Efter 20 i viltet och trafikens tjänst - Boris tackar för sig
I detta nummer av Tänk Vilt kan du bl a läsa om vår informatör Boris som nu slutar efter 20 år av arbete på fältet. Boris har rest över hela landet med våra ekipage för att utbilda och informera allmänhet och företag om vilt och trafik. Med ett stort engagemang har han utfört ett fantastiskt arbete och många kommer sakna hans besök. Vi önskar Boris lycka till framöver!
Nu har du som medlem rabatt på besiktning hos Besikta bilprovning, mer info även om detta i tidningen och på vår hemsida.
En förändring i medlemskapet är att den ekonomiska ersättningen medlem kan få i samband med viltolycka är höjd. Vi täcker nu en högre kostnad för självrisk, hyrbil eller köp av delar för dig med halv- eller trafikförsäkring. Den extra ersättningen är också höjd och är nu 1 000 kr. Medlemsavgiften är 250 kr och då ingår som vanligt alla dina privatregistrerade fordon.
Under 2024 har antalet viltolyckor tyvärr ökat stort igen. Hela 70 269 st inrapporterade viltolyckor på landets vägar enligt statistik från Nationella Viltolycksrådet (NVR). En kraftig ökning mot 2023 års antal 64 891 som även det var ett rekord. Till denna siffra för 2024 kan även läggas till 1 950 olyckor med ren. Dessutom har statistiken ett troligen högt mörkertal.
Något som sticker ut i statistiken för 2024 är antalet olyckor med vildsvin som ökat med över 3 000 st. Även älgolyckorna ökar tyvärr i flera delar av landet trots att man pratar mycket om älgens minskande antal och att rödlistad älg. Älgen är det farligaste djuret att krocka med om man ser till antalet dödsfall och svåra skador.
Vi har en mycket stor samhällskostnad som fortsätter att öka och fler åtgärder behövs för att bryta trenden. Även under 2024 har vi fått uppmärksamhet i media,
radio och TV. Viktig information till allmänheten med tanke på antalet viltolyckor. Mycket mer information behövs för att nå fram till alla.
Vad är viktigast att tänka på? Anpassa hastigheten och håll avstånd till bilen framför. Vidga ditt synfält. Visa hänsyn i trafiken!
Tänk på att alltid ha bilen utrustad med markeringsremsa om olyckan är framme! Du kan minska djurens lidande med en korrekt markering. Skriv eller ring till oss om du saknar markeringsremsa så skickar vi.
Under 2025 flyttar vårt kansli till fina lokaler i Växjö. Håll utkik i våra sociala medier för mer info. Årsmötet blir även i år digitalt men vi hoppas kunna erbjuda fysiska möten framöver.
Titta gärna in på vår hemsida ibland, här hittar du bl a vår medlemsportal där du bl a själv kan registrera ett ärende. Vi hoppas såklart också att du följer oss på våra sociala medier!
TACK till er medlemmar för att ni är med oss. Vi hoppas ni kommer uppskatta årets tidning.
Var uppmärksam i trafiken och tänk vilt! Trafikvett är vårt ansvar, inte djurens.
Omslagsbild: ÄLG (Alces alces)
Älgen är Europas största landdäggdjur.
Storlek: kropp 240–290 m, svans 4–5 cm, mankhöjd 140–220 m. Vikt 200–700 kg, hanar (tjurar) betydligt tyngre än honor (kor). Älgen är mer än en meter hög under magen.
Förekommer i hela landet utom på Gotland.
Hastighet: Normalfart ca 15 km/h men i vilt sken kan toppfarten nå 50 km/h.
Utseende: Älgen har kraftigt stort huvud med karaktäristisk böjd mule. Tjuren har kraftigt hakskägg. Vuxna djur är gråbrunsvarta med ljusare buk och vitgrå ben. Kalven är rödbrun. Hanen (tjuren) har under halva året ett par stora, ofta skovelformiga horn med taggar längs kanten. Hornen fälls i december till mars, och nya horn börjar växa ut igen i april. De omges av blodkärlsrik s.k. basthud som transporterar
Annika Mazetti Verksamhetsledare
kalcium och andra ämnen som behövs för att bygga upp hornen. De växer hela våren och sommaren och fejas, dvs. basthuden skrapas av, i augusti–september strax före brunsten.
Fortplantning: Brunsten och parningstiden infaller under hösten (september till oktober). En älgko blir normalt könsmogen efter två år och föder sin första kalv efter tre år. Tjurarna blir könsmogna ett par år senare men får oftast inte möjlighet att para sig förrän de är 6–8 år gamla. Efter en dräktighet på åtta månader (ca 235 dygn) föder älgkon vanligen två kalvar i maj–juni (första året oftast en kalv).
Älgen äter lövsly, tallskott, gräs och örter. De lever i små familjegrupper.
Källa: Artfakta.se Foto: Adobe Stock
Foto: Privat
Innehåll
Jobbar vidare med viltskadekommissionens frågor
Fejkprodukt tillbaka på marknaden
Håller viltet borta från vägarna med digitala staket
Älgar är eftertänksamma individualister
Ökat intresse för husbilar men ingen förändring av krocksäkerheten
Vill visa på elbilars säkerhet
Kallelse Årsmöte / Medlemsförmån från Besikta
Efter 20 i viltet och trafikens tjänst - Boris tackar för sig
Vill få till dialag och samsyn
Hål i stängsel bidrog till älgolycka med dödlig utgång
Viltvarningssystem äntligen igång
Så får du ut din polisrapport vid viltolycka
Bra initiativ med fritt medlemskap för körkortstagare
Viltolyckorna ökar igen
Kraftig ökning av antalet vildsvinsolyckor förbryllar
Föreningsinformation
Älgskadefondsföreningen
Tänk Vilt 2025 ges ut av Älgskadefondsföreningen.
Ansökan om medlemskap görs via hemsidan eller direkt via kansliet i Åseda.
För två år sedan lade Viltskadekommissionens utredare Elisabeth Nilsson fram sin rapport om fem huvudpunkter för att minska viltskadorna för lantbrukare och trafikanter. Två stora punkter i rapporten var att lämna till regeringen att klassificera vilsvin som en allvarligt skadegörande art och att tillsätta en ny jaktlagsutredning.
Max Ney, pressekreterare på Lantbrukarnas Riksförbund, (LRF) uppger att man sedan Viltskadekommissionens rapport lades fram har jobbat aktivt med frågorna.
- Vi har drivit Viltskadekommissionens krav på att minska vildsvinsstammen med 90 procent. Den frågan har vi drivit på hårt för att regeringen ska se över situationen. Å andra sidan har vi jägarna som anser att nuvarande regelverk är fullt tillräckligt vilket inte vi håller med om då stammen fortsätter att öka med de konsekvenser det medför, säger Max Ney. LRF ser att man tillåter fällor för vildsvin och ökar stödet för hårdare avskjutning av vildsvinsstammen. I februari i år gav också regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en plan för hur vildsvinsstammen kan minskas sett till de behov som finns lokalt och regionalt.
Förbjuda utfordring av klövvilt
En annan punkt som kommissionen lade fram var att man vill att utfordring av klövvilt förbjuds, liksom att en ny jaktlagsutredning tillsätts. På den sistnämnda punkten har man fått gehör då regeringen, i början av året, beslutade att tillsätta en utredning att modernisera jaktlagsstiftningen som ska syfta till att hålla över tid när det gäller jakt och viltvård. Som utredare tillsatte regeringen Mats Wiberg som sedan sex år tillbaka är rättschef och chef för ledningsstöd på Statens fastighetsverk. Utredningen om den nya jaktlagsstiftningen ska redovisas den 31 augusti 2025.
