Vi Anhöriga Nr 4 2022

Vi

LEDARE

Samhället har inte råd att

blunda för de anhörigas behov

Temat på årets Anhörigriksdag var

”Anhörig i kristider”. Och visst har vi kristider inpå oss, som berör hela samhället, och inte minst anhöriga. Covidpandemin, som fortfarande pågår fast vi nästan glömt det, påverkade ju anhöriga i allra högsta grad. Kriget i Ukraina är en ofattbar mänsklig katastrof, där anhöriga lever med stor oro för hur det ska gå med de mest basala behoven av mat och värme – hur det alls ska gå att överleva.

Men egentligen rymmer nästan alla former av anhörigskap, när en vårdar, hjälper eller stödjer en närstående, också kriser. En kris när livet förändras när en närstående blir sjuk. Där livet plötsligt ställs på ända genom ett plötsligt insjuknande, som slår ut många funktioner. Eller ett besked om en livshotande sjukdom, eller ett långdraget förlopp, när någon man älskar förändras och glider ifrån en. För många anhöriga är det också en utdragen kris, eller en tillvaro fylld av återkommande kriser, när det inte längre finns någon ork kvar, men man fortsätter ändå, för att det verkar som man måste.

För många är det en stor kris när det inte längre är hållbart att vårda en make eller maka sedan många år i hemmet. Under Anhörigriksdagen beskrev Gudrun Larsson Frilund så starkt och fint hur livet förändrades när hennes man blev sjuk. Hon ville fortsätta att vara hans hustru och inte hans vårdare, men alltmer smög sig vårdarrollen inpå. Men hon ville ha honom kvar hemma. Till sist blev det ändå nödvändigt för hennes man att flytta till ett särskilt boende. Det innebar oro för om han skulle få det

Ansvarig utgivare: Ann-Marie Högberg ann-marie.hogberg@anhorigasriksforbund.se

Redaktör/layout: Michael Nystås michael.nystas@anhorigasriksforbund.se

Omslag: Gunnar Schäfer och Eivor Johansson. Foto: Helen Hellkvist

Tryck: Star-Tryck, Varberg 2022 Miljövänligt och klimatkompenserat papper

Vi Anhöriga ges ut av Anhörigas Riksförbund och utkommer med fyra nummer per år.

bra och om kvaliteten på vården och omsorgen var tillräcklig. Det blev tomt och ensamt därhemma. Men så småningom kom också en insikt om att det nu var möjligt att göra sådant som hon inte kunnat göra som vårdare. Bundenheten och tröttheten släppte.

Gudrun hade stöd från Bräcke diakoni, vilket var betydelsefullt. Ett tips från henne var också att i tid ta reda på mer om vilka särskilda boenden som finns i närheten och hur de fungerar. Bräcke diakoni har tagit fram skriftligt material och filmer som kan användas både i personalgrupper och i anhöriggrupper för att man ska få ingångar till att samtala om svåra men viktiga ämnen som anhörig.

Alltför många anhöriga får genomgå en tung vardag och många kriser utan att veta om att det finns hjälp att få; att kommunen faktiskt har skyldighet att ge det. Många behöver hjälp att ta hand om sig själva och att lära sig att ta emot hjälp för att orka. Här behöver samhället ställa upp mycket mer genom att se de anhöriga, och ta reda på vad de behöver för att klara sin situation. Det måste ske på ett systematiskt sätt och det räcker inte med ett tillfälle. Tidig information om vilket stöd jag kan få som anhörig är viktig, men det kan ta tid att faktiskt ta det till sig. Anhöriga är ofta så upptagna med att tänka på sin närstående att de helt glömmer bort sig själva. Men det är absolut inte hållbart.

Den nationella anhörigstrategin och förslaget till en särskild äldreomsorgslag lyfter tydligt att information om stöd till de anhöriga måste ges både

Anhörigas Riksförbund är en ideell organisation för alla som delar vårt intresse för anhörigfrågan, oavsett partipolitisk och religiös tillhörighet. Förbundet består av drygt 4 000 medlemmar i omkring 50 lokala anhörigföreningar runt om i landet.

Vill du veta mer om hur Anhörigas Riksförbund behandlar personuppgifter i enlighet med GDPR, se www.anhorigasriksforbund.se.

Anhörigas Riksförbund

Drottninggatan 20

432 41 Varberg

Telefon: 010-155 70 60 www.anhorigasriksforbund.se

tidigt och återkommande. Det ska finnas uppsökande verksamhet för den här informationen. Det är en bra bit kvar tills detta blir verklighet överallt. Men det är hög tid att alla kommuner och regioner tar tag i detta. Det är en fråga om att vara förebyggande och hållbar, något som alltid är lönsamt på sikt.

Alla kriser kan inte undvikas. Livet tar ibland vändningar som vi verkligen inte önskat oss. Men det går att hantera kriser och ofta att förebygga alltför svåra konsekvenser. Tidiga insatser och ett tydligt anhörigperspektiv gör livet lättare för anhöriga och är sannolikt mer lönsamt än att vänta tills någon är totalt slut. Samhället kommer inte att klara sig utan anhöriga, som är beredda att göra vissa insatser för sina närstående, även om det måste vara frivilligt. Till den som tänker att samhället inte har råd med att se anhörigas behov och också möta dem vill jag vända på frågan: Har vi råd att låta bli?

ANN-MARIE HÖGBERG Förbundsordförande

Annonser och prenumeration: Åsa Jansson, tel. 070-220 71 11, asa@bjornebo.se

Samarbetspartners: Eurocarers, eurocarers.org Kronans Apotek,www.kronansapotek.se NHS Care, www.nhscare.se

Studieförbundet Vuxenskolan, www.sv.se

Tena, www.tena.nu Nationellt kompetenscentrum anhöriga, www.anhoriga.se

Innehåll Nr 4 2022

Tid för julefrid

Välkommen till ett extra tjockt julnummer av Vi Anhöriga! Goda kalenderbitare kommer att lägga märke till att korsordet ser lite annorlunda ut. På begäran testar vi ett kryss med något större bokstävlar. Eftersom det är jul känner vi oss lite extra givmilda och bjuder på såväl rebus som sudoku och en kul medlemsutmaning! Hör gärna av dig och berätta vad du tyckte!

När du pysslat klart kan du med fördel ta del av tidningens artiklar och reportage. Vi djupdyker i Anhörigriksdagen, tar pulsen på förbundets nye verksamhetsutvecklare Mattias Dristig och gör nedslag i både Karlstad och Växjö.

I år har jag lärt mig att gröngölingen är Sveriges fjärde vanligaste hackspett, och att man häromåret hittade en berglärka infrusen i Sibirien. Efter

undersökningar kunde man slå fast att den var 46 000 år gammal. Berglärkan finns än idag och är en av världens mest utbredda fågelarter.

Jag har också lärt att Carl von Linné var lite extra förtjust i bofinkshannarna. Nya kunskaper som jag fått mellan pärmarna på årsalmanackan ”Fågeldagbok” (Bonnier Fakta), som blivit en kär vän alltsedan jag blev landsortsgubbe häromåret. Fakta om varjehanda fågelarter illustreras med vackra akvareller av bröderna Bill och Dan Zetterström. Omslaget till 2023 års upplaga pryds av en steglits. ”Fågeldagbok” kan varmt rekommenderas om man är det allra minsta intresserad av fåglarne i slott och koja.

Ännu ett år är snart till ända. Väderleken har stundom förbluffat undertecknad. Själv kommer jag att minnas hur vi gick från rekordvärme till snökaos på 48 timmar. Ulf Lundell beskriver

annars vår årstid väldigt vackert i sången ”Det nakna trädet” på konceptalbumet ”I ett vinterland” från år 2000:

Nu blommar blommorna

Dom vita blommorna

Nu fryser frosten fast på fönsterrutans glas En sliten ängel går längs gatorna I januaridagen är hon tunn som gas

Till sist vill jag passa på att önska alla läsare en riktigt god jul och ett gott nytt år!

MICHAEL

Foto: Annica Larsson Skoglund

Brännande aktuella frågor diskuterades på Anhörigriksdagen

Lisa Syrén: Samhället vet inte att anhöriga är en tickande bomb

”Om tio år är vi 60 procent fler vuxna som kräver vård. Utan oss anhöriga rasar sjukvården och den kommer inte att klara sig. Vi är en tickande bomb.” Det sa moderatorn Lisa Syrén i inledningen av den 24:e upplagan av Anhörigriksdagen den 9 november. En lång rad föreläsare gästade konferensen, i år på det aktuella temat ”Anhörig i kristider”. På denna och följande sidor ger vi en sammanfattning av programmet, som fortfarande går att ta del av i sin helhet online.

ALL TEXT OCH FOTO: MICHAEL NYSTÅS

Förbundsordförande Ann-Marie Högberg talade i sitt öppningsanförande om hur väl årets tema knyter an till vår samtid med en genomgången pandemi, krig i vårt närområde och stigande priser på el och livsmedel.

– Men stora delar av livet kretsar förstås ofta kring en närstående som är sjuk eller har funktionsnedsättning. Då finns ingen eller liten plats för ens egna känslor. På Anhörigriksdagen i år får vi bland annat höra vad man kan göra för att ta hand om sig själv, och vilket stöd som finns att få som anhörig i kris, sa Ann-Marie Högberg.

Hon konstaterade att det finns en bred

samsyn i de politiska partierna om att anhörigfrågorna och anhörigas villkor är viktiga.

– Anhörigas Riksförbund har en viktig uppgift i att bevaka och se till att politikerna lever upp till sina löften.

Moderator för Anhörigriksdagen var radioprofilen Lisa Syrén. Det var långt ifrån första gången, men första gången i rollen som ambassadör för Anhörigas Riksförbund. Som luttrad journalist vet hon vad som blir bra rubriker: – Jag tror att vi är oroliga idag för att kommuner och regioner inte vet att vi anhöriga är en tickande bomb. Om tio år är vi 60 procent fler vuxna som kräver vård. Utan oss anhöriga rasar

sjukvården och den kommer inte att klara sig. Vi sparar motsvarande 350 000 undersköterskor med våra insatser. Om vi slutar så blir det allvarlig kris, sa hon.

Lisa Syrén inledde den andra dagen med att summera den första. Hon knöt an till flera av de ämnen som avhandlades i föreläsningarna, och slog fast att aktörer som Anhörigas Riksförbund sitter på en oerhörd mängd kunskap, som är viktig att dela med sig av.

– Vi behöver vara många anhöriga som tillsammans kan göra sig hörda. Vi behöver varandra, tillsammans blir vi starka, sa Lisa Syrén.

Teknikern Max Krook och moderatorn Lisa Syrén går igenom de sista förberedelserna inför dagen.

