Vi Anhöriga Nr 2 2022

LEDARE

Vi kommer att ligga på för att strategin ska få genomslag

Så har vi då äntligen fått en nationell anhörigstrategi inom hälso- och sjukvård och omsorg! Det är förstås en stor framgång för Anhörigas Riksförbund som arbetat för detta i flera år. Vi kan se att vi har fått gehör för många av de krav och synpunkter som vi fört fram. Framför allt är det förstås en stor framgång för landets 1,3 miljoner vuxna anhöriga som regelbundet vårdar, stödjer eller hjälper en närstående. Deras insatser är avgörande för att Sverige ska klara vård och omsorg redan idag, och det kommer inte att bli annorlunda i framtiden med allt fler äldre som kommer att behöva insatser. Det är därför nödvändigt att det finns ordentlig kunskap om anhöriga och deras villkor och vilket stöd de kan behöva. Att kommuner och regioner genomsyras av ett anhörigperspektiv.

Strategins syfte är att hjälpa kommuner och regioner att stärka anhörigperspektivet i vården och omsorgen och göra stödet till anhöriga mer individanpassat och likvärdigt över landet. Utgångspunkten för strategin är att anhörigas insatser och delaktighet alltid ska bygga på frivillighet. Det slås också fast att vård och omsorg är det offentligas ansvar. Det är bra. Strategin får givetvis inte tas till intäkt för att lägga över ännu mer ansvar på anhöriga. Idag får många anhöriga själva sämre hälsa och ekonomi och en sämre livskvalitet på grund av sitt anhörigskap, och det är ofta svårt att förena med ett arbete.

Socialstyrelsen får genom strategin tre uppdrag. De ska ta fram stöd till kommuner och regioner för ett stärkt anhörigperspektiv. De handlar om ledning och styrning, ökad kunskap, bättre samordning med mera. Inte

Ansvarig utgivare: Ann-Marie Högberg ann-marie.hogberg@anhorigasriksforbund.se

Redaktör/layout: Michael Nystås michael.nystas@anhorigasriksforbund.se

Omslag: Avgångsklassen i fördjupningskursen för anhörigkonsulenter 2022. Foto: Michael Nystås

Tryck: Star-Tryck, Varberg 2022

Miljövänligt och klimatkompenserat papper

Vi Anhöriga ges ut av Anhörigas Riksförbund och utkommer med fyra nummer per år. Upplaga: 5 000 exemplar.

minst är det mycket bra att det anges att det behöver finnas rutiner för att identifiera anhöriga som har behov av stöd eller kan komma att behöva det. Här ser vi stora brister idag.

Vidare ska Socialstyrelsen ta fram stöd till kommunerna för att de ska ge mer individanpassat och likvärdigt stöd. Här pekas det bland annat på att det är viktigt att se behov som anhöriga kan ha för egen del och att biståndshandläggare ska få stöd för att kunna göra det synligt i biståndsbedömningen. Behovet att ge anhöriga information om vilket stöd de kan få, att informationen ska ges i ett tidigt skede och i flera omgångar är också mycket betydelsefullt.

Det tredje uppdraget till Socialstyrelsen handlar om kontinuerlig uppföljning dels av hur anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvård och omsorg kan utformas, dels vilka stödinsatser som kommuner och regioner erbjuder. Hittills har det egentligen inte funnits någon kunskap om detta alls nationellt, vilket är pinsamt.

Det är alltså oerhört betydelsefullt att det nu finns en nationell anhörigstrategi, och med Socialstyrelsens uppdrag kommer det att finnas verktyg för mycket bättre villkor för anhöriga. Men som alltid räcker det inte med välformulerade och välmenande dokument. Det måste få genomslag i verkligheten också. Anhörigas Riksförbund kommer att göra vad vi kan för att bidra till ökad kunskap om vad ett gott anhörigperspektiv innebär och vilket stöd anhöriga kan behöva. Vi kommer att erbjuda Socialstyrelsen vår hjälp, men också till kommuner och regioner. Vi kommer att ligga på för att strategin får genomslag och konkreta former i

Anhörigas Riksförbund är en ideell organisation för alla som delar vårt intresse för anhörigfrågan, oavsett partipolitisk och religiös tillhörighet. Förbundet består av drygt 4 000 medlemmar i omkring 50 lokala anhörigföreningar runt om i landet.

Vill du veta mer om hur Anhörigas Riksförbund behandlar personuppgifter i enlighet med GDPR, se www.anhorigasriksforbund.se.

Anhörigas Riksförbund

Härdgatan 23

432 32 Varberg

Telefon: 010-155 70 60 www.anhorigasriksforbund.se

den verklighet som anhöriga och deras närstående möter inom vård och omsorg och på andra samhällsområden. Strategin är inte en slutpunkt utan starten på ett viktigt utvecklingsarbete för att underlätta tillvaron för Sveriges 1,3 miljoner vuxna anhöriga!

Det yttersta ansvaret vilar förstås på våra politiker. Vi har därför ställt ett antal frågor till de politiska partierna om hur de ser på anhörigfrågorna. I det här numret kan ni läsa vad de svarat och använda som ett hjälpmedel när ni ska lägga er valsedel den 11 september.

ANN-MARIE HÖGBERG Förbundsordförande

Annonser och prenumeration: Åsa Jansson, tel. 070-220 71 11, asa@bjornebo.se

Samarbetspartners: Eurocarers, eurocarers.org Kronans Apotek,www.kronansapotek.se NHS Care, www.nhscare.se Studieförbundet Vuxenskolan, www.sv.se Tena, www.tena.nu

När hjärtat går sönder Innehåll

Abella smög, sprang och softade.

Hur många kunde du hitta i förra numrets tävling?

Rätt svar var: 7. Tre vinnare får Thor Rutgerssons och Linnea Anckers bok ”Abella & Kapten: Vilse i stormen” (Vildhallon). Grattis!

Lisbeth Johansson, Norrtälje

Ingrid Lindberg, Klagstorp

Gun-Britt Bernholtz, Stockholm

Välkommen till ett sommarvarmt nummer av Vi Anhöriga! Det händer så mycket på anhörigområdet just nu – i positiv mening – att det är svårt för en gammal redaktör att hänga med i svängarna. När du får den här tidningen är det mindre än tre månader kvar till valet. Förbundsstyrelsen har bett om förslag från medlemmarna och tagit fram ett antal frågor som man särskilt vill lyfta. Vi Anhöriga har ställt frågorna till riksdagspartierna.

”Om du saknar något som har försvunnit, så betyder det att det var fantastiskt.” Citatet är hämtat från filmen ”Supernova” från 2020. Colin Firth och Stanley Tucci spelar Sam och Tusker, ett medelålders par där den ene långsamt försvinner in i glömska. ”Supernova” kom ungefär samtidigt som ”The Father” och hamnade därför lite i skuggan av den. Det är synd. Om ”The Father” skildrade Alzheimers sjukdom inifrån den drabbades hjärna så utspelas ”Supernova” ur de anhörigas perspektiv. Det är ett lågmält berättat kammardrama med ett bitvis underbart soundtrack. Donovan! Bowie! Tom Waits! Colin Firths rollfigur är en framgångsrik konsertpianist, Stanley Tuccis en berömd författare. Miljöerna i engelska Lake District är vidunderligt vackra.

”Om du saknar något som har försvunnit, så betyder det att det var fantastiskt.” Jag tror att vi alla kan känna igen oss i det. Ibland går hjärtat sönder.

För övrigt var påskgrafiken i nr 1 gjord av Åsa Bengtsson. Så var det sagt!

MICHAEL NYSTÅS Redaktör

VAL 2022

Nu tar vi pulsen på riksdagspartierna inför höstens val

Den 11 september är det åter dags för val till riksdagen. Därför har Anhörigas Riksförbund, i dialog med medlemmarna, tagit fram sex för förbundet viktiga anhörigfrågor, som skickats ut till samtliga åtta riksdagspartier. Fem har svarat och deras svar redovisas på denna och följande sidor. Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna har

inte återkommit med svar i tid till pressläggningen. Dessa kommer att läggas ut på vår webbplats.

Förbundet har även sammanställt ett antal frågor till kommun- och regionpolitiker, som stöd till lokalföreningarna när de pratar med sina folkvalda företrädare.

Sammanställning: Michael Nystås

Frågor till partierna i Sveriges riksdag

1Regeringen beslutade den 14 april om den första nationella anhörigstrategin. Stödjer ditt parti strategin eller vill ni se förändringar?

CENTERPARTIET

Vi vill se ett förbättrat och sammanhållet anhörigstöd och en nationell strategi för anhöriga som vårdar en närstående äldre. Det kan handla om anhörigutbildningar, möjlighet till en fast kontaktperson hos kommunen eller möjlighet till dagverksamhet och hjälp med avlastning för anhörigvårdaren.

LIBERALERNA

Liberalerna stödjer strategin, har varit med och drivit fram den och var en nyckel till att den omfattar fler än anhöriga till seniora personer. Det var efter påtryckningar från oss och från ideell sektor som regeringen breddade uppdraget så att strategin ska omfatta även anhöriga till människor med långvarig fysisk eller psykisk sjukdom och personer med funktionsnedsättningar.

