I andras ögon

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 6 2025 s. 20-21

Find your path into the Swedish language at Tora Vega SFI.

You may want to learn Swedish to quickly continue your career or your studies here. Or to better understand Swedish people and culture. Regardless of your motivation, you will find an SFI* alternative at Tora Vega SFI that fits your needs All our SFI-classes are located in central Lund.

*SFI = Swedish for immigrants

Read more and register

Find out more about ways to study Swedish at Tora Vega SFI and how to register. toravega.se | sfiinfo@toravega.se

Är du försäkrad under studietiden?

Unika försäkringar för dig som studerar till lärare

Det är viktigt att du är försäkrad under din studietid ifall något skulle hända dig eller ditt hem.

Lärarförsäkringar en del av din medlemsservice. Vi har tagit fram två billiga och unika försäkringar som är speciellt anpassade för dig som studerar till lärare, Studentförsäkring Leva och Studentförsäkring Bo.

I Studentförsäkring Bo ingår bland annat 365 dagars reseskydd och med Studentförsäkring Leva får du ersättning om du till exempel råkar ut för ett olycksfall eller en sjukdom, som gör att du inte kan studera på ett tag, och du förlorar ditt studiemedel.

Läs mer på vår webb eller kontakta oss så hjälper vi dig.

RÄTTELSER:

I Lundagård nr. 5 2025 tillskrevs fotot på s.29 felaktigen till Alexandra Wendt Höjer. Korrekt fotograf är Isak Aho Nyman.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är

Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus.

Redaktör & ansvarig utgivare: Marius Lyckå, marius.lycka@ lundagard.se

Redaktör: Smilla Sundén Pettersson, smilla.sunden-pettersson@lundagard.se

Webbredaktör: Amanda Barratt, amanda.barratt@ lundagard.se

Fotochef: Laura Lyall Folkman, fotografi@lundagard.se

Illustrationschef: Idun Andersson Lindblad, illustration@ lundagard.se

Säljchef: Max Lyth Bellman

Redaktion: Elisabeth Tham, Emmy Odeskog, Felix Perklev, Idun Andersson Lindlad, Laura Lyall Folkman, Molly Fornell.

Medarbetare detta nummer: Ellen Gemback, Smilla Sundén Petttersson, Idun Andersson Lindblad, Amanda Barratt, Agnes Moulettes Melchert, Lukas Andersson, Bim Hellström, Mia Graf, Fredrika Andersson, Elisabeth Tham, Marius Lyckå, Linn Frykholm, Alva Liljeberg, Daniela Vásquez Astudillo, Tova Lundin Mylläri, Stina Jonsson, Mimosa Lu, Andrea von Essen, Tekla Svensson, Molly Fornell, Kayla Dahlberg Pimentel, Ella Kullgren, Bea Lignell, Molly Åkebrand, Andrea Aram, Elin Hilling, Ida Hein Olsson, Cornelia Lelinge.

Foto korsord: Carl Larsson-gården, press.

För annonsering: annons@lundagard.se

Omslag: Ellen Gemback Kattlogotyp: Sofia Kockum. Prenumeration: 400 kr/år, kontakta marius.lycka@lundagard.se Studentprenumeration 240 kr/år. Adressändring: Genom Ladok.

Tryck: Stibo Complete. Distribution: CityMail. Pressläggning: 28 september 2025.

Deadline: Nr 6:2025 19 september. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre ändringar i inskickat material.

Upplaga: 31 968.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Skriv ditt namn på din brevlåda. Anställda hänvisas till att kontakta Lucat, där man kan starta och avsluta sin prenumeration.

Om du har gjort ovanstående, kontakta CityMail.

Isak Aho Nyman, Vera Svahn och

Elmer Rikner:

Smilla Sundén Pettersson:

Att se och bli sedd

Det är på gott och ont omöjligt att undvika andra människors blickar.

Många studenter lever ett översocialt liv. Vardagen består av fulla seminariesalar, baler och sittningar där man konstant stöter på både nya och gamla bekantskaper. Detta ständiga umgänge med andra människor kan lämna en obekväm känsla. Känslan av att vara sedd. Att vara synlig för andra är nämligen att bjuda in dem till att bilda sig en uppfattning om en själv. En uppfattning som dessutom, om man har otur, kan vara motsatt till den egna självbilden. Att existera i andras ögon sker alltså på gott och ont.

Som studenter är vi såklart vana vid att dömas. Våra liv kretsar kring betyg och utlåtanden. Även den så eftertraktade “imagen” är viktig. Det är frack, balklänningar, overaller, medaljer och annat krimskrams. Oavsett om det bärs med stolthet eller ironi fyller det ett syfte: Det signalerar något, blir en konversationsstartare eller en statusmarkör. Det säger helt enkelt något om oss, oavsett om vi vill det eller ej.

I en av artiklarna (s.18 - s.19) konstaterar modeforskaren Emma Severinsson att vår klädsel och hur vi ser ut kan vara av allra största vikt. Det yttre skapar identitet och bildar gemenskap med andra, men kan också vara ett medel för att exkludera eller skambelägga. Ett så vanligt begrepp som ordet ”cool” (s. 22) har rötter långt bak i tiden och är i sitt ursprung kopplat till både förtryck, kultur och identitetsuttryck.

Titeln på numret , “I andras ögon”, reflekterar temats potential. Hur vi ser oss själva och varandra kan nämligen vara mycket viktigare än vad man först kan tro, speciellt i en värld fylld av snabba mikrotrender och utseendefixering. Hur vi ser ut är ett språk utan ord, och det blir extra betydelsefullt i en ytlig värld.

För alla människor, men kanske i synnerhet studenter, är ytan således en utgångspunkt som ironiskt nog kan dölja djupare frågor – och svar.

Smilla Sundén Pettersson, Biträdande redaktör

Bostadsbristen

GQrattis studenter – bostadsbristen är en myt! Har du en vän som har mage att klaga över att betala halva CSN och sin förstfödde för ett garderobsliknande rum på 7 kvadrat i en frånskilds tvåbarnspappas inrökta lägenhet halvvägs ut till Staffanstorp? Eller har du sett de hundratals desperata Facebook-inläggen av icke-rökande studenter där den vanligaste kommentaren är ett creepy raggningsförsök?

Qu’ils mangent de la brioche!

Du gamla, Du falska, Du fiktiva ord. Du hota’ ju brist på konkurrensen!

Jag narrar Dig, å skrämmer rivaler från Lunds jord. Vår vinst, vårt bolag, står sig som Regensen.

Vi släpper rapporter med sken av ett svar, vi skräddarsyr allt till argumentet. Jag vet att jag bor så man kan bo om man vill. För jag kan köpa lägenhet på Hemnet!

Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz (M) var under tisdagen i Lund för att tala på EU Days Lund. Lundagård träffar ministern i Stadshallen efter hennes framförande för att prata EU-karriärer, konflikter och snus.

Studenter stannar

Hejdå till utlandsstudier: Det visar en ny rapport från Universitets- och högskolerådet (UHR). Antalet svenskar som beger sig utomlands för att studera med studiemedel har minskat. Som huvudorsaker framhålls ekonomin och administrativa svårigheter.

Regattan returns

Efter tre års uppehåll har TLTH:s Regatta återvänt till sjön Sjön. I söndags tävlade sektionerna mot varandra i egenbyggda båtar i det traditionella sjöslaget – Lundagårds Neo Wikman var på plats för att fånga sjöfarten på bild.

Researchers from Lund University are behind the design of a safer and more effective cure for bacterial vaginosis. No prescription will be needed for the new drug, which will also eliminate many of the side effects of previous antibiotic treatments.

FOTO SELMA ROSENFELD

Budgetpropositionen: Kårernas bidrag stryps

Riksdagen har presenterat budgetpropositionen för 2026. Förslaget kan innebära att studentkårers statliga finansiering minskar med 30 procent – en ny bottennivå.

Den 22 september presenterade riksdagen sin budgetproposition för 2026 och därmed ett förslag att minska studentkårernas finansiering. Riksdagen föreslår en sänkning av det statliga bidraget till kårerna från 55 miljoner kronor till 35 miljoner. Det motsvarar en besparing på cirka 0,0014 procent av den totala statsbudgeten.

ÄNDRINGEN INNEBÄR I praktiken att bidraget som studentkårerna får minskar från 170 kr till 100 kr per student – det lägsta som bidraget någonsin varit. Budgeten, som under måndagen presenterades av finansminister Elisabeth Svantesson, har ambitionen att låta mer pengar gå till hushållen och “hårt arbetande svenskar”. Detta genom att sänka skatten på lön och pension, såväl som en 50 procentig sänkning av livsmedelsmomsen. Studentkårer har som lagstadgad roll att förbättra och bevaka den högre utbildningen. Regeringens budgetproposition har kritiserats av Sveriges förenade studentkårer (SFS). Rasmus Lindstedt, ordförande för SFS, säger i ett pressmeddelande att en minskad statlig finansiering skulle vara ett “förödande slag mot den högre utbildningen”. Propositionen ratas även av Lunds universitets studentkårer (Lus). Teo Houmann, Lus ordförande, skriver i Sydsvenskan att nedskärningen är “dumsnål” och ett hinder för studentkårernas uppdrag att bevaka utbildningen på universiteten och högskolorna.

TIDIGARE FINANSIERADES KÅRERNAS verksamhet genom kårobligatoriet, som krävde att alla studenter var medlemmar i en kår vid sitt lärosäte. Kårobligatoriet vid svenska universitet och högskolor avskaffades 2010, med ett löfte från den dåvarande regeringen om att statliga bidrag skulle säkerställa kårernas förmåga att genomföra sitt lagstadgade uppdrag. Trots detta landade bidraget till kårerna på cirka 100 kronor per helårsstudent.

Efter en undersökning rekommenderade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) 2017 att bidraget till studentkårerna skulle fyrdubblas – men när höjningen kom tre år senare blev det endast med 70 kronor. Regeringens budgetproposition för 2026 kommer att innebära en att bidraget åter sänks till 100 kronor. Regeringen föreslår även ytterligare en minskning av bidraget till kårerna inom ett par år.

Agnes Moulettes Melchert

Bland brungula fläckar och

tånaglar hittade jag hem

När Lundagårds utbyteskrönikör Agnes Moulettes Melchert anländer till Bergen väntar ett andrahandskontrakt – inrett med kaos och kroppsvätskor.

Detta är en opinionstext i Lundagård. Skribenten svarar för åsikter i krönikan.

Bergen sålde in sig som en bra plats för en utbytestermin, inte minst tack vare universitetets utlovade bostadsgaranti för alla utbytesstudenter. Bilderna på rummen såg ut att vara tagna ur ett inredningsmagasin. Men när jag väl skulle signera hyresavtalet tillkom ny information: Mitt utlovade drömrum var inte bara mitt, det skulle delas. Med någon annan. En främling. Omedelbart såg jag framför mig hur jag skulle väcka min stackars rumskompis när jag sprang på toa för sjuttioelfte gången mitt i natten, hur musik och telefonsamtal utan hörlurar skulle bli ett minne blott. Först tänkte jag att det ändå inte var så länge, att det kunde vara en chans till livslång vänskap. Sedan mindes jag Virginia Woolfs kloka ord om ett eget rum och tackade nej till avtalet.

EFTER VECKOR AV panikartat letande hittade jag till slut en lösning: Ett andrahandskontrakt från en kille som också skulle på utbyte, ett studentboende med delat kök och badrum men med eget rum. Perfekt. Så, när jag kliver av spårvagnen i Bergen med resväskorna rullande bakom mig är jag full av förväntan. Jag hittar nyckeln, låser upp dörren – och får en chock. Handtaget blir hängande i låset likt en bruten arm. Lampan

fungerar inte och en unken stank av ingrott äckel slår emot mig som en kräkframkallande tryckvåg. Brungula fläckar blommar ut över väggarna, golvet och lakanen. Jag håller andan, kryssar fram mellan tånaglarna på golvet och drar försiktigt ut en byrålåda. Inuti lådan hittar jag en sexleksak, snorpapper, tops med öronvax och otvättade kläder. Överallt ligger damm, mjäll och smulor. När jag drar ut ännu en låda ur skrivbordet och det fullkomligen brakar ihop, bryter jag också ihop. Är det här straffet för min ödmjuka integritetsönskan?

DEN FÖRSTA HELGEN tar jag in på hotell och krisringer min bästa vän, men i slutändan finns inga alternativ till att dra på sig gummihandskarna och köpa det starkaste rengöringsmedlet. Jag vädrar, hivar ned all skit i plastsäckar och lyssnar på min kompis råd att gå wild and crazy därinne. Försöker göra det till ett spel: tio poäng per tånagel, 50 för använd kondom! Huvudvärken från de frätande ångorna tvingar mig att ta gråtpauser.