LRF riktar dock kritik mot utredningen då man menar att den inte i tillräckligt stor utsträckning tar hänsyn till hur organisationens medlemsintressen ska kunna tas tillvara vad gäller skador på grödor och även boskap.
- Det handlar både om vad rovdjur och klövvilt kan ställa till med vilket vi ser som en viktig del, men vi jobbar alltjämt vidare med frågorna som Viltskadekommissionen redovisade, säger Max Ney.
Text: Carl-Magnus Wennerholm
Vildsvin med kultingar.
Foto: Adobe Stock
Exempel på viltvisslare.
CAnders Sjölund är senior sakkunnig ekolog emeritus med en lång karriär på Trafikverket.
Foto: PRIVAT
Fejkprodukt tillbaka på marknaden
ivilingenjören Therese Hagberg gjorde som examensarbete vid Luleå tekniska universitet 2015 en studie på viltvarnare/ viltvisslare vilka monteras i fronten på fordon för att generera ett visslande ljud. Syftet är att hålla viltet borta från vägarna. Studien kom fram till slutsatsen att dessa viltvarnare/viltvisslare inte fungerar och aktörer i form av olika fysiska butiker och webbutiker slutade också att sälja produkterna efter medias bevakning. Nu är dock dessa enheter på nytt tillbaka på marknaden.
Enheterna som monteras på såväl lätta fordon som motorcyklar och tunga fordon, såsom lastbilar vilka färdas i över 48 kilometer per timme. Modifieringar av viltvisslare har visat sig genom studier i Sverige och internationellt, verkningslösa på viltets beteende eftersom det som krävs är att samtliga sinnen måste påverkas såsom lukt, syn och hörsel. Viltvisslarna är på intet sätt någon ny företeelse. Utvecklingen av dessa påbörjades redan under 1960-talet. En allvarlig del i att dessa enheter finns på marknaden är att fordonsförare kan invaggas i en falsk säkerhet när man är ute och kör längs vägarna.
Djuren påverkas självklart av ljudet, men då ljudet inte kan associeras till fara faller argumentet att apparaten skulle fungera”, har Therese Hagberg tidigare sagt i intervju med Tänk Vilt.
Vägverket, (numera Trafikverket) gjorde en studie under 1980-talet i vilken man kom fram till att denna sorts viltvarnare inte borde tillverkas eller utvecklas.
Expert avråder bestämt
Anders Sjölund är senior sakkunnig ekolog emeritus med en lång karriär på Trafikverket och verkar numera som konsult inom ekologiska frågor. Han upprörs av att de verkningslösa viltvisslarna säljs till intet ont anande fordonsägare.
– Det är bra att ni tar upp om detta. Det var ju en amerikansk studie som visade på att det ljud de genererar inte ens kan höras av klövdjur. Det finns flera skäl att dessa inte ska få användas. Dels är det ljud som genereras. Man vet inte vad det har för konsekvenser på andra varelser som till exempel insekter. Det kan därför ställa till med mer skada än nytta då det inte funkar på viltet. Problemet är ju inte att djur hör fordon, vilket de ju gör. De vet ju inte hur fort fordonen kommer, säger Anders Sjölund.
Han ser det som ytterst olämpligt att en produkt som kan invagga folk i en falsk säkerhet samtidigt som den är helt verkningslös. Den borde inte få finnas alls.
– I USA var det till och med så att en stat förbjöd dessa viltvisslare helt och det är nog rätt väg att komma tillrätta med problemet, att det blir ett säljförbud på den svenska marknaden, med de negativa konsekvenser denna verkningslösa apparat har, säger Anders Sjölund.
Text: Carl-Magnus Wennerholm
Nozkova är
och medgrundare
Håller viltet borta från vägarna med digitala staket
Start-up företaget Flox Robotics som startades av studenter på KTH år 2020 har fått upp ångan rejält och har nu ett flertal enheter utplacerade i norra Sverige, i ett samarbete med Trafikverket. Den AI-styrda enheten placeras ut på ställen med stor viltolycksfrekvens och fungerar då som ett digitalt stängsel för att motverka viltolyckor, där det av olika orsaker är svårt att placera vanliga faunastängsel.
Varje enhet som är programmerad att identifiera 20 olika viltslag kostnadsberäknas till cirka 30 000 kronor och ska vara ett bättre och mer kostnadseffektivt verktyg jämfört med vanliga faunastängsel. Även om Flox robotics medgrundare och VD Sara Nozkova menar att syftet inte är att Flox-enheterna helt ska ersätta traditionella viltstängsel. Förutom vid vägar och järnvägar verkar företaget också vid flygplatser för att med en drönarvariant av apparaten ”rensa rent” från bevingat vilt när flygplan startar och landar.
– Vi försöker sätta upp strukturer för att skala upp verksamheten och hittills har det gått bra. Vi har ett givande samarbete med Trafikverket och det franska företaget Alstom som tillverkar tåg, så vi har fokus både på väg- och järnväg. Vi har också ett samarbete med Världsnaturfonden och Vildriket i Järvsö i ett projekt där man ska kunna skydda tamboskap mot bland annat vargangrepp. Vi har placerat ut enheter för att enheterna ska bli bättre på att detektera varg och på den fronten har det hänt mycket, säger Sara Nozkova.
Jobbar med viltkunskap
Hon understryker att man verkligen jobbar med vilt-
kunskap och utvecklar signaler beroende på scenario. Detta för att viltet inte ska kunna vänja sig vid olika ljud så att de håller sig borta. I detta arbete jobbar företaget också nära ihop med Världsnaturfondens viltexperter. Dessutom för att ytterligare vässa kunskaperna inom viltsektorn anställde företaget i fjol viltexperten Anna Widén, som är till stor hjälp om hur man samlar in data inom hur man vallar bort vilt från områden där djuren inte ska vara.
– Vi tittade nyligen på vår statistik för år 2024 och i den ser vi att vi har jobbat med 14 000 djur hittills, så vi börjar komma upp i bra volymer och har mycket data att arbeta med.
Företagets arbete med att underlätta för att få vilt och människor att samexistera har också inneburit att man fått en hel del uppmärksamhet. Bland annat hamnade man i november på tidningen Ny Tekniks lista 2024 över landets mest framgångsrika unga teknikföretag.
Har beställt fler enheter
Trafikverket som redan har ett antal Flox-enheter ute har beställt fler vilka placeras ut vid frekventa viltolycksplatser.
– Ett antal enheter placeras ut på sådana olycksdrabbade sträckor så att det skapas ett digitalt stängsel. Det fungerar så att innan viltet kommer för nära vägen, skickar enheterna ut signaler som avskräcker från passage. De enheter vi har utvecklat fungerar väldigt bra men drivs av el. Under våren 2025 kommer vi att lansera en ny version med batteridrift där batterierna har en drifttid på ett halvår innan de behöver laddas upp, säger Sara Nozkova.
Text: Carl-Magnus Wennerholm
Sara
VD
av Flox Robotics. Foton: Flox robotics AB
Rådjur passerar över väg.
är vårt
Benny Gäfvert är expert vid Världsnaturfonden. Foto: Pressbild
Älgar är eftertänksamma individualister
Älgen är inte för inte vårt största djur i den svenska faunan, en individualist som även trivs i sällskap ibland. Även om de inte uppträder så mycket i flock tycker Benny Gäfvert, expert på Världsnaturfonden, att man ska hålla uppsikt då de ibland kan finnas fler än en älg på samma ställe.
Älgen beskriver han som ett djur som är oerhört väl anpassade till vår skandinaviska miljö.
