Om stiftelsen

”Vi är en stor stiftelse med liten organisation.” Forskningssekreterare Ylva Linderson i samtal med ordförande Stefan Persson.

”FÖR OSS ÄR DET VIKTIGT ATT SATSA PÅ PROJEKT SOM HAR POTENTIAL ATT GÖRA SKILLNAD, INTE BARA GE MED HJÄRTAT”

Stiftelsens ordförande, Stefan Persson, och dess forskningssekreterare, Ylva Linderson, berättar om stiftelsens bakgrund och arbete och om varför filantropi är viktigt.

Varför vill ni som familj driva en allmännyttig stiftelse?

– Stiftelsen har sitt ursprung i ett intresse för entreprenörskap och hur det kan bidra till samhällsförändringar – med hjälp av forskning, utbildning och satsningar på barn och ungdom. Att donera till allmännyttiga ändamål blir ytterligare ett sätt att försöka påverka samhället i positiv riktning. Det är också spännande att få ta del av alla olika initiativ som syftar till positiv förändring, ökade möjligheter, bättre behandlingar, eller de synergier som kan uppstå vid tvärvetenskapliga samarbeten. Egentligen känns motfrågan mer relevant: Varför skulle man inte vilja stötta allmännyttiga ändamål, om man kan? Vi i familjen är mycket engagerade i samhällsfrågor, och känner ett ansvar att bidra till samhället.

En stiftelse kan, med sina korta beslutsvägar, i vissa fall agera snabbare än andra aktörer. Det ger samhället tillgång till en extra växel som kan ge både högre hastighet och mer kraft när det behövs. Men det ska ses som ett komplement, det kan aldrig ersätta offentliga medel eller statens roll.

Hur vet man att en donation verkligen kommer att göra skillnad?

– Man kan förstås aldrig vara helt säker. Men det är långt ifrån bara magkänsla vi grundar våra beslut på. På vissa områden har vi egen erfarenhet och expertis att luta oss mot, medan vi på andra områden delvis måste förlita oss på råd från kunniga personer utifrån. När stiftelsen grundades gjordes de första donationerna till aktörer som redan var mycket etablerade. Exempelvis gavs den första donationen till Handelshögskolan i Stockholm, mot bakgrund av intresset för entreprenörskap och samhällelig förändring. Syftet var att främja utbildning inom entreprenörskap och därigenom återväxten av livskraftiga företag. Vi visste också att Handels utbildning håller hög kvalitet. Många duktiga medarbetare på till exempel H&M har under åren inhämtat viktiga kunskaper på högskolan, som de tagit med sig in i företaget. Den erfarenheten talade för att stöd till skolan skulle ge fina mervärden även till samhället i stort.

Redan från början var det viktigt att vara en seriös aktör och att bygga trovärdighet. Den personliga kännedomen och övertygelsen om styrkan i ett projekt eller i en organisation hade då särskilt stor betydelse. Inom utbildningsområdet var stödet för entreprenörskapsutbildning självklart, men även de forskningsprojekt och barn och ungdomsprojekt som sedan tillkom valdes också utifrån stort personligt engagemang.

Hur säkerställer ni kvaliteten på de beviljade projekten? En satsning på initiativ med låg kvalitet eller tvivelaktigt rykte skulle ju kunna skada stiftelsens anseende.

– Det är såklart viktigt. Vi gör bakgrundskontroller och arbetar oftast med redan väl etablerade aktörer, berättar Ylva.

Man måste alltid vara observant och se till att det är seriösa mottagare. Vi följer också upp projekten, för att säkerställa att medlen kommer rätt och gör nytta.

Eftersom stiftelsen välkomnar forskningsansökningar inom ett brett område har vi utomstående experter som granskar ansökningarna. Granskarna kommer på motsvarande vis ifrån skilda forskningsområden. De har i hög grad också egen erfarenhet av tillämpningsinriktad forskning, eller enkelt uttryckt: forskning som syftar till att lösa ett specifikt problem, förklarar Ylva.

Betyder strävan efter att satsa på ”rätt” projekt att stiftelsen aldrig tar risker? Vågar man satsa på nya idéer?

