Tänk Vilt 2024

Älgskadefondsföreningen

2024

Vildsvinen kan dyka upp i städer

Så fungerar Trafikförsäkringen

Magdalenas historia ”Det händer inte mig”

Läs om hur medlemskapet fungerar

LEDARE

Ledare Vi har haft ett spännande 2023 där vi fått extra mycket uppmärksamhet i media och synts både i TV4 och SVT under hösten. För TV4 har Marcus Noterius provkört vår viltsimulator i direktsändning, ett populärt inslag som kan ses igen både på vår facebook och på TV4. Vi har även varit med i radio flera gånger. Det är av stor vikt för oss att synas och bli mer kända hos allmänheten så att vårt budskap sprids.

Samhällets kostnad för viltolyckor är enorm, den rapport SLU tidigare gjort på uppdrag av Trafikverket visade uppskattade kostnaderna för 2019 på våra vägar till 12,5 miljarder (+/- 15 %). Den siffran har inte blivit lägre. Mycket mer arbete behöver läggas på förebyggande åtgärder. Vårt arbete är enormt viktigt. Du som medlem är avgörande för att vi ska kunna arbeta vidare med vilt- och trafikfrågor!

I detta nummer av Tänk Vilt kan du bl a läsa om Magdalena som för 15 år sedan när hon var 21 år var med i en älgolycka vilket ändrade hela hennes framtid.

Magdalena vill idag hjälpa till att sprida kunskap om vad som kan hända när du krockar med en älg, vilka konsekvenser det ofta får för den som drabbas. Vi vill gärna hjälpa Magdalena att föreläsa om sitt liv.

Djurens lidande, konsekvenserna för dem som krockar med vilt, kostnader, skador och den hemska upplevelsen att köra på ett djur, allt detta kan vi minska med fler åtgärder längs våra vägar tillsammans med information och utbildning. 177 anmälda viltolyckor per dag i snitt är 177 för många.

Älgskadefondsföreningen arbetar förebyggande men vi är också måna om att alla ska veta vad som händer när olyckan är framme och att allt sköts på bästa sätt efter en olycka. Därför är vi måna om de eftersöksjägare som jobbar i hela landet och ställer upp vid alla tider på dygnet, ofta på natten, i mörker och i dåligt väder för oss trafikanter. Utan deras insatser tappar vi omtanken om djuren. Vi är tillsammans med LF Dalarnas, LF Östgöta samt 4light AB med i ett projekt där vi utrustar eftersöksjägare med reflexvästar som även har LED-belysning.

Tänk på att alltid ha bilen utrustad med markeringsremsa om olyckan är framme! Med en bra markering vet eftersöksjägaren var hunden ska börja söka.

Du kan på detta sätt minska djurens lidande.

Visa hänsyn till våra eftersöksjägare när de är ute på uppdrag! Sänk hastigheten, de är ute och jobbar för vår skull, dessutom kan det vilda djur de söker komma upp på vägen framför dig.

Under 2023 har antalet viltolyckor ökat igen. Hela 64 721 inrapporterade viltolyckor på landets vägar enligt statistik från Nationella Viltolycksrådet (NVR). Till denna siffra ska läggas 1 483 olyckor med ren.

Gå gärna in på www.viltolycka.se och kika, där kan man även se var olyckorna händer och söka på sina egna vägar. Årsmötet blir även i år digitalt då vi upplever att det är ett fåtal som vill komma och medverka på plats. På detta sätt kan fler vara med om intresse finns oberoende på var man befinner sig.

Titta gärna in på vår hemsida ibland, här hittar du bl a vår nya medlemsportal. Vi hoppas också att du följer oss på våra sociala medier!

TACK till er medlemmar för att ni är med oss. Vi hoppas ni kommer uppskatta årets tidning.

Var uppmärksam i trafiken och tänk vilt!

Trafikvett är vårt ansvar, inte djurens.

Annika Mazetti Verksamhetsledare Foto: Privat

Omslagsbild: VILDSVIN (Sus Scrofa) Storlek: 140-155 cm lång. Mankhöjd 70-80 cm. Galten (hanen) är större än suggan (honan). Vildsvinet är ett ursprungligt vilt i Sverige men utrotades under 1600-talet. Sedan 1970-talet återfinns vildsvin i svenska naturen.

Utseende: Kroppen är kompakt, halsen kort och huvudet mycket stort med runda öron. Pälsen är mörkbrun eller gråsvart. Kultingar är ljusbruna till rödbruna med vita och mörkbruna längsränder. Hos vuxna djur är hörntänderna i underkäken stora och framskjutande och bildar betar. Betarna kan användas vid försvar, vilket gör det till ett svårt och farligt byte. Vildsvinet ser 2

dåligt men har bra luktsinne och god hörsel.

Fortplantning: Vildsvin blir könsmogna under första levnadsåret och kan få upp till 3 kullar på två år.

Föda: Vildsvin är mycket anpassningsbara och förekommer i de flesta miljöer. De är huvudsakligen skymnings- och nattaktiva. Arten är allätare men den största delen av födan är vegetabilier. En viktig resurs är ollon från ek och bok. En stor del av födan består av underjordiska växtdelar och spannmål. Ryggradslösa djur står för det mesta av proteinintaget men även kadaver, smågnagare och ägg ingår i dieten. Varje år dödas ca 5 500 vildsvin i viltolyckor.

Källa: Artfakta.se Foto: Adobe Stock

4

12

7

18

10

21

Innehåll 4 5 6

Stora problem med mufflonfår i Stockholmsområdet

7 9 10 11 12 14 15 16 17 18 19 20 21

Importerade elbilar släpps in utan svensk kontrollbesiktning

Viltåtgärder en viktig del för nytt vägkompetenscentrum Femton nya viltskrämmor ska ut i samebyar Vildsvinsstammen behöver minskas ytterligare Hund i bil - Vet du vad som gäller?

Kallelse Årsmöte / Olycksdrabbad väg får omfattande åtgärder Magdas histora - Det händer inte mig Hur fungerar trafikförsäkringen i din bilförsäkring?

Företag skyddar vilt och trafik med AI En av landets mest olycksdrabbade vägar ska åtgärdas Bilbränder i elbilar väntas öka Vildsvinen kan dyka upp i städer Fel med släckta bakljus dagtid tycker VTI Föreningsinformation Medlemsportalen

22 Föreläsningar och utbildningar 23 Hur fungerar medlemskapet? Älgskadefondsföreningen Tänk Vilt 2024 ges ut av Älgskadefondsföreningen.

Ansökan om medlemskap görs via hemsidan eller CMYK direkt via i Åseda.

Röd= 0 98 100kansliet 0 Gul= 0 15 100 0 Svart= 0 0 100 100

Älgskadefondsföreningen postadress: Box 101, 364 21 ÅSEDA besöksadress: Älghultsvägen 7, ÅSEDA telefon: 0474-77 39 50 e-post: kansli@algen.se hemsida: www.algen.se

www.facebook.com/algskadefondsforeningen Ansvarig utgivare: Annika Mazetti Grafisk form : Satu Korte-Johansson Tryck: Lenanders Grafiska AB Kalmar 2024 Upplaga: 50 000 ex © Älgskadefondsföreningen

3

REPORTAGE - STOCKHOLM

Mufflonfår i vintermiljö.

I

Stora problem med mufflonfår i Stockholmsområdet

Stockholms län har mufflonfår förekommit på ett flertal platser på senare tid. Då arten är listad som invasiv och därigenom inte ska finnas i den svenska naturen, får denna skjutas av närhelst enskilda individer eller grupper av mufflonfår dyker upp.

Med anledning av detta gick nyligen Länsstyrelsen i Stockholms län ut med en skrivelse tillsammans med Jägarnas riksförbund distrikt Stockholm, LRF Mälardalen, Stockholm Uppsala fåravelsförening och Skogsnäringen i Stockholms län där man uppmanar folk att anmäla förekomst av djurarten och för de som är jakträttsinnehavare att utnyttja möjligheten att bedriva jakt på mufflonfår dygnet runt.

Mufflonfåret i trafiken, beskriver Ingemar Torstensson, miljöhandläggare på Länsstyrelsen i Stockholm som en ganska lugn individ som lever på fälten. Likt rådjuren förekommer det ändå att de korsar vägar i grupp.