– I Sverige passar de in i de olika livsmiljöer som står till buds förutom möjligen de sydligaste delarna av Sverige såsom Skåne. I övriga landet fungerar det alldeles utmärkt för dem att leva och trivas. Det finns ju tyvärr en tråkig sida och det är hur de miljöförändringar som pågår redan idag påverkar älgarnas livsmiljö. Trots detta ser vi att älgarna har möjlighet att leva och må bra under lång tid framöver i stora delar av landet även om det kan bli något sämre i vissa delar, säger Benny Gäfvert.
Vandrar tillsammans
Det mest tydliga exemplet när de rör sig tillsammans är den årliga älgvandringen i de nordliga delarna av landet där djuren tar sig till vinterbetesområden och som populariserats av visningar på TV under senare år .
– Detta sker inte bara på ett ställe utan på flera i fjällvärlden. Faktum är att tittar man på gpsmarkeringar från djur är det ganska långt söderut som detta sker med att de vandrar för att byta livsområden mellan sommar och vinter. Någonting som jag tänker på när det gäller älgar och trafik är att om det kommer ett stort hondjur ska man hålla extra uppsikt då det kan komma ett par kalvar strax efter. Generellt sätt är
ju inte älgar ett flockdjur på det sättet att det kommer flera djur på samma gång, som det förhåller sig med till exempel dovhjortar, rådjur och vildsvin.
I sina egna reflektioner upplever Benny Gäfvert älgars trafikbeteende som lite eftertänksamt och ostressat, något han baserar på när han ser älgar passera över trafikerade vägar. Djuren stannar ofta upp och gör en bedömning huruvida de ska kliva över eller inte.
Däremot menar han att djurens förmåga till att bedöma faran inte är den bästa sett till antalet älgar som förolyckas i trafiken varje år.
Att tänka på
En orsak till viltolyckor tror han är att man fokuserar speciellt på ett enskilt djur som man har fått syn på så att man glömmer att skanna av vad som finns i närheten. Sensmoral ser man en individ är det inte ovanligt att det finns ytterligare en i närheten.
– Vi pratar ibland också om ”herrklubbarna” då flera älgtjurar samlas och umgås under vissa delar av året. Det innebär ju att älgar trots att de inte är direkta flockdjur samlas i olika konstellationer ibland. En aspekt som berörs allt oftare nu är älgstammens risk för att rödlistas, men vad som inte alltid framgår är att det mer beror på sättet man analyserar populationernas ökning eller minskning i det här fallet.
– Det är viktigt att nämna att älgen inte är utrotningshotad. Ofta tolkar man begreppet med rödlistad som att en art är nära utrotning och så är ju inte fallet då vi har en av världens tätaste älgpopulationer i Sverige och Norge. Däremot har den medvetna förvaltningen gjort att populationen har sjunkit ganska fort sedan tidigare, viket gör att man bör fundera på om det är en rimlig förvaltning som fortgår, säger Benny Gäfvert.
Carl-Magnus Wennerholm
Älgen
största djur i den svenska faunan. Foto: Adobe Stock
Ökat intresse för husbilar men ingen förändring av krocksäkerheten
Husbilsförsäljningen har ökat med 30 procent under de senaste sex åren men krocktester genomförs inte. För fem år sedan genomförde Statens väg- och transportinstitut VTI två krocktester med husbilar, ett med en halvintegrerad och ett med en helintegrerad husbil. Testerna som utfördes i 64 kilometer i timmen under ledning av forskningsingenjör Jan Wenäll resulterade i totaldemolerade fordon. Den helintegrerade modellen saknade helt konstruktion att ta upp en krock och beskrivs av honom som ett ”snickarjobb av klåparklass”.
Inför testet möttes VTI av glada tillrop från det företag där husbilarna till krocktestet införskaffades. Entusiasmerad av det stora intresset bjöd Jan Wenäll in både försäljare och reparatörer till krocktestet.
- Den förklaring om husbilars ofta undermåliga konstruktion, som jag har fått till mig, är att de byggs i väldigt små serier som godkänns med dispens. Då kan tillverkarna göra en liten modifiering och få ytterligare dispenser. På så sätt undgå de lagkrav och krockprov som skulle följa om man gjorde en stor serietillverkning. Om detta är sant kan jag inte vidimera men det var så det sades vid tiden för krocktestet, säger Jan Wenäll.
Själv är han väldigt förvånad att inget hänt i säkerhetshänseende för husbilar sedan krocktestet för fem år sedan. Hur det kan gå i värsta fall visar han som exempel på den dödsolycka som inträffade tidigare i år i Söderköping, där en passagerare omkom när husbilen körde in i ett vägarbete.
Räcken ingen garanti
Jan Wenäll har arbetat länge med räcken för mötesseparation och ser däri en konsekvens att dessa räcken endast är konstruerade för vanliga personbilar på 1500 kilo, inte SUV-ar, lastbilar eller för den del husbilar.
- Nu sätter vi upp en stor mängd vajerräcken för att det är billigt, men det hade fungerat alldeles utmärkt med stålbalksräcke, betongräcke eller varför inte rörräcke. De vajerräcken som sätts upp är inte i paritet med hur bilparken ser ut idag. Vi har elbilar som väger uppemot tre ton samt hus- och lastbilar vilka inte stämmer överens med räckenas konstruktion utan dessa blir då verkningslösa. Forskningsingenjören har också varit med och tagit fram den gummiälg som VTI använder sig av vid krocktester. Den byggdes under sent 1990-tal och baserades på en heldag som Jan Wenäll tillbringade på Kolmårdens djurpark. Där fick han och en kollega en grundlig anatomilektion om älgar och djurens storlek.
- Syftet med detta var att vi ville få in älgprov i Euro NCAP-proceduren. Tyvärr lyckades vi inte med detta, men vi har kört krocktester med ett antal bilar. En kul konsekvens av detta är att tv-programmet Mythbusters fick nys om vad vi höll på med och de ville då testa gummiälgen i ett avsnitt de kallade ”Alaska Experience”.
Myten var att om man kör tillräckligt fort med en låg sportbil så passerar man under älgen och slipper få den i vindrutan. Programmakarna fick ritningarna till VTI: s gummiälg och resultatet visade sig att myten inte höll utan älgkroppen drogs ned mot vindrutan istället.
- Man kan då ställa sig frågan hur resultatet skulle bli med en husbil eller en låggolvbuss som krockar med vilt, med tanke på hur dålig krocksäkerheten är på husbilar, torde det inte bli ett bra resultat.
”Plåtisar” inte mycket säkrare
Den variant av ombyggda transportbilar i plåt, inom branschen kallade ”plåtisar” som en del husbilsköpare väljer, tror Jan Wenäll inte är mycket säkrare, då man har gjort ingrepp i en befintlig kaross och därmed rubbat stabiliteten.
- Plåtisarna bygger egentligen på bilar som serieproducerats och därefter modifierats. Man kan också ställa sig frågan om inredningen sitter fast, kan den överfalla förare och passagerare i en krocksituation?
Dock konstaterar han att dessa bilar ändå har en front som kan skydda något vid krock till skillnad mot en helintegrerad som i saknar krockskydd helt.
- Man skulle nästan kunna säga att dessa bilar är ett slags påbyggd husvagn. Jag har inte själv krockat bilar som varit modifierade men det är svårt att förstå de enorma krafter som frigörs vid en kollision och börjar man att bygga om sitt fordon själv saknar man de fackkunskaper som behövs för att det ska fungera, säger Jan Wenäll.
