Tänk Vilt 2022

Älgskadefondsföreningen

2022

Vill se säkrare husbilar

Läs om hur medlemskapet fungerar

Järven sprider sig söderut

Tror inte på minskning av antalet viltolyckor

LEDARE

Ledare Med nytt år kommer nya möjligheter!

Förhoppningsvis ligger pandemi och restriktioner bakom oss nu.

Under sensommaren och hösten förra året fick vi möjlighet att vara ute på fältet igen. Vi besökte många platser där vi informerade och visade våra ekipage.

Ett intensivt arbete som var mycket uppskattat! Det är härligt med allt intresse vi väcker.

På kansliet arbetar vi fortsatt med vårt nya administrationssystem och det känns bra att kunna utveckla det digitala arbetet. Vi är tacksamma om ni anmäler er e-postadress till oss. Vi använder gärna detta sätt att kommunicera, snabbt och smidigt samtidigt som det sparar på miljön.

Du vet väl t ex att du kan gå in på vår hemsida för att anmäla ett ärende direkt till vårt system om du råkat ut för en viltolycka?

Vi jobbar ständigt för en medlemsservice som är snabb och smidig. För alla som vill fortsätta ha kontakt med oss via telefon och vanliga brev går självklart även detta bra!

Under 2021 startade vi en undersökning gällande medlemsnöjdheten vid hantering efter viltolycka.

Utfallet är väldigt positivt och vi är glada att så många svarar på våra frågor. Vi fortsätter att skicka med frågeformuläret även i år.

Vi har under 2021 en ökning av viltolyckorna, tyvärr rekord i antal. Totalt hamnade vi på 65 376 polisanmälda viltolyckor enligt NVR (Nationella Viltolycksrådet). Till detta ska läggas till 1 945 olyckor med ren.

I slutet av 2021 startade vi ett samarbete med Kronobergs Bilaffär. Samarbetet innebär att deras kunder i samband med fordonsköp får med ett års medlemskap hos oss. En omtanke med stort värde för en liten summa. Ett bra sätt för oss att synas och nå ut med vår information. Vi hoppas att detta uppskattas och sprider sig. Årsmötet i år ska äntligen bli av i Östersund och vi hoppas att många av er kan och vill delta. Vi har många medlemmar i närområdet.

Nästa år fyller Älgskadefondsföreningen 50 år! Det måste firas!

Du som medlem är avgörande för att vi ska kunna arbeta vidare med vilt-och trafikfrågor! Dessa frågor måste uppmärksammas mer, ämnet blir än mer aktuellt när antalet olyckor fortsätter att stiga.

Känner du någon som nyss tagit körkort eller håller på? Tipsa personen om att hon eller han får ett års gratis medlemskap hos oss!

Följ oss gärna på våra sociala medier! Kika in på hemsidan ibland för att läsa nya reportage.

Vi hoppas ni kommer uppskatta årets tidning och de reportage vi valt.

Kör försiktigt och visa hänsyn!

Annika Mazetti Verksamhetsledare

Foto: Privat

Omslagsbild: JÄRV (Gulo gulo) Storlek: 70 - 85 cm lång med en 15 - 25 cm lång svans.

Järven är vårt största mårddjur och väger 8-18 kg.

Utseende: Järven påminner om en stor, brun, busksvansad grävling. Pälsen är ljusbrun till svartbrun, med ett ljusare brunt band längs varje sida och en ljus teckning i ansiktet.

Familj: Järven är Skandinaviens största mårddjur.

Utbredning: Runt hela det norra halvklotet, inklusive Alaska och Canada. Både på tundran och i norra delen av skogsbältet. I Sverige mest i norra delen av landet 1

men den sprider sig söderut ner i skogslandet utanför renskötselområdet.

Fortplantning: Parningstiden infaller under aprilaugusti. Honan föder 1-4 ungar i en lya, i en snödriva eller bland klippblock i februari/mars året därpå.

Föda: Under sommaren livnär järven sig främst på mindre däggdjur, fåglar samt en del vegetabilier. Under vinter främst av renar som den själv eller någon annan dödat. Att de äter as har medfört att de ibland kallas ”Nordens hyena”. Järven är fridlyst.

Källa: Rovdjurscentret de 5 stora

Foto: Adobe Stock

7

12 10

14

17

13

Innehåll 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 21 23

Minskat antal viltolyckor genom samarbete Järven sprider sig söderut Uttertunnelprojektet en succé Kungsörnsstammen hotad Gula band som alternativ till viltstängsel Elbilar kan innebära större risk för viltolyckor Gör blåljus för eftersöksjägare till valfråga Kallelse Årsmöte / Värmland har haft många viltolyckor 2021 Vill se säkrare husbilar Tror inte på minskning av antalet viltolyckor Mikael eftersöker i Värmdö kommun Ny viltskadekommission Ersättningsnivåer för eftersöksjägare höjs / Ser positivt på ändrade jakttider Förbättrar viltövergångar Kontinuitet behövs i jakten Viltåtgärder före bättre vägstandard Ansökan ekonomisk hjälp / Värva medlemmar få trisslott Hur fungerar medlemskapet? Älgskadefondsföreningen

Tänk Vilt 2022 ges ut av Älgskadefondsföreningen.

Ansökan om medlemskap görs via hemsidan eller CMYK direkt via kansliet i Åseda.

Röd= 0 98 100 0 Gul= 0 15 100 0 Svart= 0 0 100 100

Älgskadefondsföreningen postadress: Box 101, 364 21 ÅSEDA besöksadress: Älghultsvägen 7, ÅSEDA telefon: 0474-77 39 50 e-post: kansli@algen.se hemsida: www.algen.se

facebook: www.facebook.com/algskadefondsforeningen Ansvarig utgivare: Annika Mazetti Grafisk form : Satu Korte-Johansson Tryck: Lenanders Grafiska AB; Kalmar Upplaga: 60 000 ex

3

REPORTAGE - ÖCKERÖ

Jan Eric Bäck är miljö- och hälsoskyddsinspektör vid Öckerö kommun. Foto: Privat

F

Minskat antal viltolyckor genom samarbete

ör drygt två år sedan hade man stora problem med rådjur på vissa öar i Öckerö kommun som utgör Göteborgs norra skärgård. Ett intensivt samarbete mellan kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektör Jan Eric Bäck, som bestämmer över kommunens mark när det gäller jakt och de lokala jaktföreningarna har man nu nere stammen på en acceptabel nivå.

De tre sammanhängande öarna i kommunen, Hönö, Öckerö och Hälsö har vägsträckor som mest inbjuder till körning i högre hastigheter och därför inträffar de flesta viltolyckorna här.

– Vi har i stort sett en jaktförening för varje ö och jag har under de senaste åren påtalat att vi måste få ner beståndet, både för att minska trafikskadorna och för att minska klagomålen från allmänheten vilket det lätt blir när det är begränsade naturområden för djuren att röra sig på. Denna ambition har betalat sig. Vi har nu fått ned stammen. Till exempel sköt vi 54 rådjur i fjol, säger Jan Eric Bäck.

Jakten som sker blir med hagel då det råder förbud att jaga med kula, förutom vid sjöfågelsjakt.

Svårt bestämma storlek på population

Han uppger att det är svårt att exakt bestämma hur stor stammen är i nuläget men uppskattar den till runt 4

150 individer. En annan svårighet är att bedöma ö för ö eftersom djuren simmar mellan de olika öarna.

En iakttagelse han gjort utan att vilja lägga några vetenskapliga bevis för detta är att rådjuren i skärgården är mindre än på fastlandet. Han tror att det beror på att de anpassar sig efter den begränsade betesmarken. Jaktlagen har också identifierat stråk där viltet rör sig på öarna.

– En annan orsak till att viltolyckorna minskat är att hastighetsbegränsningen sänkts till 50 respektive 30 kilometer i timmen. På vissa sträckor har hastigheten varit 70 kilometer i timmen. Dessutom har det satts upp farthinder, dock inga fartkameror. Det finns vissa sträckor där ungdomar gillar att ösa på lite men detta har också försvårats.

Inga vildsvin

I norra skärgården finns det inga vildsvinspopulationer, dock har sådana enligt Jan-Eric Bäck siktats i Göteborgs södra skärgård. Det kan förklaras med att dessa öar ligger närmare de vildsvinspopulationer som finns söder om Göteborg.