Länsstyrelsen i Stockholm har fått in flera rapporter om mufflonfår på öar där de inte funnits innan men också på fastlandet där de helt plötsligt dyker upp.

– De dyker ofta upp där de inte varit tidigare, vilket kan vålla problem. De kan bland annat smitta tamdjursbesättingar och orsaka betesskador. Det som vi försöker trycka på är att dessa utsättningar av mufflonfår som sker är olagliga. Det är därför vi gjort en gemensam skrivelse med inblandade organisationer, säger Ingemar Torstensson.

4

Foto: Pixabay

Skillnad

Den skillnad han ser mellan mufflonfår och vildsvin som var utrotade under flera århundraden, är att riksdagen 1988 bestämde att vildsvinen har hemrätt i den svenska faunan medan mufflonfåren inte har det.

Därför ses den som en invasiv art och får därför jagas året runt. Om det redan är försent att utrota mufflonfåren är svårt att sia om, menar Ingemar Torstensson.

– Människan har ju utrotat djurarter förr så det kan gå. När det gäller mufflonfår finns det flera populationer spridda över landet. Bland annat på västkusten.

Sedan jag själv började med jakt och jaktfrågor på 1980-talet har det funnits lokala grupper av mufflonfår i såväl Sörmland som Uppland. Skillnaden med vildsvinen var att de började spridas från ett avgränsat geografiskt område. Mufflonfåren är gräsätare och har en väldigt ensidig kost och skulle i princip kunna födas upp på tidningspapper då de har en väldigt långsam matsmältning. Djuren är dagaktiva vilket dock innebär en fördel ur trafiksäkerhetssynpunkt. Ett mönster myndigheten ser när allmänheten larmar om nya populationer är att de redan är etablerade och skadebildningen pågår. Då blir det genast svårare att agera.

Efter att man publicerat skrivelsen har polisen fått in ett flertal rapporter om nya populationer med mufflonfår. Även Länsstyrelsen i Stockholms län har fått in anmälningar om detsamma.

– Dessa djur är bland det mest stationära som i hänsyn till storleken finns. De rör sig inte över så stora områden och dyker de upp på ett nytt ställe är det läge att göra en anmälan omgående, säger Ingemar Torstensson.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

REPORTAGE - LINKÖPING

Mer och ny kunskap behövs för att säkerställa en robust väginfrastruktur i framtiden, som bland annat att studera klimatförändringars påverkan på vägkonstruktionen.

Anita Ihs är enhetschef på VTI

Foton: VTI

Viltåtgärder en viktig del för nytt vägkompetenscentrum

I

februari började uppstarten av ett nytt kompetenscentrum för vägteknik där forskning och utveckling inom området liksom att säkerställa en bas av framtida forskare inom området är viktiga beståndsdelar. Förutom Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) är det fyra högskolor och universitet som står med bakom kompetenscentret som just nu är under uppstart. Där kommer säkerhetsfrågor för framtida vägprojekt och därmed viltåtgärder att stå på agendan. Vägkompetenscentret finansieras av Trafikverket initialt under en tolvårsperiod.

Anita Ihs enhetschef på VTI sitter själv i styrelsen för Kompetenscentrum vägteknik, vidare benämnt KCV som under året befinner sig i en uppstartsfas och målsättningen för dess forskningsagenda ska om allt flyter på sättas i december 2023.

– Det tar lite tid innan allt är på plats men hittills är det ett par funktioner som inrättats. Från VTI: s sida hoppas vi kunna bistå med forskning som ligger nära tillämpning, alltså på det sättet vi brukar jobba medan universiteten har mer fokus på grundforskning och doktorander, säger Anita Ihs. Hon uppger att VTI också kan bidra som den stora aktör man är inom vägteknisk forskning med lång och djup kompetens inom området som ingen av de andra partnerna i kompetenscentret har.

Uppmärksammar satsning

Hon lyfter också fram det faktum att Trafikverket tros rådande läge vad gäller eftersatt underhåll ändå satsar 40 miljoner kronor per år i kompetenscentret under en tolvårsperiod.

– Det är verkligen en satsning från Trafikverkets sida att långsiktigt säkerställa att vi i forskningscentret både har kompetens och utbildar nya forskare inom området samtidigt som man långsiktigt ser till att bibehålla den kunskap och kompetens som vi har.

Det är ett väldigt stort fokus på hur man ska bygga och förvalta väginfrastrukturen för framtiden och där kommer det in faktorer som att man ska bygga hållbart och trafiksäkerhetsaspekten, där kommer viltsäkerheten på de framtida vägarna liksom mångfaldsaspekten in.

Delplaner

Avtalet som skrivits är som sagt på tolv år men med Lunds Universitet som är värdorganisation under de första fyra åren. Avsikten är också att man ska ha delplaner under de kommande åren där olika projekt kan bockas av allteftersom de genomförs samt bemanna alla forskningsområden med forskare från samtliga parter.

– Nu är det i första skedet den här forskningsagendan som det arbetas med och framförallt att se vad det är för kompetens vi behöver. Det handlar också om att fylla på med forskare för framtiden och det är en viktig del för universiteten som samarbetar kring kompetenscentret, säger Anita Ihs. Text: Carl-Magnus Wennerholm 5

REPORTAGE -UMEÅ

Den ursprungliga viltskrämmaren framtagen av Umeå universitet som inom kort kommer ut i en robustare version.

Jonas Jonsson är projektledare på Trafikverket i Umeå.

Foton: Trafikverket

Femton nya viltskrämmor ska ut i samebyar

D

et försöksprojekt med viltskrämmor som påbörjades med fem enheter i samarbete med olika samebyar för ett par år sedan kommer nu äntligen att utvidgas.

Jonas Bengtsson, projektledare på Trafikverket i Umeå uppger att man fått loss pengar via underhållsavdelningen på myndigheten. Detta innebär att man gjort en upphandling från företaget, vilket är en avknoppning från KTH som specialiserat sig på olika typer av viltskrämselsystem.

De nya viltskrämmorna har utvecklats vidare på basis av det samarbete Trafikverket hade med Umeå universitet, med en viktig skillnad att de gjorts rejälare.

– De har gjorts robustare då skrämmorna ofta hanteras oömt när de ska placeras ut, vilket gör att de måste tåla en del stötar. Skrämmorna kommer att köras i skarpt läge nu i höst och vinter. Samtidigt har vi de fem skrämmor som Rans sameby har hjälpt till att placera ut fortfarande under utprovning. Skogssamebyarna har övervägande problem med vilt- och renolyckor sommartid samtidigt som fjällsamebyarna har samma problem på vintern, säger Jonas Bengtsson.

Bättre bedömningsunderlag Det större antalet enheter gör också att man kommer att få ett bättre bedömningsunderlag på sikt. Beroende på hur det fungerar kan viltskrämmorna komma att 6

placeras ut på andra olycksdrabbade ställen i landet.

– Det är främst där det finns naturliga öppningar i viltstängslen som de här olyckorna inträffar eller där det finns en passage för järnväg. Såväl renar som viltet är inte dumma i huvudet utan letar hela tiden efter ställen att ta sig över. Även om viltet kan vara något försiktigare än renarna som får betraktas som halvtama.

Längs Malmbanan har man haft stora problem med påkörningar och därifrån har det också visats intresse om att få prova systemet med dessa skrämmor i framtiden. Utmaningen för Trafikverket överlag, menar Jonas Bengtsson är när man har genomfört ett forskningsprojekt och man som nu ska skala upp det och köra i skarpt läge. I och med att projektet bytte enhet till underhållsavdelningen löstes den ekonomiska biten.

Komma igång

Nu handlar det också om att företaget som levererar skrämmorna gör detta så snart som möjligt för att testet ska kunna komma igång.

– Vi hoppas att få ut enheterna så fort som möjligt så att fjällsamebyarna kan få testa skrämmorna över en hel säsong. Det utförs också prov med att sätta ut saltsten på olycksdrabbade ställen för att undvika att vilt och renar går ut i vägbanan och slickar i sig vägsaltet. Det handlar om att få djuren att hitta till saltstenarna som sitter på behörigt avstånd från vägarna, säger Jonas Bengtsson.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

REPORTAGE - STOCKHOLM

Den kinesiska elbilen ET5 från biltillverkaren NIO erhöll endast en stjärna i krocktest utförd av Kinas motsvarighet till Euro NCAP. Foto: Pressbild

Importerade elbilar släpps in utan svensk kontrollbesiktning

Å

r 2022 var något av ett genombrott för importen av elbilar från främst Kina till Sverige som därmed tagit upp kampen med europeiska elbilstillverkare där rumänskfranska Dacia för närvarande har den billigaste modellen genom sin elbil Spring.