Text: Carl-Magnus Wennerholm
Fakta:
Euro NCAP, European New Car Assessment Programme, är ett trafiksäkerhetsamarbete mellan några av Europas länder, däribland Sverige, biltillverkare och frivilliga organisationer. Målet är en säkrare trafikmiljö, liksom färre personskador i samband med olyckor.
Helintegrerad husbil Innebär att bodelen och bildelen helt är integrerade med varandra – husbilen byggs alltså i ett enda stycke.
2024 blev ett dystert år med över 70 000 viltolyckor på svenska vägar!
I genomsnitt anmäls mer än 190 viltolyckor i Sverige varje dag. Är du medlem i Älgskadefondsföreningen kan du ansöka om ekonomisk hjälp med minst 1 000 kronor och max 10 000 kronor vid en kollision med anmälningspliktigt vilt.
Gäller om du har hel-, halv- eller trafikförsäkring.
Som medlem bidrar du också till arbetet med att sprida information om riskerna med vilt i trafiken.
Medlemskapet kostar 250 kronor per år och gäller alla motorfordon som du är registrerad ägare till, oavsett förare.
Bli medlem direkt eller ge bort ett medlemskap till någon du är rädd om
Scanna qr-koden eller besök www.algen.se
Bild från krocktestet 2019.
Foto: VTI
Jan Wenäll är forskningsingenjör vid VTI i Linköping.
Vill visa på elbilars säkerhet
Erik Naessén i Enskede utanför Stockholm har tillbringat de senaste 25 åren i bilbranschen, bland annat som utbildningsansvarig hos generalagenten för Volkswagen. Från år 2012 är han egen företagare och sedan 2013 med huvudsaklig inriktning på elbilar.
Han ser sig inte som en ”frälsare” inom elbilsgenren utan uppmärksammar även fordon med andra drivmedel med en objektiv syn på elbilsutvecklingen.
- Elbilar skapar tekniskt sett helt nya och enkla förutsättningar att tillverka säkrare bilar. Det jag främst hänvisar till är att du inte har en stor ”metallklump” i form av en motor eller växellåda i fronten. Detta är inte heller i vägen för deformationszoner och då har du mycket enklare att absorbera krockenergin om du kör in i något, säger Erik Naessén.
Fördel
Idén med att ha batterierna i bottenplattan ser han som en fördel då detta ger bilen en stabil grund som dessutom gör den väldigt svår att välta med. Det faktum att en smäll underifrån kan punktera batterierna och utlösa en brand ser han inte som någon överhängande risk. Han tar upp det han betraktar som den generellt största faktorn till bilbränder.
- Det är spolarvätskan som med sin höga alkoholhalt när den sprutar ut över turbo, grenrör och andra heta delar på bilen som är den enskilt största anledningen
att en bil börjar brinna vid en krock. När det gäller påverkan underifrån på batterierna hos en elbil, till exempel om ett vildsvin hamnar under bilen, är dessa extremt väl skyddade. Statistiskt sett är det väldigt ovanligt att batteripacket tar eld vid en sådan påverkan. Skulle de självantända finns det specialventiler som gör att eldens riktning går ut mot sidorna snarare än in i kupén, säger Erik Naessén.
All vikt på takstolparna
När en bil oavsett typ hamnar på taket hamnar all vikt på takstolparna och dessa belastas sålunda mest. Vikten på batteripacket i bottenplattan på en elbil är som en enda stor fyrkant som därigenom belastar takstolparna mer än hos en konventionellt driven bil. Erik Naessén hänvisar åter till säkerhetsaspekten att en elbil är stabilare och därigenom har svårare att välta. Om elbilen skulle välta är han övertygad om att takstolparna ska vara testade att klara belastningen oavsett hur vikten appliceras och hur stor vikten är. Han ger dock inget konkret exempel för elbilar, han ger däremot ett exempel på hur Volvo arbetat generellt med konventionella bilar.
- Volvo har visat en massa gånger hur otroligt säkert man kan bygga ett tak. Man har släppt bilar från kranar bland annat. Att bygga kraftiga takstolpar är något bilindustrin sedan länge är förtrogen med, säger Erik Naessén.
Carl-Magnus Wennerholm
Erik Naessén föreläser om elbilar.
Foto: Privat
Kallelse
till årsmöte 2024 med Älgskadefondsföreningen
Lördagen den 26 april kl. 10.00
Digitalt via Teams
Sedvanliga årsmöteshandlingar kommer att finnas tillgängliga att ladda ned från Älgskadefondsföreningens hemsida www.algen.se från och med den 27 mars.
Du kan också få handlingarna via post om du kontaktar Älgskadefondsföreningens kansli.
Anmäl ditt deltagande till oss senast måndagen den 22 april.
Skicka din anmälan till kansli@algen.se
I anmälan anger du vem/vilka anmälan avser inklusive medlemsnummer och e-post.
Väl mött på årsmötet 2025!
En säker bil ger tryggare vägar
Med reservation för ändringar.
Som medlem hos Älgskadefondsföreningen får du alltid 15% rabatt vid kontrollbesiktning av personbil, lätt lastbil, lätt släp, husvagn, MC och lätt husbil (max 3500 kg).
Använd kampanjkoden: VILT2025
Boka tid på besikta.se eller ring 0774-400 800.
Scanna QR-koden och boka direkt
Efter 20 år i viltets och trafikens tjänst
Efter två decennier av hårt arbete med att sprida kunskap om vilt och trafiksäkerhet väljer nu Boris Karlqvist att avsluta sin tjänst hos Älgskadefondsföreningen. Sedan 2005 har han engagerat sig i att minska risken för viltolyckor och har gjort en imponerande insats för både djur och människor. Hans arbete har varit en livsstil, en passion och en uppgift som han tagit på största allvar. Under åren har han haft otaliga samtal med trafikanter, jägare och myndigheter för att sprida budskapet om vikten av viltolycksprevention.
Från Blekinge till hela Sverige
Boris började sin resa som länsinformatör i Blekinge på fritiden och gick 2011 över till att arbeta heltid som fältinformatör för hela landet. Under sina år i tjänsten har han kört mellan 3 000 och 5 000 mil per år och besökt 75 till 100 platser årligen för att sprida viktig information om vilt och trafik.
Hans arbete har krävt noggrann planering, logistiskt tänkande och en djup kunskap om de områden han besökt. Att organisera resor, boka mässor och föreläsningar, samt att förbereda material har varit en ständig del av hans arbetsdagar. Han har även varit en röst i media, deltagit i debatter och arbetat aktivt för att nå ut till fler.
Ett kall i alla väder
Oavsett om det varit 20 minusgrader under VM-rallyt i Värmland, 30-gradig värme i skuggan på Nolia i Piteå eller spöregn på Vallåkraträffen i Skåne, har Boris alltid funnits på plats för att informera. Det har varit ett känslomässigt engagemang för honom, där vetskapen om att hans insats potentiellt räddat liv har varit den största belöningen.
Han har inte bara delat ut broschyrer och informerat, utan även lyssnat på människors egna erfarenheter av viltolyckor. Många har delat tragiska historier, medan andra har berättat om nära ögonblick där de klarat sig tack vare de råd och insikter de fått vid Boris föreläsningar.
Samarbete och växande olycksstatistik
De senaste tio åren har Boris ofta arbetat tillsammans med lokala eftersöksjägare och polisen, vilket bidragit till en ökad kunskapsspridning. Trots detta har den anmälda viltolycksstatistiken fördubblats sedan 2005, från 35 000 till över 70 000 olyckor årligen. Lagändringar 2010 krävde att fler olyckor rapporterades, men de höga siffrorna visar att utmaningen är fortsatt stor. Utöver detta finns ett stort mörkertal av olyckor som aldrig rapporteras.