MILJÖPARTIET

Att det finns en strategi är väldigt viktigt. Naturligtvis finns saker som behöver utvecklas. Ett exempel på en fråga Miljöpartiet lyft på senare tid är situationen för ”skuggsyskon”, syskon till ett barn som har stora behov och insatser enligt LSS. Syskonens behov har hittills inte lyfts fram, dvs möjligheten till egentid med föräldrar till exempel. Vilket förstås också utgör en stressfaktor för föräldrar. De personliga ombuden behöver bli fler. Det är viktigt både för den enskilde och anhöriga. Vi vill också förändra regelverket för SIP, samordnad individuell plan. Vi anser att den enskilde och dennes anhöriga om den enskilde så vill, ska ha initiativrätt till att en SIP ska göras. Inte som idag när det är upp till kommunen eller hälso- och sjukvården att avgöra när behov finns av att en sådan upprättas. En SIP kan fungera väl när de väl görs och innehålla alla de delar som behöver fungera, hur det ska ske och vem som tar ansvar om problem uppstår. Men såväl enskilda som anhöriga vittnar om att det görs i för liten utsträckning. Det är ofta något som är otroligt stressande för både enskilda och den anhöriga – när vården och omsorgen inte fungerar som den ska. Därför vill vi att lagen ändras.

SOCIALDEMOKRATERNA

Ja. Syftet med strategin är att stärka anhörigperspektivet inom vård och omsorg liksom göra stödet till anhöriga mer likvärdigt över landet.

VÄNSTERPARTIET

Det var mycket välkommet att den första nationella anhörigstrategin blev verklighet och att den innehöll mer än enbart anhöriga som vårdar äldre. Nu är det viktigt att regeringen följer upp de uppdrag som givits Socialstyrelsen och även lämnar förslag som riksdagen kan ta ställning till.

2

Är ditt parti berett att arbeta för en utredning om hur ekonomisk ersättning för vård/stöd av närstående kan utformas?

CENTERPARTIET

Vi vill att man utreder införandet av en ny lag som bygger på lagen om ersättning för vård av barn (VAB). Vi är också öppna för andra reformer som underlättar för anhörigvårdare.

LIBERALERNA

Vi har inte lagt bredare förslag om stora ändringar efter den anhörigreform som genomfördes under vår tid i regeringsställning, men det är ett intressant förslag som vi gärna tittar närmare på.

MILJÖPARTIET

Ja.

SOCIALDEMOKRATERNA

Vi har inte något sådant förslag. Däremot har regeringen fattat beslut om Sveriges första nationella anhörigstrategi. För närvarande kan man få närståendepenning för att vara hos en närstående som är svårt sjuk.

VÄNSTERPARTIET

Vi har inte tagit ställning i frågan. Generellt föredrar vi att stödet till anhöriga ska innebära en lättare och mer värdig tillvaro, snarare än att det ska utvecklas till ett jobb.

VAL 2022 3

De flesta anhöriga som tar ett omsorgsansvar för en närstående, är i arbetsför ålder. För många blir det mycket svårt att kombinera med ett arbete och de tvingas därför gå ner i arbetstid eller sluta arbeta helt. Hur vill ditt parti göra för att underlätta möjligheten att kombinera anhörigskap med arbete?

CENTERPARTIET

Tillämpningen av socialtjänstens bestämmelser ser idag olika ut i hela landet. Vi anser att detta måste förändras så att bostadsort inte avgör vilket stöd man får. Få utnyttjar idag systemet med närståendepenning. Vi vill se en ny modell som enklare ger ekonomisk ersättning till den som är anhörigvårdare.

LIBERALERNA

Det behövs mer anhörigstöd i både regioner och kommuner. Anhöriga ska kunna vara så delaktiga och involverade som deras närstående och de själva vill, men idag tvingas många anhöriga att ta ett större ansvar för en närståendes vård och omsorg än de vill och orkar. Anhöriga till långvarigt sjuka behöver avlastas med kontaktpersoner (case managers) som hjälper till med vårdlogistik och frågor. Föräldrar ska kunna vabba för möten med skola och socialtjänst. Kommunernas anhörigstöd behöver dessutom utvecklas – en viktig del i detta är att anhöriga som har mist den de vårdat behöver få stöd även under sitt sorgearbete. Det behöver skrivas i förordning att en nationell anhörigstödlinje ska finansieras för gott stöd dygnet runt. Det behöver också bli lättare att förena anhörigstöd med arbete. Möjligheten till avlastning behöver bli en rätt till avlastning.

MILJÖPARTIET

Den här situationen skulle behöva vara en del av socialförsäkringssystemet.

SOCIALDEMOKRATERNA

Inom ramen för den nya nationella strategin ska nu fler insatser och resurser riktas mot anhöriga. Den syftar bland annat till att stärka stödet till anhöriga för egen del. Sådant stöd kan bestå i information, utbildning, avlösning, ekonomiskt stöd och samtalsstöd.

VÄNSTERPARTIET

Vänsterpartiet anser att det ska vara en självklarhet att det som anhörig ska vara möjligt att arbeta. Det är ett faktum att kvinnor är överrepresenterade både bland personal och bland anhöriga som tar ett stort ansvar för familjemedlemmar. En utbyggd och välfungerande välfärd är en förutsättning för att kvinnor ska kunna delta fullt ut på arbetsmarknaden. Till exempel måste äldreomsorgen gå att lita på, både för dem som behöver stöd, vård och omsorg och deras anhöriga, och för personal som behöver goda arbetsförhållanden.

4Anser ditt parti att hälso- och sjukvårdens personal ska ha skyldighet att informera anhöriga om möjligheten att få stöd i sin anhörigroll? Om ja, hur kan det säkerställas att det sker?

CENTERPARTIET

Ja. Idag brister ofta kommunikationen mellan kommunerna och invånarna vilket gör att många anhöriga inte får det stöd man har rätt till. Risken för egen ohälsa ökar då hos anhöriga som ger omfattande vård. Detta är också en fråga om jämställdhet då många anhörigvårdare är kvinnor. Att införa en fast kontaktperson kan vara ett sätt att säkerställa att man får det stöd man har rätt till.

LIBERALERNA

Ja. Liberal hälso- och sjukvårdspolitik har som mål att individer krokar arm, som patienter, medarbetare och som anhöriga. För att vården ska fungera så bra som möjligt behöver patienter ha möjlighet att påverka sin vård, kunniga medarbetare måste ha mandat att agera och anhöriga måste veta hur de kan vara delaktiga och få stöd.

MILJÖPARTIET

Ja, det som finns att tillgå behöver hälso- och sjukvårdens personal informera om. Det samma gäller för socialtjänsten. Och det är viktigt att utveckla bra system för detta. Det kan till exempel röra såväl syskongrupper och barnombud för barn och särskilda stödverksamheter för vuxna som också kan behöva spridas som bra exempel. Vi är öppna för att skärpa såväl patientlagen som socialtjänstlagen. Det behöver framgå av lag att det finns en skyldighet att informera om stödinsatser som finns att få. Annars är risken stor att det bara är de mest resursstarka som hittar fram till det stöd som finns att tillgå.

SOCIALDEMOKRATERNA

Det är viktigt att vården och omsorgen utförs med beaktande också av den anhörigas behov av till exempel delaktighet och information och att den anhöriges insatser uppmärksammas. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att redovisa hur en kontinuerlig uppföljning av anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvård och omsorg kan utformas.

VÄNSTERPARTIET

Det ska vara tydligt vilka rättigheter anhöriga har och vart de kan vända sig för att få hjälp. Ett sådant sätt skulle kunna vara att hälso- och sjukvårdspersonalen informerar anhöriga om möjligheten till stöd. Samtidigt kan det inte vara så att hälso- och sjukvårdspersonalens arbetsbörda fortsätter växa utan fler kollegor och bättre arbetsvillkor.

5Barn som anhöriga är en ofta bortglömd grupp. Hur kan de uppmärksammas mer och hur kan det säkerställas att de får det stöd de behöver?

CENTERPARTIET

Det är viktigt att barn under 18 år som anhöriga uppmärksammas och får stöd och hjälp på ett adekvat sätt. Det kan handla om gruppstöd och/eller individuellt stöd. Det kan till exempel handla om minderåriga barn till föräldrar med demenssjukdom. I Sverige uppskattas omkring 9 000 personer under 65 år ha en demenssjukdom. Det är viktigt att säkerställa att dessa barn erbjuds utbildningar, grupper och individuellt stöd över hela Sverige, detta måste prioriteras. Regeringen bör därför se över hur alla barn med en förälder som får demens kan få lämpligt stöd oavsett bostadskommun.

