Vi Anhöriga Nr 4 2021

Vi Anhöriga Sveriges största anhörigtidning (nr 4 2021) ISSN 2001-7863

Stor intervju med Lisa Syrén

Anhörigas Riksförbund 25 år

JUBILEUMSEXTRA

Intervjuer – Krönikor – Bilder

Skövde blev Årets Anhörigkommun

LEDARE

”Vi måste organisera oss, förstår du” A nhörigas Riksförbund firar 25-årsjubileum i år. Själv kom jag i kontakt med det i begynnelsen – ja, faktiskt innan själva födelsen. Jag var kommunpolitiker i Huddinge, och träffade en av initiativtagarna som bodde där. Han hette Bertil Björkström och vårdade i många år sin sjuka hustru.

Han hade alltså stor erfarenhet att bygga på när han såg att anhörigfrågorna behövde lyftas, de anhöriga uppmärksammas och förbättringar i villkoren komma till stånd. Han var en engagerad, positiv och målmedveten person, som fick mig mycket mer medveten om anhörigfrågorna. Och han upprepade många gånger sitt mantra: ”Vi måste organisera oss, förstår du.” Han visste att ensam inte är stark, det är tillsammans vi kan åstadkomma förändringar och att gemenskap är viktigt för att klara det som känns svårt.

Tillsammans med bland andra Ingrid Lundbäck från Nacka startade Bertil Björkström vårt riksförbund, som först hette Anhörigrådet i Sverige. De uppvaktade dåvarande socialministern Margot Wallström och fick till stånd projektet Anhörig 300. Genom detta fick kommunerna 300 miljoner kronor under tre år för att utveckla anhörigstöd, som väl får sägas vara ett startskott på kommunernas stöd till anhöriga. En annan viktig milstolpe och framgång för förbundet, var när Maria Larsson som äldreminister såg till att det skrevs in i Socialtjänstlagen att kommunerna ska ge stöd till anhöriga.

Under åren har anhörigfrågorna fått allt större tyngd. Ett nationellt kompetenscentrum för anhöriga, Nka, har tillkommit, och förbundet tillfrågas i allt fler sammanhang om våra expertkunskaper. Begreppet har också

Ansvarig utgivare: Ann-Marie Högberg ann-marie.hogberg@anhorigasriksforbund.se Redaktör/layout: Michael Nystås michael.nystas@anhorigasriksforbund.se Omslagsfoto: Ola Åkeborn Tryck: Star-Tryck, Varberg 2021 Miljövänligt och klimatkompenserat papper Vi Anhöriga ges ut av Anhörigas Riksförbund och utkommer med fyra nummer per år.

vidgats, från att i början främst handla om ”anhörigvårdare”, alltså anhöriga som i hemmet vårdade en oftast äldre närstående, till att vi idag talar om anhöriga som regelbundet vårdar, hjälper eller stödjer oavsett vilken ålder, diagnos eller funktionsnedsättning den närstående har. Insatserna kan även vara betydligt fler än att ge ren vård och behoven är lika stora hos anhöriga till yngre.

Nya grupper anhöriga som vi uppmärksammar är till exempel de som har en närstående med psykisk ohälsa.

Barn som anhöriga är fortfarande en tämligen okänd grupp, som samhället måste ta fram mer kunskaper om och ge ett mycket bättre stöd.

Men även om vi ser vissa förbättringar som skett, kan vi också se tendenser till motsatsen när vårdbehoven ökar på grund av åldersutvecklingen, och allt mer vård flyttar in i hemmen, samtidigt som ekonomin i kommuner och regioner är kärv. Och väldigt mycket återstår innan samhället slutar profitera på anhörigas kärlek och låter dem slitas ner, drabbas av ohälsa själva, tvingas ge upp jobb och försämra sin ekonomi.

Så Anhörigas Riksförbund och våra lokalföreningar behövs verkligen i fortsättningen också för att driva på för förbättringar i den egna kommunen och i sådant som har betydelse för hela landet. Vi kan nu hoppas på att en nationell anhörigstrategi blir en ny milstolpe för att deklarera anhörigas betydelse och vilket stöd de kan få för sin stora samhällsinsats. Vi behöver fortsätta arbetet för att alla områden i samhället genomsyras av ett anhörigperspektiv och att det blir lika naturligt

Anhörigas Riksförbund är en ideell organisation för alla som delar vårt intresse för anhörigfrågan, oavsett partipolitisk och religiös tillhörighet.

Förbundet består av drygt 4 000 medlemmar i omkring 50 lokala anhörigföreningar runt om i landet.

Vill du veta mer om hur Anhörigas Riksförbund behandlar personuppgifter i enlighet med GDPR, se www.anhorigasriksforbund.se.

Anhörigas Riksförbund Härdgatan 23 432 32 Varberg Telefon: 010-155 70 60 www.anhorigasriksforbund.se

2

som att ha ett barnperspektiv. 1,3 miljoner vuxna och många, många barn är berörda!

Det arbetet måste vi göra tillsammans.

Självklart är det olika vilka möjligheter vi har, inte minst i en krävande anhörigsituation, men bara medlemskap i en anhörigförening ger vår sak stöd och är en viktig markering. Men vi behöver förstås också dem som är beredda till lite mer. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Så kan vi fortsätta det arbete som pionjärerna i förbundet banade väg för, och se till anhörigas situation uppmärksammas och blir mer rimlig.

Som Bertil sa: ”Vi måste organisera oss, förstår du!”

ANN-MARIE HÖGBERG Förbundsordförande

Annonser och prenumeration: Åsa Jansson, tel. 070-220 71 11, asa@bjornebo.se Samarbetspartners: Eurocarers, eurocarers.org Kronans Apotek,www.kronansapotek.se NHS Care, www.nhscare.se Studieförbundet Vuxenskolan, www.vuxenskola.sv.se Tena, www.tena.nu

Innehåll

God Jul!

J

ulen står för dörren. Lagom till den julefrid som många längtar efter, men som andra känner stark olust inför, kommer årets fjärde och sista utgåva av Vi Anhöriga!

Mycket har hänt sen sist; Anhörigriksdagen har gått av stapeln. Mellan det generösa utbudet av intressanta föredrag avslöjades såväl Årets Anhörigkommun som förbundets allra första officiella ambassadör. Läs mer om det i separata artiklar.

Lokalföreningen i Halmstad firade 15 år med en eftermiddag med gäster på Halmstads Teater. Vi Anhöriga var där!

Den 14 februari 1996 bildades Anhörigrådet i Sverige, som senare bytte namn till Anhörigas Riksförbund. Nu skildrar vi dessa första 25 år – både med intervjuer med viktiga nyckelpersoner och krönikor skrivna av andra centrala profiler i förbundets historia. Förbundsordförande Ann-Marie Högberg minns också tillbaka i sin ledartext på motstående sida. Min förhoppning är att du ska känna att den samlade beskrivningen är rättvis och balanserad.

Till sist vill jag passa på att önska alla läsare en riktigt god jul och ett gott nytt år!

MICHAEL NYSTÅS

michael.nystas@anhorigasriksforbund.se 010-1557068 3

STOR INTERVJU MED VÅR FÖRSTA AMBASSADÖR

Lisa Syrén:

”Sök alltid glädjen– glädjen– för eländet kommer av sig självt!”

H

on är den folkkära radioprofilen som alltid är på språng. Nu har Lisa Syrén utnämnts till Anhörigas Riksförbunds allra första ambassadör, med det viktiga uppdraget att slåss för förbundets frågor.

“Jag har sett hur svårt det är att nå ut, och hoppas kunna bidra till det”, säger hon.

4

LISA SYRÉN

Ålder 66.

Familj Maken Mika Jardbrink, 63, sonen Edvin, 37, vuxna bonusbarnen Emil, Maja, Olle och Sara.

Bor 100-årigt trähus på Björkholmen i Karlskrona.

Gör Odlar blommor, handarbetar, drejar, läser. Journalist.

Aktuell Ny ambassadör för Anhörigas Riksförbund.

Intressen “Allt som nämns i den här intervjun.”

Lyssnar på Musiken i P4 Plus, förstås!

Senast lästa bok “Den stora skrivboken; Beviset; Den tredje lögnen” av Agota Kristof. “Kanske den märkligaste bok jag har läst!” “Massor av ljudböcker! Min man säger att jag knarkar Stefan Sauk bland andra!”

Senast sedda film/serie Den nya Bond-filmen ”No time to die” på bio och “Babylon Berlin” på SVT Play.

“Kärlek het som chili” är en favoritfilmsaga.

Främsta drivkrafter Vetgirig, kreativ och orädd.

Tre framsidor Oftast glad, generös och snäll.

Tre baksidor Tidsoptimist, alltför plikttrogen, glömmer bort mig själv.

LISAS BÄSTA RÅD TILL DIG: * Sök alltid glädjen. * Rita om livskartan efter nuet istället för att sakna. * Ta hand om ditt eget liv också. * Släng bort ditt dåliga samvete. * Se till att få vila ut mellan varven. * Promenera bort din oro. * Hoppa inte i offertofflorna.

5

R

adiopratare, journalist, keramiker, äventyrlig resenär, vigselförrättare, trädgårdsentusiast och – inte minst – anhörigvårdare under många år. Lisa Syréns meritlista är lång som ett ösregn. Nu kan hon lägga till ytterligare en punkt: ambassadör för Anhörigas Riksförbund.

– Jag känner mig naturligtvis väldigt ärad och tror att ambassadörer är en bra sak att använda sig av. Jag har aldrig förstått varför det har varit så otroligt svårt att nå ut med förbundets budskap, men att bidra till det är nog en av de klokare saker jag kan ha mitt lilla kändisskap till. Det första är att se till att vi blir flera medlemmar. Tillsammans blir vi en stark röst, säger hon.

Men Lisas första tanke när hon fick frågan var: “Ambassadör? Det har jag ju alltid varit!”. Och visst är det så.

Både som anhörigvårdare och som mångårig moderator på Anhörigriksdagen. I hittills dryga 15 år har hon lett panelsamtal och guidat publiken genom dagordningen på förbundets årliga konferens. Hon har även lyft anhörigfrågorna i etern och i andra sammanhang. Skillnaden mot då är att hon nu får en officiell titel, som avslöjades på Anhörigriksdagen i november.