2012 Blev Boris intervjuad av Ulf Elfving i radio
Bild: Privat Boris Karlqvist har rest hela landet runt. Bild: Privat
– Boris Karlqvist tackar för sig
§40-släpet en publikmagnet
Vid de många eventen har §40-släpet med uppstoppade djur varit en av de största attraktionerna. Många besökare har förvånats av storleken på vildsvin samt att mufflonfår finns vilda i landet. Besökarna har delat med sig av sina egna erfarenheter från trafiken. Historierna har varierat från tragiska olyckor till solskensberättelser med lyckliga slut.
Viltsimulatorn - en ”Aha”-upplevelse
2015 introducerades en viltsimulator för att ge förare en realistisk upplevelse av hur snabbt en olycka kan ske. Den har blivit en populär utbildningsmetod och används nu av både företag och trafikskolor. Många får sig en tankeställare när de inser hur fort faror kan dyka upp i trafiken. Det är en pedagogisk metod som låter förare uppleva farliga situationer utan verkliga risker. Reaktionstider testas, samt hur olika väglag och hastigheter påverkar utfallet av en potentiell kollision. Genom att kombinera teori med praktik har simulatorn hjälpt otaliga förare att bli mer uppmärksamma på vilt i trafiken.
Vad händer nu?
Trots att bilar och vägar blivit säkrare kvarstår frågan: Hur får vi ner viltolyckorna? Boris Karlqvist avslutar nu sin tjänst och ser tillbaka på åren med stolthet och glädje över alla möten han haft längs vägarna. Hans
arbete har gjort skillnad, men det återstår mycket att göra för att minska olyckorna i framtiden. Han hoppas att hans efterträdare och alla som arbetar med trafiksäkerhet fortsätter kampen för en säkrare vägmiljö för både människor och djur.
”Ta hand om er och visa hänsyn till både djur och medtrafikanter”, är Boris slutord efter 20 år i viltets och trafikens tjänst.
Text: Satu Korte-Johansson
Vi vill tipsa om 112-appen!
Med 112-appen får du snabb, relevant och pålitlig information vid händelser som inträffar i din närhet. Du kan också automatiskt skicka din position till SOS Alarm, vilket gör det lättare för hjälpen att snabbt komma fram till rätt plats.
Viltsimulatorn är en populär aktivitet. Bild: Privat
Boris Karlqvist med §40-släpet inför ett frukostmöte.
Bild: Privat
Conny Jakobsson är förtroendevald på LRF Sydost och sakkunnig inom vilt. Foto: Privat
Vill få till dialog och samsyn
Naturvårdsverket har lagt fram ett förslag om ”jaktmin”, vilket innebär en minsta nivå för älgjakt. Ett förslag som väckt uppmärksamhet hos olika aktörer, däribland LRF. Conny Jakobsson förtroendevald på LRF Sydost och sakkunnig inom vilt, markägare och jägare är inläst på ämnet och hoppas man kan få till en samsyn innan förslaget sjösätts.
Från LRF: s sida ser man förslaget som en stor förändring mot hur älgförvaltningen sköts idag. Detta ger betydande risker på flera håll och då inte minst hur frekvensen på älgolyckor kan komma att öka.
– Det kommer att bli okontrollerbart om man bara ska sätta upp en minimimängd kring hur många älgar man kan skjuta, det varierar ju stort i olika områden.
På vissa ställen har man kanske en större älgstam men inte svåra problem och på andra ställen har man en mindre älgstam men större problem. Det handlar ju till exempel om vilka foderresurser som finns. Vi ser att vi inte har någon kontroll alls på markerna. Det är markägarna som drabbas av konsekvenserna med att älgarna ska äta någonstans och då blir det ju på grödor eller i skogen. Då ser jag att vi tappar kontrollen helt om vi inte kan reglera älgstammen, säger Conny Jakobsson.
Stora variationer
Han uppger vidare att det kommer att vara stora variationer om detta inte harmonierar med den
tillgång eller den älgstam man har på plats. Han vill försöka få samtliga aktörer att förstå hur många älgar som det egentligen finns då han idag upplever att det är väldigt mycket gissande.
– En variant skulle ju vara att använda drönare med värmeteknik för att kunna se hur man skulle kunna göra en riktig avskjutning av älgstammen för respektive område. Det är ju en lite komplex och polariserad fråga. Jag har tidigare tyckt till både inom vår egen organisation och hos Jägareförbundet att man inte inkluderat rovdjuren i sammanhanget. De måste också ha en viss mängd mat för att inte gå på tamboskap och då kanske inte jägarna kan skjuta så många just på ett visst ställe.
Conny Jakobsson menar att man därför måste väga in både klövviltet och rovdjuren för att få en fungerande förvaltning. Från LRF: s sida ser man därför att dagens system ska bibehållas. Det är inte perfekt men man har rutiner och att man sätter upp måltal och följer upp. Situationen upplever han dock inte som akut utan upplever att de synpunkter han framfört hittills fått gehör.
– Som det är idag är det bara två länsstyrelser som jobbar med måltal och uppföljning. Dessutom har jag har fått till mig att övriga inte arbetar så då de inte får betalt för det. Detta tycker jag är fel då man i sådana fall inte tagit hänsyn till vilka negativa konsekvenser det kan få, till exempel för trafiken, säger Conny Jakobsson.
Text: Carl-Magnus Wennerholm
Den förolyckade bilen.
Foto: Räddningstjänsten
Hål i den armerade plastdelen av viltstängslet.
Foto: Andreas Karlsson
Hål i stängsel bidrog till älgolycka med dödlig utgång
Strax efter 22 på kvällen den 27 augusti år 2023 inträffade en älgolycka på ett motorvägsavsnitt på E20. På det tämligen raka vägavsnittet mellan trafikplatserna Årby och Svista rådde mycket god sikt då en bil av märket Kia av nyare årsmodell fick en älg på taket. Älgen landade så illa att en person på passagerarsidan avled medan föraren klarade sig i stort sett oskadd. Räddningsledare Andreas Karlsson som besökte olycksplatsen en dag senare gjorde en upptäckt som bidragit till att viltet tog sig ut på vägbanan.
Han berättar att älgen träffats och flugit rätt upp och landat rakt ner på passagerarsidan.
– Förarsidan var i princip intakt så föraren kunde bara kliva rätt ur bilen, har jag fått förklarat för mig. Passageraren som sedan avled fick taket rätt i huvudet och fick tas ut snabbt ur fordonet, säger Andreas Karlsson.
När han dagen efter åkte och undersökte vid platsen gjorde han en iakttagelse i stängslet där några delar ersatt det vanliga stängslet med ett slags hårdplastnät. – Vid den passagen där plasten hade gått sönder var det tydliga klövspår i jorden, så där hade djuret tagit sig igenom. Det stod helt klart att när viltet fått den här möjligheten har det använts som en passage helt enkelt. De har slitit med att få upp hålet och till slut har de lyckats.
Andreas Karlsson tog efter sin iakttagelse kontakt med Terranor som var driftsentreprenör på det aktuella stället och felet åtgärdades skyndsamt. Varför man ersatt stängslet med armerad plast är han inte helt säker på men ser en möjlighet i att det skulle kunna öppnas för att släppa tillbaka djur som hamnat på fel sida om viltstängslet. Alternativet är om man behöver göra något underhållsarbete är det lättare att häkta ner plasten än att klippa upp stängslet.
– Det var en slump att jag fick syn på det här när jag var på platsen så jag gick ju ut och tog kort på det med en gång, säger Andreas Karlsson.