– Kommer det vildsvin till norra skärgården har vi såpass mycket koll och ser till att få bort dessa individer på en gång. Nu handlar det om att vi håller i och håller nere den rådjursstam vi har här ute. Vi har begränsat med naturmark och får hushålla med de resurser som finns, säger Jan Eric Bäck.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

REPORTAGE - JÄRVSÖ

Järven sprider sig alltmer söderut.

Foto: Pixabay

Järven sprider sig söderut

I

dag finns det närmare 700 järvar i den svenska naturen vilket gör populationen sårbar ur ett nationellt perspektiv, till skillnad från ett internationellt perspektiv där den är livskraftig. Järvstammen håller dock sakta på att återhämta sig i Sverige och sprida sig söderut, uppger Benny Gäfverth verksamhetsansvarig på Rovdjurscentret De5stora i Järvsö.

Järven hör inte till de mer förolyckade djuren i vägtrafiken, däremot menar Benny Gäfverth att en hel del järvar stryker med i tågrelaterade olyckor. Järven liksom kungsörnen livnär sig i stor utsträckning på byten som fällts av annat vilt och är därigenom en asätare. De olyckor som inträffar med järv på vägar är till viss del relaterade när djuren kalasar på kadaver.

– Järven har lyckats ganska bra under de senaste fem, tio åren att etablera sig även i skogsområden, tidigare var den bara föremål för fjällområdena. Det är i och med de andra rovdjursstammarnas utbredning som även järven följt efter och lever mycket tack vare bytesrester som björn och varg fällt. I många fall tar den generellt inte så mycket byten på egen hand, säger Benny Gäfverth.

Järven kan dock om det krävs fälla byte som är flera gånger större än den själv i form av till exempel ren och rådjur. Där jägare har fällt älg och slaktavfall lämnats kvar i form av hjärta, vom och lungor är järven närmast hundraprocentig på att städa upp då de är suveräna på att hitta slaktplatser.

– Därför kan man säga att vi människor till viss del är delaktiga i att säkra upp med föda till järvarna.

När jag pratar om järven inför barn brukar jag kalla djuren för fjällets sopgubbe. Ser man till dess släkting grävlingen är den ännu mer benägen att smaska i sig det den hittar.

Svårinventerad

Järven är en svårinventerad art och allteftersom den etablerar sig söderut i skogsterräng då spårningssäsongen är ganska kort.

Det är inte heller så mycket debatt om järv i stort, även om rennäringen ser djuren som en störande faktor i arbetet då de ställer till en del oreda på samma sätt som lodjuret gör. En fördel för järven är att den är skygg och håller sig helst utom synhåll. Det är ganska sällan den observeras då de håller sig från såväl vägar som civilisationen. Habitaten för djuren är dock enormt stora, lite mer bland hanarna och till skillnad från till exempel lo och varg överlappar järvarnas revir varandras.

– Ser man till hur det är att köra på en järv är det som att krocka med en riktigt stor grävling med materiella skador som följd. Järven är inte heller särskilt roliga att ha och göra med om de blir påkörda. Då bör man hålla sig på distans och tillkalla hjälp, säger Benny Gäfvert.

Text: Carl-Magnus Wennerholm 5

REPORTAGE -VÄSTERBOTTENS LÄN

Exempel på uttertunnel under bro.

Stenar läggs ut så att uttern kan göra sina doftmarkeringar.

Montering av uttertunnel.

Foton: Lars-Åke Mårtensson

Uttertunnelprojektet en succé

I

fjol utförde Svevia utterövergångar i hela Västerbottens län. Totalt 15 övergångar i form av tunnlar installerades och dessa visar sig ha fungerat väldigt bra, uppger Sam Koski som är projektledare på Trafikverket.

Arbetet i Västerbottens län grundade sig på en omfattande undersökning över hela Norrland. Man gick igenom och gjorde analyser på plats, inventerade rörbroar, trummor och tittade efter om dessa var ekologiskt anpassade eller vad man kunde göra för förbättringsarbeten.

– Vi valde ut de mest kritiska ställena och gjorde en ekologisk anpassning där det behövdes. När man numera bygger nytt finns dessa aspekter redan med i projektbeskrivningen, säger Sam Koski.

Detta innebär att varenda gång Trafikverket anlägger till exempel en ny rörbro ser man till att implementera en passage för smådjur. Så de kan ta sig över och under vägar på ett säkert sätt.

Fungerat bra

Sam Koski uppger att Trafikverket märkte att uttrarna började använda sig av passagerna snabbt istället för att gena över vägar. Det är något han tycker är

jätteroligt, att det förarbete man gjort slagit så väl ut.

Vid valet av passager har man tänkt till. Hur kan man få djuren att välja passagerna med hänsyn till miljön med bland annat detaljer som stenar där uttrarna kan doftmarkera. Just doftmarkeringarna förefaller fungera som ett ”godkännande” av passagen av efterföljande uttrar som därigenom väljer dessa.

Inrapporteringen av viltolyckor med uttrar har också minskat i länet sedan installationen av de nya lösningarna skedde.

– Vi lär oss något nytt hela tiden och de lyckade byggnationerna är ett kvitto på detta. Djuren har ju något eget kodspråk helt klart vilket vi successivt lärt oss när det gäller att anlägga sådana här passager så de tilltalar djuren.

Användningen av anlagda viltpassager brukar kollas efter tre månaders tid, därefter sker det stickprov med åtelkameror som säkerställer att tunnlarna fortsatt fungerar.

– Drift och underhåll av passagerna genomförs sedan i samband med att vi utför ordinarie broinspektioner, vilket sker minst vart sjätte år och då ser vi till att de är intakta och fungerar så att ingenting har gått sönder, säger Sam Koski.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

Vi vill tipsa om 112-appen!

Med 112-appen får du snabb, relevant och pålitlig information vid händelser som inträffar i din närhet.

Du kan också automatiskt skicka din position till SOS Alarm, vilket gör det lättare för hjälpen att snabbt komma fram till rätt plats.

6

REPORTAGE - BORLÄNGE

Kungsörnsstammen hotad

Anders Sjölund, ekolog vid Trafikverket. Foto: Privat

K

ungsörnsstammen är hotad konstaterar Anders Sjölund, ekolog vid Trafikverket.

En bidragande orsak är att kungsörnar kalasar på påkört vilt och därigenom faller offer för trafikanternas framfart.

Kungsörnen är högst upp i näringskedjan bland rovfåglar i Sverige. Det är det djurslag som blir kvar längst vid påkörda kadaver och därigenom blir själv påkörd.

– Ett problem är att dessa örnar gärna äter vilt som legat under lång tid. Man skulle kunna säga att kungsörnen är Sveriges gam. Det är ett stort mörkertal när det gäller inrapporteringen av påkörda örnar. Jag tror att situationen är mycket allvarligare än vad vi vet idag, säger Anders Sjölund.

Ett annat problem är att de som tar sig an bytet och blir kvar ofta är starka individer. Detta innebär att om en hane och/eller hona blir påkörda kan det ge efterverkning i flera led, då kanske ett flertal fågelungar blir föräldralösa.

– Att kungsörnen är den art som blir mest drabbad vid viltolyckor beror på att den håller till inåt land medan havsörnen är mera knuten till havet och kustbandet. Det kan också bero på beteendeskillnader där kungsörnen är mer van vid att ta för sig av byten som stora rovdjur har fällt. Detsamma gäller vilt som körts på av bilar, lastbilar eller tåg och blivit liggande.

Foto: Pixabay

Kungsörnen har överlevt över tid tack vare att den lärt sig leva sida vid sida med de stora rovdjuren.

Bästa individerna blir påkörda

Den stora faran, menar Anders Sjölund, ligger i att det är ett urval av de bästa och mest produktiva individerna som blir påkörda vilket ger ett negativt genomslag.

I de studier han tagit del av ser han att till antalet är påkörningar inte den största orsaken men urvalet i olyckorna kan innebära att de blir populationsreglerande. En annan viktig del är att det inte finns så mycket stora rovdjur i landet vilket i sin tur påverkar kungsörnarna.

– Ska kungsörnarna få en förbättrad situation så måste den här problematiken minska då den utgör en så stor del. Från Trafikverkets sida jobbar vi bland annat med att kadaver måste bort vilket vi också ökat kraven på att så ska ske. Problemet är att från det kraven införts och entreprenörer ska upphandlas tar det mellan fem och tio år eftersom de sitter på gamla avtal under en lång tid. Det är sedan en sak att införa krav och en annan att se till att det blir genomfört, då det måste kontrolleras att så verkligen sker, säger Anders Sjölund.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

TIPS TILL DIG SOM FÄRDAS PÅ VÄGARNA!   

