Planer och verklighet

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 4 2025

t e h g i l k r e v h c Pl a n e r o

SANT OCH FALSKT I STUDENTLIVET s. 10–11

VAD HÄNDER PÅ BRUNNSHÖG? s. 12–15

STUDENTGUIDE TILL SOMMARLUND s. 16–17

Hembränt, råbiff och dans med Mört-Eva Fredrik Kopsch och Erik Johnson Politiker menar att hela Sverige ska leva, men hur ser egentligen den förda politiken ut? Boken skildrar en resa genom mat-Sverige, med personliga betraktelser, reflektioner över politikens inflytande och såklart: recept!

Kramgoa texter

Hur dansbanden förändrade Sverige PM Nilsson (red) Alla svenskar har en relation till dansbandsmusiken. Men bakom de välkända sångerna och omskrivna artisterna finns en sällan berättad historia om det moderna Sveriges framväxt. Vill man förstå Sverige måste man helt enkelt förstå dansbanden.

Nyckeln utanför dörren

Allt var möjligt

Douglas Thor

Mina år med Jan Stenbeck

Det stormar kring migrationen och integrationen. Kring utanförskapet och de barn som växer upp i något av landets 180 utanförskapsområden, är debatten tystare.

Janerik Larsson När Janerik Larsson först lärde känna Jan Stenbeck var det i rollen som journalist, men på 90-talet blev han som vice vd på Kinnevik en av Stenbecks närmaste medarbetare. Detta är Larssons berättelse inifrån ett av Sveriges mest mytomspunna företagsimperium.

Timbro förlag Följ QR-koden för att se kommande utgivning.

Timbro förlag är en del av tankesmedjan Timbro. I över 40 år har vi gett ut liberala klassiker, översatt internationella tänkare och publicerat böcker som behandlar såväl kontroversiella och nya frågor i debatten som de eviga och stora frågorna i idédebatten.

ledare RÄTTELSER: I artikeln ”Hungerspelens kärna är fortfarande aktuell” stod det att författarbilden på Suzanne Collins tagits av Katie Marie Seniors. Detta stämmer inte, bilden togs i själva verket av Todd Pitt.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning.

Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Elmer Rikner, elmer.rikner@ lundagard.se Redaktör: Isak Aho Nyman, isak.aho-nyman@lundagard.se Webbredaktör: Vera Svahn, vera.svahn@lundagard.se Fotochef: Laura Lyall Folkman, fotografi@lundagard.se Illustrationschef: Stina Jonsson, illustration@lundagard.se Redaktion: Andrea von Essen, Elisabeth Tham, Marius Lyckå, Thea Sandin, Emmy Odeskog, Laura Lyall Folkman, Stina Jonsson.

Medarbetare detta nummer: Aino Agné, Isak Aho Nyman, Vera Svahn, Elmer Rikner, Elisabeth Tham, Laura Lyall Folkman, Joen Myrén, Tova Lundin Mylläri, Selma Rosenfeld, Laura Fodor, Ellen Gemback, Oskar Gustavsson Klingenstierna, Elin Hilling, Daniela Vásquez Astudillo, Solveig Nycander, Emmy Odeskog, Idun Andersson Lindblad, Sixten Ferring Houltz, Thea Sandin, Malva Bergvall, Ida Hein Olsson, Tekla Svensson, Andrea Aram.

För annonsering: annons@lundagard.se Omslag: Aino Agné.

Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 400 kr/år, kontakta isak.aho-nyman@lundagard.se Studentprenumeration 240 kr/år.

Adressändring: Genom Ladok.

Tryck: Stibo Complete.

Distribution: CityMail.

Pressläggning: 26 maj 2025.

Deadline: Nr 4:2025 16 maj. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre ändringar i inskickat material.

Upplaga: 31 868.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Skriv ditt namn på din brevlåda.

Anställda hänvisas till att kontakta Lucat, där man kan starta och avsluta sin prenumeration.

Om du har gjort ovanstående, kontakta CityMail.

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

Isak Aho Nyman, Vera Svahn och Elmer Rikner:

Nu är det dags att gå vidare

Q

ILLUSTRATION IDUN ANDERSSON LINDBLAD

De senaste två årens redaktörer tackar för sig och sticker.

T

vå år har gått. Det är dags för oss tre att säga hejdå: till Lundagård, till studentjournalistiken och till er läsare. Vilka år det har varit. Vi har sett Lund från insidan och utsidan. Emmanuel Macron, tältläger, kokainfynd, dåliga ostron, Nobelpris, EUval, USA-val. Och vi har försökt vara där – med örat mot marken, pennan i handen och alltid ett visst mått av självdistans.

Men det hade kunnat sluta annorlunda.

För fem år sedan, när Lundagårds 100-årsjubileum ställdes in på grund av pandemin, släpptes boken Men Lundagård lever. En hoppfull, men också lite syrlig titel, som påminde om att tidningen överlevt både det ena och det andra. När vi tillträdde som redaktörer var det dock tydligt att hoten mot tidningens framtid inte tillhörde historien. De ekonomiska hoten var här, nu.

REDAN NÄR VI klev på jobbet blev stod det klart att Lundagårds ekonomi var allt annat än robust. Under våra två år i tornet har situationen gått från illa till ännu värre. I en lågkonjunktur stiger priserna i alla led, allt från tryckerikostnader till priset för att skicka ut tidningen till studenternas brevlådor har tickat uppåt.

Samtidigt har färre företag och organisationer råd att köpa annonsplats i tidningen, eftersom även deras budgetar stramas åt.

I ett krismöte under slutet av vårt första år blev det tydligt att kalkylen inte gick ihop: Utgifterna skenade medan intäkterna sinade.

Vi drog till slut in utdelningen till studenternas brevlådor för årets två första nummer. Då märkte vi något. Plötsligt hörde folk av sig. Frågade vad som hänt.

Undrade vart vi tagit vägen.

Lundagård är en institution som är både skör och oumbärlig. När papperstidningen uteblir, när texterna blir färre, när gräv prioriteras bort till förmån för att rädda kärnverksamheten – då syns det direkt. För här finns inget överskott. Inget skyddsnät. Och ändå lever vi. Än så länge.

FARAN ÄR INTE över – inte för oss, och inte för någon studenttidning i Sverige. På fem år har flera lagts ner eller kraftigt bantats. Men vi tror fortfarande att det här är värt att slåss för. Vi vet att det är det. För det finns få tidningar som är så nära sina läsare som Lundagård är.

Nu lämnar vi över pennan till nya redaktörer med nya idéer, ny energi och samma kärlek till det här märkliga, myllrande studentlivet. De kommer att göra den här tidningen ännu bättre.

Så, till Marius, Smilla och Amanda: Vi hoppas ni får ha det lika konstigt, kul och fantastiskt som vi har haft det. Till er som läst oss, tipsat, hört av er, kritiserat oss, berömt oss eller bara gjort våra korsord – tack. Det är för er Lundagård finns.

Men nu är det faktiskt dags för oss att gå vidare.

Mia Huovilainen

&

Axel Simonsson (Lus)

M

ia Huovilainen och Axel Simonsson har under läsåret 24/25 basat över Lunds universitets studentkårer. Quatten spanar på de två kårpamparna som haft ekonomiskt ansvar för Lundagård det senaste året.

Qkvad: En spökbollsspelare av högsta graden, en Lunda-nepo baby likaså.

Ett vinnarpall med start hos Göteborgen, vars namn förvanskas nästan varje gång.

Genom eftersvall av demos har de seglat, och kryssat mellan både grund och skär.

Men ändå inte heller att förglömma, de håll’t mig flytande och alltid när.

Nu vinkar jag av båd’ Axel och Mia, när ordförandeklubban byter hand.

Lunds kanske allra främsta byråkrater, tar sin plats i föredettingarnas land.

VERA SVAHN, ELMER RIKNER OCH ISAK AHO NYMAN,

redaktörer 2023-2025

LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025 |

3

hänt på webben

Tandemstafetten från start till mål

16 MAJ – FOTOREPORTAGE Från Slottsskogen i Göteborg till Lundagård i Lund – med disco, partybussar och över ett dygn på tandemcykel. Den 9–10 maj var Tandemstafetten 2025 igång. Lundagårds fotograf Neo Wikman var med från första till sista trampet.

FOTO NEO WIKMAN

NYHETER FRÅN WWW.LUNDAGARD.SE 2 MAJ – NYHET

5 MAJ – REPORTAGE

19 MAJ – NYHET

FOTO JUSTINAS SMERTINAS

FOTO AINO AGNÉ

FOTO ISAK AHO NYMAN

Rektorn ”godkänd”

Ölosande turnering

De tar över pennan

Lunds universitets rektor Erik Renström får återigen, för femte året i rad, ”vivat” (godkänt) av studentkårerna för sitt arbete. Men under rektorsuppvaktningen den första maj fick han stöta på motstånd från propalestinska demonstranter, som gjorde sig hörda med kastruller och saxofoner.

Intresset för Brushén Open är större än någonsin. Den traditionsenliga ölkubbsturneringen på Michael Hansens Kollegiums innergård fyller fem år, och bland feststämning och ölhävning ryms även en stenhård kamp om guldet. Lundagårds Hampus Ågren var på plats.

Lundagård har fått tre nya redaktörer för åren 2025-2027. Marius Lyckå och Smilla Sundén Pettersson blir ansvariga för papperstidningen och Amanda Barratt blir ny webbredaktör.

– Det ska bli väldigt, väldigt roligt, säger Marius Lyckå.

4

| LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE

NYHET

Väderdata kan rädda Regattan TEXT VERA SVAHN

Vattennivån i Pölen styrs nu med hjälp av regnprognoser. Målet är färre översvämningar och bättre vattenkvalitet i dammen och den intilliggande sjön Sjön. Men om sjöslaget Regattan kan bli av i år är fortfarande osäkert.

Pölen, den lilla dammen utanför Annexet vid LTH, har fått ett lyft. Från och med nu styrs vattennivån med hjälp av väderprognoser – en lösning som är först i sitt slag i Sverige.

– Det är första gången vi använder väderprognoser för att aktivt styra en dagvattendamm, säger Åsa Hallbergson, projektansvarig på Akademiska hus som förvaltar sjön Sjön, på en pressträff.

Bakom lösningen står Akademiska hus och VA Syd. Det nya systemet bygger på att man, i god tid före väntat regn, kan tömma ut vatten från Pölen till den närliggande sjön Sjön via en styrbar så kallad munkbrunn. På så vis frigörs utrymme i dammen innan skyfallet kommer, vilket minskar trycket på ledningsnätet och motverkar översvämningar.

– Det känsliga i det här kommer vara regnprognosen, hur bra den sitter, säger Hanna Nordlander, projektansvarig på VA Syd. SYSTEMET STYRS AV en dator som får in signaler från en regnmätare och en nivåmätare i Pölen. Datorn kan i sin tur öppna eller stänga en lucka för att reglera vattenflödet mellan Pölen och Sjön. Förhoppningen är att vattnet ska cirkulera bättre, något som i sin tur kan minska övergödning och bromsa tillväxten av vattenväxten andmat.

Under de senaste åren har Sjön dragits med återkommande problem. Hösten 2022 infördes badförbud efter misstänkt förorening där döda fiskar flöt upp till ytan. Sommaren därpå ledde en kraftig algblomning till att det årliga sjöslaget ”Regattan” återigen fick flytta till en annan plats. 2024 blev det tredje året i rad med badförbud, den här gången på grund av höga halter av bajsbakterier till följd av mycket fågelspillning.

– Det här med Sjön och Pölen har väldigt stort symbolvärde här på LTH. Inte minst under nollningen med Regattan som hålls av studenterna, säger Åsa Hallbergson.

VATTENLEDNINGEN SOM FÖRBINDER Pölen och Sjön öppnades i höstas. Det automatstyrda systemet med regnprognoser sattes igång i mars, men på grund av en ovanligt torr vår har det inte prövats i praktiken.

– Vi har haft den lägsta grundvattennivån på nästan 200 år och en jättetorr vår, så vi ser fram emot en vanlig svensk sommar med lite mer regn. Då får vi ökad syresättning och bättre vatten i sjön Sjön, säger Åsa Hallbergson.

– Förhoppningsvis kan vi ha glada nollor som kommer hit efter sommarlovet och håller sin Regatta.

K RÖ N I K A

Molly Fornell: Syrenerna blommar, men jag har ännu inte fått solljus Lundagårds studentlivskrönikör Molly Fornell jonglerar sig igenom maj. Medan spektaklet pågår, rusar hennes favoritmånad förbi. Och värst av allt: Den sociala förmågan har börjat fallera.

Detta är en opinionstext i Lundagård.

Skribenten svarar för åsikter i krönikan.

Kunde maj inte komma hit lite senare?

Maj är årets bästa månad. Boyes tveksamma knoppar har brustit och vädret är ännu inte för varmt för jeans. Lunds vårskrud är så fotogenisk att jag nästan blir generad av att få kalla staden min. För oss som sitter fast i kandidatuppsatser är det också svåruthärdligt. Vardagen är en cirkus, kandidatuppsatsen varvas med studentlivets peak.

BALER, SITTNINGAR, DEJTER och långväga kompisbesök. När magnolian blommat ut och syrenerna tagit vid släpper alla spärrar och festligheterna forsar fritt fram. Våren är en sydeuropeisk frigörelse – det är mingel på gatorna och en öl blir tre.

Jag vill vara mitt bästa jag.

Vem är du då när din sociala förmåga sviktar?