– Jag är själv anhörigvårdare och upplevde en nöd hos mig själv och andra över bristen på kunskap om sina rättigheter och vad som finns att slåss för.

Det är många som har det svårt, säger Lisa Syrén.

Hon hade ständig beredskap i 13 år då hon tog hand om sin dementa moster och sina föräldrar Birgit och Carl-Ola, när cancern och åldrandet slog till.

– Jag känner mig privilegierad som kunnat ta så aktiv del i omvårdnaden och vara väldigt nära mina närstående. Hela tiden har jag lyft frågorna om anhörigskap på vårdavdelningar och andra ställen, men väldigt ofta bemötts av frågetecken. Vi måste synliggöra Sveriges 1,3 miljoner anhöriga och förstå att vården rasar utan deras insatser.

Förbundet måste lyftas fram och bli mer känt, och de anhöriga måste få veta vilket stöd de har rätt till. Jag hoppas att jag kan bråka lite mer än vad vi har gjort tidigare och kunna hjälpa till att berätta om det stöd som faktiskt finns.

Som journalist vet jag ju en del om hur media fungerar och vilka trådar man behöver dra i, säger hon.

Det var den tidigare förbundsordföranden Åke Fagerberg som en gång anlitade Lisa Syrén som moderator.

– Åke fick mig att förstå att också jag var anhörigvårdare. Det visste jag inte tidigare, jag tog ju bara självklart hand om mina nära. Under resans gång har jag lärt mig oerhört mycket av både svenska och internationella föreläsare.

Jag har också rest runt och pratat med vårdpersonal och anhöriga ute i kommunerna. Det som engagerade mig var när jag såg statistiken på hur illa det var med många anhörigvårdare; hur de hoppade strömhopp in i väggen. Det måste vi sprida kunskap om, tänkte jag, berättar Lisa.

Omtyckt radioröst i 35 år Lisa Syrén är sedan drygt 35 år en omtyckt och medkännande röst i otaliga radioproduktioner, inte minst långkörarna “Karlavagnen” och “Ring så spelar vi”, som hon ledde i 16 respektive 22 år. Legendaren Hasse Tellemar kom upp i 19 år på sin tid. Idag hörs hon i det egna programmet “Önskesöndag” i den digitala P4-kanalen “P4 Plus”, Sveriges största webbradiokanal.

– “Karlavagnen ” gav min samhällsoch nyhetsintresserade sida större utlopp, men det var lite kittlande att ta över ett så pass ikoniskt radioprogram

6

som ”Ring så spelar vi”. Det var ju så gigantiskt stort; var femte svensk lyssnade på det!

Bodde hos sin far “Ring så spelar vi” sändes från Sveriges Radio i Växjö, där även Lisas pappa bodde. Det blev intensiva helger med både radiosändning och anhörigvård. De sista åren pendlade Lisa från Karlskrona dit hon flyttat och fortfarande bor.

– Efter radion på fredagen åkte jag hem till pappa och bodde där. Han blev 99 år och det säger sig självt att det var mycket att styra med; städning, matlådor, fotvård, veckohandling... När han blev sjuk bodde jag hos honom även i veckorna. Det blev inte mycket tid kvar efter det, konstaterar hon.

“Karlavagnen” startade hon tillsammans med radiolegendaren Bengt Grafström 1993. Lisa minns än idag premiärprogrammets tema “När är man för gammal?”: – Jag kommer så väl ihåg en kvinna som ringde och sa att man blir för gammal när man inte längre kan tvätta fötterna i handfatet! skrattar Lisa.

En tröst i pandemin Under pandemin efterfrågades Lisas medkännande röst på ett lite speciellt vis och hon fick möjlighet att sända ett musikprogram med inspiration från en annan svensk radioklassiker, “Skivor till kaffet”.

– Cheferna på Sveriges Radio tyckte att min röst förmedlade trygghet och det är jag ju väldigt glad över att få höra. Programmet specialsyddes för att sändas på äldreboenden, vi lade ut allsångshäften och man kunde sjunga tillsammans. Det var ett lite annorlunda grepp. När sändningstiden ändrades till kvällstid bytte programmet namn till “Musik för fullvuxna”.

Konceptet blev ett lyckokast och Lisa har mötts av mycket kärlek och uppskattning för initiativet: – Vi höjde lyssnarsiffrorna fyra gånger och det var en fin revansch för den äldre generationens musik som på nytt fick en plattform i P4. Det var väldigt fint för mig att få göra den här insatsen under en svår tid när allt annat stängde, säger hon.

Först lärare, sedan journalist Journalistkarriären inleddes redan i uppväxtstaden Mjölby. Lisa bodde granne med Wille Hammar, som var journalist på Folkbladet Östgöten.

Ibland fick hon följa med honom till jobbet och fick smaka på mediavärlden.

– Men mina föräldrar tyckte att murvelyrket verkade hårt. De visste minsann vad journalister höll på med; de bara rökte och krökade, skrattar Lisa.

Så hon gick i pappas fotspår och utbildade sig istället till lärare, med brasklappen att hon minsann inte tänkte arbeta som det hela livet och att hon till slut ändå skulle bli journalist.

Hon började att odla drömmen som 10-åring när pappa kom hem med en gammal Tandberg-bandspelare och Lisa började producera egna påhittade resedokumentärer.

– Jag gjorde resereportage från hela världen. Kompisarna fick plaska i baljor, vara ljudeffekter och prata konstiga språk. Sven Hedin, släng dig i väggen!

Ser fram mot sitt nya uppdrag Den nyutnämnda ambassadören för Anhörigas Riksförbund ser fram emot att få påbörja sitt nya uppdrag. Exakt vad det kommer att innebära ska hon bolla fram med förbundsledningen: – Jag hoppas kunna bidra till att få större genomslag för alla de argument som anhörigvårdarna behöver för att bli lyssnade på. Och det gäller ju inte bara äldre anhöriga, jag har träffat väldigt många föräldrar som är desperata och ledsna över att skolan inte kan möta barnens behov. Jag vill komma ut och påtala bristerna men också möjligheterna, till exempel på den nationella anhörigdagen. En av hennes många idéer är att besöka lokalföreningarna och delta i evenemang, och välkomnar föreningarna att höra av sig. Många anhörigvårdare vet inte ens om att det finns anhörigkonsulenter på kommunen.

Föreläser om sin anhörigresa I föreläsningen “Att sjunga med pappa på sista versen” berättar Lisa om sin egen resa som anhörigvårdare, varvat med kunskap och fakta.

– Den slutar faktiskt med att publiken får höra min nu döde far sjunga, säger hon.

På 90-talet gjorde Lisa Syrén den omtalade dokumentärserien “I psykiatrireformens fotspår”, som påverkade henne mycket även personligen. I år gjorde Kalle Vannmoun en uppföljning med serien “Alla ville väl” om hur det gått 26 år senare. Vannmoun medverkar i en längre intervju i Vi Anhöriga #2 2021. I november sändes ytterligare två program i serien.

– Att vara med många av de här människorna som fallit utanför samhället berikar en själv och tvingar oss att vara kreativa och hitta lösningar. Det är ett bestående minne. Dessvärre är jag oer-

hört desillusionerad vad gäller samhället idag i de här frågorna. Resurserna räcker inte till och samhället har blivit väldigt mycket hårdare för de drabbade människorna.

Frivilligheten problematisk Att så många av samhällets insatser bygger på frivillighet är ett problem som Lisa sett och som hon tycker att politikerna måste göras mycket mer medvetna om. Tvångsåtgärderna måste dessvärre tillbaka inom akutpsykiatrin, anser hon.

– Jag har sett svart på vitt att frivilligheten inte fungerar. Vi måste få politikerna att förstå det. Det är ett oerhört slitage på de anhöriga, de är förtvivlade. När polisen tar hand om en person som far illa och kör den till psykakuten, så är han eller hon lika fort ute igen. Dagens psykvård är ovärdig ett samhälle som vårt, betonar hon.

I Karlskrona har Lisa engagerat sig som ordförande i Björkholmens byalag. De arrangerar allt från julmarknader till allsångskvällar och tar ibland tuffa diskussioner med kommunens politiker. I det sekelgamla huset i stadsdelen Björkholmen bor Lisa tillsammans med sin man Mika Jardbrink. Ett stenkast hemifrån har hon kontor, keramikverkstad och butik där hon säljer sina populära keramiska alster. Lisa har en treårig konstutbildning i ryggen och både målar och drejar. Ur leran trollar hon fram både bruks- och prydnadsföremål. Inför julen blir det mycket tomtefigurer men i butiken finns allt från muggar till avancerade modeller av hus och båtar. En storsäljare är de lite argsinta katterna som ägnar sig åt olika saker, som att prata i mobiltelefon, ta sig ett glas eller läsa bok.

– De är min lilla pensionsförsäkring, skrattar Lisa.

Hon förmedlar många klokskaper under intervjun och vill slå ett slag för hur viktigt det är att man som anhörig också tar hand om sig själv. Hon talar om musiken som ett medicinskåp, med en förmåga att både pigga upp och påverka känslorna.

– Även anhörigvårdare ska använda musiken – att koppla av till, för att dra upp sig och orka. Anhöriga behöver också luftrum, säger hon.

Vill sprida hopp I sina radioprogram försöker hon sprida värme och kunskap. Samtalsämnena i “Karlavagnen”, som Lisa ledde i 16 år, handlade om allt från självmord och psykisk hälsa till frierier och alla livets glädjeämnen.

– Jag försöker alltid att ge lite hopp 7

till de som inte har verktyg att orka med livet i det här komplicerade samhället. Ofta handlar det om att kunna se tillvaron lite annorlunda: står jag upp till midjan i ett dyngdike så kan jag ändå se stjärnorna. Kan jag hjälpa människor att rita om kartan lite så har det varit värt det. Istället för att se det jag inte längre kan göra med min närstående, så kan man försöka se det man faktiskt kan göra, även om det är på ett annat sätt. ”Det finns ljuspunkter” Många har förlorat en närstående under de senaste pandemiåren. Då kan den annalkande julhelgen kännas svår.