Anpassa hastigheten efter väglag och sikt. Du passerar i genomsnitt ett djur var 23:e sekund som befinner sig mindre än 300 meter från bilen när du kör i 90 km/h.

Håll avstånd till bilen framför ifall den behöver bromsa för något vilt.

Sänk hastigheten om eftersöksjägare eller bil med varningsblinkers står vid vägkanten.

Människor eller skadat djur kan fortfarande befinna sig på vägen.

7

REPORTAGE -ÅBO

Gula band som alternativ till viltstängsel

Jaakko Klang är trafiksäkerhetsingenjör och trafikolycksutredare vid NTM-centralen i Åbo.

Foto: Privat

S

ommaren 2014 sattes 170 kilometer gula band upp längs vägar i Åboland, Egentliga Finland och Satakunta som ett komplement till viltstängsel. De gula banden har satts upp frivilligt av jägare och har visat sig skrämma klövviltet med dess vibrerande rörelse i vinden vilket gör att de inte vill korsa eller röra vid bandet.

Jaakko Klang är trafiksäkerhetsingenjör och trafikolycksutredare vid NTM-centralen, (Näringstrafik- och miljöcentralen) i Egentliga Finland.

– Sedan 2017 har vi fått omfattande statistik om olyckor med hjortdjur. Vi använder olycksdata från Viltcentralens Omariista-tjänst, som är den mest exakta som finns tillgänglig. Jägarna åker till platsen för att avliva det skadade djuret och registrera olycksdata i ett elektroniskt mobilt system. Det finns inga verifierade uppgifter om vilket klövvilt de gula banden fungerar bäst på men enligt jägarnas uppskattningar ska det fungera på alla hjortdjur, säger Jaakko Klang.

Han uppger att år 2020 kolliderade bilar i Egentliga Finland och Satakunta 138 gånger med en älg, 1 139 gånger med rådjur och 1 554 gånger med vitsvanshjort.

I Finland som helhet var motsvarande olycksfrekvenser 1120 för älg, 3508 för rådjur och 3275 för vitsvanshjort.

Finns över hela landet

Jaakko Klang uppskattar att det i dagsläget i hela

landet finns ungefär 850 kilometer gula band uppsatta.

Man kommer tills vidare att fortsätta med nuvarande tillvägagångssätt där NTM-centralen och Viltcentralen finansierar köpet av banden, varefter jägarna installerar banden på de farligaste vägsträckorna på grundval av olycksdata. Han ser banden som ett bra sätt att minska antalet olyckor med hjortdjur, dock är det viktigaste verktyget jakten för att minska hjortdjurspopulationen i Finland, speciellt vitsvanshjort. Fördelen med banden är också att de lätt syns även under dåliga ljusförhållanden och kan då sänka hastigheten på de ställen längs vägen där dessa är uppsatta. Han menar dock att en omfattande undersökning av metodens effekter bör inledas för att tillhandahålla forskningsdata för att kunna vidareutveckla metoden.

Kan inte ersätta viltstängsel

Trots uppenbara fördelar med de gula banden menar Jaakko Klang att de inte helt kan ersätta viltstängslen.

– Det finns inget som kan ersätta viltstängslen. Det gula bandet kompletterar åtgärderna och gör det möjligt att reagera snabbt vid vägkorsningar där det sker många olyckor med hjortdjur. Ett viltstängsel förhindrar viltolyckor på en viss vägsträcka, men det är dyrt och begränsar annan markanvändning.

Dessutom undviker hjortarna också viltstängslet, vilket gör att dess ändar är flitiga övergångsställen för hjortarna och där kan man då sätta upp gula band, säger Jaakko Klang.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

Samarbete med Kronobergs Bilaffär 2021 startade vi ett samarbete med Kronobergs Bilaffär.

Samarbetet innebär att deras kunder i samband med fordonsköp får med ett års medlemskap hos oss.

En omtanke med stort värde för en liten summa.

Just nu står Älgskadefondsföreningens krockade bil med älg i bilaffärens bilhall.

Tillsammans kan vi sprida kunskap och information om viltolyckor.

Vi är intresserade av fler samarbeten. Är du intresserad eller har en bra idé kring samarbete, kontakta oss!

Kansliet tel 0474-77 39 50 eller mail kansli@algen.se 8

REPORTAGE -BORLÄNGE

Bilar med eldrift kan innebära större risk för viltolyckor än när man kör med förbränningsmotor, uppger Anders Sjölund, ekolog och nationell biodiversitetssamordnare på Trafikverket.

Foto: Privat

Elbilar kan innebära större risk för viltolyckor

S

edan 2019 är det lagkrav på att el- och hybridbilar ska vara utrustade med ett ljudsystem som ger över 55 db vid hastigheter upp till 20 kilometer i timmen och vid backning. I högre hastigheter bedöms ljudet vid körning vara tillräckligt för människor att uppfatta Men frågan är hur det uppfattas av viltet.

I stort sett varje generation av el- och hybridbilar utvecklas för att räcker allt längre med eldriften samtidigt som infrastrukturen för laddplatser utvecklas och byggs ut. Detta innebär att folk kör allt längre med sina elektrifierade fordon. Detta innebär också att det välbekanta ljudet av förbränningsmotorer på håll byts ut till något nytt när folk åker genom naturen i sina förbränningsbefriade farkoster.

Ser faror

Anders Sjölund är ekolog och nationell biodiversitetssamordnare på Trafikverket, ser potentiella faror med att elfordon inte låter som fordon med förbränningsmotor.

– Jag har funderat en del på det och egentligen är det ingen som vet helt säkert. Det finns inga studier kring detta som jag vet i nuläget. Det man kan

misstänka när man tittar på alla hjortdjur är att de inte har stereoseende annat än alldeles mitt framför mulen. Detta gör att de inte kan använda synen för att bedöma avstånd. Lukt är meningslöst när det gäller fordon, så är det något som är användbart i det här sammanhanget är det hörseln, säger Anders Sjölund.

Han uppger att det är viktigt att viltet får känslan av fara när det hör fordon närma sig. När fordon kommer i synfältet är det oftast för sent och han misstänker därför att elfordon kan ställa till med problem för djuren.

Tänka på

För den som kör fordon på eldrift ser Anders Sjölund det som viktigt att dessa fordonsförare än mer tänker på faran när de är ute. Risken är förmodligen än större att man kan stöta på vilt när man kör bil med eldrift och därför uppmanas köra under gällande hastighet i viltrika trakter. Han tror inte att ett viltvarningssystem räcker till fullt ut för alla situationer utan att det krävs mer av föraren.

– Det känns också som att det är akut att det startas upp något forskningsprojekt inom det här området då antalet elfordon ökar hela tiden och därigenom den potentiella faran, säger Anders Sjölund.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

9

REPORTAGE - STOCKHOLM

Gör blåljus för eftersöksjägare till valfråga Jakob Olofsgård är Liberalernas landsbygdspolitiske talesperson.

Foto: Anna Hållams

I

oktober presenterade Liberalerna inför sitt landsmöte en ny jaktpolitik där eftersöksjägare som jobbar på uppdrag av polisen ska ha rätt att använda blåljus för att uppmärksamma trafikanter. Partiets landsbygdspolitiske talesperson Jakob Olofsgård uppger nu att man gör det till en valfråga inför höstens riksdagsval.

Han beskriver sig själv som en bondpojk som växte upp där vägen tar slut och har därför koll på landsbygdens problematik när det gäller viltskador genom familjens egen verksamhet. Han menar att detta ger trovärdighet i rollen som landsbygdspolitisk talesperson. Jakob Olofsgård går till sig själv och konstaterar med tillägget ”tyvärr” att folk reagerar mer när det är blåljus än om det är en vanlig gul saftblandare på plats som vid vägarbeten.

– Vi har fått jättegod respons från jägarhåll och i princip enbart positiva kommentarer. Vi har lyft upp den här frågan, inte bara som en enskild motion utan en politisk fråga vi verkligen driver. Samtidigt handlar det om att värna blåljuset och inte använda det överallt så att effekten av det riskerar att avta. Vi ser det som naturligt att eftersöksjägarna som utför uppdrag för polisen ska också ha rätten att använda sig av blåljus, konstigare än så är det inte, säger Jakob Olofsgård.