VAL 2022

LIBERALERNA

Barns anhörigstöd behöver stärkas, framför allt krävs lagändringar när syskon drabbas av sjukdom och när sjukdom hos en vuxen i familjen tvingar barn att agera äldre än de är. Även om barn under 18 år inte formellt är anhörigvårdare är också barnen familjemedlemmar som oroar sig, undrar om föräldrar kommer ihåg att laga mat, som väcker sin förälder och lägger fram hjälpligt rena kläder. De yrkesgrupper som möter barn behöver ha särskild utbildning i hur man talar med och bemöter barn som anhöriga och kunskap att stötta utifrån deras förutsättningar. Ur individens och anhörigas perspektiv är tillgänglighet till den vård och det stöd man behöver i den aktuella situationen av största vikt. Om personen inte tidigare har en vårdkontakt eller får ett nytt problem önskar hen en tydlig väg in till hjälp. Genom vår reform om fast husläkarkontakt i primär- och specialistvården minskar vi den administrativa bördan för anhöriga redan från början, vilket hjälper med mycket av den stress och oro som anhöriga i alla åldrar plågas av.

MILJÖPARTIET

Jag har ovan nämnt situationen för ”skuggsyskon”. I varje situation där vuxna har det tufft finns också barn och de måste uppmärksammas. Det gäller såväl sjukdomstillstånd, dödsfall, missbruk, vuxna som begår brott och avtjänar fängelsestraff till exempel. Vi är stolta över att ha drivit fram att barnkonventionen numer är svensk lag. Efterlevnaden behöver synas i fler lagar. Barn ska få egen information, stöd och barngrupper är viktigt i många situationer. Även att specifika aktiviteter anordnas, kollo etc. för barn som är i liknande situation och kan ha stort stöd av varandra.

SOCIALDEMOKRATERNA

Det är särskilt viktigt att vården anpassar sitt arbetssätt när de anhöriga är minderåriga. Exempelvis kan vården erbjuda samtalsstöd.

VÄNSTERPARTIET

Många barn har någon gång under sin uppväxt levt med en förälder som har hälso- eller beroendeproblem. Barn till föräldrar som lider av missbruk och/eller psykisk ohälsa far ofta illa och deras behov måste tillgodoses i större grad än vad som görs i dag. Därför vill Vänsterpartiet se en ny lagstiftning där barn till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk får rätt till eget stöd i ett tidigt stadium.

6

Vi i Anhörigas Riksförbund har mycket kunskaper och erfarenheter beträffande situationen för anhöriga som vårdar, stödjer eller hjälper en närstående. Är ni intresserade av att träffa oss för att prata om anhörigfrågor?

CENTERPARTIET

Ja.

LIBERALERNA

Självklart vill vi det.

MILJÖPARTIET

Mycket gärna.

SOCIALDEMOKRATERNA

Ja. Våra ledamöter i berörda utskott träffar gärna er för att prata anhörigfrågor.

VÄNSTERPARTIET

Vänsterpartiet värdesätter Anhörigas Riksförbunds arbete högt. Vi tar alltid er kunskap och expertis, i form av rapporter och kartläggningar, i beaktning när vi som parti formar vår politik. Tyvärr har vi inte tid för att träffas för tillfället men hoppas att vi i stället kan göra det längre fram i tiden.

Livets möjligheter

24-25 oktober 2022

En nationell konferens för anhöriga, personal och beslutsfattare

Konferensen Livets möjligheter utgår från temat ”Livslångt lärande för personer med flerfunktionsnedsättning, anhöriga, professionella och beslutsfattare”. Under konferensen ges det möjlighet att inspireras, utbyta erfarenheter och få ny kunskap.

Mer information: www.anhoriga.se/livets-mojligheter-2022

Konferensen görs i sammarbete mellan Nka och Anhörigas riksförbund, Bräcke diakoni, Centrum för forskning om funktionshinder vid Uppsala universitet, Centrum för sällsynta diagnoser, FUB, RBU, Svensk neuropediatrisk förening, Stiftelsen JAG, Synskadades riksförbund och Ågrenska.

Foto: Funkisbyrån, Jessica Linder Jansson

Festlig examen på Helsjön folkhögskola

15nya deltagare firades när de gick ut fördjupningskursen för anhörigkonsulenter på Helsjön folkhögskola den 1 juni. Randig matta, såpbubblor, finmiddag och underhållning var några inslag i programmet. ”Ni går från fantastiska anhörigstödjare till ännu mer fantastiska anhörigstödjare!”, sa kursansvariga Julia Charleson, kanslichef på Anhörigas Riksförbund, när intygen delades ut.

Nybakade deltagare med kursansvariga på fördjupningskursens avslutning: bakre raden fr v Veronica Lagerkvist, Sofie Melkner, Christine Sjögren, Jenny Bexell, Helen Deblond, Anett Karlsson, Elin Olsson, Barbro Karlsson, Gerda Fransson, Julia Charleson och Eva Sixt. Sittande fr v Annika Kron, Victoria Hultström, Lena Ydreskog, Gabriella Åberg, Martina Takter och Pernilla Sturesson. Liggande: MarieLouise Zaar.

Det var den andra årskullen som denna strålande vackra sommardag kunde summera sina erfarenheter efter ett års intensiva studier. Utbildningen hade premiär hösten 2019. Ett halvår senare slog pandemin till och man fick ställa om till distansundervisning. Men det gångna läsåret har alla de sex fysiska tredagars-träffarna kunnat äga rum på Helsjön folkhögskola.

En av kursdeltagarna är Barbro Karlsson, stödpedagog inom LSS i Kumla. Hon är mycket nöjd med utbildningen och tror att hon kommer att ha stor nytta av den i sitt fortsatta yrkesliv: – Det har varit en jättebra och intres-

sant kurs med många olika perspektiv. Vi har fått ta del av föreläsningar med anhöriga, men också mycket om bland annat forskning och juridik inom området.

Barbro nämner särskilt ett tillfälle då representanter för olika livsåskådningar berättade om sin syn på sjukdom, familj och anhörigskap.

– Vi lever i ett mångkulturellt samhälle. Det är viktigt att få kunskap om hur andra tänker, säger hon.

Hon berördes även då en mamma som förlorat sitt barn berättade om sin situation och hur hon hade saknat stöd: – Det är så lätt att gömma sig bakom

olika rapporter, men när man får träffa andra så ger det insikter som man kan ta med sig. Därför är det oerhört viktigt med de personliga vittnesmålen. Det saknas mycket stöd och det som finns känner människor ofta inte till. Något jag tar med mig härifrån är att vi behöver bli bättre på att sprida informationen, säger Barbro.

Ett av Barbros arbetsområden är att utveckla anhöriguppdraget i kommunen. Hon valde därför att som fördjupningsarbete ta fram ett förslag till policy för anhörigstöd, något som hittills saknats i Kumla.

– Det vore spännande om man tog fasta på några av mina idéer, säger hon.

De sex kursträffarna på folkhögskolan har haft olika teman som ”Etik och bemötande”, ”Samhälle och lagar” och ”Stödformer till anhöriga”. Man har även fått grupphandledning av psykolog. Eva Sixt från förbundsstyrelsen har föreläst om etik. Mellan träffarna har deltagarna fortsatt arbeta på hemmaplan med olika distansuppgifter och ett eget fördjupningsarbete.

Gabriella Åberg och Julia Charleson är båda kursansvariga. Gabriella har även varit huvudlärare tillsammans med Martina Takter, som till vardags är närståendekoordinator i Malmö.

– Det har varit ett väldigt fint år. Det finns väldigt mycket kunskap i gruppen och det händer nåt när människor med olika erfarenheter träffas, säger Gabriella Åberg.

Årets deltagare jobbar med anhörigstöd i kommuner från Uppsala ner till Malmö.

– Det är viktigt att ha en röd tråd i utbildningen. Alla arbetar med olika saker, men har det gemensamt att de möter anhöriga i sin vardag. Vi lyfter även fram barn som anhöriga; det är en väldigt speciell grupp, säger Gabriella.

Grupphandledningen tillsammans med psykolog är ett viktigt moment i kursen, men också inslagen av så kallade copingstrategier. Deltagarna har bland annat fått prova på skogsbad och målning.

– Det handlar om hur man förhåller sig i olika situationer, förklarar Gabriella, som har en bakgrund som miljöpsykolog och vet hur viktig naturen kan vara för återhämtningen.

Examensdagen den 1 juni ägde rum med en strålande sol på en blå himmel. Efter gruppfotografering med Helsjön som vacker fond, var det dags att gå in till den väntande middagen i Lilla Matsalen. I brist på en röd matta rullade Gabriella Åberg ut en randig matta som deltagarna fick beträda i ett moln av såpbubblor som blåstes över dem.

I matsalen serverades en välsmakande middag inklusive förrätt och dessert. Till kaffet bjöd skolans musiklärare Leif Jonsson på brasilianska toner medelst nationalinstrumentet tamburin och en pilbågeliknande ensträngad berimbau.

En och en ropades deltagarna upp och fick motta kursintyg och en specialpin av Gabriella Åberg, Julia Charleson, Martina Takter och ombudsman Anett Karlsson, som ingår i utbildningens ledningsgrupp. De fick även ett exemplar var av böckerna ”Abella & Kapten: Vilse i stormen” och ”Uppdrag anhörig”.

