Årsberättelse 2020 | Erling-Perssons Stiftelse | Forskning & utbildning

Page 1

Erling-Perssons Stiftelse stödjer projekt inom vetenskaplig forskning, undervisning och utbildning samt barns och ungas utveckling. Stiftelsen tar emot ansökningar från hela Sverige och arbetar kontinuerligt med att driva utvecklingen framåt inom de utvalda områdena. ÅRSBERÄTTELSE 2020


©Erling-Perssons Stiftelse, 2021 Fotografer: Carl Hjelte och Johanna Åkerberg Kassel / Söderberg Agentur, Karl Nordlund Skribenter: Lotta Fredholm och Mattias Jersild Grafisk form och produktion: Open Studio Stockholm Tryck och bokbinderi: Stibo Complete Typografi: Brown Pro och Sabon Papper: Colorplan Mandarin 350 g och Munken Polar Rough 150 g


INNEHÅLL

Om stiftelsen Stiftelsens bakgrund och verksamhetsområden År 2020 i korthet

5 11 13

VETENSK AP & FORSKNING

IBS Schizofreni Prostatacancer Fyra viktiga projekt

17 23 29 35

UTBILDNING & UNDERVISNING

Universeum

39

BARNS & UNGAS UT VECKLING

Sparks BRIS Glada Hudik-teatern Övriga donationer

45 51 59 65

Styrelsen Beviljade anslag 2020 – ett urval Räkenskaper Källor och kontaktuppgifter

67 69 70 71




”Vi är en stor stiftelse med liten organisation.” Forskningssekreterare Ylva Linderson i samtal med ordförande Stefan Persson.

6


OM STIF TEL SEN

”FÖR OSS ÄR DET VIKTIGT ATT SATSA PÅ PROJEKT SOM HAR POTENTIAL ATT GÖRA SKILLNAD, INTE BARA GE MED HJÄRTAT” Stiftelsens ordförande, Stefan Persson, och dess forskningssekreterare, Ylva Linderson, berättar om stiftelsens bakgrund och arbete och om varför filantropi är viktigt.

Varför vill ni som familj driva en allmännyttig ­stiftelse? – Stiftelsen har sitt ursprung i ett intresse för entre­ prenörskap och hur det kan bidra till samhälls­ förändringar – med hjälp av forskning, utbildning och satsningar på barn och ungdom. Att donera till allmännyttiga ändamål blir ytterligare ett sätt att försöka påverka samhället i positiv riktning. Det är också spännande att få ta del av alla olika initiativ som syftar till positiv förändring, ökade möjligheter, bättre behandlingar, eller de synergier som kan uppstå vid tvärvetenskapliga samarbeten. Egentligen känns motfrågan mer relevant: Varför skulle man inte vilja stötta allmännyttiga ändamål, om man kan? Vi i familjen är mycket engagerade i samhällsfrågor, och känner ett ansvar att bidra till samhället. En stiftelse kan, med sina korta beslutsvägar, i vissa fall agera snabbare än andra aktörer. Det ger samhället tillgång till en extra växel som kan ge både högre hastighet och mer kraft när det behövs. Men det ska ses som ett komplement, det kan aldrig ersätta offentliga medel eller statens roll.

mycket etablerade. Exempelvis gavs den första dona­tionen till Handelshögskolan i Stockholm, mot bakgrund av intresset för entreprenörskap och sam­ hällelig förändring. Syftet var att främja utbildning inom entreprenörskap och därigenom åter­växten av livskraftiga företag. Vi visste också att ­Handels utbildning håller hög kvalitet. Många duktiga medarbetare på till exempel H&M har u ­ nder åren ­inhämtat viktiga kunskaper på högskolan, som de tagit med sig in i företaget. Den erfarenheten talade för att stöd till skolan skulle ge fina mervärden även till samhället i stort. Redan från början var det viktigt att vara en ­seriös aktör och att bygga trovärdighet. Den person­ liga kännedomen och övertygelsen om styrkan i ett projekt eller i en organisation hade då särskilt stor betydelse. Inom utbildningsområdet var stödet för entreprenörskapsutbildning självklart, men även de forskningsprojekt och barn- och ­ungdomsprojekt som sedan tillkom valdes också utifrån stort ­personligt engagemang. Hur säkerställer ni kvaliteten på de beviljade ­projekten? En satsning på initiativ med låg ­kvalitet eller tvivelaktigt rykte skulle ju kunna skada ­stiftelsens anseende. – Det är såklart viktigt. Vi gör bakgrundskontroller och arbetar oftast med redan väl etablerade a­ ktörer, berättar Ylva. Man måste alltid vara observant och se till att det är seriösa mottagare. Vi följer också­upp projekten, för att säkerställa att medlen k ­ ommer rätt och gör nytta.

Hur vet man att en donation verkligen kommer att göra skillnad? – Man kan förstås aldrig vara helt säker. Men det är långt ifrån bara magkänsla vi grundar våra be­ slut på. På vissa områden har vi egen ­erfarenhet och e­ xpertis att luta oss mot, medan vi på andra ­områden delvis måste förlita oss på råd från ­kunniga ­personer utifrån. När stiftelsen grundades ­gjordes de första donationerna till aktörer som redan var

7


Om man vänder på frågan och ser på den utifrån ett mottagarperspektiv – vad betyder donationen för mottagaren, förutom vad själva pengen möjliggör? – Donationen kan i sig ses som en form av kvalitets­ stämpel, vilket också kan vara till konkret hjälp för mottagaren. När någon redan visat tilltro till en idé eller en verksamhetsmodell är det lättare för andra att övertygas. Det kan ge ytterligare möjligheter för mottagarorganisationen att växa, vilket i sin tur ger bättre utväxling för både mottagare och givare.

Eftersom stiftelsen välkomnar forskningsansök­ ningar inom ett brett område har vi utomstående experter som granskar ansökningarna. ­Granskarna kommer på motsvarande vis ifrån skilda forsknings­ områden. De har i hög grad också egen erfarenhet av tillämpningsinriktad forskning, eller enkelt ­uttryckt: forskning som syftar till att lösa ett speci­ fikt problem, förklarar Ylva. Betyder strävan efter att satsa på ”rätt” projekt att stiftelsen aldrig tar risker? Vågar man satsa på nya idéer? – Det blir förstås en fråga om balans, menar Ylva. En ny aktör med ett helt nytt initiativ för att, låt säga, öka ungas tillgång till arbetsmarknaden ­kanske får bygga upp sin trovärdighet ett steg i ta­ get. När ett förtroende väl finns uppbyggt har en stiftelse å a­ ndra sidan större möjlighet, än till exem­ pel en ­offentlig verksamhet, att stå för den ekono­ miska risken då ett nytt arbetssätt eller ny verksam­ het t­ estas ute i verkligheten.

Hur ser stiftelsen ut om fem, tio år – kommer ni att inrikta er mer specifikt kring ett område, som att lösa gåtan kring diabetes? – Vi vill att stiftelsen ska kunna vara med och göra skillnad. Det är viktigt för oss att de projekt som b ­ eviljas leder till ökad kunskap och stöd som förbättrar liv i samhället, både i stort och för den ­enskilda individen. Det kan handla om många ­olika plan beroende på projektets, och mottagarens, ­karaktär. Det är klart att det skulle vara fantastiskt om våra donationer kunde bidra till att lösa gåtan kring d ­ iabetes – en sjukdom som tyvärr påverkar allt fler – eller gåtan kring någon annan sjukdom. Nyfikenheten och strävan efter att bidra till ban­ brytande forskning, innovativa idéer och stöd som kan få avgörande betydelse för måendet i vårt sam­ hälle är viktiga drivkrafter i stiftelsen. En sak som jag gärna vill nämna är att vi kommer att arbeta med att synliggöra stiftelsen ­ mer; berätta om vad vi gör och vad vi vill åstad­ komma genom våra donationer. Förhoppningsvis kan vi inspirera andra att ge. Den här årsberättelsen är en del i det arbetet.

”Nyfikenheten och strävan efter att bidra till banbrytande forskning, innovativa idéer och stöd som kan få avgörande betydelse för måendet i vårt samhälle är viktiga drivkrafter i stiftelsen.” På forskningssidan medför de flesta satsningar en viss grad av risk. Där blir det extra viktigt att ta in utlåtanden från flera oberoende experter, kanske också att samarbeta med andra finansiärer i utvär­ deringen, innan beslut om finansiering. På senare år, kanske i takt med stiftelsens ­mognad och stigande självförtroende, har just forsk­ ningssatsningarna blivit lite mer öppna för risk. Det syns både på den ökade spridningen i ämnesom­ råden som får stöd, och på att organisationerna som får stöd har större geografisk spridning än tidigare. Till saken hör ju också att det är i risken potentialen för den största nyttan kan finnas. Stiftelsens korta beslutsvägar gör också att den har lättare att ta en risk vid plötsligt uppkomna ­situationer – som nu under pandemin, eller då stora mängder människor på flykt kom till Sverige under 2015–2016. Vi var också snabba i pandemins in­ ledande skede med att donera medel till testverk­ samhet och stöd till barn och ungdomar, en grupp som drabbats hårt av pandemins konsekvenser.

2020 blev ett väldigt speciellt år på grund av pandemin. Vad har varit stiftelsens viktigaste uppgift under detta år? – Allra viktigast har varit att ge ökat stöd till barn och ungdomar som har haft det svårt när s­ kolor och ­f­ritidsaktiviteter har stängt ner. Vi gav ­tidigt ökat stöd till Bris, och till Rädda Barnen som genom­ förde beundransvärda insatser för att hjälpa och stötta barn och ungdomar i denna svåra s­ ituation. Vi ser också att pandemin kommer att ­ påverka arbetsmarknaden. Därför går vi också in och ­ ­stöttar exempelvis Fryshuset, som under året har påbörjat ett nytt projekt, Lampan. Det kommer att vara en sorts brygga mellan ungdomar och arbets­ givare, med syfte att enklare få ut unga i arbetslivet. Berätta lite om hur arbetet ser ut i Erling-Perssons Stiftelse. – Man skulle kunna säga att vi är en stor stiftel­ 8


Ni har ju också en annan stiftelse, H&M Foundation, som ni i familjen har donerat stora medel till. Vilka likheter och skillnader finns det mellan dessa båda stiftelser? – H&M Foundation arbetar globalt för att accelerera positiv utveckling för människor och ­ planeten. A ­ rbetet är nära kopplat till FN:s hållbar­ hetsmål och utgår ifrån ett branschperspektiv, bland annat genom instiftandet av Global Change Award som uppmärksammar innovation och som ut­ vecklats till ett sorts Nobelpris inom hållbart mode.

se med en liten organisation, säger Ylva. Besluts­ vägarna är korta, styrelsen är mycket engagerad och följer p ­ rojekten noga. Forskningssekreteraren, det vill säga jag, leder det dagliga arbetet vilket till ­exempel innebär att vara länken mellan experter och s­ tyrelsen, delta i filantropiska nätverk, kommu­ nicera med stiftelsens alla intressenter och mycket annat. Hur ser du Stefan på filantropi? Det är ett ­relativt okänt begrepp i Sverige, men borde väl kunna ­i­nspirera andra om det blev mer känt? – Jag tror att personer med filantropiskt engage­ mang behöver bli en starkare röst i samhället, och b ­ erätta mer vad vi gör. Det är viktigt att det kommer fram – för det finns många stiftelser i ­ ­Sverige som gör mycket. Det allra starkaste är när ­mottagarnas röst kommer fram, eftersom det är där själva ­potentialen finns för att göra skillnad. Vi möjliggör förändring genom att stötta med kapital, men det är också viktigt att vi själva synlig­ gör vår stiftelse och ökar kunskapen om vad vi gör. Därför kommer vi att öka kommunikations­ insatserna. I USA är man mycket duktig på detta, så vi har en hel del att lära. Som stiftelse vill vi gärna inspirera fler till att ge, då det är till stor samhälls­ nytta. Det finns också en stor glädje i att på nära håll kunna följa projekt som gör skillnad inom om­ råden som ligger oss varmt om hjärtat.

”Vi är en stor stiftelse med en liten organisation. Beslutsvägarna är korta, styrelsen är mycket engagerad och följer projekten noga.” Likheterna mellan stiftelserna är att vi som familj har stort engagemang i båda: Till Erling-Perssons Stiftelse har vi donerat cirka 4 miljarder kronor sedan 1999. Till H&M Foundation 1,5 miljarder kronor sedan 2013. Det finns flera välkända stiftelser. Några i Sverige, men framför allt internationellt. Vad kännetecknar just Erling-Perssons Stiftelse? – Jag skulle nog säga att stiftelsens inriktning på de tre ämnesområdena forskning, entreprenörskap och utbildning samt fokus på barn och ungdom är en unik mix som bygger på insikten att kunskap förbättrar liv. Vi tror också på vikten av tvärveten­ skaplig forskning. Att borra i de komplexa samband som i förlängningen styr liv och hälsa kräver den enskilde forskarens specialiserade kunskap. Men vi ser att den största kraften att bidra till förändring ofta uppnås när forskare från olika ämnesområden kombinerar sin expertis. Stiftelsens alla områden ligger oss i familjen varmt om hjärtat och det är därför naturligt att vi genom stiftelsen vill driva förändring och göra ­skillnad inom dessa områden. Erlings entreprenör­ skap, som främst visat sig i grundandet av H&M, är det fundament som stiftelsen vilar på. Det är en tradition som vi vill ta vidare.