Skarp motion

Han tror inte det kommer bli svårt att hitta en uppslutning bland andra riksdagspartier i den här frågan. Det blir en skarp motion i höst. Han ser sådana konkreta frågor i dialog med folk på landsbygden som mycket viktiga där viltolyckor utgör något som många kommer i kontakt med på något vis. Samtidigt med ständig ökning av antalet viltolyckor varje år utgör också behovet av eftersöksjägarnas insats och att dessa ska kunna känna sig trygga när de utför sina uppdrag.

– Det är ju en samhällsinsats som de gör på sin fritid. De ställer upp med utrustning och hundar för att minimera lidandet för det skadade viltet och därför handlar det om att säkra upp en arbetsmiljö.

Vid vägarbeten finns det helt andra resurser att ställa upp exempelvis följebilar och annat för att skydda sin arbetsmiljö, men det har inte eftersöksjägarna och därför behövs det blåljus för att skydda dem.

Unik lösning

Han ser lösningen med eftersöksjägare som väldigt unik där vi har ett civilsamhälle som går in och samarbetar med myndigheterna. Detta är något vi ska värna om.

– Skulle vi belasta polisen med det här skulle det bli en oerhörd skattekostnad, så där ser vi vilken fin insats av dem som engagerar sig i eftersök gör, så nu driver vi frågan om blåljus i valrörelsen, säger Jakob Olofsgård.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

Har du nyligen tagit körkort? Har du egen bil eller lånar du någon annans bil?

Vi bjuder alla nya körkortstagare på medlemskap det första året!

Gäller från den dagen du har klarat ditt körkort och 12 månader framåt.

Anmäl dig som medlem senast en månad efter du klarat ditt körkort.

Läs mer på www.algen.se

10

KALLELSE - ÅRSMÖTE / ARVIKA

Kallelse

till årsmöte 2022 med Älgskadefondsföreningen Lördagen den 9 april kl. 10.00 Clarion Hotel Grand, Östersund Sedvanliga årsmöteshandlingar kommer att finnas tillgängliga att ladda ned från Älgskadefondsföreningens hemsida www.algen.se från och med den 20 mars.

Du kan också få handlingarna via post om du kontaktar Älgskadefondsföreningens kansli.

Anmäl ditt deltagande till oss senast fredagen den 1 april.

Skicka din anmälan till kansli@algen.se I anmälan anger du vem/vilka anmälan avser inklusive medlemsnummer och e-post.

Vill du delta digitalt så meddela oss vid anmälan.

Väl mött på årsmötet 2022!

Med reservation för ändringar.

Värmland har haft många viltolyckor 2021

P

olisen uppger att Värmlands län är ett av de län som mest drabbats av viltolyckor i år. Fram till oktober hade det skett ungefär 3 000 viltolyckor. Varje år sker en stadig ökning i länet förutom under 2020 som var ett undantag, uppger regionsansvarig hos polisen för viltolyckor i Bergslagen, Erika Broström. Ökningen gör att hon själv ställer frågan om det görs tillräckligt med förebyggande arbete för att minska viltolyckorna i länet.

– Den pucken ligger inte så mycket hos polisen tyvärr, utan kanske mer hos Trafikverket och Naturvårdsverket när det gäller hur viltstammarna ser ut.

Kanske det behöver ses över mer. Det som nu har ändrats är bockjakten som även kommer att ske på våren kanske kan fördela om olyckorna på våren då det antas öka, säger Erika Broström.

Hon menar att det råder delade meningar om jaktperiodernas påverkan på viltolycksstatistiken. Hon tror att under en period då fler jakthundar är ute och rör sig i skogarna rimligtvis gör att viltets rörelser ökar.

– Mörkret på den här sidan av året är såklart något som påverkar men sedan har vi också siktröjningen som ytterligare påverkar, men då året om.

Ökar mest

Länsväg 175 förbi Arvika hör till de vägar som ökar mest i olycksstatistiken, något som sker från år till år.

Där har det påtalats att vägområdet behöver förbättras med viltstängsel och kanske byggas om så att viltet passerar på rätt ställen. Detta är något som kan förbättras om man bygger om vägen.

– Vi har försökt att få till en analys av problemet med Trafikverket och det var inplanerat till i fjol, men på grund av pandemin har det inte blivit något än.

Tanken är att vi ska ta med Trafikverket, LRF, Skogsstyrelsen och även någon av våra eftersöksjägare som kan visa de ställen där olyckorna händer, för någonting behöver göras.

Erika Broström menar också att åtgärder måste vidtas för att minska viltolyckorna i stort för att minska samhällskostnaderna vid viltolyckor. De nya viltvarningssystemen som håller på att tas fram tror hon mycket på.

– Ett problem är de fasta viltvarningsskyltar vi har idag, där inte minst de som bor och kör i länet, inte reagerar på dessa till slut. Det är skillnad om det är en digital skylt som blinkar och varnar när vilt håller på att ta sig över vägen. Då vet man att det faktiskt är så och att man då bättre reagerar på skylten, säger Erika Broström.

Text: Carl-Magnus Wennerholm 11

REPORTAGE -FALKÖPING

Vill se säkrare husbilar Krocktest med helintegrerad husbil.

Foto: Trafikverket

Rikard Fredriksson är senior sakkunnig i fordonssäkerhet på Trafikverket.

Foto: Trafikverket Husbilen interiört efter krocktestet.

Foto: Trafikverket

U

nder åren 2014 till 2018 skadades 120 personer i trafikolyckor med husbilar.

Sju dog under samma period varav fyra enbart under 2018. Trafikverket gjorde tester året efter med två olika typer av husbilar och sedan dess har inte mycket hänt, uppger Rikard Frediksson, senior sakkunnig i fordonssäkerhet på Trafikverket.

Vid testet man gjorde år 2019 visade det sig att de främre stolparna på den helintegrerade husbilen bestod av trä och var också den modell som demolerades mest.

Särskild kategori

Något som Trafikverket enligt Rikard Fredriksson vill få bort är det faktum att husbilar idag sorterar under en särskild kategori, ”special vehicles” eller ”specialfordon” vilken även innefattar ambulanser och begravnings- bilar.

– Vi är inte emot att man säljer husbilar, men tillverkarna borde titta mycket mer på säkerheten. Det finns lite enklare saker man kan göra på kort sikt som till exempel att förankra inredningen bättre. Nu är det väldigt stor risk att inredningen kommer flygande vid en kollision vilket vi också såg tydligt vid de krocktester vi genomförde, säger Rikard Fredriksson.

En av de åtgärder som behöver göras på längre sikt är att förstärka karossen, något som dock kostar en del för tillverkarna. Samtidigt menar han att det finns 12

ytterligare en kategori husbilar som är betydligt säkrare än de två kategorier som testades och det är de så kallade ”plåtisarna” där en vanlig transportbil i plåt modifierats till husbil.

– Funderar man på att skaffa en mindre husbil borde denna typ vara ett säkrare alternativ.

Från branschhåll har Trafikverket fått positiva reaktioner, däribland tillverkaren Kabe som gjort en del förändringar.

– De har förbättrat strukturen invändigt i kupén och andra detaljer som inte kräver så stora insatser.

Stora risker vid viltolycka

Rikard Fredriksson uppger att det med utgångspunkt från de krocktester man genomfört skulle kunna bli stora konsekvenser vid kollision med älg.

– A-stolparna på dessa var ju riktigt klena och det är dessa stolpar som håller emot vid en närkollision. Du har dessutom ingen sträcka alls från fronten till kupén då du sitter längre fram i en husbil jämfört med en personbil.

En enkel lösning som senior sakkunnig ser är att husbilsbranschen börjar jobba på samma sätt som en del personbilstillverkare och integrera viltvarningssystem i husbilarna som kopplas till ett autobromssystem.

– Det är också något vi har upplyst branschen aktivt om att de ska satsa på aktiva säkerhetssystem, säger Rikard Fredriksson.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

REPORTAGE - ÅSEDA

Åskådare vid ett informationsbesök i Emmaboda i januari 2022.

Älgskadefondsföreningens fältinformatör Boris Karlqvist med den senaste statistiken.

Tror inte på minskning av antalet viltolyckor

F

jolårets viltolyckor blev till ett nytt dystert rekord med 65 376 polisrapporterade olyckor efter en tillfällig minskning 2020 då pandemin inleddes. Boris Karlqvist, fältinformatör på Älgskadefondsföreningen tror inte att utvecklingen kommer att vända under överskådlig framtid.

sämre på att upptäcka djuren eller att vi är ovana?