Jag märker det på förfesten, lunchrasterna, i minglet. Groda på groda slinker ur mig, och mitt huvud – fullt av källreferenser – känns tomt på det som verkligen behövs: Socialt flyt.

sad till att vara inomhus. Med kandidatuppsatsen som fotboja krävs inga galler, jag har dåligt samvete så fort jag prioriterar sol över SOL. FÖR DEN SOM inte skriver kandidatuppsats kan jag förklara: Under två månader är du heltidsbarnvakt åt ett synnerligen svårförstått och kräset barn. Sömnbristen slår till efter en natt av grubblande på vad din akademiska avkomma vill ha.

Lund saktar inte ner bara för att du har mycket att göra – då springer staden snarare ännu snabbare. Så du är tvungen att lära din unge till uppsats att gå.

Min sociala förmåga har tagit stryk av bristen på solljus, dålig nackhållning och näringsfattiga middagar. Det är sista terminen på programmet. Ska mina vänner minnas mig såhär?

DÅ GLÖMMER JAG något. Visst hör jag att alla redan är klara med sina uppsatser. Så är det inte alls. Vi är många som har en pluggfotboja på oss: Lidandet är åtminstone kollektivt.

I ljuset av detta – vem orkar bry sig om taffliga konversationer? Idén om att studentlivet kräver skyhög social förmåga känns genast överdriven. Dessutom minns sällan någon annan än jag mina tabbar. Men om du vill ha en trimmad konversatör – bjud in Chat GPT nästa gång.

Maj kommer inte senare. Så jag ALL PLUGGISOLERING HAR gjort mig tar min uppsats i handen och springrostig och min konversationsfärdig- er – för jag ser mållinjen. het har tagit semester när jag behöver den som mest. Synd att jag är förvi-

LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025 |

5

nyheter

Samhällsvetenskapligt centrum skulle stått färdigt i dag – har inte påbörjats Så blev det inte. I dag ligger projektet på is.

Vid tillbyggnader eller större förändringar måste kommunen göra en detaljplan och det krävs en analys av hur natur och kultur kommer att påverkas. Området Paradis är klassat som riksintresse.

För projektet Cesam genomfördes bland annat en arkeologisk förundersökning i mars 2022 med TEXT ELISABETH THAM ”hög ambitionsnivå”, enligt den kulturhistoriska FOTO LAURA LYALL FOLKMAN föreningen Kulturen. Området var på medeltiden plats för en vall och en vallgrav men mycket av Cesam var kronjuvelen i renoveringsprojektet resterna förstördes av bebyggelse på 1800-talet. för samhällsvetarkvarteret Paradis.

I september 2022 antog kommunens byggnads– Vi har ingen självklar mötesplats, så vi ville nämnd detaljplanen. Men då uppstod ett problem. skapa det. Då var tanken att, tillsammans med en renovering av Gamla polikliniken, skapa plats AKTIONSGRUPPER FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD i för bibliotek, lärosalar och studieplatser, säger Lunds kommun (AFSL) motsatte sig detaljplaprojektledaren Robert Holmberg. nen. De menade att placeringen av byggnaden Studenterna skulle inte bara dra nytta av projek- och dess estetik förstörde kulturmiljön. tet, de fick också vara högst delaktiga i planeringen.

– Miljön har så stort värde att man bör vara Dels via workshops och dels i form av represen- försiktig och jobba med den, inte mot den, sa tation i styrgruppen, berättar Robert Holmberg. Thomas Hellquist, arkitekturprofessor och ord– Vi har tittat på Gamla köket där Social- förande för AFSL till Skånska Dagbladet. högskolan finns. Det är en väldigt uppskattad Aktionsgruppen överklagade kommunens studiemiljö. Många studenter tycker om att vara beslut men både mark- och miljödomstolen vid där. Så den har varit en inspiration, säger han.

Växjö tingsrätt och Länsstyrelsen avslog överklagan. Vid överklagande till ännu högre instans PÅ PARKERINGEN MELLAN Gamla polikliniken gavs inget prövningstillstånd. och Gamla barnbördshuset skulle det nya cenMen detta tog tid. Medan man väntade på trumet binda samman de båda byggnaderna. besked renoverades Gamla lungkliniken (slutförd Enligt Lunds universitets lokalförsörjningsplan 2024) och en renovering av Gamla kirurgen inled2020 skulle miljonprojektet stå klart i maj 2025. des. Detaljplanen vann laga kraft först hösten 2024.

I februari 2020 ansökte Akademiska hus om en detaljplan från kommunen för att kunna bygga ett nytt samhällsvetenskapligt centrum (Cesam) i kvarteret Paradis.

I maj 2025 skulle projektet stå klart, men än så länge har inget hänt.

Efter detta avbrott menar Robert Holmberg att projektet med det nya centrumet kan återupptas.

– Vi kommer att tillsammans med Akademiska hus och arkitekterna titta på hur många vi är, hur mycket undervisning vi bedriver och hur många studenter vi har. Vi kommer att titta framåt och sedan på de befintliga byggnader vi har.

– Detta ska ske under hösten och i vinter. Jag tror att vi tidigt 2026 kommer ha en god idé om hur vi ska göra, säger han.

Robert Holmberg tror att det är en bra strategi att ta det lite försiktigt.

– Jag tror att en stor fördel är att vi gör en byggnad i taget. Det innebär att vi gör lagom mycket, och sedan lär vi oss av våra erfarenheter. Vi kan på så sätt också ha koll på kostnaderna, vad som kan vara kostnadsdrivande och hur vi får bra kvalitet.

ROBERT HOLMBERG SKRATTAR lite åt frågan om hur han ser framför sig att det nya centrumet ska bli. Han kan inte säga hur det kommer att se ut, förutom att det är viktigt att bibehålla den unika karaktären som finns i området.

– Det är 1800-talsbyggnader i en park. Och den miljön är vad det ska vara. Det ska kännas bra att komma dit.

Men han återkommer till känslan av en mötesplats.

– Man kan egentligen se kvarteret som en stor byggnad där parken är korridorerna. Och det tycker jag är ganska spännande, säger han.

I dag är området en parkeringsplats. Men i framtiden ska det bli ett studiecentrum för hela Samhällsvetenskapliga fakulteten med bibliotek, lärosalar och studieplatser.

6

| LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

Songsze Wu, Anja Westermann, Nina Klibingat och Berber Bakker, grundare av Instagramkontot ”Sort me baby”.

De vill få studenter att sopsortera – med hjälp av memes Lunds första ”trashfluencers” vill få studenter att sopsortera – med hjälp av memes. Klasskompisarna startade instagramkontot ”Sort me baby” som ett skolprojekt och de tycker att lundastudenterna behöver skärpa sig.

– Memes blir ett starkt språk på internet, säger en av grundarna.

TEXT OCH FOTO JOEN MYRÉN

På instagramsidan blandas information om sopsortering med en ”Winter is coming”-meme. ”We call it trash, but it’s only forgotten matter still worthy of a second life”, står det.

Klasskompisarna på miljö- och hållbarhetsmastern vid Lunds universitet fick idén till projektet efter att ha sett skräpkaoset under förra årets valborgsfirande i Stadsparken. Nu hoppas de kunna få fler lundastudenter att sopsortera.

– Vi älskar att det finns så mycket möjligheter att sopsortera, men man kan behöva hjälp.

Det är inte helt lätt, säger Nina Klibingat, en av grundarna till ”Sort me baby”.

DE FUNDERADE PÅ hur de skulle nå ut till människor och insåg att det man ofta pratar om och som fångar folks intresse är memes. Att likna en brinnande Elmo vid en stackars plastpåse i brännbart kan locka in instagramanvändare till kontot och resten av innehållet.

– Vi vill nå ut med informationen som finns i våra ”did you know”-inlägg och i våra reels, men jag tror att memes är det som engagerar människor och det som får dem att följa vår Instagram, säger Nina Klibingat.

Att ha en lättsam ton hjälper också att prata om ett ämne som inte direkt är en isbrytare.

– Det är ju inte en konversation man vill starta – att säga till sin korrekompis att de har sorterat en förpackning fel, säger Berber Bakker.

TROTS ATT SIDAN knappt har 150 följare har vissa inlägg nått över tusen visningar. Den mest visade reelen är när ”Sort me baby” går runt i stadsparken på valborg för att ta reda på hur bra koll Lunds studenter har på sopsortering. De tycker att lundastudenterna har en hel del att förbättra och tror att problemet både handlar om attityden till sopsortering och att man inte har vanan inne.

– En del bryr sig nog, men har kanske inte så bra kunskap. Sedan finns de som kanske inte källsorterade som små, säger Nina Klibingat.

För många studenter handlar det också om lättja och osäkerhet, tror ”Sort me baby”. Ett mjölkpaket med plastkork riskerar att hamna i brännbart för att man inte orkar sortera det rätt eller tänka efter. En annan orsak till att studenter slarvar är att många studentboenden har gemensam källsortering, och då får det inga konsekvenser för den som sorterar fel, säger Anja Westermann.

Genom projektet har de lärt sig nya saker om sopsortering, som fått dem att förändra sitt eget beteende. En sak som de tror att få har tänkt på är att alla sopor från offentliga papperskorgar bränns. Men även att plast i komposten kan skada maskinerna som tar hand om avfallet.

Finns det något folk ofta slänger fel?

– Bakplåtspapper. Man kan tro att det ska hamna i papper, men det är en av få saker som ska slängas i brännbart, säger Nina Klibingat.

Blir man osäker på hur något ska källsorteras tipsar ”Sort me baby” om webbsidan ”Sopor.nu”, där man kan söka på olika typer av avfall och kolla upp var de ska slängas.

När Lundagård frågar när de senast lade plast i brännbart skruvar vännerna lite på sig.

Sedan kommer ett erkännande.

– Det var nog ett paket yoghurt som hade blivit dåligt. Det var helt enkelt för äckligt, så jag slängde hela i brännbart, säger Anja Westermann.

– Du borde veta bättre! skojar Nina tillbaka.

Skolprojektet som gjorde att de startade sitt instagramkonto avslutas vid terminsslutet. Men Lunds kanske största och enda ”trashfluencers” siktar på att kontot och informationen som finns där ska leva kvar.

– Vi ska kontakta studentboenden och se hur vi kan fortsätta sprida vårt innehåll. En hel del av informationen kan användas igen, säger medgrundaren Songsze Wu. LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025 |

7

föreningen FOTO CARL-JOHAN KULLVING

Studentlivet som tynar bort En av utmaningarna som Stampus står inför är fallande medlemstal.

I det gamla församlingshemmet Helsingborgen på Söder i Helsingborg hittar vi Stampus – studentföreningen som under sina glansdagar hade 2 000 medlemmar, men som i dag inte har fler än 200. Trots stora lokaler, utskott och eldsjälar kämpar föreningen med osynlighet och bristande engagemang.

TEXT TOVA LUNDIN MYLLÄRI

S

FOTO SELMA ROSENFELD

tampus är Helsingborgs enda riktiga studiesociala förening och grundades år 2000 i samband med invigningen av Campus Helsingborg – ett samarbete mellan Lunds universitet och Helsingborgs stad. Sedan dess har Stampus varit navet för studentlivet i staden. I dag, 25 år senare, kämpar de för att hålla föreningen vid liv.

– Hade inte vi funnits så hade det inte funnits något studentliv i Helsingborg, säger Max Lindén, Stampus nyinrättade ordförande.

– Vi vill skapa en hemmafestatmosfär, ett familjärt ställe där man känner sig välkommen och kan vara sig själv.

Lokalen är stor: tre våningar, en innergård, en balsal, ett biljardrum, ett studierum, en 8

| LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025

klubblokal, en bar och ett professionellt kök.

Men det är långt ifrån alla utrymmen som används flitigt och avtalet för Helsingborgen har omförhandlats.

– Det bestämdes nyligen att övervåningen måste hyras ut. Vi behöver få ner hyran och den delen används inte i dag, berättar Max Lindén.

Väl uppe på övervåningen, med stora trappuppgångar och långa korridorer, kommer man in i vad som brukade vara ett studierum. I dag ekar den stora salen tom. Föreningen ser fördelar med att flytta till mindre lokaler, men få alternativ finns tillgängliga.

Stampus hade sina glansdagar 2004 – då hade föreningen 2 000 aktiva medlemmar. Kulturen och intresset var annorlunda då, menar Max Lindén.

– Gick du på Campus Helsingborg så var du med i Stampus, säger han.

– Det var mer självklart och engagemanget var mycket högre.

REDAN INNAN PANDEMIN hade studentföreningens medlemsantal börjat dala. 2016 var ett tufft år med runt 600 medlemmar, men efter covid-19 föll antalat till under 200.

– Mellan 2022 och 2023 sjönk medlemsantalet till oroväckande låga nivåer. Pandemin slog ut allt. Kompetensen kring att arrangera sitt-

ningar, sköta sociala medier, driva ett engagemeng – det gick lite förlorat. Vi har hämtat oss en del, men det tar tid, säger Stampus avgående ordförande Måns Alklint.

De båda ordförandena menar dessutom att de märkt en tydlig åldersskillnad bland studenterna som börjar studera vid Campus Helsingborg nu, jämfört med innan pandemin. Många kommer direkt från gymnasiet utan sabbatsår.

– Att engagera sig i studentlivet verkar inte vara deras första prioritet, säger Max Lindén.

STAMPUS HAR EN mängd olika aktiviteter som anordnas varje vecka. Bland annat finns utskott för fotboll, innebandy, yoga, brädspel och en nystartad orkester. De anordnar även torsdagspubar, sittningar och temafester och driver dessutom Stampus FM – deras egen radiokanal, i samarbete med Sveriges studentradio.

– Även om vi, i jämförelse med Lund, inte är jättemånga personer så händer det saker flera gånger i veckan, säger Max Lindén.

– Men det är väldigt olika beroende på när det är, och det är mycket känsligare här än vad det är i Lund. Här blir det mer påtagligt om det är tentaperiod, då går engagemanget ner till i princip noll, säger Måns Alklint.