– Det blir förstås en fråga om balans, menar Ylva. En ny aktör med ett helt nytt initiativ för att, låt säga, öka ungas tillgång till arbetsmarknaden kanske får bygga upp sin trovärdighet ett steg i taget. När ett förtroende väl finns uppbyggt har en stiftelse å andra sidan större möjlighet, än till exempel en offentlig verksamhet, att stå för den ekonomiska risken då ett nytt arbetssätt eller ny verksamhet testas ute i verkligheten.

”Nyfikenheten och strävan efter att bidra till banbrytande forskning, innovativa idéer och stöd som kan få avgörande betydelse för måendet i vårt samhälle är viktiga drivkrafter i stiftelsen.”

På forskningssidan medför de flesta satsningar en viss grad av risk. Där blir det extra viktigt att ta in utlåtanden från flera oberoende experter, kanske också att samarbeta med andra finansiärer i utvärderingen, innan beslut om finansiering.

På senare år, kanske i takt med stiftelsens mognad och stigande självförtroende, har just forskningssatsningarna blivit lite mer öppna för risk. Det syns både på den ökade spridningen i ämnesområden som får stöd, och på att organisationerna som får stöd har större geografisk spridning än tidigare. Till saken hör ju också att det är i risken potentialen för den största nyttan kan finnas.

Stiftelsens korta beslutsvägar gör också att den har lättare att ta en risk vid plötsligt uppkomna situationer – som nu under pandemin, eller då stora mängder människor på flykt kom till Sverige under 2015–2016. Vi var också snabba i pandemins inledande skede med att donera medel till testverksamhet och stöd till barn och ungdomar, en grupp som drabbats hårt av pandemins konsekvenser.

Om man vänder på frågan och ser på den utifrån ett mottagarperspektiv – vad betyder donationen för mottagaren, förutom vad själva pengen möjliggör?

– Donationen kan i sig ses som en form av kvalitetsstämpel, vilket också kan vara till konkret hjälp för mottagaren. När någon redan visat tilltro till en idé eller en verksamhetsmodell är det lättare för andra att övertygas. Det kan ge ytterligare möjligheter för mottagarorganisationen att växa, vilket i sin tur ger bättre utväxling för både mottagare och givare.

Hur ser stiftelsen ut om fem, tio år – kommer ni att inrikta er mer specifikt kring ett område, som att lösa gåtan kring diabetes?

– Vi vill att stiftelsen ska kunna vara med och göra skillnad. Det är viktigt för oss att de projekt som beviljas leder till ökad kunskap och stöd som förbättrar liv i samhället, både i stort och för den enskilda individen. Det kan handla om många olika plan beroende på projektets, och mottagarens, karaktär. Det är klart att det skulle vara fantastiskt om våra donationer kunde bidra till att lösa gåtan kring diabetes – en sjukdom som tyvärr påverkar allt fler – eller gåtan kring någon annan sjukdom. Nyfikenheten och strävan efter att bidra till banbrytande forskning, innovativa idéer och stöd som kan få avgörande betydelse för måendet i vårt samhälle är viktiga drivkrafter i stiftelsen.

En sak som jag gärna vill nämna är att vi kommer att arbeta med att synliggöra stiftelsen mer; berätta om vad vi gör och vad vi vill åstadkomma genom våra donationer. Förhoppningsvis kan vi inspirera andra att ge. Den här årsberättelsen är en del i det arbetet.

2020 blev ett väldigt speciellt år på grund av pandemin. Vad har varit stiftelsens viktigaste uppgift under detta år?

– Allra viktigast har varit att ge ökat stöd till barn och ungdomar som har haft det svårt när skolor och fritidsaktiviteter har stängt ner. Vi gav tidigt ökat stöd till Bris, och till Rädda Barnen som genomförde beundransvärda insatser för att hjälpa och stötta barn och ungdomar i denna svåra situation. Vi ser också att pandemin kommer att påverka arbetsmarknaden. Därför går vi också in och stöttar exempelvis Fryshuset, som under året har påbörjat ett nytt projekt, Lampan. Det kommer att vara en sorts brygga mellan ungdomar och arbetsgivare, med syfte att enklare få ut unga i arbetslivet.

