Nyheter, s

l Gerardo Berrios, Seko Posten: – Det är osäkra och oroliga tider därför behövs ett ettårigt krisavtal där löneökningarna anges i krontal. Samma upplägg bör finnas för hela arbetsmarknaden. Detta är ett krav som Seko Posten driver. Inflationen gör att avtalen måste vara kortare. Många av våra medlemmar fruktar att framtiden blir skakig.

l Louise Munkhammar,

– Vad medlemmarna framför allt önskar nu är höjda löner. Det är den stora grejen. Många saker har blivit dyrare, det gör att många anställda har det tufft. Då är det viktigt att lönerna höjs.

l Helena Wallin,

– Jag tror det är oerhört viktigt att vi får igenom det krav som LO ställer i samordningen, det vill säga en löneökning med 4,4 procent och en låglönesatsning genom att alla åtminstone får en löneökning i krontal som motsvarar den löneökning som de skulle ha fått om de hade haft en månadslön på 27 100 kronor i månaden, det är detta som i förhandlingarna kallas för knät. Inom spårbranschen där jag arbetar är det stora löneklyftor mellan olika yrkesgrupper. Högst ligger förarna och lägst städare och lokalvårdare. Därför är det viktigt med en låglönesatsning så att vi får en viss utjämning. Sedan ska även de bäst betalda få en löneökning och inte behöva stå tillbaka.

l Stevan Mihajlovic, Seko Posten: – Det är en oro bland medlemmarna. Matkassarna har blivit dyrare. Den som tidigare handlade för 400 kronor får nu betala nästan 600 kronor för samma varor. Inflationen äter upp alltmer av lönen. Vad som behövs nu är både generella lönehöjningar och låglönesatsningar. Själv arbetar jag som chaufför inom Postnord. Just för oss som är lastbilschaufförer inom företag har det trots allt skett en viss positiv löneutveckling efter att Seko under en lång tid drivit våra frågor hårt.

l Jenny Samuelsson, Seko SJ: – Särskilt viktigt är det med låglönesatsningarna. Den grupp av våra medlemmar som har lägst löner är komfortoperatörerna, det vill säga städarna. Även om alla får en löneökning är det avgörande att ge dem som har det sämst lite mer. Över lag är det ett hårt tryck på många anställda med stigande priser. Allt blir dyrare. Men för att få bukt med ekonomin krävs också andra åtgärder. Det är viktigt att vi får ner inflationen.

l Avtalsrörelsen är den tidsperiod då

l Knät är en form av låglönesatsning.

l Lönenivåer inom Seko. Seko organi-

l Kriminalvårdare tjänar i genomsnitt

l Linjemontörer anställda av Vattenfall

l Matroser har efter sju års arbete en

l Fibertekniker har en medellön på

l Jannis Konstantis konstaterar att många av medlemmarnas löner gröpts ur, dels på grund av inflationen men också på grund av arbetsgivarens attacker. Därför fattade klubben beslut om att arrangera en protest. – Sedan hoppas vi få med oss ännu fler, men allt har gått väldigt snabbt. Det blir emellertid en ny manifestation i december. Då får fler möjlighet att protestera.

Jannis Konstantis och klubb 111 vänder sig också mot nivån på det

FOTO: MATS WINGBORG

så kallade märket på 4,4 procent som ska vara en grund för löneökningar på hela arbetsmarknaden. – Eftersom inflationen är högre innebär det i praktiken att lönerna minskar.

I sitt tal underströk Jannis Konstantis att det är orimligt att arbetare ska ta ansvar för den rådande krisen. – Angreppen mot oss är politiskt styrda. Det handlar om fler saker än lönerna, som attackerna mot las och inskränkningarna av strejkrätten.

Tydlig opinion bland klubbens medlemmar. FOTO: ANNA LEDIN WIRÉN

ENERGI. – Medlemmarna kräver

Det som bidragit till opinionen är inte bara inflationen utan också att många företag inom energisektorn gjort stora vinster. – Särskilt de företag som producerar el, som kraftvärmeverk.