När man kliver in på Helsingborgen är baren det första man ser. Längs med fönstrena står

LÄS MER OM STUDENTLIVET PÅ LUNDAGARD.SE

Max Lindén (t.v.) och Måns Åklint (t.h.)

Föreningen driver en bar…

”

Det är få som vill åka från Lund till Helsingborg för en pubkväll.

…samt studentradiostationen Stampus FM.

långbord för hungriga lunchgäster och i taket svajar norska flaggor från Stampus 17 maj-firande. På väggarna hänger foton på föreningens medlemmar.

Trots sin inbjudande atmosfär är det få som vet att föreningen ens existerar.

– Jag har pratat med helsingborgare som inte ens vet att Campus Helsingborg finns, säger Måns Alklint.

Om man inte besöker campus eller från början är involverad i Helsingborgs studentliv blir det svårt att känna till studentföreningen Stampus. Problemet gäller inte bara allmänheten, föreningen har även haft problem att få ut information genom universitetet.

– Vi samarbetar mycket med Helsingborgs stad, men mycket som involverar studentlivet sprids fortfarande bara genom rykten. Vi pratar mycket med Campus Helsingborg om att Instagram och Facebook inte räcker längre, säger Måns Åklint.

TRÄD OCH BUSKAR täcker stora delar av framsidan och som förbipasserande är det svårt att orientera sig. Det finns inga skyltar och egentligen inte särskilt mycket annat som tyder på att huset skulle vara en samlingsplats för festglada studenter.

– Om man går utanför vår lokal är det ju inte heller tydligt att det är en studentbyggnad. Det

är väldigt få saker som pekar på att det händer roliga grejer här, fyller Max Lindén i.

– Det tycker vi är synd.

Stampus började mötas på en sushirestaurang, flyttade sedan till Konsul Perssons villa år 2003 och hamnade till slut i Helsingborgen år 2016. Byggnaden ligger nära både campus och flera studentbostäder – ett medvetet val från kommunens håll.

– Helsingborgs stad har valt att bygga studentlivet på Söder. Det är här campus ligger och det är här de flesta studentbostäderna finns, säger Max Lindén.

KOMMUNEN ÄR EN av föreningens största supportrar. De hjälper till med subventionerad hyra, möbler, renoveringar och allmän skötsel.

– Vi har ett enormt stöd. Vår hyra är betydligt lägre än nationerna i Lund, säger Måns Alklint.

Men trots läget är det inte här de flesta studenter bor. Av dem som läser på Campus Helsingborg är det bara en av fyra som också bor i staden.

Resten bor någon annanstans, de flesta i Lund.

– Det är en siffra vi tittar på. Det är klart att det är svårt att få igång ett levande studentliv när så många pendlar. Det är få som vill åka från Lund till Helsingborg för en pubkväll, säger Max Lindén.

Det finns ett större syfte med Stampus när-

varo på Söder. Stadsdelen har länge präglats av en känsla av otrygghet – något kommunen försöker motverka, bland annat genom att satsa på studentlivet.

– Att vi är placerade här är väl lite strategiskt.

Vi tänker att vi kan bidra till trygghet genom att skapa gemenskap, säger Måns Alklint. Vi känner att vi har ett större ansvar, både för studenterna och för staden.

MEN TROTS ENGAGEMANGET har Stampus ofta fått leva i skuggan av Lunds välorganiserade nationsliv.

– Vi har fått lite av en lillebrorsstämpel, säger Måns Alklint.

Det vill de ändra på. Föreningen hoppas nu på fler engagerade medlemmar, starkare samarbete med lärosätena – och kanske en vändning.

– Vi vill inspirera fler att faktiskt flytta hit.

Söder kan absolut bli det studentnav som vi, skolorna och staden jobbar för. Det vore fantastiskt om vi blev fler, säger Måns Alklint.

– Utöver att få tillbaka fler medlemmar vill vi också återuppväcka traditioner och roliga utskott. Vi vill anordna mer aktiviteter för studenterna och skapa en härlig gemenskap för alla oss som pluggar här. Det är vad vi jobbar för, säger Max Lindén.

LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025 |

9

frågan

Vilka studentmyter har du gått på?

Det sägs att man blir varm av alkohol, myggor älskar festare och man måste få tillbaka tentan på tre veckor. Men stämmer det? Lundagård tar hjälp av förskare och experter för att reda ut vad som är sant – och vad som är önsketänkande.

TEXT LAURA FODOR ILLUSTRATION ELLEN GEMBACK

10

| LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025

FÅ SVAR PÅ FLER FRÅGOR PÅ LUNDAGARD.SE

Alkohol

Studier

Hjärnan

Sked i cavaflaskan gör att kolsyran håller längre

Man måste få tillbaka tentan inom tre veckor

Att ta anteckningar för hand hjälper en att minnas bättre

IDÉN ÄR ATT en kall metallsked på något vis ska minska luftflödet. Det fungerar inte.

Enda sättet att ha kvar bubblorna är att använda en kork.

ENLIGT RÄTTIGHETSLISTAN, SOM fastställer Lunds universitets studenters rättigheter och ansvar, ska en examinator meddela resultatet senast 15 arbetsdagar efter tentan. Vid tentor med fler än 200 skrivande förlängs denna tidsfrist till 22 arbetsdagar, och om antalet skrivande överstiger 700 får resultatet meddelas senast efter 30 arbetsdagar. Oavsett antal studenter ska dock resultatet alltid meddelas minst 10 arbetsdagar före en eventuell omtenta.

ATT TA ANTECKNINGAR kan vara ett sätt att bearbeta informationen, men samma effekt kan uppnås av att man stryker över text och tänker på det man läser, samt försöker sätta det i kontext. Vilket som funkar bäst är i viss usträckning individuellt.

Alkohol håller en varm ALKOHOL GER EN känsla av värme då ytliga blodkärl vidgas. I verkligheten kan det leda till snabbare nedkylning. Du känner dig varm, men är inte det.

Man får fler myggbett när man dricker alkohol DET FINNS EN studie med tretton försökspersoner, tolv män och endast en kvinna, som visar att risken att stickas av myggor ökar något när man konsumerat alkohol. Studien hade bara en person i kontrollgruppen. En minst sagt svag studie.

Billig alkohol ger värre bakfylla DET ÄR MÄNGDEN alkohol som ger bakfylla.

Troligtvis dricker man mer om alkoholen är billig. Det finns dock studier som visar att exklusiva viner ger ökar risken för huvudvärk, dock inte bakfylla.

Man blir mindre bakfull av öl DET FINNS EN studie som visar att det inte är

Man har rätt att överklaga sitt betyg ENLIGT HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN 6 kap. 18 § ska betyg beslutas av en av högskolan särskilt utsedd lärare, examinatorn. I och med att regeringen i förordningen direkt pekar ut vem som är beslutsfattare får ingen annan fatta eller ändra beslutet. En student kan däremot begära omprövning av ett betygsbeslut, om betyget är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller andra anledningar.

Man kan ta merkostnadslån för att pendla till skolan SOM STUDENT HAR man rätt till merkostnadslån för den del av pendlingskostnaden som överstiger 199 kronor per vecka. En student kan låna högst 740 kronor per vecka som merkostnadslån för pendlingskostnader.

Man kan få bostadsbidrag även om man bor i studentkorridor

någon skillnad mellan att dricka öl eller vin – det är mängden alkohol som räknas och andra parametrar som är svårare att kontrollera. Detta gäller i ett laboratorium där man konsumerar bestämda mängder. I verkligheten blir vi ju mätta av mängden vätska i öl och konsumerar kanske därför mindre.

BOSTADSBIDRAGET TILL UNGA är behovsbaserat och beror inte på själva boendeformen.

Om en ensamstående students årsinkomst före skatt är under 86 720 kronor och månadskostnaden för bostaden är mer än 1 800 kronor i månaden har studenten rätt till bostadsbidrag.

Källa: Ulf Ellervik, professor i organisk kemi

Källa: Oscar Cornelius, utredare vid utbildningsstrategiskt stöd

Det är bättre att plugga på kvällen OLIKA PERSONER ÄR olika alerta under olika tider på dygnet. De flesta är mer alerta under förmiddag och mitt på dagen. Det är också då kunskapsinhämntning fungerar som bäst.

I tonåren och bland unga vuxna finns det dock en förskjutning mot att vara piggare på kvällen och mindre pigg på morgonen och då kan det också fungera bättre att plugga på kvällen.

Vi använder bara 10 procent av vår hjärna VI ANVÄNDER 100 procent av vår hjärna. Att vi skulle använda mindre är en myt utan något empiriskt belägg som tyvärr har blivit en favorit i Hollywood.

Att multitaska medan man pluggar försämrar inlärningen VISSA GÅR SÅ långt som att säga attdet inte finns något som heter ”multitasking”, utan att det man gör är att hoppa snabbt mellan de olika uppgifterna. Om man tar in något av det som händer i en serie kan man nog utgå ifrån att man missar saker i sitt plugg (eller pausar det).

Källa: Anders Rasmussen, docent i neurofysiologi LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025 | 11

reportage

Brunnshög – framgång eller fiasko?

För bara någon vecka sedan öppnade den världsledande forskningsanläggningen ESS dörrarna. Projektet är kärnan i supersatsningen: Brunnshög. Men samtidigt som miljarder spenderas på att bygga en framtida innovationsstad, har projektet mött mycket kritik – inte minst bland Lunds studenter.

TEXT OSKAR GUSTAVSSON KLINGENSTIERNA OCH ELIN HILLING FOTO AINO AGNÉ

S

pårvagnen slingrar sig upp från Clemenstorget, norrut mot sjukhuset, förbi LTH och Ideon science park. Det sistnämnda var Sveriges första forskningsby och huserar i dag hundratals företag, flera med banbrytande innovationer, såsom Bluetooth. Efter knappt en kvart rullar spårvagnen in på Brunnshög och när dörrarna öppnas skymtar man direkt en blomsteraffär, följt av en förskola och en restaurang.

12 | LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

Sedan 2015 har stadsdelen en attraktiv plats med närheten växt fram och planen är att till LTH. Dock finns ett antal allt ska vara färdigställt 2050. hinder som ligger bakom att AF Då förväntas 40 000 persoBostäder inte har några planer ner antingen bo eller arbeta, på att etablera studentbostäder främst inom universitet- och i Brunnshög i nuläget. näringslivet, på Brunnshög.

– Den första begränsningen – Jag tror att många vill är att vi inte äger någon mark flytta till Brunnshög på grund på Brunnshög. Den andra är av spårvagnen och att den möjatt vi vill komma över mark till liggör närhet till stadskärnan, en rimlig kostnad. Sedan förKatarina Meier,programsäger Katarina Meier, programsvåras det också av att vi vill ha ledare för Brunnshögsledare för Brunnshögsprojektet projektet vid Lunds kommun. universitetsnära lägen. Kämvid Lunds kommun. närsrättens attraktionskraft Klockan är strax efter lunch och på gatorna ligger bland annat i dess närhet till tunneln syns en och annan förälder gå runt med en under motorvägen, som är nära Science vilbarnvagn. För tillfället är det cirka 2 200 lage och Brunnshög, säger Henrik Krantz, vd bosatta i området, främst i åldrarna 20-34 år. för AF Bostäder.

En aktör som äger mark i området är kyrkan.

TIDIGARE VAR DET nya sjukhuset en viktig – På andra sidan Odarslövsvägen och fram till fråga för Brunnshög. Det skulle locka till sig kunskapsparken har Svenska kyrkan mark. De många människor och skapa rörelse, och på har långsiktiga planer på att bygga ett bostadsså sätt stärka området. Men så blev det inte område, säger Knut Deppert, projektledare och i stället ska sjukhuset byggas vid Smör- för etapp två av Lunds universitets etablering i lyckan i Lund.

Brunnshögsområdet Science village.

Katarina Meier berättar att det skulle ha blivit en stor kontrast mellan det hemtrevliga Brunnshög har att erbjuda och den stora verksamheten som sjukhuset skulle tillfört. Ett stort fokus ligger på att skapa en gemytlig miljö med DAMMET YR FRÅN den öppna grusplanen där en mycket grönska och bilfria gator. container står placerad. Den agerar som tillfäl– När man ska markanvisa ett nytt projekt så lig forskningsplats för Anton Tetov Johansson, vill vi gärna att det finns höga hållbarhetsmål, doktorand vid Institutionen för arkitektur och höga gestaltningskrav och gärna något som byggd miljö. Från containern har hen rullat ut sticker ut. Vi har exempelvis ett sopsugsystem en jättelik robot som används till 3D-utskrifter som skickar avfallet direkt till centralen. Det med lera. Förutom att hen bedriver forskning medför att inga sopbilar behöver köra in och undervisar även Anton Tetov Johansson vid ut och bidrar på det viset till den bilfria zonen, LTH och ser positivt på att universitetet evensäger Katarina Meier. tuellt ska flytta en stor del av sin verksamhet hit.

Katarina Meier pekar ut olika byggnader – Det är fantastiskt roligt att se ett rikoch berättar om hållbarhetsperspektivet som tigt framtidsområde växa fram och att kunna genomsyrar Brunnshögs stadskärna. Bland håll- befinna sig i gränslandet mellan det byggda och bara bostadshus, bilpooler och fruktträd finner det obyggda. Det är synd att studenter, forskare man 200 studentbostäder. De första studen- och lärare inte kan flytta till nya, mer anpassade, terna flyttade hit redan innan spårvagnen hade lokaler på grund av hyresprisläget, säger Anton invigts 2020, när Brunnshög fortfarande bestod Tetov Johansson. av åkermark. Katarina Meier Anton Tetov Johansson har berättar att man planerar för arbetat i andra kommuner ytterligare ungefär 70 nya stusom arkitekt och tycker det är dentbostäder på Brunnshög de spännande att se ett innovativt kommande åren. område som Brunnshög växa fram.