Ojämnhet vad gäller krocksäkerhet och att bilar kan importeras av bilfirmor/grossister med Transportstyrelsens direkta godkännande utan tester av svensk bilprovningsanstalt är faktorer som oroar när dessa fordon ska ut på våra viltrika svenska vägar.

Trenden för de kinesiska elbilarna har fortsatt under 2023 och Transportstyrelsen i Sverige uppger att man inte gör någon separat besiktning av importerade bilar. Man uppger att myndigheten har fullt förtroende för säkerhetsgodkännande myndighet i det land bilarna importeras från. Transportstyrelsen förutsätter att den typgodkännande myndigheten i ursprungslandet har ett godkännande mot harmoniserande krav oavsett var bilen är tillverkad, vilket gäller ända till motsatsen kan bevisas. Detta gäller import gjorda av svenska bilåterförsäljare/grossister då det vid privat- import gäller andra regler. Transportstyrelsen använder typgodkännande för att ge

tillgång till marknaden. En konsekvens av detta är ett kraftigt ökat inflöde av dessa elbilar, som exempel nio nya elbilsmodeller från Kina kom under första halvåret 2023 ut på den svenska marknaden. Finska public servicebolaget Yle citerar kreditvärderingsinstitutet Moody´s som förutspår att Kina i år blir världens största bilexportör.

Lägre prislapp lockar

När det gäller kinesiska elbilar är det främst en lägre prislapp som gäller. Experter tror att elbilar importerade från detta land på sikt helt kommer att dominera den europeiska marknaden. I början av 2023 listade flera motormagasin den kinesiska biltillverkaren NIO:s elbil ET5 som katastrofal i krocktest gjord av Kinas motsvarighet till Euro NCAP. Bilen erhöll endast en stjärna, vilket inte skulle fungera vid krock med vilt.

Elbilen har importerats till Sverige under de senaste åren.

Dock ska nämnas att flertal modeller från Kina erhållit högsta betyg av Euro NCAP. Varierande kvalitet sålunda. En annan aspekt är den konkurrens det kraftiga inflödet av dessa lågpriselbilar innebär för europeiska biltillverkare, vilket har väckt EUkommissionen som överväger strafftullar i framtiden.

Text: Carl-Magnus Wennerholm 7

REPORTAGE - UMEÅ

Senvintern i norra Sverige rejäl utmaning för vilt Jessica Ångström är natur- och artexpert på WWF. Foto: Pressbild

V

iltets situation i norra Sverige innebär utmaningar för såväl stort som smått inte minst beroende på den varierande väderleken. Världsnaturfonden WWF uppmärksammar detta i ett pressmeddelande där man pekar på stora temperatur- och nederbördsförhållanden under en betydligt längre vinter än i södra Sverige.

Jessica Ångström är natur- och artexpert på WWF och uppger att det är tufft för djuren då det är varmt och kallt växelvis. Detta gör att en ishinna, skare bildas på snön vilket i sin tur innebär svårigheter för viltet att söka föda och driver djuren ut mot vägarna där det är plogat.

- Det antal viltolyckor som inträffade i Norrland under årets två sista månader i fjol var fler än 2200.

Det är nästan dubbelt så många som under samma period året innan. Vildsvinen har också under en längre tid spridit sig allt längre norrut. I nuläget finns vildsvin upp till Gästrikland och Dalarna men det påträffas också enskilda individer ännu längre norrut.

Så visst sker det en expansion av viltslaget norröver i landet, säger Jessica Ångström.

Temperaturväxlingar

WWF lyfter också de stora temperaturväxlingarna som ett stort problem när det gäller viltolyckor i samband med snörika vintrar.

- När det pendlar från minus 40 grader till plus 9 grader som det har gjort i vinter så gör det att snön smälter och fryser på om vartannat. Detta gör det svårt för djuren och de vill ju liksom oss människor kunna ta sig fram på ett enkelt sätt. En annan aspekt är att antalet viltolyckor inte enbart beror på hur stor en population är, som nu med älgarna, utan hur stor trafikvolymen är spelar också in.

WWF jobbar dock inte aktivt med frågan om viltsituationen men följer med stort intresse arbetet med lösningar för vilt och även rennäring.

Organisationen ser gärna att detta prioriteras än mer och att pengar frigörs för ändamålet.

- Vi ser ju också med uttern att den populationen bör vara större idag sett till det stora antalet olyckor som sticker ut med djurarten. Vi behöver jobba med lösningar i högre utsträckning där vilda djur inte ska behöva stryka med i onödan på grund av mänsklig aktivitet. Lösningar och kunskap finns ju så mer finansiering till detta behövs och det måste få kosta det som krävs, säger Jessica Ångström.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

Viltolyckorna är både farliga och dyra!

I genomsnitt anmäls mer än 170 viltolyckor i Sverige varje dag. Är du medlem i Älgskadefondsföreningen kan du ansöka om ekonomisk hjälp med minst 500 kronor och max 8000 kronor vid en kollision med vildsvin eller annat anmälningspliktigt vilt.

Medlemskapet kostar 150 kronor per år och gäller alla motorfordon som du är registrerad ägare till, oavsett förare. Gäller om du har hel-, halv- eller trafikförsäkring.

Besök vår hemsida om du vill läsa mer om medlemskapet. www.algen.se

8

REPORTAGE -STOCKHOLM

Lars Plahn är vilthandläggare på Naturvårdsverket.

Foto: PRESSBILD.

V

Vildsvin på Eriksberg, Blekinge

Foto: Entheta

Vildsvinsstammen behöver minskas ytterligare

ildsvinspopulationen tros enligt Lars Plahn, vilthandläggare på Naturvårdsverket, ha minskat en aning. Detta är något man fått fram genom att följa avskjutningssiffror, siffror för trikintester och man har även viltolycksstatistiken att ta hjälp av för att fastställa stammens ungefärliga storlek.

Man kan också ta hjälp av statistik bakåt i tiden för att få fram ännu exaktare siffror på populationen.

– Det är ju i och för sig inte hela sanningen, utan ett visst mått av kvalificerade gissningar ingår också i ekvationen. Vi tror att populationen varit uppe i runt 300 000 individer men nu ser vi att den minskat en aning. Vi förmodar den främsta orsaken till detta är att man börjat skjuta suggor rätt av och blivit effektivare, det skedde ju en förändring för ett år sedan när man lättade på regelverket, säger Lars Plahn.

Vildsvinen klarar sig inte hur långt norrut i landet som helst utan hjälp, populationer som förvaltas finns, enligt Lars Plahn inte mycket längre upp än en bit längs kusten i Gävleborgs län. Det finns dock lokala populationer längre norrut, som exempel nämns att vildsvin har skjutits i trakten av Östersund.

– Det är dock inte populationer som kommit söderifrån utan det handlar då helt enkelt om illegala utsättningar.

Trafikbekymmer

Det största problemet som vilthandläggaren ser med vildsvin i trafiken är främst deras nattaktivitet, vilket gör att djuren är svåra att upptäcka och att djuren kommer i grupp försvårar ytterligare. Han rekommenderar därför den som upptäcker vildsvin på natten att bromsa rejält och stanna då det med stor sannolikhet kommer att dyka upp fler individer på samma plats.

– Det är ännu större risk för detta än när det till exempel handlar om rådjur, sedan gör den ju mindre skada på människor då mankhöjden är lägre än på till

exempel älgar. Det är jättesvårt att sitta på nationell nivå och säga hur stor population som ska få finnas i naturen utan detta måste bestämmas lokalt. I vissa områden har vildsvinen skjutits bort helt och på andra ställen finns det väldigt stora populationer.

Går inte förklara helt

Dock menar Lars Plahn att minskade vildsvinsstammar inte helt kan förklara varför viltolyckorna ligger kvar på en hög nivå, utan att man får se till andra parametrar med djurens rörelsemönster. Att det finns något de finner attraktivt i de landskap där de finns.