Berätta lite om hur arbetet ser ut i Erling-Perssons Stiftelse.

– Man skulle kunna säga att vi är en stor stiftel

se med en liten organisation, säger Ylva. Beslutsvägarna är korta, styrelsen är mycket engagerad och följer projekten noga. Forskningssekreteraren, det vill säga jag, leder det dagliga arbetet vilket till exempel innebär att vara länken mellan experter och styrelsen, delta i filantropiska nätverk, kommunicera med stiftelsens alla intressenter och mycket annat.

Hur ser du Stefan på filantropi? Det är ett relativt okänt begrepp i Sverige, men borde väl kunna inspirera andra om det blev mer känt?

– Jag tror att personer med filantropiskt engagemang behöver bli en starkare röst i samhället, och berätta mer vad vi gör. Det är viktigt att det kommer fram – för det finns många stiftelser i Sverige som gör mycket. Det allra starkaste är när mottagarnas röst kommer fram, eftersom det är där själva potentialen finns för att göra skillnad.

Vi möjliggör förändring genom att stötta med kapital, men det är också viktigt att vi själva synliggör vår stiftelse och ökar kunskapen om vad vi gör. Därför kommer vi att öka kommunikationsinsatserna. I USA är man mycket duktig på detta, så vi har en hel del att lära. Som stiftelse vill vi gärna inspirera fler till att ge, då det är till stor samhällsnytta. Det finns också en stor glädje i att på nära håll kunna följa projekt som gör skillnad inom områden som ligger oss varmt om hjärtat.

Finns det några projekt eller resultat som ligger dig extra varmt om hjärtat, som du är extra stolt över? – Självklart entreprenörskap – men jag är också mycket intresserad av forskning. Särskilt när den går till att bli något konkret som förbättrar människors liv. Diabetes, cancer; det finns många områden.

Samtidigt är jag mån om att vi i stiftelsen stöttar barn, ungdomar och deras utbildning. De är vår framtid och de kommer att vara avgörande för att fortsätta bygga kunskapssamhället. Bland annat är matematik ett viktigt område att satsa på. Det spänner över så många fält – forskning, tech, ingenjörsvetenskap och så vidare. Häri ligger mycket av våra framtida innovationer.

Initieras alla donationer av ansökningar, eller kan stiftelsen själv komma på projekt som den vill bidra till? Och kommer ni i så fall att bli mer aktiva med det framöver?

– Det får vi se, jag utesluter inget – men just nu är det så att det är inkommande projekt som bedöms inom de tre huvudsakliga ämnesområdena vetenskaplig forskning, utbildning och undervisning samt barn och ungdom.

Ni har ju också en annan stiftelse, H&M Foundation, som ni i familjen har donerat stora medel till. Vilka likheter och skillnader finns det mellan dessa båda stiftelser?

– H&M Foundation arbetar globalt för att accelerera positiv utveckling för människor och planeten. Arbetet är nära kopplat till FN:s hållbarhetsmål och utgår ifrån ett branschperspektiv, bland annat genom instiftandet av Global Change Award som uppmärksammar innovation och som utvecklats till ett sorts Nobelpris inom hållbart mode.

”Vi är en stor stiftelse med en liten organisation. Beslutsvägarna är korta, styrelsen är mycket engagerad och följer projekten noga.”

Likheterna mellan stiftelserna är att vi som familj har stort engagemang i båda: Till ErlingPerssons Stiftelse har vi donerat cirka 4 miljarder kronor sedan 1999. Till H&M Foundation 1,5 miljarder kronor sedan 2013.

Det finns flera välkända stiftelser. Några i Sverige, men framför allt internationellt. Vad kännetecknar just Erling-Perssons Stiftelse?

– Jag skulle nog säga att stiftelsens inriktning på de tre ämnesområdena forskning, entreprenörskap och utbildning samt fokus på barn och ungdom är en unik mix som bygger på insikten att kunskap förbättrar liv. Vi tror också på vikten av tvärvetenskaplig forskning. Att borra i de komplexa samband som i förlängningen styr liv och hälsa kräver den enskilde forskarens specialiserade kunskap. Men vi ser att den största kraften att bidra till förändring ofta uppnås när forskare från olika ämnesområden kombinerar sin expertis.