Sakta men säkert återfår väggarna sin vithet. Jag stoppar vaktmästaren i trappen, vädjar att han ska fixa handtaget och lampan. Åker till IKEA och införskaffar krukväxter och småpryttlar. Hittar ett gratis skrivbord på Marketplace, släpar med en stol från en återbruksfestival och sätter upp mina medhavda posters. Till slut känns det trots allt inte så illa att vara där inne. Kanske är det de allra mest hopplösa rummen som har som störst potential att kännas som hemma, bara man vågar stanna kvar och skura.

TEXT AMANDA BARRATT

Vilka fuskar mest på LU?

En granskning av Lunds universitets disciplinnämnds ärenden från 2024 visar att flest avstängningar för fusk sker på socionomprogrammet. Tvåa på listan är en masterkurs på nationalekonomiska institutionen – där åtta studenter stängdes av i samband samma uppgift.

TEXT LUKAS ANDERSSON

FOTO BIM HELLSTRÖM

Ärenden om fusk på Lunds universitet hanteras av disciplinnämnden. Sedan 2023 har nämnden sammanställt statistik över antalet ärenden på institutionsnivå. Statistiken visar att Socialhögskolan toppar listan med 18 studenter avstängda för fusk eller plagiat, följt av institutionerna för service management, hälsovetenskaper och juridik. Kurserna på Socialhögskolan där studenter stängts av för fusk tillhör alla socionomprogrammet.

ATT SOCIONOMPROGRAMMET TOPPAR statistiken behöver dock inte betyda att fler studenter fuskar där än på andra håll. Enligt Erika Werner, studierektor på programmet, är siffrorna snarare en effekt av utbildningens storlek och lärarnas uppmärksamhet.

“Det är en effekt av vårt studentantal (ca 1200) samt uppmärksamma lärare som leder till dessa siffror. Vi har även tydliga instruktioner och kursplaner som underlättar vid

disciplinnämndens ärenden”, skriver hon i ett mejl.

Erika Werner berättar att socionomprogrammet arbetar aktivt för att motverka fusk, framför allt fusk med hjälp av generativ AI.

“Studenterna blir informerade genom hela programmet om innebörden av plagiat och fusk. Vi ser även till att ändra våra examinationsformer till fler salstentor och muntliga examinationer, framförallt för att motverka fusk med generativ AI”, skriver hon.

PÅ DEN NATIONALEKONOMISKA institutionen sticker masterkursen Dataanalys och ekonomi: Visualisering av data ut. Åtta studenter stängdes av efter fusk på samma uppgift, samtliga för plagiat. Behnaz Pirzamanbin, som nu undervisar på kursen, berättar att det är exceptionellt.

– Det här var en enskild incident och läraren som hade kursen vid det här tillfället upptäckte det genom att elevernas uppgifter var oroväckande lika. Vanligtvis är det väldigt svårt att upptäcka fusk och dagens AI gör det mycket svårare, säger hon.

Hon beskriver också hur lärarna på institutionen försöker motverka fusk.

– Vi har nog bättre koll än vad de flesta tror. Vi för ofta dialoger om vad som händer för att varna och informera varandra, framför allt vid en sådan här incident, säger Behnaz Pirzamanbin.

Att fusket sker på masternivå kan verka

uppseendeväckande – men oroar inte Behnaz Pirzamanbin.

– Jag är alltid optimistisk, jag tänker att det är enskilda personer som väljer att fuska. Att fuska sig igenom en hel utbildning funkar inte. Dessutom inser studenterna ju längre in på utbildningen de kommer att det finns en stor fördel i att lära sig kursen, snarare än att bara klara av den, säger hon.

ÄVEN OM BEHNAZ Pirzamanbin överlag ser med spänning på utvecklingen av generativ AI, medger hon att det är viktigt för lärare att anpassa sig och utveckla både kursmaterial och examinationer.

– Jag uppmuntrar mina studenter att använda det, men att de är ärliga med hur. Det är väldigt spännande och ett kraftfullt verktyg om man använder det rätt. Vi har valt att tillåta det på vårt masterprogram men det innebär även att vi genomför förändringar i examinationer och jobbar mot mer muntliga delar. Då blir det väldigt tydligt om studenten inte kan materialet, säger Behnaz Pirzamanbin.

DISCIPLINNÄMNDENS SIFFROR VISAR alltså inte nödvändigtvis var fusket är som störst, utan snarare var det upptäcks och hanteras. Med AI som en växande faktor tvingas institutioner att anpassa sina examinationsformer. Fusket kan vara svårare att upptäcka - men med kreativa metoder går det att motverka.

TOPPLISTAN

Här är de fem institutionerna med flest avstängningar på grund av disciplinförseelser sedan 2023.

1. Socialhögskolan: 18

2. Institutionen för service management och tjäntevetenskap: 14

3. Institutionen för hälsovetenskaper: 13

4. Juridiska institutionen: 13

5. Nationalekonomiska institutionen: 10

Lund University invests 85 million in international hiring drive

Over 1,300 researchers from around the world have applied for just 25 positions at Lund University. The outcome of this summer’s international recruitment campaign surpassed all expectations.

TEXT MIA GRAF

In June of this year, the university announced 15 assistant professorships and 10 visiting professorships, with a particular focus on artificial intelligence. Interest was so strong that the number of visiting professorships will now be raised to at least 15. In total, 968 applications came in for the assistant professorships and 357 for the visiting professorships.

– We were over the moon about the quality of the applicants, says Vice-Chancellor Erik Renström, who coordinated the campaign.

BEHIND THE SCENES, however, a heavy workload awaits. Applications are divided among the faculties, where recruitment boards must assess them. The competition is intense.

– It is a Herculean task, but it is handled at faculty level.

– At the same time, it is important to stay in contact even with those we cannot offer a position right now. Many of them we want to collaborate with in other ways, Erik Renström says. The scale of the response reflects broader shifts

in global academia. Erik Renström points to researchers who once would have headed for the United States but who now look elsewhere, citing both political and practical reasons.

– We see a group who traditionally would have looked towards the U.S., but feel that this is not as easy anymore, he says.

– Our intention was not to take advantage of the situation, but to offer a positive way forward for international collaboration.

ACCORDING TO ERIK Renström, Europe’s growing research investments also play a role, as does the general appeal of Scandinavia.

– There is a sense that the classic academic virtues are still upheld here, and that is attractive, he says.

When it comes to salaries and infrastructure, Lund cannot compete with the richest American universities. However, many researchers are weighing more than just money when deciding where to build their careers.

– In some fields, the differences are not that great, and people can move here without sacrificing too much, says Erik Renström.

– And many things tip the scale in Sweden’s favour. Childcare, healthcare, and pensions are covered by the system, so you get more bang for your buck here. For researchers with families, that is a major advantage.

Competition, he adds, is truly global.

– The whole world is competing for the same talents, but what we have in Scandinavia is quality of life. It is possible to afford a family while maintaining a career. We take it for granted, but we need to make clear what that means.

For students, the campaign might feel distant, but its impact will eventually be felt on campus.

– This will translate to students having better teachers who are more informed about where research is heading. The aim is a learning environment that is more creative, more international, and of even higher quality.

85 MILLION KRONOR from the university’s own funds have been allocated to the campaign, about 75 million for the assistant professorships and 10 million for the visiting professorships.

– We always have to prioritise where the money goes, says Erik Renström.

– But this is about building strength for the future. By making this investment now, we expect to bring in at least as much in external funding. If we had not acted, we would have been in a much weaker position.

Looking ahead, Lund University plans a similar recruitment campaign next year, with some fine-tuning of details. Renström is convinced of its value.

– Overall, I think we struck gold. It was a very good initiative, and it is a format we will continue with in the future.

25 positions, 1300 applicants – that’s the result of Lund University’s new recruitment drive. Photography Bim Hellström and Kennet Ruona.

Bostadsbristen – seglivad myt eller långdraget problem?

En av de största frågorna som uppstår i samband med antagningsbeskedet är att lösa bostad inför den kommande terminen. I Lund har det historiskt sett varit svårt att få bostad. År 2009 tvingades studenter till och med campa på campus. Situationen är idag bättre, men AF Bostäder och SFS rapporter presenterar olika sidor av samma mynt. Så hur ser bostadssituationen egentligen ut i Lund?

TEXT FREDRIKA ANDERSSON

FOTO ALVA LILJEBERG OCH SELMA ROSENFELD

Sveriges förenade studentkårer (SFS) granskar varje år bostadssituationen i landets studentstäder. Enligt granskningen är Lund rödmarkerat och har varit det sedan 2009. Rödmarkeringen innebär att studieorten inte kan erbjuda studenter ett boende under höstterminen. För grön markering krävs att studieorten uppfyller alla SFS kriterier, bland annat att hyran inte ska uppta mer än 30 procent av studiemedlet och att alla studenter med en studietakt på minst 15 hp ska erbjudas boende.

I RAPPORTEN BESKRIVER Lunds universitets studentkårer (Lus) att det fortfarande finns strukturella problem såsom höga hyror, osäker tillgång till bostäder för studenter som inte omfattas av novischssystemet och en hög efterfrågan på studentbostäder.

– Vi ser att det har varit ett katastrofläge när studenter behövde tälta på campus. Där är vi inte idag men vi är fortfarande inte riktigt i hamn, berättar Lus ordförande Teo Houmann.

EN CENTRAL FRÅGA är huruvida bostäderna räcker till för alla studenter som befinner sig i Lund. Inför höstterminen 2024 kunde AF Bostäder, LU Accommodation och Bopoolen erbjuda 2025 boenden till de 10 702 nya studenter som började på Lunds universitet. Detta enligt AF Bostäders bostadsrapport.

900 av bostäderna ingick i det så kallade novischlotteriet, som syftar till att hjälpa studenter från andra delar av landet än Skåne att få bostad. Höstterminen 2024 uppgick antalet studenter med så kallad novischförtur till 7411. 900 reserverade bostäder på 7 411 studenter innebär att ungefär var åttonde student får en bostad genom lotteriet.

I AF BOSTÄDERS bostadsrapport beskrivs dock tillgången på studentbostäder för nya studenter som god. De menar att det inför höstterminen 2023 och 2024 har funnits ett överskott av boenden, då AF Bostäder, LU Accommodation och Bopoolen haft boenden som stått tomma inför höstterminen. Höstterminen 2025 förväntades balans mellan utbud och antal sökande.

Hjortronsteen, uthyrningschef hos AF Bostäder. Denna slutsats har nåtts genom kartläggning av bostadsutbudet och uppföljning med hyresgäster och studenter som inte fick bostad i lotteriet. Claes Hjortronsteen menar att det är viktigt att se helhetsbilden när man diskuterar denna fråga. Han förklarar att många studenter hittar boende på annat håll och att inte alla studenter med novischförtur söker bostad i lotteriet.

Lus ordförande Teo Huomann menar att bostadssituationen i Lund ännu inte är optimal.

Foto: Marius Lyckå.

Claes Hjortronsteen är uthyrningschef på AF Bostäder. Han menar att det inte råder någon bostadsbrist i Lund.

Foto: AF Bostäder.

– När det gäller det akuta behovet att kunna tillhandahålla ett boende för de som har ett behov så menar vi att de senaste åren har varit i balans och till och med haft ett litet överskott, säger Claes

CLAES HJORTRONSTEEN SÄGER att AF Bostäder fokuserar på gruppen nya studenter med novischförtur. Dessa studenter anses ha ett reellt bostadsbehov och får därför förtur genom novischlotteriet. Studenter som redan bor i eller nära Lund bedöms inte ha ett akut bostadsbehov och anses istället ha ett bostadsönskemål.

– Det är viktigt att se till att hjälpa de som har bostadsbehov till terminsstarten och sen i övrigt hjälpa de som redan finns i Lund att kunna flytta in hos oss eller att flytta från korridor till en lägenhet, menar Claes Hjortonsteen.

ENLIGT SFS RAPPORT uppskattas kötiden till AF Bostäders korridorsrum till 0-6 månader medan kötiden till lägenheter ofta är längre. Till mer attraktiva bostäder kan kön vara flera år.

– Har man ett bostadsönskemål att man vill bo på det ena eller andra bostadsområdet i en

viss lägenhet, så är det klart att det också begränsar möjligheten att kunna få bostad snabbt, menar Claes Hjortronsteen.

NÄR DET GÄLLER bostadssituationen i sin helhet beskriver Claes Hjortronsteen att det är viktigt att kartlägga söktrycket och utifrån detta besluta att bygga nya bostäder. AF Bostäder genomför även studiekontroller för att kontrollera att de som tagit examen flyttar ut och lämnar plats för andra.

Lus ordförande Teo Houmann påpekar hur det kan vara svårt att hitta bostad för de som inte kvalificerar för novischförtur.

