Tänk Vilt 2021

Älgskadefondsföreningen

2021

Läs om hur medlemskapet fungerar Vill se tuffare lagstiftning om vildsvin Eftersöksjägaren Anders Wiklund är årets vinnare av Guldälgen

Ökande problem med vilt i städer

LEDARE

Ledare 2020 ligger bakom oss, ett år som går till historien som ett märkligt år för oss alla. Vem kunde ana att en pandemi skulle drabba oss och att den skulle hålla i så länge? Vi lever fortfarande med restriktioner och hoppas på vaccin. Kanske ska vi t.o.m vänja oss vid ett nytt sätt att leva framöver? Älgskadefondsföreningen har som alla andra påverkats av pandemin, de planer vi hade fick vi göra om efterhand som alla evenemang ställdes in ett efter ett.

Nu hoppas vi på att Sverige öppnar upp igen 2022.

Under våren såg det ut som pandemin skulle påverka årets viltolycksstatistik positivt – restriktioner kom, många jobbade hemifrån och trafiken minskade.

När sommaren kom skulle alla semestra hemma, trafiken ökade igen, det var friluftsliv, sommarstuga, husbil, husvagn och camping som gällde. Hyrbilarna tog t.o.m slut på flera ställen.

På hösten och vintern valde många att köra bil i stället för att åka kollektivt och så kom det mycket snö i norra delarna av landet. Ökning av viltolyckor igen.

Totalt hamnade vi inte långt från 2019 års siffror när året var slut. 61 136 anmälda viltolyckor enligt statistik från NVR. Det är alltid intressant att bevaka nya trender framåt t ex pratar man om att fler vill bo med möjlighet att odla, ha trädgård, kanske bo lite utanför stan. När man kan jobba hemifrån blir boendet allt viktigare och med begränsat resande vill man ha livskvaliteten nära, dessutom blir inte ett längre avstånd till arbetet längre ett problem. Hur kommer detta att påverka trafiken och viltolycksstatistiken? Vårt förebyggande arbete fortsätter vara enormt viktigt!

Förra året önskade vi oss fler informatörer och det gör vi fortfarande! Vi hoppas kunna vara ute som vanligt igen på mässor och andra evenemang med våra ekipage under 2022 och vill gärna ha hjälp. Ett mycket trevligt uppdrag för dig som vill arbeta viltskadeförebyggande i vårt namn. Mer info finns i tidningen.

Du som medlem är avgörande för att vi ska kunna arbeta vidare med vilt- och trafikfrågor! Dessa frågor måste uppmärksammas mer. Vi behöver mer siktröjning och fler viltstängsel mm. Vi behöver också göra alla medvetna om vad som händer vid en olycka och inte minst uppmärksamma eftersöksjägarnas arbete.

Deras insats är så viktig för de djur som blir skadade och om vi visar hänsyn i trafiken får de en bättre arbetsmiljö under sina uppdrag.

Vi har en pristagare till Guldälgen 2021, Anders Wiklund, en inspirerande eldsjäl som ni kan läsa mer om i tidningen. Anders brinner för vilt- och trafikfrågor och har med hårt arbete framgångsrikt gjort skillnad i sin hemkommun. Vi har också en uppföljande artikel gällande appen med viltvarning. Tänk vilken hjälp om ett varningssystem fanns i alla bilar.

Nya körkortstagare är en viktig grupp att utbilda.

Många har ingen aning om vilka djur som är anmälningspliktiga enligt §40 och flertalet har aldrig sett dessa djur i verkligheten. Att även i simulator få prova på hur det är att möta vilt under körning är oftast en tankeväckare. Vi är delaktiga i utbildningen på flera transportgymnasier och trafikövningsplatser samt samarbetar med trafikskolor. Du vet väl att alla nya körkortstagare kan få ett gratis medlemskap hos oss första året efter att de tagit körkort.

Följ oss gärna på våra sociala medier!

Vi hoppas ni kommer uppskatta årets tidning Kör försiktigt och visa hänsyn!

Annika Wetterling Verksamhetsledare Foto: Carl-Magnus Wennerholm

Omslagsbild: KRONHJORT (Kronviltet) Kronhjorten är ett av de största hjortdjuren och kan finnas i allt från rik jordbruksmark till magra skogar. Populationer finns i hela Sverige utom på Gotland. Kronhjorten är högbent med långsträckt kropp och lång, slank hals. Mankhöjden är 120-160 cm. Kroppsvikten är ca 200 kg. Honans (hindens) kroppsvikt är 45-50% av hanens. Pälsen är rödbrun med varation från mörkbrun till gulbrun.

Vinterpälsen är gråbrun. Kalvarna är vitfläckiga till ca 2 månaders ålder. Hornen blir med åldern större för 1

vart år med grövre och längre stänger. Hornen fälls i februari till april. Kronhjorten lever främst av gräs, örter, löv, kvistar, svamp, bark och ax från säd på åkrar.

Kronhjort jagas främst inom skötselområden enligt en skötselplan som länsstyrelsen godkänt. I Skåne krävs dock ett särskilt tillstånd (licens) för att få jaga kronhjort inom kronhjortsområde, och jakten får bara bedrivas under tider som bestäms år från år av länsstyrelsen. Utanför skötselområdena får man bara jaga årskalv under bestämda tider.

Foto: Adobe Stock

4

9 7

15

18

13

Innehåll 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 21 23

Ekodukter viktiga för artskyddet och fler åtgärder i södra Sverige på gång Växande kronviltstam kan öka risken för viltolyckor Mycket dovhjortar i Sörmland Mufflonfåret kan komma att listas som invasiv art Eftersöksjägaren Birger har koll på rådjuren Många faror för eftersöksjägare Vilt och trafik viktig del av körkortsutbildningen Kallelse till årsmöte 2021 / Startat nytt företag inom trafiksäkerhet Kraftig ökning av vildsvinsstammen i Västra Götaland Vill se tuffare lagstiftning om vildsvin Ökande problem med vilt i städer Eftersöksjägare är årets vinnare av Guldälgen Ny ekodukt på Hallandsås byggs rekordsnabbt och miljövänligt Viltolyckskartor ger bättre möjligheter / Rådjursolyckorna ökar på Öland igen Lodjursstammen i södra Sverige ökar Forskar på viltskrämmor Ansökan ekonomisk hjälp / Värva medlemmar Hur fungerar medlemskapet? Älgskadefondsföreningen

Tänk Vilt 2021 ges ut av Älgskadefondsföreningen.

Ansökan om medlemskap görs via hemsidan eller CMYK direkt via kansliet i Åseda.

Röd= 0 98 100 0 Gul= 0 15 100 0 Svart= 0 0 100 100

Älgskadefondsföreningen postadress: Box 101, 364 21 ÅSEDA besöksadress: Älghultsvägen 7, ÅSEDA telefon: 0474-77 39 50 e-post: kansli@algen.se hemsida: www.algen.se

facebook: www.facebook.com/algskadefondsforeningen Ansvarig utgivare: Annika Wetterling Grafisk form : Satu Korte-Johansson Tryck: Lenanders Grafiska AB; Kalmar Upplaga: 80 000 ex

3

REPORTAGE - SKURUP

Ekodukten över E65, fotograferad i oktober i fjol.

Foto: Urban Nilsson NCC

Ekodukter viktiga för artskyddet och fler åtgärder i södra Sverige på gång

F

ör snart två år sedan, (28 april 2019) invigdes södra Sveriges största viltövergång Lemmeströtorp mellan Skurup och Svedala över E65. Annelie Rossander, miljöspecialist på Trafikverket konstaterar att ekodukten fungerar mycket bra och viltolyckorna har minskat.

Passagen av vilt började redan under invigningsdagens kväll då rådjur passade på att nyttja den nya möjligheten.

– Det har varit väldigt mycket djur som gått över ekodukten såsom kronhjort, dovhjort, rådjur, vildsvin och även en älg, vilket inte är så vanligt här nere i södra Skåne. Materialet från kamerorna som finns på plats tankas ned månadsvis och sammanställs, något som konsulter sitter och arbetar med, säger Annelie Rossander.

Inbjuda till etablering

Utöver de djur som passerar har även en harfamilj bosatt sig på ekodukten. Förutom passagemöjligheten för viltet är tanken med ekodukter att de ska inbjuda till att arter etablerar sig naturligt på dessa. Den växtlighet som planterats är av samma sort som i det omkringliggande området, i detta fall torrängsflora och buskage.