AF BOSTÄDER HAR sedan tidi– Det vore en jättemiss om gare utvidgats stora delar av universitetet inte hamnade norra Lund med bostäder, här ute. Brunnshögsprojektet närmare bestämt på Kämhar fått utstå många upp- och närsrätten. Det pågår ständiga nedgångar i byggandet samt en diskussioner kring var man covidkris, så jag tror det komAnton Tetov Johansson är kan etablera fler bostadsområmer att lösa sig på sikt, säger doktorand vid LTH och forsden och då är nordöstra Lund Anton. kar uppe på Brunnshög.

”Framtidsområde”

En container med Max IV i bakgrunden.

Forskning på Brunnshög European Spallation Source (ESS) En tvärvetenskaplig forsknings– anläggning som öppnar upp för nya möjligheter till forskning inom en rad olika ämnen. Det är ett stort EU-projekt med många finansiärer som togs i drift i maj 2025.

Max IV Världens första synkrotronljusanläggning (strålning som produceras av elektroner) av fjärde generationen.

Projektet bekostas bland annat av Vetenskapsrådet på LU och har därmed en tydlig koppling till universitetet.

Ett omtalat projekt med stark nisch och många internationella forskare.

Max IV togs i drift 2016.

LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025 | 13

reportage

”

Är något en kvart bort känns det väldigt långt.

Anton Tetov Johanssons jättelika robot används till 3D-utskrifter med lera.

INOM UNIVERSITETET ÄR det upp till varje enskild fakultet att besluta om vad för slags lokaler de ska ha och hur mycket resurser de vill investera, något som i dagsläget är på tapeten för LTH och Naturvetenskapliga fakulteten. Efter att ha undersökt möjligheterna för en eventuell flytt landade båda fakulteterna i att man inte ville flytta, trots den världsledande forskningsinfrastrukturen som Brunnshög erbjuder. En av de stora anledningarna är de ”skyhöga” kostnader som en sådan flytt skulle innebära. Även komplikationer i schemaläggningen har bidragit.

– Delar av LTH:s verksamhet skulle gynnas av närheten till forskningsanläggningarna, men en flytt riskerar samtidigt en splittring av campus.

Då finns det risker kopplade till studiemiljön, till följd av bland annat restider och sämre kontakt med föreläsare och handledare, säger Ebba Ljunggren, ordförande för Teknologkåren vid LTH (TLTH).

Macron och kungen LITE LÄNGRE BORT i horisonten kan man skymta de två stora forskningsanläggningarna, Max IV och ESS, som också ligger inom det område som kallas Science village. Den förstnämnda har samma omkrets som Colosseum. För drygt 14 | LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025

En stor grön växtvägg pryder insidan av Brunnshögs senaste tillskott The loop.

två veckor sedan öppnade ESS, var det allra första huset i Science som förra året besöktes av både village. Det rymmer både kontor Frankrikes president Emmanoch laboratorier. Mitt emot står uel Macron och Kung Carl XVI det sex våningar höga The loop, Gustaf. Projektet är finansierat som förutom stort ljusinsläpp av flera europeiska länder, bland också är det senaste tillskottet i annat Frankrike. området.

– Max IV var den allra första Knut Deppert berättar synkrotronen av fjärde generaatt byggnaden bland annat tionen, betydligt bättre än alla innehåller en konserthall, flera andra som fanns när den invigkonferens- och kontorslokaSanela Lulic är ordförande des. ESS är den allra första av ler, en imposant växtvägg samt för Lunds naturvetarkår sin typ och den allra starkaste Institute of advanced neutron (Luna). neutronkällan i världen, förklaand X-ray science (Linxs). Byggrar Knut Deppert. naderna är placerade mellan de majestätiska Förutom att en helt ny stadsdel är under upp- forskningsanläggningarna, som båda är unika byggnad är tanken bakom Brunnshög att det i sitt slag. ska bli en mötesplats mellan universitetet och Flera ytor runt anläggningarna består i dag näringslivet. I nuläget har etapp 1, som inne- endast av glesa gräsmattor och provisoriska grusfattar Nanolab med inflyttning tidigast 2029, parkeringar. Det hörs höga ljud från lyftkranar satts i verket. Etapp två innebär ett helt nytt och tunga fordon. Där har tanken under flera campusområde på Science village. år varit att etablera somliga delar av universitet, – När Sverige gör sina största investeringar närmare bestämt Naturvetenskapliga fakulteten i forskningsinfrastruktur i Lund är det viktigt och LTH. att få ut största möjliga nytta av dem, säger Per – Vi vill utnyttja närheten till Max IV, ESS Mickwitz, vicerektor för forskning, hållbarhet och de företag som kommer att etablera sig där. och campusutveckling vid Lunds universitet.

Tanken är absolut att det ska bli ett universitetsområde, men exakt hur det ska se ut är vi inte VID SPÅRVAGNENS ÄNDSTATION skiner majsolen framme vid, säger Per Mickwitz. upp träfasaden på innovationshuset Space, som

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

”

En flytt riskerar en splittring av campus.

Efter många års förseningar öppnade ESS till slut tidigare i maj.

för Lunds naturvetarkår (Luna), att hela processen kring Science vagnen är det inte mycket village varit rörig och att Luna aktivitet på området. Strax varit kritiska till att göra något bredvid spårvagnsstationen förhastat. Annika Mårtensson står en väderkvarn med ESS instämmer att processen inte i bakgrunden, en symbol för varit helt lyckad. det gamla som möter det nya.

– Man kastar sig glatt in i I den något ödsliga miljön är det och efter ett tag upptäcker det svårt att visualisera ett rikt man att det skulle utförts bättre studentliv med lunchställen, analyser från början. När LTH Knut Deppert, projektstudielokaler och nationsliv, och Naturvetenskapliga fakulledare för etapp två av vilket är en brinnande fråga för teten skulle undersöka vilka Lunds universitets etablering i Science village. många studenter. verksamheter som kan etableras – Det studentliv vi har här på Science village undersökte bygger mycket på att vi är på en och samma man hur det skulle fungera med en etablering plats. På så sätt skulle det vara mycket svårare av två institutioner och grundutbildning. I för de studenter som är uppe i Brunnshög att efterhand kan man konstatera att konsekvensadelta i de aktiviteter som finns här på campus. nalysen borde gjorts tidigare, förklarar Annika Det finns en risk för isolering, förklarar Ebba Mårtensson.

Ljunggren.

När spårvagnen glider neråt stan är det lätt FYSICUM, SOM LIGGER mitt emot Forum medatt fundera kring distansen mellan Lunds stads- icum på Sölvegatan, har i dag uppenbara behov kärna och Science village. av omfattande renovering, enligt Sanela Lulić.

– I Lund är vi väldigt vana vid korta avstånd I nuläget överväger fakulteten att upprusta de och är något en kvart bort känns det som att det nuvarande lokalerna i stället för att lägga betydär väldigt långt bort fast det inte är det, säger ligt större resurser på en flytt till Science village.

Annika Mårtensson, vicerektor på LTH med – Det billigaste alternativet hade varit att inriktning på campusutveckling. samlokalisera kemi- och fysikinstititionerna.

Vidare uttrycker Sanela Lulić, ordförande Att använda de byggnader som redan finns är FÖRUTOM

M Ä N N I S KO R N A

SOM strömmar ut från spår-

mycket billigare än att investera i en flytt till Science village, berättar Sanela Lulić.

I en utvärderingsrapport av Lunds universitet från 2024 rörande etableringen av etapp två i Science village, framgår det att ett potentiellt nybygge i området skulle ha cirka tre gånger så stort klimatavtryck i jämförelse med en renovering av de nuvarande lokalerna.

I nuläget är processen inne i ett skede då man diskuterar huruvida det finns en tillräcklig mängd människor och infrastruktur som skulle kunna ha nytta av varandra på området. Detta till följd av att styrelserna vid LTH och Naturvetenskapliga fakulteten beslöt sig för att inte gå vidare med planerna om en stor etablering i Science village. Därefter väntar upphandlingsunderlag och en hyresvärd till projektet.

Byggstarten är beräknad till 2029 och inflyttningen till 2032.

– Vi fick nya direktiv i december och då beslutade båda fakultetsstyrelserna att vi ska titta på en etablering av en kritisk massa i Science village och samtidigt titta på möjligheten att samlokalisera kemi- och fysikinstituionerna.

Nu håller vi på med att färdigställa en rapport som ska presenteras för fakultetsstyrelserna i juni i år, och den slutgiltiga i december. Så länge sträcker sig finansieringen av projektet just nu, säger Knut Deppert.

LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025 | 15

föreningen guide

Din guide till sommaren i Lund Maj har just slagit om till juni och på spår fem och sex trängs kabinväskorna med kramande studenter. ”Vi ses i höst”, säger vissa. ”Vi ses i Stockholm”, säger ännu fler. Att stanna i Lund är det nämligen få som ska. Enligt legenden förvandlar värmen staden till en stillastående ruin av välstädade korridorer, öde läsesalar och dammiga dansgolv. Det här är lyckligtvis inte helt sant. Lundagård guidar dig till hur man bäst tillbringar en sommardag i stan.

TEXT EMMY ODESKOG ILLUSTRATION IDUN ANDERSSON LINDBLAD

Morgon 09.00

10.00

11.00

Drick turkiskt kaffe

Loppisfynda

Frisbeegolf

KOFFEINBEROENDET SOM BYGGTS upp under terminerna försvinner tyvärr inte bara för att tentaperioderna är överstökade. Men pausen från plugget kommer också med en paus från Eden och Studiecentrums bryggkaffe. Så var i Lund dricker man kaffe, när man inte längre kan gå in i närmaste universitetsbyggnad? De stabila (men dyra) latte-haken är många: Love coffee, Broder Jakobs, Mannz. Ett lite roligare och godare alternativ är Coffee Points turkiska kaffe. Det serveras på fint silverservis, och är som gjort för att sitta och sörpla på länge. En slags antites till snutkaffet i pappmugg man får mellan föreläsningarna på institutionen.

UNDER TERMINERNA ÄR det knappt lönt att titta in på Erikshjälpen i Lund. Man kan kallt räkna med att minst ett gäng trendsäkra arkitektstudenter redan varit där och länsat hyllorna på allt med potential. Men på sommaren händer något. Medelåldern i stan stiger, och studenterna med exakt samma stil (och plånbok) som du blir färre. När kaffet är uppdrucket bör du därför bege dig mot Södra Esplanaden för en loppistur med högre chans till fynd än alla turer under terminerna tillsammans. Längs allén här hålls en stor och trevlig utomhusloppis varje lördag mellan maj och september.

MAN KAN FAKTISKT göra annat i Lunds parker än att springa runt i overall och dricka Eybro. Vid Sankt Hans backar finns en stor frisbeegolfbana, känd som en av södra Sveriges bästa. Låt dig inte avskräckas av att namnet innehåller ordet ”golf ” – för frisbee-varianten krävs varken grönt kort eller överklasshärkomst. Förutom att det är roligt så är det också en bra ursäkt för att få med sig kompisarna ut på en lite mer uppstyrd promenad i ett fint grönområde. Saknar man attiraljer för detta eller något annat kan jag tipsa om Fritidsbanken, ett slags bibliotek för fritidsprylar där man helt gratis kan låna allt från frisbees till målvaktshandskar året runt.

Coffee point

16 | LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025

Södra Esplanaden

Sankt Hans backar

Dag

LÄS FLER GUIDER PÅ LUNDAGARD.SE

12.00

14.00

15.00

Cykla till badet

Ät en glass

Gå på konsert

LUND ÄR, SOM vi alla vet, inte välsignat med någon större vattenmassa. Den som inte nöjer sig med några välgörande längder i utomhusbassängen på Källbybadet får därför vidga sina vyer när badsuget faller på. Närmaste vattenhål, dit man faktiskt kan cykla, är Billebjer – en liten och badvänlig sjö, nedsänkt mellan åkrarna i Lunds östra utkanter. Jag har alltid tyckt att det är något kontinentalt över stämningen här. Tankarna förs till när ungdomarna i filmen The reader (2008) badar i en sjö utanför Berlin. Handduken brer man ut på gräs, inte sand, och vattnet är på alla sidor omgärdat av klippor och höga träd.

Vill man ha mindre av ett lugnt landsbygdsdopp finns förstås Malmös Västra hamnen eller Ribersborgsstranden också nära till hands. Allra trevligast tycker jag det är att ligga på trädäcket vid Scaniabadet. Här finns strandbaren Beachgarden för den som vill bryta av sommarpratslyssnadet med en öl i solen, och volleybollplaner för den som vill röra lite på sig. Även i Lomma och Bjärred finns fina stränder till vilka man enkelt kan ta sig kollektivt från Lund C. Min favorit åt det hållet är Habo Ljung.

LUNDS GODASTE GLASS finns på Minú, ett veganskt kafé som ligger strax till väster om centralstationen. Medan stans övriga kaféer aspirerar på gammalt-bageri-känslan är det här kaféet mysigt på ett mer modernt och avskalat vis. Hade Emma Chamberlain bott i Lund hade hon varit stammis här. Vill man ha en mer traditionell (läs: ickevegansk) glass går det förstås att ställa sig i den långa kön till Glasskulturen på Stortorget. Det här stället har funnits med länge, och alltid varit omåttligt populärt.

Centralt ligger också Syster Jakobs, en relativt nyöppnad glass-filial till kaféet Broder Jakobs.

Här kan man få ”glass i kanelbulle” vilket – precis som det låter – är en klassisk kanelbulle från Broder Jakobs med en kula glass inuti. De har också kardemummagelato, alltså glass med kardemummasmak. Ovanpå får man bitar av rostad kardemummabulle, också från kaféet.