– För de studenter som inte omfattas av förturssystemen är det ibland en osäker tillgång framförallt i början på året, berättar Teo Houmann.

snarare de höga hyrorna. Genomsnittshyran för ett korridorsrum hos AF bostäder ligger runt 4300 kronor vilket är aningen för mycket enligt SFS kriterier. Hyrorna är ännu högre för lägenheter, särskilt nybyggda sådana. På det nybyggda lägenhetsområdet Rhodos är hyran uppemot 6500 kronor, långt över SFS rekommendation. Lus poängterar att nybyggnation med rimliga hyror är nödvändigt för att säkra studenternas boendesituation.

– Det är klart att man kan ha många bostäder men om hyrorna är alldeles för höga, så att många studenter inte har råd med dem, så är det ju ett annat problem, menar Teo Houmann.

TEO HOUMANN UTTRYCKER hur hyresnivån i Lund ligger i överkant till vad Lus bedömer som rimligt och att hyrorna bör ses över.

– Det blir framförallt aktuellt när man kollar på nybyggda ettor, där det oftast ligger på ett halvt CSN och uppåt, förklarar Teo Houmann.

– Om man tittar på CSN i jämförelse med bostadspriser, matpriser och övrigt så har det inte höjts tillräckligt mycket för att studenter ska ha råd med sin vardag, säger Teo Houmann.

SFS kriterier

Kriterierna för ett tryggt boende är framtagna av SFS och används för att bedöma bostadssituationen på Sveriges studieorter. Punkterna nedan måste vara uppfyllda för att en ort ska bli grönmarkerad.

1. Alla studenter med en studietakt på 15 högskolepoäng per termin ska erbjudas boende, oavsett om man är folkbokförd i kommunen sedan tidigare eller inte.

För de studenter som inte omfattas av förturssystemen är det ibland en osäker tillgång

I sitt arbete med bostadsfrågan fokuserar inte Lus på någon särskild studentgrupp, men jobbar med att fånga upp de som är särskilt utsatta, till exempel studenter med barn och internationella studenter. Teo Houmann anser att en viktig del av detta är att jobba med marknadsföring mot studenterna, för att få rätt person till rätt bostad.

I MÅNGA FALL är det inte bostadskön eller antalet bostäder som stänger ute studenter utan

…samt

AF Bostäders uthyrningschef Claes Hjortronsteen delar inte Teo Houmanns kritik. Enligt honom har de en hög efterfrågan på sina nya lägenheter och erbjuder dessutom en bredd av boenden. Allt från nybyggda lägenheter till billigare korridorer i 60-talshus, för att studenten ska kunna välja själv. Vidare menar Claes Hjortronsteen att AF Bostäder är noggranna med att utforma bostäderna så prisvärt som möjligt och lägger in mycket i hyran, såsom hushållsel och varmvatten.

– Det är dyrare att bygga nytt. Jag vågar påstå att vi bygger nytt så billigt det bara går, det är ena sidan av myntet.

– Den andra sidan av myntet är vad man har för inkomst, det är i så fall en CSN-fråga kanske, säger Claes Hjortronsteen.

I SFS RAPPORT presenteras förslag på åtgärder. Ett av förslagen är just att modernisera studiemedlet så att studenter med höga hyror kan ansöka om extra stöd hos CSN.

2. Studenten ska erbjudas ett permanent förstahandskontrakt som gäller under hela studieperioden.

3. Studenten ska erbjudas en hyresrätt i form av korridorsrum, studentlägenhet, ordinarie hyresrätt eller del i hyresrätt.

4. Boendet ska vara beläget inom 30 minuters avstånd från högskolan med bra kollektivtrafik.

5. Hyran ska vara rimlig i relation till CSN. En rimlig hyra är enligt SFS 30 procent av studiemedlet, vilket i år är cirka 4 000 kronor (eller 4 800 kronor med 10-månadershyra).

6. Studenten ska erbjudas bostad senast 30 dagar efter att anmälan om studentboende har registrerats, alternativt tillträde till terminsstart.

Källa: SFS bostadsrapport 2025

Max Lindén (t.v.) och Måns Åklint (t.h.)

studentradiostationen Stampus FM.

Den röda grafen visar kostnadsutvecklingen på Sveriges högskolor och universitet från 1995 till 2023. Den gula grafen visar utvecklingen av anslagen per student till högskolorna och universiteten under samma tidsperiod. Den orange grafen visar hur anslagen per student hade sett ut om produktivitetsavdraget inte hade funnits.

Grafik: Marius Lyckå och Amanda Barratt.

Effektivisering eller nedskärning?

Hur påverkas högskolan av effektiviseringskrav? Mer än 30 år har gått sedan regeringen slutade att fullt ut kompensera offentlig sektor för lönekostnadsökningar.

– Produktivitetsavdraget är något som alla lärosäten i landet är väldigt kritiska mot, säger Lena Eskilsson, prorektor vid Lunds universitet.

TEXT ELISABETH THAM

Det är 90-tal och ekonomisk kris. Statsfinanserna ska ses över och offentlig sektor effektiviseras. I samband med detta införs en metod för pris- och löneomräkning (PLO) som innebär att myndigheternas anslag varje år räknas upp automatiskt med kostnadsutvecklingen i omvärlden. Det kon-

troversiella är det avdrag på 1 till 2 procent som görs efter uppräkningen och ska motsvara den privata tjänstesektorns produktivitetsökningar. Men de faktiska lönerna i offentlig sektor bestäms av arbetsmarknadens parter.

Idén är att se till att skatteuttaget inte ökar varje år, vilket är risken ifall stigande löner inom offentlig sektor inte matchas av produktivitetsökningar. Man vill skapa incitament till att effektivisera.

– I praktiken blir det en urholkning av våra anslag varje år, säger prorektor Lena Eskilsson.

Prorektor Lena Eskilsson säger att produktivitetsavdraget är en årlig urholkning av universitetets medel.

RIKSREVISIONEN SLOG FAST i sin granskning 2022 att produktivitetsavdraget lett till en effektivare offentlig sektor och att myndigheterna överlag kunnat ut-

Foto: Kennet Ruona.

föra sina uppdrag. De tittade då på alla möjliga olika myndigheter som får PLO-anslag – inte bara lärosäten. Riksrevisionen framhåller dock att olika myndigheter har olika lätt att effektivisera sin verksamhet. – Vi jobbar med människor, säger prorektor Lena Eskilsson. – Självklart kan man alltid bli lite bättre på administration och hur man jobbar. Men på det stora hela tror jag det är väldigt svårt att hämta hem ökade kostnader på samma sätt som vissa delar av den privata sektorn kan göra. Merparten av våra kostnader är personal och lokaler.

– Det är en väldigt stor risk för mindre lärarledd tid och en försämrad kvalitet, säger hon.

DANMARK TOG BORT sin motsvarighet till produktivitetsavdraget för utbildningssektorn 2020 eftersom man enligt danska Uddannelsesog Forskningsministeriet ansåg utbildning vara extra viktig för välfärden. I en rapport från SFS, Sveriges Förenade Studentkårer, framgår det att svenska studenter har näst minst lärarledd tid i Europa. Ordförande Rasmus Lindstedt kommenterar rapporten.

– I vissa ämnen, till exempel humaniora eller språk så har du 4 till 6 timmar lärarledd tid i veckan. Det tycker jag är undermåligt, säger han.

DET TYCKER ÄVEN Adam Brenthel, forskare och ordförande förfackförbundet Saco-S råds styrelse vid Lunds universitet. – Det [produktivitetsavdraget] är ett hot mot ungdomars möjlighet att skaffa sig en kvalitativ utbildning. Så det är problematiskt och hotar grundläggande behov som samhället har, säger Adam Brenthel.

ADAM BRENTHEL MENAR att pengarna inte räcker till.

– Vissa lärare får helt enkelt undervisa och framförallt förbereda undervisning på sin fritid eller på sin forskningstid. Det är i förlängningen på bekostnad av hälsan och möjligheten att meritera sig i forskningen, säger Adam Brenthel.

Enligt en rapport från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har den genomsnittliga ersättningen för helårsstudenter sjunkit med 10,8 procent mellan 2013 och 2023. Eftersom produktivitetsavdraget innebär en minskning av anslag i reella termer har det gett regeringen möjligheten att tillskjuta pengar till prioriterade områden. Grundutbildningsanslagen har minskat i förhållande till kostnaderna medan forskningsanslagen på grund av politiska reformer ökat.

– Studentpopulationen är också mer heterogen. Det gör att lärarna behöver anpassa sin undervisning och ge pedagogiskt stöd.

Adam Brenthel tycker inte att fackförbundens oro uppmärksammats tillräckligt av politikerna.

MILJÖPARTIET ÄR ETT av riksdagspartierna som vill slopa produktivitetsavdraget i högskolesektorn.

– Vi tycker inte att man kan jämföra effektivitet och effektiviseringar när det gäller lärande, forskning och kunskapsuppbyggnad med andra delar av näringslivet. Bedömer man att kostnadsökningarna är 3 procent då ska man få 3 procent, säger Camilla Hansén (MP) som sitter i utbildningsutskottet i riksdagen.

Andra partier är mer försiktiga.

– Att använda skattebetalarnas pengar effektivt är en viktig sak för alla politiker, säger Linus Sköld (S), högskolepolitiskt ansvarig för Socialdemokraterna.

– Vi förstår problemformuleringen som de här intressenterna lägger fram. Vi ser också kon-

sekvenserna av starkt minskande undervisningstid, i synnerhet på utbildningar som inte har de allra bäst studieförberedda studenterna. Det är ett stort kvalitetsbekymmer som vi definitivt vill göra någonting åt. För att komma till rätta med detta behöver man göra en totalöversyn av resurstilldelningssystemet.

– Man kan inte hantera den här frågan som att vi ska återgå till en nivå som gällde 1995, säger han.

Varför inte det?

– För att det finns andra bekymmer i systemet som man behöver ta itu med samtidigt, säger Linus Sköld.

REGERINGEN SVARAR VIA Maria Nilsson (L) som är statssekreterare på utbildningsdepartementet.

“Regeringen har höjt ersättningen per student inom utbildningsområdena natur och teknik respektive humaniora, samhälle, juridik och teologi. Vi utesluter inte fler sådana kvalitetssatsningar” .

Enligt regeringen är produktivitetsavdraget ett sätt att se till att staten inte är “löneledande och att kostnaderna för staten inte automatiskt ökar”. Införandet av PLO-anslagen kan ses som en autonomireform eftersom myndigheterna då fick fullt ansvar för sin budget.

Det inbyggda effektiviseringskravet i modellen gör att universiteten måste prioritera.

– Vi måste försöka se möjligheter och inte bara problem. Hur kan vi utvecklas givet förutsättningarna? Så att man ändå får in en viss positiv anda trots neddragningar, säger Lena Eskilsson.

Även Adam Brenthel, ordförande för Saco-S råds styrelse vi LU, är kritisk mot produktivitetsavdraget. Foto: Privat.

Linus Sköld (S) är socialdemokratisk riksdagsledamot och talesperson i högskolepolitiska frågor. Foto: Socialdemokraterna.

”Adelskapet är min släkthistoria”

ADELN KÄNNS OFTA SOM EN INSTITUTION SOM TILLHÖR DET FÖRFLUTNA – MER SOM KURIOSA ÄN NÅGONTING VERKLIGT OCH BETYDELSEFULLT. MEN FÖR DEN MED RÄTT EFTERNAMN ÄR SYSTEMET HÖGST LEVANDE GENOM STIPENDIER, SLÄKTTRÄFFAR OCH IDENTITET. VAD INNEBÄR DET ATT VARA LUNDASTUDENT OCH TILLHÖRA RIDDARHUSET? VILKEN PLATS HAR ADELSKAPET I DEN MODERNA STUDENTENS LIV?

TEXT LINN FRYKHOLM

FOTO ALVA LILJEBERG

ILLUSTRATION IDUN ANDERSSON LINDBLAD

Björn af Kleen beskrev 2003 i Lundagård temperaturen på adeln som svårmätt. Den beskrivningen verkar fortfarande vara korrekt, av 21 tillfrågade adliga studenter avböjer 19 att medverka. Sofie Nisbeth, ordförande för Riddarhusets ungdomsklubb (RAUK), tackar nej till intervju med motiveringen att hon inte ser att de skulle kunna vinna på en intervju, och menar att artikeln från 2003 är i färskt minne. Artikeln skjuts upp på obestämd tid.

Till slut svarar Nicolas von Essen. Han är 21 år gammal och kommer från Kungsholmen. Sedan två år studerar han teknisk fysik vid LTH och är engagerad som pubmästare på sin sektion. Han förstår varför de adliga studenterna avböjer, men ställer gärna upp själv. – Jag känner att jag inte har något att dölja. Alla mina nära och kära vet hur jag känner och jag delar gärna med mig, säger Nicolas von Essen.