Själv tror jag att det är många faktorer som spelar in och det går inte att peka på en enskild orsak. Kanske många fokuserar på annat än körningen. Ökade lokala viltstammar som exempelvis dovhjort kan vara en tänkbar orsak.

Boris Karlqvist har gått igenom den statistik på viltolyckor som polisanmälts från 2010 fram till slutet av 2021. Sedan 2015 då bland annat försäkringsbolag började ställa högre krav på polisrapportering ökade olyckorna rejält till 58 579 för 2016 från att året innan legat på 48 191 viltolyckor.

Pandemiperioden betydde för Boris Karlqvist också att det viktiga informationsuppdraget om vilt i trafik vid olika tillställningar har fått planeras om då evenemang uteblivit. Det lossnade dock med de lättade restriktionerna i höstas. Det höll i sig tills pandemikranarna skruvades åt ännu en gång i december fram till nu i februari 2022. Det är därför mycket att ta igen med många väntande mil på vägarna. Den som vill se var Älgskadefondsföreningens fältinformatör håller hus kan med fördel göra detta på Älgskadefondsföreningens hem- och Facebook sida.

– Vi får se tiden an då vi lever i en föränderlig värld men jag hoppas att många besökare vill ta del av vårt budskap och den kunskap vi förmedlar när vi är ute på fältet även i fortsättningen. Man kan lugnt säga att det finns minst 65 370 anledningar att vara med i Älgskadefondsföreningen, säger Boris Karlqvist.

Väntad ökning

Att statistiken ökat till 65 376 olyckor på ett år menar han varit väntat inte minst då många ovana förare kommit ut på vägarna under de senaste åren beroende på pandemin. Folk har inte åkt kollektivt och man har semestrat i Sverige.

– Det är lokala skillnader på olika håll som vi inte får glömma där viltolyckor på en del ställen har gått ner och gått upp på andra ställen. Det är också variationer bland djurslagen som blir påkörda då djuren förflyttar sig. Under februari, juni, oktober och december 2021 har det aldrig varit så mycket viltolyckor tidigare år.

Det är skrämmande siffror. Är det så att vi har blivit

Ute på vägarna

Text: Carl-Magnus Wennerholm 13

REPORTAGE -VÄRMDÖ

Mikael eftersöker i Värmdö kommun

M

ikael Norgren har i 36 år undantaget några uppehåll hållit på som eftersöksjägare, varav de tre senaste åren för Nationella Viltolycksrådet i hemkommunen Värmdö med Gustavsberg som största tätort, endast två mil från Stockholms centrum. Mycket trafik och inte sällan vilt som befinner sig i befolkade områden gör uppdraget till en utmaning och viltolyckorna bara ökar.

Värmdö kommun har en huvudväg i form av länsväg 222 som går runt merparten av kommunen där det råder 70 kilometer i timmen på större delen av vägen.

Den rutinerade eftersöksjägaren räknar till 42 utryckningar bara under de två senaste månaderna. När Tänk vilt når honom befinner han sig precis ute på eftersök efter ett rådjur och ber att få återkomma, vilket han gör två timmar senare.

– Folk håller inte koll på hastigheten och kör längs mörka vägar med mycket skog. Där jag var på eftersök nu på Ingarö händer det olyckor med rådjur varje dag och har man otur kan få in djuret genom vindrutan med de konsekvenser det innebär, säger Mikael Norgren.

Mer stressig situation

Med korta avstånd mellan landsbygd och tätort där viltet inte sällan hamnar i tätbebyggda områden skapas speciella förutsättningar för eftersöksjägarna.

Mikael Norgren beskriver det som en mer stressig situation att göra eftersök inne bland bebyggelse.

– Det är till exempel mycket mer bilar som passerar i den här miljön än på landsbygden där man har lite mer koll på att det kommer någon bakifrån. Här kommer det ju hela tiden bilar med folk som är stressade av olika anledningar och det finns inget rim och reson vad det gäller hastigheten. Jag fick min hund påkörd i höstas när jag var ute på eftersök. Jag hörde dubbarna på bilen och man har ju lärt sig hur det låter när hjulen går för fort. När jag vänder mig om kommer bilen rakt emot mig och hunden. Jag hade skyltat upp väl med varningsljus och hade pannlampa, var klädd i reflexväst vilket hunden också hade där vi gick längs vägkanten. Jag hade tio meter lina på hunden och hann precis rycka in hunden som ändå blev träffad på huvudet och bogen. Bilisten gjorde ingen ansats att stanna alls.

Det gick dock bra med hunden som blev öm och haltade efter påkörningen men det var ren tur att det gick 14

så bra som det gjorde och bilisten fick man aldrig tag i.

– Jag försökte se registreringsskylten men pannlampan lyste så starkt att den reflekterades i skylten.

Ett av de stora problemen är att det saknas respekt trots att vi skyltar upp.

Mikael Norgren och en kollega till honom stoppade en gång en bilist som höll hög hastighet där de eftersökte.

Bilistens svar varför den inte sänkte hastigheten var att det inte såg så allvarligt ut med en gul varningslampa. Man ser därför gärna att eftersöksjägare ska få rätt att använda blåljus när de är på uppdrag för att påkalla allvaret i situationen och därigenom få en bättre reaktion av förbipasserande fordonsförare.

Informationssida på Facebook

För att informera de boende i kommunen startade Mikael Norgren i november upp en sida på Facebook som heter Värmdöbor och viltvård. Där kan man varna när det pågår eftersök så att folk sänker hastigheten.

– Det har fungerat jättebra och det är många som gärna sprider informationen till sina vänner och besöken på sidan har ökat konstant sedan jag startade den.

Den period då det är överlägset flest eftersök är från våren då rådjurskiden föds. Därefter hela sommaren då man är inne och gör eftersök i tätbebyggda områden minst två gånger per dag. Eftersöksjägaren möter blandade känslor när han är ute på uppdrag i tätorten där en del undrar om han inte kan förbarma sig över det påkörda viltet och ta rådjuren till veterinär.

Sedan är det också många som uppskattar det jobb eftersöksjägarna gör.

– Jag tycker det funkar rätt bra då vi ju har kläder på oss som visar varför vi går omkring beväpnade i sökandet efter påkört vilt plus att vi stripar upp våra bilar så tydligt som möjligt. I villaområden där viltet har passerat knackar vi på och förvarnar om att det kan komma att smälla, vilket uppskattas av de boende.

Att jaga i bostadsområden är inte lätt. Hur man än vrider och vänder på det så finns det ofta något som inte är lämpligt att skjuta emot, att jägaren inte har något kulfång.

– Vi har därför sökt tillstånd för att få jaga med grytpistol eller revolver med kaliber 22, med vilken det går att komma mycket närmare viltet och skjuta rakt ner i backen. Vi har en jägare i kommunen som fått tillstånd så vi har gjort en ansökan till för att se om vi kan få den möjligheten när vi eftersöker i tättbebyggda områden, säger Mikael Norgren.

Foto: Privat Text: Carl-Magnus Wennerholm

REPORTAGE - LINKÖPING

(Vildsvin) Viltskadorna kostar samhället minst 18 miljoner kronor varje år, nu ska viltskadekommissionen analysera viltskadesituationen.

Foto: Pixabay

Elisabeth Nilsson leder viltskadekommissionen.

Foto: PRESSBILD

Ny viltskadekommission

D

en nyligen bildade viltskadekommissionen ska belysa viltskadornas påverkan på samhället inom områdena livsmedelsproduktion, skogsproduktion och trafik. Det är LRF tillsammans med Sveriges jordbruksarrendatorer, Södra, Mellanskog, Norra skog och Riksförbundet M Sverige, (tidigare Motormännens riksförbund)som initierat en kommission som leds av utredaren och tidigare landshövdingen i Östergötland Elisabeth Nilsson.

Elisabeth Nilsson är docent och universitetslektor i civilrätt och hon ska jämföra med andra länder i Europa med liknande naturgeografiska- och politiska förutsättningar som Sverige. Målsättningen är att detta ska resultera i konkreta åtgärder för att minska viltskadorna.

– Det här med viltskador är ju ingen ny fråga men när jag pratat med bland annat LRF märker jag att det vuxit fram en frustration över att ingenting händer och andra frågor dominerar. Den här kommissionen är ett initiativ i hopp om att få en större uppmärksamhet kring frågan. Inte minst nu när vi har val till hösten, att vi kan få politikers uppmärksamhet och att de förstår konsekvenserna av vad stora viltskador kan få för effekter, säger Elisabeth Nilsson.

