Många faror för eftersöksjägare

Att vara eftersöksjägare medför vissa risker då en del fordonsförare inte respekterar skyltningen. Foto: Henrik Åslund

Merparten av bilister och lastbils- chaufförer respekterar den skyltning som skyddsjägare sätter upp vid vilt- olycksplatser. Dock finns det en klick yrkes- och privata fordonsförare som inte respekterar detta och gärna använder vägens fulla bredd för sin framfart, konstaterar Magnus Grönvall, länsansvarig jägare på Nationella Viltolycksrådet, (NVR) Skåne.

Som NVR Skåne själva skriver på sin hemsida ökar viltolyckorna under hösten och därmed befinner sig fler eftersöksjägare ute längs vägarna för att spåra vilt som skadats i trafiken. – Det är samma situation för oss som för vägarbe- tare där en viss procent av fordonsförarna inte bryr sig och tänker på oss som utför arbete i vägmiljön. Vi hade tyvärr en olycka i Blekinge i mitten av november där en eftersöksjägare blev påkörd men klarade sig, det här är ett stort bekymmer för oss, säger Magnus Grönvall.

Sätter upp tält

Kontaktpersonerna bland skyddsjägare kommer först till platsen och sätter upp två mindre tält, ett på var sida vägen med ljuspuckar ovanpå och utöver det saftblandare på bilen för optimal visualisering. – Om det är en hårt trafikerad väg kan vi dessutom begära ut polisassistans så att de står och hjälper oss. Det kan till exempel handla om en riksväg eller annan hårt trafikerad väg vid rusningstrafik, men det är vi som jägare som gör den bedömningen när vi är på plats.

En utmaning kan ibland vara att hitta den exakta platsen då den som kört på viltet kanske inte kan stanna direkt eller om man kört på ett vildsvin är man som förare kanske inte så benägen att ta sig ut ur fordonet. En annan utmaning är om den som kolliderat med vilt har tagit sig vidare utan att markera ut platsen med remsa eller annat. – Sedan är det inte vi som kontaktpersoner som gör själva eftersöket, vi hittar platsen och vi kallar efter en till två timmar ut hundförare som inte parkerar ute vid vägen, utan snarare en bit från vägen.

Lärt sig platserna

Själv har Magnus Grönvall sitt upptagsområde i Höör och Hörby kommuner och under de snart elva år han hållit på har han succesivt lärt sig var viltövergångarna sker. – Det är också längs vissa vägar där de flesta olyckorna inträffar så jag hittar ofta lätt till rätt ställe. På hösten är den värsta tiden där den trafikminskning vi såg i våras inte är densamma som nu, samtidigt ställer djuren om då de tror de är säkra i det tidiga eftermiddagsmörkret, säger Magnus Grönvall.