Finns det några projekt eller resultat som ligger dig extra varmt om hjärtat, som du är extra stolt över? – Självklart entreprenörskap – men jag är också ­mycket intresserad av forskning. Särskilt när den går till att bli något konkret som förbättrar männi­ skors liv. Diabetes, cancer; det finns många om­råden. Samtidigt är jag mån om att vi i stiftelsen stöt­ tar barn, ungdomar och deras utbildning. De är vår framtid och de kommer att vara avgörande för att fortsätta bygga kunskapssamhället. Bland ­annat är matematik ett viktigt område att satsa på. Det spänner över så många fält – forskning, tech, ­ingenjörsvetenskap och så vidare. Häri ligger ­mycket av våra framtida innovationer. Initieras alla donationer av ansökningar, eller kan stiftelsen själv komma på projekt som den vill bidra till? Och kommer ni i så fall att bli mer aktiva med det framöver? – Det får vi se, jag utesluter inget – men just nu är det så att det är inkommande projekt som bedöms inom de tre huvudsakliga ämnesområdena vetenskaplig forskning, utbildning och undervisning samt barn och ungdom. 9


KORT OM STIF TEL SEN

STIFTELSENS BAKGRUND OCH VERKSAMHETS­OMRÅDEN Erling-Perssons Stiftelse bildades till minne av H&M-gruppens grundare Erling Persson. Genom att stödja tvärvetenskapliga satsningar och projekt som knyter samman flera olika samhällssektorer vill stiftelsen stimulera till nytänkande och samhällsnytta. Fram till idag har nästan 250 donationer gjorts, om sammanlagt 3,5 miljarder kronor. Erling Persson grundade 1947 det företag som idag utvecklats till att bli den globala H&M-gruppen. 1999 bildades Erling-Perssons Stiftelse, till minne av hans många insatser inom handel och f­ öretagande. Stiftelsen har sin ekonomiska grund i donationer från familjen Persson. Familjens stora intresse för entreprenörskap som positiv kraft i samhället, gjorde att stöd till utbildning på entreprenörskapsområdet blev ett ­ naturligt första ändamålsområde för stiftelsen. ­ Snart följde ytterligare två, som syftar till att bättre rusta samhället inför framtiden: stöd till forskning och stöd för att främja barn och ungdomars utveckling. För att tänka nytt, och stimulera till nya l­ösningar, ser stiftelsen vikten av möten och samarbeten. Därför stödjer man gärna tvärvetenskapliga satsningar och projekt som knyter samman flera olika samhällssektorer. Stiftelsens engagemang för projekten den ­stödjer grundar sig i ett förtroende för att projektägaren har förmågan att förflytta gränsen för vår gemensamma kunskap och förståelse, och i över­ tygelsen att kunskap förändrar och förbättrar liv. Fram till idag har nästan 250 donationer gjorts. Sammanlagt har stiftelsen givit 3,5 m ­ iljarder till samhällsnyttiga ändamål. Den hittills största ­enskilda donationen, om cirka 400 miljoner k ­ ronor, gjordes 2010 till Karolinska Institutet. ­Donationen möjliggjorde uppförandet av Aula Medica, en ­byggnad som med sina 10 000 kvadratmeter skapar goda värden för både forskning och utbildning.

Olika utbildningar inom entreprenörskapsområdet har tillsammans fått cirka 700 miljoner kronor, med Handelshögskolan i Stockholm, Stockholm School of Entrepreneurship och Kungliga Ingenjörs­ vetenskapsakademien som stora mottagare. Stiftelsens medel har även skapat möjlighet att starta utbildning och forskning i ett nytt ämne – modevetenskap med en donation på 75 miljoner kronor. Denna utbildning är numera väletablerad på Stockholms universitet. Inom vetenskap och forskning är diabetes typ 1 det område där stiftelsen gjort sin största insats, med cirka 400 miljoner kronor till dags dato. ­Betydande stöd har också delats ut till forskning inom till exempel cancer, hjärt- kärlsjukdom, ­antibiotikaresistens och neurologisk sjukdom. Fryshuset var den första barn- och ungdoms­ organisationen som fick verksamhetsstöd av stiftelsen. Fryshuset har hittills drivit projekt med stöd av stiftelsen till ett sammanlagt värde av ungefär 170 miljoner kronor. Stödet har bidragit till att ut­veckla Fryshuset till ett mycket uppskattat centrum för barn och unga inom idrott, kunskap, fritidsverksamhet, med mera. Barn och ungdomsorganisationer har tillsammans tagit emot cirka 350 miljoner kronor. Vid utgången av 2020 hade donationerna ungefärligen fördelats (i antal kronor räknat) mellan de tre ändamålsområdena enligt följande: 50 procent forskning, 40 procent utbildning och 10 procent barn och ungdom.

10


1947

3,527

400

1947 grundade Erling Persson det företag som idag utvecklats till att bli den globala H&M-gruppen. 1999 bildades Erling-Perssons Stiftelse, till minne av hans många insatser inom handel och företagande.

Sedan stiftelsens bildande 1999 har den delat ut över 3,5 miljarder kronor till sina tre ändamålsområden.

Den hittills största enskilda donationen, om cirka 400 miljoner kronor, gjordes 2010 till Karolinska Institutet. Donationen möjlig­ gjorde uppförandet av Aula Medica, 10 000 kvm i forskningens och utbildningens tjänst.

60

50%

150

Stiftelsen hade fram till 31 december 2020 beviljat medel till 60 projekt som främjar barn och ungdomars utveckling, sammanlagt cirka 350 miljoner kronor.

I det närmaste hälften av de medel som stiftelsen totalt delat ut, 1,78 miljarder kronor, har gått till forskningsprojekt ledda vid svenska universitet och högskolor.

Stiftelsen tar emot drygt 150 ansökningar om projektstöd per år. Omkring 100 av dessa är forsknings­ ansökningar.

138,5

383

75

Utbildning och forskning inom klimat och miljö är viktigt för att vi ska kunna bygga en hållbar framtid. Genom olika satsningar har stiftelsen donerat 138,5 miljoner kronor till dessa områden.

Stockholm School of Entrepreneurship (SSES) är ett samarbete mellan sex universitet och högskolor. Där möts studenter över ämnes- och nationsgränser i samarbeten om morgon­dagens innovationer och företagande. SSES har under 20 år fått ett sammanlagt stöd om 383 miljoner kronor.

År 2006 tillkom Centrum för modevetenskap vid Stockholms universitet med hjälp av en donation ifrån stiftelsen (totalt 75 miljoner kronor). Sedan 2018 är modevetenskap en självständig akademisk disciplin vid universitetet.

4

1,386

<40%

Stiftelsens styrelse sammanträder för ordinarie beslutsmöten vid fyra tillfällen per år.

Området utbildning och undervisning har genom åren tilldelats knappt 1,4 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 40 procent av samtliga donerade medel.

11

Ansökningar om stöd till forskning tas emot ifrån hela Sverige. Drygt 40 procent av alla huvud­ sökande är kvinnor.


ÅRET SOM GÅT T

ÅR 2020 I KORTHET Volymen av stiftelsens beviljade bidrag har legat fast. En del stöd har riktats för att motverka effekterna av pandemin. Samtidigt har vi vinnlagt oss om att inte glömma alla andra initiativ. Årets donationer på totalt 155 miljoner kronor fördelades på drygt 20 projekt inom våra tre ändamålsområden.

År 2020 har i många avseenden präglats av corona­ pandemin. Stiftelsens kapital har trots svängningar på världens börser samt uteblivna aktieutdelningar stått sig väl under året. Någon anledning att juste­ ra volymen av beviljade bidrag under 2020 har där­ för inte funnits. Däremot har en del av stiftelsens stöd riktats särskilt till initiativ med syfte att ­stärka samhällets möjlighet att på olika sätt motverka ­effekterna av pandemin. Under 2020 donerade stiftelsen 155 miljoner kronor fördelat på drygt 20 projekt inom sina tre ­ändamålsområden. Barnrättsorganisationerna Bris och Rädda ­Barnen Sverige tilldelades under våren 2020 vardera tre mil­ joner kronor, för att möta barns och ungas ökade behov av stöd som en direkt konsekvens av corona­ pandemin. Under perioden har det ­dessutom ­blivit allt tydligare att behov som fanns redan ­ innan ­pandemin i många fall har förstärkts. Barns och ungas psykiska ohälsa och brist på framtidstro är ämnen som återkommande har uppmärksam­ mats under senare år. Ett år av restriktioner, med begräns­ade sociala kontakter och pausade planer, har lagt en ytterligare börda på många unga. Mot bakgrund av detta beslutade stiftelsen bland annat att stödja Fryshusets nya satsning på studie- och yrkesväg­ledande verksamhet, samt Bris initiativ att starta fysiska mottagningar för unga på flera platser i landet. På forskningssidan snabbehandlades under ­våren projektförslag med bäring på pandemin. Sci­ LifeLab i Stockholm beviljades tre miljoner kronor för utveckling av känsliga och säkra tester som m ­ äter

nivåer av antikroppar mot SARS-CoV-2-­ viruset hos personer med genomgången Covid-19-infektion. I samarbete med flera forskargrupper har man ­kunnat visa att personal på Danderyds sjukhus som genomgått infektion fortfarande nio månader efter tillfrisknandet uppvisar bred immunitet mot viruset. 2020 har varit ett år då mycket hamnat i ­skuggan av de överallt dominerande akuta frågor­ na och vi har fått påminna oss om att inte glömma de andra. Stiftelsens forskningsstöd har också gått till viktiga projekt inom onkologi, neurologi och ­inflammationsforskning. Vid KTH har man med långsiktigt stöd från stiftelsen forskat inom röntgenteknik för att utveck­ la datortomografi som ger bättre bildkvalitet, sam­ tidigt som den är mer gynnsam för patienten än kon­ ventionell teknik. Under 2020 hade utvecklingen kommit så långt att produkten kunde säljas till med­ icinteknikföretaget GE Healthcare. Storföre­ tagets kapacitet att producera i stor skala gör att den nya tekniken nu kan nå ut i den kliniska verkligheten. Det ursprungliga stödet till forskningen kommer där­ med till konkret nytta för patienter i form av tidigare och säkrare diagnoser, framför allt vid cancer. Det största enskilda anslaget under 2020 gick till en utbildningssatsning för att stimulera ­intresset för matematik. Med hjälp av ett stöd på 35,4 ­miljoner kronor kommer det nationella veten­ skapscentret Universeum i Göteborg under två år att utveckla en helt ny fysisk utställning, nya digitala verktyg och nya inslag i sin mobila verksamhet för att nå ut med matematikens fascination och nytta till allmän­heten.

12


ÅRET SOM GÅT T

År 2020 har i många avseenden präglats av coronapandemin. Stiftelsens kapital har trots svängningar på världens börser samt uteblivna aktieutdelningar stått sig väl under året. Därför har en del av stiftelsens stöd riktats särskilt till initiativ med syfte att stärka samhällets möjlighet att på olika sätt motverka effekterna av pandemin.

13


Vetenskap &


forskning


9 MKR / 3 ÅR

MÅLET ÄR ATT GE IBS-DRABBADE BÄTTRE BEHANDLING Tarmsjukdomen IBS plågar uppåt en tiondel av befolkningen i västvärlden. Även om den inte förkortar livet innebär den mycket stor påverkan på människors liv och hälsa. Magnus Simrén vill ta ett helhetsgrepp och utveckla bättre behandling.

Sjukdomen irritable bowel syndrome, IBS, b ­ eräknas drabba omkring var tionde person i västvärlden. Magnus Simrén, forskare vid Göteborgs universitet och läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, halkade tidigt in på att ägna sin läkargärning åt gastroenterologi. – Här är IBS en fascinerande sjukdom, där inter­aktionen mellan tarm och hjärna är av central betydelse för symtomen, säger han. Trots att IBS är vanligt har det varit oklart ­varför sjukdomen uppstår. – I dag tror vi att det delvis handlar om vad som sker i mikromiljön i tarmen, ett samspel m ­ ellan mat, tarmbakterier och immunförsvaret, säger Magnus Simrén. Hos knappt var femte som får IBS kommer ­besvären efter en tarminfektion. – Patienter kan berätta att ”jag blev magsjuk i Thailand och sedan dess har magen krånglat”, ­säger han. I februari i år publicerades en vetenskaplig ­studie i Nature där belgiska forskare beskriver en möjlig mekanism. I försök med möss orsakade de en tarminfektion och gav samtidigt mössen viss typ av mat. När infektionen läkt ut fick mössen å­ terigen samma mat, och reagerade då med en allergilik ­reaktion ­och smärtkänslighet i tarmen. – Tolkningen är att immunsystemet aktiveras på ett felaktigt sätt vid infektionen. Normalt ska inte tarmens immunceller reagera på mat, vilket kallas ”oral tolerans”. När det sker får man en överreaktion mot födoämnen, säger Magnus Simrén. Hans grupp kunde förra året visa att 30

­ rocent av patienterna med IBS var infekterade med p en ­speciell bakterie kallad Brachyspira. Däremot ­hittades bakterien inte hos personer utan IBS, vilket de publicerade i Gut. – Patienter hade också en allergilik aktivering av tarmens immunsystem. Om det är en reaktion på bakterien i sig eller på exempelvis mat är än så länge osäkert och något som behöver studeras ­vidare, säger han. Detta kommer de nu att göra i projektet ­Irritable bowel syndrome (IBS): A disorder c­ aused by microbes, leading to loss of tolerance to d ­ ietary antigens? En del är att med allergitest i tarmen undersöka vilka födoämnen som infekterade ­ ­personer är känsliga för. – Vi kommer att använda en teknik som ­liknar det pricktest som man gör på huden vid allergi­ testning. Skillnaden är att vi gör testet i tarmen och där lokalt testar för exempelvis soja, ägg, gluten och andra födoämnen, säger han. De ska även fortsätta kartlägga de Brachyspirainfekterade patienterna, avseende exempelvis symtomprofil, den övriga tarmflorans s­ ammansättning och funktion samt hur tarmens immunceller ­fungerar. I projektets tredje del ska forskarna i olika behandlingsstudier försöka återställa patienternas tarmfunktion. – Här vill vi testa många olika angreppssätt: är det effektivt att utesluta vissa födoämnen? Går det att med anpassad antibiotikabehandling få bort Brachyspira-infektionen? Eller kan det fungera att blockera nervfunktionen i tarmen med vissa läkemedel, exemplifierar han. 16


17


Forskning är ett lagarbete. Här syns Magnus Simrén tillsammans med medarbetarna Piyush Patel och Annika Lundqvist.