Frågan som sådan har engagerat henne under lång

tid, inte minst under de åtta år som landshövding i Östergötland.

Kort tidsperspektiv

Det är också bråttom att få fram ett resultat att presentera, redan den 23 maj ska hon lägga fram sitt förslag på åtgärder.

– Vi har ju startat vårt arbete och vi kommer att behöva ha hjälp av alla de organisationer som bidrar med åsikter, material och statistik. Dels har vi M Sverige som har mycket statistik liksom Trafikverket.

Detta behöver vi för att få ihop tillräckligt med underlag. När det gäller statistiken ser jag också en koppling till nollvisionen i trafiken. Det ökande antalet viltolyckor i trafiken är en indikation på att saker och ting inte går åt rätt håll. I värsta fall handlar det om dödsolyckor och i andra fall skador på människor och stora kostnader för den enskilde och samhället i övrigt.

Hon ser det dock som ogörligt att stängsla in alla Sveriges vägar både sett till resurser och att viltet måste kunna röra sig fritt i naturen.

– Den här trenden som bara går emot ökade antal olyckor är mycket olycklig och där behöver något göras. Samtidigt är det viktigt att det inte blir barriäreffekter vid stängsling då det också blir stora skadeeffekter på naturen där det är stora koncentrationer av vilt, säger Elisabeth Nilsson.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

Nationella viltolycksrådets webbplats är en plattform för information om viltolyckor.

Webbplatsen är även ett verktyg för landets eftersöksjägare som är anslutna till NVR. Där återrapporterar eftersöksjägarna genomförda eftersök.

Det är också den plats där du som besökare kan se hur många viltolyckor som sker och Läs mer på var de inträffar. Aktuell viltolycksstatistik uppdateras och presenteras regelbundet. www.viltolycka.se Älgskadefondsföreningen är en samverkanspart i NVR (Nationella Viltolycksrådet).

15

REPORTAGE -ÖSTERSUND/FALUN

Ersättningsnivån för eftersöksjägare höjs

F

rån och med den 1 december i fjol gäller nya ersättningsnivåer för eftersöksjägare där ersättningsnivåerna på bland annat rådjur ökat med nästan det dubbla för vissa viltslag.

Tanken är att nivåerna som inte höjts sedan 2010 ska ses över oftare, uppger Emil Ekström, jurist vid naturhänsynsenheten på Naturvårdsverket.

gällde innan.

– Vi har också infört en månadsersättning för länsansvarig jägare och samordnande jägare som inte fanns förut på 3 000 kronor respektive 1 000 kronor. För eftersök på bland annat älg och vildsvin höjs ersättningen från 700 kronor till 780 kronor och för björn, lo och varg är det en indexeringshöjning från 1900 kronor till 2110 kronor.

Det huvudsakliga syftet med att höja ersättning är att myndigheten vill försäkra sig om att det finns eftersöksjägare som vill åta sig uppdragen.

– Det har gått en lång period utan justering av ersättningen så till slut blev den inte i paritet med vad uppdraget innebär. Vi vill att det ska finnas eftersöksjägare som tycker att de får en åtminstone hyfsat rimlig ersättning, säger Emil Ekström.

Då de nya reglerna trädde i kraft den 1 december gäller den nya ersättningen genom en övergångsbestämmelse att gälla uppdrag som utförts från den 1 oktober 2021 förutsatt att de återrapporterats senast den 31 december 2021. Ersättningen för björn, järv , varg och lo är sedan tidigare hög då dessa eftersök potentiellt sett är lite mer komplicerade och kanske farligare.

– Man kan ju också tänka sig att det vid eftersök på älg och vildsvin även där kan vara mer komplicerat men det var inte där motiverat att höja på samma sätt som för rådjuren, däremot att höja enhetligt för till exempel älg och vildsvin. Nu ska vi se över ersättningen oftare än tidigare, betydligt oftare än vart tionde år. Vi har pratat om att över hela linjen göra indexhöjningar, men fördelen att se över ersättningarna på det här viset är att det då kan komma upp om det finns ett speciellt behov av justering inom ett visst viltslag, säger Emil Ekström.

Rejäl ökning

Höjningen från 400 kronor till 780 kronor innebär det att det blivit en rejäl ökning av ersättningen för eftersök på rådjur. En annan ändring blev att eftersöksjägarna nu får reseersättning från den första kilometern mot tidgare först efter minst fem körda mil.

Förändringen förklaras med att myndigheten efter förfrågningar från olika håll inte såg att fanns någon anledning till att behålla den tröskel om fem mil som

Retroaktivt

Ser positivt på ändrade jakttider

S

edan den 1 juli gäller de av regeringen beslutade nya reglerna om ändrade jakttider. Från att senast ha setts över år 2000 ska jakttiderna ses över vart sjätte år, något som eftersöksjägaren Anders Wiklund i Falun tycker är mycket bra.

En punkt i de ändrade jakttiderna är att bockar också ska skjutas under våren, något som ses som olämpligt bland flera länsföreningar inom Jägarförbundet.

– Det är den här gamla oanade misstron mot sina jägarkollegor inom älgjakten som ligger till grund för missnöjet och inget annat. Man tror att någon annan förstör för bockstammen och det är så fatalt fel så det anar de inte, säger Anders Wiklund.

Han menar att det i stället är stora mängder av råbockar som körs ihjäl, så kan man bara lokalisera avskjutningen till känsliga trafikintensiva områden är den nya jakttiden på bockar bara en tillgång när det handlar om att få ner olycksstatistiken.

Endast av godo

All möjlighet till ytterligare jakttillfällen ser han som av godo men menar samtidigt att det också hänger på att jägarna sköter sig. Att jaga råbock på våren ser Anders 16

Wiklund som en annan typ av jakt än under övriga året då bockarna under en period i maj och början av juni är i väldigt mycket rörelse. Jägarna kan därför mer eller mindre sitta på pass och vänta in djuren när de dyker upp vilket de gör förr eller senare.

– Det är därför det blir så väldigt många påkörda bockar i maj och juni då 70 procent av de rådjur som körs på är bockar och därtill kommer det några getter och killingar. Att bockarna rör sig så mycket under denna period beror på att det är då de håller på och söker revir.

Efter att de största och starkaste bockarna intagit sina revir far småbockarna runt och letar luckor i reviren för att hitta egna tillhåll.

Därför kan man minska rörelserna om man skjuter av ett antal bockar och därigenom minska viltolyckorna för rådjur under perioden.

Då de nya jakttiderna infördes den 1 juli i år kommer det inte att märkas någon skillnad förrän under våren 2022 men Anders Wiklund tror att den kommer att bli märkbar.

– När vi ökar avskjutningen av rådjur om än bara lite grann kommer viltolyckorna att minska per automatik, säger Anders Wiklund.

Texter: Carl-Magnus Wennerholm

REPORTAGE - KOBERG

Viltövergången vid Koberg sydost om Trollhättan vid väg 42. Foto:Privat

Marcus Elfström Enviroplanning AB Foto: Privat

Förbättrar viltövergångar

V

äg 42 vid Koberg i Trollhättans kommun är ett exempel på där Trafikverket bygger viltövergångar i plan. Fil dr. och disputerad biolog Marcus Elfström vid Enviroplanning AB står för designen i Koberg och har lagt fokus på att göra en säker övergång utan distraktionsmöjligheter för viltet.

I varje ände av viltövergången ligger pyramidmattor av gummi så att viltet inte har något ställe att beta på vilket kan distrahera djuren när de ska över vägen.

Detta har visat sig väldigt effektivt. Han ser också vikten i att få ner hastigheten så mycket som möjligt vid själva övergångarna.

– Jag vet att det kan ses som kontroversiellt men att ha en hastighetsbegränsning vid varje viltövergång i plan skulle ytterligare öka säkerheten. Jag kommer inom kort att släppa en rapport som heter „Planpassager i Koberg i Trollhättans kommun“. Jag har gjort en liknande rapport tidigare med vad gäller väg 108 och passagen vid Svedala. Skillnaden den här gången är att jag fått tillgång till gps-data från vildsvin, säger Marcus Elfström.

Han uppger att det är mer vilt som passerar igenom passagen vid Koberg jämfört med den första vid Svedala.

Skillnad

De två passagerna skiljer sig åt på olika sätt. I Koberg har man lyckats väldigt bra med designen tycker Marcus Elfström.