– När vi väljer att bygga en ekodukt ska det vara väldigt höga naturvärden på båda sidor. Huvudsyftet här var med tanke på just kronhjorten. Att den behöver ta sig över och är både ett stort djur och extra skyddsvärd. Handlar det endast om att få ner viltolycksstatistiken bygger vi ofta enklare konstruktioner som viltbroar och anpassning av befintliga konstruktioner.

4

Även den viltvarningsövergång som byggts på väg 108 i närheten ingår i en helhetslösning där man tittat på kronhjorten i hela området för att skydda arten. Ytterligare utbyggnad av E65 är planerad för sträckan Svedala-Börringe där Trafikverket valt en lösning med en längre landskapsbro istället för ekodukt.

– Det är en bro över en sänka eller ravin i ett skogsområde där djuren rör sig väldigt mycket och därigenom ska kunna vistas fritt trots utbyggnaden av vägen. Det är runt fem år in i framtiden innan detta blir av och åtgärden ingår i den plan vi nu är på väg att skicka in till länsstyrelsen för att godkännas.

Väntar på statistik

Statistiken över hur mycket viltolyckorna minskat på grund av de åtgärder som hittills vidtagits i området väntar Trafikverket på en sammanställd rapport i en nära framtid.

Dock menar Annelie Rossander att antalet viltolyckor minskat kraftigt från att tidigare haft en väldigt hög frekvens. Fler åtgärder i Skåne och även Blekinge står på tur. En av dessa är den 14 kilometer långa sträckan på E22 mellan Brömsebro och Jämjö vilket är en mycket viltolycksdrabbad sträcka.

Förutom viltstängsel ska där sättas upp två faunapassager för viltet. Lösningarna består dels av en faunabro, dels av en enklare passage med viltvarningssystem.

– I april 2020 invigdes också en ny viltbro över väg 21 mellan Kristianstad och Hässleholm, säger Annelie Rossander.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

REPORTAGE - MALMÖ

Växande kronviltstam kan öka risken för viltolyckor Kronhjorten är det näst största hjortviltet.

Foto: AdobeStock

K

ronviltstammen i norra Skåne växer så mycket att allmänjakt nu tillåts. Dock ökar stammen, vilket enligt Anders Jarnemo, viltforskare och talesperson för Projekt Skånsk Kronhjort beror främst på att det som jagas är handjur och kalvar.

Projekt Skånsk Kronhjort är en arbetsgrupp vid Naturskyddsföreningen Skåne med fokus på att värna och vårda den skånska kronviltstammen.

– Kronhjorten är det näst största hjortviltet vi har efter älgen. Ett fullvuxet handjur som är sex till åtta år eller äldre väger ofta mer än 200 kilo, uppåt 300 kilo om det är en riktigt stor individ.

Hindarna väger mellan 100 och 150 kilo, vilket kan jämföras med en fjolårskalv älg, säger Anders Jarnemo.

Rejäla skador

Han känner själv inte till några dödsolyckor med kronvilt men konstaterar samtidigt att det vid en kollision kan bli rejäla skador både på människor och bilar.

Vidare ser han kronhjorten som ett i jämförelse med älg ”trafikklokt” djur som ser sig om innan den går över vägen. Den ursprungliga svenska underarten är kvar i södra Skåne där man har en särskild licensförvaltning.

Man behöver söka licens för att jaga kronhjortar. I detta förvaltningsområde sker också årlig inventering av beståndet och i nuläget räknar man till ungefär 3 000 djur inom förvaltningsområdet, vilket också varit en mängd att uppnå för att få en långsiktigt livskraftig stam.

– Vi har också mindre stammar i norra Skåne som har kommit ut från hägn, men hur stort detta bestånd är har vi i nuläget ingen koll på. Vi vet att det inte är så mycket som i södra Skåne men vi vet också att den håller på att växa.

Anpassningsbar

Kronhjorten är anpassningsbar och universell i sitt födointag. Den trivs bäst i blandad terräng och lövdominerade skogar, men den kan också gå ut på stora öppna fält och trivas där.

– Kronhjortar äter mer gräs än vad rådjur och älgar gör. Kronhjortar är blandbetare men en stor del av födan kan utgöras av gräs. De är flocklevande, vilket kan jämföras med rådjur och älgar som är mer ensamlevande.

Hindarna lever i matriarkat med närbesläktade hindar ihop med deras kalvar och fjolårskalvar, det kan röra sig om ganska stora flockar. Handjuren lever inte tillsammans med hindarna när det inte är brunsttider. Handjuren går ihop med andra handjur i egna flockar tills brunsten drar igång och då kan de bli fiender, åtminstone när det gäller vuxna handjur.

– Problematiken med växande kronviltstammar i norra Skåne gäller också dovhjort där vi ser en ökning både i Skåne och övriga Sverige. I vissa delar av Skåne kommer vi att få stora problem framöver om man inte gör någonting. Anledningen är allmän jakt med ett mycket högt jakttryck på handjur, samtidigt som det skjuts väldigt lite hindar, säger Anders Jarnemo.

Text: Carl-Magnus Wennerholm 5

REPORTAGE -NYKÖPING

Mycket dovhjortar i Sörmland

Dovhjortar i sitt naturliga habitat.

Foto: Pixabay

S

örmland är ett av de länen som är rikast på viltolyckor med högst frekvens på rådjursolyckor. Dock har man också troligen landets största population av dovhjort i naturen.

Under 2020 gick antalet viltolyckor i Sörmland ned totalt med 8,8 procent vilket tillskrivs den lägre trafikintensiteten under våren. Däremot återgick trafiken i princip till det normala under de tre sista och i sammanhanget olycksdrabbade månaderna dock med ett något lägre olyckstal än för hösten 2019.

– För vår del är rådjur det mest frekventa viltslaget följt av vildsvin och därefter är det faktiskt dovhjorten.

Vissa områden har de tätaste populationerna i Sörmland, säger Jan Olevall, länsansvarig polis vid Nationella viltolycksrådet.

De största populationerna i länet finns strax norr om Nyköping och Jan nämner även att delar av Östergötland har frekvent med dovhjortar. Turligt nog har det hittills inte varit personskador så ofta i samband med kollisioner med dovhjort. Men riskerna är större då djuren är tre gånger större än rådjur.

Flera stora gods vill ha mycket vilt för jakten är en annan tänkbar förklaring på spridningen av dovhjortar. Inte i större omfattning men ändå är även

Sörmland ett av få län i landet med vilda mufflonfår. Även när det gäller detta djurslag är orsaken att de tagit sig ur hägn, enligt Jan Olevall.

Mindre viltstammar

Då trafiken inte minskar är ett sätt att få ned viltolycksstatistiken att minska viltstammarna konstaterar han vidare. Att öka medvetenheten hos förare för att sänka hastigheten och komplettera med viltstängsel och viltövergångar är en annan variant.

I Sörmland är de två europavägar E4 och E20 som går genom länet, stängslade i princip fullt ut. Detta gäller även de flesta riksvägar där det är mötesfria vägsträckor, dock finns ett sorgefår i riksväg 53 mellan Nyköping och Eskilstuna som är mycket olycksdrabbad och ostängslad.

– Det är som jag nämnde också där vi har den största populationen av dovhjort, norr om Nyköping.

Denna kombination har gjort att vägen ligger bland de tre mest olycksdrabbade i Sverige. Att stängsla är viktigt även längs icke mötesfria vägar, men då är det också viktigt att se till att djuren kan ta sig ut om de hamnar på fel sida om stängslet. Övergångar är även de viktiga, annars flyttar man bara platserna för var olyckorna inträffar, säger Jan Olevall.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

Vi vill tipsa om 112-appen!

Med 112-appen får du snabb, relevant och pålitlig information vid händelser som inträffar i din närhet.

Du kan också automatiskt skicka din position till SOS Alarm, vilket gör det lättare för hjälpen att snabbt komma fram till rätt plats.

6

REPORTAGE - STOCKHOLM

Mufflonfåret

kan komma att listas som invasiv art

S

edan 1930-talet har mufflonfår funnits i hägn i Sverige. På senare år har individer rymt eller släppts ur hägn och finns numera på olika ställen i den svenska naturen. Arten som inte har sitt ursprung i Sverige kommer bland annat från medelhavsöarna Korsika och Sardinien där de fortfarande finns i vilt tillstånd, uppger Ebba Henning Planck, projektledare på viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.

