Lagstiftning
SIP - en outnyttjad resu Vi har skrivit om Samordnad individuell plan eller SIP tidigare i Vi Anhöriga. Det har också varit ett återkommande ämne på Anhörigriksdagarna. Trots det har vi märkt att kunskapen om lagstiftningen är bristfällig, både bland våra medlemmar och ute i kommuner och regioner. Därför tog vi kontakt med experterna på området, Karin Lindström och Viveca Axelsson, på Sveriges kommuner och regioner, SKR, för att ta reda på vad som gäller.
E
n av de oftast återkommande berättelserna från anhöriga är svårigheten att koordinera vårdkontakter, myndighetsinsatser och all administration för de närstående. Ibland upplever den anhöriga att det blir ett regelrätt jobb att samordna allt för att den närstående ska få den vård och det stöd från samhället som hen har rätt till. Spindeln i nätet är en vanlig liknelse och inte sällan räcker inte ens åtta ben till och ansvaret går ut över den anhöriges eget liv. Men det finns hjälpmedel att använda sig av. Samordnad individuell plan, SIP, är en lagstiftning som funnits på plats sedan 2010 då SIP infördes i såväl socialtjänstlagen som hälso- och sjukvårdslagen. En SIP ska alltid genomföras då behovet finns och det är den som upptäcker behovet som ska ansvara för att en sådan upprättas. Planen ska upprättas när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården, förutsatt att planen behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och att den enskilde själv samtycker till planen. Just samtycke är en viktig aspekt när det gäller anhöriga, för det är möjligt även för just anhöriga att begära att en SIP upprättas, en så kallad SIP på eget initiativ. Men samtycke från den som planen ska gälla är alltid ett krav. Så snart en part har observerat behovet av en SIP ska denne alltså kalla alla berörda. Det kan vara representanter från olika
34
Vi Anhöriga
vårdinstanser, psykiatrin, socialtjänst, hemtjänst, personal på boenden, skolpersonal, kuratorer, rehabilitering och förstås anhöriga och den närstående själv. Hur en SIP ska se ut finns inte reglerat och mallen skiljer sig mellan olika kommuner och olika regioner. –Här har det dock skett en utveckling. Idag finns en hyfsad koncensus kring hur en SIP ska se ut, förklarar Viveca. Enligt lagen ska en SIP innehålla alla relevanta insatser och aktiviteter som vårdtagaren är föremål för. Den ska vara enkel med målsättningar, hur man ska nå dit och vem som ska göra vad. Inga journalanteckningar ska ingå.
//Enligt lagen ska en SIP innehålla alla relevanta insatser och aktiviteter som vårdtagaren är föremål för. Den ska vara enkel med målsättningar, hur man ska nå dit och vem som ska göra vad// Vilka problem är det tänkt att en SIP ska avhjälpa? Ja, en SIP göra samordningen mellan olika vårdgivare, kommunens socialtjänst eller andra som är delaktiga i individens vardag. Samordningen är tänkt att förbättra vård och andra insatser för personen planen gäller men den ska