18


19


När forskarna undersökte prover från patienter med IBS och friska hittade de en speciell bakterie i IBS-patienternas tarm – nu ska de infekterade patienterna studeras vidare.

20


För att kunna gå i mål med det ambitiösa projektet är det ekonomiska stödet från Erling-Perssons ­Stiftelse mycket betydelsefullt, enligt Magnus ­Simrén, och lyfter att det också sänder en viktig signal. – Det är roligt att en stor anslagsgivare satsar på en sjukdom som traditionellt inte ”kommit in i finrummet”, något som kan bero på att den inte

är livshotande, och även att det främst är ­kvinnor som drabbas. Jag är glad att stiftelsen vågar ­satsa på forskning om IBS som påverkar så många männi­skors liv så mycket under lång tid, ofta hela livet från debuten i unga år till ålderns höst, säger Magnus Simrén.

20%

2 av 3

Diagnosen irritable bowel syndrome, IBS, ställs på kroniska besvär av buksmärta i kombina­ tion med avvikande avförings­ vanor. Undersökningar har pekat på en prevalens på cirka 20%.

Mellan 5 och 10 procent av befolkningen beräknas uppfylla diagnoskriterierna för IBS. Två tredjedelar av de som drabbas är kvinnor, och vanligen debuterar IBS vid 20-40 års ålder, men hos många redan i barnaåren.

15– 20% För 15-20 procent av patienterna bryter sjukdomen ut efter en maginfektion. Det finns ingen bot, men olika symtomlindrande insatser.

OM PROJEKTET Projektledare: Magnus Simrén, professor i medicinsk gastroenterologi vid Institutionen för medicin vid Göteborgs universitet, och överläkare vid medicinkliniken, sektionen för medicinsk gastroenterologi och hepatologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Namn: ”Irritable bowel syndrome (IBS): A disorder caused by microbes, leading to loss of tolerance to dietary antigens?” Vad: Forskarna fann att bakterien Brachyspira förekommer i tarmen hos var tredje IBS-patient, men inte hos friska. De vill på olika vis undersöka om bakterien aktiverar tarmens immunsystem och ger känslighet för födoämnen, samt testa olika slags behandlingar. Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 3 miljoner kronor per år under tre år, totalt 9 miljoner kronor. Läs mer: Nature 2021: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33442055/ Gut 2020: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33177165/ 21


15 MKR / 5 ÅR

GÅR DET ATT FÖRHINDRA SJUKDOMEN SCHIZOFRENI? Forskare tror att schizofreni uppstår när ett slags celler i hjärnan, som kallas mikroglia, är överaktiva. De klipper då bort kopplingar mellan nervceller – även sådana som normalt hade behållits. Carl Sellgren Majkowitz ska nu i detalj studera om – och i så fall hur – detta går att hindra.

I genomsnitt drabbas en av hundra personer av schizofreni, som är en kronisk psykiatrisk sjukdom. Carl Sellgren Majkowitz är forskare vid Karolinska Institutet och överläkare i psykiatri, och att han de senaste femton åren mött just dessa patienter grundlade forskningsintresset. – Jag vill i min forskning göra relevanta försök i labbet för att kartlägga de biologiska processerna bakom sjukdomen, så att det sedan går att komma vidare till bättre klinisk behandling, säger han. Det projekt han leder har målsättningen att ­undersöka varför schizofreni uppstår, och om det går att hindra att sjukdomen bryter ut. ­Utvecklingen av kunskapen om schizofreni på ­ cellnivå, kan ­beskrivas som en flerstegsraket. Redan 1982 väcktes frågan om det är brist på kopplingar mellan nervceller i hjärnan som låg ­bakom sjukdomen. I obduktionsmaterial syntes att de med schizofreni hade färre kopplingar mellan nervcellerna i främre delen av hjärnan, än personer utan schizofreni. Sedan dröjde det till 2012, då forskare i ­försök med möss kunde visa att det är speciella celler i hjärnan, mikroglia, som sköter utgallringen av ­ kopplingar mellan nervceller. Och år 2019 gjorde Carl Sellgren Majkowitz en viktig upptäckt: – Med hjälp av tvådimensionella cellkulturer med mikrogliaceller och nervceller som skapats från patienters hudceller kunde vi visa att mikro­ gliaceller från personer med schizofreni var mer aktiva vad gäller att klippa bort kopplingar mellan nervceller, säger Carl Sellgren Majkowitz.

När hjärnan mognar kopplas hjärnans nervceller ihop och varje sådant kopplingsställe kallas synaps. Det är via synapserna som nervcellerna skickar signaler till varandra. Men i de sena tonåren är det dags för mikrogliacellerna att gallra bort de kopplingar som inte används, för att de viktiga nät­verken ska kunna förstärkas. I studien, som publicerades i tidskriften N ­ ature Neuroscience, gjorde forskarna även ett annat fynd, resultatet av en idé som Carl Sellgren ­Majkowitz ­beskriver som ett ”skott från höften”. – I andra sammanhang har ett antibiotikum kallat minocyklin haft hämmande verkan på just mikrogliaceller. Vi frågade oss om den effekten skulle kunna påverka risken för att få schizofreni, säger han.

”Ett annat mål är att hitta markörer som gör det möjligt att identifiera de som löper ökad risk att drabbas av schizofreni.” De samlade in registerdata om 20 000 unga som behandlats med minocyklin mot acne i sina tonår. Andelen som sen fått diagnosen schizofreni följdes upp. – Vi såg att förekomsten av schizofreni var ­signifikant lägre hos de som behandlats med minocyklin, jämfört med andra, säger han.

22



I sitt corona-tomma laboratorium planerar Carl Sellgren Majkowitz kommande studier på odlade ”minihjärnor” för att bättre förstå hur schizofreni uppstår.




Projektet The rewiring of the connectome in adole­ scence as a target for preventing schizofrenia ­ligger nu i startgroparna. Här vill forskarna skapa tre­ dimensionella cellkulturer, ett slags mycket för­ enklade ”minihjärnor”, som bättre speglar hur det ser ut i hjärnan än de tvådimensionella odlingar de tidigare använt. – Vi använder den Nobelprisbelönade tekniken som innebär att få mogna celler att åter bli stam­ celler, säger Carl Sellgren Majkowitz. Som utgångsmaterial används hudceller. När de omvandlats tillbaka till stamceller, kan dessa i sin tur bilda önskat cellslag – här nervceller och mikrogliaceller. En extra finess är att hudcellerna tagits från fem par enäggstvillingar, där det ena syskonet drabbats av schizofreni, men inte den andra. – Det innebär att vi i de odlade cellerna kan jämföra hur mikrogliacellerna beter sig. Vi vill

förstå processen då de gallrar bort kopplingar, så vi kommer att analysera alla aktiva gener och de ­proteiner som bildas i cellerna, säger han. Det kan ge en fingervisning om vilka gener som ligger bakom den överdriva gallringen. – Vi vill även hitta sätt att förhindra detta, ­exempelvis ska vi testa minocyklin på cellkulturerna. Ett annat mål är att hitta markörer som gör det ­möjligt att identifiera de som löper ökad risk att drabbas av schizofreni, säger Carl Sellgren Majkowitz. Arbetet är redan påbörjat, men enligt honom kommer resultaten att dröja ett par år. Och han ­lyfter vikten av stödet från Erling-Perssons Stiftelse. – Det är ett jätteviktigt anslag, som innebär att vi kan planera på längre sikt. Våra metoder är ­krävande och vi behöver kunna anställa inter­ nationella forskare med den expertkunskap som krävs och sörja för att de kan stanna i Sverige över tid, säger han.

35 000

13 –19

+/-

Schizofreni drabbar ungefär en per hundra människor. I Sverige beräknas 35 000 människor leva med schizofreni.

Sjukdomen debuterar i de sena tonåren, ofta med en psykos. Vanliga symtom är van­före­ställningar, hallucinationer och tankestörningar.

Dagens läkemedel minskar ofta de psykotiska symtomen, men har ingen tydlig effekt mot symptom såsom kognitions­­ned­ sättningar och motivationsbrist.

OM PROJEKTET Projektledare: Carl Sellgren Majkowitz är forskargruppsledare vid Institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet och överläkare på Psykiatri Nordväst, Region Stockholm. Namn: ”The rewiring of the connectome in adolescence as a target for preventing schizofrenia”. Vad: Med hjälp av odlade, tredimensionella ”minihjärnor” vill forskarna studera hur mängden kopplingar mellan nervceller, de så kallade synapserna, modifieras. Detta sker normalt under tonåren och nu vill man bland annat studera om graden av ansning kan hämmas med läkemedel. Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 3 miljoner kronor per år under fem år, totalt 15 miljoner kronor. Projektet finansieras inom ramen för stiftelsesamarbetet Swedish Foundations’ Starting Grant. startinggrant.se Läs mer: Journal of Psychiatric Research 1982-83: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/7187776/ Neuron 2012: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3528177/ Sellgrens studie: Nature Neuroscience 2019: https://www.nature.com/articles/s41593-018-0334-7 27


28


6 MKR / 3 ÅR

PÅ JAKT EFTER NYA OCH SPECIFIKA LÄKEMEDEL MOT CANCER Maréne Landström och hennes kollegor upptäckte en cellulär signalväg som bara är aktiv i cancerceller. Nu pågår arbetet med att ta fram ett läkemedel som specifikt slår mot aggressiva tumöromvandlade celler, medan friska celler lämnas i fred.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män, och årligen får 10 000 svenskar denna ­diagnos. Maréne Landström, professor i patologi vid Umeå universitet och klinisk patolog vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, inledde sin yrkesbana som sjuksköterska och träffade då män som var svårt sjuka i prostatacancer. – Det gjorde starkt intryck. Eftersom jag v­ ille förstå mer om sjukdomen för att kunna bidra, ­utbildade jag mig vidare till läkare och forskare och det har jag aldrig ångrat, säger hon. Prostatacancer går att få bukt med om den upptäcks tidigt, medan tumören håller sig inom prostata­körtelns kapsel. Men har cancern spritt sig är den betydligt allvarligare. – Vissa av de som drabbas av spridd cancer överlever bara ett drygt halvår efter det att man

– Vi hittade en signalväg som var aktiv bara i ­aggressiva cancerceller och inte i normala celler, ­säger hon. De fann att en mottagare på cellytan, en så ­kallad receptor, själv var en del av signalerings­ vägen på så vis att den kan skicka in en del av sig till cellkärnan. Då sätts en serie reaktioner igång som leder till att cancercellen kan invadera omgivande vävnad. Den molekyl som binder till den ­aktue­lla receptorn är en tillväxtfaktor kallad TGF-beta, där förkortningen står för ”transforming growth factor”. Tidigare har forskare visat att TGF-­beta bildas i högre utsträckning i tumörceller. Män med prostatacancer som har höga halter TGF-beta i ­blodet hade också sämre prognos, än de med lägre halter. – Om det gick att stoppa denna specifika ­signalering i cancerceller skulle det kunna vara en väg till ett nytt läkemedel som hindrar tumörceller att sprida sig, säger Maréne Landström. Fyndet publicerades i tidskriften Nature Com­ munications 2011. Ett par år senare inledde hennes forskargrupp ett samarbete med den nationella SciLifeLab Drug Discovery Development-plattformen i Stockholm och Uppsala. Målet var att ta fram antikroppar som kunde stoppa signaleringen. – De har varit ett fantastiskt stöd i utvecklings­ arbetet och när de tog sig an vårt projekt 2014 ­kände jag att detta verkligen skulle kunna bli ett nytt läkemedel, säger hon. Med projektet Targeting the oncogenic

”Om det gick att stoppa denna specifika signalering i cancerceller skulle det kunna vara en väg till ett nytt läkemedel som hindrar tumörceller att sprida sig.” kunnat konstatera spridning. Det är en grym sjukdom när den drabbar i det formatet, säger hon. I sin forskning ville hon förstå varför prostatacancer sprider sig och för drygt tio år sedan gjorde hon och hennes kolleger en avgörande upptäckt.

29


Maréne Landströms drivkraft är att kunna göra något för svårt sjuka patienter. ”Nu har jag goda skäl att tro att vårt arbete kan komma att göra nytta!”

30


TGF-beta signalling pathway – a novel cancer treat­ment strategy and drug developing program går nu arbetet in i en ny fas. Från att inledningsvis ha haft 19 olika kandidat­antikroppar, har forskarna genom en rad olika tester snävat ner till en enda. För att den ska kunna provas som läkemedel behöver den byggas om och testas i mänskliga cancerceller, och även i olika djurmodeller, innan det blir dags att ge den till patienter. I detta arbete är finansieringen från Erling-­ Perssons Stiftelse mycket välkommen. – Vi är jätteglada för detta, då vi kan fortsatt ha skickliga medarbetare anställda i f­orskargruppen. Stödet innebär att vi kan ta oss till nästa steg och utveckla nya, förbättrade antikroppar som inte ­behöver ges i så höga koncentrationer, säger hon. Om arbetet fortskrider som planerat kan de första kliniska prövningarna bli aktuella inom 3–4 år, enligt Maréne Landström.

10 000 Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer hos svenska män, och omkring 10 000 personer beräknas få diagnosen varje år. Årligen avlider omkring 2 400 män i prostatacancer.

Forskarna har patenterat upptäckten och utveck­ lingsarbetet pågår i samarbete med ett bioteknik­ företag. Förhoppningen är att läkemedlet inte ska innebära så mycket biverkningar, då det är riktat mot just cancerceller. En fördel med det nya ­angreppssättet är också att det inte bara kan ­användas vid prostatacancer. År 2016 publicerade Maréne Landströms grupp i Oncotarget att de funnit att samma s­ ignalväg är aktiv även i ett slags njurcancer, kallad klarcellig njurcancer, där det i dag inte finns någon effektiv behandling. – Vi kommer inom projektets ram att försöka utveckla antikroppar även mot denna cancerform, säger Maréne Landström och fortsätter: – Min drivkraft har alltid varit att kunna göra något för svårt sjuka patienter och för att lyckas måste man våga ta steget. Nu har jag goda skäl att tro att vårt arbete kan komma att göra nytta!