Samtidigt är det många olika energiföretag som medlemmarna arbetar för och flera av företagen är små. – Det handlar både om kommunala företag och privata företag som exempelvis tyska EON.

– Det är svårt att veta. Men många skulle nog tycka att det vore lite väl lågt. Själv tycker jag att det vore okej. Sedan skulle det bli vi som är förtroendevalda som skulle få förklara nivån på löneförhöjningen för medlemmarna.

Niclas Olofsson sätter fingret på ett dilemma. – En ordentlig lönehöjning är motiverad. Sedan är det inte bra om lönerna går upp alltför mycket. Då kan konsekvensen bli att vi spär på inflationen.

l Klubben organiserar medlemmar från

TELE. –Sekos enkät inom

l Rickard Wäst berättar att enkäten, som alltså riktade sig till alla företag inom branschen och inte bara till Seko-medlemmar som arbetar inom Telia, hade en hyfsad svarsfrekvens och att utfallet var ganska förväntat. – Sedan har vi bjudit in LOekonomer till möten inför avtalsrörelsen. LO vill ju också se en ordentlig löneförhöjning, men deras analyser har också bidragit till att komplicera bilden. Under 1960- och 1970-talen fick LO-grupperna rejäla lönelyft, men de åts upp av inflationen så det blev svaga reallönehöjningar. Det är inget vi vill tillbaka till.

Inför den kommande avtalsrörelsen hävdar många av arbetsgivarna i telekombranschen att elpriserna och inflationen satt ekonomisk press på företagen. Teliaklubben menar dock att vinstmarginaler måste kunna fluktuera i takt med samhällsekonomin och inte vara den enda konstanten i ekvationen. – Sedan är det anmärkningsvärt att inte företagen i stort varit bättre förberedda. Inom företagen har man diskuterat detta i flera års tid. När elpriserna till sist sköt i höjden blev man ändå tagna på sängen.

Även om trycket på att höja lönerna är stort inför avtalsrörelsen tycker Rickard Wäst samtidigt att det är viktigt att inte glömma andra frågor. – Som arbetstid, återhämtning, fortbildning och möjligheten att kunna jobba hemifrån. En del inom vår bransch skulle kanske kunna arbeta hemifrån fler dagar i månaden. Det skulle göra arbetet mer flexibelt och minska stress och resande.

l Seko Teliaklubben är en av flera

CIVIL. – En baksida av tarifflönerna har blivit

l Även om lönen höjs successivt utifrån antalet arbetade år tycker Petter Persson att företaget resonerar ologiskt. Nu tar man ständigt in ny personal vilket leder till att kompetens försvinner och att anställda måste läras upp igen.

En orsak till den snabba ruljangsen av personal är Menzies Aviations ointresse för personalen. – Blir man inte uppbackad och får möjlighet till fortsatt utbildning blir konsekvensen att många tröttnar. Men det är precis det som är företagets strategi: de har inget emot att personalen tröttnar eftersom de tror att det går att spara pengar genom snabb personalomsättning.

Menzies Aviation är ett av flera företag på Arlanda som utför samma uppgifter. Två andra är Aviator och SAS Ground Handling. – Personalen snurrar runt mellan företagen i hopp om bättre villkor. Bara i dagarna har fyra anställda på Menzies Aviation skrivit på kontrakt för Aviator. Under en lång period har flera bytt till Aviator, som nu åter söker ny personal.

Omsättningen leder samtidigt till att även Menzies Aviation återkommande måste söka ny personal. – Just nu behövs en ny deicer, det vill säga en person som tar bort is på flygplansvingarna, med lastbilskort.