Till dig har Lisa några uppmuntrande ord: – Försök att ta tillvara på det som kan göra livet lite ljusare runt omkring dig. Även om det kanske kan vara svårt att se, så finns det ljuspunkter runt varje människa. Alla vi som har ork måste också dela med oss och bjuda in till gemenskap och glädje. Sen är det inte hela världen om det blir en riktig skitjul nån gång, det händer alla. Men det hjälper att rita om sin karta och se vad du och din närstående kan göra istället för det som inte längre fungerar. Istället för att fortsätta sakna sin stora trädgård kan man hitta ny glädje i att odla potatis i en spann och ha en mindre tomatodling. ”Satsa på glädjen!

Lisas mamma Birgit blev 86 år och gick bort i cancer 2012. Pappa CarlOla gick bort 2018 99 år gammal. Hon beskriver honom som positiv, nyfiken och musikälskande.

– Pappa hade ett talesätt som jag brukar dela med mig av: Sök alltid glädjen, för eländet kommer av sig självt! Man behöver faktiskt inte veta allt som har hänt i världen och ta del av alla eländesnyheter. Det blir alldeles för tungt att bära. Är du anhörig måste du spara dina krafter och aldrig jobba dig helt slut. Den dagen olyckan händer, eller döden kommer, är alltid olämplig, och då måste vi ha resurser för att orka med. Därför är det viktigt att satsa på glädjen. Vi människor är experter på att dra ner varandra, men det finns så mycket att ta del av som inte handlar om sjukdomar. Pappa var väldigt duktig på att hitta glädjen i det lilla. Jag lärde mig av det och blir till exempel glad av att en katt går förbi utanför mitt fönster just nu, avslutar Lisa.

TEXT: MICHAEL NYSTÅS FOTO: OLA ÅKEBORN

FÖRENINGSNYTT

Halmstadsföreningen fyllde 15 år med innehållsrik eftermiddag på teatern

Glada jubilarer och anhörigkonsulenter. F r v lokalföreningens sekreterare Lena Nordström, Anette Håkansson och Magnus Palmqvist, anhörigkonsulenter i Halmstads kommun, lokalföreningens ordförande Gun-Britt Lydén, samt styrelseledamöterna Lena Johansson och Birgit Andreasson.

U

tlämnande berättelser, humor och intressanta fakta. Anhörigföreningen i Halmstad bjöd på en fullmatad eftermiddag på Halmstads Teater i samband med Nationella anhörigdagen. Samtidigt passade man på att fira sitt 15-årsjubileum, och uppvaktades av riksförbundet med blommor, diplom och en penninggåva till verksamheten. “Det är väldigt roligt att kunna hälsa en publik varmt välkommen”, sa föreningens driftiga ordförande Gun-Britt Lydén.

Det var ett av de första evenemangen inför fysisk publik sedan restriktionerna lättade i september. Temat för dagen var ”Hälsa är mer än frånvaro av sjukdom”. Gun-Britt Lydén hade bjudit in en rad intressanta talare till Figarosalen på Halmstads Teater.

Ett 40-tal deltagare tog del av varje föreläsare, bland dem Malin Karlson Gerdles berättelse om sitt liv med den sällsynta diagnosen CRPS, komplext regionalt smärtsyndrom, och Josefin Wikevands personliga musikföreställning ”Det finns en chans”. Den sistnämnda framfördes inför live-publik

för första gången. Läs mer om den i Vi Anhöriga nr 2 2021.

Berörde publiken 29-åriga Malin Karlson Gerdles blotta närvaro berörde publiken. Hon inledde med att läsa ett stycke ur sin kommande bok. Om färre än fem av 10 000 har en viss sjukdom räknas den som en sällsynt diagnos. Så räknat finns det hela 6 700 sällsynta sjukdomar.

– 300 miljoner människor i världen har en sällsynt diagnos. Två procent av dem finns i Sverige. Jag är en av dem, sa hon.

Malin drabbades av CRPS i sitt vänstra ben och berättade om livet med sjukdomen.

– Den som har CRPS har ont hela tiden. Man får inte en sekunds vila; smärtan pumpar hela tiden, dygnet runt, året runt, berättade hon.

När hon väl fick diagnosen kändes det som en lättnad: – Då visste jag att min smärta hade ett namn.

Malin Karlson Gerdle vittnade om det för många så lätt igenkännbara uttrycket “för att vara sjuk måste man vara frisk”: 8

– Du måste ha koll på allt – på medicinerna, på läkarbesöken, sjukgymnastiken...

Våren 2019 slutade ett blodkärl att fungera, foten var blå, smärtan outhärdlig. I juli samma år amputerade Malin sitt vänstra ben. Ett beslut hon själv fattade.

– Det var min utväg för att kunna fortsätta framåt. Smärtan blev mindre, försvann dock inte helt, berättade Malin.

Tankeväckande Specialistpsykologen Antje Stenberg höll ett tankeväckande föredrag om hälsans koppling till vårt sociala sammanhang. Hon betonade vikten av balans i livet och menade att anhörigperspektivet är centralt.

– För att orka ge omsorg måste det finnas en balans mellan krav och resurs. Annars påverkas livskvaliteten negativt, sa hon.

Fysisk aktivitet, vila och att träffa en vän en gång i veckan, var några av hennes tips.

– 75 procent av all omsorg ges av anhöriga. Det är en ganska sjuk siffra, måste jag säga, sa Antje Stenberg.

Hon kom också in på vilka konsekvenser covidpandemin haft för anhöriga, och detta är ju även något som Martina Takter utreder i samarbete med Anhörigas Riksförbund. Resultaten från hennes kartläggning presenteras i början av 2022. Du kan redan nu se en intervju med Martina från Anhörigriksdagen.

– Budskapet är tydligt: omsorgen skulle brista ofantligt utan era insatser, konstaterade Antje Stenberg.

Hennes fakta lutade sig mot en studie som gjorts av Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), som visar att 15 procent fler börjat ge omsorg under pandemin än innan, i snitt med 3-5 timmar i veckan på gruppnivå. En ofantlig ökning, som kan vara ännu större på individnivå, menade Stenberg. Många vittnar också om ökad isolering, försämrad social situation och sämre ekonomi.

Hon lyfte även barnen i sitt föredrag: – Vi får inte glömma barnen och de unga. De har också drabbats som anhöriga under pandemin, men inte fått sina röster hörda, sa Antje Stenberg.

Barn som anhöriga uppmärksammas särskilt i ett projekt som pågått under året där författaren Marie Rydell på förbundets uppdrag haft i uppgift att framställa ett metodmaterial för skolan. Marie Rydell medverkade även hon på Anhörigriksdagen och kan ses i efterhand.

– Det är jobbigt att leva, men också roligt, det ska vi komma ihåg, avslutade Antje Stenberg.

Lokala kulturprofiler Sist ut på scen var inspiratörerna och lokala kulturprofilerna Peter Bengtsson och Maggan Ek, även kända som Herr och Fru Kultur och närradioprogrammet “Radiokakan”. Själva kallar de sig kulturskapare och att döma av alla projekt de radade upp så tyder allt på att de nästan aldrig sover.

– Ja, vi är nog lite tokiga! skrattar de.

Peter Bengtsson och Maggan Ek driver kulturhuset Dramalogen på uppdrag av kommunen, de gör radioprogram, tidningar, poddar, ordnar konserter och konstutställningar och mycket annat. Det behjärtansvärda syftet med radioprogrammet “Radiokakan” är att motverka ofrivillig ensamhet hos äldre.

– Vi gör gammelmedia för dom jättegamla! Ju äldre man är desto bättre även om vi har många yngre tjuvlyssnare också, säger Maggan och Peter med glimt i ögonen.

Eller som det står på programmets hemsida: “Ambitionen är att tala om gamla tider, om Halmstad förr om åren och om hur saker och ting var innan.” Det ska finnas ett tydligt äldreperspektiv och programledarna tar gärna emot tips på samtalsämnen.

Inspiratörerna och lokala kulturprofilerna Peter Bengtsson och Maggan Ek var sist ut på scen på Halmstads Teater.

Politiker hyllade föreningen Med på plats på Halmstads Teater var även kommunpolitikern Ann-Charlott Mankell, som i många år varit engagerad i anhörigfrågorna. Vi Anhöriga fick en pratstund med henne, och hon strödde lovord över anhörigföreningen: – Det är en fantastisk förening! Utan de anhöriga stannar kommunen, de gör ett enormt obetalt arbete som måste uppvärderas, sa hon.

Det var elfte året i rad som Anhörigföreningen i Halmstad bjöd på en kostnadsfri eftermiddag med föreläsningar och underhållning. Sedan många år har man ett gott och nära samarbete med anhörigstödet i Halmstads kommun samt Studieförbundet Vuxenskolan.

Nygjord film om föreningen Anhörigföreningen uppmärksammades nyligen även i en film gjord av Jonas Gerdle på Föreningshuset Husknuten, där Gun-Britt Lydén berättar om föreningens verksamhet. Filmen, med temat “Utan anhöriga stannar Sverige”, kan ses på Husknutens Youtube-kanal Webbvision: https:// youtu.be/iFezNg066r4 TEXT OCH FOTO: MICHAEL NYSTÅS

Specialistpsykologen Antje Stenberg betonade vikten av balans i livet för anhöriga och envar.

9

Projekt om anhöriga till vuxna med psykisk ohälsa summerat

Projektledaren Rakel Lornér flankerad av kollegorna Gustav Jagner, t v, och Agneta Gustafsson, t h. Foto: Bräcke Diakoni

H

ur kan kommunikationen mellan personer med psykisk ohälsa, medarbetare inom vård och omsorg och anhöriga förbättras utan att bryta mot sekretessen eller rätten till självbestämmande? Den frågan ställde sig Bräcke projekt Trialog och efter tre år har de svaret.

– I våra samtal med anhöriga lärde vi oss att det är två saker som är viktiga: dels att man som anhörig skaffar sig mer kunskap om hur våra vård- och omsorgsstrukturer fungerar, dels att man söker upp ett sammanhang där det finns någon som förstår, säger Rakel Lornér som har varit projektledare för Bräcke projekt Trialog som precis har haft sin avslutningskonferens.