3– 5

90% Om sjukdomen inte har spritt sig går den oftast att bota med en kombination av kirurgi, strålning och hormonbehandling. Då är långtidsöverlevnaden god, i regel över 90 procent.

När cancern har spritt sig är diagnosen betydligt sämre. Vid cancer som har spritt sig till skelettet lever patienten i genomsnitt 3-5 år.

OM PROJEKTET Projektledare: Maréne Landström, professor i patologi vid Institutionen för Medicinsk Biovetenskap vid Umeå universitet, och verksam som klinisk patolog vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Namn: ”Targeting the oncogenic TGF-beta signalling pathway – a novel cancer treatment strategy and drug developing program”. Vad: Forskarna har kunnat identifiera en signalväg som är unik för cancerceller som sprider sig. I projektet ska forskarna utvärdera en antikropp som tycks kunna blockera signalvägen – ett sätt att riktat kunna slå mot just cancercellerna, medan friska celler skonas. Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 2 miljoner kronor per år under tre år, totalt 6 miljoner kronor. Läs mer: Nature Communications 2011: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21629263/ Oncotarget 2016: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27166254/ 31


Två av Maréne Landströms medarbetare Yabing Mu och Yang Zhou.



F YR A VIKTIGA PROJEKT

Övriga donationer

Forskargruppen har visat att det finns sub­ stanser som effektivt dödar tumörceller som har förlorat en specifik gen under ­utvecklingen av tjock- och ändtarmscancer. Så länge f­ riska gener finns på plats skyddar de däremot mot substansernas giftiga effekt. I projektet har man hittat ytterligare en ”förlust-gen” och man söker efter ytterligare möjliga läke­ medelskandidater som kan döda tumör­celler som saknar de specifika generna. Finessen här är att omgivande normala celler, som inte förlorat några gener, heller inte är känsliga för läkemedlet. I den bästa av världar skulle man alltså kunna rikta brutal behandling mot ­cancercellerna, medan friska celler skonas helt.

Cancer är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa i vårt samhälle. Ungefär en tredjedel av oss kommer någon gång under vår livstid att drabbas av cancersjukdom. Varje dygn städas miljontals åldrade ­eller skadade celler bort från vår kropp och ny­ bildade celler tar vid i deras ställe för att u ­ tföra kroppens funktioner. Kroppen har en fan­ tastisk förmåga att kompensera för förlorade celler och känna av när förrådet av celler är påfyllt igen. Balansen mellan gas och broms i celltillväxten regleras av ett komplext samspel mellan våra gener. Om aktiviteten hos de tillväxtreglerande generna rubbas, en ­bromsande gen mister sin bromskraft eller en tillväxt­ stimulerande gen blir överaktiv, ökar risken för att cancer ska bildas. I takt med att vi lär oss mer om mekanism­ erna bakom cancerns uppkomst blir sjuk­ vården bättre på att diagnostisera och behandla ­ cancersjukdomar. Behandling mot cancer har gjort stora framsteg, men hos vissa patienter biter den trots allt inte på sjukdomen. Under senare år har forskarna därför fokuserat alltmer på att försöka hitta behandlingar som skräddarsys för den enskilde patienten. Under 2020 har Erling-Perssons ­ Stiftelse ­delat ut medel till flera projekt som på ­olika sätt syftar till en mer individanpassad behand­ ling av cancer. Förhoppningen är att nya be­ handlingar ska bli både mer precisa, ge färre biverkningar och vara mer effektiva.

PROTEINKARTOR VISAR VÄGEN MOT BEHANDLING Janne Lehtiö, Uppsala universitet 7,5 MKR / 3 ÅR Vid Karolinska Institutet jobbar Janne ­Lehtiös forskargrupp på en annan strategi för att ­hitta individanpassade behandlingsformer för cancer. Cancercellers benägenhet att göra ­ fel när de kopierar det genetiska materialet till dottercellerna, leder inte bara till förlust av ­gener utan också till uppkomst av nya genkombinationer. Om de nya g ­ enkombina­tion­erna är läsbara för maskineriet i cellen som, med generna som mall, producerar ­proteiner, kan nya proteiner uppstå. De nya ­proteinerna, så kallade neoantigen, finns alltså inte i de ­friska cellerna och därför försöker man ­hitta läke­medelssubstanser som kan angripa cancercellerna via dessa neoantigen. För att hitta neoantigen har Lehtiös grupp karaktäriserat cellens hela p ­ roteinuppsättning i två former av leukemi: Akut myeloisk ­leukemi (AML) och kronisk lymfocytär leukemi (KLL). Målet är att använda informationen om protein­uppsättningen, i kombination med gen­etiska markörer och blodmarkörer, för att identi­ fiera undergrupper av leukemierna och kunna anpassa behandling efter under­ gruppens specifika egenskaper. Genom ­arbetet kan patientgrupper med olika prognos och ­olika känslighet mot läkemedel identifieras.

FÖRLORADE GENER EN MÖJLIG AKILLESHÄL Tobias Sjöblom, Uppsala universitet 9 MKR / 3 ÅR Tobias Sjöblom vid Uppsala universitet jobbar med en sådan ny metod. Med metoden vill man påverka cancerceller med läkemedel riktade mot genetiska förändringar som kan uppstå då cancerceller förökar sig. Bakgrunden är att cancerceller, som bland annat k ­ ännetecknas av en mer eller mindre ohämmad tillväxt, ­också blir sämre på att överföra felfria kopior av det genetiska materialet till dottercellerna. Ofta förloras flera gener, eller delar av gener, längs vägen.

34


F YR A VIKTIGA PROJEKT

RÄTT LÄKEMEDEL, VID RÄTT TID, I RÄTT DOS TILL RÄTT PERSON Christel Bergström, Uppsala universitet 9 MKR / 3 ÅR Att veta vilket läkemedel som är effektivt mot en viss typ av cancer, eller i kampen mot en ­annan sjukdom, är förstås en förutsättning för att kunna sätta in behandling som fungerar. För att läkemedlet ska göra störst nytta och samtidigt ge så få biverkningar som möjligt är det också viktigt att anpassa doseringen och beredningen efter patientens förutsättningar. Många viktiga läkemedel är inte anpassade för barn. De finns för vuxna, i tabletter med alldeles för hög styrka för små kroppar. Ofta måste läkemedelstabletter därför sönder­delas för att ges till barn, vilket gör det svårt att ge exakta läkemedelsdoser utan hjälp av vård­ personal. Christel Bergström är apotekare och forskar vid Uppsala universitet. Christels team vill göra säkra beredningar av läkemedel så att rätt dos kan ges även till barn på ett säkert sätt. Det rör sig i huvudsak om barn med cancer eller neuro­ logiska sjukdomar. Gruppen har bland annat utvecklat en 3D-print-baserad teknik som gör det möjligt att individanpassa läkemedels­ doser. I framtiden hoppas man att barn som läkemedelsbehandlas inte bara ska få rätt dos av sitt läkemedel, utan också i högre grad ska kunna slippa att vistas på sjukhus under behandlingen.

till ett materialforskningsprojekt, som i framtiden förhoppningsvis kan bidra till att hjälpa muskelförsvagade personer att s­ nabbare komma i rörelse igen. I ett ­samarbete mellan Linköpings universitet och Högskolan i Borås som leds av Edwin Jager (LiU) forskar man på nya funktionsmaterial. Materialen kan spinnas och vävas till textilier som i sin tur kan reagera på elektrisk spänning så att textil­fibern drar ihop sig, som en muskel. En möjlig applikation för funktionsmaterial­ et är konstruktion av ett textilbaserat, mjukt ”exo-skelett” som kan förbättra rörligheten hos muskelsvaga patienter. Gruppen utvecklar nya fibrer och tekniker för att spinna dessa till garn, och utvecklar parallellt olika metoder för att väva garnerna till textilier.

ATT LEVA – MER ÄN ATT ÖVERLEVA Edwin Jager, Linköpings universitet 10 MKR / 3 ÅR När en allvarlig sjukdom behandlas är det domi­nerande målet självklart att bli frisk igen, allra helst med så få biverkningar och bakslag som möjligt. Vi likställer ofta att ”bli frisk” med att bli fri från det akuta sjukdomstillståndet. Men för många krävs också en period av rehab­ il­itering innan livet kan levas som det gjordes innan sjukdomen. Coronapandemin har gjort oss uppmärksamma på att rehabilitering kan ta lång tid och kräva stor aktiv ansträngning – både mentalt och fysiskt. En påtaglig och mycket vanlig ­kvardröjande effekt av sjukdom är muskelförsvagning. Erling­­ Perssons Stiftelse delade under 2020 ut medel

35


Undervisning


& utbildning


35,4 MKR / 2 ÅR

ALLA BARN ÄR VÄRDA ATT FÅ GÅ UT I LIVET MED GOTT SJÄLVFÖRTROENDE OCH EN BRA SJÄLVBILD Universeum beskriver hur de jobbar med att öppna dörrar som hjälper människor att förstå saker och ting. Med sin satsning på tillämpad matematik hoppas de att både skapa större självförtroende hos unga, och bidra till kunskaper som kan lösa många av samhällets hållbarhetsutmaningar. Carina Halvord, vd, och utvecklingschef Björn ­Edlund – berätta lite om Universeum och s­ ­atsningen på tillämpad matematik. Hur föddes idén? Carina: – Sverige är mitt i omställningen till ett hållbart samhälle, i linje med FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling. Många av utmaningarna går att lösa med hjälp av matematik. Den utgör grunden för så oerhört mycket, och är definitivt grunden för svensk industris innovationskraft och framgång. Men nu visar flera mätningar att många studen­ ter på högskolornas ingenjörsutbildningar inte klarar av utbildningen. En av anledningarna är att de har för dåliga kunskaper i matematik. Det är problem som uppstått långt tidigare, kanske­ ­redan i lågstadiet. Idén om en satsning på tillämpad ­matematik kommer helt enkelt ur en tydlig behovs­ analys. För en tid sedan skapade vi satsningen ­”Älska kemi” av ungefär samma anledning. Bakom det låg vetskapen att nio procent av landets niondeklassare gick ut med icke godkända betyg i kemi. Många kände sig rädda eller ointresserade bara av blotta tanken på kemi. Som Sveriges nationella vetenskapscenter och en av de tio mest besökta upplevelserna i Sverige har vi på Universeum stora möjligheter att bidra till lösningar på sådana problem. Av de nära 600 000 människor som upptäcker Universeum varje år är 70 000 elever och lärare. Forskning visar att bästa sättet att stödja elever är att samtidigt stödja föräldrar och lärare, och att erbjuda kompletterande lärmiljöer utanför skolan.

38

Björn: – Ja, och egentligen handlar det inte i ­första hand om att högskolestudenterna har problem. Vi tror på ett livslångt lärande, som börjar tidigt. ­Matematik kan skapa ett utanförskap redan för små barn. Man kan se matematiken som ett språk, som är helt oberoende av landsgränser. På så vis ­skiljer det sig från våra andra språk. Och barn som av

”Forskning visar att bästa sättet att stödja elever är att samtidigt stödja föräldrar och lärare.” ­ lika anledningar får en tidig aversion mot ­språket o matematik, de kommer också att gå genom skolan med svagt självförtroende. På det viset kan de aldrig riktigt komma till sin rätt. Vilket leder till andra val i livet, som faktiskt hade kunnat undvikas. ”Tillämpad matematik” är ett grepp som kan skapa förändring genom att jobba med roten till problemet. Hur kom det sig att ni sökte en donation från ­Erling-Perssons Stiftelse? Carina: – Genom åren har vi lärt oss att driva ­Universeums verksamhet på egna ben. Men när vi gör stora satsningar, eller tar ett nytt grepp, behöver vi alltid stöd utifrån. Därför jobbar vi systematiskt med att leta efter sådana möjligheter, bland annat hos privata stiftelser. I det här fallet visste vi att


Carina Halvord, VD för Universeum.

39


­ rling-Perssons Stiftelse gett fina donationer i andra E sammanhang. Så det här var första gången ni ansökte? Carina: – Nej, vi hade sökt en gång tidigare. Men det här var första gången vår ansökan beviljades. Det känns otroligt roligt! Minns ni hur det kändes när ni fick beskedet? Carina: – Ja, det minns jag. Jag kommer precis ihåg var jag stod. Det här var precis innan julledig­ heten, och bättre besked i slutet på arbetsåret hade vi ­verkligen inte kunnat få. Det betyder så otroligt mycket för oss. Att få besked om en så fin donation, 35 miljoner. Det är ofattbart. Den ger oss möjlig­het att göra det vi ville, fullt ut. Jag vet inte hur många sekunder jag höll mig innan jag ringde mina k ­ ollegor. Björn: – Det tog inte många sekunder! Och jag blev naturligtvis också överlycklig. Jag vet väldigt väl vilken avgörande betydelse det här kommer att ha för många barn. Det är som Carina säger, håren ­reser sig litegrann. Vilka effekter tror ni att ”Tillämpad matematik” kan få ur ett samhällsperspektiv? Björn: – Universeum jobbar med ett folkbildningsuppdrag, som månar om alla människor i sam­ hället. I det här fallet ser vi, och det har vi vetat i många år, att den vanliga svenska skolan har en stor utmaning i att få med sig alla elever. En del i det hela är att skolan inte är individbaserad. Dessutom bygger den i många stycken fortfarande på renodlat instrumentellt lärande. Det innebär i korthet att barn kan dölja sina ­brister

”Många studenter på högskolornas ingenjörs­ utbildningar har för dåliga kunskaper i matematik. Det är problem som uppstått långt tidigare, kanske redan i lågstadiet.” i matematik under väldigt många år. De har lärt sig hur man rent instrumentellt hanterar vissa utmaningar i läroplanen, men har egentligen inte förstått. När det kommer till en punkt då det inte går att dölja längre, känner de sig fullständigt ­avklädda. De allra flesta av oss skulle tappa vårt intresse i den situationen. Det vet vi.