Starkt vittnesbörd om att flytta till särskilt boende: ”Plötsligt är man ensam här med en katt”

Lisa Schjelde från Bräcke diakoni var på plats för att presentera projektet ”I nöd och lust”, som fokuserar på personer över 65 år som stöttar eller vårdar sin partner i hemmet. Målen är att synliggöra, stärka och inspirera anhöriga, och avdramatisera anhörigskapet. Det görs bland annat genom att lyfta det man inte pratar om – till exempel om hur man vill ha det om något skulle hända – och betona hur viktigt det är med beröring.

– Vi har tagit fram en folder om beröring i vardagen. Många anhöriga som vi intervjuat berättar att de blivit mer av en vårdare och att det blivit en distans inom relationen, sa Lisa Schjelde. I projektet, som pågår minst fram till sommaren 2023, finns även handledning för samtal och fem inspirerande filmer, och även material riktat till anställda inom äldreomsorgen. Allt finns på Bräcke diakonis hemsida, brackediakoni.se.

– Det är material och en förförståelse som vi själva önskar att vi hade haft långt tidigare.

Presenterade ny film

Med under presentationen var även Helena Holmberg, sjuksköterska vid Bräcke diakoni, för att presentera den nya filmen ”Flytten”, som berör en annan stor och livsförändrande situation; när den närstående måste flytta till ett särskilt boende:

– Att flytta är en väldigt stor och komplex fråga för anhöriga. Det blir ofta en kris i parets gemensamma liv, och det är ofta svårt för oss utomstående att förstå den komplexiteten, sa Helena Holmberg.

I filmen medverkar Gudrun och Georg, som berättar om sina anhörigskap och hur det var när deras närstående flyttade.

Nationella anhörigstrategin presenterades

Premiärdagens sista föreläsning handlade om den nya nationella anhörigstrategin. Presentationen gjordes av Nationella nätverket för anhörigstöd, representerade av Ida Lindecrantz, anhörigkonsulent i Uppsala, och Eva Lehtonen, anhörigsamordnare i Forshaga.

– Det är en väldigt svår situation. Hela livet förändras. Plötsligt är man ensam här med en katt, säger Georg, som ändå konstaterar att det bästa för hustrun Joyce ändå var att flytta. – Jag vill gärna att han är hemma. Jag gillar den mannen, säger Gudrun om sin make John.

Gudrun Larsson Frilund medverkade själv i Anhörigriksdagens studio och berättade om tiden efter filminspelningen för ett par år sedan.

– Jag blir väldigt berörd av att se filmen nu. Det är väldigt viktigt att även som anhörig vara trygg med boendet och kunna lita på att han får den omvårdnad han behöver, sa hon.

– För mig var det en kris; det blev så tomt, jag blev ensam. Och jag sörjde och saknade den man jag gifte mig med.

Gudrun träffar fortfarande sin make nästan varje dag.

– Jag vill träffa honom och ha honom kvar. Och även om det är tomt nu så tycker jag att jag bättre kan ta vara på mina dagar. Jag märker att jag orkar mer och det var säkert bra för oss båda. John behövde mer hjälp än han kunde få hemma, sa hon. Gudrun rekommenderade andra anhöriga att delta i en samtalsgrupp för att få stöttning och träffa andra i liknande situationer.

I samma programpunkt medverkade även Fanny Falkenberg som grundat söktjänsten SeniorVal, seniorval.se, som sammanställer och kartlägger boenden, service och omsorg i hela landet.

– Det är som ett 1177 fast för äldreboenden. Vi har bilder och fakta om varje boende så att man kan se hur stort det är, hur omgivningen ser ut och mycket annat, förklarade Fanny Falkenberg.

Scanna qr-koden för att se ”Flytten” och andra filmer

Helena Holmberg, Gudrun Larsson Frilund och Lisa Schjelde samtalade.

ANHÖRIGRIKSDAGEN 2022

Maria Estling Vannestål:

”Otillräckligheten är en bläckfisk med åtta armar”

Lisa Syrén lotsade publiken genom programmet med van och rutinerad hand, övergångarna kryddades med varma kommentarer och små uppmaningar om att bli medlem i förbundet – eller ta en kaka till kaffet: – Alla kakor är kalorifria för alla anhöriga just idag!

I år kunde deltagarna ställa frågor till de föreläsare som sände live från studion i Arena Varberg, frågor som lyftes i direktsändning.

STOLT AMBASSADÖR?

Har ditt medlemskap i Anhörigas Riksförbund förbättrat din situation som anhörig? På vilket sätt? Skriv och berätta för oss:

info@anhorigasriksforbund.se

Maria

Estling Vannestål talade om att vara ”Anhörig i ett hav av känslor”, en titel lånad från hennes aktuella bok med samma namn. I sin föreläsning bjöd hon på glimtar ur sin bok och berättade om sin egen anhörigresa, och hur vi kan bli mer hållbara som anhöriga. – Att vara anhörig innebär kriser då och då och min bok kom till under en annan kris; coronapandemin. Jag hoppas att boken ska kunna bidra till känslan av att man inte är ensam, sa Maria Estling Vannestål.

Vilka känslor finns bland vågorna i anhörighavet av känslor? Maria nämnde bland många maktlöshet, hopplöshet, oro, ovisshet, ensamhet, ilska, sorg och trötthet. Och vi måste våga prata även om förbjudna känslor som skuld, skam och avundsjuka, tycker Maria.

– Oro är en av de vanligaste känslorna jag möter när jag träffar anhöriga.

Otillräckligheten beskrev hon som en bläckfisk som med sina åtta armar ska vara överallt och ingenstans samtidigt. – Hur ofta är det inte så att det finns ett krävande anhörigskap i bakgrunden när en människa blir sjukskriven på grund av utmattning?

Maria Estling Vannestål satte även ljus på de positiva delarna av ett anhörigskap, något hon också skriver om i en gästkrönika i Vi Anhöriga nr 2 2022.

– Positiva sidor kan vara att få ge kärlek och omsorg, att uppleva omgivningens medkänsla och omsorg och fördjupade relationer, sa hon.

Ett anhörigskap kan också leda till personlig utveckling såsom ökade kunskaper, ökat engagemang, träning i acceptans och förmåga att känna tacksamhet över det som faktiskt fungerar.

I Vi Anhöriga nr 3 2022 finns en lång intervju med Maria för den som vill läsa mer.

Existentiell hälsa och krisberedskap för anhöriga

Anna Sund, verksamhetsutvecklare anhörigstöd på Röda Korset, talade om existentiell hälsa och krisberedskap för anhöriga.

– Anhörigskapet kan tära på anhörigas hälsa genom att det är ett tungt ansvar, för många kan situationen kännas överväldigande, sa hon.

Ett stöd till att istället få positiva associationer av anhörigskapet är att inkludera ett existentiellt hälsoperspektiv i anhörigstödet. Röda Korset har nyligen tagit fram ett stödmaterial för att stärka anhörigas existentiella hälsa. Materialet kan användas till exempel på samtalsträffar med anhöriga: – Vi har sett att anhörigas situation påverkats mycket under pandemin, och bland annat medfört ökad isolering. Därför tror vi att det här materialet behövs för att fånga upp eventuell existentiell oro. Materialet är ett litet spadtag, det finns mycket kvar att göra.

Man vill även skapa ett stödmaterial inom området krisberedskap för anhöriga. Det ska användas i arbetet med att ta fram individuella nödplaner för anhöriga.

– Med kris menar vi en händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. De som redan är utsatta i vardagen drabbas hårdare i en kris. Därför behöver även anhörigstödsverksamhet ha ett krisberedskapsperspektiv och veta vad man ska göra om det blir skarpt läge.

En första workshop har hållits i Lund där man bland annat samlat in tankar och reflektioner kring hur nödplanerna ska upprättas och användas.

– Även här återstår mycket arbete. Fler workshoppar planeras, möten med referensgrupp ska genomföras och i slutändan ett material sammanställas för spridning, berättade Anna Sund. Hon avslutade med att läsa upp ett brev som en anhörig skrivit: ”Som anhörig har man ett livslångt ansvar och får ofta sätta sina egna behov i andra rummet. Många är i samma situation. Hur kan man få hjälp att stötta sig själv utan att göra avkall på sitt ansvar som anhörig?”

– Vår förhoppning är att det kommande materialet ska bidra till att man ska känna mer tilltro, glädje och hopp. Precis som livet ska vara, sa Anna.

Ny studie om gapet mellan anhörigstöd och de anhöriga

Forskarna

Pia Nilsson, Joy Torgé (bilden) och Magnus Jegermalm har genomfört en studie om gapet mellan kommunernas anhörigstöd och omsorgsgivarnas användning av densamma. Studien bygger på enkäter och intervjuer med anhöriga, anhörigkonsulenter och biståndshandläggare.

– Vi vet att anhörigomsorgen är kopplad till en stor ansvarskänsla och att det kan leda till egen ohälsa och nedsatt arbetsförmåga, sa Joy Torgé.

Många av de anhöriga som forskarna intervjuat beskriver den första kontakten med anhörigkonsulenten som en vändpunkt på krissituationen och en väg ut ur det upplevda kaoset. Samtidigt säger många som arbetar med anhörigstöd i studien att de anhöriga ofta söker hjälp försent.

– Det är viktigt att lyssna in och förstå vem den anhörige är för att kunna sätta in rätt hjälp. Många anhöriga säger att de sökt hjälp under resans gång utan att känna att de blivit lyssnade på, sa Joy Torgé.

Enkätstudie

Pia Nilsson redogjorde för en enkätstudie som besvarats av anhörigkonsulenter och biståndshandläggare i Jönköpings och Stockholms län. Fokus låg på deras förutsättningar för att kunna ge direkt och indirekt anhörigstöd. Direkt stöd kan vara enskilda samtal, gruppträffar och olika aktiviteter riktade till de anhöriga. Indirekt stöd är olika typer av bistånd som hemtjänst och boende.

– Anhörigkonsulentens roll är komplex och innefattar många områden. En tredjedel av de som svarade hade varken uppdragsbeskrivning eller ett övergripande strategiskt dokument, sa Pia Nilsson.

Man hade även i lägre grad ekonomiska förutsättningar eller stöd från chefer. Många kände sig också ensamma i sitt uppdrag.

Biståndshandläggarna i studien uppfattade att anhörigstöd inte ingick i deras arbete.

– Många saknade kunskaper om kommunens eget anhörigstöd. Det saknades riktlinjer, policydokument och ett uttalat uppdrag.

Många biståndshandläggare ger dock mer anhörigstöd än de är medvetna om:

– De ger motiverande samtal och information om insatser och stöd. De hänvisar vidare till anhörigkonsulenten och bemöter de anhöriga med empati och intresse, sa Pia Nilsson.

Fem tänkbara utvecklingsområden Forskarna såg fem tänkbara utvecklingsområden utifrån resultaten. Ett av dessa var att ge anhörigkonsulenterna bättre förutsättningar i arbetet med anhörigstöd på strategisk, grupp- och individnivå.

– Implementeringen av anhörigperspektivet skulle kunna fördelas på fler yrkesroller. Man skulle även kunna arbeta mer teambaserat med anhörigstödet.