Djuren trivs bäst i klättervänliga miljöer med tillgång till berg eller klippor. Hur många djur som finns i den svenska naturen är i dagsläget oklart, men 1 000 individer har nämnts i olika sammanhang.

– Det görs inga inventeringar på arten i nuläget så den siffran får man ta med en nypa salt, men siffran förekommer. Det finns populationer längs kusterna och mufflonfåret förekommer även i Stockholms skärgård liksom i Halland och andra ställen där det funnits hägn de kan ha rymt ifrån, säger Ebba Henning Planck.

Mufflonfåret är flockdjur och högst i hierarkin är som regel en ledartacka. Om en population etablerats på ett ställe håller de sig gärna där och har inte så stor

spridning, ett beteende de delar med bland annat dovhjortar. Att flockar förekommer på flera olika ställen kan också har sin grund i att djuren fysiskt har flyttats med hjälp av mänsklig kraft.

Mufflonfåret och trafiken

Ebba Henning Planck uppger vidare att där mufflonfåret förkommer är det oftast inte så hårt trafikerad miljö, vilket också hittills visat sig i olycksstatistiken med totalt tolv viltolyckor med mufflonfår sedan 2015, (Källa Nationella Viltolycksrådet). Mankhöjden för en bagge är upp till 90 centimeter och med en vikt på upp till 50 kilo. Arten får jagas året runt och ses som en potentiellt invasiv art.

– Det är en riskklassificeringsundersökning som pågår, vilken ska vara klar i höst där man ser över ett antal arter. Betraktas en art som invasiv kan man sätta in jaktåtgärder och använda jaktmetoder som inte får användas annars, så vi får se vad artdatabanken gör för bedömning, säger Ebba Henning Planck.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

Sedan hösten 2020 betraktar Artdatabanken arten som invasiv ur en ekologisk synvinkel.

TIPS TILL DIG SOM FÄRDAS PÅ VÄGARNA! 

 

Anpassa hastigheten efter väglag och sikt. Du passerar i genomsnitt ett djur var 23:e sekund som befinner sig mindre än 300 meter från bilen när du kör i 90 km/h.

Håll avstånd till bilen framför ifall den behöver bromsa för något vilt.

Sänk hastigheten om eftersöksjägare eller bil med varningsblinkers står vid vägkanten.

Människor eller skadat djur kan fortfarande befinna sig på vägen.

7

REPORTAGE - FINSJÖ

Eftersöksjägaren Birger har koll på rådjuren Viltolycka.

Foto: Privat Birger Fransson och hans hannoveranska eftersökshund.

Foto: Privat

R

ådjuren är det överlägset mest frekventa viltet vid viltolyckor sedan länge.

Eftersöksjägaren Birger Fransson i Finsjö i Kalmar län har under årens lopp medverkat vid många tillfällen där rådjur varit inblandade.

Själv är han medlem i spårhundsutbildargruppen, Barbro Börjesson gruppen (Gruppen bildades 1999 och består av entusiastiska medlemmar som tillsammans med Barbro Börjesson, fick i uppdrag att bredda hundkunskapen inom Svenska Jägareförbundet.) och därmed en av 16 instruktörer som utbildar hundar i lydnad, spårning och eftersök. Birger har sin syn på varför rådjuren är så representerade vid viltolyckor.

– Rådjursstammen har varit lite upp och ner över åren men det är en stark stam vi har nu, helt klart.

Olyckstalen ligger stabilt på en hög nivå på de flesta ställen, säger Birger Fransson.

Oftast i grupp

Rådjur rör sig ofta i grupper om flera individer. När en fordonsförare får syn på ett rådjur tror denne att det bara finns ett djur medan det i verkligheten kan dyka flera direkt efter varandra.

– Det är därför lätt att köra på djuren när man inte saktar ner så mycket som man borde göra. Det kan vara en get med några kid eller några handjur på samma gång. Ett annat klövvilt som har ett liknande beteende är dovhjorten.

Rådjur är inte något försiktigt djurslag när det kommer till trafik till skillnad från exempelvis kronhjort, utan när de ska gå över vägen så går djuren oavsett trafiken.

Allsidig kost

Birger Fransson berättar att rådjuren äter såväl buskar som sly och tallplantor, vilket ger god överlevnadsmöjlighet. Något som kan driva djuren mot vägen är någorlunda kraftigt vinterväder med lite snödjup. Då 8

beger sig rådjuren inte sällan upp på vägarna för att få i sig lite salt.

– Rådjuren har också sina bestämda vägar i naturen där de tar sig fram. Det märks inte minst när jag håller på med trafikeftersök då det ofta är vid samma ställen de försökt att ta sig över. Att jag håller på så mycket med olika sorters eftersök är för att bli bättre på det jag gör och därigenom få fram bättre hundar att jobba med. Vill man ha fram ett bra underlag när det gäller eftersökshundar måste man göra en stor mängd eftersök för att få det materialet.

Runt 60 procent av eftersöken Birger Fransson gör varje år är att söka efter trafikskadat vilt och resten är rena jakteftersök. Han har en teori han också hört av många kollegor om varför man ibland tappar spåret efter ett påkört djur. När ett vilt blir påkört triggas stresshormonet vilket hunden känner av och när viltet lägger sig ned minskar nivån av stresshormon och hunden tappar spåret.

Undantaget brunsten håller sig rådjuren inom ett ganska avgränsat område och speciellt getter med killingar är inte benägna att röra sig så långt.

Kraftigare avskjutning

För att minska risken för viltolyckor med rådjur ser Birger Fransson en väg genom att öka avskjutningen, något han menar också har gjorts på senare år. Att fortsätta öka stängslingen är en annan viktig väg för att minimera riskerna.

– Vi jägare måste också hålla oss på tå. Har vi starkt trafikerade vägar och en tät viltstam runt omkring måste vi skjuta mer djur och framförallt måste vi tänka på att i de fall vi stödutfordrar vintertid måste detta ske på ett smart sätt långt från vägarna, säger Birger Fransson.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

För mer info om Birger, hans hundar och eftersök gå in på www.birgerseftersok.com

REPORTAGE - HÖÖR

Att vara eftersöksjägare medför vissa risker då en del fordonsförare inte respekterar skyltningen.

Foto: Henrik Åslund

Många faror för M

eftersöksjägare

erparten av bilister och lastbilschaufförer respekterar den skyltning som skyddsjägare sätter upp vid viltolycksplatser. Dock finns det en klick yrkes- och privata fordonsförare som inte respekterar detta och gärna använder vägens fulla bredd för sin framfart, konstaterar Magnus Grönvall, länsansvarig jägare på Nationella Viltolycksrådet, (NVR) Skåne.

Som NVR Skåne själva skriver på sin hemsida ökar viltolyckorna under hösten och därmed befinner sig fler eftersöksjägare ute längs vägarna för att spåra vilt som skadats i trafiken.

– Det är samma situation för oss som för vägarbetare där en viss procent av fordonsförarna inte bryr sig och tänker på oss som utför arbete i vägmiljön. Vi hade tyvärr en olycka i Blekinge i mitten av november där en eftersöksjägare blev påkörd men klarade sig, det här är ett stort bekymmer för oss, säger Magnus Grönvall.

Sätter upp tält

Kontaktpersonerna bland skyddsjägare kommer först till platsen och sätter upp två mindre tält, ett på var sida vägen med ljuspuckar ovanpå och utöver det saftblandare på bilen för optimal visualisering.

– Om det är en hårt trafikerad väg kan vi dessutom begära ut polisassistans så att de står och hjälper oss.

Det kan till exempel handla om en riksväg eller annan hårt trafikerad väg vid rusningstrafik, men det är vi som jägare som gör den bedömningen när vi är på plats.

En utmaning kan ibland vara att hitta den exakta platsen då den som kört på viltet kanske inte kan stanna direkt eller om man kört på ett vildsvin är man som förare kanske inte så benägen att ta sig ut ur fordonet. En annan utmaning är om den som kolliderat med vilt har tagit sig vidare utan att markera ut platsen med remsa eller annat.

– Sedan är det inte vi som kontaktpersoner som gör själva eftersöket, vi hittar platsen och vi kallar efter en till två timmar ut hundförare som inte parkerar ute vid vägen, utan snarare en bit från vägen.

Lärt sig platserna

Själv har Magnus Grönvall sitt upptagsområde i Höör och Hörby kommuner och under de snart elva år han hållit på har han succesivt lärt sig var viltövergångarna sker.

– Det är också längs vissa vägar där de flesta olyckorna inträffar så jag hittar ofta lätt till rätt ställe.