Vad är ett samtycke eller ett vårdintyg, hur hänger socialtjänstens processer ihop med allmänpsykiatrin? För en oinvigd kan det vara mycket att ta reda på och sätta sig in i. Men det är viktigt att göra det, för att skaffa sig överblick och ha bättre förståelse för vad man kan påverka, och inte.

Men det är också viktigt att hitta de personer som förstår vad man går igenom, ett sammanhang där man kan få prata om hur det känns. Många anhöriga som projektet varit i kontakt med har uttryckt ett behov av att kunna prata om det som är svårt utan att den som lyssnar tror att man vill ge upp eller anklagar den som blivit sjuk.

Att bli bemött med förståelse är viktigt för att man ska orka.

Man kan också behöva prata om sin sorg. Sorgen över att relationen förändrats drastiskt. Sorgen över att ens barn kanske aldrig kommer att klara sig på egen hand.

– Samtalen om sorg är tunga att ta i, men gör gott, säger Rakel som är glad över att projektet också öppnat för de frågorna.

Anhörigföreningen i Göteborg har använt sig av projektets samtalsserie: – Efter första träffen fick jag mejl från deltagare som sa: Åh, det här var jättebra! Det är precis det här vi behöver prata om. Det visar verkligen vilket

10

stort behov det finns, säger föreningens ordförande Lena Hultén under slutkonferensen.

Bräcke diakoni driver projekt för att öka kunskap eller utveckla verksamheter där det finns glapp i välfärden. I Bräcke projekt Trialog samarbetar man med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), Anhörig Göteborg, NSPH Västra Götaland och Studieförbundet Vuxenskolan. Projektet finansieras av Allmänna arvsfonden.

Projektet har tagit fram boken “Du är inte ensam” tillsammans med en studiecirkel och en samtalsserie. Det har varit stor efterfrågan på samtalsmaterialen från anhörigkonsulenter i hela landet. Dessutom har projektet tagit fram en gratis webbutbildning för personal för att stärka deras förmåga att inkludera nätverket mer. Utbildningen ligger på Nka:s hemsida, www. anhoriga.se.

TEXT: MALIN ELGBORN Kommunikatör, Bräcke diakoni

Årsmöte 22-23 april 2022

Förbundsstyrelsen har beslutat att Anhörigas Riksförbunds årsmöte ska hållas den 22-23 april 2022 i Norrköping.

Till årsmötet har varje lokalförening rätt att utse ombud. Antal ombud per lokalförening regleras i stadgarna.

Direktanslutna medlemmar och stödjande organisationer, föreningar samt företag ges möjlighet att närvara vid årsmötet.

Motioner

Enskild medlem och lokalförening har rätt att lämna in förslag till årsmötet angående förbundets arbete.

Motion ska vara skriftlig och sändas till förbundet. Motioner ska ha inkommit senast första vardagen efter 1 januari det år årsmötet hålls. För 2022 är sista datum måndagen den 3 januari.

Kontakt

Motioner skickas till Anhörigas Riksförbund Härdgatan 23 43232 Varberg eller via e-post till anett.karlsson@anhorigasriksforbund. se Övriga frågor, kontakta Anett Karlsson Tel. 010-155 70 61

Titta ikapp på Anhörigriksdagen!

Årets upplaga av Anhörigriksdagen hade ”Anhörig i tiden” som tema, och ägde rum helt och hållet online under två fullmatade dagar. Bland de omkring 30 programpunkterna fanns läkaren Anders Rosengren, författaren Sofia Rutbäck Eriksson, suicidforskaren och läkaren Ullakarin Nyberg, känd från radions P1, Lina Persson, projektledare för #Vägraskuld, Funkispapporna och många fler.

Lisa Syrén. Foto: Ola Åkeborn

Förbundets stora projekt om barn som anhöriga och om anhörigas upplevelser av coronapandemin har varsitt

inslag där projektledarna Marie Rydell och Martina Takter berättar mer.

Förbundsordförande Ann-Marie Högberg medverkar i presentationerna av förbundets första officiella ambassadör Lisa Syrén, och Årets Anhörigkommun Skövde.

Det digitala formatet har gynnat oss även i år. Jämfört med 2020 hade vi 60% fler betalande deltagare.

Hittills har föreläsningarna streamats över 1 000 gånger.

Ett klart plus med det digitala formatet är att vi kan nå fler av de medlemmar som oftast inte kan närvara vid de fysiska föreläsningsdagarna för att de i sin anhörigroll behöver vara nära sin närstående.

Hela programmet kan fortsatt ses av alla som köpt biljett. Och biljetten är gratis för för medlemmar i Anhörigas Riksförbund. Det bästa är att det går bra att anmäla sig i efterhand till Åsa Jansson på asa@bjornebo.se och få tillgång till allt högintressant material!

Ett tips: Är du inte redan medlem så passa på att bli det! För årsavgiften 120 kronor får du inte bara fri entré till Anhörigriksdagern (ordinarie pris 495 kronor), utan även fyra nummer av vår omtyckta medlemstidning Vi Anhöriga.

Fortsatt välkommen till Anhörigriksdagen 2021!

Läs mer och se det fullständiga programmet på anhorigriksdagen.se.

Ullakarin Nyberg. Foto: Mattias Ahlm/SR

n finns tid att se det du missat eller inte hunnit se från Anhörigriksdagen 2021! Allt material ligger nämligen kvar ända fram till årsskiftet.

Sofia Rutbäck Eriksson. Foto: Patrik Öhman

Ä

11

Skövde utnämnd till Årets Anhörigkommun 2021

Glada och överraskade pristagare, fr v anhörigstödspersonal Pia Wilhelmson, Maritha Larsson, Daniel Falkenskog, Vicky Hultström och enhetschef Elisabeth Isaksson. Foto: Lina Strandberg

S

kövde kommun tilldelas den nya utmärkelsen Årets Anhörigkommun, i tuff konkurrens med 15 andra nominerade kommuner från norr till söder. Priset, som instiftats av Anhörigas Riksförbund, går till den kommun som gör mest för anhöriga. Vinnaren avslöjades på den digitala konferensen Anhörigriksdagen i november. “Det känns som ett stort kvitto på att det vi försöker ge de anhöriga är rätt”, säger Elisabeth Isaksson, chef på anhörigstödsenheten i Skövde.

Syftet med det nya priset Årets Anhörigkommun är att uppmärksamma en kommun som gjort väsentliga insatser för anhöriga. Detta ska i sin tur leda till att kommunerna sporras att förbättra sina insatser och ge förutsättningar att sprida goda exempel.

Ska tydligt gynna anhöriga För att kunna utses till Årets Anhörigkommun ska kommunen ha en verksamhet, eller gjort en speciell insats, som på ett tydligt sätt gynnar anhöriga.

Det ska även finnas en tydlig funktion eller tjänst för stöd till anhöriga, till

MOTIVERING

S

kövde kommun har ett stöd som gör väsentliga insatser för de anhöriga.

Verksamheten gynnar på ett tydligt sätt både unga och vuxna anhöriga i kommunen, oavsett sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder hos den närstående.

Det finns ett klart anhörigperspektiv, tydliga mål för verksamheten och tillgänglig information för kommunens invånare på webbplats och i broschyrer. De verksamheter som erbjuds – exempelvis enskilda samtal, olika grupper för anhöriga, både barn och vuxna, och föreläsningar – ger anhöriga möjlighet till individuellt och flexibelt stöd.

12

exempel en anhörigkonsulent eller motsvarande. Resurserna till anhörigstödet får inte heller ha minskats under de senaste två åren. Stödet ska omfatta anhöriga till såväl äldre som yngre närstående.

– Det känns väldigt roligt att få uppmärksamma en kommun som gör så många bra saker med ett pris. Skövde har en imponerande verksamhet som vi hoppas att fler kan inspireras av, säger Ann-Marie Högberg, förbundsordförande i Anhörigas Riksförbund.

Stolta och glada Vi Anhöriga når anhörigstödsenhetens chef Elisabeth Isaksson dagarna efter att utnämningen blev offentlig. Hon berättar att priset uppmärksammats både inom och utom kommunhuset, bland annat med tidningsartiklar och radiosändningar.

– Vi är verkligen stolta och fantastiskt glada över utmärkelsen. Det kändes som ett stort kvitto på att det vi försöker ge de anhöriga är rätt. Många av våra anhöriga har också uttryckt att det varit roligt att just vi fick priset och att de förstår precis varför vi fick priset, Forts på nästa sida

säger Elisabeth Isaksson.

Hon berättar att anhörigstödet i Skövde alltid har försökt att lyssna och fånga anhörigas behov och önskemål och utvecklat verksamheten utifrån det, bland annat genom återkommande utvärderingar av verksamhetens olika insatser.

– Vi har ett anhörigråd som är aktiva och samverkar med olika föreningar.

Naturligtvis samverkar vi med olika personalgrupper inom vår egen sektor, socialtjänsten och skolan. Men den största tillgången är mina fantastiskt duktiga och lyhörda medarbetare! säger Elisabeth Isaksson.

Uppskattad verksamhet Även kommunens makthavare gläds över utmärkelsen: – Anhörigverksamheten är en mycket uppskattad verksamhet som genom åren utvecklats och nämnden är verkligt stolt över deras arbete, säger Theres Sahlström (M), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Skövde, i ett pressmeddelande.

Medlemmarnas pris Årets Anhörigkommun är ett pris som instiftats på initiativ av förbundets medlemmar. Bland de inkomna nomineringarna utsågs den slutgiltiga vinnaren av en jury på fem personer, bestående av Ann-Margret Blomqvist och Anders Norrman, ledamöter i förbundsstyrelsen, Eva Sandström, Luleå och Lena Hultén, Göteborg, representanter för lokalföreningarna, med förbundets organisationsombudsman Anett Karlsson som sammankallande.

Spännande juryarbete – Det har varit en fantastiskt spännande resa att läsa alla fina motiveringar, och vi fick gå tillbaka flera gånger innan vi lyckades vaska fram en vinnare. Motiveringen för Skövde var väldigt tydlig och förklarade precis hur man jobbar där, säger juryledamoten Anders Norrman.

TEXT: MICHAEL NYSTÅS FOTO: LINA STRANDBERG

Få skatteavdrag när du ger en gåva till Anhörigas Riksförbund

N

u kan du få upp till 1 500 kronor i skatteavdrag när du ger en gåva till Anhörigas Riksförbund och bidrar till vårt arbete. Skatteverket har godkänt förbundet som gåvomottagare från och med den 14 maj 2021. Det innebär att den som skänker minst 2 000 kronor under ett år eller minst 200 kronor vid varje tillfälle har rätt till en skattereduktion på 25 procent på hela beloppet. Som mest kan du få 1 500 kronor i avdrag på ett år.

Det motsvarar gåvor på totalt 6 000 kronor. Tänk på att du måste ange ditt personnummer till oss när du gör din insättning, annars kan vi inte skicka

in någon kontrolluppgift till Skatteverket och då kan du inte heller få ditt berättigade avdrag. Skattereduktionen kommer att finnas förtryckt på nästa års inkomstdeklaration. Du behöver alltså inte själv göra något mer än att ange ditt personnummer.

Du kan ge en gåva till Anhörigas Riksförbund på något av följande sätt: Bankgiro 900-6453 Swish 123 900 64 53

Behöver du någon att prata med om din situation?

Ring Anhöriglinjen på tel. 0200-239 500 eller skicka ett mejl till anhoriglinjen@anhorigasriksforbund.se Bg 900-6453 13

Linn Spross: Vård, skola och omsorg (Wahlström & Widstrand, 2021)

L

inn Spross är född 1989 och bor i Uppsala. Hon är doktor, undersköterska och sjuksköterskestudent.

Hösten 2021 utkom ”Vård, skola och omsorg” som är hennes andra roman.

Jag kände inte till Linn Spross och hade väntat mig en faktaspäckad bok om just – Vård, skola och omsorg – men jag fick något helt annat.

Boken handlar om Julia som är på rymmen från universitetsvärlden och dess plågoandar. Hon ”slänger ut” sin doktorstitel genom fönstret och finner istället en trygg hamn, dels i studierna till sjuksköterska, dels inom hemtjänsten, även om där lurar faror i form av smittsamma virus och arbetsuppgifter med stort ansvar. Hon försöker mota döden och få brukarna att klara av att leva lite till. Hemma finns hennes barn som fick födas, trots allt.

Boken är skriven i krönikestil, lätt att följa, den är mänsklig, ömsint, humoristisk och fylld med fyndiga iakttagelser.

Tack för din gåva!

Stötta de som stöttar!

JULLÄSNING

Jag sträckläste boken och njöt.

LENA HULTÉN

ANHÖRIGAS RIKSFÖRBUND 25 ÅR INTERVJU

Förbundsprofilen Alf Andersson: ”Mitt liv har kantats av uppdrag som handlat om att finnas till för andra människor”

14

V

arje anhörigskap har en början. För Alf Andersson var det när hans dåvarande hustru Margareta hastigt avled i cancer för 21 år sedan. Han såg bristerna i många anhörigas situation och blev en tongivande profil i Anhörigas Riksförbund, bland annat som ordförande under flera år. ”Mitt liv har kantats av uppdrag som handlat om att finnas till för andra människor”, säger han.

Som så många andra i förbundet är Alf en lågmäld, vänlig och omtänksam person med ett stort hjärta. Tillsammans med sin fru Berith hälsar han Vi Anhörigas utsände välkommen till den rymliga trerumsvillan i Kungsängen en vacker senhöstdag. Här har paret bott i 13 år och trivs bra. Alf och Berith har tillsammans sex barn och ett antal barnbarn och barnbarnsbarn.

Hälsingepojke Alf är född 1934 i Mohed mellan Bollnäs och Söderhamn och har uppnått den aktningsvärda åldern av 87 år. Han beskriver sin uppväxt som positiv och trygg. 18 år gammal ville han pröva sina vingar och flyttade till Stockholm för att studera på Kaggeholms folkhögskola.

– Jag kom att stanna i Stockholm efter det och arbetade på Långbro sjukhus ett par år. Det ledde till att jag kom till socialtjänstens arbetslöshetsnämnd i mitten av 50-talet samtidigt som jag läste till vad som idag motsvarar socionom, berättar Alf. Socialarbetare i Stockholm I sina yngre dagar hann Alf även med en kortare sejour i Hudiksvall där han arbetade i sin svärfars mäklarfirma.

Men han återvände till Stockholm efter något år och fick jobb på ett ungdomshem. Efter några år där blev det socialnämnden igen och därefter uppdrag i Danderyd som socialassistent.

– 1965 kom jag hit till Upplands-Bro och blev ensam ansvarig för socialtjänsten tillsammans med en kanslist. Kommunen utvecklades väldigt snabbt, socialförvaltningen växte och min tjänst omvandlades till socialchef.

Det var intressant att få vara med i en kommun som expanderade.

15

Forts på nästa sida

Efter 20 år som socialchef kände Alf att han ville pröva något annat. 1985 började han som kanslichef på Astmaoch Allergiförbundet: – Jag ville komma in i föreningslivet och träffa människor utifrån andra aspekter, säger han.

Visste inte vart han skulle vända sig I april år 2000 avled Alfs dåvarande hustru Margareta efter att ha drabbats av en hjärntumör.

– Det var en hastig process. Tumören upptäcktes i början av år 2000. I april gick hon bort. Det var en mycket speciell situation. Efter alla mina år som socialchef trodde jag att jag visste precis vart jag skulle vända mig. Men det visade sig att det var en helt annan situation att vara anhörig. Ett problem för anhöriga är ju att känna till alla kontakter som behöver tas när nåt sånt här inträffar. Man måste bevaka allting själv. Även om man tror att man vet allt så vet man inte mycket om vilka

vägar man ska gå. Då är det viktigt att det finns de runtom som kan. Här har vi som anhörigorganisation en väldigt stor uppgift, menar Alf. Han fortsätter: – I samband med att jag senare träffade min nuvarande fru Berith fick jag på köpet en bonusson, Sebastian, med grava funktionsvariationer och ett stort omsorgsbehov. Detta gav mig ett nytt och därmed ett bredare anhörigperspektiv som varit värdefullt i mitt uppdrag.

Engagerade sig i förbundet När Upplands-Bro Anhörigförening bildades 2003 gick både Alf och Berith in som medlemmar i föreningen. Året därefter blev Alf invald i styrelsen och efter ytterligare ett antal år dess ordförande, ett uppdrag han fortfarande har.

Alf lät höra om sig och det dröjde inte länge innan riksförbundets dåvarande ordförande Åke Fagerberg frågade om han inte kunde tänka sig att även engagera sig nationellt.

– Jag är lite nyfiken av mig och tyckte att det verkade spännande, säger Alf. Han började klättra i riksförbundet och blev styrelseledamot 2004, vice ordförande 2011 och 2012 tog han över ordförandeklubban efter Åke Fagerberg. Alf lämnade posten 2014 och var istället ordförande för valberedningen fram till så sent som 2021.

En mandatperiod satt han även i stadgekommittén.

Manifestationen på Sergels Torg 2015.

Anhörigdagen en milstolpe En av de milstolpar som Alf lyfter fram i förbundets historia är grundandet av den nationella anhörigdagen 2005. Initiativet kom från dåvarande kanslichefen och hedersmedlemmen Mailis Lundgren (läs intervju med henne i Vi Anhöriga #2 2021) och en grupp anhörigkonsulenter.

– Nationella anhörigdagen blev en samlande kraft i organisationen för att uppmärksamma anhörigas situation.

16

Det var ett väldigt viktigt initiativ med bakgrund i Mailis Lundgrens diskussion med olika intressenter.

Nu har ju dagen utvecklats till en hel anhörigvecka med breda aktiviteter, säger Alf. Anhörigveckan har inneburit många aktiviteter från lokalföreningar och kommuner. Alf berättar att man i Upplands-Bro i år hade besök av projektet #vägraskuld, med projektledaren Lina Persson i spetsen, som framförde sin gripande föreställning ”Inte ens doften av fuktig asfalt skulle kunna få mig att känna något nu”.

Anhörigdagen har utvecklats till en hel vecka, och även till en europeisk anhörigvecka.

– Genom det fick kommuner i hela Europa möjlighet att anordna egna aktiviteter, säger Alf. Manifestationen Anhörigåret 2015, ett arrangemang som han samordnade, är en annan

viktig milstolpe. Den samlande parollen under året var ”Utan anhöriga stannar Sverige”.

– Vi ville markera de anhörigas situation och arbete på olika sätt. Lokalföreningarna var väldigt aktiva med att synas, inte minst här i Mälardalen, berättar Alf. På nationella anhörigdagen den 6 oktober 2015 anordnades en stor manifestation med tal och uppträdanden på Sergels Torg i Stockholm.

Skådespelaren Solveig Ternström

var moderator, bland andra förbundsordförande Ann-Marie Högberg och dåvarande riksdagsledamoten Catharina Bråkenhielm talade och musikerna Marianne Flynner och Måns Eriksson underhöll. Dagen avslutades i Kulturhuset.

– Det var en viktig dag med ett viktigt budskap som jag hoppas gick fram.

Det var bra att kunna visa upp sig på en offentlig plats där det strömmar förbi väldigt mycket folk, säger Alf. Under Anhörigåret uppmanades anhöriga att skicka vykort till ansvariga politiker. Ett initiativ som hörsammades av många och gav lite extra synlighet.

– Alla aktiviteter är viktiga och jag skulle gärna se att Anhörigåret upprepades någon gång i framtiden. Både de som kom dit och de som bara passerade fick sig säkert en tankeställare, säger Alf. En lite udda insats var att förbundet sponsrade medlemmar med anmälningsavgiften om de ville delta i ett motionslopp eller liknande. Som motprestation skulle man genomföra aktiviteten i en speciell t-shirt som tagits fram, med texten ”Utan anhöriga stannar Sverige”.

Viktig lagändring En annan stor milstolpe genom åren är ändringen i Socialtjänstlagen 2009 som gjorde det tydligt att kommunerna inte bara ”bör” utan ”ska” erbjuda stöd till anhöriga. Detta var något som Anhörigas Riksförbund länge slagits för.