Vi menar att det ligger en väldigt stor samhälls­ nytta i att aktivt börja arbeta för att det inte ska behöva ske. Och vi har lite andra verktyg att jobba med här hos oss. Jag tror inte att jag är rätt person att ­prata om värden i sammanhanget. Men antar att det ­faktiskt går att räkna fram att ökat intresse för matematik, och därmed större kunskaper, kan ­bidra till väldigt konkreta samhällsvinster. Carina: – Vi har väldigt höga förväntningar på den långsiktiga effekten. Vi ser det nog väldigt stort: Dels att fler faktiskt kan klara av matematiken och skolgången, och söka sig vidare i olika riktningar. Men också mycket bredare. Att fler ska kunna gå genom skolan och vidare ut i livet med bra självförtroende, och en bra självbild. Det är alla barn värda. Vilken skillnad tänker ni att det kan göra för ­barnen, på ett individuellt plan? Carina: – Jag kan ta ett exempel från en annan satsning, som vi har kallat för Ungas kraft. Den handlar om att ge fler barn bättre förutsättningar att klara grundskolan med fullständiga betyg, så att de kan ta sig vidare till gymnasiet. Vi hade ett möte på Universeum där både skolpersonal och elever var med, och så kom det två gängliga killar som gick i årskurs nio. De sa ­ungefär: ”Matematik, nä, där hade vi underkänt. Vi gick inte på mattelektionerna. Men så var vi med i ­Ungas kraft och fick bygga om i fritidsrummet. Då helt plötsligt fattade vi att matten … ja, vi ­behövde ju kunna räkna lite när vi skulle bygga. Åh vad ­roligt det var!” Då hade de från åttan till nian sett nyttan med matte och fått godkänt i ämnet. T ­ yckte till och med att det var roligt. Sedan sökte de in till yrkesgymnasiets byggprogram. Då känner man att det gör skillnad på riktigt. De hade ­­förmodligen inte kunnat söka till gymnasiet alls utan full­ständigt ­betyg. Vi har också fått väldigt fina brev från gymnasieelever som skriver: ”Jag har lärt mig mer på Universeum på två veckor än under nio år i skolan.” Björn: – Något som har gjort intryck på mig är ­personer som har gått utbildningar hos oss, eller ­tagit del av utbildningspaket. Människor som efteråt har kommit fram och sagt: ”Jag tillbringade hela skolan med att tro att jag var dum, eftersom jag inte förstod matten. Men jag är inte alls dum, det var bara det att min hjärna funkade på ett annat sätt. Jag kunde inte tänka så som folk sa åt mig att göra. Nu har ni visat mig andra sätt, och då fattar jag precis vad det handlar om.”

40


Det är syftet med vår verksamhet; att ­öppna dörrar. Dörrar som inte är helt självklara, men som hjälper människor att förstå saker och ting. Jag t­ änker ofta på det där ”jag som trodde att jag var dum”. Det säger så otroligt mycket om vad vi ­faktiskt kan förändra för människor.

Med Universeums arbetssätt och plattformar – och den här donationen – kan vi få fler att känna sig smarta när de räknar. Det är en fantastisk sak. Verkligen en framtidssäkring!

18%

10%

8 av 10

I en undersökning gjord 2021 av YouGov väljer en av fem (18 procent) unga killar ”ingenjör” som drömyrke. Matematik är själva stommen i de utbildningarna.

Varje år går ungefär tio procent av eleverna ut grund­ skolan med betyget icke godkänt i matematik.

På ingenjörsförberedande program har 80 procent föräldrar med högre utbildning. Endast en bråkdel av barn från familjer med lägre utbildning får något av de högre betygen i matte.

OM PROJEKTET Mottagare: Universeum – ett stiftelseägt nationellt vetenskapscenter. Med eget hus, en digital portal, brett utbud av aktiviteter samt lärar- och elevprogram ger de barn och vuxna möjlighet att utforska världen genom naturvetenskap och teknik och agera för en hållbar värld. Universeums hus i Göteborg är en Sveriges tio mest besökta upplevelser. Namn: ”Tillämpad matematik” Vad: En satsning med syfte att ge barn och vuxna förutsättningar att förbättra sina matematikkunskaper. Projektet ska utveckla en unik lärmiljö och program runt tillämpad matematik som involverar elever, lärare och föräldrar. Tre plattformar ska användas – det egna huset, den digitala portalen samt en mobil verksamhet. Det övergripande målet är att stärka matematiken som grund för innovation och entreprenörskap som leder till hållbar tillväxt. Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 35,4 miljoner kronor under två år.

41


Barns & ungas


utveckling



4 MKR / 3 ÅR

FRÅN ELVA ÅR HAR MÅNGA INGEN FRITIDSAKTIVITET. VI HJÄLPER DEM ATT HITTA NÅGOT DE BRINNER FÖR. Grundaren av Sparks App gjorde två års research för att förstå varför många unga saknade en fritidsaktivitet. Alexandra Krook kom fram till att deras behov inte matchas av hur föreningslivet och olika fritidsaktörer jobbar idag. Nu har hon tillsammans med ungdomarna själva lanserat en lösning. Alexandra Krook, verksamhetschef och grundare av Sparks Generation – berätta lite om er och varför Sparks App behövs. – Det började med att jag fick syn på forskning som visar hur viktigt det är med meningsfulla fritids­ aktiviteter för ungas utveckling. De har stor betydelse för känslan av gemenskap och m ­ ening och är en ­viktig pusselbit för unga personers ­psykiska hälsa. Men ju äldre barn och unga blir, desto fler ­hoppar av sina fritidsaktiviteter. Gruppen som på något sätt hamnar i socialt utanförskap blir bara större och större, från elva års ålder och uppåt. Samtidigt visar Friends rapporter att unga har en känsla av ensamhet i skolan. Det här sker parallellt med att digitala och ­sociala medier har blivit otroligt betydelsefulla i de här ­åldrarna. Tänk om vi kunde använda de här ­kanalerna för att få fler unga att hitta till fritids­ aktiviteter där de kan få känna glädje, och gemenskap med andra?

volleyboll och liknande?” Tillsammans med ungdomarna utvecklade vi en modell. Först och främst sa de att vi måste in i digitala och sociala medier, för det är där de ­hämtar inspiration och upptäcker saker. Det är d ­ eras värld: Instagram, Snapchat, Youtube, TikTok. Och Twitch, som många killar, gamers, använder. Det är där man kan så fröet: ”Aha, man kan dreja. Vilken kul grej!”. Men sen kanske självkänslan eller självförtroendet sviktar: ”Nej, det där vågar inte jag!”. Därför föreslog de att vi borde göra how-to-filmer. De vill veta vad lera är, var den kommer ifrån, hur kladdig jag kommer att bli, och så vidare. Vi förstod också att det måste finnas en delningsfunktion. Då blir det lättare att få med sig en kompis. När researchen och modellen var färdig presenterade jag resultatet för Erling-Perssons Stiftelse. Jag berättade att jag ville bygga en ideell förening som använder digitala, sociala medier för att få unga att upptäcka och testa utbudet av aktiviteter. Då fick vi den första donationen. Den som gjorde det möjligt att bilda föreningen Sparks Generation och starta ett test i mindre skala.

Så lösningen på det är en app? –Nej, lösningen är inte bara en app. Det är lite mer komplext än så. Vi har genomfört ett stort ­arbete med att förstå varför så många hoppar av sina fritidsaktiviteter, eller aldrig hoppar på någon. Jag tillbringade drygt två års tid med research för att förstå varför man saknade en aktivitet, och ville få ungdomarna själva att utveckla lösningen på p ­ roblemet. Totalt har över hundra ungdomar i fokusgrupper, intervjuer och workshops i Flen, Södertälje och Danderyd, fått svara på frågor som ”Varför har du ingen fritidsaktivitet? Vad ska vi göra åt det? Vad skulle kunna få dig att börja dreja, vilja upptäcka

Ni fick alltså först en donation för att testa föreningen Sparks Generation och bärigheten i grundidén? – Ja. I fas ett hade vi med oss volleybollför­ bundet, bågskytteförbundet och några till. Och det f­ungerade: Ungdomarna såg bland annat våra Youtube-filmer. Sedan gick de in och anmälde sig på vår väldigt enkla webbsida. Runt 1 000 kom hela vägen fram och provade, på drygt 20 orter runt om i Sverige. Det ledde vidare till att många frågade efter fler aktiviteter att prova på.

45


Alexandra Krook, verksamhetschef och grundare av Sparks Generation.

46


47


Det blev så tydligt att deras behov inte matchas av hur föreningslivet och olika fritidsaktörer jobbar idag. Hittills har nästan alla haft prova-på-aktiviteter samtidigt. Det har funnits väldigt mycket att prova någon vecka i augusti, men sedan ingenting. Om man tittar på hur marknadsföring av konsumentprodukter ser ut nu, så bygger den mer och mer på att man har ”kampanj varje dag”. De har lärt sig att visa upp sitt utbud hela tiden. På samma sätt har unga ett behov att få reda på allt som händer, just nu. De har ganska korta planeringshorisonter. Vi förstod att vi behövde ta reda på mer. Därför formulerade vi ett nytt projekt, för att kunna göra en ny researchvända och utveckla metoden och plattformen ytterligare. Vi gjorde en fortsättningsansökan och fick den beviljad. Samarbetar ni med ungdomar i den här fasen också? – Vi hade drygt tjugo ungdomar med i hela ­ut­vecklingsarbetet. De fick påverka allt från design och text till struktur och funktionalitet. Tjänsten är ganska lik Snapchat och Instagram. Användarna kanske inte ens vet vad de är ute efter, utan vill ­scrolla runt och titta på utbudet. Ett brett och r­elevant ­utbud är oerhört viktigt för att tjänsten skall ­kännas attraktiv. Därför måste det vara ­otroligt enkelt för föreningar, fritidsgårdar, bibliotek, kulturskolor att fylla på med allt de kan erbjuda. Tack vare donationen från Erling-Perssons S­ tiftelse kunde vi anlita PwC Experience Center, som är specialister på just servicedesign och utveckling. Är Sparks App lanserad redan? – Ja, vi har en pilot igång i Upplands Bro Kommun. Den lanserades i mitten av oktober. Marknads­ föringen sker med lokala gymnasieungdomar. De går ut till skolorna och berättar på sitt sätt: ”Hej, hitta ­något du brinner för! Vad som helst som är viktigt för dig. Det kan vara teater eller matte, eller rymden, eller what-­ever. Här hittar du allt som finns där du bor.” Finns det några resultat du kan berätta om? – I de högstadieskolor vi besökt skaffar 40 procent av ungdomarna konto direkt. 30 procent av dem har provat någon aktivitet redan. Tjänsten växer hela tiden. Fler som går i väg och provar, och fler som testar på mer än en aktivitet. Nästa fas är att ta det vidare till andra kommuner. Det är vi redo för väldigt snart. Du har ju redan nämnt hur viktigt det är för den enskilde att ha meningsfulla fritidsaktiviteter. V ­ ilken betydelse kan det ha på en övergripande samhällsnivå?

– Det finns mycket tydliga effekter på individnivå och lokal nivå. Kanske även ännu högre, på systemnivå. På individnivån visar forskningen att unga som kommer in i meningsfulla fritidsaktiviteter känner mer glädje, motivation och mening. De har mer p ­ ositiv inställning till framtiden och får b ­ ättre betyg. Avstår från droger och alkohol i större utsträckning. Redan där kan vi bidra till att unga kommer på rätt spår. På kommunnivå får det också effekter. Dels känner sig ungdomarna mer inkluderade i sam­hället. De märker att det finns ett utbud och människor som anstränger sig för att de ska hitta någonting. Utbudet är brett. Det är inte bara idrott utan även konst, kultur, natur, programmering och så vidare. Nu tittar vi även på att lägga till möjligheten att få testa olika yrken. Vi dömer inte och säger att något är bättre än det andra. Här får alla intressen plats. Det är en väldigt inkluderande tjänst på så sätt. På systemnivå påverkar vi också. Genom att ungdomarna kan svara på vår Sparks-enkät, kan vi kartlägga deras intressen. Vi kallar det för Sparks-kartan. Den visar vad ungdomarna i kommunen brinner för och vad de vill prova. Med hjälp av Sparks-kartan kan utbudet av fritidsaktiviteter justeras, så att det matchar efterfrågan. Kultur och fritidschefen i Upplands Bro säger ungefär så här: ”Det viktigaste är inte hur många ungdomar som blir medlemmar i föreningar genom sparksapp.se. Det viktiga är att unga börjar prova sig fram, samtidigt som de gör någonting inspirerande och kul, här och nu.” Jag håller med. Kan vi få fler att göra någonting annat än att parkera sig vid skärmarna direkt efter skolan, eller kanske hänga runt på stan och inte göra någonting alls, och istället gå och testa exempelvis musikproduktion – då är det bra för alla. Bra för ungdomen, för olika platser i stan och för hela samhället i stort. Det får effekt på alla nivåer. Innehåller appen enbart prova-på-aktiviteter, eller kan man anmäla sig till exempelvis terminskurser också? – Vi har börjat med prova-på. Men nu vill många arrangörer erbjuda gratiskurser, att det till e­ xempel ska gå att boka drejning fyra gånger på Kultur­ skolan. Vi håller precis på att utveckla den funktion­ aliteten. Men eftersom vi vänder oss direkt till ung­ domarna mellan 10 och 16 år, ska det inte gå att köpa något via oss. Om barn som provat på något vill gå med i föreningen, är det ledarens uppgift att lämna information med tider, avgifter och liknande som är riktat till ungdomens vårdnadshavare.