På hösten är den värsta tiden där den trafikminskning vi såg i våras inte är densamma som nu, samtidigt ställer djuren om då de tror de är säkra i det tidiga eftermiddagsmörkret, säger Magnus Grönvall.

Text: Carl-Magnus Wennerholm 9

REPORTAGE - KARLSHAMN

Vilt och trafik

För trafikläraren Jan Persson är vilt och trafik viktigt att implementera i körkortsutbildningen.

Foto: Privat

viktig del av körkortsutbildningen

F

ör Jan Persson, trafiklärare på en trafikskola i Karlshamn har vilt och trafik länge varit en viktig del av körkortsutbildningen.

Sedan ett flertal år tillbaka låter han bland annat eleverna under teorilektioner se på filmmaterial producerat av Älgskadefondsföreningen.

Han konstaterar att det inte minst i den dagliga pendlingen från hemmet i småländska Ryd till arbetet är väldigt viltrika trakter att färdas igenom.

– Vi belyser ämnet vilt och trafik mycket både i teorin och praktiken och på den trafikövningsplats vi använder oss av i Olofström har de en älgtjur i full skala gjuten i plast för att eleverna ska förstå hur stora djur det kan handla om, säger Jan Persson.

På plats målar lärarna upp olika scenarier där eleverna får träna på att väja och hindret flyttas hela tiden för att variera svårighetsgraden i det hala väglaget. Det realistiska upplägget ger eleverna något av en aha-upplevelse.

– När vi håller teorilektioner, där tror jag trafikskolorna generellt över landet är ganska lika och pratar om bromssträckor, väger vi in viltet i resonemanget. Hur lång reaktionstiden är innan man börjar att bromsa, hur hastigheten påverkar bromssträckan och eleverna får olika exempel där de får räkna ut hur lång bromssträckan blir i olika situationer, vilket leder till en ökad förståelse.

Har provkört

Jan Persson noterar att just detta är svårt för en del att lära in, medan andra har lättare för det. Själv har han även provkört Älgskadefondsföreningens simulator när föreningen gästade trafikövningsplatsen i Olofström för ett par år sedan.

– Det är ju väldigt bra för oss som utbildar att då och då få lite mer kött på benen också. Under teorilektionerna berör vi främst storviltet som kan ställa till med mest skada.

Man har också med i utbildningen när på dygnet och året risken är störst att råka ut för viltmöten på vägarna. Själva den praktiska trafikövningen på ämnet utförs så sent i utbildningen som möjligt så att eleverna ska få en viss körvana innan.

– Något vi nog är ganska ensamma om i vår utbildning är att dagen innan vi tar ut eleverna till halkbanan har vi en speciallektion där vi är ute med två övningsbilar med en elev i vardera bilen. Vi åker då ut på vägar där man kan få mötande trafik och träna på att köra om på landsväg, något en del upplever som svårt. Ett annat moment där det handlar om att bromsa hårt till exempel om det kommer vilt tar vi ut eleverna på en mindre trafikerad väg och pratar om hur man ska tänka kring vilt och då kanske inte väja för ett rådjur eller vildsvin även om instinkten säger något annat, säger Jan Persson.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

Har du nyligen tagit körkort? Har du egen bil eller lånar du någon annans bil?

Vi bjuder alla nya körkortstagare på medlemskap det första året!

Gäller från den dagen du har klarat ditt körkort och 12 månader framåt.

Anmäl dig som medlem senast en månad efter du klarat ditt körkort.

Läs mer på www.algen.se

10

KALLELSE - ÅRSMÖTE / UPPFÖLJNING HELSINGFORS

Kallelse

till digitalt årsmöte 2021 med Älgskadefondsföreningen Lördagen den 24 april kl. 10.00 via Teams Sedvanliga årsmöteshandlingar kommer att finnas tillgängliga att ladda ned från Älgskadefondsföreningens hemsida www.algen.se från och med den 26 mars.

Du kan också få handlingarna via post om du kontaktar Älgskadefondsföreningens kansli.

Anmäl ditt deltagande till oss senast fredagen den 16 april.

Skicka din anmälan till kansli@algen.se

I anmälan anger du vem/vilka anmälan avser inklusive medlemsnummer.

Du kommer att få en inbjudan via mail med länk så att du kan delta i mötet.

Väl mött på årsmötet 2021!

Med reservation för ändringar.

Uppföljning artikel Varnar för älg långt i förväg från förra numret

Startat nytt företag inom trafiksäkerhet

D

en 1 oktober 2020 startade Erik Lindbohm, tidigare affärsområdeschef för V-traffic Norden upp företaget Safety 4 traffic tillsammans med två tidigare kollegor som han jobbat med sedan 2005. Fokus för företaget med bas i Helsingfors ligger på trafiksäkerhetsstjänster och information och i detta har man tagit fram bland annat olika typer av viltvarningar och andra varningar för trafikanter och någon gång i slutet av året är målsättningen att två appar kommer att släppas till allmänheten.

För tillfället innan apparna är klara har företaget öppnat sina gränssnitt mot bilindustrin och tanken är att samarbeta med bilindustrin om de tjänster Safety 4 traffic erbjuder.

– Vi har också ett projekt på gång i Sverige tillsammans med Boliden där vi håller på att utveckla en app för renvarning där det både går att skapa egna renvarningar och ta del av automatiska renvarningar. Vi håller som bäst på och söker finansiering till det projektet och får vi genom finansieringen kommer vi att köra

Erik Lindbohm är VD Foto: Privat

igång det också, säger Erik Lindbohm.

Bilindustrin intresserad

De kontakter som tagits med bilindustrin sedan företaget startade visar på ett intresse för företagets varningssystem och Erik Lindbohm ser det som ett måste i framtiden att ha olika viltvarnings- och andra trafikvarningstjänster implementerade i självkörande bilar. Att få in tjänsterna till företag som tillverkar navigatorer ses också som en viktig del och ett sådant samarbete har man inlett med ett svenskt företag Consenz som utvecklat en eftermonterad head-up display i vilket man använder sig av Safety 4 traffics tjänster som är kopplade till såväl bilar som molntjänster.

– Det är en väldigt innovativ och ny lösning som inte tidigare har funnits på marknaden. Vårt företag är också ett väldigt innovativt företag och utvecklar kontinuerligt nya trafiksäkerhetstjänster med hjälp av ny teknik och strävar till att våra tjänster ska vara tillgängliga för alla förare oavsett vilket bilmärke eller navigator man har, säger Erik Lindbohm.

Text: Carl-Magnus Wennerholm 11

REPORTAGE -SKARA

U

Kraftig ökning av vildsvinsstammen i Västra Götaland

nder de senaste åren har populationen av vildsvin ökat med mellan 20 och 30 procent i Västra Götalands län och bara under 2019 sköts över 6 000 individer i gamla Skaraborgs län. Behovet av ett ökat jakttryck skapas på sikt av fortsatt ökning och spridning av vildsvinsstammen.

Jerker Andersson är ansvarig jaktvårdskonsulent Södra Älvsborg vid Svenska Jägareförbundet Skaraborg och har vissa tankar om vildsvinens tilltagande population i länet.

– Dels har vi haft väldigt gynnsamma vintrar under många år i rad med förhållandevis gott om ekollon på höstarna och djuren kan söka föda i skogen i lugn och ro. Det gör att de kan äta upp sig och få lite större kullar än normalt samtidigt som kultingarna överlever i större utsträckning, säger Jerker Andersson.

Samtidigt menar han att det är stort fokus på avskjutningen och att denna kommer att öka i takt med att vildsvinen breder ut sig geografiskt. Detta kommer att pågå tills det är mättat och därefter vidtas åtgärder beroende på den fortsatta utvecklingen.

– Med den avskjutning vi har haft hittills är jag övertygad om att stammen minskats lokalt, det visas också av våra rapporter från olika ställen där det märks i markerna att det är betydligt färre vildsvin. Historiskt har vi sett i andra delar av landet att vi kan hålla tillbaka stammen, bara alla inblandade är eniga och

har ett hårt, men etiskt riktigt jakttryck.

Fokus på årsgrisar

Årsgrisarna är de som ska avskjutas i så hög takt jaktlagen klarar av, däremot inte suggor och smågrisar. Strängare vintrar med omväxlande mycket regn och blåst vilket bland annat skulle göra det svårt att hitta föda är det som kan påverka djuren mest och på naturlig väg minska populationen. Att vildsvinen sedan de började förekomma i den svenska naturen igen och spridit sig allt längre norrut i landet skulle ha härdats är inget Jerker Andersson tror har skett.