NICOLAS VON ESSEN sitter på en bänk i Lundagård i en kortärmad skjorta, bootcutjeans och slitna sneakers. Han är friherre och en av 28 000 personer inskrivna vid Riddarhuset. Inskriven blir man om man föds in i en av de 656 levande adliga ätterna i Sve rige, eller gifter in sig i en sådan. Den adliga titeln kan man bara ärva av sin pappa, adliga kvinnor kan inte föra arvet vidare. Dessutom kan man bara ärva sin fars adliga status om man fötts inom äktenskapet. Fram till 1809 bestämde kungen vem som hörde till adeln, detta gäller inte längre och därför kan nya ätter inte tillkomma idag. Att avsäga sig sin status går inte heller. – Jag vet egentligen inte så mycket vad det innebär att vara adlig. Jag har mest koll på de praktiska förmånerna, säger Nicolas von Essen. De praktiska förmånerna i fråga är att man som inskriven får boka Riddarhusets festlokal, gå med i RAUK om man är mellan 18 och 35 år och få hem adelskalendern samt medlemstidningen Arte et Marte. Tidningens senaste nummer innehåller bland annat en artikel om AI i vården, reklam för laddstolpar i stadsmiljö, reglerna för användning av släktsköldar och kort information om kapitationsavgiften, alltså medlemsavgiften, som ligger på 350 kronor om året.

SOM INSKRIVEN FÅR man även möjlighet att söka olika bidrag och stipendier. Det är inte ovanligt att ätter har egna släktfonder, där vissa förvaltas av Riddarhuset. Cecilia Leijonhufvud berättar att hon under sin studietid hittills har sökt Riddarhusets stipendium för studerande två gånger. Cecilia Leijonhufvud är 24 år gammal och studerar till socionom vid Lunds universitet. Hon sitter vid sitt bord i sitt korridorsrum på Michael Hansens kollegium. Cecilia har precis hunnit klart med städningen som hon tog tid på med en äggklocka som står på bordet.

– Pappa tycker att jag borde söka någon slags ungmö-grej. Om man är ogift vid en viss ålder kan man få stipendium för att man inte hittat en man än, vilket är fruktansvärt roligt.

– Jag börjar ju närma mig, jag är tjugofyra och har inte hittat en man att gifta mig med än, säger Cecilia och skrattar.

I stipendieansökan fyller man bland annat i sin inkomst, betygsdokument, antagningsbesked och diverse intyg. Cecilia loggar in på Riddarhusets hemsida och visar sina tidigare beslut: inga astronomiska summor, men ett kännbart komplement till CSN.

Cecilia har planerat att söka även i år, liksom hennes bror som också studerar vid Lunds universitet. Nicolas von Essen har också sökt, i år fick han bidrag från en stiftelse där han kvalade in under formuleringen “... medellösa adliga ynglingar, som vid rikets universitet eller krigsskolor bilda sig att blifva civile tjenstemän, läkare eller militärer”. Förra året gick stipendiet till att betala hyran under sommaren till hyresrätten han delar med en vän på Spolegatan.

– Man får ansöka om en klumpsumma en gång per år. Senaste året fick jag mest hittils, nitton tusen.

– Bidraget är den enskilt största förmånen, säger Nicolas von Essen.

ÅR 2024 DELADES det ut cirka 22 miljoner kronor till 811 stipendiater, där de flesta är studerande. Delar man det jämnt blir det 27 000 kronor per person. Till ekonomiskt behövande, ofta äldre, delades 30 miljoner ut i understöd, 417 kvinnor och 182 män. Det blir 50 000 kronor var. Riddarhuset tar inte emot offentligt stöd, utan förlitar sig på egna medel och kapitationsavgiften som endast manliga ättemedlemmar betalar. Riddarhuset beskriver sig själva på hemsidan som “adelns palats” i Gamla stan i Stockholm. Skrollar man ned lite på sidan hittar man textrutor och innehåll som känns direkt tagna ur ett

annat århundrade: “För ättemedlemmar: anmäl nyfödda. Du vet väl om att du kan anmäla dina döttrar till Vadstena jungfrustift?”. Längre ned: veckans vapensköld (den grevliga ätten Polus, vecka 37).

NICOLAS TILLHÖR DEN friherrliga ätten von Essen nummer 158. Cecilia är en del av den friherrliga ätten Leijonhufvud nummer 26, som börjar med Margareta Leijonhuvud och hennes något kända man Gustav Vasa. Bådas släkter har regelbundna släktträffar.

– Jag har inte varit på någon släktträff, men jag vet att de varierar lite var de ses. Det finns några i släkten som fortfarande har herrgårdar, berättar Nicolas.

Skokloster, ett av Sveriges kändaste slott, är en av flera mötesplatser för släkten, berättar Nicolas. Diplomaten Rutger von Essen, syssling till Nicolas farfar, var den sista privata ägaren för slottet och dog 1977.

Cecilias släkt har släktträff ungefär var fjärde år, på hotell, slott eller herrgårdar. Ibland ses de även på Riddarhuset. Hon visar senaste utskicket från släktföreningen: information om hur de dubbelbokat riddarhuset i Finland och därför skjuter på träffen en helg.

– Man bor där ett par nätter, äter en god middag och har på sig fina kläder. Det är lite uppklätt och formellt, berättar Cecilia.

Släktträffar är självklart inget exklusivt för personer med efternamn som Riddarhuset har godkänt. Men möjligen bidrar adelsnamnet till regelbundet umgänge för släktmedlemmar, tror Nicolas von Essen.

– Jag träffar inte avlägsna släktingar på min mammas sida, bryllingarna där har jag ingen

Friherren Nicolas von Essen pluggar teknisk fysik och är pubmästare på F-sektionen. *

Cecilia Leijonhufvud är socionomstudent och ättling till Gustav Vasa. *

koll på. Jag tror att eftersom man delar samma efternamn och allt finns nedskrivet i en bok, så känner man en större tillhörighet, säger Nicolas.

UTÖVER STIPENDIER OCH släktträffar, tjänar adelskapet studenterna i Lund? Peter K Andersson, Lunds stadshistoriker, menar att adelstillhörigheten inte längre är så betydelsefull som den en gång har varit, men att den ekonomiska betydelsen förmodligen lever kvar. Lunds stadsbild och studentlivet präglas mycket av studenter som är barn till rika föräldrar, skriver K Andersson i ett mail:

“Dels genom att föräldrarna köper bostäder till dem, dels genom studentlivets karakteristik, där vissa statusmarkörer och livsstilar främjas. Att vara adlig i de kretsarna smäller kanske högt, men det är framför allt viktigt att vara rik.”

Men Peter K Andersson tror inte att det endast är av ekonomisk vikt att ha ett adligt efternamn idag, att vara adlig för framför allt med sig ett symboliskt värde och kulturellt kapital. Han menar att vissa beteenden som har rötter inom aristokratin har blivit ideal inom delar av studentlivet i Lund.

“Att till exempel vara extremt artig och slipad i sociala situationer – att spänna ögonen i den man småpratar med och komma ihåg deras namn – sånt som vi vanliga människor kan vara lite mer klumpiga med, är ett beteende som jag har mött i vissa studentkretsar”, berättar Peter K Andersson.

“Det finns adelspersoner i Lund som lever ganska spartanskt och kanske till och med fattigt, men i grunden finns kanske ett kulturellt kapital som har en mental betydelse, även om

det var längesen man bodde på ett slott.”

CECILIA

LEIJONHUFVUD HAR funderat mycket på efternamnets betydelse för sin identitet och huruvida det har medfört någon form av status.

– När folk frågar kan det kännas kul. Samtidigt är det som att man indirekt representerar något. Det är en balansgång mellan att känna sig stolt och att inte vilja verka högfärdig.

– Det är ju en del av min identitet, men ingenting som jag skulle säga definierar mig. Adelskapet är min släkthistoria, men det är inte en avgörande del av vem jag är.

Medlemstidningen Arte et Marte undersökte 2024 vad medlemmarna tycker om Riddarhusets verksamhet. Respondenterna var “till mycket stor del positiva” (78%). Vad som dominerade kritiken var hur medlemskapet ärvs, det vill säga att endast män kan föra arvet vidare. Dessutom får släktens huvudman inte vara kvinna.

När Björn af Kleen 2003 pratade med Susanne Adlercreutz, tidigare ordförande för RAUK, om kvinnors roll i Riddarhusets verksamhet menade hon att man får se adelsmöten som en familjesak. Finns det en särskilt viktig fråga får man enas inom familjen. Dessutom menade hon att regeln med en röst per ätt även utesluter män.

– På ett sätt tycker jag att det är synd att inte kunna föra vidare släktnamnet som kvinna. Men om jag ska kunna föra det vidare borde vi kanske ta bort hela systemet, eftersom grunden ändå inte är jämställd, säger Cecilia Leijonhufvud.

SVARET PÅ FRÅGAN om hur väl adelssystemet passar in i vårt moderna samhälle är inte

kristallklart. Riddarhusets manliga medlemmar har fler rättigheter än kvinnor: endast män har representations- och rösträtt på Riddarhusets adelsmöten. Även efternamnet och förmånerna det innebär kan endast ärvas på svärdssidan. Samtidigt finns ett kulturellt värde i de slott och herrgårdar som bevaras av sina adliga ägare. Dessutom stöttar man studenter och andra som har det svårt med helt privata medel.

– När det ändå finns [stipendier, red. anm.] så tycker jag inte att det är fel att söka. Det är väl bra om pengarna distribueras till personer som behöver dem mer, typ studenter, säger Cecilia Leijonhufvud.

Cecilia medger att adelssystemet är orättvist. Hon lyfter svårigheterna med att tacka nej till förmåner man fötts in i.

– När man pratar om till exempel ett patriarkalt system så pratar man ju mycket om att killar upprätthåller det genom att bara njuta av sina förmåner eller genom att inte ifrågasätta dem. Men adelssystemet är inte heller något som jag tänker är ett aktivt val, det är ju ett system som jag är född in i, säger Cecilia.

Nicolas har en liknande inställning till bidragen, och menar att just Riddarhusets stipendier inte skiljer sig nämnvärt från vanliga stipendier.

– Det är ju ett system som ger förmåner till en viss grupp, och jag har nyttjat det systemet genom att söka stipendiet.

– På det sättet är det ju orättvist, men det är ju egentligen inte mer orättvist än att barn med rika föräldrar får pengar av dem. Stipenderierna kommer ju från människor som testamenterat sina pengar åt framtida generationer, säger Nicolas.

Skoklosters slott ägdes fram till 1977 av Nicolas von Essens släkt, sist hans farfars syssling, diplomaten Rutger von Essen. Foto: Skoklosters slott

landskronaven

Visste du att det bara tar en kvart med tåg från Lund till Landskrona? Besök oss i höst och ta ett bad på vårt nya kallbadhus, gå på teater, upptäck en av Skånes vackraste konsthallar, besök ön Ven, eller vandra med havsutsikt. Här finns både bad, stad och spännande kultur på gångavstånd. Välkommen!

Filter och verk l i g h e t

TEXT DANIELA VÁSQUEZ ASTUDILLO FOTO PRIVAT, AMANDA BARRATT (MONTAGE)

Att ständigt synas och vara offentlig i sociala medier är för vissa otänkbart. För andra är det ett sätt att uttrycka sin kreativitet, träffa nya människor och spara minnen – Lundagård har träffat content-kreatören Luka Gustainyte och fått höra hur det är att alltid betraktas genom andras ögon.

Det är en regnig måndagskväll och efter lite krångel med uppkopplingen, dyker Luka upp på skärmen, bara några dagar efter att hon anlänt till England för en termins utbytesstudier. Till en början har vi svårt att se varandra, men snart uppenbarar sig en kornig bild av en blond tjej med ett stort leende. Ironin i att vi möts via skärmen är total, för det är så de flesta ser henne – som @missramlosa, en content-kreatör, alltså en skapare av material som sedan publiceras på sociala medier.

LUKA HÄLSAR GLATT och har en proffsig framtoning som gör det tydligt att hon är van vid att träffa nya människor. På kanaler som TikTok och Instagram har hon gjort sig ett namn genom att lägga ut pluggtips, vloggar och hudvårdsvideor. Parallellt med sin hobby pluggar hon också medieteknik på Malmö universitet och tränar gymnastik på hög nivå. – Tyvärr hade de inte exakt det jag ville plugga i Lund, så då fick det bli en kompromiss att plugga i Malmö men ändå bo i Lund, säger hon.

Hon har levt i Lund sedan ett par år tillbaka och tycker att studentlivet inte är jämförbart med något annat – hon tar del av det typiska Lundalivet genom att gå på nationer och ha majoriteten av sina vänner och sammanhang i staden.

– Lund är en så otroligt mysig stad som jag trivs så bra i, säger hon.

FÖR ATT FÖRKLARA vad som lockar Luka till den digitala världen, beskriver hon kreativiteten – att man får chansen att ge andra personer så många intryck på bara fem sekunder. Dessutom, menar hon, är det ett sätt att komma ihåg vad man ägnade sig åt under en specifik tidsperiod.

