MARIA CINTHIO
Myntverk och myntare i Lund
De nordiska folken hade i sin köpenskap använt sig av det guld och silver de kommit över på sina handelsresor och plundringståg. Inte förrän på 800-talet slogs det sporadiskt mynt i Danmark - silvermynt utan inskrifter, med tecken eller figurer. På 990-talet lät Sven Tveskägg prägla de första inskriftsförsedda mynten. Alltsedan det första av mynten med texten SVEN REX AD DENER (Sven danskarnas kung) dök upp har Lund diskuterats som deras möjliga präglingsort. När det nu konstaterats att det fanns både en kyrka och bebyggelse där på Sven Tveskäggs tid kan mynthistorikerna med större sannolikhet hävda att kung Sven myntat i Lund. Den engelske myntaren Godwine slog mynt i Sverige för Olof Skötkonung, i Norge för Olav Tryggvason och i Danmark för Sven Tveskägg. Denna utmyntning anses ha ägt rum i mitten av 990-talet. Det är inte omöjligt att en sporadisk myntning härefter fortsatte i Lund med de mer eller mindre trogna avbildningar av engelska mynt som är funna i närheten av staden. Efter Knut den stores makttillträde växte mynttillverkningen till Skandinaviens största. Mer än 20 myntare arbetade med ett okänt antal medhjälpare med myntproduktionen. Mynten fanns endast i en valör - penningen. För den kunde man få en skäppa korn (17,41). Mynten relaterades till viktsystemet; 10/örtug, 30/öre och 240/mark - marken vägde c 216 gram. Vid kontroll eller uppräkning av större summor var det enklast att väga mynten. Silvermynten hade vanligen en symbolisk bild av kungen på åtsidan och ett kors på frånsidan. Bilderna var omgivna av texter som angav myntorten, kungens namn och namnet på myntaren. Bilderna och inskrifterna är viktiga historiska källor, där t.ex. myntarnas namn berättar om import av engelsk arbetskraft. Ascetel satte sitt namn på penningar i York innan han kom till Lund. Alfwine, Asferth, Farthein och Leowine kom alla från England. 48