– Vi är otroligt stolta och glada över den här utbildningen, sa Julia.

Martina Takter och Gabriella Åberg tackades med blommor för sina insatser under det gångna året.

Totalt har hittills 33 personer genomgått utbildningen. En tredje omgång startar den 23 augusti och är fulltecknad med 20 nya deltagare.

Text och foto: Michael Nystås

FAKTA

Anhörigkonsulent – Fördjupning vänder sig till den som arbetar som anhörigkonsulent eller liknande. Det är en distanskurs på halvfart under ett läsår med sex obligatoriska träffar om tre dagar på Helsjön folkhögskola. Undervisningen är kostnadsfri, men deltagarna betalar för boende och mat. Kursen ges i samverkan med Anhörigas Riksförbund och har funnits sedan 2019.

Barbro Karlsson var nöjd med kursen.

Huvudlärarna Gabriella Åberg och Martina Takter tackades med blommor.

Leif Jonsson trakterade berimbau.

ÅRSMÖTET 2022

Glädje präglade årsmötet i Norrköping

Glädje över att äntligen kunna träffas fysiskt. Och glädje över att det kommit en nationell anhörigstrategi. Det var några saker som präglade Anhörigas Riksförbunds årsmöte i Norrköping den 22-23 april. ”Strategin är ett kvitto på att våra ansträngningar har lönat sig”, sa förbundsordförande Ann-Marie Högberg i sitt öppningsanförande.

Norrköping visade sig från sin vackraste och soligaste sida när ett 60-tal ombud och medlemmar samlades på Elite Grand Hotel i stadens centrum. Dessutom deltog ett antal personer på länk.

– Just när vi trodde att vi var på väg att lämna en tung tid med pandemin och alla restriktioner så har Europa och världen hamnat i en ny stor kris med det förfärliga kriget i Ukraina. Naturligtvis prövas anhöriga i denna svåra situation, sa Ann-Marie Högberg när hon formellt hälsade alla välkomna och öppnade årsmötet.

Hon fortsatte:

– Men mitt i allt det tunga och svåra så måste vi ändå kunna få se ljusa sidor

och till och med glädjas åt saker. Livet måste ändå levas så gott det går.

Ett sådant glädjeämne var den nationella anhörigstrategin som klubbades veckan innan årsmötet. Ann-Marie Högberg gick kort igenom delar av innehållet.

– Det är verkligen en stor seger för vårt förbund som har kämpat för detta i många år. Den innehåller ett antal av de punkter som vi tycker är viktiga. Strategin är ett kvitto på att våra ansträngningar har lönat sig, sa hon.

Ann-Marie ledde också en tyst minut med ljuständning för de medlemmar som avlidit under året.

– När vi samlas så här är det några

som inte kommer att kunna vara med oss. Nu tänker vi på de medlemmar som på olika sätt arbetat för att förbättra villkoren för anhöriga i Sverige och på sin hemort. Vi omsluter alla som lämnat oss och tackar dom för deras fina insatser för vår sak, sa hon.

Ordförande för årsmötet var Ulrika Jeansson, kommunstyrelsens ordförande i Finspång. Hon ledde förhandlingarna med lugn och fast hand. Ulrika var för övrigt med och bildade Anhörigföreningen i Finspång. Och det var faktiskt första gången som även förbundsstyrelsen kunde ses fysiskt sedan den valdes för ett år sedan.

När Ann-Marie Högberg summerade verksamhetsberättelsen konstaterade hon att även 2021 präglades av pandemin.Trots det har förbundet genomfört många aktiviteter. Högberg nämnde bland annat att Anhöriglinjen växlat upp med utökade öppettider, som gjort att fler hittat till stödtelefonen, och lyfte även att man bidrar med expertis i flera statliga utredningar, inte minst den stora om en ny äldreomsorgslag som redovisas i juni. – Jag tycker man märker att det finns en större insikt om anhörigas betydelse och att man lyssnar alltmer på våra kunskaper. Men naturligtvis är det en lång väg kvar innan våra frågor fått fullt genomslag, sa Ann-Marie Högberg.

Söndagsförmiddagen bjöd på ett intressant föreläsningsprogram och uppvaktning av Årets Anhörigkommun 2021, Skövde. Politiker och anhörigstöd från kommunen berättade om sitt arbete. Föreningen Cancerkompisars grundare Inga-Lill Lellky talade, och Anhörigas Riksförbunds ambassadör, radioprofilen Lisa Syrén, avslutade dagen med både humor och allvar.

De formella årsmötesförhandlingarna genomfördes på fredagen, följt av middag på kvällen och uppvaktning av Mailis Lundgren, som utnämndes till hedersmedlem 2021.

Dagarna präglades av en påtaglig glädje över att äntligen kunna ses fysiskt efter pandemiåren. Det färska regeringsbeskedet om den nationella anhörigstrategin bidrog också till den goda stämningen.

Som kuriosa kan nämnas att Anhörigas Riksförbund delade hotell med besökare till Svenska Tatueringsmässan, som pågick samtidigt. En intressant kontrast.

Text och foto: Michael Nystås

Den glada delegationen från Upplands-Bro.

Presidiet hade fullt upp, fr v Julia Charleson, Ann-Marie Högberg, mötesordförande Ulrika Jeansson, Åsa Bengtsson och Anett Karlsson.

Fr v styrelseledamoten Ulf Ekberg i samspråk med Anita Oxburgh och Mailis Lundgren.

ÅRSMÖTET 2022

Finspångsföreningens representanter tillsammans med mötesordföranden Ulrika Jeansson, t h.

Förbundsordförande Ann-Marie Högberg och Ulrika Jeansson.

Dags att nominera till Årets Anhörigkommun S

kövde blev den första mottagaren av Anhörigas Riksförbunds nya pris till den kommun som gör mest för anhöriga. Nu är det dags att utse Årets Anhörigkommun 2022. Alla medlemmar och lokalföreningar kan nominera sina kandidater senast den 1 september 2022.

Priset Årets Anhörigkommun instiftades 2021 i syfte att uppmärksamma en kommun som gjort väsentliga insatser för anhöriga. Detta ska i sin tur leda till att kommunerna sporras att förbättra sina insatser och ge förutsättningar att sprida goda exempel. Totalt nominerades 16 kommuner förra året.

– Det är viktigt och roligt att få lyfta fram en kommun som gjort väsentliga

insatser för att förbättra anhörigas situation. Det behövs goda exempel och de förtjänar verkligen en utmärkelse! Vi hoppas på många nya förslag i år, säger Ann-Marie Högberg.

För att kunna utses till Årets Anhörigkommun ska kommunen ha en verksamhet, eller gjort en speciell insats, som på ett tydligt sätt gynnar anhöriga. Det ska även finnas en tydlig funktion eller tjänst för stöd till anhöriga. Det kan till exempel vara en anhörigkonsulent eller motsvarande. Resurserna till anhörigstödet får inte heller ha minskats under de senaste två åren. Stödet ska omfatta anhöriga till såväl äldre som yngre närstående.

Anhörigas Riksförbunds förbundsstyrelse, lokalföreningar och enskilda medlemmar kan nominera kandidater

till Årets Anhörigkommun. Även kommunerna själva har rätt att nominera. Vinnaren utses av en jury på fem personer, bestående av ledamöter från förbundsstyrelsen, lokalföreningarna och förbundets organisationsombudsman.

Nomineringar med tydlig motivering e-postas till info@anhorigasriksforbund.se. Det går också bra att skicka med vanlig post till kansliet:

Anhörigas Riksförbund Härdgatan 23 432 32 Varberg

Sista dag att inkomma med nomineringar är den 1 september 2022. Priset utdelas vid Anhörigriksdagen som äger rum digitalt den 9–10 november.

Text: Michael Nystås

Anhörigriksdagen digital även i år

Boka

in den 9-10 november i kalendern redan nu. Då äger årets upplaga av Anhörigriksdagen, med ”Anhörig i kristider” som tema, rum. Även i år arrangeras en enbart digital konferens, precis som 2021.

Anhörigriksdagen är och har alltid varit ett av förbundets viktigaste åtaganden. Det är det enda tillfället under året som alla vi som engagerar oss i anhörigfrågan får tillfälle att träffas; anhörigkonsulenter, politiker, beslutsfattare och, inte minst, anhöriga.

Ett klart plus med det digitala formatet är att vi kan nå fler av de medlemmar som oftast inte kan närvara vid de fysiska föreläsningsdagarna för att de i sin anhörigroll behöver vara nära sin närstående. Vi hoppas på samma fantastiska resultat på Anhörigriksdagen 2022 den 9–10 november.

Årets tema tycker vi är väldigt aktuellt just nu ur ett världsperspektiv, samtidigt som att det också skulle kunna appliceras i varje anhörigs liv när en närstående får en svår sjukdomsdiagnos eller något annat drastiskt händer.

Som vanligt kommer alla föreläsningar att ligga kvar online fram till årsskiftet så att alla biljettinnehavare har gott om tid på sig att ta till sig materialet och diskutera med sina kollegor eller inom våra medlemsorganisationer.

