DET SKÅNSKA LANDSTINGET OCH KUNGAHYLL NINGARNA I LUND Göran Larsson

Det skånska landstinget och kungahyllningarna i Lund

I de olika delarna av det gamla danska riket samlades de fria männen till landsting. På detta avgjordes till en början många olika slag av ärenden som rörde landsdelen men från 1300-talet var det endast juridiska ärenden som behandlades, landstinget blev en renodlad domstol dit ärenden från härads- och birketing kunde överklagas. Vid landstingen behandlades både civil- och brottmål och i vissa fall, som vid tingläsning av adelns sköte- och pantebrev utgjorde landstinget första instans. Städerna var i de flesta fall undantagna från skyldigheten att appellera till landstinget och hade privilegiet att vända sig direkt till kungen.

Domare på landstinget var en tandsdomare, oftast en adlig person. Vid hans förfall inträdde hans ställföreträdare, landstingshöraren. Fram till och med 1500-talet ingick även lekmän, s.k. tingmän bland ledamöterna. Det ålåg en tingsskrivare att föra protokoll och nedskriva domarna.

Under det skånska landstinget eller "Skåninge landsting" som det oftast benämnes lydde till en början alla de delar av riket där Skånelagen gällde, vilka var Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm. Efterhand uppstod egna landsting i de senare områdena och Skåninge landsting omfattade endast Skåne. Skåninge landsting skall enligt en källa under äldsta tid ha samlats vid Arendala öster om Lund, enligt en annan källa någonstans mellan Lund och Dalby. I slutet av 1100talet finns emellertid belägg för att tinget flyttat in till staden Lund. Så småningom kom tingsplatsen att ligga ett stycke utanför staden - vid Lerbäckshög. Själva högen som är belägen strax norr om monumentet över slaget vid Lund, är en gravhög från bronsåldern. Ett annat namn på platsen är Sliparebacken. På själva tingsplatsen fanns en fyrkant av

Lerbäckshög vid Kävlingevägen. Oljemålning av ritmästaren vid universitetet, Axel Hjalmar Lindqvist, 1871. KM 46.777

grova stockar vilka tjänade som bänkar åt domaren och tingmännen. Skåninge landsting fortsatte att finnas till en tid efter det att Skåne övergått till Sverige men den 19 juli 1683 hölls det sista landstinget i Lund. Skåninge landstings arkiv har till största delen gått förlorat och finns endast bevarat för tiden 1654-1683, och dessa handlingar förvaras idag i Landsarkivet i Lund.

Landstinget var också det forum där en ny konung eller tronföljare hyllades av landsdelens befolkning. I ett valkonungadöme som det danska var detta "godkännande" av folket nödvändigt för att kungen skulle kunna hävda sin makt.

Det var av hävd så att en dansk konung valdes på Jyllands landsting i Viborg och därefter for runt till de olika landstingen. Enligt ett dokument från 1423 intygar en skara av rikets stormän att de varit "på Lunds landsting i Skåne, där den andra hyllningen enligt rätt sed skall ske, när man skall välja konung till riket"

Den 12 april 1577 fick Danmarks kung Frederik Il och hans drottning Sophie av Mecklenburg en son, den blivande Christian IV, Dan-

marks genom tiderna kanske mest färgstarke konung. 1580 valdes prinsen till Danmarks tronföljare och efter gammal sedvana skulle han nu framträda och "godkännas" på de olika landstingen. Den 30 januari 1584 utgick ett kungligt brev till länsmannen i Lundagårds län Corfitz Viffert att han "skulde lade bygge thend Pallatz till hylding vdj Lund" Ordet "Palats" får i detta fall tolkas som en estrad där de kungliga kunde framträda inför folket. Kungen meddelade i brevet att han uppdragit åt sin räntmästare att anskaffa "saa mögit klede som behöffuis till samme Palladtz" Till hyllningen kallades representanter från "wort Lande Skaane, hallend, Bleginde och paa borringholm" dvs. från alla de landsdelar som ursprungligen lytt under Skåninge landsting. Länsmannen Corfitz Viffert lät uppföra estraden på den gamla Lerbäcks hög "där den slags hyllningar plägar ske" och den 20juli1584 ägde den högtidliga hyllningen rum. Det måste ha varit en imponerande syn för lundaborna när provinsernas stormän infann sig i Lund, praktfullt klädda och med stora följen. Inför kungens vistelse i Lund färdigställdes också det residens i Lundagård nuvarande "Kungshuset eller Lundagårdshuset" som varit under uppförande sedan 1578. I samband med hyllningen stannade kungen flera dagar i Lund varifrån ett antal kungliga skrivelser är daterade.

Nästa gång Lund fick uppleva en sådan hyllning var den 15april1610 då Christian IV lät hylla sin son och tronföljare "den utvalgte prins Christian" Denna gång ägde dock hyllningen rum på Stortorget där en tribun byggts för ändamålet. Prinsen gick emellertid bort före sin fader och det blev en yngre bror som besteg tronen under namnet Frederik 111. Hyllningarna 1610 ägde rum den 14 mars för Själland i Köpenhamn, den 15 april för Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Gotland och Ösel i Lund, den 29 april för Fyn i Odense och det hela avslutades denna gång den 11 maj för Jylland i Viborg. Kungens instruktioner för hyllningarna utgick i ett brev av den 3 januari 1610. Då Frederik Ill besteg tronen fick de olika landsdelarnas representanter bege sig till Köpenhamn där hyllningen ägde rum den 6 juli 1648. En orsak till att hyllning inte skedde i Lund kan ha varit att pesten härjade i Skåne. Hyllningen av Frederik III:s äldste son Christian ägde rum 1655 men endast i Köpenhamn, Odense och Viborg. Skåningarnas representanter fick även denna gång fara till Köpenhamn, och hyllningen 1610 blev därmed den sista kungahyllningen i Lund. Efter

arvkungadömets införande 1660 behövdes inte hyllningen på landstingen.

Källor och litteratur

Frederik Il:s öppna brev till rikets adel rörande hyllningen av hertig Christian av den 10 januari 1584. Rigsarkivet i Köpenhamn. Frederik Il:s brev till länsmannen Corfitz Viffert daterat Skanderborg den 30 januari 1584. Rigsarkivet i Köpenhamn. Christian IV:s öppna brev till adeln rörande hyllningen av hertig Christian daterat Köpenhamn den 3 januari 1610. Rigsarkivet i Köpenhamn. Blomqvist Ragnar: Lunds stads historia del 11951, del 21978. Weibull Carl-Gustaf: Skånska lands och lagmanstingen samt deras arkiv. Tryckt i Landsarkivet i Lund, domstolarnas, städernas, och fångvårdsanstalternas arkiv i Skåne, Halland och Blekinge. Lund 1987.

Hästmarknad på Stortorget 1865. Denna marknad hölls sedan gammalt i fastlagstiden. I mitten av bilden syns det av Brunius ritade rådhuset från 1842. Efter teckning av Oskar Andersson.