– Så fungerar det inte, utan då vi kanske går mot varmare vintrar framöver gynnar det djuren och gör att de kan fortsätta norrut. De är generalister och äter det mesta samtidigt som deras päls står emot kyla.

Just kombinationen kyla och blöta är det som de är känsligast för när de är kultingar.

Det utan tvekan effektivaste sättet att skydda sig mot vildsvinen är elstängsel, även om det inte fungerar på alla platser.

– Genom att använda elstängsel kan man med en ganska liten insats göra stor nytta då det finns ställen där denna metod fungerar väldigt bra. Djuren är känsliga för ström helt enkelt och de kommer att välja andra områden, golfbanor, lantbruksmark och villaträdgårdar är några exempel på där man med framgång använt sig av detta, säger Jerker Andersson.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

 Du är enligt lag skyldig att polisanmäla och markera ut olycksplasen efter kollision/sammanstötning med älg, rådjur, vildsvin, hjort, björn, varg, lo, järv, utter, mufflonfår eller örn.  Kollision med ren ska också anmälas till polis.  Även om fordonet bara nuddat vid ett djur och det till synes verkar oskadat och lämnat platsen skall det anmälas till polis.

Anmäl alltid viltolyckan till 112 12

REPORTAGE - KALMAR

Vill se tuffare lagstiftning om vildsvin

U

nder hösten 2020 har centerpartistiske riksdagsmannen och förste vice ordförande i trafikutskottet, Anders Åkesson uttalat sig i olika medier där han slår fast att det finns brister i nuvarande lagstiftning kring vildsvin och han vill nu se att den skärps.

Anders Åkesson ser en problematik i att kollisioner med vildsvin inte tas på lika stort allvar, som kollision med till exempel älg, då människor som regel klarar sig med livhanken i behåll dock med stora materiella och ibland fysiska skador i krock med vildsvin. Därigenom fångas inte vildsvinsolyckorna på samma sätt av nollvisionen trots att stora skador förorsakas materiellt och fysiskt.

Det är inom en rad områden han vill se förändringar jämfört med nuvarande lagstiftning.

– När vi ser på trafikolyckor där vildsvin är inblandade har det funnits ett samband i Småland när man tippat högar med sockerbetor och där viltet samlas och rör sig i vägmiljön. Ser man på olycksstatistiken så ser man dessa ställen längs till exempel E22 tydliga samband historiskt med utfordringsplatser för vilt och då talar vi inte om åtelplatser för att kunna bedriva jakt. Utan vi talar om tonvis med sockerbetor, vilket är ett rent otyg, vilket ska förbjudas, säger Anders Åkesson.

Behöver öka jakttrycket

En annan aspekt ser han i att man behöver öka jakttrycket i syfte att minska vildsvinsolyckorna och även för att minska skador på växande grödor på åker eller i

Riksdagsmannen Anders Åkesson, (C) är förste vice ordförande i trafikutskottet Foto: Pressbild

skog. Där behöver staten lagstöd som är otvetydig i att på alla sätt se till att djuren jagas och hålls undan.

– Jag har följt frågan länge från mitt arbete i trafikutskottet och även varit på Trafikverket om att hindra viltet från att komma ut på vägen. Jag kommer ihåg från långt tillbaka att dåvarande Vägverket var positiva till att sätta upp viltstängsel mot älgar, medan vildsvinen inte haft samma prioritering då de inte förorsakar dödsolyckor vilket i sin tur gör att det inte skapas trygga vägmiljöer.

Viltolyckorna ökar snabbare

Anders Åkesson ser inte heller kopplingen med ökande trafik vilket lett till ökat antal viltolyckor. Utan statistik över lång tid visar snarare på att antalet viltolyckor ökar mycket snabbare än vad trafiken gör och då inte minst i sydöstra Sverige.

– Jag respekterar nollvisionen men jag ifrågasätter metoden för denna och då det konsekventa bortseendet från vildsvin därför att det är ett bekymmer då det orsakar lidande för människor och enorma kostnader, säger Anders Åkesson.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

Träffa oss ute på olika evenemang!

Provkör vår viltsimulator eller titta på alla anmälningspliktiga djuren.

Följ vår facebooksida där vi lägger ut var i landet vi syns vid olika tidpunkter.

13

REPORTAGE -GÖTEBORG

Ökande problem med vilt i städer

Vildsvin med kultingar.

V

äxande samhällen innebär också enligt skogs- och viltförvaltaren Robert Karlsson vid Skogssällskapet, ett växande problem med att viltet etablerar sig i städerna med konsekvenser för såväl boende som trafikanter.

Tittar man långt tillbaka i tiden var det rådjur och älg som var de dominerade viltslagen i stadsmiljöer.

I Göteborg, ett av de ställen där Robert Karlsson är verksam är det stora grupper av vildsvin och dovhjort som börjar bli allt vanligare.

– När det gäller älgar brukar det på sin höjd vara en eller ett par individer som man får hantera. Städerna och vägnäten byggs ut och med vägnäten kommer det viltstängsel och där kan vi under den senaste tiden se att det alltmer börjar byggas viltpassager i olika former, säger Robert Karlsson.

Samma vägar

Han konstaterar att viltet gärna använder samma vägar gång på gång och speciellt om det är något som lockar på andra sidan. Mycket handlar också om topografin hur det leder djuren så att de hamnar på olika ställen. Han tror också att ett ökat samarbete och samsyn med Trafikverket och kommunerna skulle kunna vara av godo för att lösa problematiken med viltet i städerna även om det inte finns någon uttänkt strategi i dagsläget för hur detta skulle kunna ske.

– Om vi tar exemplet med Göteborg och vildsvinsproblematiken, här har vi en ”grön korridor” som 14

vildsvinen gärna använder sig av. Där skulle ett samarbete mellan parkförvaltning, vägavdelningen vid kommunen och andra samhällsfunktioner förhindra att sådana gröna korridorer som leder in viltet i den absoluta tätbebyggelsen kan uppstå. Inom Skogssällskapet har vi också under de senaste åren tittat på hur man skulle kunna begränsa viltets framfart i tätorterna dock kommer det ändå bli så att ett par individer söker sig in då och då, men det ska kunna gå att begränsa de mängder som kommer in idag.

Gröna städer

Robert Karlsson menar också att man får ställa viltproblematiken i relation till att vi vill ha gröna städer med mindre våtmarker för fågellivet och en liten grön ”lunga” för folk i området, vilket då också utgör en perfekt miljö för vildsvin. När det blir för mycket vilt i en tätort är skyddsjakt en åtgärd som kan stå på agendan och skyddsjakt i bebyggda områden menar Robert Karlsson inte utgör något problem bara rätt kompetens utför denna.

– Städer är egentligen en bra miljö för vilt då det finns bra tillgång på mat och det finns mycket skydd bara de lär sig att leva nära människan. Vi kommer därför alltid att ha vilt i våra städer om vi inte vidtar någon drastisk åtgärd och det kommer att bli påverkan på människans vardag så någon form av konflikt kommer alltid att finnas, säger Robert Karlsson.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

REPORTAGE - FALUN

Eftersöksjägare är årets vinnare av Guldälgen Anders Wiklund tar en paus i skogen med sin Basset Fauve de Bretagne som heter Lance.

Foto: Privat

Å

rets vinnare av Guldälgen är eftersöksjägaren Anders Wiklund från Falun. Han prisas för sitt upplägg med tätortsnära jakt i syfte att förebygga viltolyckor och resultatet sedan han startade Falu Viltförvaltning 2018 har inneburit att antalet viltolyckor i centrala Falun minskat med 60 procent.

Det tog tretton år innan Falu kommun började lyssna på idéerna om att jaga tätortsnära för att undvika viltolyckor. Han är samordnare vid polisens nationella viltolycksråd i Faluns kommun med ansvar för 49 eftersöksjägare i kommunen och sitter även som aktiv i Svenska jägareförbundet. Idén om tätortsnära jakt kom när han konstaterade att av kommunens drygt 1500 jägare fällde man 200 rådjur under ett år medan 500 rådjur trafikdödades och dessa olyckor inträffar nästan bara intill bebyggelse. Det är rågetterna de främst riktar in sig på då de på en mycket liten yta reproducerar sig kontinuerligt generation efter generation på samma ställe. Samma situation förekommer i närheten av samtliga städer i Sverige. Han tyckte då att bedriva jakt på djuren var ett avsevärt mycket bättre sätt än att låta djuren plågas genom att bli påkörda.