– Vi har målat vita tvärgående linjer över vägbanan som ska styra viltet. Vi har lagt pyramidmattor där stängslet tar slut för att minska risken att viltet gör

något annat än går rätt över vägbanan. På den första passagen vid väg 108 finns det en del glipor i stängslet där viltet kan villa väck sig genom att det betar och till slut fastnar mellan väg och stängsel.

Ambitionen är att övergången i Koberg ska förses med ett likadant viltvarningssystem som i Svedala, dock i nuläget oklart när. Vad som hela tiden sker är att man kontinuerligt samlar in data på vilt som passerar vid Koberg. Informationen som erhålls via kameror ska man jämföra funktionen mellan de två viltövergångarna och ytterligare ett par viltpassager.

– Jag vill ta reda på hur mycket bättre eller sämre det här är jämfört med de här väldigt dyra ekodukterna vi bygger. Ekodukterna ligger på runt 60 miljoner kronor medan planpassagerna ligger mellan en miljon och en och en halv miljon kronor inklusive allt vilket är en enorm besparing.

En slutsats han kommit fram till är att fordonstrafiken i sig inte begränsar där det finns viltövergångar i plan om trafikvolymen är upp till mellan femtusen och sextusen fordon per dygn.

– Jag vill också att Trafikverket och andra aktörer som är inne på det här med viltpassager ska tänka på att om det finns möjlighet att ta ner hastigheten förbi planpassagen bör man göra så. Som det är idag byggs övergångar men utan någon ambition att sänka hastigheten vid viltpassagen. Frågan är då om fordonsförarna verkligen hinner stanna även om det finns ett viltvarningsystem på plats, därför skulle det vara en bra idé att komplettera en hastighetssänkning med fartkameror vid övergången så att folk verkligen sänker hastigheten, säger Marcus Elfström.

Text: Carl-Magnus Wennerholm 17

REPORTAGE -BJÖRKVIK

Kontinuitet behövs i jakten Leif Fredriksson har jagat i drygt 40 år.

E

ftersöksjägaren och brandmannen Leif Fredriksson utanför Katrineholm beskrivs som något av landets mesta vildsvinsjägare efter tusentals nedlagda individer. Han tror att ett sätt att komma tillrätta med vildsvinssituationen är att det jagas året runt och med mer frihet än med nuvarande upplägg.

Det första vildsvinet fällde han redan 1982 och ser det som att han varit med under hela resan från att vildsvinen började sprida sig i landet.

– Spridningen som tillkom genom att djuren rymde ur hägn pågår fortfarande. Nu är det flera andra arter såsom exempelvis mufflonfår som vi tidigare inte haft i skogarna. Det är ju förresten den bästa vargmaten som finns. Så de som vill ha varg i skogarna kan ju se till att det finns mufflonfår i vilt tillstånd för då får de det som ett brev på posten, säger Leif Fredriksson.

Konsekvenser

Han ser människans påverkan genom att placera ut nya arter i det vilda som något som ger konsekvenser av olika slag.

– Vildsvinskollisionerna kostar ju väldigt mycket pengar men det är ett roligt vilt att jaga. Det finns två sidor av myntet. Vi måste bli bättre på att reglera våra stammar då de inte får bli för stora. I dagsläget har vi för stora viltstammar på alldeles för många håll och det påverkar både jord, skog och trafik.

Den i år tuffare vintern norrut menar Leif Fredriksson har ställt till det för djurens utbredning. Medan mellansverige och söderut haft en mycket gynnsam vinter med konsekvensen att det nu föds och kommer att födas mycket kultingar framöver, vilket i sin tur 18

Foto: Privat

kommer innebära mycket jakt på vildsvin i år.

– I mitt län Sörmland har vi en bra vildsvinsstam som är utspridd över hela länet. Nu har vi inget ollonår vilket inverkar positivt på viltolycksstatistiken.

Vildsvinen drar sig till bra mat och finns denna längs landsvägarna ökar den typer av olyckor mer. Det är inte bara ekollon utan även maskrosrötter och liknande som senare under våren ökar deras närvaro i närheten av vägar.

En vanlig missuppfattning, enligt Leif Fredriksson, är att jakten påverkar vildsvinens rörlighet och därigenom trafikolyckssituationen men det är sökning av föda och avstötning av avkomma vid brunst som står för dessa faktorer.

Samma ersättning för allt vilt

Han skulle gärna se att man fick samma ersättning för allt vilt som skjuts. Oavsett vilket vilt det handlar om kan det vara lika farligt vid olika tillfällen, beroende på hur skadade djuren är.

– Man har klassificerat det som att älg och vildsvin är det som vi jägare får mest betalt för medan för kronhjort som är ett stort klövvilt ger samma betalning som rådjur. Det är snett eftersom just kronviltet är något som är svårt att göra eftersök på. Vi får se över den här prissättningen så den blir jämnare i framtiden.

När det gäller vildsvinen är det viktigt att de jagas hela tiden då lokala variationer med för stora stammar förekommer då och då.

– De är för många i flera län och på vissa ställen har man varit mer effektiva. Förutom att skjuta årsgrisar bör man också kunna skjuta äldre djur för att hålla stammen i schack, säger Leif Fredriksson.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

REPORTAGE - VÄXJÖ

Bo Svensson är samhällsplanerare vid Trafikverket.

Foto: Trafikverket

P

Några av de totalt 34 mil väg som i år får justerad hastighet.

Viltåtgärder före bättre vägstandard

å totalt 34 mil väg sänks hastigheten i år på vägar som saknar mittseparering från 90 till 80 kilometer i timmen. Samtidigt får 1,6 mil höjd hastighet till 100 kilometer i timmen.

En åtgärd som beräknas rädda 16 liv per år.

Tidsåtgång och höga kostnader anger Trafikverket som skäl till varför utbyggnaden av vägarna inte sker i högre takt.

Två längre vägavsnitt som påverkas av hastighetssänkningen är i Kalmar och Kronobergs län: Vissefjärda till Eriksmåla samt Eriksmåla till Hovmantorp. I väntan på förbättring av vägstandarden läggs istället fokus på att göra vägmiljön säkrare för viltet. Bo Svensson är samhällsplanerare vid Trafikverket i Växjö.

– Det finns inga pengar i nuläget avsatta i en nationell plan för detta. Det finns dock en vägplan för ett arbete där vi ska bredda vägen en bit förbi Hovmantorp till avfarten mot Bergdalavägen. Ser vi till fortsättningen så pratas det om en förbifart Lessebo då trafiken i nuläget går genom samhället. För att den ska kunna byggas måste den finnas med i den nationella planen som regeringen fastställer en gång var fjärde år. Den finns med som ett möjligt objekt och det är också därför vi inte går fram längre än till Bergdalaavfarten då vi inte vet hur en framtida sträckning blir, säger Bo Svensson.

Olika syn

Foto: Trafikverket

En annan flaskhals på väg 25 är från länsgränsen mot Halland och fram till Halmstad. Bosse Svensson

förklarar med att man från inlandshåll är mer benägna att komma till kusten än för kustborna att köra in i landet. Det har dock även från Hallandssidan börjat ses över hur man kan ta sig förbi Simlångsdalen och bygga ett smidigare vägparti även från kusten.

Detta borde kunna innebära ett färdigt förslag inom fyra år. En annan akilleshäl för riksväg 25 är att trafikvolymen varierar stort för olika sträckor och den är som minst där länsgränser passeras.

– Det är för oss lättare att få fram pengar till investeringar där det är mycket trafik än där det är mindre trafik. Sedan är det ju över säsong väldigt mycket trafik på 25: an i semestertider och inte minst åt Ölandshållet.

Planeras nationellt

Viltåtgärder är inget som planeras i regionerna, utan sker nationellt. Just nu är det, enligt Bo Svensson, Jönköpings och Kronobergs län som sticker ut och prioriteras.

– Det är därför, vilket kan förefalla lite konstigt, att inte sträckan Eriksmåla till Nybro på Kalmarsidan där hastighetsgränsen är 100 kilometer i timmen men saknar viltstängsel inte prioriteras. Däremot sker hastighetssänkning och viltåtgärder på Kronobergssidan fram till Bergdala. Det kan sägas att vi har ändrat grundinriktningen och fått pengar till att viltåtgärder sker innan vägstandarden förbättras. Det är ett nytt tänk som inte har funnits tidigare, säger Bo Svensson.

Text: Carl-Magnus Wennerholm 19

FÖRENINGSINFORMATION

Boka med Boris! Älgskadefondsföreningen utför ett omfattande arbete för att minska viltolyckor.