48


Efter att ha kommit igång med hjälp av donationer, kommer Sparks att kunna klara sig på egen hand sedan? – Sparks ska på sikt kunna stå helt fri från bidrag och donationer. Även om vi är en ideell förening ska vi ha en hållbar affärsmodell och kunna finansiera oss själva. Det är gratis för alla föreningar att vara med, men kommunen betalar en licensavgift för att använda appen och en ambassadörskostnad. De ­betalar alltså för våra ambassadörsbesök i skolorna. Målet är att vi ska ha minst 15 kommuner i ­appen inom tre år. Då kommer vi att kunna bära oss själva. På längre sikt ser jag framför mig att Sparks kommer att utvecklas i tre olika dimensioner. Vi kommer att gå upp i åldersgrupperna, och öppna för gymnasieungdomar. Men även till vuxna – vi vill också upptäcka nya intressen. Som vuxna är vi kanske till och med beredda att betala för det. Då får vi en affärsmodell där vuxna Sparks-användare är med och finansierar gratisutbudet för unga. En sorts sponsring mellan generationer. Jag hoppas också kunna inkludera unga med funktionsvariationer. Att Sparks kan hjälpa till i den matchningen. Det handlar till övervägande del om att få in ett rikare utbud. Det tekniska går alltid att lösa.

effektivt för varje kommun att ha en egen digital marknadsavdelning som utvecklar appar, och den typen av verksamhet Några har testat. Men man har alltid underskattat hur viktig marknads­ föringen är, och att man måste ha teknisk utveckling igång hela tiden. Min tanke är att i stället för att kommunerna utvecklar var och en för sig, kan de använda oss i stället. Då slipper de hålla på med teknik­ utveckling och teknikinvesteringar. Sam­ arbetar de med oss kan kostnaderna fördelas på alla som ansluter sig. Det blir billigare ju fler kommuner som kommer med. Hur kommer det sig att du satsar så mycket ­engagemang på Sparks, en ideell förening? – Jag har förstått hur viktigt det är med menings­fulla fritidsaktiviteter. Och genom digitalisering kan ­”fritidsaktivitetsbranschen” bli mycket mer effektiv. Minns du hur det kändes när du fick besked om donationen till Sparks App? – Det var den 5 mars 2020, klockan 09:50. Jag satt på ett tåg ner till Skåne, på väg för att träffa Malmö stad. Tåget var helt fullpackat, de strikta coronareglerna hade inte införts ännu, och jag fick ett mail från stiftelsen om att vi hade beviljats stöd. Jag skrev snabbt tillbaka: ”Nu sitter jag på ett tåg. Men annars hade jag sprungit upp och ner i ­gången, hoppat och skrikit!” Så kändes det, det var jätte­kul. Och otroligt viktigt.

Men borde inte kommunerna ta ansvar för det här själva – att se till så att ungdomarna hittar de ­aktiviteter som finns? – Det är en bra poäng. Men jag vet inte om det är

43%

61– 84%

9 –12

Så många av alla 13-åriga tjejer i Sverige spenderar mer än tre timmar per dag med sin mobil.

Influencers har ung publik: 61 procent av 9–12-åringarna, 84 procent av 13–16-åringarna följer kanaler på Youtube. Tittarna är vana vid spontan inspiration och skiftar fokus snabbt.

I en enkät från 2014 svarade unga 13–19 år i Stockholm på hur många fritidsaktiviteter de skulle vilja ha om de fick välja. Svaren på 9–12 per vecka talar för att många skulle engagera sig i en fritidsaktivitet, bara de hittade en som passar.

OM PROJEKTET Mottagare: Sparks Generation – en ideell förening som på digital väg hjälper ungdomsverksamheter att nå ut och unga att hitta aktiviteter. Namn: ”Sparks App” – ett projekt som ska hjälpa unga till en meningsfull fritid. Vad: Genom gratistjänsten sparksapp.se kan ungdomar se och anmäla sig till lokala spontanoch prova-på-aktiviteter, som erbjuds på ett inspirerande och lättillgängligt sätt. Appen testas nu i ett pilotprojekt med Upplands Bro kommun. Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 4 miljoner kronor över tre år.

49


Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog och socionom Somaya Ghanem som arbetar med etablerandet av Brismottagningar.



52


7,5 MKR / 2,5 ÅR

MED BRISMOTTAGNINGAR KAN VI STÄRKA STÖDKEDJAN OCH FÖLJA BARN LÄNGRE PÅ VÄGEN ÄN FÖRUT Bris har jobbat länge med digital information och stöd online eller via telefon. Med fysiska mottagningar får utsatta barn och unga möjlighet till ett fördjupat stöd. Mottagningarna är en del i Bris utveckling mot att bland annat täcka mycket större geografiska områden. Magnus Jägerskog, generalsekreterare och Somaya Ghanem, socionom som arbetar med etablerandet av Brismottagningar: Hur mår Sveriges unga idag? Magnus: – Sverige är på många sätt ett väldigt bra land att växa upp och tillbringa sin barndom i. Samtidigt lider många barn av psykisk ohälsa. Vi ser också ett växande utanförskap som drabbar många. Det senaste året har varit väldigt speciellt och för barn som redan innan pandemin led av psyk­isk ohälsa eller befann sig i en utsatt situation, har det varit tufft. Vi har aldrig gett stöd till så många barn som vi gjorde under 2020. Allra mest har samtal om psykiska besvär som ångest och nedstämdhet ökat. Och jag tror att de kommer att öka ännu mycket mer under 2021.

skapet bidrar också. Mer polarisering, klyftor som blir större. Det är farligt av många olika skäl. Ur ett barnrättsperspektiv leder det till att barn inte ges förutsättningar för en god start i livet. Det är också viktigt att sträva efter en jämlik skola och tillgång på jämlik vård. Somaya: – På en övergripande nivå är det en f­råga om hur vi bygger vårt samhälle och vilka r­ esurser vi lägger på vad. Hur vi satsar på skolan och välfärden. Det handlar om politiska beslut. Ned­skärningar drabbar barn, så är det. Men vi ser också att barnoch ungdomspsykiatrin har blivit mer speciali­serad. I vissa fall ger det högre trösklar och det blir svårare att få hjälp. Magnus: – Ja, att få berätta är första steget till förändring. Det är en av Bris allra viktigaste roller; att finnas till för barn som behöver berätta hur de mår.

”Att få berätta är första steget till förändring. En av Bris allra viktigaste roller är att finnas till för barn som behöver berätta hur de mår.”

Vad innebär pandemin för barn och unga i Sverige? Magnus: – Jag tror ingen fullt ut vet svaret på det ännu. För många tror jag att det kommer ha v­ arit en annorlunda tid, men att de ändå går igenom denna period på ett bra sätt. För andra kan det få stora konsekvenser kopplat till psykisk ohälsa, ­utsatthet och en påverkad skolgång. Barn som hade det k ­ nepigt på olika sätt redan innan, får det ännu värre. Att antalet samtal till oss om ångest, familjekonflikter och våld ökade kraftigt 2020 pekar på det. Vi vet att många barn har behov av samtalsstöd. För att kunna möta det behovet utökade vi våra ö ­ ppettider och förstärkte med mer p ­ ersonal

Allt fler barn drabbas alltså av psykisk ohälsa. ­Varför tror ni att det är så? Magnus: – Det är en bred fråga. I det korta perspektivet påverkar naturligtvis pandemin, men på längre sikt handlar det om olika samhällsfaktorer. Det finns till exempel en nära koppling mellan mående och hur väl man klarar skolan. Det ökande utanför53


54


55


i fjol, något vi också kunde göra med stöd från bland ­andra ­Erling-Perssons Stiftelse. Alldeles nyss ­började vi hålla öppet dygnet runt.

Bris står på barnets sida och barnet ska kunna lita på att vi alltid kommer göra det, vad det än gäller. Det tror jag också att de som kontaktar oss känner. Vi är en ideell organisation. Det tror jag är helt avgörande.

Och nu startar ni alltså Brismottagningar. Vad inne­­bär det? Somaya: – Bris har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Linköping. De kan utvecklas till mottagningar där unga helt enkelt kan träffa oss, och varandra, fysiskt. Plus att vi kan ordna familje­ samtal, föreläsningar och utbildningar på plats. Med hjälp av den här donationen kan vi öppna mottagningar på alla fem kontor. Under våren öppnar Stockholm och Malmö, under hösten Göteborg och Linköping och sedan Umeå framåt slutet av året, i november–december.

Ni kommer alltså att starta Brismottagningar på fem orter. Vad händer sedan, blir det fler? Magnus: – Vi ser inte det här som ett projekt. ­Donationen går till att starta en ny gren i vår verksamhet, som ska leva kvar länge. Det är en av d ­ elarna i en ganska omfattande verksamhets­utveckling som bland annat syftar till att täcka mycket större geografiska områden.

”Nu kan vi följa med unga som säger: ’Jag vill att någon ska hjälpa mig att prata med min socialsekreterare, för de lyssnar inte på mig’.”

Magnus: – Brismottagningar blir en regional länk i en längre kedja av stöd. Om de första länkarna är digital information och stöd online eller via telefon, ger mottagningarna möjlighet till ett fördjupat stöd och att ses fysiskt. Nu kan vi plocka upp önskemål och exempelvis kunna följa med unga som säger ”Jag vill att någon ska hjälpa mig att prata med min socialsekreterare, för de lyssnar inte på mig.” Det är någonting vi har velat länge.

Somaya: – Det är ju ett utvecklingsarbete i allra högsta grad. Vi har inte alla svar på förhand. Vi vet inte exakt vilka barn som kommer söka sig till mottagningarna eller vilken typ av problematik de kommer med. Vi kan gissa och vi har teorier, men vi vet inte förrän vi faktiskt kör i gång.

Det finns alltså barn och unga som behöver ”få hjälp med att få hjälp”? Magnus: – Ja absolut. Det är inte alltid lätt för ett barn att navigera och hitta rätt bland alla samhällsfunktioner. Där fyller vi en viktig funktion i att vägleda var barnet kan vända sig. I fjol ökade samtalen till Bris om BUP med 44 procent och samtalen om elevhälsan gick upp 18 procent. Vi hör barn som beskriver att det är svårt att få kontakt och stöd. Processer har satts på paus och så vidare.

En del av donationen ska också gå till ett världs­ möte i Stockholm. Vad är det, och när blir det? Magnus: – Det finns en global organisation som ­heter Child Helpline International. Den samlar 180 stödlinjer i 140 länder. Bris var med och grundade den 2003. I september 2020 skulle Bris ha varit värd för Child Helpline Internationals tionde världsmöte. Det sköts upp på grund pandemins effekter, vi hoppas att det äntligen går att genomföra i september 2022. Temat för konferensen är FN:s globala mål för hållbar utveckling, ”Nedräkning till 2030”. Vi kommer att diskutera vad vi som barnrättsorganisationer kan göra för att bidra till att målen uppfylls. Runt 250 deltagare från mer än 100 länder kommer hit. Världsmötet kommer att avslutas med ”Stockholmsdeklarationen” – de samlade stöd­ linjernas rekommendationer till världens r­ ­egeringar om vad som behöver göras för att minska barns ­utsatthet till 2030. Inför det ursprungliga datumet hade vi bokat in Drottning Silvia, FN:s särskilda sändebud för att

Vad säger det om samhället? Somaya: – I och med att barnkonventionen blev svensk lag framgår det ännu tydligare att samhället ska tillgodose barns behov av hälsa och en bra livssituation. Det är ett stort åtagande. Och visst, det är staten som har ansvaret, men vi behöver vara fler om det ska gå. Magnus: – Det finns luckor i samhällets stöd. Bris har arbetat för att stärka barnets rättigheter sedan 1971. Vår stödlinje var en av de första i världen, när den öppnades 1980. Det är så tydligt efter alla ­kontakter vi haft med barn, hur avgörande det är att de får stöd i sin livssituation. Vi kan inte ersätta samhällets insatser, men vi kan komplettera dem.

56


motverka våld mot barn, Dr Najat Maalla M’jid samt Klas Bergling från Tim Bergling Foundation. Nu arbetar vi för att de ska kunna komma till det nya datumet istället.

som möjligt hjälpas åt. Alla barn har som sagt inte någon som tar sig tid, som lyssnar, som kan guida och stötta. Sedan är det förstås väldigt viktigt att de unga känner till att vi finns, och vågar lita på att vi står på deras sida. Bland ungdomar i högstadieålder är det en bra bit över 95 procent som känner till oss. Förra året var det som sagt 31 497 unga som ­kontaktade oss. Med Brismottagningar kommer vi att kunna hjälpa dem ännu bättre.

Hur gör Bris och andra stödlinjer skillnad för barn och unga? Somaya: – Om samhället ska kunna leva upp till barnkonventionen helt och fullt måste så många

16%

2020

1 av 3

Under 2020 hade Bris 31 497 kurativa kontakter med barn upp till 18 år. Det är en ökning jämfört med 2019 med 16 procent.

Under året har barns tillgång till skyddsfaktorer som trygga sociala sammanhang och relationer med jämnåriga och trygga vuxna utanför hemmet begränsats. Samtidigt har riskfaktorerna för utsatthet ökat genom att många föräldrar förlorat sina arbeten eller på andra sätt drabbats av en försämrad och osäker ekonomisk situation till följd av pandemin.

I juli 2020 kunde knappt en tredjedel av landets regioner erbjuda en tid för första bedömning vid barnoch ungdomspsykiatrin, inom vårdgarantins ramar.

OM PROJEKTET Mottagare: Bris – Barnens rätt i samhället. En av Sveriges ledande barnrättsorganisationer, startad 1971. Erbjuder professionellt stöd till alla barn under 18 år och riktade stödinsatser till barn och familjer i särskilt utsatta situationer. Under 2020 hade Bris 31 497 kurativa kontakter med barn via chatt, telefon och mejl. Namn: Brismottagningar samt Bris genomförande av det tionde Världsmötet för stödlinjer. Vad: En stödverksamhet med fysiska mottagningar lokalt för att kunna följa barn i utsatta situationer längre än organisationen hittills haft möjlighet att göra. Donationen omfattar också ett stöd till Bris genomförande av det tionde Världsmötet för stödlinjer. Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet Brismottagningar med 6,5 miljoner kronor under två och ett halvt år. Bris genomförande av det tionde Världsmötet för stödlinjer får en donation på 1 miljon kronor.