– Jag hade kört ett testområde sedan 2005 så jag hade ganska mycket att falla tillbaka på. Jag hade redan på pränt att det var en lyckad satsning då det visade sig att mitt upplägg fungerade men det tog ändå ganska lång tid innan jag fick tillgång till de större kommunala ytorna, säger Anders Wiklund.

Många som vill fråga

Varje gång han är ute med sina medjägare får de ofta frågor från folk hur farligt det som de håller på med är när de jagar ända in emot folks tomter. De som är med

och jagar har genomgått en obligatorisk utbildning som är ett måste för att få jaga på dessa marker.

– Information är den största posten där vi upplyser folk var vi är och varför vilket förutom från oss själva också sker genom att vi sätter upp lappar över hela området där vi ska jaga så att folk får ett stadigt informationsunderlag. Dessutom är det mycket säkerhet i form av ballistik och kulfång. Vi jagar bland annat med hålspetsammunition som när den träffar djuret exploderar och går inte ut på andra sidan.

De flesta djuren skjuts dock med hagelvapen och används på ett skjutavstånd som alltid understiger 20 meter. Det är grova hagel på tre millimeter som används för maximalt dödande effekt.

– Jag brukar säga att hagelvapnet är snäppet farligare än en snöslunga, säger Anders Wiklund.

Ambitionen är dock inte att helt utrota de tätortsnära rådjurspopulationerna utan att hålla dessa på en låg nivå. Detta har bland annat inneburit att på ett ställe där det förekom 20 olyckor per år inträffar det nu en eller två per år.

Känner sig hedrad

Anders Wiklund känner sig hedrad över att bli årets vinnare av Guldälgen. Han som befinner sig ute och jobbar praktiskt med frågan ser det som ett kvitto på att han gjort rätt med sitt projekt. Initiativet kring tätortsnära jakt har spridit sig också via den webbaserade kurs han startat ihop med Studiefrämjandet Dalarna.

Han vill gärna åka ut privat och undervisa folk i framtiden när coronan släppt.

– Kan vi sprida det här över landet kommer vi att se en markant minskning av skadade, lidande djur och vi kommer att få en otrolig summa pengar sparade på trafikförsäkringen, säger Anders Wiklund.

Text: Carl-Magnus Wennerholm 15

REPORTAGE -GÖTEBORG

Ny ekodukt på Hallandsås byggs rekordsnabbt och miljövänligt

Ekodukten som skiss.

D

en 4 januari togs första spadtaget till den ekodukt som i höst ska viltsäkra den hårt trafikerade E6 som löper 12 kilometer över Hallandsås. Utöver ekodukten kommer också fem viltuthopp att byggas längs sträckan.

Sträckan som till lång del är viltstängslad hindrar vandringsstråken för viltet och ekodukten kommer att göra det lättare för djuren att ta sig över vägen.

Projektledare på Trafikverket för ekoduktsbygget är Fatri Rexhepi.

– Storleksmässigt är den av samma karaktär som den vi tidigare byggt norr om Kungsbacka, men vi har valt en helt annan konstruktionsteknik. Vi vill att det ska se ut som att naturen går över vägen och bygger därför två små tunnelrör under bron, säger Fatri Rexhepi.

Miljövänligare konstruktion

En miljövänligare konstruktion uppges det också bli då man valt att använda sig av mer stål och mindre betong varefter det fylls med naturliga massor ovanpå.

Beställningen kom in 2017 och planen vann laga kraft i mars i fjol. Placeringen av ekodukten fastställdes efter att Trafikverket besiktigat alla småportar och broar som finns längs sträckan idag.

– Vi satte kameraövervakning på dessa passager för att se hur mycket viltet använder sig av dessa och hur 16

Den framtida ekodukten sedd ur fågelperspektiv.

Foto/Skiss: Trafikverket

de rör sig. Vi fann en passage nära där bron nu byggs där det rörde sig mer djur, därför blev läget där det nu byggs. Sedan är det en byggteknisk aspekt där E6 går i en skärning så vi har naturliga höjder på sidorna där etableringen redan är på plats med träd, så vi tjänar mycket på det också.

Förutom att tillgodose viltets behov kommer det även att ordnas förutsättningar för insekter att etablera sig på ekodukten med hjälp av ett par stenrösen och död ved.

Leda om

En del störningar för trafikanter kommer det att bli under arbetets gång då man stänger av ett körfält i vardera färdriktningen. Under en helg kommer man dock helt behöva leda om trafiken till gamla E6 som löper parallellt. Tanken med att genomföra arbetet under en helg är för att undvika störningar för den tunga trafiken. Det är huvudsakligen klövvilt som rör sig i området, såväl älgar som rådjur förekommer frekvent visar de videoupptagningar som gjordes före byggstart av den nya ekodukten.

– Vi kommer också att sätta upp viltstängsel på de sträckor där det inte finns idag och på de befintligliga broarna under E6 sätter vi bländskydd som ytterligare skydd för att inte störa djurlivet, säger Fatri Rexhepi.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

REPORTAGE - BORLÄNGE/MÖRBYLÅNGA

Viltolyckskartor ger Rådjursolyckorna bättre möjligheter ökar på Öland igen Anders Sjölund, ekolog på Trafikverket kom för ett antal år sedan med en idé om att kartlägga ”stabila” viltolycksplatser som inte beror på slumpen vilket blev till ett uppdrag som gavs till Statens Lantbruksuniversitet, (SLU). Detta forskningsarbete gjordes bland annat i samarbete med Nationella viltolycksrådet och tjeckiska matematiker.

Det hela landade i att man skulle kunna presentera en kartbild som visade just viltolycksplatser i hela Sverige över de senaste fem åren.

– Nu har vi publicerat kartorna både fysiskt och digitalt samt håller på att bygga upp en förvaltningsorganisation som ska se till att dessa kartor uppdateras varje år. I detta finns då det visat sig att passagemöjligheterna för viltet har så stor betydelse också med något som vi kallar barriärkarta vilket visar det motsatta, var det finns bra lösningar idag, säger Anders Sjölund.

Mängden fordon spelar in Viltkartorna visar på problematiken med samhällets ögon eftersom mängden fordon spelar in hur mycket olyckor det är, däremot menar Anders Sjölund att det inte är samma sak som hög risk för den enskilde bilisten.

– Därför funderar vi i nuläget på att komplettera med ytterligare en kartbild för att tydliggöra detta.

Under arbetet med kartorna har vi också tittat på andra länder hur det förhåller sig där, till exempel i Spanien med samma problematik för vilt och trafik som i Sverige, med bland annat vildsvin.

Ett annat djurslag som också behöver kartläggas är renarna som förvisso inte är ett viltslag, men som ställer till problem i trafiken vid passage över vägar.

Att människan har stor del i var viltstråken är råder det inget tvivel om, parametrar som till exempel var man odlar mat, var stängsel tar slut och var bebyggelser finns.

Kan laddas ned Den som vill ladda ned viltolyckskartorna i digitalt format kan göra detta via Trafikverkets tjänst Lastkajen där man först måste registrera sig för att få tillgång till materialet. Kartmaterialet finns också tillgängligt län för län som nedladdningsbara pdf-filer.

– Uppdateringarna varje år framöver kommer att ske i april eller maj för att vara säkra på att vi fått in alla rapporter från jägare och andra aktörer. Till sin hjälp har den nya förvaltningsorganisationen en programvara som Trafikverket äger. Om ett år ska vi ha nått dit, säger Anders Sjölund.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

Under 2019 inträffade över 700 rådjursolyckor på Öland sammanräknat både Mörbylånga och Borgholms kommuner. Efter en markant minskning under andra kvartalet i fjol märkte Erica Lindquist, ordförande i Mörbylånga jaktvårdskrets att olyckorna ökade på nytt.

När folk ställer frågan om varför det inte skjuts fler rådjur för att få ner antalet olyckor menar hon att det är en sanning med modifikation då den stora mängden bilar ihop med hög hastighet utgör den viktigaste faktorn i sammanhanget.

– Nu när det inte varit så mycket trafik så minskade också olyckorna. Rådjursstammarna växlar ju men mängden trafik avgör antalet olyckor. Nu har turismen återvänt och olyckorna är nu uppe i ”normal” nivå igen. Vi märker fortfarande skillnad på helgnätter då nöjeslivet i Borgholm inte är i full gång, säger Erica Lindquist.