Stiftelsens alla områden ligger oss i familjen varmt om hjärtat och det är därför naturligt att vi genom stiftelsen vill driva förändring och göra skillnad inom dessa områden. Erlings entreprenörskap, som främst visat sig i grundandet av H&M, är det fundament som stiftelsen vilar på. Det är en tradition som vi vill ta vidare.

STIFTELSENS BAKGRUND OCH VERKSAMHETSOMRÅDEN

Erling-Perssons Stiftelse bildades till minne av H&M-gruppens grundare Erling Persson. Genom att stödja tvärvetenskapliga satsningar och projekt som knyter samman flera olika samhällssektorer vill stiftelsen stimulera till nytänkande och samhällsnytta. Fram till idag har nästan 250 donationer gjorts, om sammanlagt 3,5 miljarder kronor.

Erling Persson grundade 1947 det företag som idag utvecklats till att bli den globala H&M-gruppen. 1999 bildades Erling-Perssons Stiftelse, till minne av hans många insatser inom handel och företagande. Stiftelsen har sin ekonomiska grund i donationer från familjen Persson.

Familjens stora intresse för entreprenörskap som positiv kraft i samhället, gjorde att stöd till utbildning på entreprenörskapsområdet blev ett naturligt första ändamålsområde för stiftelsen. Snart följde ytterligare två, som syftar till att bättre rusta samhället inför framtiden: stöd till forskning och stöd för att främja barn och ungdomars utveckling.

För att tänka nytt, och stimulera till nya lösningar, ser stiftelsen vikten av möten och samarbeten. Därför stödjer man gärna tvärvetenskapliga satsningar och projekt som knyter samman flera olika samhällssektorer.

Stiftelsens engagemang för projekten den stödjer grundar sig i ett förtroende för att projektägaren har förmågan att förflytta gränsen för vår gemensamma kunskap och förståelse, och i övertygelsen att kunskap förändrar och förbättrar liv.

Fram till idag har nästan 250 donationer gjorts. Sammanlagt har stiftelsen givit 3,5 miljarder till samhällsnyttiga ändamål. Den hittills största enskilda donationen, om cirka 400 miljoner kronor, gjordes 2010 till Karolinska Institutet. Donationen möjliggjorde uppförandet av Aula Medica, en byggnad som med sina 10 000 kvadratmeter skapar goda värden för både forskning och utbildning. Olika utbildningar inom entreprenörskapsområdet har tillsammans fått cirka 700 miljoner kronor, med Handelshögskolan i Stockholm, Stockholm School of Entrepreneurship och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien som stora mottagare.

Stiftelsens medel har även skapat möjlighet att starta utbildning och forskning i ett nytt ämne – modevetenskap med en donation på 75 miljoner kronor. Denna utbildning är numera väletablerad på Stockholms universitet.

Inom vetenskap och forskning är diabetes typ 1 det område där stiftelsen gjort sin största insats, med cirka 400 miljoner kronor till dags dato. Betydande stöd har också delats ut till forskning inom till exempel cancer, hjärt- kärlsjukdom, antibiotikaresistens och neurologisk sjukdom.

Fryshuset var den första barn- och ungdomsorganisationen som fick verksamhetsstöd av stiftelsen. Fryshuset har hittills drivit projekt med stöd av stiftelsen till ett sammanlagt värde av ungefär 170 miljoner kronor. Stödet har bidragit till att utveckla Fryshuset till ett mycket uppskattat centrum för barn och unga inom idrott, kunskap, fritidsverksamhet, med mera. Barn och ungdomsorganisationer har tillsammans tagit emot cirka 350 miljoner kronor.

Vid utgången av 2020 hade donationerna ungefärligen fördelats (i antal kronor räknat) mellan de tre ändamålsområdena enligt följande: 50 procent forskning, 40 procent utbildning och 10 procent barn och ungdom.