För anställda på Menzies Aviation gäller Sekos avtal, medan de som jobbar för Aviator har ett Transportavtal. Det betyder att det också finns skillnader i villkor. De tre företagen arbetar bland annat med att lassa på och av bagage, sätta på strömkabeln när flygplanen har landat, tömma toaletterna och fylla på dricksvatten. – I Transports avtal ingår en ersättning på 200 kronor för att tvätta arbetskläder. Det ingår inte i vårt avtal, i stället får vi tvätta våra arbetskläder själva. Sedan innehåller Transports avtal skrivningar om att premiera kompetens. Det är en annan skillnad. Men framför allt är det absurt att det ska finnas olika avtal för personal som utför samma jobb.

Menzies Aviation driver inte bara en snål personalpolitik, företaget intar också en njugg inställning till det fackliga arbetet. – Fackklubben har inte ens tillgång till ett skåp där vi kan låsa in våra grejer. I stället blir vi tvungna att spara alla avtal och dokument digitalt. Det skapar en dålig överblick. Ibland behöver man gå tillbaka till gamla avtal för att se hur regelverket var tidigare, men de är ofta svåra att hitta. Skulle vi spara dokument i pärmar skulle pärmarna behöva förvaras hemma hos personer i styrelsen. Även det skulle vara ett problem, inte minst då det skulle bli svårt att få kontinuitet när styrelsepersoner byts ut.

Samtidigt menar Petter Persson att även cheferna inom Menzies Aviation ofta är bakbundna. – Det är ekonomerna som styr och kräver ständigt ökad avkastning. Det är det som är roten till problemen.

l Menzies Aviation ingår i en koncern med sex bolag.

l Aviator driver marktjänster på femton flygplatser i Nor-

POST. –Arbetsgivarna är på oss som iglar

l Sofie Vestling säger att arbetsgivarna systematiskt ifrågasätter den fackliga tiden. – De undrar om det verkligen är nödvändigt att träffa medlemmar och om förberedelser inför förhandlingar ska behöva ta så mycket tid.

Citymail kräver också att den fackliga tiden ska redovisas timme för timme. Enligt Sofie Vestling är det tungrott och leder till en ökad administration. – Vilket paradoxalt nog skapar ett behov av ännu mer facklig tid.

Företagets försök att strama åt den fackliga tiden började för två år sedan, men eskalerade i våras. – Sedan dess har den fackliga tiden minskat rejält, men utan att vi är överens om tidsuttaget.

Överläggningar om den fackliga tiden sker kontinuerligt mellan företaget och fackklubben. I egenskap av klubbordförande har Sofie Vestling återkommande sådana överläggningar. Därutöver har varje ordförande i de fyra regionala sektionerna överläggningar om den fackliga tiden. – Nu när det blivit konflikt om den fackliga tiden har frågan även lyfts till bolagsstyrelsen där klubben har en representant.

En arbetsgivare kan inte bestämma vad som ska gälla för den fackliga tiden utan är skyldig att följa förtroendemannalagen där frågan regleras. Däremot är arbetsgivaren inte skyldig att acceptera mer facklig tid än vad som stipuleras i lagen. – Ett problem är också att det i lagen är ganska diffust om exakt vad som ska räknas till det fackliga arbetet.

Citymail motiverar åtstramningen av den fackliga tiden med att det är nödvändigt att spara pengar. Den hållningen har Sofie Vestling svårt att förstå. – Totalt sett är vi 24 fackligt förtroendevalda på 1  200 anställda. Det handlar med andra ord om en ganska liten grupp och om ganska små pengar i sammanhanget. För arbetsgivaren borde det vara viktigare med en god relation till de anställda. finnas andra förklaringar. Citymail är medlem i arbetsgivarorganisationen Almega. Även flera andra av Almegas medlemmar har stramat åt reglerna för facklig tid, som Postnord. Det tyder på att Almega kan har varit pådrivande.