Underhållsintervall
Trafikverkets presstjänst uppger att stängslen kontrolleras på avstånd två gånger per vecka okulärt då entreprenörer kör med bil, men att man samtidigt tacksamt tar emot tips från allmänheten.
– Det sker också en mer omfattande detaljerad kontroll av vilt- och faunastängsel och detta sker en gång vartannat år då stängslen kontrolleras noggrannt. De härdade plaststängsel som sätts upp ibland görs då det går strömförande ledningar ovanför så att man kan komma igenom stängslet utan att det blir strömförande om ledning skulle falla ned på viltstängslet, säger Felicia Danielsson på Trafikverkets presstjänst.
Text: Carl-Magnus Wennerholm
Viltvarningssystem äntligen igång
Älg passerar vid E22 Fågelmara.
NFoto: TRAFIKVERKET
u börjar det äntligen lossna med de viltvarningssystem som satts upp under de senaste åren då flera nyligen har driftsatts. Senast ut är det på väg 25 i höjd med Slätthult i Kronobergs län som är i drift sedan den 22 januari, uppger projektledare Henrik Vik på Trafikverket.
Själva den fysiska monteringen av viltpassagen gjordes i slutet av sommaren 2024 men den tekniska lösningen har inte kommit på plats förrän precis nyligen.
– Nu är all teknik uppe och allting ska funka. Det är främst väntan på teknikdelar som har ställt till det. Det andra systemet som driftsatts är vid Fågelmara på E22 i Kalmar län, säger Henrik Vik. Systemet i sig grundar sig på en detekteringskamera som reagerar på värme. När vilt detekteras så spelas detta in så att man har material för framtida dokumentation. En användning man också har av detta är att man ibland har märkt att viltet stannar kvar istället för att passera över vägen. Detta åtgärdas genom att vid behov gör vid ytan och att ta bort ätvänlig vegetation i och i närheten av viltpassagen. – Det blir ett löpande arbete framigenom att se till viltövergångarna och att de fyller den funktion som de ska göra. Systemet i sitt nuvarande utformning är att det sitter en fast plåtskylt 250 meter innan övergången som anger att det finns en öppning i viltstängslet och mellan 100 till 150 meter. Innan övergången lyser en
Henrik Vik är projektledare vid Trafikverket. Foto: Pressbild
digital skylt upp när det finns vilt i övergången och detta är tillräckligt för fordonsförare att hinna bromsa även vid halt väglag.
Henrik Vik uppger att skylten hålls tänd även en liten stund efter att viltet passerat. Detta för att uppmärksamma förare på att vilt finns i närheten och att man därför tar sig förbi med försiktighet.
Trafikverket kommer att göra kontinuerliga uppföljningar av varje system för att säkerställa funktionen. – En ungefärlig intervall blir en gång om året och då får vi så småningom material för att kunna dra slutsatser om hur den fortsatta utformningen ska bli.
På ekodukterna
En annan säkerhetsskapande funktion är de viltbroar och ekodukter som byggs på alltfler ställen. Under det senaste året handlar det bland annat på väg 25 väster om Furuby i Kronobergs län och även över E22 vid Fågelmara. Dessa passager har försetts med en kamera på var sida om broarna för att se hur viltet anpassar sig till den nya miljön som förhoppningsvis ska vara så lik viltets normala som möjligt.
– Vi vill även där se att det sker rörelser för att kunna samla på oss så mycket data som möjligt.
När vi märker att de fungerar som de ska flyttar vi kamerautrustningen till nästa passage som behöver följas upp, säger Henrik Vik.
Text: Carl-Magnus Wennerholm
Tidskrävande att få ut sin polisrapport
En av de vägar som finns när man behöver få tag i sin skaderapport. Foto: Polisens hemsida
Det finns flera sätt att få ut sin polisrapport efter en viltolycka från polisens ledningscentral, dock är bromsen i systemet behandlingen av sekretessbelagda handlingar. Hur lång tid det tar att få ut sin rapport beror dels på hur förfrågan skickas in och dels på rådande arbetsbelastning hos aktuell sekretesshandläggare.
En väg är att ansöka om att få ut sin rapport via e-tjänster som formulär eller via mejl till den aktuella polisregionen.
– Är det du som är förare av bilen vet du ju redan allt som har hänt så det råder ju inte sekretess för dig själv. Det enda som dock alltid är sekretessbelagt är namnet på jägaren som gjort eftersöket på djuret eller djuren, säger Cajsa Söder, handläggare/ regionansvarig för jakt- och viltfrågor vid regionledningscentralen syd/operativa enheten.
Andra vägar
Har man inte har tillgång till digitala tjänster, uppger Cajsa Söder att det även finns möjlighet att besöka sin lokala polisstation eller skicka in ett fysiskt brev till polismyndigheten. Hon påtalar dock att detta är vägar som gör att ärendet tar betydligt längre tid än vad det tar om man använder sig av digitala vägar.
– Om någon till exempel begär ut sin rapport från en polisstation i Simrishamn eller Sollefteå, eller vart i
landet man kan tänkas befinna sig så skickas den därifrån vidare till regionledningscentralen. Hur lång tid det tar handlar ju om hur mycket den som hanterar sekretessbelagda handlingar har att göra för tillfället men jag tror inte att det handlar om flera månader. Svar via traditionell postgång
Vad som dock alltid gäller är att då det handlar om privatpersoner oavsett om man har gjort ansökan digitalt eller på annat vis så får man rapporten till sig via traditionell postgång. – Jag har varit i kontakt med vår sekretesshandläggare som säger att det finns en instruktion på polisens hemsida där man söker på allmän handling och får där information om e-tjänsten och hur man mejlar via ett formulär liksom adressupgifter för fysiska brev. Informationen om hur man får ut sin rapport kan man också få genom att ringa vårt nummer 114 14, men det absolut snabbaste sättet är om man kan använda sig av våra digitala tjänster, säger Cajsa Söder.
Text: Carl-Magnus Wennerholm
Hur påverkas Älgskadefondsföreningen?
I augusti 2024 ändrades förfarandet med att Polisen automatiskt skickar ut polisrapport vid viltolycka. I stället infördes ett sms-meddelande till den som drabbats av viltolycka.
Älgskadefondsföreningen har en dialog med polisen där vi tillsammans arbetar för att underlätta hanteringen för våra medlemmar.
Bra initiativ med fritt medlemskap för körkortstagare
Trafikläraren Jan Persson i Karlshamn ser det som ett mycket bra initiativ att nyblivna körkortsinnehavare får fritt medlemskap i Älgskadefondsföreningen under ett år. Han tror att många uppskattar det men att fler behöver veta att möjligheten finns.
Han är själv medlem sedan många år och har värvat många kollegor och släktingar om att gå med i föreningen.
– Jag tycker det är fantastiskt att vara medlem i Älgskadefondsföreningen. Nu höjdes ju avgiften vid årsskiftet och jag tycker det är toppen att föreningen inte har behövt att göra detta innan. Även nu efter höjningen handlar det endast om en liten peng per månad (21 kr/månad), men förhoppningsvis ska man ju inte behöva använda sig av ersättningen någon gång. Det är dock en trygghet att veta att möjligheten finns om det händer något, säger Jan Persson.
Första sex åren
Under de första sex åren inträffar rent statistiskt de flesta olyckorna mellan 18 och 24 år och där finns det en överrepresentation i olycksstatistiken. – Forskningen ser att mycket härleder till den unga hjärnan. Det handlar bland annat om konsekvenstänk, att man är mer impulsiv och riskbenägen som ung förare.