– Jag kan sitta och skrolla min egen TikTok och kolla igenom mina egna vloggar och se nån gammal video och tänka att i oktober 2024, då såg jag ut så här och gjorde det här, berättar hon.

Det blir en sorts digital dagboksföring för henne. När hon nu under hösten är iväg på utbyte i England blir det ett sätt att dokumentera och minnas sina upplevelser.

Hon framhåller att det framförallt handlar om en hobby, som ibland också funkar som ett extraknäck. Samarbetsförfrågningarna från företag är många, men det är endast vissa som hon går med på. I dagens digitala tidsålder har mängden människor som delar med sig

av sina liv online ökat lavinartat, men också mängden människor som kan tjäna pengar och leva av aktiviteten.

– Det tråkiga blir när gränserna suddas ut mellan jobb och hobby, understryker hon. Så länge hon känner att hon orkar med att kombinera content-skapandet med skola, extrajobb och träning, kommer hon att göra det.

– Jag fortsätter nog med det tills jag inte tycker om det längre. Men jag hade inte kunnat tänka mig att ha det som heltidsjobb, utan jag vill ändå ha ett ”vanligt” jobb, säger hon.

ATT HOBBYN ÄNDÅ är identitetsskapande blir snart tydligt. Luka verkar inte påverkas av att många människor får ta del av hennes vardag, tankar och osäkerheter, utan verkar snarare motiveras av just det. Hon delar gärna med sig av sina osäkerheter, såsom aknebesvär och hormonproblem. Hon beskriver också hur det är väldigt odramatiskt för henne att prata med

Det finns gränser och det är min gräns ”

sina följare via skärmen.

– Det är som att prata med mina kompisar, säger hon skrattande.

Livet på sociala medier har också gett konsekvenser i Lukas vardagsliv.

– Många av mina nära vänner har jag lärt känna via Tiktok. Det är verkligen ett extremt bra sätt att träffa nya människor.

HUR SER DÅ en vanlig arbetsdag ut för en content-kreatör? Luka berättar hur mycket jobb det är som läggs ner på arbetet som inte syns. Det handlar om att ha koll på ett helt företag, bokföra, redigera och ha administrativ koll på alla samarbeten – samtidigt som man är kreativ och skapar nytt material.

– Folk underskattar verkligen jobbet och det var något som jag också gjorde innan jag började, berättar hon.

Hon beskriver också hur det i perioder har blivit mycket att balansera filmandet av Tiktoks och samarbeten med plugget och allt annat i livet. Ibland har hon också tagit på sig för mycket på samma gång.

– Då skjuter jag inte ens mig själv i foten, utan då skjuter jag mig själv i huvudet, säger hon med en underton av allvar.

FAMILJEN ÄR OCKSÅ en central del av Lukas liv. Hennes tioåriga lillasyster konsumerar flitigt sin storasysters material. Något som också är vägledande för Luka kring vilket content hon känner sig bekväm med att publicera.

– Jag lägger bara upp det som jag inte hade haft några problem att dela med mig av till min familj. Det är typ min enda regel, säger hon.

En annan gräns som hon starkt står fast vid är att hon inte delar med sig av träning eller mat på sina kanaler.

– Jag själv har haft problem med mat. Därför väljer jag att inte visa vad jag äter eller hur mycket jag tränar. Jag vill inte att folk ska kunna koppla de sakerna till varandra, utan att det inte ska spela någon roll.

LUKA TYCKER ATT det skapas ett visst klimat kring mat, träning och kroppar som hon inte vill bidra till.

– Jag tycker att det är onödigt att dela med mig av de delarna av mitt liv, fortsätter hon. Hon fortsätter med att berätta hur den här typen av content också kan få stor spridning och uppmärksamhet – det kan alltså också löna sig ekonomiskt att lägga upp triggande material, menar Luka. Något som hon starkt poängterar att hon inte står bakom. – Det finns gränser och det är min gräns, avslutar hon.

Det har precis slutat regna och kvällen har övergått i natt – i alla fall för oss i Sverige. För Luka är det nu middagstid och dags för lite kvällsjobb borta i England. Även om livet på sociala medier ibland kan verka fokuserat på det yttre, visar mötet med Luka att även det inre får ta plats i hennes digitala verklighet –mobilen åker upp och Luka dyker tillbaka in i den digitala världen, där hon får välja vem hon vill vara och vad hon vill visa.

När garderoben blir ett språk

Kläder är aldrig bara kläder. Ett till synes trivialt val av plagg berättar vilka vi är, vem vi vill vara och vilken grupp vi vill tillhöra – eller ta avstånd ifrån.

Camp, old money, grisch och clean girl, dagens trender bevisar att stil fortfarande är ett av våra starkaste sätt att skapa identitet.

TEXT TOVA LUNDIN MYLLÄRI

ILLUSTRATIONER STINA JONSSON

Modet kommunicerar

– Mode är ett sätt att uttrycka oss själva. Det är en icke verbal kommunikation, säger Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid institutionen för kulturvetenskaper.

För henne är det självklart att stil är mycket mer än bara klädesplagg. Att uttrycka oss själva med hjälp av kläder är viktigt i alla åldrar, men den åldersgrupp som lägger störst vikt vid stil och identitet är ungdomar. Det är under gymnasie- och universitetstiden, då vi sakta kliver in i vuxenlivet, som vi lägger mest vikt vid vårt yttre.

– I den åldern blir kläderna ett medel för att söka sig själv och uttrycka vem man är eller vem man blivit. Det är en period då det yttre

och ens identitet länkas samman väldigt starkt, och där man också experimenterar mer än de flesta gör när man blir äldre, säger Emma Severinsson.

Hur vi klär oss kan vara ett sätt för oss att försöka smälta in, vara med i eller distansera oss från olika grupper.

– Det kan vara ett sätt att visa sin egen identitet, men också ett sätt att dölja den, menar Emma Severinsson.

Vår stil avslöjar eller döljer oss Stil kan alltså skymma den vi är, eller framhäva den vi vill vara. Med hjälp av kläder kan vi bygga upp en idé om oss själva. Oavsett om man vill framstå som mer professionell eller

tidstypiskt trendriktig, är kläder ett sätt för oss att signalera för andra vem vi är. – Stil kan hjälpa oss att förmedla något annat om oss själva. Det finns de som menar att de inte bryr sig om kläder, men det är en sanning att det första vi lägger märke till hos någon annan är hur den ser ut. Utefter detta kategoriserar vi folk vi möter i olika fack, är vi lika eller olika? Tillhör vi samma grupp? säger Emma Severinsson.

Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet.

“Is it a fit? Or is she just skinny?” Vad säger dagens trender om oss, och vad säger det om samhället idag? Stil är kopplat till vår identitet, men även till samhälleliga strukturer. Nutidens mest framträdande trender, såsom clean girl, old money eller grisch används idag för att markera status och symbolisera välstånd.

”

Det finns en dubbelhet i det hela

– Dessa trender visar att pengar och status är värderat högt i dagens samhälle, och kläder blir ett sätt att uttrycka att man har status och kapital, konstaterar Emma Severinsson.

Vad händer om man inte har ekonomin eller kroppen för att få plats inom marginalerna för vad som är trendigt? Dagens trender förespråkar inte enbart en tydlig eftersträvan efter klassmarkörer, utan premierar även ett snävt kroppsideal. Det är ett privilegium att ha tid att träna, och att ha pengar att lägga på kläder som faller en i smaken. Att kunna uppehålla idealet är ingen självklarhet för alla.

Att trender går i cykler är inget nytt. Dagens färgneutrala och minimalistiska trender, är en motreaktion på 2010-talets färgglada mönster, galaxy print, och mom jeans. Men likt motreaktionen på kläderna har det även skett en tillbakagång i den kroppspositiva rörelsen, som var förhållandevis stark på 2010-talet. – Vi förväntas satsa väldigt mycket på vårt utseende, både i tid och pengar idag. Kläder och stil har ju alltid varit en klassfråga. Det blir en enorm stress om man vill men inte har råd eller tid att lägga mycket pengar på sitt utseende, säger Emma Severinsson.

Stil och nationalitet

Idag cirkulerar även trender som är kopplade till region och land, såsom scandi girl eller parisian chic. Tanken om att ens stil kan spegla där man bor är ett globalt fenomen med anor långt bak i tiden.

– Det har alltid funnits föreställningar om svenskar och hur de bör klä sig. Ett mantra cirkulerade på 50-60 talet om ”Sverige som världens bäst klädda land”. Detta skulle spegla den höga kvaliteten på Sverige-producerade klädesplagg under den tiden, säger Emma Severinsson.

Mode och stil kan alltså fungera för att skapa föreställningar om nationell identitet, även om mode idag är mer globaliserat. Influencers från hela världen påverkar trendcykeln kontinuerligt även om geografiska platser ibland får ge namn åt vissa stilar.

Individualism och subkulturer

– Idag pratar vi ju om att det inte finns subkulturer på samma sätt som det gjorde, säg på 80-talet. Detta på grund av att vi idag lever i en globaliserad värld där sociala medier ger oss ett stort utbud av olika stilar, berättar Severinsson.

Idag lever vi i ett extremt konsumtionssamhälle med stort fokus på individualism. Det är individen, och dennes personliga varumärke som står i centrum. Det har aldrig varit så lätt att köpa kläder som idag. Alla dessa möjligheter

att köpa mer har satt högre krav på oss och vårt utseende och vår förmåga att hålla oss ajour med de nya trenderna.

– Det finns en dubbelhet i det hela. Å ena sidan går modet snabbare nu än någonsin, å andra sidan finns det så många samexisterande trender så att det knappt går att bli omodern. Det finns så många individuella stilar. Vi har stora trender, men i detta vimlet av trender så finns det ett större utrymme för individuell kreativitet, avslutar Emma Severinsson.

Dåtidens subkulturer knöts samman av att man hade gemensam musik, klädstil, och politiska värderingar. Men idag är inte detta lika framträdande, i och med sociala medier finns det större möjlighet att uttrycka olika stilar och intressen. Men vem vet, kanske pendeln svänger tillbaka igen, och framtidens mode återfår sin mer kollektiva prägel.

Vad gör en modeforskare?

Samhälleliga förändringar

Forskare i modevetenskap använder ofta mode för att förstå samhällelliga förändringar eller fenomen. Det kan handla om föreställningar om klass, genus eller nationalitet.

Konsumtion

Modeforskare intresserar sig bland annat för konsumtionsmönster. Modebranchen är därför av intresse. Ofta ligger fokus på arbetsförhållanden, hållbarhet eller förändrade praktiker.

Då och nu

Inom fältet modevetenskap studeras både historiska och nutida fenomen relaterat till mode och kläder.

KÄLLA: EMMA SEVERINSSON

Fördomsguiden

Det är lätt att få intrycket att alla studenter i Lund klär sig likadant när man rör sig på stadens gator. Den uppmärksamma vet dock att det finns vissa subtila skillnader mellan olika slags studenter. Lundagårds Mimosa Lu har analyserat vilken stil som tillhör vilken fakultet.

TEXT MIMOSA LU

ILLUSTRATIONER ELLEN GEMBACK

JURIDISKA FAKULTETEN

Klockan åtta på morgonen är håret alltid perfekt stylat. Kaffemuggen fungerar som en accessoar och stilen lutar åt “classy” och “old money”. Kostymbyxor, skjortor och kavajer är självklara inslag och färgpaletten håller sig tryggt inom svart, vitt och beige. När det är dags för något nytt kan det bli allt från manchester till ärmlösa polotröjor, mörka vida jeans eller ett par välpressade chinos.

Eleganta guldsmycken och lagboksväskan med “Juridiska fakulteten” övertydligt tryckt på framsidan bärs stolt som en statussymbol i hela Lund. Kort sagt: juriststudenterna är alltid snygga och välklädda, även när de “bara” ska tentaplugga.

HUMANISTISKA OCH TEOLOGISKA FAKULTETERNA

Sofistikerat blir ledordet för hur dessa studenter klär sig. Polotröjor, koftor och skjortor kombineras med vida byxor och chinos. Röda och blåa scarfar knyts med självklar elegans och baskern balanseras precist på huvudet. Denna fakultet kan definitivt lära dig att styla accessoarer som om det vore en konstform.

Färgerna lutar sig åt jordnära toner: beige, brunt och dova pasteller. För att transportera sina tunga böcker har de ofta stora tygkassar eller axelväskor i läder. I slutändan är deras klädstil kanske lite “basic”, men oftast finns det en liten detalj i deras outfit som gör att de sticker ut.

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

Den mest typiska samhällsvetaren är experimentell och varierande i sin stil. Second-hand-fynd som ska ge intryck av att vara “street” eller “preppy” blandas med snygga jackor, unika statement-väskor samt skor som ser lite för obekväma ut för att gå i.