57


Från vänster (första raden) Nicklas Hillberg, Emma Örtlund, Alexander Rådlund. Från vänster (andra raden) Ida Johansson, Pär Johansson, Kitty Jonsson.

58


5 MKR / 3 ÅR

NÄR MAN UPPLEVER SAKER IHOP BLIR FÖRDOMAR TILL FÖRSTÅELSE OCH VÄNSKAP Genom att föra samman barn från särskola och skola ska Glada Hudik-teatern visa både barn och vuxna att fördomar kan övervinnas. Pär Johansson vill skapa förebilder och visa att det finns hopp om en ljus framtid i ett bättre samhälle.

Pär Johansson, verksamhetsledare på Glada ­Hudik-­teatern – berätta lite om bakgrunden till projekt ”Tillsammans”. – Vi fick signaler från olika skolor om att sär­skolan och den vanliga skolan inte gör saker tillsammans. Man firar exempelvis inte gemensamma sommar­ avslutningar eller jullovsavslutningar och har ­väldigt få aktiviteter ihop. Så vi tittade närmare på det. Det visade sig att det är ett generellt problem runt om i hela Sverige.

är något konstigt. Vi måste leva som vi lär. Visa barnen att det inte är något konstigt med olikheter. Annars blir det inte hållbart. Så teater motverkar fördomar? – Ja, framförallt är teatern ett väldigt konkret sätt att skapa integration. Det är ett väldigt slitet ­begrepp idag, men det är ändå vad vi gör. G ­ runden är det mänskliga mötet. När man upplever ­saker gemensamt övergår rädslor och fördomar till ­förståelse och vänskap.

På vilket sätt menar du att det är ett problem? – För att uppdelning hänger ihop med fördomar. Människor har fördomar om allt möjligt, jag ­också. I längden är det ett samhällsproblem, och inte bara något som gäller killar och tjejer med Downs ­syndrom. Möten skapar förståelse. Och när man får förståelse för varandra, så faller fördomarna.

Det låter så enkelt när du säger det. Finns det ens några hinder? – Ja, fördomar är ju det tydligaste hindret. Men jag hävdar att den som får möta killar och tjejer med Downs syndrom i skolan, inte lika lätt får för­domar mot personer med funktionshinder. Eller att den som får en lärare med utländsk bakgrund inte lika lätt blir fientlig mot främlingar. Samtidigt räcker det inte att rikta sig till unga. Vi måste göra en ­väldigt grundläggande förankringsprocess, med skolledning, lärare och föräldrar, eftersom för­domar finns även hos dem. Det finns också hinder som handlar om dåligt samvete. Man tänker på allt det man inte har gjort och tvivlar på att det ens går. Så vi måste visa att det finns hopp, att det är fullt möjligt att förändra ­s­aker. Det handlar om att skapa förutsättningar, och visa goda exempel. Det är inte så svårt, om man bara våga släppa taget och ge människor chansen att mötas. Vi tänker att ”Tillsammans” ska bli en modell

”Vi måste leva som vi lär. Visa barnen att det inte är något konstigt med olikheter. Annars blir det inte hållbart.” Det ska inte vara så att man i ena sekunden sitter i klassrummet och pratar om mångfald, inkludering och alla människors lika värde. Och i andra sekunden har man uppdelade sommaravslutningar. Barn föds inte med fördomar. Dessa får man oftast av de vuxna. Parallellt behöver vi också ­ ­arbeta med att övertyga de vuxna om att det inte 59


PÄR JOHANSSON

”Det ska inte vara så att man i ena sekunden sitter i klassrummet och pratar om mångfald, inkludering och alla människors lika värde. Och i andra sekunden har man uppdelade sommaravslutningar. Barn föds inte med fördomar. Dessa får man oftast av de vuxna.”

60


61


som sporrar och visar andra hur man kan ta initia­ tiv, våga gå över gränserna och åstadkomma förändring. Berätta lite kort hur ”Tillsammans” ska gå till. – Det börjar lokalt här i Hudiksvall och leder så småningom till en turné runt i Sverige. Projektet ­genomförs i tre steg, på ett år vardera. Fyra barn från vanliga skolan och fyra barn från särskolan följer varandra i tre år. Precis som i Glada Hudik-­ teatern blandar vi proffs och amatörer. Första året producerar de en teatermusikföreställning. Arbetet och rollerna fördelas så att alla klarar av det. Är man duktig på att sjunga, då sjunger man. Man gör det man är bra på. Andra året spelar de sin pjäs för alla skolor i Hudiksvalls kommun. Tredje året kommer de att föreläsa för andra elever om hur det var att jobba tillsammans. Hela projektet kommer att filmas och bli en dokumentär. Den gör förhoppningsvis samma jobb som föreläsningarna, fast den kan nå ännu fler. Vi tror att de här stegen kommer visa att det är inte så konstigt, utan att det bara handlar om att hitta gemensamma nämnare. Är ditt mål att särskolan ska avskaffas? Att alla ska gå i samma skola? – Nej, det är jättebra att det finns en särskola och en vanlig skola. Jag tror inte på att man ska samla alla barn i samma klassrum. Det kan bli lätt kaos av det. Däremot tror jag på en mer inkluderande skola, från alla håll. Det skulle lägga grunden till ett bättre samhälle.

Då slog det mig att det är enkelt att vara bra i teorin. Det är lätt att göra en värdegrund med en massa fina ord. Men verklighet är någonting annat. Efter tredje filmen gick vi ut och berättade att Ica skulle börja anställa. Då blev det knäpptyst. Omgivningen förstod att filmerna inte alls bara var ett trick av företaget för att bli omtyckta. Idag har Ica anställt 1 700 personer med funktions­ nedsättning.

”Hela projektet kommer att filmas. Filmen gör förhoppningsvis samma jobb som föreläsningarna, fast den kan nå ännu fler.” Det är ett konkret exempel för mig. Mats har blivit en förebild. Nu har vi många killar och t­ jejer med Downs syndrom som kommer till oss på studie­ besök, och vill bli den nya Ica-Jerry. Vi måste skapa förebilder. Och visa att det finns hopp om en ljus framtid. Det är samma sak med ”Tillsammans”. Ser ni projektet ”Tillsammans” som ett test, eller kommer det att följas av ”Tillsammans 2” och så vidare? – Det är klart att vi vill börja med att testa. Ett ­projekt startar man ju för att se om man ska ­etablera det, eller om det blir någonting övergående. Men jag hoppas givetvis att det blir många fler ”Tillsammans”. Det har ju gått en tid sedan du fick veta att ”Tillsammans” hade beviljats en donation. Minns du hur det kändes? – Ja, det var en glädje! Samtidigt lite av en skräckblandad förtjusning. Vi hade jobbat otroligt hårt med ansökan, att göra den så bra som möjligt och förklara varför ”Tillsammans” är viktigt och värt att stödja. Och det gäller såklart att ställa alla ­frågor till sig själv först. Tänker vi rätt? Så när jag fick beskedet var det sådana tankar som kom upp allra först. Men det var bara en kort sekund, efter det vill man ju bara framåt.

Om vi går från samhällsperspektiv till de enskilda medverkande – hur tror du att det blir för dem att vara med i ”Tillsammans”? – Det är givetvis svårt att svara på. Men jag ­tänker på när vi samarbetade med Ica, och de skapade Ica-Jerry. Han spelas av en kille som heter Mats. Jag kommer aldrig glömma när första filmen visades. Det kändes som att hela Sverige vändes upp och ner. Det kom väldigt mycket kritik från dem som tyckte att det var fel att ha en person med Downs syndrom i en reklamfilm. Efter andra filmen var jag så osäker på om jag själv hade tänkt rätt, så jag ringde upp Mats ­mamma. Hon sa direkt: ”När jag födde Mats var det första jag fick höra att jag hade fött ett monsterbarn. De sa att det bästa jag kunde göra var att lämna bort honom. Att han får vara lycklig och stolt idag, det är en seger. Så kör på.”

Och nu har ni kommit igång? – Vi är i planeringsfasen nu. Förra veckan träffade jag manusförfattare och musikansvariga. Tyvärr har ju pandemin satt stopp för mycket. Vår region, Gävleborg, är hårt drabbad av smitta. Skolan har tvingats att hantera det i första hand. Det är svårt för dem att sätta sig in i nya saker under sådana

62


Hur fick ni reda på att stiftelsen finns, och att det går att ansöka om donation? – Första gången jag hörde talas om Erling-­Perssons Stiftelse var för tio år sen. Jag var och föreläste på Fryshuset och frågade hur de finansierade sina ­projekt och så berättade de om stiftelsen. Efter det har vi haft ett samarbete med Karl-Johan Persson, som har gått in privat med stöd till vår senaste film, Catwalk. Han har också berättat att stiftelsen finns och att det går att ansöka om donation. När idén till projektet ”Tillsammans” föddes gjorde vi en ansökan. Nu har vi fått den. Det känns fantastiskt att projektet kan bli verklighet!

omständigheter, så vi har lämnat dem ifred under en period. För oss som jobbar med mänskliga möten är pandemin verkligen ett påtagligt hinder. Det är svårt att repetera en teaterföreställning över Zoom. Men det är inget vi kan göra någonting åt. Ja, vi hoppas att det snart går att komma igång igen. Vad längtar du mest efter att ta tag i? – Jag längtar verkligen efter att träffa våra skådespelare igen. Att ses och kunna jobba fysiskt, och vara i det element där vi är allra bäst.

10

10 612

4

Enligt en studie kan tio minuters samtal mellan en person från majoritetssamhället och en ifrån en marginaliserad grupp i samhället motverka fördomar gentemot den marginaliserade gruppen. Effekten kunde mätas i flera månader efter samtalet.

Omkring en procent av alla elever i den obligatoriska skolan går i en grundsärskola. Andelen har varierat under åren. Läsåret 2017/18 gick det 10 612 elever i grundsärskolan.

Enligt Gordon Allports ”kontakt­ hypotes”, är fyra villkor nödvändiga för att minska fördomar: lika status, gemen­ samma mål, samarbete och institutionellt stöd. Senare forskning visar att fördomar minskar även om inte alla fyra av villkoren är uppfyllda.

OM PROJEKTET Mottagare: Glada Hudik-teatern – en teatergrupp grundad 1996. Namn: ”Tillsammans” Vad: Ett projekt för integration mellan grundskolan och grundsärskolan med syfte att öka förståelse och minska fördomar. Projektet omfattar en teaterföreställning med åtta mellanstadieelever från grundskola och särskola, dokumentärfilm, föreläsningsturné och uppföljning. Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 5 miljoner kronor under tre år.

63


BARNS & UNGAS UT VECKLING

Aktivitet / idrott / skola

Vi vet att mental och fysisk hälsa går hand i hand med att vi ska må bra och kunna ­utvecklas. Men hälsa och välmående är ojämnt ­fördelade i samhället. Våra alltmer skärmtyngda liv verkar dessutom förstärka tendenser till en allmänt ökad ohälsa bland unga. Stiftelsen är genom flera projekt engagerad i att ge barn och unga förutsättningar till ett friskt och ­aktivt liv. Att hjälpa unga att hitta meningsfyllda fritids­aktiviteter och sänka trösklarna för ­deltagande, är gemensamma mål för flera organisationer som stiftelsen stödjer. GENERATION PEP 5 MKR / 3 ÅR Generation Pep jobbar bland mycket annat med landsomfattande kampanjer, lokala popup-verksamheter och skolprogram för att ­stimulera till rörelseglädje och öka medvetenheten om vad vi alla behöver för att må bra. Med ett metodiskt och långsiktigt påverkansarbete jobbar organisationen för att frågorna ska integreras i vår vardag. Varje år publiceras Pep-rapporten (i samarbete med SOM-institutet) som redovisar fakta om ungas hälsovanor. För att underlätta hälsosamma livsval har organisationen i samarbete med sitt partnernätverk tagit fram exempelvis aktivitetsmaterial till skolor, idrottskläder till bra pris samt lockande och nyttiga alternativ till godis. ­Organisationen har i två omgångar fått stöd från Erling-­ Perssons Stiftelse. DJURGÅRDENS SKOL IF 3 MKR / 3 ÅR Djurgårdens Skol IF drog igång sin v­ erksamhet 2020, med insikten om att idrotten behöver arbeta uppsökande för att nå unga och med stor lyhördhet för var trösklarna för d ­ eltagande finns. För att verkligen bli en del av barnens vardag beslutade man att verksamheten ­ ­måste bedrivas där barnen befinner sig, inte­ grerat i skolmiljön. Under 2021 räknar man med att kunna erbjuda idrottsaktiviteter på ett 20-tal skolor i direkt anslutning till skoldagen. Fokus ligger på att alla elever ska känna sig välkomna att delta i aktiviteter som är roliga att utföra, och där schyssta värderingar är ledstjärnan. Prestationer kommer i andra hand.

Skolidrottsledaren arbetar ihop med skolans personal för att skapa positiv och inkluderande miljö även på skolgården, men också med att engagera det lokala föreningslivet i den skol­ nära verksamheten.