– Det var en viktig förändring, men sen gäller det att kommunerna lever upp till det också. Vi måste fortsatt

Åke Fagerberg.

bevaka efterlevnaden, betonar Alf. Han välkomnar den nu pågående utredningen om en ny socialtjänstlag och tycker att det är positivt att förbundet genom åren i allt högre utsträckning efterfrågats som expertis och remissinstans.

– Det är jättebra att man talar med representanter som har egen erfarenhet och kunskaper som kan vara värdefull för olika utredningar. Det är viktigt att förbundet håller sig framme även i framtiden och gör sig hört. Åke Fagerberg en stöttepelare Åke Fagerberg är en av de krafter som av många lyfts fram som en stöttepelare och ett föredöme i förbundets historia. Han avled 2018 och var i många år anhörigkonsulent i Varberg, och tog även initiativet till Anhörigriksdagen som från början var ett kommunalt arrangemang innan det införlivades i

Mailis Lundgren. Foto: Ella Johansson förbundet. I Fagerbergs regi lockade Anhörigriksdagen uppemot tusen deltagare när den var som störst. Han var även förbundsordförande fram till 2012 och tillsammans med Nka:s nuvarande verksamhetschef Lennart Magnusson drivande i förhandlingarna som ledde till att regeringen satsade på att starta kompetenscentrumet.

– Åkes gärning får aldrig glömmas bort. Han har gjort ett enormt avtryck och hade ett stort hjärta för de anhöriga.

Hyllar första kanslichefen Jag frågar Alf om det finns andra profiler i förbundet som han skulle 17

vilja lyfta fram i samband med 25-årsjubileet. Han svarar utan att tveka Mailis Lundgren, förbundets första kanslichef.

– Hon har varit en stjärna som arbetat med både hjärta, hjärna och kunskap och som lämnat spår efter sig genom sitt sätt att möta anhöriga och att kommunicera. Det finns fortfarande många anhöriga ute i landet som kommer ihåg Mailis omsorg och insatser, säger Alf och fortsätter: – När jag tänker tillbaka så faller ju mina tankar och minnen också självklart på alla möten med många fantastiska och hängivna anhöriga som, trots sina ibland svåra anhörigsituationer, aktivt och osjälviskt arbetar ute i lokalföreningarna för att bidra till att stödet till anhöriga förbättras.

Nedtonad men prisad Alf vill gärna tona ner sin egen roll, men har själv fått konkreta kvitton på att hans insatser gjort skillnad. Han är bland annat hedersmedlem i både Anhörigas Riksförbund och Astma- och Allergiförbundet. 2019 hedrades han med kommunens pris Årets Upplands-Broare som föräras människor som är goda förebilder utöver det vanliga. Det är en utmärkelse han är stolt över.

– Det är roligt att kommunerna lokalt uppmärksammar att det finns ideella krafter. Men jag ser det inte bara som ett pris till mig personligen – jag delar det med alla anhöriga.

Tacksam för erfarenheterna Alf är tacksam för allt han har fått uppleva, både som tjänsteman och som förtroendevald i förbundet, och att han fortfarande kan engagera sig i anhörigfrågorna: – Mitt liv har kantats av uppdrag som handlat om att finnas till för andra människor. Det har gett tillfälle att arbeta med de frågor som har legat nära.

Det har varit fantastiskt att få möta alla anhöriga med olika situationer och olika bördor, och se den glädje som kan finnas. Har man en gång börjat så är det svårt att sluta!

TEXT OCH FOTO: MICHAEL NYSTÅS

ANHÖRIGAS RIKSFÖRBUND 25 ÅR GÄSTKOLUMN Cristina Husmark Pehrsson: ”Anhörigfrågorna har verkligen klättrat på agendan tack vare förbundet”

”

Mailis, kan du tänka dig att bli anställd av förbundet?”

Jag ställer frågan till Mailis när vi sitter i bilen utanför Lunds station. Styrelsen skulle träffas hemma hos mig i Kågeröd.

Kassan var skral men styrelsens engagemang var enastående och vi ville alla tro på en framtid för förbundet där anhörigfrågorna skulle uppmärksammas och värderas högre.

Ute i landet fanns eldsjälar som höll lågan levande, men det fanns också kritik mot vår organisation och på sina ställen en vilja att lämna. Den enda möjlighet jag såg – och fick stöd för i styrelsen – var att anställa Mailis för att därifrån kunna bygga den verksamhet som vi såg var vår möjlighet för att kunna utveckla organisationen.

Tack, Mailis, för att du sa ja och för det arbete som du utfört under många år, och tack till styrelsen för att ni vågade gå på mitt förslag!

Förutom denna fantastiska styrelse hade vi tack och lov många som bidrog och gav oss styrka. Åke Fagerberg och Lennarth Johansson med sina erfarenheter, kontaktnät och styrka var några av alla dem som gav oss kraft och kunskap.

Jag avgick som ordförande efter några få år, lite snabbare än tänkt, år 2006, då jag blev socialförsäkringsminister, men självklart är jag fortsatt medlem och jublar varje gång tidningen kommer.

Så proffsig och så mycket klokt och trevligt det finns att läsa! Gratulerar!

Tänker på våra lite haltande år då vi skrev medlemsblad på datorn, kopierade på riksdagens kopiator och häftade ihop för hand. Vilken utveckling!

Efter att ha lämnat den dagsaktuella politiken har jag haft några utredningsuppdrag från regeringen som ”Arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättning” och ”Det seniora arbetslivet”. Samtidigt har vår familj fått uppleva den stora och svåra sorgen att mista vår yngste son.

Linus fick en obotlig hjärntumör 31 år gammal. Vi fick ha Linus hos oss i ytterligare ett år innan han somnade in. Under tiden fick vi uppleva alla de kontakter med allt och alla som behövs, ständiga telefonköer, väntetider, en Försäkringskassa som frågade hur många gånger Linus, som då var förlamad, behövde hjälp till toaletten. Vi bad om ytterligare hjälp på slutet men det beslutet skulle ta åtta veckor. Linus dog kommande vecka.

Ja, min stora beundran till alla anhörigvårdare som utför så arbetsamma, ofta ensamma och otrygga insatser men med stor kärlek!

En journalist frågade den äldre damen som kom gående med sin rullstolsburne man, hur hon orkade.

Damen svarade utan att tveka: ”Vi gifte oss i nöd och lust – och lusten har vi haft”. Man kan le åt denna saklighet, men det var så livet var just då för henne.

Anhöriga står för minst 50 procent av vården av sjuk anhörig i hemmet 18

och tillsammans med det offentligas insatser ytterligare 25 procent. Det betyder att det offentligas insatser begränsas till enbart 25 procent!

Jag kommer också ihåg en rapport som visade på att män vårdade lika många vårdår som kvinnor. Detta var något vi inte hade kunskap om tidigare. Alla talar om kvinnors insats men då visade det sig att män visserligen är färre till antalet men vårdade lika många år. Kvinnor har ofta mer erfarenhet från vården medan män – i alla fall tidigare – överlåtit dessa kontakter till kvinnan i familjen.

Hoppas och tror att männens insatser uppmärksammas mer nu och att de inte är anhörigvårdare i det tysta.

Anhörigfrågorna har verkligen klättrat på agendan tack vare Anhörigas Riksförbund och jag önskar er allt gott och all framgång i detta viktiga arbete.

CRISTINA HUSMARK PEHRSSON Tidigare förbundsordförande Hedersmedlem Fd socialförsäkringsminister FOTO: SVERIGES RIKSDAG

ANHÖRIGAS RIKSFÖRBUND 25 ÅR INTERVJU

Ingrid Lundbäck och de 40 kommunerna

I

ngrid Lundbäck är en av förbundets verkliga pionjärer. I samband med att Anhörigrådet bildades övertalades hon av Bertil Björkström att besöka hela 40 kommuner på 40 dagar för att uppmana till att starta lokalföreningar. "Bertil var väldigt bestämd på att vi skulle bilda en riksorganisation", minns Ingrid.

Vi Anhöriga fick en pratstund med Ingrid Lundbäck på telefon och bad henne berätta om sin bakgrund i Anhörigas Riksförbund. Hon är idag 86 år och har lång erfarenhet att luta sig mot och dela med sig av. Ingrid startade även Nacka Anhörigförening och var dess ordförande i nästan 14 år.

– Jag tog kontakt med alla politiska partier med mitt förslag om att bilda föreningen. När det klubbades i kommunstyrelsen slog sig alla partierna för bröstet och sa att det varit deras idé.

Jag satt hemma i kökssoffan och log och tänkte att jag bjuder dom på det, skrattar Ingrid.

Erbjöd massage Nacka Anhörigförening togs väldigt väl emot och hade bland annat populära samtalsgrupper med många deltagare. Man erbjöd även massage till anhörigvårdarna, något som var mycket omtyckt. Ingrid var ordförande från starten 2002 fram till 2016. Idag är det Gun Tornevik som är ordförande i föreningen. Övertalades av Björkström När Bertil Björkström kontaktade Ingrid var hon först lite motvillig, men han lyckades övertala henne att ställa upp: – Vid den tiden vårdade jag min man Arvid som fått en hjärnblödning tolv år tidigare, men han repade sig och det gjorde att jag kunde vara med. Jag hade också mycket hjälp av vår dotter som bodde nära oss och kunde ha

ett öga på min man när jag inte var hemma. Mitt uppdrag blev att åka över dagen till olika kommuner – från Gävle till Vaxholm, berättar Ingrid.

Sparat allt i en pärm Hon har sparat alla tidningsartiklar och inbjudningar från kommunerna i en pärm: – Jag reste helt enkelt runt och berättade hur man bildar en anhörigförening.

Bertil Björkström hade det administrativa ansvaret. I efterhand kan jag ibland fundera på hur jag orkade, men jag har alltid tyckt att det varit roligt att jobba med människor, berättar Ingrid.

Drev igenom vårdnadsbidrag Hon var även pådrivande i arbetet med att införa ett kommunalt omvårdnadsbidrag i Nacka. Det innebar att anhörigvårdare kunde få ekonomiskt stöd för att vårda sin närstående. Bidraget var inledningsvis på 1 500 kronor men höjdes sedan till 2 200 kronor.