– Det finns kanske ett samband om än inte linjärt mellan storlek på vildsvinsstam och olyckor. Vi såg till exempel när rådjurspopulationerna gick ner snabbt efter rävskabben och minskningen följde inte olycksstatistiken i samma utsträckning. Viltet kan hålla till kring samhällen och vägar och orsaka olyckor fastän populationen har minskat. Vi har de här tre benen i vår viltstrategi som vi lyfter fram, att vi ska bevara, bruka viltet som resurs och begränsa skadorna säger Lars Plahn.

Vildsvin FAKTA

Text: Carl-Magnus Wennerholm

Latinskt namn: Sus scrofa Ordning: Partåiga hovdjur Familj: Svindjur Vikt: Hanar 200 kg, honor 70-140 kg Dräktighetstid: 3,5-4 månader Föda: Allätare Livslängd: 10-15 år Invandrade till Sverige för cirka 11 000 år sedan.

Kan komma upp i 50 kilometer i timmen, men rör sig oftast långsamt.

Lever i grupper med suggor, gyltor, fjollingar och kultingar.

Ledarsuggan lär sin avkomma ett socialt och funktionellt beteende.

Flest kultingar föds från januari till april.

Källor: Skånes djurpark, Länsstyrelsen.

9

REPORTAGE

Hund i bil - Vet du vad som gäller?

Vid denna olycka slog bilen runt. Buren blev skadad och sned men var hel och hunden klarade sig.

Ett möte på motorväg där mötande bil kommit över på fel sida. En Först viltolycka med älg och sedan med ett träd. Bak i bilen fanns kraftig kollision där både förare och hundar mirakulöst överlevde. en omskakad men oskadd jämthund.

T

ransporterar du din hund säkert? Klarar den en krock? Om du har en bil med utrymme för hundbur är den det säkraste valet.

Självklart vill vi arbeta för att alla ska färdas säkert på vägarna, även våra husdjur.

Många är måna om hundens säkerhet i bilen men långt ifrån alla vet vilka regler som gäller.

Du ska aldrig ha hunden lös i bilen och på Jordbruksverkets webbsida kan du läsa vilka regler som gäller vid transport av djur i bil. Säkrast är en bra och anpassad bur.

Jordbruksverket skriver

När du transporterar hundar i din bil ska du se till att de transporteras på ett säkert sätt.

• Du kan transportera hunden i bagageutrymmet på din bil om du har god uppsikt över den under hela transporten.

• Hunden ska inte riskera att bli skadad eller lida i samband med transporten. Därför måste du se till att hunden är säkrad vid inbromsning, till exempel genom att använda transportbur, lastgaller eller säkerhetsbälte som är anpassat för hundar.

• Om du transporterar hunden i en bur eller liknande ska den vara utformad och placerad på ett sådant sätt att hunden får skugga och god ventilation.

• Du ska se till att bagage eller andra föremål inte kan falla över hunden och skada den.

10

Länsstyrelsen kontrollerar med hjälp av polisen så att dessa regler följs. Om du inte följer reglerna kan du bötfällas. Gå gärna in på Jordbruksverkets sida och läs mer. www.jordbruksverket.se/djur Det finns olika rapporter och tester du kan ta del av när du ska välja bur, så ta gärna tid på dig och kolla upp olika modeller när du ska handla. Det finns många olika modeller på marknaden. Välj den som passar dig, din bil och din hund bäst. Buren är ofta en långsiktig investering, se till att den är säker och testad med bra resultat.

Bälte för hundar finns och är tillåtet men du får inte samma säkerhet för hunden med en sådan lösning.

Bilderna är exempel på olyckor där hunden – tack vare buren - klarat sig trots allvarliga olyckor med stora skador på bilarna.

Och förresten – tänk på detta även när du transporterar din katt.

Tack till

som försett oss med information och för att vi fått använda deras bildmaterial.

Kallelse

KALLELSE - ÅRSMÖTE /REPORTAGE - GÖTEBORG

till årsmöte 2024 med Älgskadefondsföreningen Lördagen den 27 april kl. 10.00 Digitalt via Teams

Sedvanliga årsmöteshandlingar kommer att finnas tillgängliga att ladda ned från Älgskadefondsföreningens hemsida www.algen.se från och med den 27 mars.

Du kan också få handlingarna via post om du kontaktar Älgskadefondsföreningens kansli.

Anmäl ditt deltagande till oss senast måndagen den 22 april.

Skicka din anmälan till kansli@algen.se I anmälan anger du vem/vilka anmälan avser inklusive medlemsnummer och e-post.

Väl mött på årsmötet 2024!

Med reservation för ändringar.

Olycksdrabbad väg får omfattande åtgärder

L

andvettervägen eller väg 535 i Västra Götalands län i storstadsregionen Storgöteborg är en viltolycksdrabbad väg där 145 olyckor med vilt inträffade mellan år 2010 och november 2022. Sträckan det handlar om är mellan Furulundsmotet, (trafikplats) i Partille kommun och Bårhultsmotet i Härryda kommun. På senare år har trafiken på Landvettervägen ökat markant.

Enligt Trafikverket är området där vägsträckan ingår ett av Partille kommuns viktigaste vad avser stadsoch bebyggelseutveckling i framtiden. En viktig del i projektet med väg 535 är en större faunapassage under Landvettervägen vid Åstebotjärn, där inte minst större klövvilt kan passera. Denna passage är planerad att börja byggas under våren 2024. Under hösten 2023 har också byggnation av ett viltvarningssystem påbörjats längs vägen. Ett arbete som beräknas slutfört och inkopplat till sommaren nästa år. Samtidigt som viltets vandringsvägar förbättras kommer det att anläggas färister på olika ställen längs vägen där man

Foto: Trafikverket

vill hålla viltet i terrängen. En sådan färist är tänkt till infarten till badplatsen vid Kåsjön någon kilometer från Furulund centrum.

Skapa stadsgata

Partille kommun skriver på sin hemsida att Landvettervägens norra del bör omvandlas till levande stadsgata från nuvarande status som genomfartsled. Tanken är att hålla framkomligheten för motorfordon på en fortsatt god nivå samtidigt som möjligheter ges för andra fordonsslag och gångtrafikanter. När faunapassagen längs vägen färdigställts uppger Trafikverket att djuren kan korsa vägen på färre men säkrare ställen än idag.

Det viltstängsel som redan är på plats kompletteras med nyare faunastängsel på en del av sträckan. Åtgärden med faunastängsel gör det också svårare för vildsvin att ta sig över vägen där de inte ska eftersom stängslen grävs ned djupare i terrängen som djuren inte kan gräva sig under. Hela arbetet med väg 535 beräknas enligt Trafikverket vara klart under 2025.

Text: Carl-Magnus Wennerholm 11

REPORTAGE -VÄRNAMO

Magdalena satt på passagerarsidan vid älgkrocken.

Bild: Privat

Magdalena idag.

Bild: Privat

Magdalenas historia -

2008

, en lördag i juni är Magdalena, 21 år, på väg hem från festivalen Sweden Rock i Blekinge. Hon åker med en kompis och sitter på passagerarsidan i hans bil.

I bilen sitter fem unga människor. Klockan är 02.30 och hastigheten är hög. Strax innan Tingsryd kommer en älg upp på vägen och smällen är kraftig. Efter den blir Magdalenas liv aldrig detsamma igen.

De andra ungdomarna går chockade ur bilen. En annan bil med unga killar som de kört om tidigare, stannar och man larmar 112. Man kontrollerar så att alla är ok och glömmer först bort Magdalena. Hon ligger kvar på passagerarsidan täckt av blod, avföring och älg. Vid krocken trycker älgens kropp upp bilens tak och hamnar på Magdalena. Älgen delades i två delar.

Synen gör att ingen tror Magdalena lever men så drar hon ett rosslande andetag. En av killarna säger att han aldrig kommer att glömma det ljudet. Ambulans, brandkår och polis finns på plats inom 20 minuter efter att larmet kommit till 112. Ambulansmännen får ut en kraftigt krampande Magdalena och kör henne till akuten i Växjö. Ingen legitimation hittas men man har fått namnet av kompisarna. 05.45 får föräldrarna ett samtal ingen vill ha;

”- Har ni en dotter som heter Magdalena?