FOTO: CITYMAIL

l –Vi kan ännu

l Samtidigt till-

l Enligt förtroendemannalagen (fml)

l Den löpande fackliga verksamheten

l Lokala förhandlingar och deltagande

l För- och efterarbete av förhandlingar. l Förberedelser och deltagande i parts-

l Facklig utbildning för uppdraget på

l Förtroendemannalagen stadgar också

Mellan Ekerö och Stockholms stadshus ska ett elektriskt bärplansfartyg börja gå till våren. FOTO: PRESSFOTO

SJÖFOLK. – Vi befinner oss

l Den första delen av Region Stockholms sjötrafikutredning presenterades tidigare i år. I den analyseras de framtida trafikbehoven. I början av nästa år kommer den andra delen av utredningen. Där är utgångspunkten vilken typ av fartyg som behövs för att klara trafiken, men också vilka drivmedel som ska användas. – På grundval av båda utredningarna kommer vi sedan att fatta beslut.

Flera av satsningarna är emellertid redan beslutade. – Pendelsbåtslinjerna mellan Vaxholm och Stockholm och mellan Ålstäket på Värmdö och Stockholm blir permanentade. Sedan sker förberedelser för nya pendelsbåtslinjer mellan Sundbyberg och Gamla stan, mellan Norra Ulvsunda och Hägersten, samt mellan Ropsten och Täby.

Regionen äger 25 av de omkring 60–70 fartyg som används, med variation beroende på om det är hög- eller lågsäsong. Michaela Haga ser en fördel med att regionen även framöver äger en del av fartygen. – Vi har cirka 10–15 fartyg som inom kort når sin tekniska livslängd. Utredningen kommer att ge oss en bättre bild av om dessa går att förlänga ytterligare eller helt bytas ut.

Däremot, säger Michaela Haga, finns inga planer på att ta över drift i egen regi. Hon menar att förvaltningen byggt upp en kompetens för att beställa trafik och idag är mer rustad för det. – Sedan är det viktigt att utforma bra avtal som skapar en fungerande kollektivtrafik, bra villkor för de anställda och som främjar miljön.

för Seko Sjöfolk, säger att Galaxy togs ur sin reguljära trafik den 20 september. Rederiet varslade då 200 anställda. Fram till dess hade fartyget trafikerat sträckan Stockholm–Åbo. Rederiet förklarade att fartyget skulle chartras som flyktingboende i Nederländerna i minst sju månader. Vidare deklarerade koncernen att fartyget efter avslutad charter skulle skifta flagg från svensk till estnisk.

Seko Sjöfolk förhandlade med Tallink Silja AB under augusti och september. I viss mån lyckades Seko Sjöfolk mildra konsekvenserna av Tallinks beslut. – Dessvärre blev 124 anställda slutligen uppsagda. Men förutom att något färre fick lämna sitt jobb

SJÖFOLK. Tidigare i år beslöt

l Uthyrningarna innebar att Tallink Silja AB varslade 265 anställda på grund av arbetsbrist. Det varsel som gällde Galaxy berörde Seko eftersom fartyget har seglat under svensk flagg. Oskar Lindskog, ombudsman Idag finns flera företag som ansvarar för driften av båttrafiken, men den största aktören är det franska företaget Transdev.

En av de frågor som Michaela Haga brinner särskilt mycket för är att använda vattenvägarna för att skapa en mer miljövänlig kollektivtrafik. – Vi har tagit stora steg i miljö- och klimatarbetet och kommer att fortsätta göra det. Det handlar bland annat om att ställa hårda miljökrav, byta ut till nya miljöklassade motorer och använda sig av en energieffektiv körning. Idag finns ett eldrivet fartyg som är trafikoperatörägt, samt hybridlösningar. Snart inleds testet med ett elektriskt bärplansfartyg som med en toppfart på 30 knop blir en snabb passagerarbåt. Successivt kommer vi sedan att modernisera och byta ut flottan. Målet är att trafiken helt och hållet ska drivas med förnybara drivmedel från och med 2030, säger Michaela Haga.

lyckades vi också förhandla fram en något längre uppsägningstid för dem som hade under sex månaders uppsägningstid.