Tygpåsar och axelväskor bärs alltid, ofta fler på samma gång. Stora glasögon utan styrka, karbinhakar i byxorna och halsband med stora hängsmycken ger looken det lilla extra. Färgpaletten rör sig från mörkrött till naturtoner till helsvart. Det viktigaste är att se smart ut och skapa en stil som märks, utan att bli teatralisk.

KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN

Det säger sig självt: studenterna på konstnärliga fakulteten är bland de bäst klädda i Lund. Deras stil är unik eftersom varje plagg är ett statement, allt från DIY till vintage-skatter. Färgerna och mönstren varierar vilt i halvt fungerande kombinationer. Oftast ser de bohemiska ut men ibland balanserar de på gränsen till ofräscha.

Mjukiskläder kan bäras till repetition eller ateljén, men oftast ser vi dem i boots och loafers, kjolar och vida byxor, med vågat smink och häftiga örhängen som sätter pricken över i:et. Kanske är det inte tilltalande för alla, men den konstnärliga känslan går inte att förneka.

MEDICINSKA FAKULTETEN

Medicinska fakultetens studenter faller på den sämre sidan av modeskalan. Det blir ofta färgglatt i udda kombinationer, med mönster som kan göra en lätt illamående om man kollar för länge. Stickade västar och stilrena toppar dyker upp här och där, oftast med träningsskor för den ultimata “praktik möter joggingtur”-looken.

När de väl klär upp sig har slipsarna fula mönster eller figurer, blusarna är en smula gammaldags och strumpbyxorna har ibland ett hål eller två. Allt som allt: sporadiskt genomtänkt, men det viktiga är att vara funktionell och

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

Naturvetare är inte kända för koordinerade outfits. Men LUNA-kårens färgglada labbrockar lyfter åtminstone de annars alldagliga plaggen. T-shirts, bekväma hoodies och blåa jeans blandas hejvilt med neonfärger och ränder som tyvärr inte alltid fungerar.

Ryggsäcken är alltid proppfull med böcker, en gigantisk vattenflaska och för många snacks. Håret sitter i tofs eller en välgjord fläta, och på fötterna finns alltid bekväma skor. Resultatet blir en stil som kan verka ovårdad, kanske lite ofräsch och kaotisk. En typisk naturvetare är praktisk, oberörd och helt fokuserad på experiment, inte på mode.

EKONOMIHÖGSKOLAN

På Ekonomihögskolan är studenterna hårvax- och hårspraystillverkarnas allra bästa kunder. De svarta yttervästarna och khakigröna bomberjackorna, tillsammans med portföljer och handväskor, gör ekonomer till ledare av den skandinaviska stilen. På väg till föreläsningen är man oftast klädd efter helt fel väder, vilket gör att datorväskan används som ett exklusivt regnskydd.

Färgpaletten till deras märkeskläder är strikt: marinblått, mörkgrönt, grått och svart. Uggs och mocka kombinerar man med en starkt doftande Hugo Boss parfym och en Macbook som självklar accessoar. Det finns inget som riktigt sticker ut, men enhetligt är det åtminstone.

Kanske är det ljusrörsbelysningen eller bunkerkänslan i byggnaderna som sätter stilen, men LTH-studenterna är knappast kända för sin modekänsla. Förutom sina ofräscha overaller består uniformen oftast av slitna grafiska t-shirts, jeans som sitter dåligt och en hoodie som sett bättre dagar.

Den enda accessoaren i sikte är antingen ryggsäcken med sektionsloggan på eller den välkända blåa LTH-axelväskan. Men i det stora hela är det svettlukten, det ständigt rufsiga håret och känslan av “jag vaknade precis” som gör LTH-studenten mest igenkännlig.

Att vara eller inte vara cool

Status, stil och smak – alla vill vi vara coola. Andrea von Essen gör nedslag i historien och empirin för att förstå den svårfångade coolhetens sociala och populärkulturella kraft.

TEXT ANDREA VON ESSEN

Det är med ömsom värme, ömsom förfäran som man minns sina tonår – ibland med tacksamhet för att man har glömt det mesta, ibland med sorg över att minnet sviker en. Denna tudelade inställning till en så avgörande fas(a) i livet kan sannolikt härledas till smärtan och förvirringen i blivandet av och den ökande medvetenheten om jaget i relation till omvärlden.

MEN NU HAR en av ungdomens stora frågor äntligen fått ett svar. Inte “vem är jag?” – att finna svaret på det är en sisyfosuppgift vi fortsatt får ta itu med på egen hand. Däremot har en internationell forskningsgrupp kunnat slå fast vad det är som gör att någon anses vara cool.

I den akademiska litteraturen råder konsensus kring att coolhet definieras av betraktaren. Det coola är en social konstruktion, helt enkelt. Genom tusentals intervjuer världen över kunde studien “Cool People” identifiera sex utmärkande egenskaper: Coola kids beskrivs universellt som inflytelserika, hedonistiska, äventyrliga, självständiga, öppna och extroverta.

VID FÖRSTA ANBLICK tycks dock något saknas i resultatet. Är inte coolhet, detta hopkok av egenskaper vi behandlar som vore det en modern dygd, något vi även associerar med estetiska och kommersiella val? Var är förklaringen bakom den coola stilen och smaken?

I The Origins of Cool in Postwar America konstaterar Joel Dinerstein att coolhet är ett tidsbundet begrepp – det går inte att reducera till klichéer av tidlös stil eller det samtida kommersialiserade upproret. Redan på 1930-talet började engelskans cool beteckna något mer än sval temperatur. Och likt så mycket annat som präglar populärkulturen kan coolhet spåras tillbaka till den afroamerikanska jazzscenen under mellankrigstiden.

DET VAR EN av jazzens legendarer, saxofonisten Lester Young, som först använde frasen “I’m cool” för att beskriva känslan av att vara avslappnad, behärskad, och det i sin egen stil. I den vardag-

liga formuleringen fanns även en djupare politisk innebörd. Young var en svart man i ett USA präglat av Jim Crow-erans rasism. Dinerstein skriver att Youngs “I’m cool” manifesterade ett motstånd: ”Jag är samlad – i psyke och ande – mot förtryckande sociala krafter.” Konstnärligt kom ordet att beskriva någon med ett särpräglat eget artistiskt uttryck, vilket i sin tur gav ett fullkomligt autentiskt intryck. Tillsammans med Billie Holiday skapade Young en riktning i jazzen – genom nya rytmer och betoningar blev cool en estetisk form i en genre som redan till sin natur motsatte sig konformitet.

la industrier. Det coola har blivit något som internationella företag kan slå mynt på. Genom att införskaffa en läderjacka likt James Dean eller titta på MTV och dricka Pepsi som Cindy Crawford konstruerades coolhet till en produkt redo att köpas. Studien tyder på att det är just den kommersialiserade versionen, snarare än det ursprungliga uttrycket för subkulturellt motstånd, som de sex “coola” egenskaperna associeras med.

Dinerstein menar att det är smältdegeln av sociala behov, färdig produkt och konstnärlig stilbildning som upprätthåller populärkulturens avgörande betydelse för det amerikanska samhället. Och efter en svindlande kulturhistorisk exposé landar The Origins of Cool in Postwar America slutligen i en definition: Sedan sextiotalet har cool varit en undermedveten metod för att forma identitet i moderniteten genom populärkulturen.

Alla bär vi på viljan att höra till.

“COOL STEG UR den västerländska civilisationens aska.” Dinersteins dramatiska formulering syftar till att beskriva hur alla versioner av coolhet uppvärderade individualiteten efter de kollektiva ideologiernas misslyckande. I det kalla krigets kulturella polarisering var coolhet ett uttryck för stoicism, moralisk resignation och samtidigt ett revolutionärt medvetande. Det var en önskan om social förändring som ännu inte var i sikte, ett lågmält motstånd.

Jazzkulturen gjorde cool till en kodex för att orientera sig i det amerikanska samhället. Följsamhet och blind patriotism ersattes av nonchalans, subversiv slang och symboliska gester som antydde outtalade övertygelser. När begreppet spreds bortom subkulturen till arbetarklassmännen och de franska existentialisterna på fyrtiotalet var dess innebörd motsatsen till en vanlig samtida definition: pretentiös stil, ytligt uppror eller trendig konsumtion.

BEGREPPET HAR DÄRMED lyckats med konststycket att överbrygga såväl språk- som kulturbarriärer, vilket även Cool People-studien illustrerar. Föga förvånande återfinns förklaringen till dess genomslag i musikens, filmens och modets globa-

Formen det coola tar förkroppsligar omedvetna och outtalade känslomässiga behov som ännu inte har nått unga människors medvetande. Enligt Dinerstein har varje generation ikoner som uppenbarar sig och skapar nya strategier för individualitet. På femtiotalet var det Marlon Brando och Elvis, Dylan och Hendrix på sextiotalet och Madonna och Prince under åttiotalet.

ATT DET INTE råder konsensus kring exakt vad som är “coolt” måste vara en av anledningarna till begreppets livskraft. Genom att fungera som en symbolisk matris över attityder och stämningar är det både abstrakt och flexibelt nog för att varje generation ska kunna ge begreppet nya lager av betydelse.

Det är inte konstigt att “coolhet” upptar en så central plats i tankarna på ungdomar och ängsliga själar, medvetet som undermedvetet. Alla bär vi på viljan att höra till. Genom det coola kan vi orientera och positionera oss socialt. Och trots att begreppet sedan länge kommersialiserats anser Dinerstein att spår av den ursprungliga myten består. Kvar finns diffusa föreställningar om karisma, stil, integritet och originalitet. Med andra ord, motsatsen till slentrianmässig konformism och anpassning efter något ideal. För ingen vill väl bli anklagad för att “spela cool”? I identitetsskapandets paradoxala jakt på coolhet är Jemima Kirkes råd till internets osäkra unga kvinnor därmed icke att förglömma: I think you guys might be thinking about yourselves too much.

Fruktsallad & sexskandal Månaden som gått:

September serverar oss kondisbitar, kändisskvaller och en kanon. Lundagårds Molly Fornell summerar månadens höjdpunkter.

Låtsatsfrukter

Än en gång dyker den där mangon upp. Krisp! Inuti är mousse och fruktkompott. Mangon dyker upp igen och igen. Därefter ett hallon. En kokosnöt. Ett blåbär. En persika. I slutet av dagen är mitt flöde en enda fruktsallad. Hysteri bryter ut över dessa låtsatsfrukter: “Trompe l’œil”, eller lurar-ögat-bakelser. Folk vallfärdar flera mil till konditoriet för att få sin substitut-citron. Bakelserna är det inget fel på, de gynnar småföretagare och är säkert goda. Fast de har också något gemensamt med både labubus och dubaichoklad: Det är en tik-toktrend. Populariteten är blixtsnabb och hysterisk. Ändå känns entusiasmen lika artificiell som algoritmen som tog köarna dit: Köar alla innan klockan åtta för att de verkligen vill smaka? Det känns som att kondisbiten inte är en fråga om njutning, utan en biljett till gemenskapen i flödet. Ännu en konsumtionshets – utan brinnande klädberg, men ändå med i drevet. När SVT:s reporter tuggar och säger ”det både ser ut som en persika, och smakar som en persika!”, vill jag skrika: Ät en riktig persika i stället! Det är mycket billigare –och utan kö.

Kanonbra?

Den mytomspunna kulturkanonen blev presenterad och floppen var ett faktum. Den ska vara “ett levande och användbart verktyg för bildning, gemenskap och inkludering” och syftet är att svensk kultur ska bli tillgänglig för fler. Ändå är kulturkanon motsatsen till levande och tillgänglig. Dikten Skulle jag sörja, då vore jag tokot ringer knappast en klocka hos de flesta. “Var är ABBA?”, skriker folket. Var är vår älskade, sönderspelade Dancing Queen? Kulturkanon må ha samma stavning som skjutkanonen, men mer skiljer dem åt än bara uttalet. Kulturkanonens krut räcker knappt till en kvardröjande smäll – och det enda som skjuts iväg är kritik mot den själv. Inte minst för att endast 21 upphovspersoner är kvinnor, jämfört med 69 män. Flera alternativa kanon

dök upp på sociala medier, däribland på Miljöpartiets instagram. Torkskåpet, sjörapporten, stjärtlappen, baddaren, spökboll och tacohyllan på Ica. Listan får mig att svälla av lycka – igenkänningen är total. Om kulturkanonen ska finnas måste några av verken vara här bland oss, och inte bara i arkivkällaren. Sverige är både Kallocain och Gunry-tvål.