- Ja. - Hon har varit med om en bilolycka. Sätt er i bilen och åk till Lund.”

12

Magdalena transporteras efter röntgen i Växjö ner till Lund. Föräldrarna kör ner med sin bil och har ingen aning om vad de ska möta. Kommer hon att vara vid liv? De kan säkerställa Magdalenas identitet och får sedan besked om att Magdalena ska opereras och att läkarna ska försöka rädda hennes liv.

Man hittar 6 hjärnblödningar som alla stoppas.

Mamma får stanna hos Magdalena. För att göra Magdalena lugn tar man med en cd från hennes musiksamling och spelar i rummet. Det råkar bli en cd med Lars Winnerbäck. Hans musik kom att betyda mycket både för Magdalena, hennes föräldrar och personalen som jobbade runt Magdalena.

Torsdag morgon vaknar Magdalena och lyckan är stor! Av detta minns Magdalena själv ingenting. Det kommer att gå ett bra tag till innan hon har några minnen av det som händer.

Från Lund till lasarettet på hemmaplan – Värnamo.

Mamma har vid ett tillfälle med sig en tidning som hon läser. På framsidan är det en bild på en rakad Carina Berg och det står ”Jag ser ut som ett ollon”. Mamma visar och säger till Magdalena ”Du ser ut som Carina Berg”. Magdalena svarar snabbt ”Men hon ser ju ut som ett ollon”. Nu vet mamma att Magdalena kan läsa.

IVA och Medicin några veckor innan det var dags för förflyttning till Jönköping och rehab på Ryhov.

Allt ska läras på nytt. Magdalena kan varken äta, stå, gå eller duscha själv. Prognosen var inte lätt – kanske kan hon komma hem till jul?

En jobbig tid följer. Magdalena får komma hem, sitter i rullstol, har inget hår, det är uppenbart att något

REPORTAGE - VÄRNAMO

Bilen Magdalena färdades i vid olyckan.

Bild: Privat

”Det händer inte mig” allvarligt hänt henne. Det är jobbigt att vara ute, folk hälsar men Magdalena känner inte igen dem. Minnet har svikit henne och det blir en jakt på vem hon är, vad hon tidigare gjort i livet och så vidare.

Tiden går och Magdalena blir sakta bättre. Hon kan flytta till egen lägenhet och börja arbetsträna. Bra och mindre bra läkare passerar.

2013 träffar Magdalena en kille som hon gifter sig med 2015. Magdalena är trött och är sjukskriven i långa perioder. Kroppen orkar inte jobba de 25% Magdalena ska och ny utredning görs. Resultat - normalsmart, mycket funkar och en del funkar inte.

Sen kommer smällen – psykologen råder Magdalena och hennes man att inte skaffa barn. Detta som de drömt om och planerat. Psykologen menar att om de skaffar barn är det inte säkert att Magdalena klarar att ta hand om barnet och kan då bli av med vårdnaden?!

Detta puttar Magdalena till ett drastiskt beslut – hon kan aldrig göra abort – ta bort ett barn och döda sin enda längtan i livet. Därför beslutar hon sig för att operera bort sin livmoder.

FÖRELÄSNING

Magdalena vill berätta sin historia för att hjälpa andra att förstå vad som kan hända vid en viltolycka. Vid en olycka med just älg är det ofta huvudet som får ta smällen medan resten av kroppen kan vara helt oskadd. Dessa skador får ofta livslånga konsekvenser.

Vi hoppas kunna hjälpa henne att förmedla sitt budskap genom hennes föreläsning ”Det händer inte mig” framöver. Håll utkik på våra sociala medier om du är intresserad.

Du kan även kontakta oss om du vill anlita oss och Magdalena för en utbildning i vilt och trafik eller kanske till ett evenemang.

På nästa sida kan du läsa vad som ingår i bilens trafikförsäkring vid allvarig olycka med personskador.

Vi vill tipsa om 112-appen!

Med 112-appen får du snabb, relevant och pålitlig information vid händelser som inträffar i din närhet.

Du kan också automatiskt skicka din position till SOS Alarm, vilket gör det lättare för hjälpen att snabbt komma fram till rätt plats.

Operationen görs timmar innan 10-årsdagen, den 8 juni 2018.

Magdalena bor idag ensam i sin lägenhet i Värnamo.

Hennes längtan efter egna barn kommer aldrig att dö.

Det är bara att finna sig i att det aldrig kan bli så.

Denna historia baseras på vad som berättats för Magdalena. Själv kommer hon inte ihåg något från den första tiden efter olyckan.

13

REPORTAGE

Hur fungerar trafikförsäkringen

T

i din bilförsäkring?

rafikförsäkringen är en obligatorisk försäkring för alla motordrivna fordon som används i trafik. Den betalar ersättning för skador som personer och egendom drabbas av i samband med en trafikolycka.

Krockar du med en älg och skadas så hjälper trafikförsäkringen till även i det fallet. Den ersättning du kan få kan delas in i tre övergripande områden: 1. Sjukvårdskostnader och andra kostnader för dig som skadats.

2. Inkomstförlust på grund av att du under en tid inte kan arbeta till följd av skadan.

3. Fysiskt och psykiskt lidande av övergående karaktär (sveda och värk) eller bestående karaktär (lyte eller annat stadigvarande men) samt särskilda besvär till följd av skadan.

Nedan kan du läsa mer i detalj om de olika typer av ersättning du kan få från trafikförsäkringen efter en trafikolycka.

Kostnader för sjukvård, läkemedel och resor

Du kan få ersättning för kostnader för läkarvård och annan sjukvårdande behandling i den allmänna sjukvården upp till högkostnadsskyddet. Resor till och från vård, så kallade sjukresor, betalas i första hand av Landstinget. Försäkringen ersätter egenavgiften upp till högkostnadsskyddet.

Kostnader för kläder och andra tillhörigheter

Skador på kläder du hade på dig vid olyckan och till exempel glasögon, klocka, plånbok och handväska, kan du också få ersättning för. Ringar, smycken, pengar och andra värdehandlingar ersätts inte men kan ersättas via i din hemförsäkring.

Övriga kostnader

Du kan i vissa fall få ersättning för andra typer av kostnader som är en direkt följd av den skada du fick.

Ersättning för inkomstförlust

Om olyckan gör att du blir sjukskriven och inte kan arbeta kan du få ersättning för inkomstförlusten. Du får då skillnaden mellan din inkomst som oskadad och den inkomst du kan eller bör kunna skaffa dig trots skadan. Om olyckan har inträffat under arbetstid eller på väg till eller från arbetet räknas det som en arbetsskada. Då ska du anmäla skadan till din arbetsgivare och till Försäkringskassan.

Ersättning för sveda och värk

Du kan få ersättning för sveda och värk under den tid skadan läker eller tiden fram tills dess att skadeföljderna har blivit permanenta. Ersättningen beräknas utifrån en tabell som årligen fastställs av Trafikskadenämndens råd.

Ersättning för bestående men och utseendemässiga skadeföljder/ärr

Om du inte blir helt återställd efter olyckan kan du få ersättning för de besvär du har kvar. En så kallad invaliditetsbedömning görs tidigast ett år efter skadan och den ersättning du får grundar sig enbart på medicinska förhållanden och påverkas inte av ekonomiska eller sociala förhållanden. Även denna ersättning beräknas utifrån en tabell som fastställs av Trafikskadenämndens råd.

Medför skadan att du får missprydande ärr eller annan utseendemässig följd av skadan finns en särskild ersättning för det. Även denna bedömning görs vanligen cirka ett år efter skadetillfället eller sista operation.

Har du nyligen tagit körkort?

Har du egen bil eller lånar du någon annans bil?

Vi bjuder alla nya körkortstagare på medlemskap det första året!

Gäller från den dagen du har klarat ditt körkort och 12 månader framåt.

Anmäl dig som medlem senast en månad efter du klarat ditt körkort.

Läs mer på www.algen.se 14

Text: Dina Försäkringar

REPORTAGE - STOCKHOLM

Bilden visar hur apparaten identifierar olika djurslag med hjälp av AI.