Detta görs bl a genom att vi deltar i olika större publika arrangemang i hela landet, t ex mässor, marknader och träffar. Vi är även ute på transportgymnasium och trafiklärarutbildningar samt olika företag.

Vi har tillgång till viltsimulator samt vår §40-vagn med alla djur som är anmälningspliktiga.

Om du vill att någon kommer ut till er förening, marknad, träff eller något annat evenemang, kan du boka Boris eller någon annan av våra resurspersoner.

Boris planerar informationsarbetet på fältet och beroende på planeringen så finns möjligheten att få ett besök.

Du kan nå honom på boris@algen.se eller 0474-77 39 52 0768-02 02 38 Tänk på att vara ute i god tid för att boka!

Saknar du markeringsremsa i bilen?

Du vet väl att du kan få remsor från oss kostnadsfritt!

Maila eller ring kansliet så skickar vi nya till dig. kansli@algen.se eller 0474-77 39 50

Uppmaning till dig som medlem E-post

Vi uppmanar alla medlemmar som har en e-post att låta oss veta den.

På detta viset minskar vi utskick på papper i framtiden.

Lättast gör du detta genom att gå in på www.algen.se Välj ”är medlem” och adressändring.

Du som saknar e-post får utskick per post i vanlig ordning.

20

ANSÖKAN OM EKONOMISK HJÄLP

Ansök om ekonomisk hjälp via vår hemsida www.algen.se/ar-medlem/ansok-om-ekonomisk-hjalp eller fyll i uppgifterna nedan och skicka till Älgskadefondsföreningen efter en kollision med anmälningspliktigt vilt eller ren. Samtliga handlingar ska enligt föreningens stadgar vara föreningen tillhanda inom 12 månader från kollisionsdatum för att ekonomisk hjälp ska utbetalas.

Olycksdatum (År, månad, dag)

Kollision med (markera med X)

Jag var vid kollisionen (markera med X) Ägare till fordonet

Förare av fordonet

Det kolliderade fordonets registreringsnummer

FORDONSUPPGIFTER Fordonet har (markera med X) Trafikförsäkring

Älgskadefondsföreningen

Älg

Rådjur

Hjort

Vildsvin

Varg

Järv

Lo

Utter

Ren

Mufflonfår

Björn

Örn

Ange vilket län kollisionen inträffade

MEDLEMSUPPGIFTER Försäkringsbolag

Medlemsnummer

Personnummer

Försäkringsbolag

Namn

Adress

Försäkringsbolag

Postnr & ort

Telefon dagtid

Delkasko

Vagnskadeförsäkring

Vagnskadegaranti Självrisk vagnskada som ska betalas

Konto för utbetalning (ange clearingnummer)

För att kunna behandla din ansökan behöver vi även följande handlingar: 1. Kopia av polisanmälan (sid 1 och 2). 2. Kopia av försäkringsbrev och (vagnskadegarantibevis om sådan finns).

3. Kopia av faktura/kvitto på självrisk-, reparations-, hyrbils- och/eller bärgningskostnader. Endast kvitto från firma godkänns!

4. Vid endast halv-/trafikförsäkring på ditt fordon vill vi även ha foto på skadorna.

VILL DU HA EN TRISSLOTT? VÄRVA EN MEDLEM  En trisslott per medlem du tipsar om och som betalar medlemsavgiften För varje ny registrerad medlem du värvar till Älgskadefondsföreningen skickar vi en trisslott till dig (åldersgräns 18 år).

JAG SOM VILL VÄRVA Medlemsnummer

Telefon

Personnummer

Namn

Adress

Postnr & ort

Älgskadefondsföreningen

Så här funkar det: När vi fått in formuläret skickar vi ut ett inbetalningskort märkt med ditt medlemsnummer som referens till den/de du vill värva. När de sedan har betalat avgiften och vi har registrerat dem som medlemmar skickar vi ut dina trisslotter (åldersgräns 18 år).

Du kan också värva medlemmar via hemsidan på www.algen.se/ar-medlem/ varva-medlem Tack för att du värvar!

DEN/DE JAG VILL VÄRVA Namn

Namn

Namn

Namn

Adress

Adress

Adress

Adress

Postnr & ort

Postnr & ort

Postnr & ort

Postnr & ort

ÄLGSKADEFONDSFÖRENINGEN SVARSPOST 20377698 35801 VÄXJÖ

ÄLGSKADEFONDSFÖRENINGEN SVARSPOST 20377698 35801 VÄXJÖ

Hur fungerar medlemskapet?

Detta är en fråga som vi ofta stöter på i föreningen. För att förenkla för dig som medlem och för dig som vill bli medlem har vi gjort en liten guide.

• • • •

• • •

Medlemskapet är personligt och gäller privatägda motorfordon (ej yrkesmässig trafik).

Oavsett hur många motorfordon du äger (bil, MC, husbil) var du än bor eller hur gammal du är, så är kostnaden för ett medlemskap 150 kr/år (12 mån).

Alla motorfordon du är registrerad ägare till är skyddade av ditt medlemskap oavsett vem som är förare vid olyckstillfället.

Om du lånar någon annans privatägda fordon kan du söka ekonomisk hjälp i egenskap av förare av olycksfordonet. Det är viktigt att du kan styrka att det är du som drabbas av kostnaden för reparationen. Vi betalar bara ut ekonomisk hjälp till medlemmar.

Det gäller även privatägt och tillkopplat släp/husvagn.

Ersättning betalas ut vid sammanstötning med älg, rådjur, vildsvin, hjort, björn, varg, lodjur, utter, järv, mufflonfår, örn samt ren.

Olyckan måste vara anmäld till polisen.

Vilken hjälp får man för 150 kr/år (12 månader)?

Du kan få 500 - 8 000 kr i ekonomisk hjälp fördelat enligt nedan.

• •

500 kr i grundersättning. Detta utbetalas även om man inte har några kostnader för självrisk, reparation eller hyrbil/bärgning.

Upp till 7 500 kr i ekonomisk hjälp till att betala självrisk-, reparations-, hyrbils- och/eller bärgningskostnad vid en kollision med anmälningspliktigt vilt.

Några exempel på hur den ekonomiska hjälpen fungerar Du har en helförsäkrad bil (ägare och förare) Ida är medlem i föreningen och krockar med en älg.

Som tur var klarade hon sig bra i olyckan men bilen blev ordentligt tillbucklad. Ida har en självrisk på 3 000 kr i sin försäkring. Hon har behov av en hyrbil under tiden bilen lagas. Hyrbilen kostade 2 670 kr. Så när hon ansöker om ekonomisk hjälp från föreningen får hon 3 000 kr till att betala sin självrisk, 2 670 kr för kostnaden av hyrbilen samt 500 kr i extra kostnadsersättning.

Totalt får Ida 6 170 kr i ekonomisk hjälp.

Du har en halvförsäkrad/trafikförsäkrad bil (ägare men inte förare)

Emil är medlem i föreningen och hade lånat ut sin bil till en kompis som kolliderade med ett rådjur. I olyckan förstördes ena framlyktan och framskärmen blev skadad. Eftersom Emils bil var gammal så var den bara halvförsäkrad och han får därmed ingen hjälp från sitt försäkringsbolag. Emil är händig och bestämmer sig för att laga bilen själv. Han köper in delar själv från en återförsäljare av begagnade bildelar. Delarna kostar honom 7 750 kr. Mot uppvisande av kvitton får han av föreningen hjälp med 7 500 kr till delarna samt 500 kr i extra kostnadsersättning.

Totalt får Emil 8 000 kr i ekonomisk hjälp.

Du har lånat någon annans bil (förare men inte ägare) Kim är medlem i föreningen och har lånat sin grannes bil. Han kolliderar med ett vildsvin så att hela fronten på bilen blir intryckt. Grannen vill att Kim ska stå för självrisken som är på 4 500 kr. Kim har ett kvitto på att han har betalat grannens självrisk. Kim söker ekonomisk hjälp i egenskap som förare av olycksbilen. Han får grundersättningen på 500 kr och 4 500 kr i hjälp till självriskkostnaden.

Totalt får Kim 5 000 kr i ekonomisk hjälp.

23

Avsändare Älgskadefondsföreningen Box 101, 364 21 ÅSEDA

Plötsligt stod älgen framför bilen ...

- Jag hann inte bromsa ...

Returadress:

Älgskadefondsföreningen Box 101 , 364 21 ÅSEDA