Jolene, Jolene gånger 90

En mer känd otrohetslåt än Dolly Partons Jolene finns knappt. ”Jolene, Jolene, Jolene, Jolene. I’m begging of you, please don’t take my man”. Julia Dufvenius fick inte chansen att böna och be, för hon visste ingenting. Under sena kvällar träffade hennes man Christopher Wollter flera Jolene – omkring 90 gånger. I Skavlans premiäravsnitt pratar skådespelarparet för första gången om sitt äktenskap. Christopher Wollter berättar i intervjun om sexmissbruket och otroheten som varade i tio år. Efteråt haglar kommentarer om skandalen. Krönikörer klättrar på varandra för att få sista ordet. Rubrikerna osar skvallerblaska, men jag fastnar ändå. Jag sjunker ner i tidningsträsket och blir fundersam. Inte om Christopher Wollters knull i kulisserna var okej – utan om scenen runt omkring. Paret har skrivit en biografi om otrohetsskandalen och den kommande bokturnén är värd miljoner. De sitter i Skavlan på bästa sändningstid, och efteråt skallrar mediehusen. Tragedin blir samtidigt en del av en publicistisk pengamaskin. Jag undrar: säljer de ut sig själva för applåder och en saftig check? Eller är berättandet bara frispråkigt och modigt? Oavsett är det tydligt att gränserna mellan det privata och offentliga alltmer suddas ut, vilket många gånger kan vara bra. Det bryter tabu och svåra ämnen lyfts. Samtidigt avgör makt och resurser vem som kan göra sitt liv till offentlig underhållning – och vem som riskerar att bli exploaterad. Finns det risk att personlig integritet ofrivilligt offras för pengar och klick? Alla har inte samma förutsättningar som Dufvenius och Wollter.

Disco och disstracks

Förra årets hitsingel ”Espresso” och det följande albumet Short n’ Sweet gjorde Sabrina Carpenter till en internationell popstjärna. När hon tillkännagav sitt nya album Man’s Best Friend i somras blev albumomslaget en kontrovers. Nu är skivan här, men frågan är om omslaget och musiken håller måttet.

TEXT KAYLA DAHLBERG PIMENTEL

Albumets första låt ”Manchild” är den enda singeln som släppts i förväg. Det är en popdänga med inslag av banjoplock som får tankarna att vandra till countrymusik och den amerikanska södern. Redan här visar Carpenter prov på den slags låttexter som hon kommit att förknippas med – ibland klyftigt allegoriska, ibland rättframt ärliga, men alltid framförda med glimten i ögat och en stor dos självironi. Den följande låten “Tears” är med sina discotrummor och sin refräng i klassisk Carpenter-stil albumets klart bästa låt! Jag går och nynnar på den i flera dagar efteråt.

MEN SEDAN HÄNDER det något. Tempot dras ner och tonen förändras helt. ”My Man on Willpower” är inte jätteintressant musikaliskt men desto roligare textmässigt. Låten handlar om en naiv flickvän vars pojkvän tappat intresset. Popballaden ”Sugar Talking” handlar om att vara less på tomma ord och brutna löften från en partner. Även ”We Almost Broke Up Again Last Night” är en sorgsen låt. Igenkänningsfaktorn på dessa låtar är hög, men musiken gör inget större intryck och jag har svårt att skilja låtarna åt vid första lyssning.

”Nobody’s Son” är ett slags diss track med syntslingor som flirtar med åttiotalet. ”That boy is corrupt / Could you raise him to love me, maybe? / He sure fucked me up / And yes I’m talkin’ ’bout your baby”, sjunger Carpenter och riktar sig till en föredetta pojkväns mamma. Det är inte svårt att föreställa sig att låten kommer skriksjungas på bilturer och tjejkvällar runt om i världen. ”Never Getting Laid” handlar om att inte känna sig arg men att ändå komma på sig själv med att önska någon otur. Ni som växte

upp när Timbuktus ”Resten av ditt liv” gick varm på radio vet precis vilken typ av text det rör sig om (i övrigt finns inga likheter med allas vår favorit-lundason). Egentligen är det inget fel på dessa låtar, men de fångar inte heller mitt intresse på det sätt jag hade önskat. Åtminstone inte till en början.

MOT SLUTET FÅR albumet dock en nytändning! ”When Did You Get Hot?” har ett sound som låter som om Spice Girls och Rihanna fått ett kärleksbarn. ”Don’t Worry I’ll Make You Worry” är tyvärr ännu en långsam låt som inte får mig att känna något särskilt, men det gör inte så mycket eftersom den är instoppad mellan några riktiga bangers. Skivans näst sista låt, ”House Tour”, låter som vore den hämtad ur åttio- och nittiotalens sockersöta syntpop. Den hade platsat perfekt som soundtrack till Barbiefilmen, om filmen bara kommit ut några år senare. Albumet slutar med flaggan i topp; ”Goodbye”

är inte bara en klyftig titel på skivans sista spår utan också en riktig discodänga som påminner så mycket om ABBA att det spritter i kroppen. Vad gäller skivomslaget är det i min mening alldeles fenomenalt. Bilden är snyggt komponerad och fångar uppmärksamhet samtidigt som det ringar in skivans centrala teman: dejting, relationer och sex.

PÅ DET STORA hela är alltså Man’s Best Friend ett bra popalbum som bjuder på fängslande melodier och en genreöverskridande lekfullhet. Ju mer jag lyssnar på skivan desto mer tycker jag om den. Inte desto mindre hade jag önskat mig fler ordentliga popdängor, den typ av musik som man inte kan sluta lyssna på och som gjort Sabrina Carpenter världsberömd. Man’s Best Friend är onekligen hennes försök att utveckla sitt artistskap. Det funkar helt okej och det är tydligt att hon är något på spåren, men min gissning är att nästa album kommer vara ännu lite skarpare.

MUSIK

Sabrina Carpenter Man’s Best Friend 29-08-2025 Island Records

Den kontroversiella sångerskan Sabrina Carpenter gör humoristisk pop med igenkänningsfaktor

Kulturredaktionen väljer:

Trendspaning

Studenter har i alla tider varit trendsättare inom allt från mode och souvenier till fest och kultur. Lundagårds kulturredaktion har siat in i framtiden och delar nu med sig av sina spaningar om kommande trender.

LUNDS LABUBU

Labubu-trenden verkar inte ha nått Lunds studenter, om inte på ett ironiskt sätt. Vi är dock långt ifrån befriade från statusfixering och konsumtionssamhället, så vad är vår Labubu? Kanske något krimskrams från Frankrike hellre än Kina. Själv har jag märkt att både jag och andra samlar på vykorten man kan plocka på sig utanför toaletten på Inferno. Snacka om limited edition.

SÖMNBRIST-CHIC

Det självklara tillägget i din nattliga rutin och allas vår kognitiva skoluniform. Romantisera ringarna under ögonen och dominera småpratet utanför föreläsningssalarna genom att byta ut din övriga personlighet mot en kronisk trötthet. Tillkännage den varje morgon via en stilfull suck.

MORMORS KOFTA

Just nu producerar jag oupphörligt socka efter socka. Unga tjejers intresse för att sticka knyter an till många ideologiska strömningar i samhället. Själv vill jag bara äga kläder som min mormors bruna kofta, som hållit sedan sextiotalet. Så som världen ser ut idag kommer det nog inte bara vara jag som ärver mormors kofta framöver.

WORDLE SIREN

Wordle är ett måste för aspirerande office sirens. Vem behöver en tajt kjol när du kan ge ett lika professionellt som sexigt intryck via skräddarsydda gissningar och en hårt snörd lojalitet gentemot din streak? Som bonus kan du också utveckla ett elegant överlägsenhetskomplex när New York Times hemsida blir din webbläsares första förslag efter att du tryckt in bokstaven W i sökfältet.

BÖRSKRASHCORE

En vis poet sa en gång “Ain´t got no money in my pocket but I’m already here”. Recession pop uppstod efter börskraschen 2008. När vi nu möter samma ekonomiska verklighet väntar jag mig studenter med Keshas Tik tokmentalitet. Kläderna kommer att vara billigare, beteendet vildare, och maten onyttigare.

ENERGIDRYCK Y2K

Multifunktionell, dekorativ och lätt viktig, den perfekta accessoaren till din ovan nämnda sömnighet. Utsmycka dig i samma nostalgi som spätt på Y2K-modet genom en personlig regression till högsta diets statussymboler. Välj burk baserat på vad som matchar dina kläders färgtema för dagen eller förbli ohälsosamt fäst vid den första du provat som inte smakade radioaktiv tuttifruttimix.

PEPLUM 2.0

Nu har peplumtoppen fyllt 25 år och kvalar in som vintage. Den smyger sig därmed tillbaka in i garderoben och påminner mig om sist jag bar den: femton år gammal och klädd som en kontorskvinna. Som tur är matchar vi den inte längre med ugglor och stora halsband, utan med vida jeans och ballerinaskor.

LUNDATREND

Mikrotrenderna är äntligen döda. I Lund byts TikTok-hysteri mot den eviga Lunda-stilen: pragmatisk, naturnära, bekväm. Vida jeans, oversized skjortor och Birkenstocks. Vi var först, världen börjar bara komma ikapp. Att snacka mode i en stad där strumpor i sandaler är okej känns märkligt, men nu får Lunda-stilen sin revansch.

PRAKTISKA LAGER

Layering deluxe är ett måste i en stad där man kan uppleva årets alla årstider på en dag. Hobo-bagen i brunt, eller tygpåsen med politiskt budskap blir därför ett måste. Det ska finnas plats för både tjocktröjan och paraplyet när solen plötsligt bestämmer sig för att kika fram. En accessoar som är lika praktisk som den är ett statement.

MOLLY ÅKEBRAND

ELLA KULLGREN

BEA LIGNELL

Lunds universitets studentkårer

Regeringen vill tysta studenter

Det finns beslut som luktar kortsiktighet, och så finns det beslut som rentav luktar dumhet. Regeringens förslag att skära ner statsbidraget till studentkårerna med en tredjedel hamnar i båda kategorierna. I budgetpropositionen för ”hårt arbetande människor” sparar regeringen 20 miljoner på studentinflytande, motsvarande 0,0014 procent av budgeten. Politiken riskerar samtidigt att slå undan benen för hela systemet som ska garantera kvalitet i högre utbildning.

Sedan kravet på att vara med i en studentkår avskaffades 2010 har staten lovat att stötta studentinflytandet. Utredningen Studentinflytande och kvalitet (SOU 2008:11) som låg bakom reformen föreslog 310 kronor per student i årligt bidrag, men resultatet blev knappa hundralappen. Nu vill regeringen genomföra en sänkning till den lägsta nivån någonsin.

UNIVERSITETENS UPPGIFT ÄR att bygga kunskap och framtidens kompetens. Utan studentinflytande finns ingen garanti för att utbildningen håller måttet: kursplaner måste uppdateras, pedagogiken utvecklas och kopplingen till arbetsmarknaden säkras. Nedskärningen kommer att få katastrofala konsekvenser, studentkårerna agerar idag ett viktigt, och nödvändigt skyddsnät för studenter som hamnar i kläm på lärosätena.

Vem ska slå larm när universiteten halkar efter, eller när rättighetslistan bryts? Vem ska se till att studenter får den utbildning de betalar för – i tid, kraft och studieskulder, om inte studentkårerna? Alternativet är att överlåta kvalitetskontrollen till dyra konsulter eller avlägsna myndigheter. Dessa alternativ har inte samma nära kontakt med studenternas vardag, dessutom gör studentkårerna jobbet nästan gratis då stora delar av arbetet är

Vi tar hand om vården – vem tar hand om oss?

SEDAN 1994 HAR statliga myndigheter tvingats leva med ett produktivitetsavdrag: budgeten ska minska med 1-2 procent varje år, och resulterar i mindre och mindre pengar per student.

ideellt. Mer effektivt kan det inte bli. Ändå väljer regeringen att strypa resurserna.

KONSEKVENSERNA AV STUDENTKÅRERNAS kroniska underfinansiering är redan synliga. Studenttidningarna, som ofta av historiska band ägs av studentkårerna, har lagts ner i både Stockholm och Göteborg. Lundagård, Sveriges äldsta studenttidning, har tvingats skära ner och står inför en osäker framtid. När studenternas röst tystnar försvinner en viktig granskning av myndigheter som hanterar miljardbelopp i offentliga medel. I en tid av global demokratisk tillbakagång är det viktigare än någonsin med studentrösten som försvarar den akademiska friheten och demokratin.

Det sägs ofta att Sverige ska vara en kunskapsnation. En kunskapsnation byggs inte genom att tysta studenterna, försvaga universitetens självständighet och urholka utbildningarnas relevans. Att spara in på studentkårerna är ansvarslöst och ett direkt hot mot studenter, universiteten och samhället.

ATT REGERINGEN ÄVENTYRAR Sveriges framtid över vad som i budgeten inte motsvarar mer än riksdagens kaffepengar är rakt av farligt. Det är dags att säkra långsiktig finansiering till studentkårerna, för kvaliteten, för demokratin och för den akademiska friheten.