Kontakt med Husmark Pehrsson Ingrid Lundbäck fick tidigt kontakt med Cristina Husmark Pehrsson, som åren 2006-2010 var socialförsäkringsminister, och tidigare riksdagsledamot.

Husmark Pehrsson och regeringen hade ett väldigt uppmuntrande bemötande.

– Jag hade mycket glädje av Cristina, hon var en mycket trevlig kontakt, säger Ingrid.

Satt i förbundsstyrelsen Hon satt själv i förbundsstyrelsen en period och har hedrats med en rad utnämningar för sitt engagemang.

Självklart är hon hedersmedlem i Anhörigas Riksförbund. En annan utmärkelse hon är särskilt stolt över är det så kallade Vitsippspriset som hon tilldelades av Kristdemokraterna i Nacka 2004 för sitt mångåriga arbete med anhörigfrågorna.

– De skrev att jag var en stor inspira19

tion för andra i samma situation. Det har varit väldigt roligt att få göra det här, tidigare fanns det inget stöd för anhörigvårdarna och de har verkligen behövt det. Det är tungt för de anhöriga och man har även en sorg att bära på. Jag har ju jobbat väldigt hårt med det här, mina barn har nästan tyckt att det gått för långt ibland, säger Ingrid och skrattar lite.

Lärt invandrare svenska Hon har jobbat som lärare i svenska och SO, speciallärare och som lärare i svenska för invandrare (sfi) i Nacka församling. Det sistnämnda gjorde hon ända tills pandemin bröt ut 2020.

Hennes man Arvid gick bort 2004 och var socionom och en stor släktforskarprofil. Till hans minne grundades Arvid Lundbäcks Stiftelse som delar ut stipendier till släktforskningsprojekt landet runt.

TEXT: MICHAEL NYSTÅS FOTO: PRIVAT

ANHÖRIGAS RIKSFÖRBUND 25 ÅR GÄSTKOLUMN

Lennarth Johansson: ”En etablerad organisation, som tagit plats i den offentliga debatten” 1

996 samlades några medlemmar från anhörigföreningar, Röda Korset och Kommunförbundet i Röda Korsets lokaler på Östermalm i Stockholm för att bilda en riksförening för att skapa opinion för anhörigas sak, Anhörigrådet. Dess förste ordförande blev den karismatiske Bertil Björkström. Vi lyckades senare även få H.K.H Prinsessan Lilian att bli Anhörigrådets beskyddare!

Anhörigrådet tillkom i rättan tid.

Under 1990-talet pågick en översyn av Socialtjänstlagen som resulterade i ett genombrott för anhörigfrågan.

Riksdagen beslöt införa en ny paragraf i Socialtjänstlagen, med rubriken Anhörigvårdare, som trädde i kraft 1998.

Paragrafen angav att socialnämnden bör genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar långvarigt sjuka, äldre eller personer med funktionshinder.

Därefter och fram till 2010 gav regeringen ekonomiskt stöd till kommunerna för att stimulera utbyggnaden av stödet till anhöriga. Det mest kända var Anhörig 300 som ledde till stor aktivitet i kommunerna och bidrog till en snabbt växande anhörigrörelse under 2000-talet. Kommunerna anställde projektledare för att arbeta med anhörigstöd, som efterhand började kalla sig för anhörigkonsulenter.

Stimulansbidragen bidrog också till att deltagandet i den årliga Anhörigriksdagen i Varberg växte snabbt.

Vid Anhörigriksdagen 2009 kunde äldreomsorgsminister Maria Larsson stolt berätta att regeringen beslutat

om en skärpning av Socialtjänstlagen, vilket innebar att kommunerna nu fick en skyldighet att erbjuda stöd till anhöriga.

2012 genomförde Socialstyrelsen en första kartläggning av omsorgsgivande i Sverige. I en enkät till ett representativt urval i befolkningen 18 år och äldre, ställdes frågan om man regelbundet vårdar, hjälper eller stödjer någon annan person. Ungefär 18 procent svarade ja, vilket motsvarade cirka 1,3 miljoner i befolkningen. Regelbunden hjälp handlade om allt från att hjälpa maken dygnet runt, till att besöka farmor på äldreboendet någon gång i månaden.

Omfattningen av omsorgsgivandet har kommit att användas i Anhörigas Riksförbunds opinionsskapande arbete sedan dess. De mest uppmärksammade resultaten var att cirka 11 procent uppgav att de gått ned i arbetstid eller lämnat sitt arbete på grund av sitt omsorgsåtagande. Framför allt gällde det personer i 30 till 44 års ålder, men även personer i åldern 45 till 65 år.

Sammantaget motsvarade det ungefär 100 000 personer i befolkningen. Att så många uppgivit att deras förvärvsarbete påverkats negativt, bidrog till att vidga fokus från omsorgen äldre makar emellan, till vuxna barn som hjälper äldre, men också föräldrar som stödjer sina barn.

Den stora entusiasm som fanns när lagändringen trädde i kraft, kom emellertid snart att svalna. Socialstyrelsens rapport 2014 från uppföljningen av lagen kunde inte heller påvisa att stödet till familjer och anhöriga som 20

vårdar närstående hade ökat. Från kommunerna kom signaler om att anhörigkonsulenttjänster avvecklades.

Samtidigt drabbades rätten till assistans av kraftiga åtstramningar, vilket ledde till stora negativa konsekvenser för familjerna. Bilden av en svag utveckling av stödet till anhöriga bekräftades också i den uppföljning som Anhörigas Riksförbund gjorde 2019.

Vid ett jubileum är det vanligt att försöka summera vad som uppnåtts under åren som gått. Jag konstaterar att Anhörigas Riksförbund starkt bidragit till att ge anhöriga en röst och till en ökad kunskap om anhörigas situation. Anhörigas Riksförbund är nu en etablerad organisation, som tagit plats i den offentliga debatten.

Vid bildandet av förbundet fanns en vision om att förbundet skulle bli en

ANHÖRIGAS RIKSFÖRBUND 25 ÅR GÄSTKOLUMN

”enad röst” för opinionsarbetet för anhöriga. Ännu har detta inte uppnåtts, utan många sjukdoms- och diagnosrelaterade organisationer driver sina anhörigfrågor parallellt med Anhörigas Riksförbund. Ännu är inte heller förbundet representerat i hela landet och medlemmarna är i första hand äldre.

Det visar på att det är en bit kvar, när det gäller att skapa ”en enad” anhörigrörelse.

“Anhörig i tiden” var temat på Anhörigriksdagen 2021 och de 25 år Anhörigas Riksförbund funnits har kännetecknats av stora förändringar, när det gäller behov av vård och omsorg och samhällets förutsättningar att möta dessa. Ökad livslängd och att vårdbehov drabbar i allt högre ålder, när majoriteten är ensamstående, innebär att omsorgsrollen skiftar från make eller maka, till närboende barn.

En utveckling som innebär helt andra förutsättningar för stödet till anhöriga.

Den ökade kunskapen om anhöriga, har givit en alltmer sammansatt, mångfacetterad och variationsrik bild av anhöriga som vårdar. Det avspeglas i Socialdepartementets förslag till nationell anhörigstrategi som består av två strategier; dels Anhöriga som vårdar eller stödjer någon som de står nära, och Anhöriga som vårdar eller stödjer närstående äldre personer.

Visionen om en samlad syn på anhöriga som vårdar närstående och en enad anhörigrörelse ter sig alltmer avlägsen.

Detta innebär nya utmaningar i opinionsarbetet för Anhörigas Riksförbund.

För regioner och kommuner är det också en växande utmaning att möta behovet av stöd i det vidgade panoramat av omsorgsgivande familjer och anhöriga.

LENNARTH JOHANSSON Psykolog, docent i gerontologi, senior rådgivare, Äldrecentrum FOTO: MIKAEL MILDÉN/ ÄLDRECENTRUM

Gun Tornevik: En tillbakablick

M

itt första minne är när Bertil Björkström ringer upp mig efter att han sett mig i en intervju på TV som handlade om nedskärningar i vården för personer med funktionsnedsättning.

Det blev ett långt samtal där Bertil berättade om sin fru som han i många år vårdat för hennes svåra reumatism.

Det visade sig att vi hade så mycket som förenade oss; Bertil med sin kamp för sin fru och jag som förälder till en dotter med funktionsnedsättning. Samtalet avslutades med frågan om han fick ringa mig igen. Det fick han gärna.

En dag ringde Bertil mig och frågade om jag ville vara med i en nystartad grupp för anhöriga. Jag tackade ja. Vid första mötet deltog Lena Norlin och Peter Örn från Röda Korset. Gruppen leddes av Jan-Olov och Gunvor Gezelius från Lokala Röda Korset i Nacka.

Den bestod av äldre anhörigvårdare till make/maka, och föräldrar till barn och vuxna med funktionsnedsättning.

Senare erbjöds jag att deltaga i en anhöriggrupp för att arbeta fram ett material som senare skulle leda fram till namnet ”Anhörigrådet i Sverige”.

Jag har så många glada och rika minnen från min tid av medverkan under de 25 år som gått: som till exempel Anhörigriksdagen i Varberg, Gunilla Mathenys kursdagar, utdelningen av 200 gula rosor på Anhörigdagen 2010 vid Mynttorget i Stockholm tillsammans med Sven Eriksson och Ylva Agerman.

Ett annat fint minne är från en fantastisk dag i Degerfors den 4 oktober 2012, där jag var inbjuden av Ingrid och Seved Johansson att föreläsa om att vara förälder till en dotter med funktionsnedsättning. Jag minns också 21

dagarna på Älvsjömässan. På Nationella anhörigdagen den 6 oktober 2009 var jag inbjuden av Birgit Tuvesson i Arboga att föreläsa.

Jag kommer också att tänka på min mentor Pia Söderberg som tog mig under sina vingar när jag som ny ledamot valdes in i riksförbundets styrelse 2008.

Och sist men inte minst vill jag nämna alla glada och givande telefonsamtal med Mailis Lundgren och Anett Karlsson på Kansliet.