Ett utvecklingsområde för biståndshandläggarna var att ge dem bättre förutsättningar och kunskaper att kunna arbeta utifrån ett anhörigperspektiv. De behöver tydliga riktlinjer och uppdrag. Det anhörigstöd som biståndshandläggarna ger bör synliggöras. – Förhoppningen är att den nationella anhörigstrategin ska ge sådana förutsättningar. Våra kvalitativa studier med anhöriga visar dock att både anhörigkonsulenter och biståndshandläggare många gånger ger ett mycket bra stöd, avslutade Pia Nilsson.

Scanna qr-koden för att läsa mer om studien

Så tar du del av Anhörigriksdagen i efterhand

Arrangörerna räknar med att omkring 200 personer tog del av de båda dagarna. På ett 40-tal orter runtom i landet ordnades gruppvisningar i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Men än finns det tid att sätta sig in i programmet. Hela Anhörigriksdagen finns tillgänglig online för alla anmälda deltagare året ut. Passa på att titta igen eller kom ikapp om du missat något!

Det går också bra att anmäla sig i efterhand, antingen genom att scanna qr-koden i rutan nedan eller via e-post till Åsa Jansson, asa@bjornebo.se.

Scanna qr-koden och anmäl dig till Anhörigriksdagen om du inte redan gjort det. Då får du lösenord som ger dig fri tillgång till hela programmet online.

Våra definitioner

Vuxna – Med anhörig avses en person som vårdar, hjälper eller stödjer en närstående som behöver det på grund av fysisk eller psykisk ohälsa, ålder eller funktionsnedsättning.

Barn – Med barn som anhöriga menar vi barn som lever i en relation med någon som behöver vård, hjälp eller stöd på grund av fysisk eller psykisk ohälsa, ålder eller funktionsnedsättning.

Närstående – Närstående är den som tar emot stöd, hjälp eller omsorg.

Panelsamtal om teknik som komplement till omsorgen Äldreforskaren: ”Nu börjar punkarna bli gamla”

Journalisten Anders Palmgren, t v, ledde ett panelsamtal med psykiatriprofessorn Ingmar Skoog, förbundsordförande Ann-Marie Högberg och teknikentreprenören Ulf Ivarsson.

Förbundsordförande Ann-Marie Högberg medverkade i ett panelsamtal tillsammans med Ingmar Skoog, välkänd professor i psykiatri och omtyckt sommarpratare, och Ulf Ivarsson, grundare av företaget Moxiam och appen med samma namn.

Samtalet modererades av journalisten Anders Palmgren, som i många år varit verksam på TV4, och bland annat har en podd med Ingmar Skoog. Bland annat berördes hur situationen för äldre ser ut idag och vilka konsekvenser det har för anhöriga.

Moxiam är latin och betyder ”här och just nu”. Ulf Ivarsson kallar Moxiam för en app som ser hur din förälder mår. Appen bygger på en sensorteknik som registrerar en persons rörelsemönster.

– Det är viktigt att säga att det inte är kameror som övervakar den närstående. Utan kamera är nyckeln, sa Ulf Ivarsson.

Bra, tyckte Ann-Marie Högberg, som trodde att tekniska hjälpmedel kan

göra stor nytta i rätt sammanhang:

– Det finns många bra tekniska hjälpmedel och fler kommer hela tiden, men det gäller att också skydda den personliga integriteten. Jag skulle heller inte vilja ha en kamera i sovrummet, sa hon.

Ann-Marie Högberg menade att tekniken kan vara ett bra komplement till omsorgen, men aldrig får ersätta det mänskliga mötet.

Ingmar Skoog leder även Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet. Han betonade att andelen äldre i befolkningen blir allt fler. Därmed blir det också fler som kommer att behöva vård och omsorg. Vi lever även längre.

– Nu kommer 50-talisterna in i ålderdomen. Jag brukar säga att det är punkarna som blir gamla, sa Ingmar Skoog.

Ann-Marie Högberg poängterade att de anhöriga redan idag är en hårt pressad grupp.

– Antalet vårdplatser har samtidigt sjunkit med 25 procent. Gapet mellan behoven och tillgängliga resurser fylls upp av Sveriges 1,3 miljoner vuxna anhöriga, sa hon.

Hon ser ett ännu större tryck i framtiden.

– Väldigt många anhöriga vill göra en insats för sin närstående. Det handlar om kärlek, men samhället får inte profitera på den kärleken.

Omkring 100 000 anhöriga tvingas gå ner i arbetstid eller helt sluta arbeta för att klara sitt anhörigskap. Anhörigas insatser sparar 183 miljarder kronor varje år åt samhället. En siffra som lyftes i panelsamtalet och upprepades ett flertal gånger av Lisa Syrén under Anhörigriksdagens två dagar. – Jag tror att tekniska hjälpmedel kommer att behövas i framtiden för att vi ska klara äldreomsorgen. Men det finns samtidigt risker, till exempel för den personliga integriteten och att tekniken riskerar att ta över. Så får det inte bli, betonade Ann-Marie Högberg avslutningsvis i panelsamtalet.

Halvdag med Nka:s experter Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), nära samarbetspartner till Anhörigas Riksförbund, hade en egen halvdag under Anhörigriksdagen. Medarbetare vid Nka föreläste bland annat om situationen för äldre anhöriga, anhöriga till personer med psykisk ohälsa, och om hur upplevelser och minnen av krig påverkar anhöriga.

Mer om Nka:s program finns på www.anhoriga.se.

Stödgrupperna vardagshjältar i Håbo och Enköping

Anhörigriksdagen gästades även av Alf Neselius och Lennart Carlsson från de stödgrupper som finns i Håbo respektive Enköping. – Lennart och Alf är verkligen vardagshjältar som varit med och utvecklat krisstödet i sina hemkommuner, introducerade Lisa Syrén de båda talarna.

Alf Neselius och Lennart Carlsson berättade om sitt arbete. Stödgrupperna består av personer med bakgrund inom olika blåljusverksamheter och sjukvården, och rycker ut när exempelvis en allvarlig olycka inträffat. Dödsfall i hemmet, drunkningsolyckor och suicid är ett par exempel på tillfällen. Grupperna drivs som ideella föreningar och är underställda räddningstjänsten.

– Men vi är ingen blåljusorganisation med jour utan består helt av frivilliga krafter. Vi träder in när räddningstjänst, polis och andra professionella behöver oss, betonade Lennart Carlsson.

Han har en bakgrund som yrkesofficer medan Alf har varit polis.

Ann-Marie Högberg summerade Anhörigriksdagen:

”Vi ska vara pådrivare, en blåslampa och se till att följa upp så att saker verkligen genomförs”

Anhörigriksdagen avslutades av förbundsordförande Ann-Marie Högberg:

– Det har varit en väldigt engagerande och fin anhörigriksdag med många råd om hur man kan hantera olika krissituationer och ta hand om sig själv. Nu har vi mycket att gå hem och tänka på, sa hon. Ann-Marie Högberg fick också frågor om vad hon vill skicka med när hon lämnar sitt ordförandeuppdrag i april: – Inför framtiden är det viktigt att vi fortsätter att driva våra frågor så att förbättringar kommer till stånd. Vi ska vara pådrivare, en blåslampa och se

till att följa upp så att saker verkligen genomförs. Det är också viktigt att förbundet blir mer känt och når fler, svarade Ann-Marie.

Lisa Syrén beskrev Anhörigas Riksförbund som en brobyggare i samhället och frågade hur viktig den nationella anhörigstrategin blir för det fortsatta arbetet:

– Om den verkligen tas på allvar och får genomslag kommer det att göra skillnad i anhörigas verklighet. Vi kommer att få mer likvärdiga förhållanden i olika delar av landet, svarade Ann-Marie Högberg.

Hon menade att det behövs en bättre anpassning av arbetslivet så att det blir större möjligheter att kombinera jobb och anhörigskap.

Ann-Marie Högberg tackade särskilt riksdagsgeneralen Åsa Bengtsson med en blomma:

– Att planera en anhörigriksdag kan också vara ett krisarbete, sa hon. AV-teknikerna Max Krook och Mattias Schough såg till att allt såg bra ut i rutan.

Moxiam vill förändra och förbättra äldreomsorgen

lf Ivarsson och Orvar Hurtig är två entreprenörer och företagsledare från Göteborg, båda med erfarenhet från näringslivet. Ulf har bland annat varit vice vd på Bure och startat Capio i Göteborg, och Orvar har varit vice vd för Ericssons IOT (Internet Of Things). Förutom deras gemensamma erfarenheter och kunskaper från näringslivet där framför allt olika digitala projekt haft en framträdande roll, så fanns det ytterligare en gemensam nämnare. En förälder med demenssjukdom med stort behov av stöd och omsorg. Ganska snabbt insåg både Ulf och Orvar problemet med att få tiden att räcka till allt; hjälpa en behövande förälder, ta hand om övriga familjemedlemmar, skjutsa barn till fritidsaktiviteter, hjälpa till med läxor och klara av ett krävande arbete. Listan kan göras lång.

Förbättra äldreomsorgen

Ulf och Orvar är långt ifrån ensamma om att försöka hantera alla utmaningar med familj, arbete och en äldre anhörig som har ett ökande behov av stöd och omsorg. Deras slutsats var att samhällets resurser inte räcker till för att ge alla seniora medborgare som har drabbats av olika sjukdomar, inte minst demens, en trygg vardag och ett bra liv. Framför allt är det bristen på information och framför allt rätt information om våra äldres hälsa som skapar onödiga

problem för anhöriga. Efter flera år med åtskilliga utryckningar till föräldrarna med resor fram och tillbaka, oftast i onödan, då det inte sällan visade sig vara falsklarm. Och med Ulf dessutom bosatt Göteborg och pappa i Borås, bestämde de sig att göra något åt saken –att försöka förbättra äldreomsorgen där en förutsättning är att utnyttja ny digital teknik för att lösa en del av de problem äldreomsorgen står inför och kommer att stå inför.

Trycket på anhöriga

Vår äldreomsorg står idag inför stora svårigheter. Drygt två miljoner svenskar är 65 år eller äldre och har ingen given plats i yrkeslivet längre. Mer än en miljon äldre har någon form av kronisk åkomma och 820 000 svenskar över 65 år bor ensamma. Till år 2030 kommer antalet invånare som har fyllt 80 år att ha ökat med 50%. För att klara detta, är trycket på anhöriga stort. Utan anhörigas stöd fungerar inte äldreomsorgen. Idag står de anhöriga för 75% av all vård och omsorg av äldre i hemmet och det skulle kosta samhället ytterligare nästan 200 miljarder årligen om informella vårdgivares/ anhörigas insats skulle ersättas av den kommunala omsorgen.

