Schizofreni

Projektet The rewiring of the connectome in adolescence as a target for preventing schizofrenia ligger nu i startgroparna. Här vill forskarna skapa tredimensionella cellkulturer, ett slags mycket förenklade ”minihjärnor”, som bättre speglar hur det ser ut i hjärnan än de tvådimensionella odlingar de tidigare använt. – Vi använder den Nobelprisbelönade tekniken som innebär att få mogna celler att åter bli stamceller, säger Carl Sellgren Majkowitz.

Som utgångsmaterial används hudceller. När de omvandlats tillbaka till stamceller, kan dessa i sin tur bilda önskat cellslag – här nervceller och mikrogliaceller.

En extra finess är att hudcellerna tagits från fem par enäggstvillingar, där det ena syskonet drabbats av schizofreni, men inte den andra. – Det innebär att vi i de odlade cellerna kan jämföra hur mikrogliacellerna beter sig. Vi vill förstå processen då de gallrar bort kopplingar, så vi kommer att analysera alla aktiva gener och de proteiner som bildas i cellerna, säger han.

Det kan ge en fingervisning om vilka gener som ligger bakom den överdriva gallringen. – Vi vill även hitta sätt att förhindra detta, exempelvis ska vi testa minocyklin på cellkulturerna. Ett annat mål är att hitta markörer som gör det möjligt att identifiera de som löper ökad risk att drabbas av schizofreni, säger Carl Sellgren Majkowitz.

Arbetet är redan påbörjat, men enligt honom kommer resultaten att dröja ett par år. Och han lyfter vikten av stödet från Erling-Perssons Stiftelse. – Det är ett jätteviktigt anslag, som innebär att vi kan planera på längre sikt. Våra metoder är krävande och vi behöver kunna anställa internationella forskare med den expertkunskap som krävs och sörja för att de kan stanna i Sverige över tid, säger han.

35 000

Schizofreni drabbar ungefär en per hundra människor. I Sverige beräknas 35 000 människor leva med schizofreni.

13–19

Sjukdomen debuterar i de sena tonåren, ofta med en psykos. Vanliga symtom är vanföreställningar, hallucinationer och tankestörningar. Dagens läkemedel minskar ofta de psykotiska symtomen, men har ingen tydlig effekt mot symptom såsom kognitionsnedsättningar och motivationsbrist.

OM PROJEKTET Projektledare: Carl Sellgren Majkowitz är forskargruppsledare vid Institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet och överläkare på Psykiatri Nordväst, Region Stockholm.

Namn: ”The rewiring of the connectome in adolescence as a target for preventing schizofrenia”.

Vad: Med hjälp av odlade, tredimensionella ”minihjärnor” vill forskarna studera hur mängden kopplingar mellan nervceller, de så kallade synapserna, modifieras. Detta sker normalt under tonåren och nu vill man bland annat studera om graden av ansning kan hämmas med läkemedel.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 3 miljoner kronor per år under fem år, totalt 15 miljoner kronor. Projektet finansieras inom ramen för stiftelsesamarbetet Swedish Foundations’ Starting Grant. startinggrant.se

Läs mer: Journal of Psychiatric Research 1982-83: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/7187776/ Neuron 2012: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3528177/

Sellgrens studie: Nature Neuroscience 2019: https://www.nature.com/articles/s41593-018-0334-7