Läs mer på anhorigriksdagen.se.

Välkommen på Anhörigriksdagen 2022!

9–10

På workshop med #vägraskuld

Lina Perssons skötebarn #vägraskuld är både en drabbande teaterföreställning och en workshopturné på tio västsvenska högstadieskolor och gymnasier. Vi Anhöriga var med när en åttondeklass på Röselidsskolan i Gråbo fick besök i maj. I klassrummet fick vi ta del av en grupp 14-åringars kloka funderingar.

Det är en av vårens varmaste dagar. Röselidsskolans gård sjuder av liv från den närliggande förskolan där småbarnen leker. Inne i den labyrintliknande högstadieskolan med trappor och korridorer släntrar tolv tonåringar in i ett klassrum tillsammans med sina lärare. De börjar med att lägga ifrån sig sina mobiltelefoner i ett skåp på väggen, och sätter sig sedan lite avvaktande ner.

– När får vi gå? hörs någon fråga lågt.

Men stämningen ska strax förändras och ersättas av ett påtagligt engagemang hos eleverna.

Framme vid katedern väntar Lina Persson, projektledare och initiativtagare till #vägraskuld, och Karin Fredrikson, skådespelare, för att leda en av för-

middagens två workshoppar. De har t-shirtar med texten ”Det är inte ditt fel” på sig. Med i rummet är även Jessica Gustavsson, anhörigkonsulent i Lerums kommun, och Carolina Hess, förstelärare och svensklärare på Röselidsskolan.

– Vi vill ha hit fler aktörer, det är värdefullt att lyssna på andra och få en koppling till samhället utanför skolan. #vägraskuld är ett viktigt projekt eftersom alla nån gång kommer att vara anhörig, säger Carolina Hess i en paus.

Vi Anhöriga har flera gånger tidigare rapporterat om projektet eftersom Anhörigas Riksförbund är en av samarbetsorganisationerna och sitter med i styrgruppen. Du kan bland annat läsa en stor personlig intervju med Lina Persson i Vi Anhöriga nr 3 2018. I nr

3 2021 skrev hon en gästkrönika med sina tankar under rubriken ”Jag vill hjälpa unga anhöriga att inte implodera”. Lina medverkade även på Anhörigriksdagen 2021.

– En vecka på en skola börjar alltid med att eleverna får se föreställningen ”Inte ens doften av fuktig asfalt skulle kunna få mig att känna något nu”. Den blir en gemensam startpunkt för oss alla. Utifrån de reaktioner, känslor och tankar som föreställningen väcker går vi sedan vidare in i resten av veckans aktiviteter, berättar hon.

Resten av veckan fortsätter man att prata i mindre grupper med de elever som sett föreställningen. Tillsammans väcks funderingar kring anhörigskap, skuld och skam och vilka konsekvenser det kan få för en att vara anhörig.

– Vi möter så otroligt modiga och kloka ungdomar ute på skolorna. Många har kanske inte tänkt på sina relationer på detta sätt innan, det kan bli både överväldigande och lite jobbigt, men också skönt att få ord på det som kanske känns tungt att bära själv, säger Lina.

Vi Anhöriga får sitta med och ta del av en workshop med elever som sett föreställningen. Pandemiåren gjorde att den delen av projektet av lätt insedda skäl har fått skjutas upp tills nu. Under våren har man besökt fyra skolor runtom i Västsverige – i Borås, Lerum, Trollhättan och Tidaholm. I höst blir det fem till, då i Mark, Härryda, Vänersborg och Alingsås. Därefter går Lina Persson och hennes projektkollegor in i kammaren för att sammanställa materialet till en metodbok som ska användas för att stärka unga anhörigas situation.

Pjäsen ”Inte ens doften av fuktig asfalt skulle kunna få mig att känna något nu” bygger på Lina Perssons egen uppväxt med en storasyster som lever med bipolär sjukdom. Syskonen har själva skrivit manus. Lina spelar själv sin syster. Rollen som lillasystern görs av Karin Fredrikson.

– En workshop innebär att man ”provpratar” tillsammans. Nu har ni sett föreställningen och fått en inblick i mitt eget anhörigskap. Min vilja är att ge andra unga anhöriga det jag själv inte fick, säger Lina när hon hälsar eleverna välkomna.

Hon berättar att hon väldigt tidigt fick börja ta ansvar för sin syster. – Jag kände mig till sist som ett tomt skal och önskade att det fanns nån vuxen i närheten som kunde säga till mig att det inte var mitt fel att min syster inte mådde bra.

Det inledande budskapet till eleverna är att alla nån gång i livet kommer att bli anhörig till nån man bryr sig om, även om man kanske inte tänker så nu. Eleverna får se en åtta minuter lång film där fyra unga anhöriga berättar med egna ord. Det är Linnea med bipolära föräldrar (”Jag blev utsatt för psykisk misshandel”), Sammy med missbrukande och kriminella föräldrar

(”Jag fick bli vuxen alltför tidigt”), Agnes, vars mamma och bror tog sina liv, och det är Viktor med en MS-drabbad partner. Det är som att vara förälder till ens egna föräldrar och syskon, säger någon.

I klassrummet sätter sig eleverna i smågrupper för att prata om hur det kan påverka en att vara anhörig. Därefter låter Lina och Karin alla komma till tals, och gör anteckningar på tavlan. Det går först lite trevande men så börjar nån av ungdomarna att prata. Fler följer efter. Aha, kan man tänka så!? – Man kanske inte vill berätta hur man har det hemma, att man mår dåligt. Men många skulle nog ändå lägga märke till att man ser nedstämd ut, säger en kille.

– Det är viktigt att få hjälp, någon att prata med, säger en annan. Alla är överens om att skolarbetet kan påverkas. Det blir svårt att koncentrera sig och man kanske inte orkar hänga med kompisarna.

– Man blir trött och orkeslös, känner stress och frustration, måste visa sig stark och accepterar inte sitt anhörigskap, säger en elev.

– Man kan inte sluta tänka på det och blir distraherad i skolan. Man kanske får huvudvärk.

– Man får mindre fritid och kan känna sig maktlös och osynlig, ha ständigt dåligt samvete, vara nedstämd och rädd. Lina och Karin pratade om bredden i anhörigskapet. Den närstående som man är anhörig till, kan vara drabbad av både psykisk och fysisk ohälsa, som den tidigare nämnda kortfilmen visade.

När workshopledarna bad om exempel haglade de från bänkarna: – Cancer, rörelsehinder, diabetes, epilepsi, depression, var några av förslagen.

– Vissa kanske inte tänker på att de är anhöriga utan tycker att det är helt normalt, funderade en elev klokt.

Listan över olika sorters problematik växte på tavlan: den psykiska och fysiska ohälsan fylldes på med missbruk, livsstil (exempelvis kriminalitet, våld, att vara anhörig till någon som sitter i fängelse, hedersproblematik), ålderdom (till exempel demens, rörelsehind-

er, Parkinsons sjukdom) och plötslig död (till exempel självmord, snabb sjukdom, olycka, mord).

– Man kan faktiskt vara anhörig till någon som är död, påpekar Lina och Karin.

Det blev mycket ”provprat” om hur anhörigskapet kan påverka en person negativt. Men Lina och Karin tyckte också att det var viktigt att lämna plats för det positiva ett anhörigskap kan innebära. De bad eleverna att fundera kring detta och ännu en lista växte fram.

– Man blir ordningsam, lyhörd, medkännande, uppmärksam och får erfarenheter man inte skulle fått annars, säger eleverna bland annat.

Förmiddagen gav säkert många nya insikter hos både barn och vuxna, och avslutades med att eleverna fick skriva ner hur de känt igen sig i det som sagts och vad de tar med sig från workshopen. Förutom föreställning, skolbesök och den kommande metodboken startas även studiecirklar inom projektet. 2023 planeras dessutom en fördjupande workshop-helg.

Text och foto: Michael Nystås

FAKTA OM #VÄGRASKULD

#vägraskuld är ett treårigt projekt som ägs av Studieförbundet Vuxenskolan med målet att förändra förutsättningarna för unga anhöriga. Tillsammans med tio kommuner inom Västra Götalandsregionen skapas en metod som ska ge dessa ungdomar verktyg att ge deras egna berättelser den plats de förtjänar. Projektet stöds av medel från Allmänna Arvsfonden.

Lina Persson och Karin Fredrikson.

Ann-Marie Högberg och socialminister Lena Hallengren.

Socialministern presenterade nationella anhörigstrategin

Förbundsordförande Ann-Marie Högberg var en av få inbjudna när socialminister Lena Hallengren presenterade den nya nationella anhörigstrategin på Linnéuniversitetet i Kalmar den 25 april. ”Strategin kommer att ha stor betydelse och blir en grund för att utveckla anhörigstöd och anhörigperspektiv på alla olika nivåer”, säger Ann-Marie Högberg.

Det var den 14 april som regeringen fattade beslut om att Sverige ska ha en nationell anhörigstrategi. Syftet är att stärka anhörigperspektivet inom vård och omsorg och att stödet till anhöriga ska bli mer likvärdigt över landet.