När jag ser tillbaka på alla möten med så fantastiska och engagerade människor så blir jag varm ända in i hjärteroten. De goda samtalen mellan människor är det jag uppskattar allra mest.

Jag önskar förbundet all framgång i sitt viktiga fortsatta arbete.

GUN TORNEVIK Ordförande Nacka Anhörigförening FOTO: PRIVAT

ANHÖRIGAS RIKSFÖRBUND 25 ÅR BILDKAVALKAD

A

nhörigrådets logotyp ritades av grundaren Bertil Bertil Björkström får ett kvitto på sin betydelse för anhörigfråBjörkström 1996-1997 för att sedan förfinas av gorna i Sverige. 1996 tilldelas han Vitsippspriset, som delas ut av konstnären Kjell Isaksson i Huddinge. Bertil skrev själv Kristdemokraterna. i ett handskrivet dokument om logotypen: ”Vid framtagningen av de första 1000-talet foldrar fick AHR hjälp genom Röda Korsets centralförvaltning i Stockholm. Röda Korset bjöd på tryckerikostnaden den gången. OBS! Patentskydd begärt.”

September 1996. Ingalill Hallberg, Lennarth Johansson och Margareta Grafström på podiet.

Glimten i ögat. ”Man får inte vara obekväm för då kan man bli Anhörigriksdagen 2017. Lennarth Johansson och Mailis ordförande i Anhörigföreningen”, sa Elsie Jönsson. 2013 valdes Lundgren. Foto: Jessica Eliasson. hon till ordförande i Anhörigföreningen i Hultsfred.

22

FÖRENINGSNYTT

Fina framgångar för Anhörigföreningen i Växjö

A

nhörigföreningen i Växjö med omnejd har belönats med Region Kronobergs folkhälsostipendium 2021 för sina anhörigcaféer under pandemin. “Vi är så otroligt tacksamma för att Region Kronoberg uppmärksammat vårt arbete under pandemin”, säger föreningens ordförande Helen Hellkvist.

avhandlas, berättar Helen.

Efter kaffet har umgänget fortsatt med frågesport. Vid varje tillfälle har man haft 15-20 deltagare.

Priset är på 10 000 kronor och delas ut till den som motverkar isolering och ensamhet hos människor. Föreningen får stipendiet med följande fina motivering: “Anhörigföreningen i Växjö med omnejd har verkat för att deras medlemmar har kunnat träffas under pandemin. De har gjort anpassningar för att kunna erbjuda möjlighet till social samvaro varje vecka. Deras möten betyder mycket för medlemmarna och bidrar till att bryta isolering och motverka ensamhet.”

Anhörigcaféerna har anordnats i Bangolfklubbens lokaler, både inomhus och utomhus, varje tisdag från maj till september. Deltagarna har avnjutit kaffe och våffla med sylt och grädde, allt till självkostnadspriset 30 kronor.

– Vi har suttit i trädgården, oftast under en stor ek som gett ljuvlig skugga. Under kaffet är det många olika ämnen som 23

Det går överlag bra för Anhörigföreningen i Växjö, som för tredje året i rad också fått 5 000 kronor i gåva från Lions i Rottne. Växjö kommun har anställt tre nya anhörigkonsulenter för att stärka stödet till anhöriga, och de har frågat efter föreningens erfarenheter.

– Det har bland annat utmynnat i att vi tillsammans med Sensus kan erbjuda IT-kurser, både nybörjar- och fortsättningskurser, till alla anhöriga i kommunen, och inte bara våra medlemmar, säger Helen.

När föreningen efterlyste kontakt med politiker och tjänstemän inom omsorgen bjöds man in till ett informationsmöte.

Frågestunden räckte inte till så man planerar en fortsättning på ett kommande medlemsmöte. Röda Korset har även bjudit föreningen på teater! Samtidigt fortsätter arbetet med caféer, yogaövningar och IT-kurser.

TEXT: MICHAEL NYSTÅS FOTO: PRIVAT

FÖRENINGSNYTT

Bussutflykt till Östergyllen

JULLÄSNING

Pernilla Soland: Blunda och räkna till hundra (Cikoria Förlag, 2021)

E

n verklighetsbaserad roman av Pernilla Soland. Vanmakten över dotterns svåra sjukdom ledde fram till denna roman. Hon skrev korta anteckningar under de två första åren av dotterns sjukdom. De anteckningarna ligger till grund för boken.

Dotterns sjukdom som benämns ”Han” i boken är ME, myalgisk encefalomyelit, en sjukdom som ofta kommer efter en virussinfektion. Det finns inte mycket forskning kring sjukdomen och botande behandling saknas.

A

nrika Reijmyre Glasbruk och Björke Vävstuga hörde till besöksmålen för Nacka Anhörigförenings sensommarutflykt den 14 september. “Äntligen! Som vi har väntat på att kunna mötas och uppleva saker tillsammans”, säger föreningens ordförande Gun Tornevik.

Det var en solig och varm dag och resan med Sundbergs Buss hade Björke Vävstuga utanför Skärblacka som första anhalt. Vävstugan ligger på Björke Gård som har anor från 1600-talet och ligger vackert i hjärtat av Östergötland.

Verksamheten startade sin verksamhet 1981 av Britta Eriksson och Ylva Källgren som fortfarande driver företaget med sju anställda. I det gamla sädesmagasinet fanns väveriet där vävningen fortfarande sker på mekaniska skyttelvävstolar.

– Vi fick en visning där. I butiken såldes de vackraste textilier; dukar, löpare och gardiner i varierande storlekar och färger, berättar Gun Tornevik.

Resan gick vidare till Reijmyre Glasbruk i Rejmyre mellan Finspång och

Anhöriglinjen 0200-239 500 info@anhorigasriksforbund.se

Norrköping. Det är ett av Sveriges äldsta glasbruk som fortfarande är i drift. Glasblåsningen där startade redan 1810. Deltagarna fick se tillverkningen på nära håll följt av ett besök i den närliggande butiken.

– Det blev en härlig dag med fin gemenskap och nyinköpta presenter och julklappar, hälsar Gun, som också riktar ett stort tack till föreningens kassör Ebbe Berglund som höll i planeringen, och bussens förare Dessire.

Extra glad var nog damen med dagens vackraste sandaletter i gnistrande silver.

Glad över både utflykten och skorna!

FOTO: PRIVAT

BOKRECENSENTER SÖKES! Vill du skriva om böcker i Vi Anhöriga? Mejla din intresseanmälan till michael.nystas@anhorigasriksforbund.se

Vi Anhöriga 24

Författaren berättade i samband med boksläppet att boken fått titeln ”Blunda och räkna till hundra” – för att världen fortsätter blunda för ME, men också för att man tvingas öva sitt tålamod – att räkna till tio är på tok för skralt.

Boken beskriver hur dotterns sjukdom inte tas på allvar, hur skolan och sjukvården har helt olika förhållningssätt.

Dottern är för sjuk för att vara på sjukhus, LSS-ansökan och bedömningarna är kränkande. Behandlingsteamet består av färre och färre, försäkringskassan avslår sjukskrivning för mamman.

Hela familjens situation gungar. Någon form av anhörigstöd verkar inte ha erbjudits över huvud taget.

Boken är skriven med mycket kärlek och stor respekt till hennes dotter och familj. Den blir aldrig utelämnande.

Jag hade lite svårt att ta till mig boken i början, den berörde mig inte, förrän jag läst över 50 sidor. Efter det grep boken tag och jag blev engagerad och känslomässigt påverkad. Det är en känsla av maktlöshet och hopplöshet som förmedlas så gripande.

Om du som jag, tycker att det är svårt att komma in i boken, ge inte upp!

Boken är så väl värd att läsas och spridas med sitt viktiga budskap.

SUSANNE HULTGREN EDHOLM

En app som förenklar dina apoteksärenden Med Kronans Apoteks app kan du se om ditt recept har kommit in, beställa hem dina receptbelagda läkemedel och se lagerstatus.

Med andra ord ett helt vanligt apotek, fast i mobilen.

Ladda ner appen

H ut rämta ece pt

kronansapotek.se

KA2108 Annons - anhörigas riksförbund [A4].indd 7

2021-09-01 09:15

25

Fyll i lösningen och posta till: Märk kuvertet ”Korsord” Anhörigas Riksförbund Du kan också mejla lösningen till: Härdgatan 23 info@anhorigasriksforbund.se 432 32 Varberg Vi vill vi ha ditt svar senast 17 januari 2022.

Tre personer vinner Tomas Bacoccolis uppmärksammade bok "En bastu i Umbrien".

Namn: ...................................................................................................................................................................

Gatuadress: ........................................................................................................................................................

Postnr och ort: .................................................................................................................................................

26

Vinnarna i korsordstävlingen i nr 3 2021 Följande vinnare får tre trisslotter med posten. Grattis!

Leif Petersson, Växjö Ewa Sandström Malinowski, Göteborg Bengt Sjökvist, Skövde

Lösning på korsordet i Vi Anhöriga nr 3 2021

Så läser du Vi Anhöriga online Om du inte har tillgång till Vi Anhörigas app kan du frossa i äldre nummer av medlemstidningen i din vanliga webbläsare! På sajten https://issuu. com/anhorig finns alla tidningar från nr 1 2014 t o m nr 3-4 2019. Nyare tidningar är förbehållna våra medlemmar och finns därför bara i appen som kräver inloggning.

Appen kan du ladda ner här: IPhone: https://apps.apple.com/ au/app/vi-anh%C3%B6riga/ id1542811509 Android: https://play.google.com/ store/apps/details?id=com.prenly. vianhoriga&gl=SE

I NÄSTA NUMMER: Vi pratar anhörigskap på arbetsplatsen med anhörigkonsulenter och representanter från Anhörig Göteborg och IF Metall, som delar med sig av sina erfarenheter. Missa inte det! Vi Anhöriga #1 2022 utkommer i mars.

Förbundskansliet är julstängt från den 23 december. Vi öppnar igen den 10 januari 2022. Anhöriglinjen är öppen som vanligt.

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR! 27

Returadress: Anhörigas Riksförbund c/o Åsa Jansson Gårdeby, Björnebo 614 95 Söderköping

B

Posttidning