Britta Hammar Grytlappar

politiska faktor måste Hansan utpekas. Det är den som i en komplicerad samverkan med inhemska intressen äntligen infogar Lund i den allmäneuropeiska kulturgemenskapen.

Följdverkningarna av denna process är tydligt skönjbara i vårt aktuella mikroperspektiv. Grytorna byter skapnad.

Vid mitten av 1200-talet har de tidigare kokkärlsformerna ersatts av trebensgrytan; den form som ända in i det slutande 1700-talet skulle vara allenarådande. Den trebenta grytan kan ses som en utvecklad kugeltopf försedd med ben och hänkel. Den har samband med nya bostadsideal, vilka bl.a. innebär att köken förses med uppbyggda spisar - den öppna golvhärdens dagar är äntligen räknade. Den keramiska trebensgrytan har nog sin förebild i de malmgrytor, som under 1100-talet började tillverkas i de tyska städerna. Malmgrytorna med tre ben är å andra sidan en utveckling av den keramiska grytan med rundad botten, som alltså kan sägas ha konkurrerat ut de flatbottnade kokkärlen - förmodligen bl.a. på grund av bättre hållfasthet och bättre värmeupptagningsförmåga.

Från mitten av 1200-talet och under en stor del av 1400-talet tillverkas trebensgrytorna antingen i rödgods (med utvändig blyglasyr) eller i ett reduktionsbränt grått oglaserat gods (s.k. yngre svartgods). Grytorna förefaller under denna period nästan uteslutande bara ha en hänkel.

Möjligen under 1400-talet, och helt säkert under 1500-talet övergår man till att glasera grytorna invändigt, något som är en uppenbar funktionsförbättring. Den äldre periodens utvändiga blyglasyr tjänade praktiskt sett endast dekorativa syften. En viktig nyhet som synes höra 1500-talet till är att grytorna förses med skaft istället för hän klar. Trebensgrytan kan därmed sägas ha nått sin fullt utvecklade form och fortsättningsvis (fram till sent 1700-tal) sker endast marginella ändringar. Det är t ex möjligt att på skaftavslutningens profilering skilja en 1700-talsgryta från en 1500-talsdito. Sekelskiftet 1800 utgör för grytan en viktig gräns eftersom en ny spistyp med järnhäll och kokhål då introduceras på allvar. Av med benen! - och in i en utveckling, som så småningom leder tillbaka till flatbottenheten i extrem planslipad form.

Den trebenta bronsgrytan började som ovan antytts tillverkas

5. Trebensgrytor av brons. 1200-1500.

i Tyskland under 1100-talets andra hälft. Det blev Hansan som via handelsvägarna skulle introducera den i Skandinavien. Det kan lugnt hävdas att malmgrytan var det första riktigt slitstarka och pålitliga kokkärlet. Tillverkningen omhänderhades ofta av klockgjutarna. Tillverkningstekniken var i princip den samma. Grytgjutning förblev dock inte länge ett tyskt monopol. Senare