LUNDS GLANSDAGAR SOM Europas konserthuvudstad må vara förbi, men under sommaren blir spelningarna åtminstone fler. Inom ramen för programmet ”Sommarlund” erbjuds i regel allt från jazz och pardans till konstutställningar runtom i staden, och allt är gratis. Årets stora satsning är ”Park live” – en fyra dagar lång musikfestival som i slutet av juni intar Stadsparken. Bland andra Markus Krunegård, José González och Alba August kommer och uppträder.

För den som är beredd att sätta sig på tåget en stund kan jag också tipsa om Annelundsgården i Malmö – en utomhusscen med tillhörande utomhusbar på Norra Grängesbergsgatan. Det är klubben Plan B, belägen en bit ner på samma gata, som under sommaren vidgar sin verksamhet hit. Gruppen Los Bitchos – som av Dagens Nyheter spånats kunna bli nästa generations ”kultband” – invigde säsongen den 21 maj, och efter det avlöser spelningarna varandra var och varannan dag resten av sommaren. Alltid fri entré! I Folkets Park, också beläget i Malmö, hålls också en hel del utomhusspelningar. Hit kommer bland andra Moonica Mac, Panda da Panda och Svenska Björnstammen i sommar.

18.00

20.00

23.00

Middag på nation

Gå på sommarspex

Klubb eller quiz

DET ÄR INTE alla nationer som håller sommarstängt. En personlig favorit bland sommarpubarna är ”Sommarkrischan” på Kristanstads nation. Här kan man sitta ute och äta middag till studentpris varje onsdag ända in i augusti. Även Wermlands sommarpub är trevlig, och för detta har vi kanske främst den mysiga innergården att tacka. Här är det pub varje onsdag i juni. I juli och augusti har de också klubb på både onsdagar och fredagar. Förutom att uteserveringarna är ett välkommet avbrott från de trånga nationslokalerna under mark finns det något mysigt med att den tappra skara studenter som är kvar i stan vecka efter vecka samlas här.

ALLA SOM KÄNNER en spexare vet hur utbrända de brukar vara efter en spexperiod. Detta till trots verkar Var Gladspexarna och Krischanstaspääxet inte intresserade av att ta sommaruppehåll. För dem är sommaren i stället tätt förknippad med ännu mer spexande. Det här året bryter Var Gladspexarna med traditionen av att göra sin sommaruppsättning på Kiviks marknad, och stannar i stället på hemmaplan. I juli kan man därför se deras nyskrivna revy i Lund. Krischanstaspääxet gör i vanlig ordning sin sommaruppsättning i Kristianstad för den som har vägarna förbi där.

NÄR NATIONSKLUBBARNA STÄNGER för säsongen kliver Mejeriet fram ur skuggorna och blir en självklar del av stans nattliv. Varje lördag hela sommaren håller de sin populära klubb ”Sommarstället”, öppen från 22 till 03. Den stora, lummiga terrassen lämpar sig perfekt för nattligt sommarhäng. För den som är mer vet- än partygirig finns också konceptet ”Quizterassen”, så populärt att man bör komma en timme innan för att få plats. I anslutning till terassen finns också utebaren Stallet där man kan spela gratis boule.

Billebjer med mera

Minú

Stadsparken

Kväll Flera etablissemang

Här och där

Mejeriet

LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025 | 17

porträttet

I Socialhögskolans hjärta

På Socialhögskolan ligger Karna och Ilias kafé som är känt för sin trevliga personal och sina studentvänliga priser. Lundagård har träffat Karna Papadelis. Det är hon som driver fiket som hennes pappa Ilias Papadelis startade i början av 90-talet. Trots studenters begränsade budget är hon övertygad om att de är de bästa kunderna man kan ha.

TEXT SOLVEIG NYCANDER FOTO LAURA LYALL FOLKMAN

18 | LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025 2025

LÄS FLER PERSONPORTRÄTT PÅ LUNDAGARD.SE

D

et är fredag eftermiddag och Karna och Ilias kafé har precis stängt. Några studenter sitter forfarande kvar och kämpar med att få det sista plugget gjort innan helgen.

Karna sitter bakom disken. Så fort vi får ögonkonkotakt spricker hon upp i ett stort leende. Det är samma varma leende som hon alltid ger när man kliver in i kaféet, oavsett om man ska köpa kaffe eller om man, som i dag, har en intervju inbokad.

Karna började jobba på vad som då var hennes pappas kafé efter att hon tog studenten från gymnasieskolan Spyken i Lund. Hon trivdes redan då, särskilt med den sociala biten.

– De här små mötena. Jag älskar att småprata, jag älskar att kallprata. Det är typ min bästa gren, säger hon.

Karna tror att många inte hade orkat med att ha hennes jobb eftersom de hade tyckt att det var tråkigt att göra samma sak varje dag.

Själv tycker hon om enformigheten.

– Då kan jag göra annat i mitt huvud när jag jobbar. När jag står och gör mackor till exempel, då är jag mer som en maskin. Då tänker jag på annat, kanske semestern när jag ska åka till Grekland eller om vi ska måla om hemma.

Då upplever jag att jobbet inte tar hela min dag, fast jag är här, förklarar hon.

KARNAS PAPPA STARTADE Karna och Illias kafé 1992. Ungefär 30 år senare, när hon och pappan jobbat tillsammans i drygt 15 år, tog Karna över. Att jobba ihop med sin pappa har fungerat bra, berättar hon.

– Jag har alltid varit ett barn som gillar att umgås med mina föräldrar, säger Karna och skrattar lite.

Karna berättar att hennes pappa alltid visslade och sjöng medan han jobbade. Han visste vilka alla i huset var, vad de hette och vad de pluggade. En del kallade honom för Socialhögskolans hjärta. Innan Karna började jobba hos honom hade han svårt att hinna med allt som behövde göras på fiket. Han löste tidspressen genom att lägga fram pengar på en bricka, så kunderna själva tog betalt och växlade.

– Han litade på att folk pröjsade och tog rätt växel. Men det var inte så mycket fokus på att se om det stämde, ”utan det, det struntar vi i”, sa pappa, säger Karna.

De hade kvar betalningssytemet ända fram tills för ett par år sedan när folk slutade använda kontanter och började tro att brickan var till för dricks.

– Pappa hade också saker som att man kunde skriva en dikt, så bjöd han på kaffe. Sen fick man sätta upp dikten på anslagstavlan, berättar Karna.

ETT AV PAPPA Ilias motton var att man skulle jobba för ha det bra – inte för att bli rik. Det märks att Karna har anammat den devisen. Priserna i kaféet hålls låga och vissa saker säljer Karna bara för att hon tycker att det känns trevligt.

– Exempelvis är det 7 för 10 på godis. Jag tjänar inga pengar på det. Men jag tänker att när man sitter här och pluggar och så är man sugen på lite godis... Och så är det faktiskt många som kommer och köper sig en liten påse, säger Karna.

DET ALLRA VIKTIGASTE för Karna är att fiket är en trygg plats där alla känner sig välkomna.

– Man ska inte känna sig bortgjord. Det kan man vara i början av terminen. Man kan känna sig lite ensam och inte veta vart man ska ta vägen. Då är det viktigt att man känner att man kan komma hit, förklarar Karna.

Under samtalet återkommer Karna flera gånger till hur trevliga alla hennes gäster är.

”

Du kan inte ha bättre kunder än studenter, för de är alltid trevliga.

– Du kan inte ha bättre kunder än studenter, för de är alltid trevliga. Det är verkligen så. Det är väldigt sällan jag har haft otrevliga kunder. Och har jag haft det så är de inte studenter, säger hon.

I TAKT MED att pappan blev äldre tog Karna mer ansvar för kaféet. Först 2019, i samband med att Socialhögskolan och kaféet bytte byggnad, tog hon över helt. Då bestämde hon sig också för att minst hälften av utbudet skulle vara veganskt. Det har hon hållit ganska bra – men på senare tid har det blivit svårare.

– Fram till covid så var det veganskt vi sålde mest av, men sedan så är det något som har hänt.

Köttrenden har blivit starkare, berättar Karna.

Efterfrågan på kött har varit så stor att Karna, som själv är vegetarian, lite motvilligt har börjat ha kyckling i en del av salladerna.

Samtidigt är det ökade suget efter kött inte den största förändringen Karna har sett.

– Förr i tiden så drack man kaffe som student. Man levde på kaffe. Nu lever de på Nocco. säger Karna och skakar lite på huvudet.

Hon själv har fortfarande inte hopppat på energidryckståget.

– Dels så har jag hällt upp det i ett glas och det ser ut som rengöringsmedel. Dessutom

mår jag jätteilla av det, säger hon och skrattar.

KARNA HAR BEHÖVT ändra fler saker än bara utbudet. Tidigare fanns det till exempel ingen skylt som visade var caféet låg.

– Jag har liksom velat att när man hittar hit så ska det kännas som att man har hittat sitt eget ställe, förklarar Karna.

Men i dag finns Karna och Illias kafé på Google och i våras satte hon upp en skylt för första gången någonsin.

– Det är för att folk överhuvudtaget ska hitta hit. Man frågar inte längre varandra: ”Var har du fått kaffet ifrån?” säger Karna.

Karnas pappa fortsatte jobba på kaféet nästan så länge han levde. Och när han inte längre orkade jobba kom han och hälsade på minst två gånger om dagen, fram tills att han gick bort 2020.

– Pappa fick i alla fall se det nya stället innan han gick bort. Det är jag väldigt glad för, konstaterar Karna.

Karna säger att hon saknar honom och att hon är väldigt tacksam för att hon fick en ny medarbetare, Jawad, i ungefär samma veva som pappans bortgång.

– Utan Jawad hade jag känt mig lite ensam här. Det har känts väldigt tryggt att ha en så fin medarbetare som också bryr sig om det här stället och tar hand om det. Då hänger det inte bara på mig att driva och sköta det, säger hon.

KARNA HADE EGENTLIGEN inga planer på att anställa någon, men så träffade hennes syster Jawad i en asylgrupp. Systern frågade om inte Karna kunde anställa Jawad som ännu inte kunde någon svenska och hade haft svårt att få jobb.

– Jag vågade satsa på honom och det har varit helt fantastiskt. Vi kommer så bra överens han och jag.

Karna pausar lite och tilllägger sedan: – Efter pappa har han varit det bästa som hänt mig här.

Karna berättar att hon fortfarande får besök från familjen, men nuförtiden är det hennes döttrar som kommer förbi. Hennes äldsta dotter, som är 17 år, är där nästan varje dag för att plugga – och dricka Nocco såklart.

Och trots att pappan inte längre lever så finns han kvar i byggnaden. Mot slutet av samtalet ställer sig Karna upp och pekar nerför trappan som ligger till vänster i fiket. Där står det en stor trästaty. Den har han gjort.

LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025 | 19

på djupet

Skådespelare mellan studier och framtidshopp

TEXT DANIELA VÁSQUEZ ASTUDILLO

I

ILLUSTRATION ELLEN GEMBACK

Malmö ligger den gömd. Bara ett stenkast från Möllevångstorget hittar man Lunds universitets teaterhögskola. Följer man skyltningen finner man vad som verkar vara gamla industrilokaler med stora fönster och mäktigt ljusinsläpp. Men när man kommer innanför dörren och leds ner till scenen, sänker sig mörkret.

Väl inne på scenen känner man att det är en livfull grupp som pluggar här. Scenen är mörk och allt runtomkring är svart, men personligheterna som rör sig här är fulla av färg. Ganska direkt ber regissören dem att inta sina positioner och det börjar låta som på en lekplats för teaterbarn. Någon gnäggar som en häst, en annan brister ut i sång och en tredje ropar högt och artikulerat ”rabarber, rabarber”. En helt vanlig onsdag på Teaterhögskolan, verkar det som.

I KVÄLL HAR gruppen sin första genomspelning inför publik, men innan dess möter vi tre av 20 | LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025

skådespelarna: Emily Jankkila, växt med i tre år, säger Anton.

Sakarias Bratt Qviström och Det är det gemensamma arbeAnton Cöster. Dessutom får vi tet som verkar vara teaterns stora sitta ner och prata med regissöattraktionskraft. ren och scenföreställningsläraren – Människorna kommer jag Linda Ritzén. att sakna mest. Det är också det De sitter med varsin pappsom jag tycker om allra mest mugg och smuttar på te och kaffe. med den här konstformen – Läderfåtöljerna står i en ring och det kollektiva, säger Anton. alla tittar på varandra med sådan Sakarias Bratt Qviström närvaro att man nästan kan ta på energin.

DET KOLLEKTIVA SITTER också i väggarna. Det Skådespelarstudenterna i gränslandet mellan råder en speciell stämning i lokalerna – nästan trygghet och frihet. Examensföreställning de job- som att släppas in i ett exklusivt rum där alla bat för och den varma famn som skolan blivit å är sammanvävda på nåt oförklarligt sätt. Skåena sidan, och den kalla världen utanför skolan. despelarna berättar hur stort det kändes att bli Klassen är i sluttampen på sin treåriga utbild- antagna till skolan. Det var som att få ta del av ning och flera av studenterna vet att det är en något upphöjt, minns de. Men de poängterar oförutsägbar värld de kommer ut till. Inga av de samtidigt att det handlar mer om myten om tre vi pratar med har några fasta arbetserbjudanden utbildningen än om utbildningen i sig. efter examen, men alla är försiktigt optimistiska.

