vice-Chancellor

Jimmie Kristensson, vicerektor med ansvar för kommunikation, kurage och karaktär

HEJ FINLAND!

AHLÄNG

Vad är det bästa med att plugga i Helsingfors?

– Det bästa med att studera i Helsingfors är definitivt att man har tillgång till allt. Finns det i Finland så finns det i Helsingfors, förutom snö då. Alla konserter, alla random kändisar och alla bra butiker och snabbmatskedjor. Och så ligger ju Tallinn och Superalko nära till hands.

Ni har ju också nationer. Vilken är Helsingfors bästa nation?

– Helsingfors bästa nation är förstås Vasa nation, nationen för studerande från Österbotten. Där förstår man varandras dialekter, man hittar släktingar man inte visste man hade (spoiler: alla är släkt, frågan är bara hur pass nära) och alla är lika mycket lantisar i helsingforsarnas ögon.

Om du fick åka vart du vill i världen, vart hade du åkt?

– Jag hade åkt till Grönland, det verkar så coolt!

Du kan läsa mer om Sofia och hennes upplevelser i Helsingfors studentliv på lundagard.se – krönikor publiceras var fjärde torsdag.

MÅNADENS TANKEBANA AV IDA HEIN OLSSON

Mjauuu mjauuu…

På firrarna i sjön gick det nöd Kan det ha varit massbad som ledde till deras död?

Bäddsoffa lägligt placeras

För långa nätter det planeras

Garderob, torn och våning

Massa fiffel, ingen förvåning

Falafelnationen ut från festen vandra

Ovanligt tidigt: ”tycker de är bättre än alla andra”

Vintage talare skandera hann

”På min tid fanns hen inte minsann”

Röda rykten går

inträde de snart får?

Även bland lössen det hittas på bus

Det är visst skillnad på lus och lus?

Flirt, flyg och lätt fylla

Kompetensupprepning dags att hylla?

Besök i våffelstaten, en trevlig samvaro

Efteråt, en liten lus har vältajmad sjukvfånvaro

Månen eller Uppsala?

Traditionen är att på kalaset tala!

Morrhoppan

SOFIA

22 år Korsholm i Österbotten, Finland Studerar nordiska språk vid Helsingfors universitet

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund

Adressändring via Ladok

Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

ÄR DU LUNDAGÅRDS

NYA REDAKTÖR?

I juli är det dags att ta farväl till den nuvarande redaktörstrion och säga hej till tre nya redaktörer

LUNDAGÅRD ÄR SVERIGES äldsta studenttidning med en tryckt upplaga på runt 35 000 tidningar per månad och en webbupplaga med omkring 10 000 läsare i veckan. Här jobbar ett 50-tal ideellt engagerade studenter och tre heltidsarvoderade redaktörer.

FÖR PERIODEN 2023-07-01 till 2025-07-13 söker valberedningen två redaktörer som ansvarar för pappersupplagan och en webbredaktör.

VI SÖKER DIG som brinner för journalistik och studentfrågor, är kreativ och ansvarstagande samt gillar att jobba med både egna och andras texter. Erfarenheter inom journalistik, layout och/eller foto är meriterande men inget krav.

PASSA PÅ ATT söka en av posterna. Sista ansökningsdag är 3 april. Ansökan och eventuella frågor skickas till valberedning@lundagard.se. Ansökan ska innehålla CV, personligt brev, arbetsprover och referenser.

KORSORD

Bokstäverna i de aprikosfärgade rutorna bildar ett tävlingsord.

Skicka in svaret i ett mejl till korsord@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas den 24 mars.