”Drar för stort lass”

Vid besöket på Linnéuniversitetet redogjorde socialminister Lena Hallengren för innehållet i strategin: – Vi vet att anhöriga får dra ett alldeles för stort lass under alldeles för lång tid. Man har också missat att ta vara på de anhörigas kunskaper när man ska se till att vården fungerar. Tanken med strategin är att sätta fokus på de anhörigas behov, skapa en helhet kring den närstående där vården och omsorgen ser situationen för både den närståen-

de och de anhöriga, sa hon. Anhörigstrategin ramas in av tre identifierade behov:

1. Att välfärdens insatser till den närstående fungerar.

2. Att välfärdens insatser till den närstående ges med ett anhörigperspektiv.

3. Att anhöriga därutöver kan ha behov av stöd för egen del, till exempel i form av information, utbildning, avlösning, ekonomiskt stöd och samtalsstöd.

– Det är viktigt att få en bra struktur för att kunna utveckla arbetet framåt. Vi har sett det som angeläget att ha den här ramen att sortera anhörigfrågor inom. Strategin är bara början på det anhörigstödjande arbete vi har för avsikt att bedriva. Den är ett verktyg för att få till stånd förändring, men det

är ingen tvekan om att de anhöriga spelar en viktig roll i arbetet, sa Lena Hallengren.

Påtagligt nöjd Högberg

Flera särskilt inbjudna gäster medverkade också, bland dem Anhörigas Riksförbunds ordförande Ann-Marie Högberg, som påtagligt nöjd kommenterade beslutet:

– För oss känns det förstås fantastiskt att vi nu får en nationell anhörigstrategi, som vi längtat efter och kämpat så länge för. Det är en stor framgång för Sveriges 1,3 miljoner anhöriga och det blir ett dokument som alla måste förhålla sig till och rätta sig efter. Det kommer att ha stor betydelse och blir en grund för att utveckla anhörigstöd och anhörigperspektiv på alla olika nivåer, sa hon.

Förbundsordförande

Ann-Marie Högberg lyfte fram att anhöriga gör ovärderliga insatser för samhället och att det med befolkningens stigande ålder inte kommer att bli lättare att vara anhörig.

– Många vill och kan ställa upp, men det förutsätter rimliga villkor för att inte anhöriga ska drabbas av ohälsa själva och få sin livskvalitet beskuren och inte heller kunna förena anhörigskapet med arbete. Det handlar om kärlek men samhället får verkligen inte profitera på anhörigas kärlek, sa hon.

”Regeringen har varit lyhörd”

Förbundsordföranden framförde att hon tycker att förbundets synpunkter tagits väl tillvara i det underlag som Socialstyrelsen tog fram inför beslutet om den nya nationella strategin. – Jag tycker också att regeringen varit mycket lyhörd inför detta. I strategin finns en klar förståelse för vad som behöver göras. De tre kategorierna i ramen är ytterst relevanta. Det är naturligtvis också viktigt att påpeka att utgångspunkten alltid måste vara att de anhörigas insatser ska bygga på frivillighet, det kan inte nog betonas, sa Ann-Marie Högberg.

Anhöriga ska erbjudas stöd

Hon tyckte även att det är viktigt att strategin uttalar vilken roll hälso- och sjukvården har för de anhöriga som den instans de möter allra först. – Hälso- och sjukvården behöver kunskaper om hur de ska bemöta anhöriga och på vilket sätt de kan lotsa anhöriga till det stöd de kan behöva. Det är bra att strategin poängterar att de anhöriga ska erbjudas stöd. Det är sorgligt att många väldigt sent får veta att det ändå finns stöd att få. Vi möter många anhöriga som säger det.

Bristfälligt kunskapsläge

Kunskapsläget om omfattningen och kvaliteten på det stöd som kommuner och regioner erbjuder anhöriga är idag bristfällig, menar regeringen i ett pressmeddelande. Man ger därför Socialstyrelsen tre uppdrag som ska vara klara hösten 2023: att redovisa dels hur en kontinuerlig uppföljning av anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvård och omsorg kan utformas, dels hur en kontinuerlig uppföljning av

det stöd som kommuner och regioner erbjuder anhöriga kan utformas, samt att ta fram stöd som riktar sig till arbetsgivare, beslutsfattare och chefer inom hälso- och sjukvård och omsorg, biståndshandläggare samt övrig vårdoch omsorgspersonal. Detta stöd ska ge vägledning om hur anhörigas behov kan synliggöras i biståndsbedömningen och vara till hjälp vid utformningen av individuella stödinsatser riktade till den som är anhörig.

Tre viktiga uppdrag

Socialstyrelsen har fått tre betydelsefulla uppdrag, tyckte Ann-Marie Högberg, för ett mer individuellt och likvärdigt stöd över hela landet.

– Det har hittills varit en pinsam brist att vi inte vetat vilket stöd som ges i landets olika delar. Det är därför utmärkt att det ska tas fram former för hur man ska följa upp det och verktyg för hur anhörigperspektivet kan förverkligas. Vi ser det som avgörande att det kommer tydliga signaler från beslutsfattare och ledningar att det ingår i jobbet och förväntas.

– Vi från Anhörigas Riksförbund hjälper förstås gärna till med de här uppdragen. Vi är väldigt glada för den här strategin, men alla ska vara förvissade om att vi både kommer att bidra och även bevaka att den får genomslag i alla sammanhang och på alla nivåer där de anhöriga finns, och att det avsätts resurser för att strategin ska kunna genomföras, sa Ann-Marie Högberg.

Statsbidraget höjs

Regeringen har även beslutat att permanent höja statsbidraget från 11 till 16 miljoner kronor för att öka möjligheterna för organisationer som stödjer de som vårdar och hjälper någon närstående. Ann-Marie Högberg såg inte helt oväntat positivt på den aviserade höjningen:

– Vi har stora kunskaper som kan komma samhället till del, och vi kan också möta anhöriga på ett annat sätt än myndigheterna kan. Vi hoppas förstås att det här inte enbart blir projektpengar som låser våra insatser rätt mycket, utan att man också litar på att vi använder basresurser klokt även om de inte är öronmärkta, sa hon.

Mötet arrangerades av Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka). Förutom socialminister Lena Hallengren och förbundsordförande Ann-Marie Högberg medverkade region- och kommunpolitiker, flera anhörigkonsulenter samt representanter från Nka.

Text: Michael Nystås

Foto: Josefine Göransson, Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka)

Ta del av hela webbsändningen på Nka:s hemsida:

https://anhoriga.se/nka-play/livesandning-nationella-anhorigstrategin

LÄSTIPS

BLasse Berghagen och

Marcus Birro:

Hej livet!

(Bokförlaget Forum, 2021)

oken handlar om Lasse Berghagen, han har skrivit den tillsammans med författaren Marcus Birro. Han beskriver toppar och dalar och avgörande vändpunkter i livet. Han skriver om en lycklig barndom, om hur han möter Lill-Babs och om hur Cornelis Vreeswijk slänger hans gitarr i sjön – så att han kan ”börja om” efter skilsmässan från LillBabs. Han berättar om relationen till artistkollegor, familjen och det älskade Dalarna med sin sköna läkande natur. Om kärleken till livskamraten, Eva. Men också om stalkers, förtal och lögner i media. Och om ögonblicket, strax före pandemin, då han sjunger Teddybjörnen Fredriksson inför ett fullsatt Globen – och hur han där upplever att han möts av en vägg av kärlek.

Lasse Berghagen är en av Sveriges mest folkliga och älskade artister, med barnböcker, tv-program och visor som tilltalar flera generationer.

Boken var lättläst, avkopplande och befriande fri från elaka kommentarer om barndom och kolleger i branschen. Vill du ha lite lättsam läsning – läs den!

Lena Hultén

Politiker ställdes mot väggen om anhörigfrågor

Det rådde god stämning på en politikerträff som Vi Anhöriga var med på den 9 april. Fyra inbjudna politiker fick svara på hur de ser på anhörigas rättigheter inför höstens val. ”Det är jätteviktigt att som politiker vara med på den här typen av möten. Man får så många bra synpunkter från människor att ta med sig”, sa Helene Andersson (C), 1:e vice ordförande i regionstyrelsen i Halland. Mötet ägde rum på Sannagårdens äldreboende i Tvååker på initiativ av den lokala anhörigföreningen, och leddes av Eva Sixt från Anhörigas Riksförbunds styrelse. Även om mycket handlade om Region Halland, Varbergs kommun och Tvååker i synnerhet, tillförde Eva Sixt också ett nationellt perspektiv.

– Vi vill belysa anhörigfrågorna och få respekt för det arbete som anhöriga lägger ner, sa hon i sin introduktion.

20-25 intresserade deltagare hade hörsammat inbjudan och kommit för att lyssna och ställa sina frågor till redan omnämnda Helene Andersson (C),

samt Gösta Johansson (S), ledamot i servicenämnden i Varbergs kommun, Vivi-Anne Karlsson (S), bland annat ersättare i kommunfullmäktige i Varberg och ledamot i Kommunalförbundet Räddningstjänsten Väst, och Turid Ravlo-Svensson (S), vice ordförande i socialnämnden och i gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel. Hon sitter även i bland annat kommunstyrelsen och Folkhälso- och trygghetsrådet i Varberg.

