3. T.v. syltburkar av brunt , blåst glas. 1800-talets senare hälft. KM 54.561 resp. KM 15.632. T.h. syltburkar av ofärgat blåst glas . 1900-talet. KM om.
konservering och därmed förknippade hushållskärl ger en lantbrukardotter från sydvästra Skåne: " Mor saltade gåsbröst i en vid stenkruka och så kokte hon skankar och grisfötter i mycket kryddor och slog på skyn. Det stelnade och ett fettlager ovanpå tätade ytan och det höll sig fräscht och fint över vintern. Till detta användes stengodskrukor. Flott förvarades också i stengodskrukorna och så naturligtvis den saltade ålen, som urlakad koktes och åts med kokt potatis ." I detta hem fanns också en stor uppsättning av stengodskärl och blyglaserade lergodskärl som användes till olika inläggningar i socker och i ättika : " Annars var det kärl för lingon , äpplemos, ingefärspäron, ättiksplommon , saltade skärbönor, rödbetor , syltade tomater ... Den stora 10-liters vida krukan fylldes alltid med kokta lingon , när lingonen från Norrland kom med tåget sent på hösten ." En dotter till en järnvägsarbetare berättar om sitt barndomshem att " i källaren stod alltid en rad kärl innehållande lingonsylt, ättiksgurkor och övriga inläggningar från trädgården. Jag minns särskilt ättiksplommon i ett krus . . . Till dessa olika inläggningar användes stenkärl rymmande 3-4 liter, men även 138
