Politik
Lena Hallengren lyssnade Det är ett bevis på att opinionsbildande arbete lönar sig och att vi verkligen kan påverka politiken. Socialministern lyssnade på vad vi hade att säga och ändrade sig. Den kommande nationella anhörigstrategin ska nu gälla alla anhöriga.
Ä
nda sedan Regeringen under hösten gav Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell anhörigstrategi med inriktning mot äldre närstående har Anhörigas Riksförbund jobbat intensivt för att uppdraget ska breddas. Anhörigas Riksförbund har länge kämpat för en nationell anhörigstrategi. Att anhörigstödet ska vara oberoende av bostadsort, den anhöriges ålder och/eller den närståendes situation och ålder, har varit och är fortfarande, en självklar målsättning för oss. Vi vet också att anhörigstödet fortfarande är ojämlikt, något som inte minst belyses av våra egna kartläggningar som presenteras i detta nummer av Vi Anhöriga. Därför blev vi också mycket glada då socialminister Lena Hallengren, vid en pressträff på ett äldreboende i Malmö den 18 september 2019, offentliggjorde att 300 miljoner av regeringens höstbudget öronmärkts för framtagandet av en nationell anhörigstrategi. Men det fanns smolk i glädjebägaren. Anhörigstrategin skulle gälla enbart anhöriga till äldre närstående. Anhörigas Riksförbund var passande nog på plats i Malmö och Vi Anhöriga fick ställa de första frågorna till en nöjd minister. Hon fick frågan om varför hon ville ha en begränsad anhörigstrategi? Hallengren svarade att en begränsad anhörigstrategi var en bra början som man senare skulle kunna bygga ut till att gälla fler. Där och då påbörjades ett hårt opinionsbildande arbete. Efterforskningar kring vad som egentligen stod i uppdraget och varför anhörigstrategin begränsats. Kontakter med organisationer och politiker gjordes. 10
Vi Anhöriga
Våra farhågor var många och gemensamma. I Sverige har vi sedan länge en väl etablerad definition av begreppet anhörig. Den återfinns i såväl Socialtjänstlag som hos myndigheter och inom funktionsrättsrörelsen: //Anhörig är den som regelbundet vårdar, hjälper eller stödjer en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, som är äldre eller som har en funktionsnedsättning// Att man nu definierade om själva begreppet anhörig hotade inte bara vår, utan också andra organisationers anhörigverksamheter. Lena Hallengren spädde på den oron i en artikel i Dagens Nyheter den 14 oktober: //Ibland talar man om anhöriga som en väldigt bred målgrupp men för oss är det viktigt att understryka att det handlar om dem som vårdar eller stödjer närstående äldre personer. Det är många äldre som är anhörigvårdare och som gärna vill vara ett stöd, till en make, maka, partner men som också behöver stöd och uppbackning på olika sätt// En begränsad anhörigstrategi riskerade också att bli en fingervisning till kommunerna att anhörigstöd till enbart äldre är en godtagbar lägstanivå. De framsteg som gjorts de senaste tjugo åren med att bredda anhörigbegreppet kunde nu rullas tillbaka och bli möjliga besparingar ute i de allt mer ekonomiskt pressade kommunerna. Motiven till att sätta ned foten och trumma upp motståndet mot den förslagna anhörigstrategin var således många. Den 16 oktober publicerade Dagens Samhälle en debattartikel där vår förbundsordförande Ann-Marie Högberg bland annat slog fast:
