1868-1907, NOTISER

er..r. I t • 1 • I j + I _,., _.,,_, fi ,,_,._ 11i --·· -'ili

I

n ID ID lll

I I I I I I I ' ' n

-··-·--··-·--·-··--ill -i I fi I . -· --

Dl ID I B I

"Förslag till Ny Byggnad för Chirurgiska Afdelningen vid Malmöhus Läns Lazarett i Lund" Ritning av Helga Zettervall 1864.

Malmöhus läns landsting samlades första gången 1863. I en skrivelse från lasarettsdirektionen framfördes då önskemål om att "fullkomna länets gemensamma sjukvårdsinrättningar" Landstinget beviljade ett anslag på 125 000 rdr och Universitetet avstod från den tomt i Paradislyckan, där Botaniska trädgården låg innan den flyttades till nuvarande plats i början av 1860-talet.

Utbyggnaden av lasarettet var angelägen för att ge större utrymme för den kliniska undervisningen. Vid denna tid fanns nämligen planer på att flytta läkarutbildningen från Lund till Stockholm.

Kirurgiska kliniken uppfördes enligt Zettervalls ritning och togs i bruk 1868 för att sedan fungera som kirurgisk klinik i 100 år.

CCN

1871 inrättade de skånska landstingen en gemensam dövstumskola i Lund. Den ligger fortfarande vid Dalbyvägen och heter numera Östervångsskolan.

Skylten hängde i fönstret till mjölkaffären i det gamla Lunds Mejeri vid hörnet av Magle Stora Kyrkogata och Själbodgatan. Lunds Mejeri anlades 1872 med godsägaren Gottfrid Warholm som drivande kraft. Som storjordbrukare behövde han avsättning för sin produktion samtidigt som stadens växande befolkning behövde bekväm tillgång till mjölkprodukter. Mejeriet övertogs 1947 av Lundaortens Mejeriförening och själva mejerihanteringen lades då ner men mjölkbutiken bibehölls. Sedan "lösmjölksförsäljning" helt upphört vid slutet av 1950-talet utvidgade innehavaren Margit Jönsson rörelsen till speceriaffär. Av henne fick Kulturen skylten när rörelsen upphörde 1978 inför byggnadernas rivning. 1874 kan räknas som födelseåret för Lunds poliskår som då bestod av 25 man. Lokaler hade man fram till 1900 i det gamla rådhuset.

1874 fick lundaborna kommunalt vatten i ett ledningssystem som försörjdes från dammarna i Rögle öster om staden.

1875 bildade handskmakarna den första fackföreningen i Lund.

1879 invigdes Lunds Hospital. Det hade anlagts enligt nya ideer som ett s.k. paviljongsystem för 300 patienter. 1895 var Asylen (för obotligt sinnessjuka) färdig. Där kunde 836 patienter hysas. 1925 döptes sjukhuset om till S:t Lars sjukhus.

1881 byggde Lunds Badhusaktiebolag ett badhus i Skultelyckan. Det moderna står på ungefär samma plats.

1881 förbjöd stadsfiskalen, August Palm att tala om socialismen i Lund.

1882 grundades Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige av några studenter som engagerat sig för den hotade folkkulturen.

"S:t Lars sjukhus" Oljemålning på träpannå av Oskar Palm, född 1896, patient på S:t Lars 1941-1968. Foto Lennart Hansson.

S:t Lars sjukhus eller Lunds hospital, som det kallades före 1925, togs i bruk sommaren 1879. Det är byggt efter det s k paviljongsystemet. Ritningarna gjordes upp av arkitekterna P V Stenhammar och A. Kumlien. Den nya anstalten lovordades av alla därför att den gav nya möjligheter att ta hand om "sinnessjuka" människor. Uppfattningen om vården av sinnessjuka hade ändrats radikalt under 1800-talet. Bevakningen som tidigare stått i centrum, ändrades till behandling enligt samma normer som behandlingen av de kroppsligt sjuka. I stället för tvångströjor och isolering rekommenderades sängläge, vila och en behaglig miljö med ljus, frisk luft och vatten.

CCN

1882 stod universitetsbyggnaden färdig. Den hade ritats av Helga Zettervall.

1883 höll August Palm i brist på lokal ett agitationsmöte utanför Östertull.

1887 fattades beslut om anläggandet av ett avloppssystem i Lund. Det tog hela 1890-talet att lägga ner rören. Grävningsarbetena blev upptakten till lundaarkeologin, eftersom Kulturen samlade in de fynd som gjordes.