Viktiga frågor

Viktiga frågor som kom upp var till exempel hur man får plats på ett äldreboende, hur anhöriga påverkats av pandemin och barn som anhöriga. Eva Sixt passade på att berätta om Anhörigas Riksförbunds aktuella projekt, där man i det ena undersökt hur anhöriga upplevt covid-19-pandemin och i det andra tagit fram ett metodmaterial för skolan (Läs mer om båda projekten i Vi Anhöriga nr 1 2022).

– Väldigt många brister har kommit upp i ljuset. Dessutom stängdes dagverksamheter, växelvård och annat som på många håll försvårade för anhöriga. Vår undersökning visar att

upplevelserna varierat – en del har tyckt att deras situation varit oförändrad eftersom de levt isolerat även innan pandemin. Andra har tyckt att det varit tungt med besöksförbudet och att avlastningen inte fungerat. Men några har tyckt att det till och med känts skönt att alla nu var lika utsatta och isolerade, och då har man inte känt sig lika udda som innan. Det visar hur komplicerade dessa frågor är, konstaterade Eva Sixt.

Rätten till avlösning

Politikerna fick även frågan om rätten till avlösning och hur det ligger till med det i Varberg. I sitt svar hyllade Turid Ravlo-Svensson den tidigare förbundsordföranden Åke Fagerberg som var den som byggde upp avlösningssystemet i kommunen. Idag är det dock inte organiserat på samma sätt utan sköts av hemtjänsten. – Vi tror att dagverksamheten har fungerat ganska väl under pandemin, men avlösningen fick tyvärr stryka på foten många gånger på grund av sjukskrivningar och personal i karantän. Det är väldigt olyckligt och något vi måste titta på. Vi behöver göra mer.

Politiker mot väggen, fr v Helene Andersson (C), Vivi-Anne Karlsson (S), Gösta Johansson (S), Turid Ravlo-Svensson (S), samt Viveca Sylwan, Anhörigföreningen i Tvååker, och Eva Sixt, förbundsstyrelsen.

Många tycker att det är ett problem när det kommer olika personer varje gång. Därför är det också viktigt att man meddelar när det inte fungerar, annars tror vi ju att allt är som det ska och att alla är nöjda, sa hon.

Avlösning nattetid, som väldigt få kommuner erbjuder, var ett önskemål som kom upp. Margareta Hansson berättade att hon vårdade sin make i många år och aldrig fick sova en hel natt igenom.

”Ville sova en enda natt”

– Min man var väldigt orolig och jag kunde få gå upp 8-10 gånger varje natt för att se till honom. Jag önskade att få sova en enda natt i ett annat rum och veta att min man fick tillsyn, sa Margareta.

Politikerna höll med om att det är en viktig fråga och lovade att ta den med sig.

Svår nöt

Personalrekrytering är en svår nöt för politikerna att knäcka. Det gäller både att göra arbetsplatserna attraktiva och att höja lönerna. Enligt regionrådet Helene Andersson gör Hallands närhet till de större regionerna att det varit lite lättare att hitta specialistkompetens som läkare och sjuksköterskor. Inom äldreomsorgen ser det dock annorlunda ut. Turid Ravlo-Svensson lyfte att det är viktigt att prata positivt om att arbeta i äldreomsorgen:

– Vi har haft det jättetufft. Under januari och februari hade vi fyra gånger fler övertidstimmar än vi hade för två år sen. Men pratar man bara om att det är svårt att rekrytera personal så blir det svårt. Man måste också prata om att det är ett roligt och intressant yrke. Det är också viktigt att nyanställda får en bra introduktion. Man måste få känna att man gör ett bra jobb och behöver ha förutsättningar för att kunna göra det, sa hon.

Anhörigfrågorna efter valet?

Sist fick politikerna frågan om vad de vill göra i anhörigfrågorna efter valet.

Turid Ravlo-Svensson berättade att Socialdemokraterna lyft fram anhörigfrågan i sitt handlingsprogram inför valet. – Det måste göras mer. En väldigt stor del av vården i hemmen sköts av anhöriga. Eftersom vi har svårt att rekrytera personal läggs ännu större börda på de anhöriga. Då måste vi backa upp med möjlighet till växelvård och avlastning, annars kommer det inte att hålla, sa hon.

Kommunal fråga

Helene Andersson konstaterade att anhörigfrågorna berör regionerna men att de till största delen är en kommunal fråga.

– Men i och med att regionerna ansvarar för närsjukvården, vårdcentralerna och specialistsjukvården på sjukhusen så är det viktigt att de kontakter vi har

med de sjuka och deras anhöriga fungerar väl, sa hon.

Viktigt vårda sin hälsa

Båda talade om vikten av att vårda sin hälsa, men Helene Andersson lyfte också att man ska identifiera sjukdomar tidigt och få behandling för dessa. – Därför är fungerande vårdsystem viktiga. Ny teknik, som artificiell intelligens, ger stora möjligheter i form av tekniska hjälpmedel som är enkla för användaren när det gäller vård i hemmet. Vi är dock inte där än. Centerpartiet prioriterar att det ska finnas någon som koordinerar vården för den som är sjuk, så att inte de anhöriga ska behöva vara sambandscentral. Det ska finnas en vårdkoordinator som håller kontakt och följer upp. Det tror jag är väldigt viktigt, sa Helene Andersson.

”Informativt möte”

Mötet arrangerades av styrelsen för Anhörigföreningen i Tvååker. Viveca Sylwan, Stig Svensson och Margareta Hansson skötte det praktiska på plats, tillsammans med Sonja Arvidsson, som stod för kaffe och hembakat. De tyckte att det blev en lyckad sammankomst:

– Det var väldigt informativt och politikerna samspelade väldigt väl med varandra, sa de.

”Extra plus för skrivtolkarna”

Några av dem som satt i publiken var Roland Alström, tills nyligen ordförande i Demensföreningen Varberg, Gunnel Jönsson och Göran Schaake, nyblivna medlemmar i Tvååkers Anhörigförening:

– Det var ett intressant möte. Det är viktigt att allt fungerar inom anhörigvården. Ett extra plus för skrivtolkarnas närvaro, tyckte trion.

Tolkcentralen i Region Halland gjorde en betydelsefull insats genom att vara med på plats och simultantexta mötet på storbildsskärm. Tolkcentralen är en kostnadsfri tjänst för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Marita Bengtsson, Veronica Larsson och tolkstudenten Sofie Karlstens, Södertörns folkhögskola, gjorde jobbet.

Text och bild: Michael Nystås

Fotnot: Anhörigas Riksförbunds styrelse uppmuntrar liknande initiativ från lokalföreningarna och ställer gärna upp som moderatorer om önskemål finns.

GÄSTKRÖNIKA MARIA ESTLING VANNESTÅL:

Kris och utveckling – positiva perspektiv på anhörigskap

För många av oss utgör ett anhörigskap en av livets stora utmaningar, och kommentarer som ”Inget ont som inte har något gott med sig” kan kännas som ett hån. Det är lätt att drunkna i känslor som oro, frustration, otillräcklighet, maktlöshet, trötthet och sorg. Jag har själv upplevt stunder då det jag gått igenom har känts meningslöst och övermäktigt. Men i nästan allt mörker finns också glimtar av ljus.

Många anhöriga berättar om glädjen i att få ge kärlek, stöd och omsorg till en medmänniska. Det kan finnas något vackert och djupt meningsfullt i att få känna sig behövd, att få förtroendet att komma nära och att uppleva att man gör skillnad för någon annan. Naturligtvis finns det anhörigrelationer där det inte är så, men det är också ibland möjligt att ha flera känslor på samma gång – att kunna känna kärlek och medkänsla trots att man är frustrerad och stressad.

Även om anhörigberättelser ofta vittnar om myndighetskrångel, långa väntetider, dåligt bemötande från vården och en oförstående omgivning finns det också gott om exempel på motsatsen: när vi får just det stöd och den hjälp vi behöver, när vi känner oss sedda och lyssnade på, när vi möter medkänsla, värme och omsorg från andra. Ett av mina finaste minnen är undersköterskan från äldreboendet som satt i flera timmar hos min mamma på akuten innan jag kunde komma dit, trots att hennes arbetsdag egentligen var över.

Jag har sett många exempel på hur relationer både har fördjupats och breddats i samband med ett anhörigskap.

Det svåra man går igenom svetsar ofta samman en familj eller vänkrets. Det kan också uppstå nya relationer, som när man får möjlighet att dela sina upplevelser, tankar och känslor med andra i en samtalscirkel på ett studieförbund, i kyrkan eller via kommunens anhörigstöd. Kanske är det just där man finner en ny bästa vän.