Fem års utvecklingsarbete Med kunskap om de demografiska problemen, hur åldersfördelningen

ser ut i samhället och egna erfarenheter startade entreprenörerna Moxiam år 2017. Visionen är att bidra till en förbättrad vardag för våra seniorer och deras anhöriga där tekniken är en viktig del men, där det alltid är vi människor som gör skillnad. Ulf och Orvar insåg snabbt att för att lyckas med sin vision måste de också förstå hur det ser ut i verkligheten, hos de som behöver hjälp och deras anhöriga. Vad gör samhället, vilken hjälp går att få, vem kontaktar jag när behoven uppstår? För att få svar på dessa frågor samarbetar Moxiam idag med flera viktiga organisationer bl.a. Anhörigas Riksförbund. Moxiam har dessutom knutit Josefin Rosberg som marknadsansvarig till företaget. Josefin är socionom med ett stort intresse och kunskap om hur äldreomsorgen fungerar. Hon har också arbetat flera år som biståndshandläggare. Jenny Mattsson är sedan två år styrelseledamot i Moxiam. Med erfarenheter som anhörig likt Ulf och Orvars ser hon vikten av att samordna insatserna och behoven med sina syskon och hemtjänsten. 2022 blir Moxiams tjänster fullt tillgängliga för alla. Först ut är Sverige. Efter flera år av intensiv utveckling och testning finns nu Moxiam tillgänglig som en prenumerationstjänst.

Läs mer på www.moxiam.se

Moxiam: Ulf Ivarsson grundare, Jenny Mattsson styrelseledamot, Josefin Rosberg marknadsansvarig och Orvar Hurtig grundare.

Glädje, självständighet och trygghet för både dig som anhörig och

Moxiam – ett digitalt hjälpmedel för bättre och säkrare äldreomsorg Med Moxiams abonnemang blir vardagen trygg, minskar stressen och oron för dig som anhörig och din nära senior. I Moxiams app ser du enkelt och överskådligt att allt står rätt till. Händer det något som avviker, att något inte är som det ska, får du omgående information om detta i appen. Förutom information i realtid ser du också en tydlig översikt över vad som har hänt under en längre tid. Du ser mönster som t.ex. sömnvanor, nattliga

senior.

rörelser i hemmet eller något annat avvikande. När du har koll på läget, slipper du gissa och ställa onödiga kontrollfrågor. Moxiam använder inte kameror eller mikrofoner, bara rörelsesensorer, allt för att skydda användarens personliga integritet.

Appen skickar notiser I appen får du också veta om det vanliga beteendet på något sätt bryts eller avviker. T.ex. att pappa är kvar i sovrummet fast han borde ha gått upp för länge sen. Något kan ha hänt

som bör kollas upp. Kanske visar appen att pappa ofta lämnar sovrummet på natten. Det kan bero på oro, urininkontinens eller att han helt enkelt vänder på dygnet. Men, viktigt för dig som anhörig att kolla upp. När något förändras skickar Moxiamappen en notis till dig om detta. Moxiam har tre olika statusnivåer som appen skickar ut: grön, gul och röd.

varje stund räknas

Dags för kongress i Uppsala D

en 21–22/4 2023 är det dags för Anhörigas Riksförbunds kongress i Uppsala. Än är det inte försent att nominera till förtroendeuppdrag och skriva motioner. Vem vill du se som ny ordförande efter Ann-Marie Högberg?

Alla lokalföreningar är välkomna med nomineringar till valberedningen, och motioner till kansliet, senast den 2 januari 2023. Lokalföreningar har rätt att utse minst två och högst fem röstberättigade ombud, baserat på antalet medlemmar. Antalet ombud regleras i stadgarna. Utsedda ombud har yttrande-, förslags- och rösträtt. Information, kallelse och handlingar kommer under våren skickas ut och förbundets hemsida kommer att uppdateras.

Kongressen är förbundets högsta beslutande organ. Vid kongressen i april ska förbundsstyrelse och revisorer väljas. Som medlem har du nu möjlighet att påverka vilka du vill ska inneha de viktiga uppdragen i vårt förbund. Förbundsstyrelsens uppgift är att leda förbundets verksamhet i enlighet med

Scanna qr-koden för att hämta nomineringsblanketten (pdf)

vad medlemmarna beslutar på årsmöten och kongress. De har också till uppgift att följa och bevaka anhörigfrågornas utveckling i samhället och utifrån detta vidta åtgärder för att föra anhörigfrågorna framåt. Revisorerna har till uppgift att granska förbundsstyrelsen och förbundets verksamhet och avge årliga revisionsberättelser.

Om du som medlem vill engagera dig i någon uppgift eller om du känner någon som du tycker vore lämplig, kontakta då din lokalförening eller valberedningen direkt. Nomineringar ska ske på särskild blankett som finns att få hos din lokalförening eller att ladda ner på Anhörigas Riksförbunds hemsida. Sista dagen för nomineringar är den 2 januari 2023.

Ifyllda nomineringsblanketter skickas till valberedningens sammankallande Anders Sjögren per e-post anders@bromm.se eller vanlig post till Anders Sjögren, Norra Mellby 1148, 282 73 Sösdala.

Förutom Anders Sjögren består valberedningen av Gun-Britt Björevall, Karlstad, Marja Hillerström, Stockholm, Lena Hultén, Göteborg, Susanne Hultgren, Håbo och Ulla Paulsson, Årjäng.

Motioner skickas senast den 2 januari 2023 till ombudsman Anett Karlsson på förbundskansliet, e-post anett.karlsson@anhorigasriksforbund. se, eller postadress Anhörigas Riksförbund, Drottninggatan 20, 432 41 Varberg.

Ann-Marie Högberg lämnar styrelsen

Ann-Marie Högberg får nya uppdrag i Huddinge kommun, bland annat som ordförande för kommunfullmäktige. Det innebär att hon inte ställer upp för omval som ordförande för Anhörigas Riksförbund, utan avgår i samband med förbundskongressen i april:

– Det är förstås ett svårt beslut för det har varit väldigt roligt och lärorikt att vara ordförande för Anhörigas Riksförbund. Men det känns bra att få

lämna när anhörigfrågorna har ryckt framåt, bland annat med en nationell anhörigstrategi, säger Ann-Marie Högberg.

Hon har varit Anhörigas Riksförbunds styrelseordförande sedan 2015. I nr 1 2023 av Vi Anhöriga kommer en längre intervju med Ann-Marie.

Händelserik höst för Anhörigas Riksförbund

Det

är händelserika tider på Anhörigas Riksförbund. Kansliet i Varberg har precis flyttat till nya ljusa och fräscha lokaler på Drottninggatan i centrum. Välkommen att hälsa på om du har vägarna förbi!

Dessutom har vi flera nyheter ”under huven” med bland annat nytt medlemsregister och höjt grundbidrag, som ger oss nya möjligheter. Vi har även vässat vårt nyhetsarbete

med verktygen AllEars och Mynewsdesk. I dagarna lanserade vi vår uppdaterade hemsida.

Samtidigt händer det mycket positivt i anhörigfrågorna i Sverige, med en ny nationell anhörigstrategi och en utredning om ny äldreomsorgslag där förbundet varit i högsta grad delaktigt, som två exempel. Ett nytt kompetenscentrum för äldreomsorg har också invigts. 2023 bådar gott!

BESTÄLL KARAMELLER!

Alla lokalföreningar kan nu beställa specialgjorda karameller med förbundets hjärtsymbol att ha med sig för utdelning på sina events. Karamellerna är ett välsmakande nytillskott till vårt övriga utbud av t ex pennor, kundvagnspolletter och tygpåsar. Välkomna med beställningar till info@anhorigasriksforbund.se

Livsstilsverktyget – din kostnadsfria medlemsförmån

Livsstilsverktyget är en förmån alla medlemmar i Anhörigas Riksförbund har tillgång till. Det innehåller informativa texter, inspirerande aktiviteter och öppna frågor för att sporra dig att använda den senaste kunskapen och prioritera hälsan i din vardag.

Livsstilsverktyget har utvecklats efter flera års forskning vid Göteborgs och Lunds universitet och Anhörigas Riks-

förbund är en stolt samarbetspartner i projektet.

Medlemmar i Anhörigas Riksförbund får använda verktyget helt gratis.

Scanna qr-koden till höger så tar du dig direkt dit.

Få skatteavdrag när du ger en gåva till Anhörigas Riksförbund

Nukan du få upp till 3 000 kronor i skatteavdrag när du ger en gåva till Anhörigas Riksförbund och bidrar till vårt arbete. Skatteverket har godkänt förbundet som gåvomottagare från och med den 14 maj 2021. Det innebär att den som skänker minst 2 000 kronor under ett år eller minst 200 kronor vid varje tillfälle har rätt till en skattereduktion på 25 procent på hela beloppet. Som mest kan du få 3 000 kronor i avdrag på ett år. Det motsvarar gåvor på totalt 12 000 kronor. Tänk på att du måste ange ditt personnummer till oss när du gör din insättning, annars kan vi inte skicka

in någon kontrolluppgift till Skatteverket och då kan du inte heller få ditt berättigade avdrag. Skattereduktionen kommer att finnas förtryckt på nästa års inkomstdeklaration. Du behöver alltså inte själv göra något mer än att ange ditt personnummer.

Du kan ge en gåva till Anhörigas Riksförbund på något av följande sätt:

Bankgiro 900-6453

Swish 123 900 64 53

Tack för din gåva!

Betala med Swish

123-900 64 53

Ge en gåva

Uppdrag: Mattias ska hjälpa förbundet att växa

Ledordet är samverkan. Det är vägen till fler medlemmar och nytt syre i Anhörigas Riksförbund. Och den som ska göra det är Mattias Dristig från Kortedala. ”Tillsammans med medlemmarna ute i lokalföreningarna”, betonar han.

TEXT OCH FOTO: MICHAEL NYSTÅS

Platsannonsen

från i somras inleddes med följande ord:

”Vi söker dig som älskar att prata med människor, vill arbeta med något meningsfullt och gärna jobbar med tydliga och konkreta mål. Önskade egenskaper hos den sökande är att vara nyfiken, samarbetsvillig, strukturerad, ihärdig och självständig.”

Klockren beskrivning

Efter några dagar tillsammans förstår man att det är en ganska klockren beskrivning av förbundets senaste kanslimedarbetare. Hans formella titel är ”verksamhetsutvecklare med fokus på medlemsrekrytering och föreningsutveckling”. Det kanske inte låter jättesexigt, men det klarnar när jag ber Mattias att utveckla sin roll: – Tanken är att jag ska stötta lokalföreningarna i medlemsutvecklingen, till exempel genom att få till generationsskiften och att stötta det arbete som

redan sker. Det handlar väldigt mycket om samverkan och lokal organisering, och inte om att komma från kanslinivå och peka med hela handen, säger han.

Bygga på goda exempel

Man ska helt enkelt göra saker tillsammans och bygga på de goda exempel och den föreningskultur som finns. – Vi ska använda de exempel som finns i lokalföreningarna och sprida dom till fler. Vi ska lära av varandra. Jag ser min roll mer som en processledare än en expertroll. Föreningarna har olika förutsättningar och det ska man vara ödmjuk inför, förklarar Mattias.