1888 anlades Sockerraffinaderiet Öresund väster om järnvägen. Det var fram till nedläggningen 1914 ett av Lunds stora industriföretag med omkring 200 arbetare. Tillverkningen var knuten till ett snabbt uppsving för den skånska sockerbetsodlingen.

1889 bildades Svenska Bindgarnsfabriken AB ur en fabrik som 1847 startats som en hantverksrörelse av en repslagaregesäll.

1889 grundades Armaturfabriken av Carl Halmberg som ett sidoföretag till den mekaniska verkstaden. Fabriken blev snabbt stor. I början av 1900-talet sysselsattes 200 arbetare med tillverkningen av armaturer (ventiler och annan utrustning till ångpannor) och produkterna såldes över hela världen.

1891 tillkom på privat m1tJat1v Lunds idrottsplats; den övertogs först 1948 av staden.

1891 invigdes den av Helga Zettervall ritade Allhelgonakyrkan - den första i Lund sedan 1300talets mitt.

1894 byggdes tullkammaren vid Clemenstorget. Där förtullades utländskt gods. Verksamheten upphörde på 1970-talet.

1895 kunde Folkets Park invigas då förstamajdemonstrationen tågade dit.

1907 öppnade Kooperativa föreningen Felix sin första livsmedelsbutik vid Mårtenstorget.

1907 började Lunds elverk leverera ström som kom från dieselmotordrivna generatorer i byggnaden vid Winstrupsgatan.

1907 invigdes universitetsbiblioteket (numera UB 1) på Helgonabacken. Utrymmena i Lundagårdshuset hade blivit för små.

Margarinlåda av bleckplåt, merkantilförpackning för Pellerins margarin, tillverkad omkr 1900 vid Lunds Bleckvarufabrik.

Ursprungligen hette företaget Svenska leksaksaktiebolaget och förutom leksaker tillverkades burkar för karameller, kex, margarin o.a. livsmedel. En del var s.k. merkantilförpackningar, d.v.s lådor eller burkar med rik reklamdekor avsedda att ställas upp i butikens hyllor och innehållande de egentliga konsumentförpackningarna i form av små fyllda påsar eller paket. Tekniken att med litografisk metod trycka bilder på plåt och därefter pressa och falsa denna i olika former var densamma oavsett om det gällde kexburkar eller leksaker. Konkurrensen från den tyska leksaksindustrin var emellertid övermäktig, företaget måste efter några år rekonstrueras och blev 1898 till Bleckvarufabriken med burkar som huvudprodukt. Fabriken låg vid hörnet av Karl XI- och Nils Bielke-gatan i en byggnad som numera är bostadshus. Efter en eldsvåda 1908 var det aktuellt med nya större lokaler och anläggningen flyttades då till Malmö. Företaget kom småningom att ingå i den koncern som numera heter PLM.

N.N.

1907 hölls den stora IndustriSlöjd- och Konstutställningen i Lund inom den nuvarande stadsparkens område. Utställningen var en jättesatsning och stod öppen hela sommaren.

Lunds stads fångvagn från tiden kring sekelskiftet. Den användes bland annat till att föra fångar från arresten i polishuset till järnvägsstationen för vidare befordran till fängelset i Malmö. Fångtransporterna samlade åtskilliga nyfikna när vagnen, dragen av två hästar, skramlade fram på de kullerstenslagda gatorna. Vagnen överlämnades 1949 till Kulturen.

gen enligt anvisningar på själva kuvösen. Jacques Borelius, kirurg och lasarettsdirektör, som föreslog köpet, hade säkerligen tagit del av statistik från Frankrike, som visade att tidigare under 1800-talet hade 90% av de för tidigt födda barnen dött. Efter kuvösens införande överlevde nu 80% av dessa barn. Inköpet av kuvösen under 1900-talets första år kan ses som inledningen till en ny epok inom sjukvården och den medicintekniska utvecklingen under 1900-talel.

CCN

Vid det sista sammanträdet år 1899 beslutade Lasarettets direktion att inköpa en "Couveuse" för Barnbördshusets räkning. Detta var en ny uppfinning, som tilldragit sig stor uppmärksamhet vid olika utställningar i Europa. Den var konstruerad av A. Lian i Paris och bland de tekniska finesserna märks framför allt självcirkulerande vattensystem och automatisk temperaturreglering. Uppvärmning av vattnet skedde med gas, elektricitet eller foto-