Har du nyligen tagit körkort?
I sin trafiklärarroll belyser Jan Persson mycket risktänk som innefattar allt som trötthet, droger och alkohol. Han upplever att det finns en stor medvetenhet bland unga om vad som är lämpligt och inte lämpligt i trafiken, samtidigt som det är värt att belysa regelbundet. Man har inga fysiska teorilektioner på plats på trafikskolan sedan pandemin men Jan Persson håller teorilektioner för gymnasieelever i Tingsryds kommun ute på gymnasieskolan.
– Det som är viktigt att lägga fokus på är de risker som är svåra att upptäcka. I teorikursen får de jobba i grupparbeten där de får tänka mycket själv för då får vi igång dem och kan spinna vidare på det. I detta handlar det mycket om vilt och trafik och hur man bäst håller koll längs vägarna.
Upprörs
Han upprörs själv över den ständigt ökande viltolycksstatistiken och möter själv ofta vilt på vägen mellan Karlshamn och Ryd. Därför håller han själv lägre hastighet än rekommenderat. Han tar också upp en iakttagelse som ägde rum i slutet av februari i år.
– Jag hade en elev med mig under en körlektion mitt inne i centrala Karlshamn och vi skulle vända i en trevägskorsning i ett rätt trångt kvarter. Jag bad då min elev att titta upp i en trädgård bredvid och där stod det två rådjur och stirrade på oss. Detta var mitt på ljusa dagen, så djuren är ju överallt, säger Jan Persson.
Text: Carl-Magnus Wennerholm
Har du egen bil eller lånar du någon annans bil?
Vi bjuder alla nya körkortstagare på medlemskap det första året!
Gäller från den dagen du har klarat ditt körkort och 12 månader framåt.
Anmäl dig som medlem senast en månad efter du klarat ditt körkort.
Läs mer på www.algen.se
Jan Persson, trafiklärare Kalshamn. Foton: Privat
Viltolyckorna drabbar ca 50 000 rådjur om året i Sverige
Foto: Pixabay
Viltolyckorna ökar igen
Viltolyckor utgör ett allvarligt problem på de svenska vägarna, särskilt under vissa perioder på året. Under 2024 noterades en rekordhög siffra på 70 265 rapporterade viltolyckor, en ökning med 5 374 st från 2023. Detta visar på en fortsatt utmaning för trafiksäkerheten och behovet av förebyggande åtgärder.
När och varför sker flest viltolyckor?
Flest viltolyckor sker under månaderna januari, maj, juni samt september till december. Under höst- och vintermånaderna ökar olyckorna markant, då mörker, halka och viltets brunstperiod sammanfaller. De flesta olyckor sker från skymning till gryning, då både människors och djurens aktiviteter är som störst. Under våren sker kalvavstötningen, vilket leder till många förvirrade djur på vägarna.
Drabbade djurarter
De vanligaste djuren i viltolyckor är rådjur, vildsvin, älg och dovhjort. Enligt statistik från Nationella Viltolycksrådet (NVR) fördelade sig viltolyckorna 2024 på följande sätt:
• Rådjur: 49 033 olyckor
• Vildsvin: 8 700 olyckor (ökning med 3 139 jämfört med 2023)
• Älg: 5 614 olyckor
• Dovhjort: 5 723 olyckor
Olyckor med järv, kronhjort och varg har däremot minskat något jämfört med föregående år. Ett stort mörkertal finns dock, då många olyckor aldrig rapporteras.
Anmälningsplikt enligt lag
Enligt svensk lag är förare skyldiga att anmäla en viltolycka med djur som ingår i §40 Jaktförordningen.
Detta gäller bland annat björn, varg, järv, lo, älg, rådjur, hjort, vildsvin, utter, mufflonfår, örn och ren. En anmälan ska göras även om djuret verkar oskadat
eller har försvunnit från platsen. Ring 112 för att rapportera en olycka.
Så minskar du risken för viltolycka
För att undvika viltolyckor bör du som förare vara extra uppmärksam, särskilt i områden där viltvarningsmärken finns. Här är några viktiga tips:
• Anpassa hastigheten efter väglag och sikt.
• Håll avstånd till fordonet framför.
• Var uppmärksam på vägområdet, inte bara vägbanan.
• Respektera viltvarningsmärken.
• Var extra vaksam vid viltstängsel, särskilt i början och slutet av stängslet.
• Om ett djur korsar vägen, räkna med att fler kan följa efter.
• Reflekterande stolpar längs vägen som plötsligt slocknar eller blinkar kan indikera att ett djur passerar.
Om olyckan ändå sker
Om du kolliderar med ett vilt djur, följ dessa steg:
1. Stanna bilen på ett säkert ställe och sätt på varningsblinkers.
2. Placera en varningstriangel cirka 200 meter bakom olycksplatsen.
3. Markera platsen med en viltremsa på den sidan där djuret försvann.
4. Flytta om möjligt döda djur från vägbanan.
5. Ring 112 och rapportera olyckan.
6. Gå aldrig fram till rovdjur eller vildsvin.
7. Följ inte efter skadade djur eller deras spår.
Viltolyckor är ett växande problem i Sverige, och den ökande statistiken visar att fler åtgärder behövs för att minska riskerna. Genom att anpassa hastigheten, vara uppmärksam och hålla avstånd i trafiken kan vi tillsammans minska antalet viltolyckor och göra vägarna säkrare för både människor och djur.
Text: Satu Korte-Johansson
Vildsvinsolyckorna har ökat med 3 000 st under 2024
Foto: Adobe Stock
Le Carlsson inventerar rovdjur för länsstyrelserna i Skåne, Kronobergs och Blekinge län.
Foto: Carl-Magnus Wennerholm
Kraftig ökning av antalet vildsvinsolyckor förbryllar
Under 2024 inträffade en ökning från föregående år av antalet vildsvinsolyckor med 3 000 stycken nationellt. En viktig faktor i sammanhanget är det moderna skogsbruket, menar Le Carlsson, rovdjursinventerare för länsstyrelserna i Blekinge, Skåne och Kronobergs län.
Le Carlsson uppger att de större vildsvinspopulationerna är väldigt lokalt betingade.
– Jag har ett 50-tal kameror utplacerade i dessa tre län och om jag tar till exempel söder om Lönsboda i norra Skåne, har jag ett par kameror med en väldig vildsvinstrafik. Det handlar om mellan 30 och 40 vildsvin som då och då kommer störtande förbi, något jag har ett flertal videosekvenser på, säger Le Carlsson.
Modernt skogsbruk
Som gynnsamma betingelser för vildsvinen ser han det moderna skogsbruket med bland annat inplantering av gran. En välvuxen granplantering på 15-20 hektar menar han är toppen för vildsvinen som då försvinner in där och sedan är det ingen som kommer åt dem. – Därifrån kommer de sedan ut efter mörkrets inbrott, så då kan de härja fritt. Det finns ju andra gynnsamma skogar också såsom löv-slyskogar, men också stora vassområden, något det finns gott om i terrängen i Blekinge, till exempel med bladvass. Allt varmare vinterhalvår ser rovdjursinventeraren som en faktor vilken lär fortsätta gynna ökningen av vildsvinsstammen. En positiv punkt i sammanhanget ser Le Carlsson i det faktum att jägare via ett beslut
från Jordbruksverket den 7 oktober 2024 ska få sälja vildsvinskött direkt till privatpersoner vilket kan öka avskjutningen.
– Det är helt klart ett steg åt rätt håll. Pratar man kretslopp är det ju bättre att kunna sälja vildsvinsköttet istället för att slänga det i skogen och att det är veterinärbesiktigat innan det säljs, säger Le Carlsson.