LUS SPARKAR: Regeringen

LUS KRAMAR: En budget för hårt arbetande studentorganisationer

TEO HOUMANN, ORDFÖRANDE LUS ELLIOT BORGSTRAND, VICE ORDFÖRANDE LUS

För den medicinska fakulteten har det fått allvarliga följder. Våra största utbildningar, läkarprogrammet och sjuksköterskeprogrammet, har sedan 1995 tappat 40 respektive 33 procent i ersättning. De övriga medicin – och vårdutbildningarna har snarlika siffror. Det som en gång kallades effektivisering har i praktiken blivit en systematisk nedmontering av resurser och kvalitet.

UNIVERSITETSUTBILDNINGAR KAN inte effektiviseras i all oändlighet. För att behålla kvalitet krävs forskning, utveckling och praktisk träning – arbete som kostar. Utöver den minskade budgeten, urholkas resurserna ytterligare av ökade hyror, byråkrati och inflation. När regeringen svarar med ännu mer nedskärningar krävs det inte en matematiker för att förstå att ekvationen är ohållbar. Att utbilda framtidens vårdpersonal må vara resurskrävande, men helt nödvändigt för samhället.

Konsekvenserna syns redan: färre undervisningstimmar, fler digitala lärmoment och minskad praktik. Små program drabbas först, men i förlängningen hotas hela utbildningsutbudet. Medicinska fakulteten är inget undantag, och framtiden ser dyster ut.

SAMHÄLLETS BEHOV AV vårdpersonal minskar inte – det växer. Resurserna till utbildning måste följa efter. Regeringen måste ta sitt ansvar, och stoppa urholkningen innan den svenska vården står utan kompetent personal!

Ansök nu till utbytesstudier under 2026–2027!

Ge din utbildning en internationell spets och samla erfarenheter som gör skillnad –både i din karriär och för dig som person. Som student vid Lunds universitet har du chansen att läsa en termin eller ett år vid något av våra 600 partneruniversitet världen över. Du kan ta med dig ditt studiemedel och ansöka om stipendium för att täcka extrakostnader.

Välj bland ett stort utbud av kurser på engelska och möt nya vänner från hela världen – oavsett vart du åker. Sista ansökningsdag: 15 november 2025

Info: lu.se/ utbytesstudier

International Opportunities Week 13–16 oktober

International Opportunities Week är en webbinarieserie som presenterar ett brett utbud av internationella möjligheter för studenter vid Lunds universitet.

Låt dig inspireras av andra studenter och få praktiska tips och råd från personal som berättar hur du går till väga.

Du kan välja mellan:

• Skriv ditt examensarbete utomlands med resebidrag

Crafoordska stiftelsens resestipendium

Du kan söka Crafoordska stiftelsens resestipendium för materialinsamling till examens arbete, klinisk placering, verksamhetsförlagd utbildning, praktik eller utbytesstudier utanför EU. Ansökan är öppen 5–25 oktober. Info: lu.se/crafoord- resestipendium

Upplev ett studieår

• Upptäck världen – utan att resa

• Gör praktik utomlands – ge ditt CV en unik profil

• Kortare utbyten – ett snabbt sätt skaffa sig internationell erfarenhet

När? 13, 14, 15 och 16 oktober kl. 17.00–17.45.

Läs mer och anmäl dig till ett eller flera webbinarier:

Stipendium för fältstudier utomlands

Minor Field Studies-stipendiet ger dig möjlighet att göra fältarbete utomlands för examensarbete på kandidat-, magister- eller masternivå. Projektet måste kopplas till en eller flera av Sveriges strategier för utvecklingssamarbete. Ansök 5–25 oktober. Info: lu.se/mfs

vid University of California

Som utbytesstudent har du möjlighet att tillbringa ett år vid ett av USA:s ledande forskningsuniversitet. University of California har nio campus utspridda över hela Kalifornien – alla med sin unika profil och atmosfär.

Ansökningsperioden för utbytesstudier läsåret 2026–2027 är 1–15 november 2025.

Läs mer och ansök på: lu.se/uc

Studievägledning

– drop-in 8–15 oktober

Har du frågor om studier och studieval? Under perioden 8–15 oktober, före sista anmälningsdag för vår terminen 2026, kan du enkelt nå våra allmänna studievägledare via telefon eller Zoom.

Du hittar drop-in-tider och kontaktuppgifter på: lu.se/studievagledning

Har du råkat ut för något?

Lunds universitet vill att alla studenter ska känna sig trygga och säkra under sin studietid. Om du har varit med om något som fått dig att må dåligt, utsatts för kränkningar eller trakasserier, skadat dig i samband med dina studier eller varit nära att skadas är det viktigt att du rapporterar det. På så vis hjälper du universitetet att förebygga olyckor och ohälsa som är kopplade till studierna.

Läs mer om hur du rapporterar händelser:

Testa dig anonymt för hiv och syfilis

Lunds universitet, RFSL Rådgivningen Skåne och Kuratorskollegiet samarbetar för att erbjuda studenter möjlighet att testa sig för hiv och syfilis snabbt, anonymt och gratis.

Tid: 5 november, kl 13.30–17.00 Plats: Kalmar nation, Biskopsgatan 12 i Lund

Det är drop-in, så du behöver inte boka tid i förväg. Testet sker med ett litet blodprov från fingret. Resultatet av testet får du på några minuter.

Info: lu.se/anonymasnabbtest-hiv-och-syfilis

UC Berkeley.

Samtal – ett av våra främsta verktyg

Jag var på Studentafton härförleden. För er som inte vet vad det är kan jag berätta att det är ett studentdrivet, oberoende forum för samtal och debatt. Under de 120 år som Studentafton funnits har hundratals gäster bjudits in och kommit till Lund. Några exempel är drottning Margrethe av Danmark, artisten Diana Ross, författaren och konstnären Tove Jansson, Frankrikes president Emmanuel Macron och samtliga statsministrar sedan Per-Albin Hansson. Det finns mycket som är bra med Studentafton.

Det är lätt att imponeras av de prominenta gästerna, de proffsiga arrangemangen och de enormt skickliga studenterna som råddar alltsammans. Det som jag uppskattar mest är ändå att Studentafton värnar det fria ordet och samtalet som form. Man värjer inte för kontroversiella gäster eller obekväma åsikter och man låter både gästen och publiken komma till tals. Samtidigt värnar man om mötet och försöker skapa utrymme för förklaring, fördjupning och förståelse. Det

som på många sätt utgör grunden för ett akademiskt sammanhang men också för lärandet i sig.

Jag har alltid varit intresserad av samtal både som förhållnings- och arbetssätt. Det kan bero på att jag som sjuksköterska redan tidigt behövde lära mig olika sätt att kommunicera. Men framför allt är jag övertygad om att samtal är ett av våra främsta verktyg. Det kräver såklart att det finns någon att samtala med och någon som vill samtala med en. Den brittiske organisationsforskaren Michael West har skrivit om compassionate (omsorgsfullt, medkännande) ledarskap som ett sätt att få människor och organisationer att utvecklas och nå sina mål. Compassion betyder inte att ledarskapet har kapitulerat eller att allt är inlindat i sockervadd, utan snarare att ledarskapet präglas av ett genuint intresse för människor. West menar att ledarskapet behöver grundas i fyra beteenden. Det första handlar om att lyssna uppmärksamt, det andra om att skapa sig en förståelse för situationen, det tredje om

A university where student life is a standout attraction

Arecently published news item in Lundagård focused on applicants to Lund University. One interesting fact was that 9 out of the 20 degree programmes in Sweden requiring the highest merit rating are offered by Lund University. As Lund University features so prominently on the UHR’s list, it shows we are perceived as a highly attractive choice among the most qualified students.

The number of applicants per place is also increasing among international student groups. Compared with last year, the total number of applicants to international Masters’ programmes increased by about 13% to almost 21,000 – the highest number since tuition fees were introduced in 2011.

A strong factor in prospective students’ deliberations is that Lund University clearly has attractive advantages stemming from

its concentrated and multi-faceted student life. It means that during their time here, students gain not only in-depth subject knowledge but also knowledge and insights from a truly international environment that cannot be measured in credits – a unique learning experience for later life.

The University is to be accessible to all, regardless of background and financial considerations. Lund University is also to strive for very high quality in education and the study environment – quality that justifies our position as a place that attracts the most talented applicants. Our focus on creating an even more enriching study environment concerns subject-specific aspects and especially interdisciplinary collaboration – an area in which we offer particularly good conditions that are not available at all higher education institutions.

A prerequisite for Lund University to achieve this is that it is a place where

att ha ett empatiskt förhållningssätt till de känslor och upplevelser som finns och det fjärde om att därefter fatta de beslut som är bäst för verksamheten. Oavsett beteende förutsätter de olika former av samtal. Det är ett inspirerande sätt att tänka kring ledarskap. Ett universitet behöver många forum där människor med olika perspektiv får möjlighet att framföra sina teser, tid att samtala med varandra men också tar sig tid att lyssna på varandra. Nyfiket, utforskande, respektfullt och kritiskt. Studentafton är ett exempel. Ett riktigt bra sådant.

Jimmie Kristensson Vicerektor

everyone feels welcome – where we treat each other with respect and are willing to understand each other. Last but not least, everything is ultimately based on people wanting to come here to study and develop. So, I would like to say thank you and welcome to all of you who have chosen Lund University. I hope that you thrive here!

Erik Renström

Vice-Chancellor

Filippa Torsvik

Mattias Horrdin

Anders Ådahl

KORSORD

Bokstäverna i de gröna rutorna bildar en tävlingsfras. Skicka in svaret i ett mejl till korsord@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse och en bok från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas den 20 oktober och meddelas via mejl.

HEJ STUDENT!

CARL BOKLUND

Ålder: 28

Från: Karlshamn

Pluggar: Civilingenjör i teknisk matematik

Hur vill du bli uppfattad?

– Jag skulle säga rak, tydlig och trevlig.

Vad tror du att andra har för fördomar om dig?

– Att jag är gammal och mossig nu när jag har varit här i snart tio år.

Finns det några fördomar om hur man klär sig på teknisk matematik?

– Det finns absolut de som lever upp till fördomarna, som är sandaler, höga vita strumpor och shorts året om. Men de brukar lära sig till examen, så det är ju tur det.

Vilket program har sämst klädstil?

– Det måste ju vara vi, ingenjörerna, som klär sig sämst. Men jag skulle aldrig kunna hänga ut någon. Jag säger inte program, men ingenjörerna är inte så duktiga på det.

Hildas halloumimacka med röd curry

Recept: Elin Hilling

Portioner: 3 mackor

Tid: 15 minuter

INGREDIENSER

0,5 dl crème fraiche

1,5 tesked röd currypasta

1 halloumi

6 st cocktailtomater

½ liten rödlök eller 3 cm purjolök

GÖR SÅ HÄR

3 skivor surdegsbröd citronjuice salt

1. Blanda ihop crème fraiche och röd currypasta i en skål. Smaka av med salt och citronjuice.

2. Skiva halloumin i sex skivor och stek på medelhög temperatur tills båda sidor blir gyllene.

3. Skiva tomaterna och löken.

4. Rosta brödet.

5. Bre på den röda currysåsen på brödet. Lägg på tomater, halloumi och toppa med löken.

Tips! Strimla löken istället för att skiva för extra krisp!

Lundagård är ingenting utan sina läsare och många av artiklarna med störst genomslag har kommit ur tips från just läsare. Tveka inte att höra av dig om du känner att det är något som vi borde få veta. Självklart har du rätt att vara anonym.

Studenter lyssnade på Hoppan, tog mig på orden, och levde loppan!

Nu ska ni får höra, vad studenter kan få för sig att göra:

Olaga bartending på fågelbal, Äsh det går bra, inget skvaller lämnar stora sal...

Det har inte framgått att katten går på helg, kakorna hoppades nog att kissen skulle hjälpa till med sälj...

Det är ju synd när relationer krackelerar

Men ge inte upp! Det finns alltid flera! Ny termin, ny partner Det är en av pamparnas postulater!

Lössen agerar au pair, När fifflare spriten förtär, Dessutom blir det lätt fiffel-cest På terminens första fest...

Tre bokstäver på stads-nation i staden –eftertraktad av hela staben?

Och storfifflare lovar: inga landsmän i säng! Men det finns ju andra att förlusta, bakom lås, bom och gobeläng...

Pssst! Tipsa Morrhoppan på morrhoppan@lundagard.

Morrhoppan

Nästa nummer av Lundagård kommer den 6 november.

Har du nyhetstips?

Mejla oss på lundagard@lundagard.se

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund

Adressändring via Ladok

Det senaste från Timbro förlag

Konservatism - kampen för en tradition

Edmund Fawcett

Efter Tidö - Lärdomar från den nya generationen Erik Berg (red.)

Moraliskt kapital

publicerat böcker som behandlar såväl kontroversiella och nya frågor i debatten som de eviga och stora frågorna i idédebatten. utgivning.

Ann Heberlein 30% 30% studentrabatt studentrabatt