– Det finns ett samtal kring skolan, när man I stället för att fästa sig vid ovissheten försö- kommer från teaterfolkhögskola. Som att skolan ker de njuta av möjligheten att skapa sina egna är mystifierad. När jag var här på audition var jag arbetstillfällen och njuta av tiden de har kvar. såklart nervös för man vill göra sitt bästa. Men – Det gäller att lägga fokus på rätt sak. Nu är man lär sig också otroligt mycket, säger Emily. vi här och gör denna produktionen. Det gäller att – Visst var det intensivt men det var också fett kunna fokusera på den samtidigt som man gör kul, fortsätter hon. allt det andra, typ skicka alla mejl man behöver De tror att myten kan ha mycket att göra med för att säkra någonting framåt, menar Sakarias. hur svårt det känns att klara av de tre proven – Man njuter också av att det är sista gången som krävs för att bli antagen till utbildningen. man får jobba i den här ensemblen som vi har Linda Ritzén, teaterpedagog, berättar hur de i år FOTO JENNY LEYMAN

Att gestalta någon annan kräver att man rensar bort sig själv. På Teaterhögskolan i Malmö tränas kropp och psyke inför livet som skådespelare. Snart kliver årets avgångsklass ut i det okända.

LÄS FLER FÖRDJUPNINGAR PÅ LUNDAGARD.SE

”

Utbildningen handlar mycket om att ta hand om sig själv.

FOTO JENNY LEYMAN

Bland annat att kunna möta sig själv, sina känslor och att förstå sina mönster.

– Utbildningen handlar mycket om att ta hand om sig själv. Rent fysiskt, så att man inte skadar sig, men också för att orka med när det är tufft av olika anledningar.

För att på något sätt kunna göra jobbet även dagar när saker inte Anton Cöster stämmer, antingen i det privata eller i det stora hela, berättar Anton.

– Rensa! utbrister de i mun på varandra Att ”rensa” symboliserar förmågan att släppa allt för att kunna bli någon annan. Det är som en återställningsknapp för att varken ta med sig privatlivet in i arbetet eller låta skådespeEN DEL AV utbildningen är att lära sig att gestalta let påverka privatlivet. Något som kursarna har – skådespela och bli någon annan. Men för att påmint varandra om under utbildningens gång. kunna bli någon annan måste man också lära sig att göra sig själv till ett tomt papÄR DE PREMIÄRREDO då? per: en kropp redo att målas på – Jag känner mig aldrig helt och förvandlas. redo och jag hoppas att jag ald– Man tvingas lära känna sig rig blir det. Det är också det själv för att kunna skapa något som gör det hela så spännande, annat av det, säger Sakarias. avslutar Emily.

Emily understryker att det Hon menar att varje föreär lika mycket en psykologisk ställning är unik och att träning som en skådespelarproduktionen aldrig kommer utbildning man får på skolan. Emily Jankkila att bli helt klar. När de möter

publiken i olika genomspelningar kan de förstå nya saker om sin karaktär och hur de bäst kan förmedla den till publiken.

– Förhoppningsvis håller det i hela min karriär att jag aldrig känner mig helt klar eller redo, tillägger Sakarias.

Teatern beskrivs av gruppen som en ständigt pågående kreativ och kollektiv process. Man riskerar därför att mista passionen om man känner sig färdig.

Innan vi lämnar för dagen ska vi få se skådespelarna i de två första scenerna i pjäsen. När alla intagit sina platser ber regissören om tystnad. Alla går in i sig själva och blir sina karaktärer. Ett par sekunder senare släcks alla lampor förutom en strålkastare som riktar ett varmt ljus mot scenen.

Tematiken i examensproduktionen ”Smells like teen spirit”, visar sig vara förankrad i studenternas egen verklighet. Mycket osäkerhet och otrygghet skymtas i berättelsen. Men det finns också en genomgående hoppfullhet, precis som hos skådespelarna själva.

FOTO JENNY LEYMAN

hade 800 sökande till endast tolv platser.

Sakarias sökte till utbildningen i Malmö sex år i rad. Han sökte också till alla andra teaterskolor i Sverige som hade antagning under de åren – vilket innebär ungefär 15-20 ansökningar och auditions sammanlagt.

– Man kanske tror att man blir nedslagen av att inte komma in, men jag lärde mig bara vad jag behövde ändra för att visa mer av min förmåga, menar Sakarias.

Han tvivlade egentligen inte på om han hade förmågan att klara av utbildningen. Det handlade mycket mer om hur han skulle klara av antagningsproven på bästa sätt – att bli expert på auditions genom att ha rätt inställning under processens gång.

LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025 | 21

kultur

Att fascineras av en djuphavstrål Varför pratar ingen utom David Attenborough om FN:s kommande tredje havskonferens? Hans nya film Ocean visar mänsklig förstörelse på ett närmare – och vackrare – sätt än någonsin tidigare. En ny klimataktivistisk mentalitet har slagit rot, noterar Sixten Ferring Houltz.

TEXT SIXTEN FERRING HOULTZ

D

ILLUSTRATION ISAK AHO NYMAN

en 8 juni är vårterminen vid Lunds universitet officiellt slut och antagligen reser många studenter redan då mot olika kuster för att ligga på stranden medan saltvattnet torkar i håret, spanandes ut över vågorna.

Samtidigt kommer representanter från Sveriges regering vara på väg mot Nice och då inte primärt för att bada, utan för att delta i den internationella FN-konferensen UNOC-3. Från 9 juni ska deltagarna komma överens om nya riktlinjer för hållbart användande och bevarande av marina resurser. Inför denna händelse visar Panora i Malmö filmen Ocean, med naturfilmaren David Attenborough som berättare.

Det är inte första gången den välbekanta rösten hörs till bilder av djuphavet. Under sitt nästan sekellånga liv har Attenborough etablerat sig som ett kvalitetsmärke för BBC:s bästa naturdokumentärer. Sedan den första filmen i Blue planet-serien från 2004 har hans produktioner haft en särskild lutning åt marina miljöer och inte sällan uppmanat till miljöaktivistism. Ocean är kanske den mest politiska filmen hittills.

Den markerar ett skifte i den allmänna miljödiskursen. Budskapet riktat till FN-konferensen i juni är klassiskt – omfattande fiskefria zoner är det enda sättet att rädda den biologiska mångfalden, fisket och dessutom klimatet. Men hur Attenborough förklarar varför havet måste skyddas överraskar.

SÅ GOTT SOM inget av den Änglamark-retorik som hängt kvar i miljörörelsen sedan 70-talet dyker upp hos berättarrösten. Jag menar alltså det tänkesätt som utgår från att människorna har ett ansvar att skydda naturen, eftersom den är så fin och djuren så gulliga, och eftersom det är oetiskt att förgripa sig på vår uråldriga moder jord. Den motivationen har ekat från miljöaktivisternas talarstolar i ett halvt århundrade utan att lyckas mana till handling.

Filmen visar i stället hur arter som fiskeindustrin utmanar ersätts av nya och att fullständiga 22 | LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025

kretslopp återuppstår förvånansvärt fort så snart fisket avbryts. Havet tar i själva verket inte någon varaktig skada av vårt inflytande. Så mäktig är inte människan. Det är däremot vi själva som svälter när fisken slutar att komma, samhället som hotas av klimatförändringar när plankton och alger inte kan omsätta koldioxid till syre, och städer som läggs under vatten när havsnivån stiger.

Attenborough har lagt av klimatrörelsens tendens att leka både skurk och hjälte. Han talar klarspråk: Vi ska inte rädda havet från oss själva – vi måste rädda oss från havet.

I Ocean åtföljs den nya tidens ekologi också av en ny tids estetik. Djuphavsavsnitten ur Attenboroughs gamla filmer, som det väldiga projektet Planet Earth från 00-talet, väcker öm kärlek för havsdjupens mystik hos alla som ser dem. Allt är så annorlunda där nere. Det liv som finns på riktigt stort djup följer ett helt annat tempo än livet på land. Det är ett långsamt, overkligt tempo som skiljer sig från vår världs på samma sätt som poesins tempo skiljer sig från prosans.

”

Det är sanningar som är svåra att uttrycka på ett romantiskt sätt.

SÅDAN MARIN KÄRLEKSPOESI finns naturligtvis också i Ocean. I centrum för filmen finns dock någonting som ännu inte har skådats inom den här genren. Produktionen är först med att ta hjälp av ny teknik för att lyckas filma trålfiske från havsbottnen. Vi får se bottnens färgsprakande myller förvandlas till dyiga öknar täckta av kadaver, orsakade av trålens nät som drar fram som en rasande gud över Sodom och Gomorra. Det är hemskt, men det som är häpnadsväckande är att regissörerna Colin Butfield, Toby Nowlan och Keith Scholey också lyckas göra det vackert.

Det är ett försök som pekar mot det nya, brutala och kärleksfulla sätt att göra konst av människans grymhet, som vi har behövt så länge.

Redan 2008, i filmen Examined life av den kanadensiska regissören Astra Taylor, stod filosofen och cineasten Slavoj Žižek på en soptipp och efterfrågade precis detta. Han pekade mot det böljande avfallslandskapet och sa: ”Här borde vi

börja att känna oss som hemma.” Det kan bara filmen och konsten lära oss.

Varje bild av vår miljö som inte skildrar sopor, utsläpp, djuphavstrålar och grävskopor måste i dag kallas för konservativ och idealistisk. Om vi måste älska vår miljö för att skydda den, måste vi också älska den för det den är. För ”kärlek”, sa Žižek som just grävt upp en porrtidning ur en sopcontainer och skakat underkännande på huvudet, ”är inte idealisering.”

ENLIGT ARISTOTELES VAR målet för antik grekisk tragedi att få publiken att känna medlidande och fruktan på ett sätt som gjorde dessa känslor hanterbara. Lite som i Titanic, eller i en bra skräckfilm. Så känner jag också när jag ser de underliga djuphavsdjuren som flyr i panik framför en enorm rykande trål, tills de inte orkar mer och fångas in.

Scenen skapar medkänsla, men är inte bortstötande – den skrämmer utan att paralysera.

Båda känslorna följs nämligen av en fascination.

Man frågar sig intresserat: Kan ondskan vara så stor? Resultatet blir att man fortsätter titta utan att sucka och gömma ansiktet i händerna eller omedvetet fly i tankarna.

Det kommer aldrig att uppstå något naturligt förhållande mellan människa och djur. Människan kommer aldrig att få bli naturens räddare.

Det enda som kommer att driva oss till att sluta omintetgöra kretsloppen och mångfalden i vår miljö är viljan att rädda vårt eget skinn, och innan dess kan vi förvänta oss fortsatt massdöd tills vi inte längre känner igen det vi en gång brukade kalla för natur. Det är sanningar som är svåra att uttrycka på ett romantiskt sätt. Men kanske kan de åtminstone uttryckas intressant. ”Jag vill att ni drabbas av panik”, sa Greta Thunberg 2019. När folk drabbas av panik är det dock bara vissa som får impulsen att agera.

Många flyr och ytterligare andra står handlingsförlamade. Det är väl egentligen också precis så läget ser ut idag. Vi har testat det.

Det som egentligen saknas är ett modernt bildspråk som kan avbilda mänsklig ondska, utan romantisering, spelat rättspatos eller demonisering. Kulturen behöver ta sig an ondskan med en naturfilmares fascination. Ta sig riktigt nära, skärskåda och förstå. För först då kan vi möjligen tämja besten.

Dit har vi inte nått än. Och jag vet inte om Sveriges kommande regeringsrepresentanter vid UNOC-3 har den förståelsen. Om inte hoppas jag att någon kan påverka dem, och vet att Ocean har gjort ett värdigt försök.

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE

VZ Z

Månaden som gått:

Påveval & litterärt snusk Skolklockan ringer ut för Lunds studenter och Lundagårds Thea Sandin sammanfattar det viktigaste som hunnit hända i maj månad.

Medial konklav

Snusk på SVT

Påve Fransiskus var guds ställföreträdare på jorden, katolska kyrkans förlängning av Jesus, typ.

Annandag påsk somnade han också in, passande nog under en av kyrkans stora helger. Katoliker världen över sörjde medan unga på internet skapade memes. En personlig favorit var ryktet om att JD Vance verkar ha dödat påven med sin allmänt dåliga aura, eftersom påve Fransiskus dog bara timmar efter mötet med USA:s vicepresident.

Efter en sorgeperiod började kardinaler och präster från hela värden välla in i Rom för konklaven.

Många svenskar tyckte säkert att det var roligt när ryktet började gå om att vår egen Anders Arborelius tekniskt sett kunde bli påve. Trots att han antagligen aldrig ens varit tilltänkt började flera ledarsidor och radioprogram ändå viska: ”Hade det inte varit roligt om vi fick en svensk påve?”.

Men Arborelius snuvades på påveskapet och konklaven valde snabbt en ny ledare, och det var inte den väldigt snygga brasilianska kardinalen som blev så viral, utan en amerikan. Med pompa och ståt är nu Leo XIV ny ledare på den Heliga Stolen.

SVT Edit provkörde ett nytt koncept söndagen den 18 maj, nämligen att högläsa den svenska översättningen av Twisted love av Ana Huang.

En livesändning med åldersgräns som sträckte sig över hela dagen, där en stor del av Sveriges kändiskår kom in i ett lite porrigt bäddat sovrum för att läsa boken som blivit känd på Tiktok för sina heta sexscener. För det första: Det var inte en bok som gjorde sig särskilt väl på svenska. Översättningen känns som en svag insats från Chat GPT, med formuleringar som ”hennes mage fladdrade”, vilket bara är fel, men också vulgära sexbeskrivningar som funkar på engelska för en porrskadad generation men som blir helt sjuka på svenska. För det andra: Livesändningen saknade tyvärr ett eftersnack direkt efter läsningen. Twisted love är nämligen något man läser lite i hemlighet. Alla som känner till den är också bekanta med det lite förbjudna innehållet. Högläsningen var otroligt underhållande, kanske just för sin förbjudna natur, och jag tycker att det är roligt att SVT bjuder in skräplitteraturen in i finrummet. Men skildringarna i boken är också ofta våldsamma och förskönar hedersvåld och uppenbart kontrollerande relationer. Därför var det synd att SVT inte tog chansen att diskutera bokens innehåll och leda intressanta samtal om vad det är som lockar med historien. Varför har var och varannan tjej under 30 läst den? Är det en reflektion av en allt mer konservativ värld? Är det en manlighet och en kvinnlighet som är i förändring?