De utmaningar ett anhörigskap ställer oss inför kan leda till att vi utvecklas som människor. Vi kanske skaffar oss kunskaper och insikter vi inte hade tidigare. Vi kan vidga våra perspektiv, få ökad förståelse för människors olikheter och sätt att fungera, bli mer ödmjuka inför andras problem, öka vår medkänsla med andra och bli mindre kritiska och dömande.

”Det kan finnas något vackert och djupt meningsfullt i att få känna sig behövd.

När livet är riktigt tufft kan man känna att man inte orkar mer än att försöka överleva dag för dag. Men ibland kan det vara tvärtom. Somliga hittar motivation att öka sitt engagemang för en bättre värld. Man kanske går med i eller startar en anhörigförening, skriver insändare eller en bok, börjar föreläsa eller bygger en webbplats för att sprida kunskap. Att göra något aktivt kan vara ett sätt att lätta på trycket.

I många fall får vi automatiskt träning i sådant som vi har nytta av även utanför vår anhörigroll. Kanske vi blir bättre på att acceptera situationer som vi inte kan påverka, hittar strukturer, rutiner och verktyg som underlättar vår vardag, upptäcker styrkor i oss själva som vi inte trodde att vi hade, drar ner på livstempot, lär oss att sätta gränser och att be om hjälp.

När coronapandemin slog till och många drogs med i skräck och oro upplevde jag att det jag gått igenom som anhörig verkar ha gjort mig lite mer rustad för att möta kris och förändring, lite mer flexibel och trygg i mig själv. Kanske är det som Muminpappan beskriver det i Tove Janssons Det osynliga barnet, att när katastrofen väl har kommit finns inget att vara rädd för; det värsta har ju redan skett.

Mitt sista positiva perspektiv på anhörigskap är kanske det oftast upplevda och mest betydelsefulla: en ökad förmåga att uppskatta det som annars lätt tas för givet, det som faktiskt fungerar när mycket annat inte gör det. Med tacksamheten kommer också ofta insikter om vad som verkligen betyder något, vad som är viktigt på riktigt. Jag tänker på liknelsen med en pärla i ett ostron, där ett skavande sandkorn i ostronet får det att utsöndra ett ämne som skapar den vackra, skimrande pärlan. Ibland kan våra mest smärtsamma stunder i livet också öppna ögonen för det allra vackraste.

MARIA ESTLING VANNESTÅL Författare och föreläsare

Foto: Michael Nystås

Välbesökt dragspelsträff i Mullsjö

Mullsjö Anhörigförening har anordnat anhörigcafé i Parkrestaurangen på Margaretas Park med 40 närvarande medlemmar. Underhållningen denna eftermiddag stod MSOK Dragspelsgäng för. De bjöd på varierad musik- och sångunderhållning, allt från Evert Taube till ”Gamle Svarten” som verkligen gick hem hos publiken.

Efter kaffepaus med hembakad ”gofika”, glada miner och samspråk runt borden blev det mer sång och dragspelsmusik där även fiol, gitarr och

bas ingick. Det blev även allsång och publiken rycktes med i musikens glada rytmer.

Gunnar Johansson, en av deltagarna i gänget, berättade om dragspelsgängets bakgrund och presenterade musikerna vilka är 13 till antalet. Denna eftermiddag var det dock två bortfall på grund av sjukdom.

Det var ett glatt gäng som stod för kanonbra underhållning, skratt och hålligång vilket gjorde att närvarande stormtrivdes och önskade fler besök av dragspelsgänget. Publiken fick även ett extranummer efter att gänget avtackats

med varsin ros.

Gunnar hälsade alla välkomna till deras ”övningar” varannan måndag i MSOK-stugan då man även kan köpa sig en fika.

Anhörigföreningens ordförande

Ingvar Lindgren tackade underhållare och publik och berättade att på nästa medlemsmöte blir det mannekänguppvisning.

Så härligt att se att alla rörde sig i takt var och en på sitt sätt. Vi var 40 personer, rekord!

Text och foto: Inger Askehag

Information från Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Anhörigas vårdinsatser motsvarar 152 miljarder kronor om året

Vård utförd av anhöriga i Sverige kostar drygt 152 miljarder kronor per år. Att ersätta denna informella vård med insatser av undersköterskor skulle kosta samhället närmare 194 miljarder kronor.

Det visar analysen av en första nationell undersökning gällande kostnaderna för informell vård i Sverige. För den enskilde anhöriga handlar det i genomsnitt om cirka 128 000 kronor om året.

– Därmed utgör den informella vården en betydande ekonomisk börda för vårdgivaren men också för samhället i stort, konstaterar Björn Ekman, docent och häl-

soekonom vid forskargruppen för socialmedicin och global hälsa, Lunds universitet, som har utfört studien i samverkan med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Linnéuniversitetet.

Tydliga könsskillnader mellan yrkesverksamma anhöriga

Anhöriga som yrkesarbetar utgör den största gruppen av anhörigvårdare i Sverige. Dessutom finns det tydliga skillnader mellan kvinnor och män inom gruppen, visar en aktuell studie.

– Kvinnornas insats spänner generellt sett över fler områden än männens och är mer intensiv, utförs i större utsträckning på egen hand och upplevs oftare som krävande och som ett hinder för arbete, studier och karriär, berättar Joana Vicente, doktorand vid Linnéuniversitet i Kalmar och knuten till Nka.

Enligt studien stod kvinnorna bland annat oftare än männen för mer än 60 timmars vård och

omsorg i veckan medan männen var överrepresenterade i gruppen som tillhandahöll mindre än en timme i veckan.

Studien visar också att yrkesverksamma anhöriga inte mottar så mycket stöd från samhället. En förklaring till det skulle kunna vara att de inte har möjlighet till att göra ett informerat val. Endast var femte av de svarande uppgav att de hade erbjudits/mottagit information eller rådgivning om tillgängliga stödinsatser.

– Som jag ser det borde därför en första åtgärd vara att förbättra informationen till yrkesverksamma anhöriga om vilka olika slags stöd samhället faktiskt kan erbjuda, säger Joana Vicente.

Även om det är individen som i huvudsak står för kostnaderna drabbas även samhället genom att anhöriga till exempel går ner i arbetstid, slutar jobba eller blir mer ineffektiva på jobbet.

Förutom inkomstbortfall för den anhöriga uppstår även direkta kostnader för vården, till exempel vid transporter eller inköp av hjälpmedel.

Studien visade också att vård av en närstående inverkar på den anhöriges sömn, vilket kan ha en effekt på dennes produktivitet och därmed utgöra en indirekt kostnad för vård av närstående.

Text: Erik Skogh

På Nka:s webbsida kan du läsa mer om studien och se ett inspelat webbinarium med Björn Ekman: www.anhoriga.se

Statistiken är hämtad från en nationell enkätstudie utförd av SCB som Nka och Linnéuniversitetet initierade 2018. Datan visar bland annat att tre av fyra anhöriga över 18 år tillhör kategorin yrkesverksamma anhöriga.

Text: Erik Skogh

På Nka:s webbsida kan du läsa mer om studien och se ett inspelat webbinarium med Joana Vicente: www.anhoriga.se

Joana Vicente. Foto: Linnéuniversitetet

Björn Ekman. Foto: Katrin Ståhl

En app som förenklar dina apoteksärenden

Med Kronans Apoteks app kan du se om ditt recept har kommit in, beställa hem dina receptbelagda läkemedel och se lagerstatus. Med andra ord ett helt vanligt apotek, fast i mobilen.

utHämta recept

Ladda ner appen

Fyll i lösningen och posta till: Märk kuvertet ”Korsord” Anhörigas Riksförbund Du kan också mejla lösningen till: Härdgatan 23 info@anhorigasriksforbund.se 432 32 Varberg Vi vill vi ha ditt svar senast 31 juli 2022. Tre personer vinner tre trisslotter vardera.

Namn:

Gatuadress:

Postnr och ort:

Vinnarna i korsordstävlingen i nr 1 2022

Följande vinnare får tre trisslotter vardera. Grattis!

Lennart Backman, Järfälla

Ingrid Viberg, Hässleholm

Sonia Helgesson, Finspång

Kryssmakare:

Lösning på korsordet i Vi Anhöriga nr 1 2022

Om du inte har tillgång till Vi Anhörigas app kan du frossa i äldre nummer av medlemstidningen i din vanliga webbläsare! På sajten https://issuu. com/anhorig finns alla tidningar från nr 1 2014 t o m nr 4 2020. Nyare tidningar är förbehållna våra medlemmar och finns därför bara i appen som kräver inloggning med ditt medlemsnummer, som du hittar på adressetiketten på tidningens baksida.

Appen kan du ladda ner här:

IPhone: https://apps.apple.com/ au/app/vi-anh%C3%B6riga/ id1542811509

Android: https://play.google.com/ store/apps/details?id=com.prenly. vianhoriga&gl=SE

Lösenord till medlemssidorna på anhorigasriksforbund.se: AnhörigasRiksförbund2020

Illustration: Åsa Bengtsson

Returadress:

Anhörigas Riksförbund

c/o Åsa Jansson

Gårdeby, Björnebo

614 95 Söderköping