Tror på att peppa och uppmuntra Som processledare utgår man från lokalföreningens behov och det sammanhang den befinner sig i, till skillnad från direktstyrning där ledningen

kommer in och säger att man ska jobba på ett visst sätt.

– Jag är van vid att jobba i termer av samverkan och tillitsbaserad styrning. Man ska arbeta med de byggstenar som finns, det tror jag mycket på. Sen tror jag väldigt mycket på att peppa och uppmuntra, säger Mattias.

Rivstartade direkt

Han rivstartade direkt när han började i september och har redan hunnit besöka flera lokalföreningar runtom i landet samt påbörja arbetet med att skapa en referensgrupp där ett antal lokalföreningar ingår. Den 11 november besökte Mattias och förbundsombudsman Anett Karlsson Härryda Anhörigförening. Innan dess så har även ett antal Stockholmsföreningar fått besök.

– Det är mycket givande att få träffa förbundets medlemmar. Jag kan absolut komma med tips och råd men Forts på nästa sida

samtidigt vara lyhörd för de utmaningar föreningarna har. En del kommer kanske att tycka att jag provocerar, säger Mattias.

Mångsysslare

Som driven mångsysslare och kulturentreprenör i egna företaget Vildhallon ger han bland annat ut böcker och rollspel. Mattias är utbildad i ledarskap och har arbetat med liknande uppdrag både kommunalt och regionalt i Halland, Västra Götaland och Dalarna. Kunskaper som han nu vill applicera på Anhörigas Riksförbund. Mattias beskriver sig lite skämtsamt som ”projektledarskadad”.

– Jag är en planerande, operativ strateg. I Region Dalarna byggde jag upp strukturer kring barn och ungas delaktighet i samverkan med 15 kommuner. På Region Halland samverkade jag med sex kommuner dagligen. Jag tar med mig många lärdomar från det arbetet, säger han.

Van vid många bollar i luften Mattias Dristig är född och uppvuxen i Kortedala i Göteborg, men bor sedan länge i stadsdelen Majorna. På fritiden umgås han med flickvännen och drar gärna några egna gitarrackord och spelar in skivor med visröjbandet Dristig & Drabanterna. Ett nytt album är på gång.

Eller ”fritiden”, just nu verkar det som om Mattias har tre jobb samtidigt. Minst. Förutom halvtiden på Anhörigas Riksförbund och arbetet med det egna kulturbolaget studerar han samverkan och samarbete på halvtid. Det är tentor, grupparbeten och seminarier. Från och med januari 2023 trappas engagemanget i förbundet upp till 75 procent. Den delen av livet får då möjlighet att renodlas mer. Men Mattias är van vid och bra på att hålla

många bollar i luften. Under ett år var han den tjänsteperson som ansvarade för skolutveckling och vuxenutbildning på Region Halland. Han har även varit regionens kontakt kring Ung Företagsamhet och satsningen Teknikcollege, varit kommunal kultursekreterare och föreståndare för fritidshem.

Eget anhörigskap

Det var framför allt hans eget anhörigskap som fick honom att söka jobbet på Anhörigas Riksförbund. Han tycker att förbundet verkar vara en organisation med gott hjärta som driver på för samhällsförändring.

– Jag har flera närstående och bekanta som farit illa i mötet med de kommunala strukturerna. Kommunerna är ofta bra men ibland fungerar inte den närståendes rätt att uttala sig och vara delaktig jämfört med den anhöriges rätt. Den närstående ska ha rätt att föra fram sin talan. Jag som anhörig är också jätteviktig, men jag är ju där för min närståendes skull. I mötet med kommunen är min upplevelse att man ibland bara vänder sig till den anhörige och agerar över huvudet på den närstående. Samhällets grundstrukturer är tyvärr kalla, avslutar Mattias.

Styrelsen ser behov av vitalisering Ulf Ekberg, ledamot i Anhörigas Riksförbunds styrelse, är nöjd med rekryteringen:

– Behovet av vitalisering av förbundet har vi haft ett tag, inte minst efter pandemin som lamslog mycket av verksamheten. Vi vill gärna ha fler medlemmar och fler lokalföreningar. Jag är därför glad över att vi nu kan få fart på den satsningen genom att anställa Mattias Dristig. Men naturligtvis måste vi alla hjälpas åt. Det tänker jag absolut göra, säger han.

MATTIAS DRISTIG

ÅLDER: 47.

FAMILJ: Flickvän.

BOR: Lägenhet i Majorna i Göteborg.

AKTUELL: Ny verksamhetsutvecklare på Anhörigas Riksförbund.

BAKGRUND: Fritidsledare, utbildad i projektledarskap i kulturbranschen, kulturanalytiker.

INTRESSEN: Egna bandet Dristig & Drabanterna. Netflix. Gillar dystopiska filmer och tv-serier. Några favoriter är ”The Handmaid’s Tale” och zombieserien ”The Walking Dead”.

LYSSNAR PÅ: Gammal punk, visor. Gillar Stefan Sundström, Thåström, Euskefeurat och Pelle Ossler. Även Ulf Lundells mer samhällskritiska låtar kan slinka med.

LÄSER: Mestadels kurslitteratur nu. Bokmanus. Lyssnar på ljudböcker med dystopiskt tema.

Studiecirkeln ”Uppdrag Anhörig” lanserades på Bokmässan

Anhörigas Riksförbunds och

Studieförbundet Vuxenskolans (SV) nya studiecirkel ”Uppdrag Anhörig” lanserades på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg den 22 september.

Studiecirkeln baseras på boken med samma namn, som förbundet gav ut 2019. Den innehåller berättelser från anhöriga kvinnor. Syftet är att bidra till

förståelse för anhörigas situation, och hur brist på jämställdhet påverkar den. Lanseringen i SV:s monter leddes av författaren och skrivcoachen Ann Westermark, som tagit fram det nya studiecirkelmaterialet i nära samarbete med Anett Karlsson på Anhörigas Riksförbund och Anna Anteryd på Studieförbundet Vuxenskolan.

Nya filmer med inläsningar

Under Anhörigveckan 2022, 3-9 oktober, lanserade vi även sju nyinspelade filmer där skådespelare från Teater Halland läser ett urval berättelser ur boken ”Uppdrag Anhörig”. Scanna qr-koden nedan för att se filmerna.

Studiecirkelmaterialet Köp boken

SCANNA

Ann Westermark

Cirkeltrio. Anett Karlsson, Ann Westermark och Anna Anteryd. Foto: Michael Nystås

Ann Westermark presenterar det nya studiecirkelmaterialet. Foto: Michael Nystås

Foto: Åsa Bengtsson

Borås är Årets Anhörigkommun 2022

På prisutdelning:

Borås Stad tilldelas utmärkelsen Årets Anhörigkommun 2022, i tuff konkurrens med elva andra nominerade kommuner från norr till söder. Priset, som instiftades av Anhörigas Riksförbund 2021, går till den kommun som gör mest för anhöriga. Vinnaren avslöjades på den digitala konferensen Anhörigriksdagen den 9 november. ”Borås ligger i framkant och kan inspirera andra kommuner framöver”, säger Ann-Marie Högberg, förbundsordförande för Anhörigas Riksförbund

Syftet med priset Årets Anhörigkommun är att uppmärksamma en kommun som gör väsentliga insatser för anhöriga. Detta ska i sin tur leda till att andra kommuner sporras att förbättra sina insatser, och ge förutsättningar att sprida goda exempel.

Ska gynna anhöriga

För att kunna utses till Årets Anhörigkommun ska kommunen ha en verksamhet, eller gjort en speciell insats, som på ett tydligt sätt gynnar anhöriga. Det ska även finnas en tydlig funktion eller tjänst för stöd till anhöriga, till exempel en anhörigkonsulent eller motsvarande. Resurserna till anhörigstödet får inte heller ha minskats under de senaste två åren. Stödet ska omfatta anhöriga till såväl äldre som yngre närstående.

Borås Stad uppfyller alla dessa kriterier och koras till Årets Anhörigkommun 2022:

MOTIVERING

Borås Stad ger stöd och gör väsentliga insatser. Man har ett tydligt fokus på olika anhörigsituationer, både individuellt och familjeorienterat. Kommunen erbjuder även stöd utöver det som förväntas, i form av konstupplevelser, avkoppling i varmbassäng och vandring med fokus på återhämtning.

Med fem anhörigkonsulenter, varav en roll som anhörigstrateg, arbetar kommunen målinriktat för att stötta alla anhöriga. Borås är ett finskt förvaltningsområde och har en anhörigkonsulent som erbjuder anhörigstöd på finska. Borås Stad har en gemensam värdegrund för all personal i allt arbete med anhöriga oavsett ålder eller anhörigsituation, och har därmed ett tydligt anhörigperspektiv. Man engagerar även ungdomar, unga kommunutvecklare, för att ta reda på vilket stöd som unga önskar och behöver. Kommunen arbetar kontinuerligt med utveckling av verksamheten med en tydlig förankring hos politiker och tjänstemän. Borås Stad är en kommun som ligger i framkant och kan inspirera andra kommuner framöver.

– Det är jätteroligt för oss att få lyfta fram ett så gott exempel som Borås. Vi vill ha fler och det är därför vi instiftade det här priset, säger Ann-Marie Högberg.

Ringdes upp i direktsändning

Vinnarna ringdes upp i direktsändning av moderatorn Lisa Syrén mitt under den pågående konferensen Anhörigriksdagen i Varberg. Med på telefon var Agneta Gustafsson, anhörigkonsulent och anhörigstrateg, AnnaLena Dolk, anhörigkonsulent med inriktning mot barn och unga, Ingela Tylestrand, anhörigkonsulent med inriktning mot anhöriga från 18 år och uppåt, Sari Sarhamo, finskspråkig anhörigkonsulent, samt enhetschefen Frida Mossberg.

”Oerhört glada”

– Vi har inte vågat ta ut vinsten i förskott men är oerhört glada för priset. Det är ett väldigt fint kvitto på att det vi gör är bra och vi kommer att fira det här i många veckor framåt! sa Frida Mossberg i en första kommentar efter tillkännagivandet.

Lyfte fram sina medarbetare Hon lyfte fram sina medarbetare och sa att hennes roll som chef är att bana väg och skapa bra förutsättningar. – Vi är stolta över att vi i Borås har en sån bredd i det vi erbjuder, som att vi stöttar alla åldersgrupper och på flera språk. Vi har även förutsättningar att kunna jobba strategiskt med utveckling av anhörigstödet, sa Frida Mossberg.

Fr v Åsa Bengtsson, Anhörigas Riksförbund, Eva Sixt, styrelseledamot, Sari Sarhamo, anhörigkonsulent, Ingela Tylestrand, anhörigkonsulent, Frida Mossberg, enhetschef, Agneta Gustafsson, anhörigstrateg, Anders Norrman, styrelseledamot och jurymedlem, och Anett Karlsson, Anhörigas Riksförbund. Foto: Privat

Årets Anhörigkommun är ett initiativ av medlemmarna i Anhörigas Riksförbund. De har också utifrån sina egna erfarenheter, haft möjlighet att nominera värdiga kommuner.