Eller är det bara kul att läsa och drömma sig bort till en värld där en vältränad och rik kille både är galen i dig och dessutom grym i sängen?

Oavsett vad så var det synd att SVT inte tog chansen att avsluta den 12 timmar långa livesändningen med att sätta boken i perspektiv.

Utan det föll sändningen lite platt.

Hela Rosenbad stormar 33 minuter tog det från att Tobias Thyberg tillkännagavs som Sveriges nya säkerhetsrådgivare till att hans nakenbilder nådde Ulf Kristersson.

Kristersson, som redan har misslyckats en gång med att tillsätta en säkerhetsrådgivare, går ut i riksmedia och säger att det har skett ett systemfel: Thyberg borde berättat om dessa bilder under sin säkerhetsprövning. Thyberg avgår.

Man kan fatta att Ulf Kristersson är nojig efter att hans kompisrekrytering Henrik Landerholm (som står åtalad för vårdslöshet med hemlig uppgift) blev så pinsam. Men har Thyberg gjort något fel? Om varenda person med en dejtinghistoria online eller samtyckliga dickpicks inte får jobba på Utrikesdepartementet kommer det snart råda arbetskraftsbrist. I stället luktar det hela illa dold homofobi, vilket är mer pinsamt än några offentliga nakenbilder.

LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025 | 23

kulturkritik

Yung Lean har vuxit upp FOTO ALASDAIR MCLELLAN

I början av maj släppte Yung Lean sitt senaste album Jonatan. Isak Aho Nyman har lyssnat på skivan och slås av en artist som efter många års idogt arbete hittat helt rätt i sitt hantverk – intressant nog genom att låna från sina förebilder.

TEXT ISAK AHO NYMAN

MUSIK

U

Jonatan Yung Lean World Affairs 02-05-2025

nder arbetet med sitt tredje album, Warlord (2016), hamnade Jonatan Leandoer på sjukhus och 2017 diagnostiserades han med bipolär sjukdom, något han också pratat om i intervjuer.

Sedan dess har han slutat med droger och alkohol. En tydlig kontrast mot den kodein-indränkta estetik som han och hans Sad Boys verkade inom när de slog igenom för drygt tio år sedan.

I takt med att Leandoer börjat leva ett mindre utsvävande liv har hans musik också förändrats. Han släpper numera musik under flera olika alias och i olika genrer. Förra året släppte han samarbetsalbum med både den svenske kollegan Bladee och den danske producenten Fredrik Valentin, det senare under artistnamnet jonatan leandoer96. Jonatan är hans femte fullängdsalbum som Yung Lean.

Yung Lean har i både låtar och intervjuer pratat om att han är ett fan av den göteborgska kaosgruppen The Tough Alliance (TTA). TTA:s sound var lika delar skränigt och poppigt, där stenhårda trummor ofta låg under mattor av glittrande synthslingor, eller tvärtom. På Jonatan hörs kärleken till TTA i varje låt.

INSTRUMENTALERNA ÄR PRECIS så maffiga som de kan vara, och man hör att Lean satsar 110 procent i varenda sekund. Det som gjorde TTA verkligt stora var att de trodde fullt ut på vad de gjorde, varje låt var som ett manifest och levererades därefter. På Jonatan har Lean släppt den sista lilla ironin som fortfarande fanns kvar från hans soundcloud-dagar och anammat den kaxiga innerligheten som hans idoler banat väg för.

Albumet Stranger (2017), den närmaste släktingen till Jonatan inom Yung Leans diskografi, behöll en stor del av det mörker som var (mer eller mindre ironiskt) närvarande i Leans tidiga 24 | LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025

Stockholmaren Jonatan Leandoer blev känd som Yung Lean redan i tonåren. Hans första genombrott kom genom låten ”Ginseng strip 2002”, som publicerades på Youtube 2013. Den numera ikoniska musikvideon har visats över 100 000 000 gånger på plattformen.

output. På Jonatan släpper Leandoer in ljuset – stråkar ackompanjerar trummaskinerna på flera låtar. Även textmaterialet har förändrats.

Där Leandoer tidigare kunde ägna hela verser åt att romantisera att må dåligt sjunger han nu på ett sätt som visar på att det finns något vackert mitt i allt mörker. ”I’m your dirt, I’m your love / You’re my last and my first one / I’m the ash in your lungs / So let’s burn down the sun”, heter det i Jonatans tour-de-force ”I’m your dirt, I’m your love”.

Visst, det grötrimmas lite här och där. Absolut, vissa av metaforerna är lite trötta. Men det är också effektivt, Leandoer förstår att språket både är ljud och innebörd och han vet när samklangen av de båda gör slutprodukten större än delarna.

Det är också den samverkan som gör Jonatan till Yung Leans bästa album. Låtarnas beståndsdelar har alla fått samma respekt och omsorg, inget kan strykas utan att rubba balansen. Ett ords inneboende melodi spelar mot en gitarrslinga, energin i sången speglas av staccatto-stråkar som bygger upp till en refräng.

PRECIS SOM HANS förebilder i TTA gjorde för 20 år sedan har Yung Lean nu lyckats skapa en ljudvärld som känns sammanhållen och helgjuten. Produktionen är detaljerad och förtätad, med små samplingar och melodislingor som man inte märker förrän efter några genomlyssningar. Leandoer har gått från en rappare som hela tiden är på gränsen till det ironiska till att bli en musiker med tydlig avsikt och mål.

Nu, mer än tio år efter att jag introducerades till Yung Leans musik, känns det som att han äntligen landat i det som alltid på något sätt funnits inom honom. Det är inte helt tajt hela tiden, det är lite falskt här och där och vissa referenser klingar inte helt rent. Men Jonatan är en platta som bidrar med lite sällsynt hjärta i en tid som alltmer består av snärtiga sexsekundersklipp på sociala medier. Tack för det, Jonatan.

Bästa spår: ”Horses”; ”I’m your dirt, I’m your love”; ”Changes”; ”Babyface maniacs”.

LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

FOTO ALEXANDRA WENDT HÖJER

Redaktionen väljer:

Våra lundafavoriter Som redaktör förväntas du hålla din mun stängd och undvika att ens antyda dina åsikter. Men efter att ha bevakat Lunds studentliv i två år har vi stött på allt från svårhanterade universitetsanställda till kårkärlekar av det mer incestuösa slaget. Om ett par veckor lämnar vi Lundagård och det är därför dags att lämna våra principer bakom oss – och kora några favoriter.

SCHLAGERNATTEN

KØBENHAVNSRESAN

BEHÅLL STÖKET

Någon favoritnation har jag inte (det skulle bli alldeles för politiskt), men en favoritklubb finns – utan konkurrens. Under mina tre år i Lund har jag varit på Helsingkronas schlagernatt fler gånger än alla andra nationklubbar tillsammans. Ett bra dansgolv är ingenting utan Abba-medley, Carola och Sarek. De som säger något annat har fel.

Nya studenter som flyttar till Lund har en bild av att man ska kunna åka till Köpenhamn varje helg, så även jag.

Spoiler alert: Det gör man inte. Sedan jag flyttade till Lund har jag varit i den danska huvudstaden kanske fyra gånger. Med dagens valutakurs och bropriser på luxemburgnivå är det helt enkelt inte värt det. Då sparar jag hellre pengarna och åker hem till Göteborg.

Från vår redaktion i AF-borgen stöter man på det mesta. Det är spex, tandemcyklar, maskerader, statsbesök, fågelskådarkonferenser, spelkvällar, med (mycket) mera. I början var det svårt att orientera i sig i denna nya värld, men så snart kaoset blivit till vardag insåg jag värdet av det. Lund – behåll ditt stök.

ELMER RIKNER

KLIRRET

MÖTESFORMALIAN

DE STORA KÄNSLORNA

Det ligger som ett soundtrack över staden: klirret. På kavajslag och ordensband sitter de – medaljerna. I början tyckte jag att det var pretentiöst och lite pinsamt med alla dessa skramlande skrytmetaller. Men efter fem år har jag fallit för kitschen och det älskvärda i att lundastudenterna, likt skator, vill roffa åt sig allt som glänser och glimmar.

Inget lugnar en ängslig själ som lite ordning och reda – och i Lunds studentliv finns det gott om just det. I föreningarna råder tydliga regler för hur man får prata och vem som har ordet. Folk säger ”jag yrkar” som om det vore det mest självklara i världen.

Det känns som FN:s säkerhetsråd – fast med mer fika och färre diplomatiska kriser.

Det är något med intensiteten här.

Våren exploderar i magnolia och körsbärsblom som om stan försöker förföra en. Och varje år blir man förälskad.

Men det finns heller ingen bättre plats att vara olycklig på, ingenstans där det är lika enkelt att romantisera sin självömkan. Lund är de stora känslornas stad. Här blir man lätt vimmelkantig – på gott och på ont.

VERA SVAHN

KLÄDKODERNA

TRAFIKFIENTLIGHETEN

ENKLAVERNA

Som nybakad student vid Stockholms universitet rynkade jag på näsan åt de stora studentstädernas upphängdhet på frackar, långklänningar och obskyra etikettregler. Efter sju år i Lund har jag dock blivit omvänd.

Jag äger fortfarande inte någon frack, men jag fylls nu av en säregen glädje när jag ser klungor av pingvinklädda killar stappla genom natten.

Få städer i världen är så omöjliga att röra sig genom medelst någon som helst form av fordon som Lund city.

Ska du åka bil? Tänk om, alla gator är enkelriktade och/eller under ombyggnad. Cykla? Oh hell no, hela staden sluttar och max 30 procent av gatorna är asfalterade. Det enda du kan göra är att gå. Tur då att Lund är Sveriges vackraste promenadstad.

Lund må verka som en enda stad, men i själva verket är det bara en lös samling mikrosamhällen. Vi har fest-fristaden på Parentesen, den gamla stadskärnan runt Stortorget och korridorslabyrinten på Delphi. Lägg där till att du under en och samma kväll kan stöta på allt från pirater till antika greker som slussas mellan olika temafester. Har man sett Lund har man sett världen!

ISAK AHO NYMAN LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025 | 25

Lunds universitets studentkårer Denna sida består av icke-redaktionellt material.

FOTO ISAK AHO NYMAN

Doktorandens dilemma: Dubbla roller men halva stödet chefer eller delegerar bort sitt ansvar. Det är inte hållbart. Universitetet behöver ha tydliga rutiner, både förebyggande och reaktiva, för att förhindra att doktorander har olämpliga handledare.

Möjligheten till förlängning varierar mellan doktorander och det är i praktiken svårt att få den förlängning man har rätt till. Universitetets centrala riktlinjer för beräkning av förlängning är arbiträr, utdaterad och sällan använd. Eftersom den uppger ett spann dagar leder det ofta till att fakulteter beviljar lägsta möjliga förlängning.

Detta behöver ändras.

Doktorandens villkor måste bli en prioriterad fråga för Lunds universitet. Det finns många utvecklingsprojekt på gång vid universitetet, men mer behöver göras för att säkerställa en hållbar forskarutbildning. LUS fortsätter driva frågan, för att varje doktorand ska ha möjlighet att utvecklas och inte bara prestera.

HANDLEDARROLLEN ÄR CENTRAL, men det finns inte en enad syn kring vad god handledning innebär. Lunds universitets regelverk för forskarutbildning nämner vad en handledare ska göra, men det är ett återkommande problem att det finns fall där handledare snarare agerar som

LUS sparkar: Bristfälliga villkor för forskarutbildningen!

LUS kramar: Alla hårt arbetande människor vi har haft äran att få arbeta med i år. Tack för ert förtroende!

MIA HUOVILAINEN, ORDFÖRANDE LUS AXEL SIMONSSON, VICE ORDFÖRANDE LUS

DETTA ÄR LUS Lunds universitets studentkårer, Lus, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet.

Genom Lus verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

26 | LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025

WHAT IS CLEAR to Lunds Doctoral Student Union (LDK) is that doctoral students face unique challenges. From language accessibility issues to migration concerns, lack proper guarantees of prolongation for student representation and the biggest concern: doctoral students’ dual role of being both student and employee. On top of this, we see mental health as a big issue among PhDs. Early signs suggest that the appointment of Laura Cox as Wellbeing and Career Mentor is a welcome step forward.

Yet, more structural support is needed.

Despite Sweden’s strong tradition of student representation and democracy, doctoral student representation is still lacking at many levels – departmental, faculty, and central. Without this representation, key decisions risk overlooking the needs of PhD students.

ONE CONCRETE WAY to support doctoral students is through cohesive, faculty-wide introductions. Currently, there is no requirement for faculties to provide a standardized onboarding for newly admitted PhD students. This leads to confusion and missed opportunities to inform students about their rights and available support.

A good model exists at the Faculty of Social Sciences, where students are introduced to their role as PhDs, supervisors’ responsibilities, the Doctoral Ombuds, doctoral councils, LDK, and labour unions. Expanding this approach university-wide could strengthen knowledge, representation, and improve the doctoral experience overall.

FOTO CLAUDIA DI MATTEO

DOKTORANDER VID LUNDS universitet befinner sig i dubbla roller: de är både studenter och anställda, både i lärande och i konkurrens. Förväntningarna på doktorander närmar sig ofta de förväntningar som ställs på etablerade forskare, inte minst gällande publicering och undervisning. Resultatet är en kultur som pressar snarare än vägleder, vilket blir ett problem för hela universitetet. Det kräver att vi inte bara ser individens prestation, utan också den struktur individen verkar inom. En hållbar forskarutbildning byggs genom tydlighet, likvärdighet och gemenskap.