F

Företag skyddar vilt och trafik med AI

ör snart tre år sedan startade fyra KTHstudenter upp företaget Flox AB med övergripande fokus på att underlätta för människor och vilda djur att samexistera. Företaget har tagit fram en AI-driven apparat som kan monteras fast eller på en drönare. Apparaten som känner av vilket djurslag som är i närheten och sänder ut ljud på frekvenser som stör viltet såpass mycket att det avviker från platsen.

Ett samarbete med Trafikverket som har visat intresse för FLOXfixed, som enheten heter, när den monteras för fast bruk där vilt går över vägen. För att inte djuren ska vänja sig vid frekvensen ändras denna då och då, uppger företagets grundare och VD Sara Nozkova.

– När vi startade företaget jobbade vi på KTH med olika teknologier som delvis byggde på artificiell intelligens och maskininlärning för att kunna identifiera olika djurarter i realtid. Vi jobbade även med robotik och hur robotar lär sig. Vi fick då en idé att ta reda på vad som händer om man kombinerar igenkänningen av djurarter och samtidigt använda oss av robotikalgoritmen. Vi började med en drönarlösning där drönaren „ fungerade som ett slags fårhund” att få boskap på flockar upp till 300 djur att gå dit den vägleder djuren genom att sända olika signaler, säger Sara Nozkova.

Inte stressa upp

Sara Nozkova är VD och medgrundare till Flox AB

Det viktiga menar hon är att jobba med djuren så att de inte stressas upp i onödan, men ändå ”lyder” då ljudet förorsakar ett visst obehag. Redan i ett tidigt skede tog företaget in Statens Lantbruksuniversitet, (SLU ) för att få igång en kontinuerlig utvärdering hur

djuren reagerar på olika signaler.

– Nu börjar också en viltexpert som har en doktorsavhandling i wildlife management hos oss så vi kombinerar ljudteknologier med viltexpertis vilket är något vi behöver göra för att det här ska fungera.

Statliga Swedavia hörde av sig för att undersöka om vår teknik fungerar för att undvika fågelkrockar med flygplan och det visade sig att det gjorde den. Samtidigt hörde Trafikverket av sig för att se om den tekniken vi har på drönarna kunde monteras permanent vid sidan av vägar.

Så skedde och i dagsläget har företaget ett tiotal enheter i drift i bland annat Trollhättantrakten och Umeå, på platser där viltet rör sig.

Ger respons på respektive djurslag

Sara Nozkova beskriver apparaten som inte särskilt stor, ungefär 50 gånger 30 centimeter. Apparaten drivs av ett batteri som laddas med solcellsteknik för att säkerställa driften. Den fast monterade floxapparaten är efter noggrann utprovning ihop med SLU nu företagets första kommersiella produkt på marknaden.

Apparaterna kan förutom att kommunicera sinsemellan också låta Trafikverket koppla upp sig mot respektive enhet för att se vad som händer. Apparaterna triggas inte igång om det är människor eller bilar som passerar.

– Det vi har fokus på nu med Trafikverket är att testa hur vi ska sprida ut enheterna, hur de fungerar i olika användarfall och arealer, det ska bli superintressant att se. Fungerar det här så bra som vi tror det gör, är planen att skala upp projektet och placera ut fler flox-enheter, säger Sara Nozkova.

Text: Carl-Magnus Wennerholm 15

REPORTAGE - BRUNFLO

En av landets mest viltolycksdrabbade vägar ska åtgärdas

E45 vid Östnaår och Billstaån.

T

Foto: Tyréns

rafikverket inleder i vår produktionsfasen på en sträcka som enligt myndigheten är en av landets mest viltolycksdrabbade.

Det gäller väg E14 och E45 mellan Östersund och Brunflo. En rad åtgärder ska vidtas och till hösten 2025 ska arbetet vara färdigt.

Sträckan från Östersund till Brunflo ingår i ett projekt av flera i närområdet. På lite längre sikt ska andra sträckor på E45 och även väg 87 åtgärdas.

Oskar Falkenberg är projektingenjör och projektledare på Trafikverket som ser åtgärderna som helt nödvändiga.

- Det är viktigt att hålla isär de olika projekten då det är mycket som händer runt Östersund just nu. På sträckan Fåker till Svenstavik och Fåker - Brunflo går vi nu in i produktionsskedet. Totalt handlar det om fyra och en halv mil som vi nu åtgärdar i skarpt läge, vilket innebär att det är totalt nio mil stängsel som ska upp, säger Oskar Falkenberg.

Inga ekodukter

Viltövergångar med varningssystem i plan handlar det om liksom viltuthopp. Däremot handlar det inte om ekoduktlösningar längs Europavägen med väldigt varierande standard. Man kommer inte som på

Vägavsnitt längs E45 med odlingslandskap.

liknande vägprojekt i södra Sverige att installera färister då den periodvis djupa snön inte gör den lösningen lika effektiv. Dock kommer man, enligt Oskar Falkenberg, att anlägga en enskild färist längs sträckan som test.

- Vägen har ju använts som en landsväg i alla år och folk har inte uppfattat den som en Europaväg, vilket den ju ändå är.

Förutom de nya övergångar i plan som vi bygger ska vi också rusta upp övergångar som går både över och under vägen.

Det är inte bara det större viltet man tar hänsyn till utan det kommer även att byggas bland annat uttertrummor för att skydda det mindre viltet. De fyra övergångar det handlar om i plan har Trafikverket tagit hjälp av jägare att fastställa vilka passager som är de mest frekventa. Närmast väntar markberedningsarbeten samtidigt som upphandling av entreprenör till viltövergångsbyggnationerna pågår. Dock är det inte aktuellt att sätta upp fler hastighetskameror längs sträckan än vad som finns i nuläget.

- När det lyser upp en skylt hundratalet meter innan viltövergången får man också ponera att folk reagerar med att bromsa och att man inte bara ska lätta på gasen, säger Oskar Falkenberg.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

TIPS TILL DIG SOM FÄRDAS PÅ VÄGARNA!      16

Foto: Tyréns

Anpassa hastigheten efter väglag och sikt. Du passerar i genomsnitt ett djur var 23:e sekund som befinner sig mindre än 300 meter från bilen när du kör i 90 km/h.

Håll avstånd till bilen framför ifall den behöver bromsa för något vilt.

Sänk hastigheten om eftersöksjägare eller bil med varningsblinkers står vid vägkanten.

Människor eller skadat djur kan fortfarande befinna sig på vägen.

Väj aldrig för ett djur. Om du väjer kan skadorna bli betydligt allvarligare. Lämna inte din körbana.

Om du inte hinner bromsa, sikta mot bakbenen, då minskar du risken att djuret kommer in genom vindrutan.

REPORTAGE - KARLSTAD

Ulf Bergholm är olycksutredare på MSB. Foto: PRESSBILD

Bilbränder i elbilar väntas öka

I

dagsläget finns det ungefär fem miljoner bilar i den svenska bilflottan varav ungefär 600 000 är elbilar eller elhybrider. Enligt Ulf Bergholm olycksutredare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (MSB) som sammanställer statistiken för elbilsolyckor är det relativt ovanligt med bränder i elbilar och el- hybrider men antalet beräknas öka då antalet produkter med eldrift ökar ständigt.

Myndigheten hämtar sin information från de händelserapporter som levereras av räddningstjänsten när de varit ute på en olycksplats, men MSB uppger samtidigt att det finns ett mörkertal. En olycka i närtid som Ulf Bergholm tar upp inträffade i Vellinge under 2023 där batteriet brann och föraren omkom.

– Det var hög fart och bilen körde in i ett stort träd och trädet kom in i den högra delen av passagerarsidan ungefär 75 centimeter in i karossen. Vad som hände då var att bottenplattan separerades från tröskeldelen i bilen och battericellerna frilades varvid det uppstod en brand på grund av termisk rusning i battericellerna, säger Ulf Bergholm.

En annan olycka han nämner som inträffade under 2023 där det skedde en frontalkollision mellan elbil och lastbil. Ingen brand uppstod men elbilsföraren dog av det kraftiga krockvåldet och bilen demolerades.

– Vad vi märker från myndighetens sida är att man i media gärna flaggar upp om det uppstår brand i en elbil men inte på samma sätt om det uppstår brand i en bil som drivs av bensin eller diesel. Jag har ett exempel på detta som inträffade i maj 2021 där rubriken löd: ”Elbil i frontalkrock började brinna, kvinna omkom” och då får man ju för sig att hon som omkom satt i elbilen.

