ToRN[, HÄRAD.
5. PEDERS KLOSTER.
I
CEOMETRl5K KARTA
/1? 1667 TIJ1J, { rilvim. DETALJ KOPIERJ!D A~
1977 Xc::trt'n&.R'!'Jn,o,r.
Elom9vis/ tl
i~ 'f.
-~
1. X,fåJT•r/ J;:'yril:an. 2. fåfher ftu(wa ,,-,af &imrar J, och Zagu.ftufwo. I/./Jd/.;lada fiaH~· /ä«1-t
J. Brynehuw 0t.h 1'1Aam«la $ ), W~ tm•Hao'lluikn .J,
~tkm 'U'"1~e llorr !Tö.fån:iorah ..1.krUfe/UI
I~
6. }
f11.1u1undtr
1JWtue1
' "" buåtfaJ ho!wa 1trJ4f unde r {orb!.• Kitukr Qf Ahnh Tydh oJ, åhr nu der till da9liy. Tief'l4rc 7.J rn 9omb /tad!tNQ/lcn
.Kala Alna rurn.
3. Biskop Peder Vinstrups gård , S:t Peters kloster i Lund. Den större dammen till höger var belägen där nuvarande järnvägsstationen ligger. Ur R. Blomqvist. Lunds historia, 1978.
Idag återstår en liten del av denna damm jämte en av de rektangulära dammarna, omedelbart öster om universitetsbiblioteket . Orsaken till att Linne inte nämnde något om dammarna kan ha varit att <lammanläggningen vid denna tid hade fått förfalla och att fiskodling i större skala ej hade någon framtid i Lund. Annorlunda var det med färgresedan. Dammarna på Helgonabacken har emellertid ej varit de enda i Lund under årens lopp. I litteraturen förekommer här och var omnämnande av fiskdammar . I akademismedmästaren Petter Löwegrens minnesböcker beskrivande uppväxttiden i Lund de sista decennierna under 1700-talet namnges flera kärr och dammar, som förutom att de användes som skridskobana om vintern även kan ha innehållit fisk. Vad gäller benämningen "Karpdammen" bör väl inget tvivel råda . Men även "Nils Pers kärr' ', beläget där nuvarande järnvägsstationen ligger, "Per Ols kärr'', som låg i hörnet av Grönegatan-Stålbrogatan , "Gidsholmadammen", nuvarande stadsparksdammen m.fl. dammar och kärr kan ha varit tänkbara som fiskdammar. 166