”Lokalföreningarna inspireras”

Den slutgiltiga vinnaren utsågs sedan av en jury på fem personer, bestående av Ann-Margret Blomqvist och Anders Norrman, ledamöter i förbundsstyrelsen, Heidi Melin, Upplands-Bro, och Camilla Nyman, Malmö, representanter för lokalföreningarna, med förbundets organisationsombudsman Anett Karlsson som sammankallande. – Det är fantastiskt glädjande att se hur lokalföreningarna runtom i landet inspireras och tar lärdom av vinnarna av priset. Vi såg det med Skövde förra året och ser att det händer framöver med utnämningen av Borås nu, säger juryledamoten Anders Norrman.

Rätt i tiden

Han menar, å juryns vägnar, att Borås ligger helt rätt i tiden med att ha en särskild anhörigstrateg i organisationen – Anhörigfrågorna har aldrig diskuterats lika mycket som nu. Jag tror att nyckeln till ett framgångsrikt anhörigstöd är att arbeta tillsammans med politikerna och vara med tidigt i planeringen. I mindre organisationer stannar kunskaperna annars ofta och når inte ut till allmänheten, säger Anders Norrman.

Prisceremoni

Anhörigstödet tog emot utmärkelsen vid en enkel prisceremoni på Yxhammargården i Borås den 18 november, i närvaro av styrelseledamöterna Eva Sixt och Anders Norrman, förbundsombudsman Anett Karlsson och verksamhetsutvecklaren Åsa Bengtsson.

Den första mottagaren av priset var Skövde kommun 2021.

TEXT: MICHAEL NYSTÅS

Melinda Jacobs och Minna Tunberger: Hon hette Esmeralda (Bokförlaget Forum, 2021)

Dethär är en berättelse som många följt i media och där säkert de flesta har sin bild av den hemska händelse som ledde till en treårig flickas död. Förra året kom så familjehemsmammans version av Esmeraldas liv; berättad av henne själv och nedskriven av Minna Tunberger.

Boken är egentligen uppdelad i tre delar som växlande skildrar olika tidsförlopp. Vi får läsa om Melindas uppväxt som ger en förståelse till varför en artonåring först blir kontaktförälder och senare som 21-åring väljer att viga sitt liv åt utsatta barn. Melindas familjehem skildras genom hela boken med mycket kärlek. Lycka är ett ord som ständigt återkommer i hemmets vardag.

Den andra delen i boken är när Esmeralda blev en del av Melindas och familjens liv i juni 2016 då de biologiska föräldrarna lämnade henne på BB. Då var Esmeralda bara nio dagar gammal och född med abstinens. Några veckor senare kom hon till Melindas hem; hon tvångsomhändertogs då föräldrarna led av missbruk och psykisk ohälsa. Man följer Esmeralda från det att hon kommit till familjehemmet tills hon flyttar tillbaka till de biologiska föräldrarna.

Trots att Melinda fått besked om att det handlade om en uppväxtplacering så fastslås det efter en dom i tingsrätten och senare i kammarrätten att Esmeralda ska tillbaka till sina biologiska föräldrar. När umgängestillfällen med de biologiska föräldrarna blir längre och längre mår Esmeralda allt sämre. Till slut resignerar den lilla flickan och snart flyttar hon permanent från familjehemmet till de biologiska föräldrarna. Från de som Esmeralda kallar mamma och pappa, från sina syskon och sitt hem så länge hon kan minnas till några för henne nästan helt okända människor.

Den tredje delen handlar om vad som hände från Esmeraldas död i april 2019 och framåt. Här är barnets perspektiv ständigt återkommande; detta är det bästa med boken. Vi får följa hur de biologiska föräldrarna överklagar domarna, hur socialtjänsten sviker Esmeralda trots nya orosanmälningar, hur Melindas historia blir massmedial och hur hon tar kontakt med både ministrar och politiker för att hävda barnens rätt vilket till slut leder till utredningar och lagändringar. Fallet anmäls till IVO och får namnet Lex Lilla Hjärtat. Melinda får en enorm uppskattning från allmänheten när allt blir känt.

Personligen tycker jag att boken egentligen mest handlar om Melinda och inte om Esmeralda. Jag saknar ett djup eller kanske snarare ett vidare perspektiv i berättelsen. Framförallt saknar jag ”den andra sidan”, det vill säga de biologiska föräldrarnas situation. Det finns många olyckliga människor i boken och jag tror att den hade vunnit på att även berätta om de biologiska föräldrarna.

Det är givetvis en svår bok att skriva; ett litet barn blir misshandlat till döds med diverse droger i kroppen. Det är bra att de olika kapitlen flyter fram och tillbaka i tid för det ger faktiskt respit i stunder från det svåra som utspelar sig. När det blir för tungt går nästa kapitel tillbaka, eller framåt, till andra händelser i Melindas eller Esmeraldas liv.

KARIN BENGTSSON

Styrelsen i Karlstad tillsammans med gratulanter. Fr v Ulla Thorén, Rolf Åström, Annemay Hidén, förbundsordförande Ann-Marie Högberg, Anna-Lena Arnell, Kerstin Jonsson-Tengvall, Gun-Britt Björevall, Birgitta Levin, Eva Karlsson och vice förbundsordförande Marléne Lund Kopparklint.

Festligt 20-årskalas i höstligt Karlstad

Hösten visade sitt allra vackraste ansikte när Anhörigföreningen i Karlstad firade sitt 20-årsjubileum den 6 oktober. ”Vi lade hundra kronor som startplåt”, berättade föreningens mångåriga sekreterare Anna-Lena Arnell.

I Seniorernas hus i Karlstad bjöds på kaffe, smörgås och tårta, sång, tal och glad stämning. Gun-Britt Björevall, som varit föreningens ordförande sedan 2013, höll ihop dagen på ett väldigt fint sätt.

Föreningens sekreterare Anna-Lena Arnell berättade om hur det började. Hon har nämligen varit med från start och är en av föreningens grundare: – Den 24 januari 2002 var en rolig dag. Då satt vi, åtta personer, på Röda Korset. Vi sa att om vi skulle bilda en förening så behövde vi pengar. Så vi lade hundra kronor var på bordet

framför oss – och det blev föreningens startplåt, berättade Anna-Lena till publikens munterhet.

– Jag är fortfarande sekreterare för jag kan inte låta bli att skriva, lade hon till.

Året innan hade Anna-Lena Arnell och prästen Margaretha Lothigius, som ledde varsin anhöriggrupp, börjat prata om att bilda en anhörigförening i Karlstad. Margaretha var en av flera pionjärer som fanns på plats under jubileumskalaset denna strålande höstdag.

Efter mötet på Röda Korset bildades Anhörigföreningen i Karlstad formellt den 14 februari 2022. Den 21 april höll man sitt första årsmöte och valde styrelse med Gullan Lindblad som ordförande.

– Och hör och häpna: medlemsavgiften är fortfarande hundra kronor, sa Anna-Lena Arnell.

Anhörigföreningen i Karlstad har varit en mycket aktiv förening i alla år. Man har haft medlemsmöten varje månad med olika program:

– Vi har då haft föreläsningar, bland annat om anhörigas stress med Eva Lena Tedfeldt, ”Äktenskapslöftet” med domprost Staffan Kvassman som också spelade på sin spilåpipa, biskop Esbjörn Hagberg har talat om att ”Leva det goda livet hela livet”, berättade Anna-Lena.

Mycket uppskattade har även aktiviteterna för unga anhöriga varit, liksom den årliga julfesten och utflykterna vår och höst.

– En utflykt som många minns var besöket hos Håkan Hagegård på Hagegården i Brunskog, en annan gick till Ransby där vi såg Pilgrimstapeten och Ekshärads kyrka på hemvägen. Julfesten brukar gästas av Sven-Ingvars legendariske gitarrist Ingvar Karlsson och några av hans medmusikanter. Han kommer även i år, 84 år ung, avslöjade Anna-Lena Arnell.

Hon hyllade även det samarbete man har sedan 2018 med Selmagruppen som är en förening för kvinnor från andra länder.

– Genom Selmagruppen har vi fått

fina kontakter med personer från andra länder och kulturer, och vi samverkar när vi har möjlighet, berättade Anna-Lena.

Pandemin tvingade föreningen att lägga det mesta på is men man fortsatte ha kontakt med medlemmarna via brev och genom att anordna promenader utomhus. Man fick också tid att utveckla en omfattande digital verksamhet med bland annat kurser i att använda digital teknik.

Det finns även olika studiecirklar om böcker och handarbete. En del av verksamheten riktar sig till unga anhöriga, och en grupp för syskon till barn med funktionsvariationer planerar att starta under 2023.

Bland gratulanterna som höll tal och lämnade blommor och gåvor fanns Håkan Lekberg, ordförande i frimurarlogens Caritasgrupp i Karlstad, Gunilla Öberg, vård- och omsorgsdirektör, Maria Hasslid, enhetschef på Resurscentrum, Lars-Martin Jansson, ordförande för Demensförbundet i Karlstad, och Ulla Paulsson från Årjäng Anhörigförening.

Gunilla Öberg prisade samarbetet med föreningen genom åren:

– Det har alltid funnits ett väldigt stort engagemang som gjort arbetet framgångsrikt, och vi har kunnat hjälpas åt att dra i de här viktiga frågorna. Vi i kommunen är väldigt glada och tacksamma för att föreningen kom till, sa hon.

Maria Hasslid lämnade över ett egentillverkat ”kinderegg” som symboliserade viktiga milstolpar från de gångna 20 åren.

– Vi tänker på er med kärlek och värme, sa hon.

Håkan Lekberg från frimurarordens välgörenhetsgren Caritas i Karlstad lyfte den växande ensamheten i samhället och betonade anhörigföreningens viktiga roll för att motverka den. – Jag skulle vilja säga att ert arbete är viktigare än någonsin, sa han.

Riksförbundet representerades av ordförande Ann-Marie Högberg och vice ordförande Marléne Lund Kopparklint, som även är medlem i Karlstadsföreningen.

– Jag vill rikta ett stort tack till er för det arbete ni gör och har gjort. Det är verkligen insatser som behövs. Därför är det så gott att se att ni är igång igen efter pandemiuppehållet. Det har

varit en prövande tid för oss alla, sa Ann-Marie Högberg.

– Ni har även varit en blåslampa gentemot politikerna och bidragit till att frågorna uppmärksammats. Jag har själv lärt mig väldigt mycket av er, fyllde Marléne Lund Kopparklint i.

På plats i Seniorernas hus fanns också gäster från alla lokalföreningar i Värmland: Degerfors, Filipstad, Forshaga och Årjäng.

Den lokala underhållaren Maud Mithander sjöng och spelade dragspel. Det blev allsång till ett Sven-Ingvars-potpurri med ”Börja om från början” och andra omtyckta låtar.