Från jaktvårdskretsen har man efterlyst åtgärder för att komma tillrätta med olyckssituationen, något som nu fått gehör hos myndigheter. Ordförande var själv ute med en konsult med uppdrag av Trafikverket om jaktvårdskretsens synpunkter när huvudvägen till Borgholm ska dras om.

– Vi är väldigt tacksamma att de väger in våra åsikter när det gäller den här nya vägdragningen mellan Ölandsbron och Borgholm och vi har visat var ”hotspotsen” för trafikolyckor är. Vad som behövs här skulle vara att ordna med viltstängsel och viltövergångar men viltstängsel är inte ett alternativ i det här sammanhanget vad jag har förstått.

Förbättrad siktröjning Något som har förbättrats under de senaste åren är att siktröjningen har blivit bättre så att till exempel majsodlingar inte sträcker sig ut vid vägkanten liksom vilda blommor som kan vara vackra att se på men samtidigt lockar ut rådjuren närmare vägen.

– Vi märker ingen större skillnad när det gäller olyckor om det är öppen plan mark eller om det är skogspartier. Olyckorna sker oavsett förhållanden.

Vår infrastruktur här på ön är ganska dålig och inte anpassad till den trafikmängd som blivit på senare år men så småningom blir det ju en ny väg. Den anläggs vid sidan om den nuvarande, men vad som känns lite oroväckande är att man på denna mötesfria väg kommer höja hastigheten på en sträcka till 100 kilometer i timmen från dagens 70-gräns. Finns det då inget viltstängsel kan det komma att handla om betydligt allvarligare olyckor än vad som inträffar i dagsläget, säger Erica Lindquist.

Text: Carl-Magnus Wennerholm 17

REPORTAGE -TINGSRYD

Lodjursstammen i södra Sverige ökar Lodjuren i södra Sverige ökar i antal.

I

december fattade Länsstyrelsen i Kronobergs län beslut om licensjakt på fyra lodjur den 1 till 31 mars i år. Rutinerade besiktningsmannen för rovdjursskadade tamdjur och rovdjursrapportör åt länsstyrelserna i Kronoberg, Skåne och Blekinge. Le Carlsson uppger att det är första gången detta sker i länet.

Jakten sker i ett avgränsat område i norra delarna av Kronobergs län för att få ner stammen som enligt den senaste inventeringen är för stor. Myndigheten gör bedömningen att ett uttag av fyra lodjur under licensjakten inte påverkar artens bevarandestatus på lång sikt vare sig i länet eller nationellt.

– Att lodjursstammen ökar har att göra med att lodjurshonorna inte vandrar iväg lika långt som hanarna, samtidigt accepterar lodjurshonan sina döttrar även efter att de vuxit upp så de blir lite av ”väninnor” istället och behåller kontakten i reviret.

Skillnaden är med lodjurshanarna som vandrar över runt 60 kvadratmil stora områden och kan vara väldigt elaka mot varandra, säger Le Carlsson.

Att etableringen av lodjur i Blekinge som är hans hemlän skedde först för runt sex år sedan beror alltså på att lodjurshonorna rört sig långsammare och har revir som bara är mellan fem och åtta kvadratmil. Blir det så att några honor trafikdödas åker utvecklingen några år bakåt igen. Lodjuren ger sig inte heller gärna på får i någon större omfattning utan fäller de ett får handlar det oftast om enstaka individer.

18

Missuppfattning

Han upplever att lodjuret av en del uppfattas som veritabla rådjursdödare vilket han ser som en missuppfattning då trafiken tar många individer. Ett annat större problem är vildsvin som efterhand lär sig att döda både får och nötkreatur. När en sugga lärt sig att dräpa vuxna får lär hon sina kultingar ett nytt sätt att hitta föda.

– Det kan vara en stor flock om 23 vildsvin och då är det ingen lek om man är ett får. De flesta lodjur som dödas i trafiken är ofta ungdjur som lämnar hemmareviret upp till elva månaders ålder. De har fortfarande väldigt mycket att lära sig i en hård värld. Av de fem, sex trafikdödade lodjur jag har kommit i kontakt med var de flesta ungdjur.

Mycket av Le Carlssons jobb för länsstyrelserna i södra Sverige går ut på att ta reda på orsaken till varför tamboskap har dött och i många fall har det inte kunnat påvisas angrepp från vare sig lodjur eller varg. Lodjuren brukar få mellan två till tre ungar, i undantagsfall fyra men då är det inte säkert att alla ungar överlever då ungdödligheten ofta är hög.

– Ekosystemet är betydligt smartare än mänskligheten om man tar lodjurshannarna som fått inprogrammerat i sig att de ska vandra långt. Det gör ju att risken för inavel är minimal, säger Le Carlsson.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

REPORTAGE - RIDDARHYTTAN

Forskar på viltskrämmor

Älgar vid en av saltstensplatserna på forskningsstationen i Riddarhyttan.

P

å Grimsö forskningsstation i Riddarhyttan pågår sedan i maj ett projekt med att ta fram en viltskrämma avsedd för klövvilt.

Sedan dess har forskarna satt upp ett par teststationer på forskningsstationens 13 000 hektar stora marker för att kunna prova ut vad som kan fungera bäst på viltet.

Försök att använda ljud för att skrämma bort vilt är i sig inget nytt. Fortfarande finns på den allmänna marknaden ett slags viltvisslare som placeras på bilens front, något som visat sig verkningslöst i en forskningsstudie på Luleå tekniska universitet.

Projektet på Grimsö provar dock andra vägar.

Befintliga saltstensplatser

Testplatserna som forskarna på Grimsö använt sig av har varit vid stationens befintliga saltstensplatser som älgarna besöker frekvent inte minst under våren.

Viltskrämman som ger ifrån sig ljud, vilket ska uppfattas som störande för klövviltet, sätts upp på tio meters avstånd där det finns en övergångsmöjlighet genom viltstängslet och den aktiveras genom en rörelsesensor.

Forskningsprojektet genomförs i samarbete med Trafikverket som primärt har fokus på att få bort viltet från tågspåren, men fungerar tekniken kan den också komma att användas längs vägar, uppger Denice Lodnert, forskare på Grimsö.

– Just nu sitter vi och går igenom alla videos vi har

Foto: Privat

Denice Lodnert, forskare vid Grimsö forskningsstation.

Foto: Privat

och snart börjar vi med de statistiska analyserna under de 50 dagar vi samlat in data. I slutet av året ska vi ha fått fram resultaten. Vi har använt oss av fyra olika ljud såsom hundskall, människoröster ihop med ljud av hackspett och ugglor som referensljud, säger Denice Lodnert.

En utmaning ses i att variera ljuden såväl i karakteristik som i styrka så att inte viltet vänjer sig vid det. En idé är att kombinera ljudet med någon form av rörelse eller ljus för att förstärka effekten.

Ska stängslas in

Det är ännu oklart när testanläggningar kan komma att sättas upp längs vissa tågsträckor. Först ska dessa stängslas in. Forskarna kommer i sin analys av datan att se hur reaktionen hos djuren varierar om det till exempel är en ko med kalv eller en ensam individ som utsätts för ljudet.

– Nu när vi är klara med mätningen på älgarna har vi nyligen börjat att testa viltskrämman på vildsvin och därefter ska vi även prova på rådjur, så får vi se hur de reagerar, inte minst den sistnämnda kategorin då de står för en stor del av viltolyckorna.

Denice Lodnert tror inte att de olika anläggningarna kommer att vara identiska utan kalibreras till terrängförhållande och liknande.

– Blir det här projektet lyckat kommer det att finnas fler områden att applicera viltskrämman på helt klart, säger Denice Lodnert.

Text: Carl-Magnus Wennerholm 19

RESURSPERSONER - VÄRVARKAMPANJ

Vill du jobba med vilt och trafik hos oss? Älgskadefondsföreningen utför ett omfattande arbete för att minska viltolyckor. Detta görs bl a genom att vi deltar i olika större publika arrangemang i hela landet, t ex mässor, marknader och träffar.

I detta uppdrag vill vi gärna ha mer hjälp.

Under pandemin har vi inte kunnat vara ute på olika arrangemang men vi satsar stort för 2022!

Vi erbjuder ett extrajobb några gånger per år och ofta på helger.

Du kommer inte att jobba ensam utan i sällskap med annan representant för föreningen.