Stöd i oro och kris

Barn och unga med funktionsvariationer ­kämpar med samma frågor som andra unga, som frågor kring identitet, egenvärde och ­sakernas tillstånd. Vi vet också att personer med funktionsnedsättning löper större risk än genomsnittet att utsättas för kränkande särbehandling. De har överlag sämre psykisk hälsa än genomsnittet av befolkningen. Möjligheten att be om hjälp för att s­ kydda sig och sina rättigheter kan variera stort m ­ ellan individer. För ett barn i beroende­ställning kan det vara näst intill omöjligt. Samtidigt kan ­möjligheten att få berätta för någon utom­ stående om vad man tänker på eller har ­varit med om, vara avgörande för det psykiska ­måendet på kort och lång sikt. För ­hörande unga finns väl etablerade hjälplinjer att ­kontakta, men för döva eller hörselskadade har alternativ länge saknats. SVERIGES DÖVAS UNGDOMSFÖRBUND 100 000 kr / 1 ÅR Sveriges Dövas Ungdomsförbund startade därför 2017 sin Barn och ungdomsjour på teckenspråk, BOUJT. I dag är det den enda jour som riktar sig till döva och hörselskadade barn och ungdomar. Specialutbildade volontärer möter ungdomarna direkt i stödsamtal genom chatt eller video. Frågor kan också ställas via mejl ­eller i en digital frågelåda där man dessutom kan ta del av andras frågor. BOUJT erbjuder även utbildningar för vuxna, så att de kan vara ett bättre stöd för målgruppen.

Stöd då barn drabbas av sjukdom

Att vara sjuk och vistas längre perioder på sjukhus är inget vi vill förknippa med barndom. Trots det händer det att barn blir allvarligt eller långvarigt sjuka. De påtvingade situationerna orsakar ofta stor stress hos barnen och deras familjer, men det kan också vara monotont

64


BARNS & UNGAS UT VECKLING

och långtråkigt att vara sjuk. Ett ungt liv sätts på paus och kanske vet ingen riktigt hur lång ­pausen kommer att bli. Då är det extra välkommet att få bli förströdd, distraherad e ­ ller kanske få uppleva något alldeles extra.

studier ser ut, samtidigt som studenterna får kunskap om hur det är att vara ny i ett land, och kanske ha en annan kulturell bakgrund än majoritetsbefolkningen. Det långsiktiga målet att bidra till ett sam­ hälle med färre unga i utanförskap, där fler ­studenter kommer ut i arbetslivet som inkluderande kollegor, chefer och ­samhällsmedborgare.

CLOWNMEDICIN 1,055 MKR / 1 ÅR Clownmedicin är en kulturell förening vars ­professionella clowner gör besök hos sjuka barn och deras familjer på sjukhus. Syftet är att ­underlätta och sprida glädje för barnet, deras syskon och föräldrar samt personal så att tiden på sjukhuset inte blir så svår.

FRYSHUSET 15 MKR / 3 ÅR Att hjälpa unga hitta sina mål och d ­ rivkrafter är något Stiftelsen Fryshuset gör genom många av sina verksamheter. I projektet L ­ ampan startar man en ny verksamhet, som specifikt inriktar sig på ungdomens väg från skolan till arbets­ livet. För ändamålet startar Fryshuset en s­ tudieoch yrkesvägledningscentral med nationell räck­­­vidd – ett komplement till de verksamheter som idag finns lokalt. Verksamheten syftar till att motverka att ungdomar fastnar i passivitet och utanförskap genom att visa på realistiska vägar mot studier och arbete.

ORGANISATIONEN MIN STORA DAG 1 MKR / 1 ÅR Organisationen Min Stora Dag jobbar också för att skänka glädje åt barn med allvarliga sjukdomar och diagnoser. Konceptet handlar om att låta barnens drömmar gå i uppfyllelse. ­Under sin stora dag får barnet uppleva något det drömt om, träffa någon det beundrar eller ha kul ihop med andra som vet hur det är att vara i deras situation.

MENTOR SVERIGE 3,6 MKR / 2 ÅR För organisationen Mentor är visionen en värld där ungdomar får växa och utvecklas hälsosamt. För att uppnå visionen jobbar man på flera sätt, med ungdomar i åldrarna 13 till 17 år som målgrupp. I det individuella mentorprogrammet får den unga personen en egen mentor att stöta och blöta små och stora ­frågor med under upp till ett år. Ungdomarna som deltagit säger i hög grad att de fått bättre självkänsla och känner sig mer inspirerade ­inför framtiden. Mentor arrangerar också yrkes­ inspirerande aktiviteter för ungdomsgrupper, samt utbildningar för föräldrar om hur det är att vara ung idag.

Stöd att hitta vägen mot framtiden

Hur vet man vad man vill göra i sitt framtida arbetsliv? Och hur når man sitt mål? Det är stora frågor och många unga känner sig vilsna i sina funderingar kring framtiden. Vilket stöd man behöver för att hitta sin väg varierar. ­Någon kan motiveras att ta sig igenom grund­skolan genom hjälp att hitta sitt långsiktiga mål, medan någon annan redan vet hur slutmålet ser ut men behöver guidning för att förstå vilka vägar som kan leda dit. MITT LIVS VAL 300 000 KR / 2 ÅR Mitt Livs Val vill inspirera och motivera ­nyanlända ungdomar i åldrarna 16 till 20 år till fortsatta studier. Till sin hjälp engagerar organisationen studenter vid universitet och högskolor. T ­ anken är att både de unga och studenterna ges till­ fälle till nya insikter. Genom direkta ­ möten mellan studenterna och ungdomarna får ungdomarna kunskaper om hur vägen till högre

65


ST YREL SEN

STEFAN PERSSON Styrelseordförande. Född 1947. 1969 – 1973 Stockholms och Lunds universitet. 1976 – 1982 Landschef för H&M i ­Storbritannien och ­ansvarig för H&M:s utlandsexpansion. 1982 – 1998 Vd och koncernchef för H&M. 1998 –2020 Styrelseordförande i H&M. Övriga styrelseuppdrag i familje­ bolag.

ELISABETH TAMM Styrelseledamot. Född 1947.

CHARLOTTE SÖDERSTRÖM Styrelseledamot. Född 1977.

Elisabeth har en jur. kand. samt en civilekonomexamen från Uppsala universitet. Efter tings­­ tjänstgöring anställdes hon på Skatteverket i Stockholm. Hon har varit chef för Skatt och Familje­juridik på Carnegie och Ålandsbanken.

Charlotte har läst marknads­ ekonomi vid IIU. Hon var fram till 21 års ålder aktiv tävlingsryttare och driver idag Stuteri Arch i Skåne. Stuteriet föder upp, utbildar och säljer hopphästar och belönades 2018 av det inte­rnationella ridsportförbundet FEI med utmärkelsen ”Årets häst­ägare”. Charlotte projektleder också sponsrings­ projektet H&M We Love Horses.

Elisabet är ordförande och ansvarig i ett antal stiftelser bland andra Stiftelsen Alba Langenskiöld med Langenskiölds bokförlag, Stiftelsen för Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stiftelsen Tranås Säteri samt Sällskapet för Makarna Malmqvists minne.

66

Styrelsemedlem i familjebolag och Haga Gårdsförvaltning.


ST YREL SEN

SIGBRIT FRANKE Styrelseledamot. Född 1942.

TOM PERSSON Styrelseledamot. Född 1985.

Sigbrit avlade 1975 filosofie doktors­examen vid institutionen för pedagogik vid Umeå universitet. 1978 blev hon docent, 1982 professor i pedagogik. Under läsåret 87/88 innehade hon en gästprofessur vid UC at Berkeley. Sigbrit tillträdde 1992 som rektor vid Umeå universitet och 1999 som universitetskansler, det vill säga chef för Högskoleverket.

Under åren 2008-2016 studerade Tom vid European Business School och Metropolitan Film School i London. Han har därefter jobbat med produktion och finansiering av projekt inom både TV och film. Sedan 2016 driver Tom investmentbolaget CoMade som är verksamt inom media. Utöver det egna bolaget jobbar han med ett tiotal andra bolag inom film, TV och ljud.

Styrelser: Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR); Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA); Utbildningsveten­skap­ liga kommittén (ordf), Veten­ skapsrådet; Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS); The Swedish Medical Nano­ science Center (KI); Akademiska Hus; Kungliga Dramatiska Teatern (ordf); Lifco AB; Suprime Education Council, Qatar; Längmanska kulturfonden (ordf); E och G Ennerf­elts stiftelse; Stenas stiftelse för kultur och forskning (ordf för Donationsrådet); Umeå universitet (UmU); Gymnastik och Idrotts­ högskolan (GIH); Senior advisor: ledningen för SU, för KTH, för UmU resp för Högskolan i Skövde. Särskild utredare: En ny lärar­ utbildning.

Styrelseledamot i familjebolag samt bland annat i styrelserna för Breakable Films AB, Unlimited stories AB, Soundtelling, Art & Bob AB samt Naudio AB.

67

MARI-ANNE CRONSIOE OREFORS Adjungerad styrelseledamot. Född 1957. Mari-Anne har en ekonomexamen från Stockholms universitet. Efter examen arbetade hon fem år på H&M:s inköpsavdelning. 1985 till 2020 hade Mari-­Anne en central roll på Ramsbury Family Office som ekonomi- och admini­strativt ansvarig. Mari-Anne var med vid bildandet av Erling-­Perssons Stiftelse och var även med från starten av H&M Foundation som bildades 2007. Mari-Anne sitter i H&M Foundations styrelse och har drivit stift­ elsens arbete såväl ekonomiskt som administrativt under dess 20 första år.


2020

BEVILJADE ANSLAG Ett urval

VETENSK AP & FORSKNING

SUMMA

LÖPTID

KTH / SciLifeLab, Sophia Hober Linköpings universitet, Edwin Jager Göteborgs universitet, Magnus Simrén Uppsala universitet, Tobias Sjöblom Uppsala universitet, Christel Bergström Karolinska Institutet, Janne Lehtiö Umeå universitet, Maréne Landström Karolinska Institutet, Carl Sellgren Majkowitz

3 mkr 10 mkr 9 mkr 9 mkr 9 mkr 7,5 mkr 6 mkr 15 mkr

1 år 3 år 3 år 3 år 3 år 3 år 3 år 5 år

3 mkr 3 mkr 7,5 mkr 4 mkr 3,6 mkr 1 mkr 1,055 mkr 15 mkr 300 000 kr 3 mkr 100 000 kr 5 mkr

1 år 1 år 2,5 år 3 år 2 år 1 år 1 år 3 år 2 år 3 år 1 år 3 år

35,4 mkr 300 000 kr

2 år 1 år

BARNS & UNGAS UT VECKLING

Rädda Barnen BRIS, stöd för extra behov till följd av Covid-19-pandemin BRIS Sparks Generation Mentor Sverige Min Stora Dag Clownmedicin Fryshuset Mitt Livs Val Djurgårdens IF Sveriges Dövas ungdomsförbund Glada Hudik-teatern UTBILDNING & UNDERVISNING

Stiftelsen Korsvägen / Universeum Stiftelsen Forskning & Framsteg

68


2020

RÄKENSKAPER Erling-Perssons Stiftelse*

MSEK RESULTAT, 1 JAN-31 DEC

2020 2019

Verksamhetsresultat Resultat från värdepapper Ränteintäkter Årets resultat

48 -9 105 79 5 4 158 74

TILLGÅNGAR, 31 DEC

Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar

1 738 1 880 644 656 2 382 2 536

EGET K APITAL OCH SKULDER, 31 DEC

Eget kapital Skulder** Summa eget kapital och skulder

1 722 1 719 660 817 2 382 2 536

ÖVRIGA NYCKELTAL

Beviljade anslag Ackumulerade anslag sedan 1999 Årets utbetalade anslag

155 3 528 312

* Styrelsen beslutade under våren 2021 om namnbyte från Familjen Erling-Perssons Stiftelse till Erling-Perssons Stiftelse. ** Avser beviljade ännu ej utbetalade anslag.

69

245 3 373 236


K ÄLLOR UNIVERSEUM – TILLÄMPAD MATEMATIK Ämnesläraren: Så kan fler lyckas med matematiken https://bit.ly/2Q40Q2L Göteborgsposten: Svenska elevers matematikkunskaper en varningsklocka https://bit.ly/2Q3MJum Dagens Industri: Bättre matte, inte platser, löser ingenjörsbristen https://bit.ly/3bc9IKX My Newsdesk.com: Jobben som unga svenskar drömmer om - entreprenör, ingenjör och psykolog i topp! https://bit.ly/3fcQvKG Dagens Nyheter: Ras i mattekunskaper hot mot klimatomställningen https://bit.ly/3eyKB7c SPARKS GENER ATION – SPARKS APP Internetstiftelsen: Svenskarna och internet 2016; Barn och unga storanvändare https://bit.ly/3ewT2Qw Dagens Nyheter: Torftigare fritid för flickor och fattiga https://bit.ly/3hfGuic Forskning.se: Så behåller vi tonårstjejerna i föreningsidrotten https://bit.ly/3txed9y Unglivsstil.org: Vilka organiserade fritidsaktiviteter vill barn/ungdomar utöva på sin fritid? https://bit.ly/3hHp1Qa BRIS – BRISMOTTAGNINGAR Bris.se: Första året med pandemin; Om barns mående och utsatthet https://bit.ly/2QYasg9 Vårdfokus.se: Så många får komma till bup i tid https://bit.ly/2RInBtr SVT Nyheter: BUP:s väntetider i Umeå har blivit längre under coronapandemin https://bit.ly/3hjMhDt Aftonbladet: Långa köer till Barn- och ungdomspsykiatrin https://bit.ly/2Rb2EHL GLADA HUDIK-TEATERN – ”TILLSAMMANS” Skolverket: Fler elever i grundsärskolan läsåret 2017/18 https://bit.ly/3tBLWyx Science Magazine: Durably reducing transphobia: A field experiment on door-to-door canvassing https://bit.ly/3fayzA2 Cambridge University Press: The contact hypothesis re-evaluated https://bit.ly/2Q36Fxq

KONTAKT Ylva Linderson, forskningssekreterare ylva.linderson@erlingperssonsstiftelse.se Kristina Stenvinkel, kommunikation stenvinkel@ramsbury.se Erling-Perssons Stiftelse Drottninggatan 50 Box 1421, SE-111 84 Stockholm, Sweden erlingperssonsstiftelse.se



erlingperssonsstiftelse.se