I december var styrelsen inbjuden till landshövding Georg Andrén på hans residens i Karlstad. Som en extra knorr på 20-årsfirandet.

TEXT OCH FOTO: MICHAEL NYSTÅS

Föreningens mångåriga sekreterare och medgrundare Anna-Lena Arnell gav en trevlig historisk tillbakablick.

James Bond charmade Växjö-föreningen

Ien föreningslokal i Växjö sitter sex paranta damer och diskuterar – James Bond-filmer! Intresset fick en nytändning efter anhörigföreningens succéartade vårutflykt till Bond-museet i Nybro. ”Kan den där gondolen ha funnits med i Moonraker?”, funderar Eivor Johansson initierat.

Vi Anhörigas utsände gör ett besök hos Anhörigföreningen i Växjö med omnejd, som dess fullständiga namn lyder, en väderleksmässigt varierad fredag i maj. Föreningen har sina lokaler ovanpå Röda Korsets secondhandbutik Kupan på Arabygatan.

Sex av sju styrelsemedlemmar är på plats: kassören Karin Lantz, sekretera-

ren Gunilla Johnson, Eivor Johansson, Marie-Louise Frank Greko, Anita Bengtsson och Helen Hellkvist. Ordföranden Gunilla Hansson har tyvärr fått förhinder. Kaffe och kaka dukas fram och vi slår oss ner.

– Det finns ett jättestort behov av att få träffa andra i samma situation. Alla vet hur det är och ibland kan ett enkelt samtal vara det som behövs. Vi har väldigt roligt i styrelsen och det smittar av sig på medlemmarna, säger Helen Hellkvist.

Äldre än riksförbundet

Anhörigföreningen i Växjö med omnejd är något av en vagga för Anhörigas Riksförbund, och bildades 1995 av pionjärerna Gudrun Andersson och

Berit Andersson. Anhörigrådet, som senare bytte namn till Anhörigas Riksförbund, grundades först ett år senare. Lokalföreningens hjärtefråga var till en början avlösarservice, något som idag är infört i kommunen.

Drivs av eldsjälar

Föreningen är livaktig och drivs av eldsjälar med ordföranden Gunilla Hansson i spetsen. Det finns en rik verksamhet för de omkring 90 medlemmarna, som vid behov kan få skjuts till lokalen på Arabygatan. Populära aktiviteter är yogaträffar, som man haft i fyra år, vattengymnastik, vinprovning och IT-kurser. Den årliga vårutflykten inte att förglömma.

– Vi var 21 deltagare som tillbringa-

Gunnar James Bond Schäfer tillsammans med Eivor Johansson i den omtalade gondolen. Foto: Helen Hellkvist

de en heldag tillsammans. Förutom ett besök på James Bond-museet i Nybro hann vi med hembygdsmuseet i Madesjö på hemvägen. Vi åt lunch på Stadshotellet i Nybro, berättar Helen Hellkvist.

Stor turistattraktion

James Bond-museet i Nybro är en turistattraktion som lockar besökare från hela världen. På tusen kvadratmeter har samlaren Gunnar James Bond Schäfer köpt på sig rekvisita från många av de klassiska agentfilmerna. Bland de mer spektakulära föremålen finns ett flertal bilar och motorcyklar, Sean Connerys minihelikopter från ”You only live twice” och Pierce Brosnans fullt fungerande svävare från ”Die another day”. Hit gick föreningens vårutflykt dagen innan vi träffas. Damerna pratar sig varma om museet. Samtalet spänner från Roger Moores

gondol till Izabella Scorupcos bikini i ”GoldenEye”.

– Museet var mycket sevärt och det var flera som sa att de skulle komma tillbaka med sina barn och barnbarn, berättar Eivor.

Verksamheten värdesätts

Föreningen har fått många bevis genom åren på att deras verksamhet värdesätts av det omgivande samhället. Förra året tilldelades de Region Kronobergs folkhälsostipendium på 10 000 kronor för att de arrangerat anhörigcaféer under pandemin. De har även fått regelbundna gåvor från Lions i Rottne, något vi skrev om i Vi Anhöriga nr 4 2021.

30 000 från Kamprad

I juni blev det också klart att föreningen får 30 000 kronor av Familjen Kamprads Stiftelse. Pengarna ska

användas till att anordna sociala aktiviteter för anhöriga.

Under hösten ägde fler medlemsmöten rum, bland annat med föreläsning om reglerna kring framtidsfullmakter. Man bjöd även in författaren och föreläsaren Maria Estling Vannestål som gäst. – I december har vi grötfest med skinksmörgås och julklappsbyte. Men innan dess hinner vi ha sommaravslutning med sill, berättar Helen.

TEXT: MICHAEL NYSTÅS

FOTO: HELEN HELLKVIST

OCH MICHAEL NYSTÅS

Fotnot: Ja, visst är det i filmen ”Moonraker” från 1979 som Roger Moore tar en tur med gondol genom Venedigs kanaler, innan färden fortsätter vidare ut i rymden.

Nästan hela styrelsen samlad med diplomet för Region Kronobergs folkhälsostipendium, fr v Karin Lantz, Gunilla Johnson, Anita Bengtsson, Marie-Louise Frank Greko, Helen Hellkvist och Eivor Johansson. Ordförande Gunilla Hansson saknas. Foto: Michael Nystås

Det livslånga lärandet i fokus under konferensen Livets möjligheter

Den24-25 oktober anordnades konferensen Livets möjligheter. Clarion Hotel i Stockholm fylldes av deltagare från hela landet och utgjorde en plats där samtal, kunskap och erfarenhetsutbyte fick stå i centrum.

Livets möjligheter har anordnats två gånger tidigare – 2018 och 2013. När det nu var dags för den tredje upplagan var det med utgångspunkt från temat Livslångt lärande för personer med flerfunktionsnedsättning, deras anhöriga, professionella och beslutsfattare Årets konferens lockade nästan 300 personer till Stockholm och ytterligare cirka 50 som tog del av konferensen digitalt. Moderator för de två dagarna var Gunilla Matheny, en pionjär inom utvecklingen av stöd till anhöriga och sakkunnig i anhörigstödsfrågor.

Inledningstal

Konferensen inleddes av Bengt Westerberg, tidigare socialminister som var med och drev igenom LSS-reformen på 1990-talet. Han gav en historisk tillbakablick i hur LSS kom till.

– LSS-reformen och assistan-

sen har betytt väldigt mycket för att öka livets möjligheter för de som har personlig assistans och även för deras anhöriga. Ska vi nå målet om allas rätt till ett likvärdigt liv behöver vi se till att fler får möjlighet till personlig assistans, sa Bengt Westerberg.

Viktigt att få träffas Konferensprogrammet bestod av flertalet föreläsningar, seminarier och workshops där olika projekt, verktyg, metoder och studier presenterades. Här gavs också plats till anhörigas egna berättelser. Många av deltagarna vittnade om hur viktigt det var att få träffas och ha möjlighet att utbyta både kunskap och erfarenheter.

Samarbetsparter

Konferensen anordnades av Nka i samarbete med Anhörigas Riksförbund, Bräcke diakoni, Centrum för forskning om funktionshinder vid Uppsala universitet, Centrum för sällsynta diagnoser, FUB, RBU, Svensk neuropediatrisk förening, Stiftelsen JAG, Synskadades riksförbund och Ågrenska.

Tillfälle att sprida kunskap Från Nka:s sida hoppas man att konferensen kändes meningsfull och att den gav deltagarna kunskap, inspiration och möjlighet till goda samtal.

– Det känns viktigt att kunna anordna den här typen av konferens. Det är ett tillfälle att sprida kunskap om anhörigas situation, deras behov av stöd och aktuella forskningsresultat, men också att visa på goda exempel och användbara metoder och verktyg, säger Lennart Magnusson, verksamhetschef vid Nka.

Text och foto: Josefine Göransson

i Läs mer om konferensen: anhoriga.se/livets-mojligheter-2022

Bengt Westerberg, tidigare socialminister, inledningstalade under konferensen.

Lennart Magnusson, verksamhetschef Nka

Moderator Gunilla Matheny

Ny webbutbildning:

Anhöriga i primärvården

Nka har nyligen lanserat webbutbildningen ”Anhöriga i primärvården”. Webbutbildningen syftar till att stödja utvecklingen av en anhörigvänlig primärvård i enlighet med intentionerna i den nationella anhörigstrategin och omställningen till en god och nära vård.

Utbildningen vänder sig främst till den som är verksam inom den regionala primärvården, men också andra intresserade.

I webbutbildningen får du veta

mer om anhörigas situation och behov och den nationella anhörigstrategin. Här får du också reflektera över vad det innebär att ha ett anhörigperspektiv och fundera kring vilka vinster det ger för anhöriga, patienter och verksamheten i stort.

Du som går webbutbildningen får även tillgång till en verktygslåda som innehåller konkreta tips, metoder och broschyrer som kan laddas ner och anpassas efter lokala förutsättningar.

Utbildningen kan med fördel

genomföras i grupp med uppföljande diskussion, men det går lika bra att ta del av utbildningen på egen hand. Efter att utbildningen genomförts finns det möjlighet att få ett intyg. Webbutbildningen är tillgänglig för alla och kostar inget att genomföra.

Text: Josefine Göransson

i Läs mer och ta del av utbildningen på Nka:s webbsida: anhoriga.se/anhoriga-i-primarvarden

Material om den nationella anhörigstrategin

Nka har tagit fram material som handlar om den nationella anhörigstrategin. Materialet vänder sig främst till anhöriga, personal och beslutsfattare, men är fritt att använda för alla som vill.

På Nka:s webbsida hittar du bland annat en folder som sammanfattar Socialstyrelsens underlag till strategin och en powerpoint som kan användas för att sprida kunskap om anhörigstrategin. Powerpointen är framtagen

tillsammans med det nationella nätverket för anhörigstöd (anhörigkonsulenter i Sveriges nätverk). Inom kort kommer också en folder med Snabba fakta om strategin att publiceras på Nka:s webbsida: www.anhoriga.se.

Mårten Svensson

Foto:

LINDA-MARIA DIMITROVA MÅRTENSSON:

Den

livsviktiga pausen

LINDA-MARIA DIMITROVA MÅRTENSSON

Förälder, maka, styvförälder Anhörig

Instruktör i stressreducerande medveten närvaro Yogainstruktör

Docent i jordbruksvetenskap Doktor i ekologi

Tillbringar helst min fria tid i stallet, naturen, på ett café, bibliotek, bakom en bok eller en stickning.

Irollen som anhörig är det lätt att fastna i ett stand-by-läge, att ständigt stå beredd på att rycka ut om något händer, stort som smått. Problemen med detta är flera, men det är framförallt den höga risken för att hamna i utmattning som kan motverkas om vi avsätter en paus från vårt ansvar för den anhöriga och andra i vår närhet.

Varför är pausen viktig?