Vad som egentligen hände var att krocken som skedde mellan en Tesla och en BMW vilken drevs med diesel eller bensin och kvinnan i denna bil kastades ut på en åker och omkom, samtidigt som föraren av Teslan

blev allvarligt skadad, fick hjälp ut ur bilen och elbilen brann upp.

Testas grundligt

Ur MSB: s statistik från åren 2018-2022 hittar Tänk Vilt också en olycka med en hybridbil vilken inträffade i september 2021. Där körde bilen av vägen och bakänden på bilen träffade ett träd varvid rök uppstod.

– Det blev bara rökutveckling och ingen brand uppstod. Volvo som vi ofta har kontakt med uppger att elbilar testas grundligt för att bränder inte ska uppstå.

Men de konstaterar att handlar det om övermäktigt krockvåld slås allting sönder och då hjälper ingenting, däremot ska de hålla för en normalkrock.

Ulf Bergholm uppger att det i elbilar sitter något som heter BMS-system i batteripaketen. Detta innebär att det sitter inbyggda brandcellsgränser i batterierna och skulle det komma fram att ett bilmärke inte skulle ha denna säkerhet skulle det vara illa för deras marknadsföring.

– Bilmarknaden är så integrerad i världen att skulle det bli så att en tillverkare börjar att tumma på kvaliteten så sprids denna information ganska fort. Köper du en elbil av en bilfirma ska de veta om det finns BMS-system installerat.

Åldrande fordonsflotta kan innebära risk

En annan parameter som kan innebära fler bränder i bilar med eldrift i framtiden är då fordonsflottan åldras. Ulf Bergholm menar att merparten av elbilarna fortfarande är ganska nya vilket gör att man får följa utvecklingen när fordonen haft ett antal år på nacken.

- Vi har det material vi har i dag och vi vet inte vad som händer. Kanske bränderna ökar i dessa fordon över tid, eller så gör det inte det, äldre batterier sväller som regel men det kanske stannar där, säger Ulf Bergholm.

Text: Carl-Magnus Wennerholm 17

REPORTAGE -VÄRMDÖ

Vildsvinen kan dyka upp i städer Tom Arnbom med med sin hund Eddie.

V

ildsvinens utbredning och sökande efter mat för djuren allt närmare människans domäner. Tom Arnbom naturvårdsexpert bosatt utanför Stockholm tror att vi i framtiden kan konfronteras med dem i våra städer.

Redan idag råder det stora problem med vildsvin som bökar upp parker i bland annat i vårt grannland Tyskland och huvudstaden Berlin och förorsakar där skador för hundratusentals kronor.

– Jag tycker det är för många vildsvin inte minst i södra Sverige, både vad det gäller jordbruksskador men också de skador djuren förorsakar i trafiken. Jag tittade en gång på de materiella kostnaderna vid en vildsvinsrock och då visar det sig att en olycka med vildsvin i snitt kostar mer än en kollision med älg då vildsvinen slår sönder motorn och motorhuven, så jag tror vildsvinen har drivit upp försäkringspremierna, säger Tom Arnbom.

I mötet med vildsvin ser naturvårdsexperten som själv är hundägare att man bör iaktta stor försiktighet.

Det kan uppstå en situation då det är en sugga som vill försvara sina kultingar. Även för den som inte har något husdjur med sig, menar han att man som vid möten med alla större djur att man om möjligt bör backa och gå undan. Han upplever också djuren som sociala individer med en hög intelligensnivå.

– Det är oförutsägbara djur. Jag har själv haft vildsvin springandes framför bilen och då jag har stannat och bilen står stilla har de med full fart sprungit in i bilen. Man får inse när det handlar om stora vildsvin med deras kompakta kroppsbyggnad att det är små

Foton: Privat

”stridsvagnar” som springer omkring. Handlar det om skadade djur är det bara att kalla på jägare direkt.

Oro för utbredning

Djurens utbredning allt närmare mänsklig miljö ser naturvårdsexperten med oro på då det inte är av godo att ha orädda djur in på husknuten. Vilda djur ska vara just vilda och inte vara en för nära del av vår tillvaro. Han ser också åtelplatser som placeras ut på olika ställen i landet som ett problem då detta gynnar populationen.

– Jag är inte på något sätt mot jakt men ibland är logiken lite haltande i att andra ska betala för det man själva förorsakat. Många vildsvin kommer från hägn och då inte bara vildsvin utan även hjortdjur och mufflonfår.

Det faktum att människan genom sina handlingar påverkar balansen i naturen, djurslag som varit borta från den svenska faunan sedan hundratals år, ser Tom Arnbom som en dålig idé på våra breddgrader.

– Det funkar säkert bra med återinförande av utrotade arter i Mellaneuropa, men i Sverige är det ett problem då mycket mark är privatägd och det är inte säkert att markägarna vill att deras marker blir till något annat. Jag tänker till exempel på att släppa ut visenter och som i Småland att släppa ut vildrenar och de problem det också skulle innebära för trafiken.

Vildsvinen kommer vi att ha fortsatta problem med om man inte tar tag i problemet och skjuter betydligt fler vildsvin är idag, säger Tom Arnbom.

Text: Carl-Magnus Wennerholm

Vill du berätta för andra om viltolyckan som drabbat dig?

Vill du dela med dig av din historia?

Maila eller ring kansliet.

18

kansli@algen.se eller 0474-77 39 50

REPORTAGE - LINKÖPING

Björn Lidestam är senior forskare på VTI i Linköping.

Foto: VTI

F

Foto: Adobe Stock

Fel med släckta bakljus dagtid tycker VTI

rån och med år 2011 blev det med EUregler tillåtet att köra med släckta ljus baktill på bilen och fem år senare kompletterades reglerna med att bakljusen ska tändas vid skymning. Detta är dock något som ogillas starkt av Björn Lidestam, senior forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut, (VTI) som istället vill se en lagändring till att bakljusen alltid ska vara tända oavsett vilken tid på dygnet som råder.

Björn Lidestam publicerade i fjol en rapport ”Bakljus i dagsljus och effekter på trafiksäkerhet” och han ser stora risker med att ha bakljusen släckta dagtid.

– På bilar som är tillverkade före 2011 finns halvljusautomatiken även dagtid, på senare modeller är det bara krav på att det ska lysa när det är under 1000 lux i omgivningen. Det var två faktorer vi kollade på i mätningen. Det ena är passage där min bil som jag använde som testfordon stod vid sidan av vägen och andra fordon skulle passera. Då mätte vi hur mycket de höll ute i sidled beroende på om det var släckta eller tända bakljus och det skilde då signifikant på i snitt nio centimeter mer som de höll ut längre när bakljusen var tända, säger Björn Lidestam.

Följde upp

Han och hans medarbetare följde därefter upp med en enkätundersökning över hela landet i vilken folk fick svara på frågor hur de skulle reagera och med enkäten följde en video där man fick ta del av trafiksituationer med tända och släckta bakljus.

– När bilen i videon hade tända bakljus uppfattade de som svarade på enkäten att det var större risk att den skulle börja köra då tända bakljus signalerar att bilen är igång och att det då kan hända någonting, att till exempel någon slänger upp dörren eller att bilen kör ut i körbanan. Vi har också den aspekten med att sikten och ljuset inte bara beror på om man kan se bilen för att det är ljust nog, det kan ju vara så att det har regnat och det blir regnspray från vägbanan vilket gör att det blir svårt att upptäcka bilen av det skälet, eller att det är dimma eller varför inte snörök, så bakljuset underlättar att se bilen i tid även om solen är uppe.

Han menar att om man till exempel har kört på vilt är det lättare för bakomvarande fordon att upptäcka bilen som kolliderat i tid.

– Jag ser det som att det viktiga är signalvärdet i att om ljusen är tända är det en indikator på att något kan hända med den bilen, annars uppfattar man att det är en stor risk att bilen står parkerad och låst utan att någon befinner sig i bilen.

Forskaren har varit i kontakt med en känd biltillverkare i Sverige som tackar för visat intresse men ger inga svar på frågan företagets strategi vad gäller bakljus med hänvisning till sekretess. Han har också varit i kontakt med tre EU-parlamentariker i Bryssel och ingen av dessa har återkommit med svar.

