LARS-ARNE NORBORG
Den akademiska bondbyn
Avgörande för Lunds framtid blev, att Karl XI:s förmyndarregering år 1666 beslöt att inrätta den akademi i Lund vars högtidliga invigning ägde rum Karlsdagen den 28 januari 1668. Att en högre läroanstalt skulle anläggas någonstans i Götaland rådde det allmän enighet om, men det var inte utan vidare självklart att den skulle ligga just i Lund. Jönköping och Göteborg hade nämnts som andra tänkbara universitetsstäder. Till den skånska stiftsstadens förmån talade, att den kunde användas som bas för försvenskningsarbetet i de nyligen erövrade skånska landskapen men också dess materiella och andliga resurser. Avkastningen från de 925 gårdar, som tillhört det medeltida domkapitlet, anslogs till akademin. Biskopen blev i egenskap av prokansler universitetets lokale styresman, och en del av professurerna kunde besättas med lärare från Katedralskolan. Övriga professorer rekryterades utifrån, bl.a. från Tyskland. Den mest kände av dessa intellektuella främlingslegionärer var folkrättsexperten Samuel Pufendorf, som inlogerades i det gamla kanikresidenset vid Kiliansgatan, numera en del av Folkets hus. Pufendorf representerade den gryende upplysningstidens kulturradikala tänkande och var en stötesten för sin biskoplige prokansler och sina mera ortodoxa kolleger. Han beskylldes för en rad svårförenliga villfarelser han skulle vara "epikure, pelagian, socianian, hobbesian, spinosist, calvinist, polygamist, ateist och grek" Tack vare att statsmakten höll honom om ryggen kunde han dock fortsätta sin vetenskapliga verksamhet, tills skånska kriget 1675-79 gjorde att akademin för en tid måste läggas ner. Kriget drabbade Lund hårt. Visserligen stod det avgörande slaget (den 4 december 1676) utanför stadsvallen, i triangeln VallkärraOdarslöv-Lund, och tumultet gjorde sig inte mera märkbart i staden, än att biskop Peder Winstrup efteråt kunde bjuda den segrande 105