Jag känner ofta behov av att ”koppla ur sladden” och det är inte bara i min roll som anhörig detta behov uppstår. Jag behöver helt enkelt låta mina egna tankar få fladdra omkring ostört en stund. Det ger mig möjligheten att bearbeta intryck och känslor, som annars bara far omkring oordnade och obearbetade. I perioder när jag glömmer bort, eller tänker att jag inte hinner, avsätta tid för att pausa, så le-

der denna oordnade och obearbetade information till ångest. Ångesten kan leda till utmattning eftersom kroppens larmsystem aktiveras i tid och otid.

Kroppens eller hjärnans signaler är mycket viktiga informationsbärare. När en känsla eller förnimmelse uppstår, så är den en signal om att något är viktigt för oss, det är en signal om att vi behöver ta ett steg tillbaka och undersöka vad som skaver i oss. Ångest uppstår när vi ignorerar de viktiga budskapen från oss själva. Vi behöver alltså ta oss tid för att begrunda och hantera alla de utmaningar vi möter i vår vardag – på ett djupare plan.

Egentid – ett första steg För att få till egentid är det viktigt att kommunicera med din närmaste omgivning. Det är min erfarenhet att de närmaste behöver få höra att det är ett behov hos dig själv du behöver tillgodose, mer än att det är den anhörige eller andra närstående du behöver ”slippa”. Var tydlig med att du vill avsätta tid för att umgås med dig själv,

En bra början för egen tid När du bestämt dig för att avsätta tid för dig själv och har pratat med de du har omkring dig, så är det såklart viktigt att du faktiskt ser till att avsätta tid för dig själv. Kanske börjar du med att stänga in dig i ett rum, sjunka ner i en fåtölj och blunda. Det kanske låter trivialt, men jag tror det är en riktigt bra början. Där får du en god chans att känna efter hur du känner dig. Hur känns det i kroppen? Vilka känslor väller upp eller gör sig diskret påminda? Vilka tankar är det som flyger runt? Om du är mycket ovan vid att bara sitta still och betrakta dig själv på det här viset, så kan det kännas konstigt, till och med fånigt. Det är helt ok att känna så, men kom ihåg att detta är en mycket, mycket viktig del av att verkligen hantera allt det du upplever i din tillvaro. Det är alltså långt ifrån konstigt eller fånigt. Jag skulle snarare våga påstå att det är livsnödvändigt!

Egen tid med ett meningsfullt innehåll

Jag behöver helt enkelt låta mina egna tankar få fladdra omkring ostört en stund.

för att du tror att du blir en bättre version av dig själv på detta sätt. Var tydlig med att du vill göra detta för din egen skull, men också för att du tror att det gynnar den närstående och de andra anhöriga. Detta är viktigt, så här är det bra att inte slarva. När jag har slarvat, så har de nära omkring mig känt sig åsidosatta och bortvalda. Det har skapat osäkerhet och otrygghet för de andra och resulterat i konflikter.

När du gett dig pauser och börjat få idéer om vad du skulle vilja göra för och med dig själv i vardagen, så har du nått ganska långt i din egenvård. Du har ju gett dig tiden att inventera vad just du behöver. Då är du redo att ta nästa steg, nämligen att fylla din egentid med ytterligare meningsfullt innehåll. Du kanske återvänder till fåtöljen och stänger dörren, nu i sällskap med en bok eller musik. Det kan också vara så att du har gjort upp ett avtal med dig själv att minst en gång i månaden ta bussen till ett naturområde med termos och matsäck. Eller så gör du som jag och sätter dig ner och skriver en krönika om ett ämne som engagerar dig!

En app som förenklar dina apoteksärenden

Med Kronans Apoteks app kan du se om ditt recept har kommit in, beställa hem dina receptbelagda läkemedel och se lagerstatus. Med andra ord ett helt vanligt apotek, fast i mobilen.

Ladda ner appen

Anders Rosengren:

Hela livet : en läkares erfarenheter om hälsa, forskning och vardagens utmaningar (Norstedts, 2021)

På ett nyfiket sätt och med ett öppet sinne närmar sig Anders Rosengren konceptet ”Hälsa”. Vad är det egentligen, hur mäter vi det, hur uppskattar vi eller värderar vi detta?

Är det enbart avsaknaden av sjukdom och ohälsa? Eller är det något helt annat, kanske livskvalité – fast isåfall i vilken form?

Varvat med sin personliga skildring av föräldrarnas åkommor och åldrande ger Anders Rosengren en lättfattlig,

Matti Ollikainen: Trasiga toner (Kaunitz-Olsson, 2020)

pedagogisk inblick i forskningen kring hälsa och välmående. Han är ödmjuk i sina iakttagelser från väntrum, sjukhussituationer, tidigare patienters oro eller ångest. Bjuder på väldigt sympatiskt beskrivna, finstämda ögonblick med sin familj och så småningom även hans mors bortgång och vad han själv reflekterar över kring livets skörhet och förgänglighet.

Olika kapitel guidar oss genom allt från stressens påverkan på vår hälsa och vikten av att röra sig till vanans makt, medveten närvaro och acceptans.

Första stycket på bokens baksida får jag säga är en riktig cliffhanger: ”Det var i baksätet på en taxi i New York som läkaren Anders Rosengren insåg vad som var fel.”

Både den meningen och resten av baksidetexten lovar rätt mycket, och jag tycker boken levererar.

Tips och råd, förklaringar till varför det kan vara bra att följa dessa råd och dessutom möjligheten att sedan fortsätta sin hälsosamma resa genom livet på det digitala Livsstilsverktyget.

Detta är en positiv och optimistisk syn på att vi kan själva ta kommando och skapa det bästa livet med de förutsättningar vi har. Alltså inte alls jämmer och eländes elände, eller pekpinnar

Jag fick en pocketbok i handen och läser därför en egensinnig självbiografi av Matti Ollikainen. Till vardags är han frontfigur i rockbandet Franska Trion och levererar här en stark memoar med många rader man bara vill stryka under och sätta upp på kylskåpsdörren. ”Trasiga toner” är överskriften.

Matti Ollikainen ger en drabbande insyn i sitt personliga mörker. Här finns sångtexter från Franska Trions samtliga album. Lyssning (och läsning) anbefalles!

Jag upptäcker att jag markerar väldigt många starka passager i boken. Matti Ollikainen är väldigt självutlämnande. Skriver saker som

för att jag inte åt nyttigt som barn eller motionerade fem dagar i veckan under mitt andra och tredje decennium. Istället menar författaren att du kan välja från och med nu att göra små förändringar som kan ha stor effekt på ditt liv.

Jag tycker precis som författaren att man kan kombinera tekniska framsteg, forskning, vetenskapliga bevis med mer filosofiska perspektiv och existentiella frågeställningar för att hitta den perfekta balansen för varje individ. Vad som passar mig, min kropp, själ och min hjärna kanske inte passar för nästa läsare. Nej, här gäller det att själv ta till sig och reflektera över godbitarna som Rosengren bjuder på och sedan väva in i ens vardag på bästa sätt.

Anders Rosengren avslutar boken med några ”Hälsa kan vara…”-fraser och jag finner den sista meningen väldigt tilltalande och en bra sammanfattning, så jag väljer att avsluta min recension med en uppmaning till att läsa boken samt citatet:

”Hälsa kan vara att acceptera att vi är accepterade med våra sår och våra sjukdomar, våra minnen och vårt åldrande, allt det vi möter i det livsfarliga livet.”

ÅSA BENGTSSON

Lev nu älska sen gå i regnet Låt det regna men låt det sen bli sol igen

Om någon någonsin ser dom orden som jag skrev så hoppas jag dom ändå ger någon tröst till dom som inte orkar mer

Gott så. Vackert. Läs!

MICHAEL NYSTÅS

HJÄLP OSS ATT BLI FLER – VINN TRISSLOTTER!

Nu kan vi hjälpas åt att bli fler medlemmar i Anhörigas Riksförbund! Gör så här: Sprid länken till intresserade eller be hen att scanna qr-koden till höger. Be personen även att uppge ditt fullständiga namn i fältet ”Värvad av”. Du kan även värva medlemmar till din lokala anhörigförening som en del av tävlingen, men då är det viktigt att föreningen uppger vem som har värvat vem.

De tre personer som lyckas värva flest nya medlemmar under tiden 1-31/12 2022 belönas med två trisslotter var.

Vinnarna presenteras i januari. Tävlingsresultatet kan inte överklagas.

Lycka till och God Jul!

LÖS REBUSEN

https://anhorigasriksforbund.se/bli-medlem

KLURIG SUDOKU

Fyll i lösningarna och posta till: Märk kuvertet ”Tävlingar”. Anhörigas Riksförbund Du kan också mejla till: Drottninggatan 20 info@anhorigasriksforbund.se 432 41 Varberg En rebusvinnare och en sudokuvinnare får en trisslott vardera. Sista svarsdatum: 7/2 2023.

REBUSLÖSNING: ...........................................................................................................................

Namn: ..............................................................................................................

Gatuadress: ......................................................................................................

Postnr och ort:

Fyll i lösningen och posta till: Märk kuvertet ”Korsord” Anhörigas Riksförbund Du kan också mejla lösningen till: Drottninggatan 20 info@anhorigasriksforbund.se 432 41 Varberg Vi vill vi ha ditt svar senast 7 februari 2023. Tre personer vinner tre trisslotter vardera.

Namn:

Gatuadress:

Postnr och ort:

Vinnarna i korsordstävlingen i nr 3 2022

Följande vinnare får tre trisslotter vardera. Grattis!

Monica Jonasson, Urshult

Ann-Mari Stahre, Göteborg

Cecilia Talik, Hässleholm

Lösning på korsordet i Vi Anhöriga nr 3 2022

Vad händer i lokalföreningarna?

Vi Anhöriga vill gärna veta vad som händer ute i lokalföreningarna. Skriv några rader, gärna följt av ett eller flera foton, om vad ni har gjort eller har på gång. Glöm inte kontaktuppgifter så att vi kan höra av oss om vi behöver kompletterande uppgifter.

Prata med redaktören på michael.nystas@anhorigasriksforbund.se.

Så läser du Vi Anhöriga online

Om du inte har tillgång till Vi Anhörigas app kan du frossa i äldre nummer av medlemstidningen i din vanliga webbläsare! På sajten https://issuu. com/anhorig finns alla tidningar från nr 1 2014 t o m nr 4 2020. Nyare tidningar är förbehållna våra medlemmar och finns därför bara i appen som kräver inloggning med ditt medlemsnummer, som du hittar på adressetiketten på tidningens baksida.

Appen kan du ladda ner här:

IPhone: https://apps.apple.com/ au/app/vi-anh%C3%B6riga/ id1542811509

Android: https://play.google.com/ store/apps/details?id=com.prenly. vianhoriga&gl=SE

Förbundskansliet är julstängt från den 23 december 2022. Vi öppnar igen den 9 januari 2023. Anhöriglinjen är

Returadress:

Anhörigas Riksförbund

c/o Åsa Jansson

Gårdeby, Björnebo

614 95 Söderköping