Många doktorander upplever en hög stressnivå, otydliga villkor och en känsla av att inte tillhöra någon gemenskap. Introduktioner till forskarutbildningen varierar kraftigt mellan fakulteter. Detta trots att en välstrukturerad introduktion skulle kunna förbättra både kännedom om rättigheter och skapa en känsla av samhörighet. Att doktorander inte har en gemensam starttid för sina studier gör det svårt att hitta sin plats, både akademiskt och socialt, och är ett skäl till att en bättre introduktion behövs.

A better start for doctoral students

LUND’S DOCTORAL STUDENT UNION MONIKA LARSSON, executive director of

internal affairs

NIMA MOHSENI , executive director of

external affairs

D E T TA Ä R E N I C K E - R E D A K T I O N E L L S I D A F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T

foto: johan persson

Ambassadors for academia

T

he scent of lilacs pervades Lundagård, spring is peaking and the academic year is heading towards its conclusion.

I hope you have gained many new insights and friends for life during the semester.

Right now, the world is facing major challenges and that also applies to academia. Certain political factions are beginning to call academia and its usefulness into question. There is a wealth of evidence and arguments to show our considerable significance for the wider world, but those of us who have the opportunity to study or work in academia must be better at pinpointing our value for society. This applies not least to all those who have studied or are studying at Lund University: there are many of you and you are all over the world. You are vitally important ambassadors, not only for Lund University, but for academia in general.

The world’s universities work in a global network. The changing geopolitical situation and increasing tension between countries and regions threatens this cooperation. For Sweden and many

WWW.LU.SE

other small nations there is no choice other than to continue to cooperate internationally and the world in general loses out if this cooperation ceases. The international academic community must therefore do everything it can to counteract deglobalisation by identifying those areas in which cooperation can continue.

Through its many networks within and beyond academia, Lund University is one of the most internationally active universities in the world, and we are focusing our efforts on collaborations that produce the best effect by applying the principles in our international action plan, Global Dynamic Engagement.

When one day you leave Lund University, you can join our alumni network, which has almost 50,000 members worldwide, but you will always be part of a wider global community connected by our ongoing efforts to understand, explain and improve our world and the human condition. We are all ambassadors for academia.

Erik Renström Vice-Chancellor

debatt FOTO PRESSBILD

Anders Ådahl

Filippa Torsvik

Mattias Horrdin

Staten måste släppa kontrollen om akademin Sveriges lärosäten är sårbara för politisk påverkan. Trots vackra ord om akademisk frihet är det i praktiken staten som håller universiteten i ett strypgrepp, skriver företrädare för Centerpartiet och Centerstudenter.

På onsdagen den 21 maj debatterades regeringens forskningsproposition i riksdagen och frågan om akademisk frihet står högt på agendan. Efter att Trump återtagit makten i Vita huset har svenska politiker från alla partier höjt rösten till försvar för den fria forskningen. Men retoriken klingar ihåligt när det ställs mot den politik som faktiskt bedrivs här hemma. För samtidigt som akademisk frihet lovordas i debatten detaljstyr regeringen forskningsmedel och Socialdemokraterna tillsammans med Sverigedemokraterna blockerar avgörande frihetsreformer.

DET NUVARANDE SYSTEMET gör svenska universitet och högskolor sårbara för politisk godtycklighet. Det är en farlig ordning, särskilt om mer auktoritära krafter skulle vinna inflytande. Vi ser redan i dag hur delar av vänstern vill tysta viss forskning och högern om frågor som kan förknippas med ”woke”. SD ville exempelvis i våras dra in bidragen till Chalmers när de skulle inviga en ny avdelning för jämställdhetsarbete.

Med Sveriges modell med lärosätena som förvaltningsmyndigheter, som Lunds universitet, har en regering fria tyglar att gå in och stoppa den verksamhet som uppfattats som obekväm. En svensk Trump kan göra vad han vill med våra lärosäten.

”

DET STÖRSTA HOTET mot akademisk frihet i SveDet verkliga hotet rige handlar varken om ”cancelkultur” eller att kommer från högskoleledningarna styr sina anställda. Det verkUTAN REFORMER FÖRBLIR den akademiska friheliga hotet kommer från politikerna själva. När EU ten sårbar. Till skillnad från Socialdemokraterna politikerna själva. mäter den akademiska friheten i förhållande till och Sverigedemokraterna vet Centerpartiet att staten hamnar Sverige på plats 21 av 35. Det är mycket allvarligt och beror akademin levererar bäst när den verkar på armlängds avstånd från stapå att de svenska lärosätena i de allra flesta fall är förvaltningsmyndigheter ten. Forskning är ifrågasättande i sin grund, och ska inte vara föremål som lyder under staten. I kombination med att vi styr forskningsmedlen för politiska vindar oavsett om det handlar om att tysta forskning inom i mycket hög utsträckning skapas ett system där regeringen kan stoppa obekväma områden eller styra den högre utbildningen mot ett visst utobekväm forskning eller styra lärosätenas inriktning efter egna intressen. pekat samhällsideal.

FÖR ATT STÄRKA den akademiska friheten måste avståndet mellan svenska lärosäten och politiken öka. Några kan anta stiftelseform som högskolan i Jönköping, eller kanske handelsbolag, eller en form som bäst passar det enskilda lärosätet. Det skulle inte bara skapa ett nödvändigt avstånd till statsmakten, utan också ge universiteten ökad handlingsfrihet att profilera sig strategiskt och långsiktigt. Men det har Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna gått samman för att stoppa. Det är mycket olyckligt, men inte oväntat. Partierna delar nämligen samma ryggradsreflex om att statlig kontroll alltid väger tyngre än mer frihet.

28 | LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025

ANDERS ÅDAHL,

Centerpartiets talesperson inom forskning och högre utbildning MATTIAS HORRDIN,

oppositionsråd Centerpartiet Lund FILIPPA TORSVIK,

utbildningspolitisk talesperson för Centerstudenter

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

ÅSIKTERNA SOM FRAMFÖRS ÄR SKRIBENTERNAS. LÄS FLER DEBATTARTIKLAR PÅ LUNDAGARD.SE

foto: johan persson

Utbytesstudenten Tova:

Upplev vardagen i ett annat land!

foto: lucas van oort/unsplash

foto: camilla lekebjer

Jag valde att åka på utbyte ett helt år.

Hur coolt är det inte att ha sin var­ Det är en unik chans att få prova på dag i ett helt annat land? Kanske i ett livet utomlands under en längre land som du kanske aldrig ens tid. Det gav mig möjlighet har besökt innan! Att få upp­ att verkligen lära känna leva det vardagliga livet – landet, staden och inte som turist, utan som kulturen på djupet. en del av samhället – är För min del innebar något alldeles särskilt. det dessutom att jag Så mitt tips till dig: kunde genomföra ett Kolla upp möjlig­ forskningsprojekt vid heterna att åka på mitt värduniversitet, utbyte! Det finns så som jag nu kan använda många fantastiska upp­ levelser som väntar! till mitt kandidatarbete vid Lunds universitet.

TOVA NILSSON Hemlängtan? Absolut – UTBY TE PÅ UNIVERSIT Y Tova Nilsson. ibland. Men det betyder inte att OF EAST ANGLIA, UK. foto: privat något är fel. Alla känner nog av lite STUDER AR MOLEKYL ÄRBIOLOGI VID LU hemlängtan då och då. Det är lätt att jämföra sin egen vardag med andras höjd­ Läs mer om punkter på sociala medier, och då kan det utbytesstudier kännas som att man inte tar till vara på tiden – du ansöker tillräckligt. Men sanningen är att mycket av under hösten utbytestiden faktiskt består av vardag.

Har du frågor om antagningsbeskedet?

Prata med våra studievägledare!

Den 10 juli kommer första antagnings­ beskedet för höstterminen. För att besvara dina eventuella frågor kom­ mer universitetets allmänna studie­ vägledare att ha telefonbemanning varje vardag mellan 10–18 juli, klockan 11.00–13.00.

Du hittar mer information och kontaktuppgifter på: www.lu.se/ studievagledning

Färdig med studierna?

Gå med i Alumnnätverket!

Medlemskapet är kostnadsfritt – ta chansen att behålla kontakten med Lunds universitet.

Studietips för en digital vardag Hur får man använda AI? Är det bättre att anteckna för hand än digitalt? Hur bra är det egentligen med lyssnings­ läsning? På campusonline.lu.se hittar du praktiska studietekniktips både för eget plugg framför datorn och för under visning i en alltmer digital studie­ vardag. Dessutom ger vi råd om hur du använder exempelvis Canvas, Inspera och TimeEdit.

Läs mer på www. campusonline.lu.se

WWW.LU.SE

Registrera dig som medlem och få: • inbjudningar till exklusiva föredrag och alumnevenemang • ditt digitala medlemskort med alumnrabatter och förmåner • nätverksmöjligheter med alumner • nyheter om den senaste forskning­ en och vad som är på gång vid Lunds universitet via nyhetsbre­ vet Lundensaren Gå med idag! www.lu.se/alumn @alumni_lunduniversty

LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025 | 29

serier SMÅTIMMARNA AV MALVA BERGVALL

MÅNADENS TANKEBANA AV IDA HEIN OLSSON

LUNDGRENS AV TEKLA SVENSSON

30 | LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025

hejdå student!

FOTO SOLVEIG NYCANDER FOTO MARIUS LYCKÅ

Mjauuu mjauuu…

Pengar, para, bacon eller deg Kärt barn många namn har Gick upp i rök, stort felsteg Frågan om ansvarsfrihet står kvar

HEJ STUDENT! ALICE INGLANDER

Ålder: 25 Från: Stockholm Pluggar: Sjuksköterska

Vad ska du göra i sommar?

– Jag ska ta sommarlov. Jag jobbar två hela veckor på mitt gamla jobb med smycken och klockor.

Vad är det bästa att göra i Lund på sommaren?

– Jag vet inte, jag har inte varit här på sommaren. Jag kommer att vara i Stockholm.

Men riktig rök det blev i tornet, Morris undrar: ”Har murvlarna drulle?”

Ja, herregud, plötsligt ljöd hornet!

Allt för en mumsig liten bulle Forskare eller studenter, ingen vet Klart är att de inte dyker upp Tidsbrist eller rentav likgiltighet, är ni kår eller intressegrupp?

Glad sommar, önskar Morrhoppan!

Hur tar man bäst vara på sommaren om man jobbar?

– Ta goa AW:s!

Morrhoppan

Vad är den bästa sommaraktiviteten?

– Bästa sommaraktiviteten? Ja, men det är väl att bada antar jag.

Omdöme om intervjusituationen: – Gud, det här var jobbigare än jag trodde det skulle vara.

Lundagård är ingenting utan sina läsare och många av artiklarna med störst genomslag har kommit ur tips från just läsare. Tveka inte att höra av dig om du känner att det är

Nästa nummer av Lundagård kommer den 29 augusti. Tidningen kommer att finnas att hämta i Studentinfo i AF-borgen.

Har du nyhetstips?

något som vi borde få veta. Självklart har du rätt att vara anonym.

Mejla oss på lundagard@lundagard.se

LUNDAGÅRD NUMMER 4 2025 | 31

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring via Ladok

KORSORD

Bokstäverna i de rosa rutorna bildar en tävlingsfras. Skicka in svaret i ett mejl till korsord@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse och en bok från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas den 11 augusti och meddelas via mejl.

FOTO ANDREA ARAM

UTtRYCkER SkADAD

KAN MAN VINnA StORt PÅ

BrUSANdE BOT

StACkARs FÖRsTÄRkARE CELlDELnINgSFAS

GÖR TjUV

ALv | SAGAN OM RINgEN

KORt KvARtER

StUDERAR NÄBb & VINgE BILdAR GrEKISk BOKsTAV DESs BÄR SmAKsÄTtER GIN

NYTt PrEFIX

JOBbADE ROSs GELlER SOM

HIStORIePERIoD

Konstruktör: Andrea Aram

SjÖNg TOMmY CASh OM GrÅADEL SkA JAG HELA NATtEN OCh HELA DAN

LEDsAGA

KAN MAN KAStA PÅ BOWlINgHALlEN

GrUNdEN | VIRkNINg

DOG FÖR KÄRlEKEN DrAGONsÅS

JAMAiKAN

SUBsTANsMÄNgD

MUNsÅR

DU DÅ?

UPpREPnINgAR

PlAN

HÖRs MED HOROSkOP

ANtIMON

LÖS OCh YVIG

SES OFtA MED SwAG

DUo

KAPAR

80-TALsALIeN

INgEMAR JOHANsSON

ETt AV B:EN | ”ABbA”

AVvISnINg

SYDAFrIKANsKt FlYGbOLAG

XENOFOB

KOMmER DEN 25:E

TvINgA PÅ

KYLA NER

SOLgUD | KAiRO

ALEXANdRA OCASIo CORtEZ

PERsEPOLISFÖRfATtARE

VrEDEN

SERvERAS TILl RISgRÖT

DIKtFORm

BEROeNdEStÖTtARE

BÅGnA

LAGOMLAG

GOSIG

CAMEMbERtKUSIN

SmEKnAMn FÖR KÄREStA

SlAGREDsKAP SmUTsFrITt

KrÄNgER SIMmAR MOTsTrÖMs

GÖR TÅGLEKsAKER

ARlANdA

FÖRsTÖRA

JUStITIeOMbUDsMANnEN

DU | PARIS

SkOGsKUNg

ALABAMA

INfORmATIoNsTEKnIK

DUGgA

GÅR MAN INtE UT SÅ GÅR MAN…

KAXIG MÖBEL

HUVUDpERsON | Kp-KrIS 2011

TICkAR UNdER RESAN

INtE VÅR