Vi söker dig som • Är medlem • Vill representera Älgskadefondsföreningen • Brinner för vilt- och trafikfrågor • Har körkort, lägst BE • Tycker om att prata med besökare • Är flexibel, ibland blir det tunga lyft • Har tid över Låter det intressant?

Skriv lite om dig själv i ett mejl till oss på kansli@algen.se Märk ditt mejl med ”Intresseanmälan resursperson”

Värvningskampanj Under 2020 har totalt 826 medlemmar värvats.

Vinnare i vår värvningskampanj är 1a pris 2a pris 3e pris

Kenth-Erik Gustafsson, Bengtsfors Pål Norinder, Ulricehamn Marie Helgesson, Skärbäck Runo Eriksson, Mora

12 nya medlemmar 9 nya medlemmar 7 nya medlemmar 7 nya medlemmar

De 4 bästa värvarna under året kommer att få en fin glasskulptur gjord av glaskonstnären Mats Jonasson, Målerås Glasbruk.

Tack för ett fantastiskt jobb!

Uppmaning till dig som medlem E-post

Vi uppmanar alla medlemmar som har en e-post att låta oss veta den.

På detta viset minskar vi utskick på papper i framtiden.

Lättast gör du detta genom att gå in på www.algen.se Välj ”är medlem” och adressändring.

Du som saknar e-post får utskick per post i vanlig ordning.

20

ANSÖKAN OM EKONOMISK HJÄLP

Fyll i uppgifterna nedan och skicka till Älgskadefondsföreningen efter en kollision med anmälningspliktigt Älgskadefondsföreningen vilt eller ren. Samtliga handlingar ska enligt föreningens stadgar vara föreningen tillhanda inom 12 månader från kollisionsdatum för att ekonomisk hjälp ska utbetalas. Du kan också göra din ansökan på vår hemsida under www.algen.se/ar-medlem/ansok-om-ekonomisk-hjalp/ eller ringa på 0474-77 39 50.

Olycksdatum (År, månad, dag)

Kollision med (markera med X)

Jag var vid kollisionen (markera med X) Ägare till fordonet

Förare av fordonet

Det kolliderade fordonets registreringsnummer

FORDONSUPPGIFTER Fordonet har (markera med X) Trafikförsäkring

Älg

Rådjur

Hjort

Vildsvin

Varg

Järv

Lo

Utter

Ren

Mufflonfår

Björn

Örn

Ange vilket län kollisionen inträffade

MEDLEMSUPPGIFTER Försäkringsbolag

Medlemsnummer

Personnummer

Försäkringsbolag

Namn

Adress

Försäkringsbolag

Postnr & ort

Telefon dagtid

Delkasko

Vagnskadeförsäkring

Vagnskadegaranti Självrisk vagnskada som ska betalas

Konto för utbetalning (ange clearingnummer)

För att kunna behandla din ansökan behöver vi även följande handlingar: 1. Kopia av polisanmälan (sid 1 och 2). 2. Kopia av försäkringsbrev och (vagnskadegarantibevis om sådan finns).

3. Kopia av faktura/kvitto på självrisk-, reparations-, hyrbils- och/eller bärgningskostnader. Endast kvitto från firma godkänns!

4. Vid endast halv-/trafikförsäkring på ditt fordon vill vi även ha foto på skadorna.

VILL DU HA EN TRISSLOTT? VÄRVA EN MEDLEM  En trisslott per medlem du tipsar om och som betalar medlemsavgiften För varje ny registrerad medlem du värvar till Älgskadefondsföreningen skickar vi en trisslott till dig (åldersgräns 18 år).

JAG SOM VILL VÄRVA Medlemsnummer

Telefon

Personnummer

Namn

Adress

Postnr & ort

Älgskadefondsföreningen

Så här funkar det: När vi fått in formuläret skickar vi ut ett inbetalningskort märkt med ditt medlemsnummer som referens till den/de du vill värva. När de sedan har betalat avgiften och vi har registrerat dem som medlemmar skickar vi ut dina trisslotter (åldersgräns 18 år).

Du kan också värva medlemmar via hemsidan på www.algen.se/ar-medlem/ varva-medlem Tack för att du värvar!

DEN/DE JAG VILL VÄRVA Namn

Namn

Namn

Namn

Adress

Adress

Adress

Adress

Postnr & ort

Postnr & ort

Postnr & ort

Postnr & ort

ÄLGSKADEFONDSFÖRENINGEN SVARSPOST 20377698 35801 VÄXJÖ

ÄLGSKADEFONDSFÖRENINGEN SVARSPOST 20377698 35801 VÄXJÖ

Hur fungerar medlemskapet?

Detta är en fråga som vi ofta stöter på i föreningen. För att förenkla för dig som medlem och för dig som vill bli medlem har vi gjort en liten guide.

• • • •

• • •

Medlemskapet är personligt och gäller privatägda motorfordon (ej yrkesmässig trafik).

Oavsett hur många motorfordon du äger (bil, MC, husbil) var du än bor eller hur gammal du är, så är kostnaden för ett medlemskap 150 kr/år (12 mån).

Alla motorfordon du är registrerad ägare till är skyddade av ditt medlemskap oavsett vem som är förare vid olyckstillfället.

Om du lånar någon annans privatägda fordon kan du söka ekonomisk hjälp i egenskap av förare av olycksfordonet. Det är viktigt att du kan styrka att det är du som drabbas av kostnaden för reparationen. Vi betalar bara ut ekonomisk hjälp till medlemmar.

Det gäller även privatägt och tillkopplat släp/husvagn.

Ersättning betalas ut vid sammanstötning med älg, rådjur, vildsvin, hjort, björn, varg, lodjur, utter, järv, mufflonfår, örn samt ren.

Olyckan måste vara anmäld till polisen.

Vilken hjälp får man för 150 kr/år (12 månader)?

Du kan få 500 - 8 000 kr i ekonomisk hjälp fördelat enligt nedan.

• •

500 kr i grundersättning. Detta utbetalas även om man inte har några kostnader för självrisk, reparation eller hyrbil/bärgning.

Upp till 7 500 kr i ekonomisk hjälp till att betala självrisk-, reparations-, hyrbils- och/eller bärgningskostnad vid en kollision med anmälningspliktigt vilt.

Några exempel på hur den ekonomiska hjälpen fungerar Du har en helförsäkrad bil (ägare och förare) Ida är medlem i föreningen och krockar med en älg.

Som tur var klarade hon sig bra i olyckan men bilen blev ordentligt tillbucklad. Ida har en självrisk på 3 000 kr i sin försäkring. Hon har behov av en hyrbil under tiden bilen lagas. Hyrbilen kostade 2 670 kr. Så när hon ansöker om ekonomisk hjälp från föreningen får hon 3 000 kr till att betala sin självrisk, 2 670 kr för kostnaden av hyrbilen samt 500 kr i extra kostnadsersättning.

Totalt får Ida 6 170 kr i ekonomisk hjälp.

Du har en halvförsäkrad/trafikförsäkrad bil (ägare men inte förare)

Emil är medlem i föreningen och hade lånat ut sin bil till en kompis som kolliderade med ett rådjur. I olyckan förstördes ena framlyktan och framskärmen blev skadad. Eftersom Emils bil var gammal så var den bara halvförsäkrad och han får därmed ingen hjälp från sitt försäkringsbolag. Emil är händig och bestämmer sig för att laga bilen själv. Han köper in delar själv från en återförsäljare av begagnade bildelar. Delarna kostar honom 7 750 kr. Mot uppvisande av kvitton får han av föreningen hjälp med 7 500 kr till delarna samt 500 kr i extra kostnadsersättning.

Totalt får Emil 8 000 kr i ekonomisk hjälp.

Du har lånat någon annans bil (förare men inte ägare) Kim är medlem i föreningen och har lånat sin grannes bil. Han kolliderar med ett vildsvin så att hela fronten på bilen blir intryckt. Grannen vill att Kim ska stå för självrisken som är på 4 500 kr. Kim har ett kvitto på att han har betalat grannens självrisk. Kim söker ekonomisk hjälp i egenskap som förare av olycksbilen. Han får grundersättningen på 500 kr och 4 500 kr i hjälp till självriskkostnaden.

Totalt får Kim 5 000 kr i ekonomisk hjälp.

23

Plötsligt stod älgen framför bilen ...

- Jag hann inte bromsa ...

Varje dag sker över 170 viltolyckor på svenska vägar!

Returadress:

Älgskadefondsföreningen Box 101 , 364 21 ÅSEDA