Enligt Erika Jansson, kommunikationschef vid Tallink Grupp var neddragningarna nödvändiga eftersom rederiet drabbats hårt ekonomiskt av pandemin och av de stigande bränsle- och råvarukostnaderna som en följd av kriget i Ukraina.

l AS Tallink Grupp är ett estniskt rederi,

FÖRSVAR. Sveriges militära

l – Antalet tjänster ökar vilket gör att många tror att jobbet är tryggt. I en bemärkelse är det också det. Det ska mycket till för att en person ska bli av med sitt jobb. Men det betyder inte att allt är frid och fröjd. Det finns fortfarande ett stort behov av facklig organisering. Thomas Klasson menar att den snabba tillväxten kan skapa andra typer av problem. – Även många nya chefer anställs. Då finns stor risk för att en del har dåliga kunskaper om anställningsvillkor och om vad som står i kollektivavtalen. En stor uppgift för facket är därför att se till att lagar och kollektivavtal efterlevs. De frågorna har blivit ännu viktigare.

För att Seko Försvar ska klara sina uppgifter krävs att man både värvar nya medlemmar och får fler att åta sig förtroendeuppdrag. – Särskilt viktigt är att få fler att gå den fackliga introduktionsutbildningen. Den brukar leda till att man får upp ögonen för vad den fackliga verksamheten går ut på. Det har sagts att upp emot 90 procent av dem som går en introduktionsutbildning blir medlemmar i facket.

Samtidigt medger Thomas Klasson att det för tillfället går trögt med nyrekryteringen. – Vi skulle behöva en större tillströmning av medlemmar och fler förtroendevalda. Men nu gör vi också flera nya satsningar. Vi har upprättat en plan för rekrytering där vi bland annat kommer att använda oss av A-gruppen (Seko Stockholms medlemsvärvargrupp). Vi har också gjort det enklare att bli medlem, som genom att skanna en QR-kod.

Thomas Klasson har också byggt en facklig webbsida som ger snabb information om vad som händer i klubben och kunskap om gällande villkor. – Det är en enkel webbsida, men den har ändå många besökare, säger Thomas Klasson. Länken till hemsidan hittar du här: seko-forsvar-klubb-svealand.webnode.se.

TELE. –Visbyprojektet har ska-

Telia har köpt innerstadsnätet för internet och kommunikation i Visby av företaget Fiber X. Telia satsar också stort på att rusta upp nätet. – Det är bra för Visby och har ökat tryggheten för de anställda, säger Kjell Österberg, som arbetar vid företaget ELTEL Networks, en underleverantör till Telia som bland annat ofta sköter utbyggnad, drift och underhåll.

Visbyprojektet innebär att Telia grävt ner nya kablar för internet och telefoni i en stor del av Visby, däribland längs hela ringmuren. Vidare bygger man om telestationerna. Projektet kommer att pågå till halvårsskiftet 2023.

Även teamledaren för ELTEL Gotland, Ulf Lundquist, menar att satsningen har skapat många nya jobb. – I första hand har det blivit fler jobb för personal på Gotland, men vi lånar också in specialister från Stockholm och Linköping som pendlar hit.

Utbyggnaden av innerstadsnätet är ett av flera stora projekt som ELTEL Gotland är involverat i. Två andra projekt är Gotland Grand National, väldens största endurotävling, och Almedalsveckan.

Under Almedalsveckan i år mördades Ing-Marie Wieselgren, nationell samordnare för psykiatrifrågor på Sveriges Kommuner och Regioner. Hur tror du att det kommer att påverka arbetet kring Almedalsveckan framöver? – Det är svårt att bedöma. Vi har redan sett en trend mot att antalet aktörer minskar. Sedan är det klart att kraven på säkerhet kommer att öka. Det kommer även påverka vårt arbete med kommunikationen, säger Ulf Lundquist.