– Det var däremot en kristdemokrat jag var i kontakt med som skulle göra en motion inom partiet om en lagändring att man ska köra med bakljusen tända dygnet runt, säger Björn Lidestam.

Text: Carl-Magnus Wennerholm 19

FÖRENINGSINFORMATION

Vill du ha en trisslott? - Värva en medlem.

För varje ny registrerad medlem du värvar till Älgskadefondsföreningen skickar vi en trisslott till dig (åldersgräns 18 år).

När vi fått in din värvning skickar vi ut information och betalningsalternativ märkt med ditt medlemsnummer som referens till den/de du vill värva.

När de sedan har betalat in medlemsavgiften och vi har registrerat dem som medlemmar, skickar vi ut dina trisslotter.

Enklast värvar du genom att scanna qr-koden nedan eller går in på vår hemsida.

Du kan också värva genom att maila, ringa eller skicka per post.

Våra bästa värvare 2023 De 3 bästa värvarna kommer att få ett pris som skickas ut med post.

Vinnarna är Ann-Kristin Persson, Värnamo Sara Edlund, Oskarshamn Leif Åhs, Gagnef

6 nya medlemmar 6 nya medlemmar 5 nya medlemmar

Tack för e fantastis jobb!

Saknar du markeringsremsa i bilen?

Du vet väl att du kan få remsor från oss kostnadsfritt!

Maila eller ring kansliet så skickar vi nya till dig. kansli@algen.se eller 0474-77 39 50

Uppmaning till dig som medlem!

E-post Vi uppmanar alla medlemmar som har en e-post att låta oss veta den.

På detta vis minskar vi utskick på papper i framtiden.

Du kan skicka ett mail till kansli@algen.se Skriv ditt medlemsnummer eller personnummer i mailet så vi kan hitta rätt person till mailadressen.

Du som saknar e-post får utskick per post i vanlig ordning.

20

tt

kt

FÖRENINGSINFORMATION - MEDLEMSPORTALEN

Medlemsportalen

Medlemsportalen finns till för dig som medlem. Här kan du ändra adress, lägga upp ett ärende för ekonomisk hjälp vid viltolycka samt se dina medlemsfakturor. Du hittar den på vår hemsida www.algen.se Klicka på är medlem.

Medlemsportalen finns tillgänglig på vår hemsida.

Där kommer du som medlem kunna se dina uppgifter och ärenden samt komplettera din information. Det som krävs för att komma in i portalen är registrerad e-post hos oss. För att skaffa lösenord så klicka på glömt lösenord. Om du inte får någon återställningslänk för lösenord beror det antagligen på att du inte har någon e-post registrerad hos oss. Skicka ett mail till kansli@algen.se så lägger vi in den. Därefter kan du prova igen.

Under menyn finns konto. Här kan du se ditt medlemsnummer och adress. Du kan uppdatera dina uppgifter om de inte stämmer.

Under menyn finns Ärenden.

Här kan du se dina ärenden som du har och har haft.

Du kan också lägga upp ett nytt ärende som du söker ekonomisk hjälp för. Här laddar du upp dina dokument som efterfrågas.

Under menyn finns Fakturor. Här kan du se din medlemsfaktura. Du kan betala din faktura eller förnya ditt medlemskap.

Om du inte vill eller kan använda medlemsportalen så går det bra att skicka per post eller ringa oss!

21

UTBILDNING - FÖRELÄSNING

Föreläsningar och utbildningar Ibland behövs extern kompetens för att inspirera eller utbilda personalen eller för att göra intressanta kundaktiviteter. Älgskadefondsföreningen har många års erfarenhet av att föreläsa och utbilda inom viltolycksprevention och trafiksäkerhet.

Vi skräddarsyr allt från föreläsningar till utbildningar med viltsimulator.

Våra informatörer ger såväl teoretisk kunskap inom ämnet, som praktiska tips till dig som trafikant.

En viktig del i vårt arbete är att ständigt hålla vår information uppdaterad och dagsaktuell. Ni kan därför, som kund, alltid vara säker på att ni får ta del av det senaste inom viltolycksprevention och trafiksäkerhet.

Våra kunder är allt från börsnoterade företag till småföretag, myndigheter, kommuner och föreningar.

För att se vad vi kan erbjuda just ert företag eller organisation, vänligen ta kontakt med oss.

22

Hur fungerar medlemskapet?

Detta är en fråga som vi ofta stöter på i föreningen. För att förenkla för dig som medlem och för dig som vill bli medlem har vi gjort en liten guide.

• • • •

• • •

Medlemskapet är personligt och gäller privatägda motorfordon (ej yrkesmässig trafik).

Oavsett hur många motorfordon du äger (bil, MC, husbil) var du än bor eller hur gammal du är, så är kostnaden för ett medlemskap 150 kr/år (12 mån).

Alla motorfordon du är registrerad ägare till är skyddade av ditt medlemskap oavsett vem som är förare vid olyckstillfället.

Om du lånar någon annans privatägda fordon kan du söka ekonomisk hjälp i egenskap av förare av olycksfordonet. Det är viktigt att du kan styrka att det är du som drabbas av kostnaden för reparationen. Vi betalar bara ut ekonomisk hjälp till medlemmar.

Det gäller även privatägt och tillkopplat släp/husvagn.

Ersättning betalas ut vid sammanstötning med älg, rådjur, vildsvin, hjort, björn, varg, lodjur, utter, järv, mufflonfår, örn samt ren.

Olyckan måste vara anmäld till polisen.

Vilken hjälp får man för 150 kr/år (12 månader)?

Du kan få 500 - 8 000 kr i ekonomisk hjälp fördelat enligt nedan.

• •

500 kr i grundersättning. Detta utbetalas även om man inte har några kostnader för självrisk, reparation eller hyrbil/bärgning.

Upp till 7 500 kr i ekonomisk hjälp till att betala självrisk-, reparations-, hyrbils- och/eller bärgningskostnad vid en kollision med anmälningspliktigt vilt.

Några exempel på hur den ekonomiska hjälpen fungerar Du har en helförsäkrad bil (ägare och förare) Ida är medlem i föreningen och krockar med en älg.

Som tur var klarade hon sig bra i olyckan men bilen blev ordentligt tillbucklad. Ida har en självrisk på 3 000 kr i sin försäkring. Hon har behov av en hyrbil under tiden bilen lagas. Hyrbilen kostade 2 670 kr. Så när hon ansöker om ekonomisk hjälp från föreningen får hon 3 000 kr till att betala sin självrisk, 2 670 kr för kostnaden av hyrbilen samt 500 kr i extra kostnadsersättning.

Totalt får Ida 6 170 kr i ekonomisk hjälp.

Du har en halvförsäkrad/trafikförsäkrad bil (ägare men inte förare)

Emil är medlem i föreningen och hade lånat ut sin bil till en kompis som kolliderade med ett rådjur. I olyckan förstördes ena framlyktan och framskärmen blev skadad. Eftersom Emils bil var gammal så var den bara halvförsäkrad och han får därmed ingen hjälp från sitt försäkringsbolag. Emil är händig och bestämmer sig för att laga bilen själv. Han köper in delar själv från en återförsäljare av begagnade bildelar. Delarna kostar honom 7 750 kr. Mot uppvisande av kvitton får han av föreningen hjälp med 7 500 kr till delarna samt 500 kr i extra kostnadsersättning.

Totalt får Emil 8 000 kr i ekonomisk hjälp.

Du har lånat någon annans bil (förare men inte ägare) Kim är medlem i föreningen och har lånat sin grannes bil. Han kolliderar med ett vildsvin så att hela fronten på bilen blir intryckt. Grannen vill att Kim ska stå för självrisken som är på 4 500 kr. Kim har ett kvitto på att han har betalat grannens självrisk. Kim söker ekonomisk hjälp i egenskap som förare av olycksbilen. Han får grundersättningen på 500 kr och 4 500 kr i hjälp till självriskkostnaden.

Totalt får Kim 5 000 kr i ekonomisk hjälp.

23

Avsändare & returadress Älgskadefondsföreningen Box 101, 364 21 ÅSEDA

Kontaktuppgifter till kansliet 0474- 77 39 50

kansli@algen.se

Älgskadefondsföreningen

Älgskadefondsföreningen Box 101, 364 21 Åseda

www.algen.se

algskadefondsforeningen