Claes Wahlöö Undersöka eller bevara? Ett sociodilemma

ToRN[, HÄRAD. 5. PEDERS KLOSTER. I

CEOMETRl5K KARTA /1?1667

TIJ1J, { rilvim. DETALJ KOPIERJ!D 1977 Xc::trt'n&.R'!'Jn,o,r. Elom9vis/ tl

'f.

1. X,fåJT•r/ J;:'yril:an. 2. fåfher ftu(wa ,,-,af &imrar J, och Zagu.ftufwo. I/. /Jd/.;lada fiaH /ä«1-t J. Brynehuw 0t.h 1'1Aam«la $ ), tm•Hao'lluikn .J, llorr !Tö.fån:iorah ..1.krUfe/UI

6.} f1 1.1u1undtr 1JWtue1 '"" buåtfaJ ho!wa 1trJ4f under {orb!.• Kitukr Qf

Ahnh Tydh oJ, åhr nu der till da9liy. Tief'l4rc 7.Jrn 9omb /tad!tNQ/lcn

.Kala Alna rurn. 3. Biskop Peder Vinstrups gård, S:t Peters kloster i Lund. Den större dammen till höger var belägen där nuvarande järnvägsstationen ligger. Ur R. Blomqvist. Lunds historia, 1978.

Idag återstår en liten del av denna damm jämte en av de rektangulära dammarna, omedelbart öster om universitetsbiblioteket. Orsaken till att Linne inte nämnde något om dammarna kan ha varit att <lammanläggningen vid denna tid hade fått förfalla och att fiskodling i större skala ej hade någon framtid i Lund. Annorlunda var det med färgresedan.

Dammarna på Helgonabacken har emellertid ej varit de enda i Lund under årens lopp. I litteraturen förekommer här och var omnämnande av fiskdammar. I akademismedmästaren Petter Löwegrens minnesböcker beskrivande uppväxttiden i Lund de sista decennierna under 1700-talet namnges flera kärr och dammar, som förutom att de användes som skridskobana om vintern även kan ha innehållit fisk. Vad gäller benämningen "Karpdammen" bör väl inget tvivel råda. Men även "Nils Pers kärr'', beläget där nuvarande järnvägsstationen ligger, "Per Ols kärr'', som låg i hörnet av Grönegatan-Stålbrogatan, "Gidsholmadammen", nuvarande stadsparksdammen m.fl. dammar och kärr kan ha varit tänkbara som fiskdammar.

4. Domkyrkoförvaltaren Sven Cronsioes gård 1816, på Linnes tid ägd av professor Gustaf Harmens. Ur R. Blomqvist. Lunds historia. 1978.

En annan lundaskildrare, Nils Petter Osberg, har i Lundaminnen från 1820-40-talen gjort följande beskrivning av en damm, som låg i den stora Siemerska lyckan, eller som den också kallades Hästbytartomten d.v.s. kvarteret mitt emot järnvägsstationen. Han omtalar där "en damm, hvari, liksom i alla de kring staden då befintliga stora vattensamlingar, var godt om rudor. På loftimmarna under den vackra årstiden samlades der en hel del skolpiltar. Fiske företogs då ofta. Rep fästades i handtagen på en gammal vigrakorg, som af ett par gossar, hvilka gingo på hvar sin sida om dammen, släpades långsåt dess botten. Rudorna visste dock för det mesta att ta sig i akt för detta otympliga redskap och skörden blef obetydlig".

På Nils Erikssons geometriska karta, upprättad 1667 (bild 3), finns både en större damm, senare benämnd "Per Ols kärr", och två långsmala, rektangulära dammar, de senare ingående i den forna priorgården vid S: t Peters kloster, kallad Klostergården. Denna gård förvärvades 1664 av biskop Peder Vinstrup. På denna gård hade han ett eget tryckeri, troligen Lunds första. Förekomsten av de båda dammarna gör en antydan om att man utöver tryckandets sköna konst även sysslade med fiskodling här under 1600-talet.