Forskare reagerar starkt
Andreas Seiler forskare sedan många år vid Statens lantbruksuniversitet, (SLU) reagerar starkt på den kraftiga ökningen av antalet vildsvinsolyckor under 2024. Han konstaterar samtidigt att man under 2010 då det var mycket snö såg en fördubbling av antalet älgolyckor för att minska lika kraftigt året efter.
– När det blir ett enstaka år med en kraftig ökning av olyckor med ett specifikt viltslag handlar det om faktorer som vi inte har koll på. Det är många faktorer som spelar in och då kan sådana här situationer uppstå, men den ökningen i fjol är mycket märklig, absolut, säger Andreas Seiler.
Han konstaterar att den stora ökningen av vildsvinsolyckorna i fjol gällde en stor del av landet men framför allt i Skåne och Västra Götalands län. Han konstaterar att då ökningen är så kraftig, närmare 60 procent att man bör titta på om siffrorna från åren innan är korrekta eller om det är något annat som spelar in. – Det här måste jag titta vidare på med min forskarkollega. Vi har ännu inte fått siffrorna från fjolårets avskjutning så vi får göra en riktig översyn på detta, säger Andreas Seiler.
Text: Carl-Magnus Wennerholm
Vill du ha en trisslott? - Värva en medlem. Värvar du tre medlemmar - får du ett medlemsår gratis!
För varje ny registrerad medlem du värvar till Älgskadefondsföreningen skickar vi en trisslott till dig (åldersgräns 18 år).
När vi fått in din värvning skickar vi ut information och betalningsalternativ märkt med ditt medlemsnummer som referens till den/de du vill värva. När de sedan har betalat in medlemsavgiften och vi har registrerat dem som medlemmar, skickar vi ut dina trisslotter.
När du värvat tre medlemmar eller fler under ett år så får du själv ett medlemsår gratis!
Enklast värvar du genom att scanna qr-koden eller går in på vår hemsida.
Du kan också värva genom att maila, ringa eller skicka per post.
Våra bästa värvare 2024
De 4 bästa värvarna kommer att få ett pris som skickas ut med post.
Vinnarna är
Stig Andersson, Ramdala
Stig Elis Börje Jönsson, Hackås
Bror Gunnar Berggren, Mellansel
Karin Anette Vestlund, Insjön
6 nya medlemmar
6 nya medlemmar
5 nya medlemmar
5 nya medlemmar
Tack för ett fantastiskt jobb!
Saknar du markeringsremsa i bilen?
Du vet väl att du kan få remsor från oss kostnadsfritt!
Maila eller ring kansliet så skickar vi nya till dig. kansli@algen.se eller 0474-77 39 50
Uppmaning till dig som medlem!
E-post
Vi uppmanar alla medlemmar som har en e-post att låta oss veta den. På detta vis minskar vi utskick på papper i framtiden.
Du kan skicka ett mail till kansli@algen.se Skriv ditt medlemsnummer eller personnummer i mailet så vi kan hitta rätt person till mailadressen. Du som saknar e-post får utskick per post i vanlig ordning.
Medlemsportalen
Medlemsportalen finns till för dig som medlem. Här kan du ändra adress, lägga upp ett ärende för ekonomisk hjälp vid viltolycka samt se dina medlemsfakturor. Du hittar den på vår hemsida www.algen.se Klicka på är medlem.
Medlemsportalen finns tillgänglig på vår hemsida. Där kommer du som medlem kunna se dina uppgifter och ärenden samt komplettera din information. Det som krävs för att komma in i portalen är registrerad e-post hos oss. För att skaffa lösenord så klicka på glömt lösenord. Om du inte får någon återställningslänk för lösenord beror det antagligen på att du inte har någon e-post registrerad hos oss. Skicka ett mail till kansli@algen.se så lägger vi in den. Därefter kan du prova igen.
Under menyn finns konto. Här kan du se ditt medlemsnummer och adress. Du kan uppdatera dina uppgifter om de inte stämmer.
Under menyn finns Ärenden. Här kan du se dina ärenden som du har och har haft. Du kan också lägga upp ett nytt ärende som du söker ekonomisk hjälp för. Här laddar du upp dina dokument som efterfrågas.
Under menyn finns Fakturor. Här kan du se din medlemsfaktura. Du kan betala din faktura eller förnya ditt medlemskap.
Om du inte vill eller kan använda medlemsportalen så går det bra att skicka per post eller ringa oss!
Hur fungerar medlemskapet?
Detta är en fråga som vi ofta stöter på i föreningen. För att förenkla för dig som medlem och för dig som vill bli medlem har vi gjort en liten guide.
• Medlemskapet är personligt och gäller privatägda motorfordon (ej yrkesmässig trafik).
• Oavsett hur många motorfordon du äger (bil, MC, husbil) var du än bor eller hur gammal du är, så är kostnaden för ett medlemskap 250 kr/år (12 mån).
• Alla motorfordon du är registrerad ägare till är skyddade av ditt medlemskap oavsett vem som är förare vid olyckstillfället.
• Om du lånar någon annans privatägda fordon kan du söka ekonomisk hjälp i egenskap av förare av olycksfordonet. Det är viktigt att du kan styrka att det är du som drabbas av kostnaden för reparationen. Vi betalar bara ut ekonomisk hjälp till medlemmar.
• Det gäller även privatägt och tillkopplat släp/ husvagn.
• Ersättning betalas ut vid sammanstötning med älg, rådjur, vildsvin, hjort, björn, varg, lodjur, utter, järv, mufflonfår, örn samt ren.
• Olyckan måste vara anmäld till polisen.
Vilken hjälp får man för 250 kr/år (12 månader)?
Du kan få 1 000 -10 000 kr i ekonomisk hjälp fördelat enligt nedan.
• 1 000 kr i grundersättning. Detta utbetalas även om man inte har några kostnader för självrisk, reparation eller hyrbil/bärgning.
• Upp till 9 000 kr i ekonomisk hjälp till att betala självrisk-, reparations-, hyrbils- och/eller bärgningskostnad vid en kollision med anmälningspliktigt vilt.
Några exempel på hur den ekonomiska hjälpen fungerar
Du har en helförsäkrad bil (ägare och förare)
Ida är medlem i föreningen och krockar med en älg. Som tur var klarade hon sig bra i olyckan men bilen blev ordentligt tillbucklad. Ida har en självrisk på 5 000 kr i sin försäkring. Hon har behov av en hyrbil under tiden bilen lagas. Hyrbilen kostade 2 670 kr. Så när hon ansöker om ekonomisk hjälp från föreningen får hon 5 000 kr till att betala sin självrisk, 2 670 kr för kostnaden av hyrbilen samt 1 000 kr i extra kostnadsersättning.
Totalt får Ida 8 670 kr i ekonomisk hjälp.
Du har en halvförsäkrad/trafikförsäkrad bil (ägare men inte förare)
Emil är medlem i föreningen och hade lånat ut sin bil till en kompis som kolliderade med ett rådjur. I olyckan förstördes ena framlyktan och framskärmen blev skadad. Eftersom Emils bil var gammal så var den bara halvförsäkrad och han får därmed ingen hjälp från sitt försäkringsbolag. Emil är händig och bestämmer sig för att laga bilen själv. Han köper in delar själv från en återförsäljare av begagnade bildelar. Delarna kostar honom 7 750 kr. Mot uppvisande av kvitton får han av föreningen hjälp med 7 750 kr till delarna samt 1 000 kr i extra kostnadsersättning.
Totalt får Emil 8 750 kr i ekonomisk hjälp.
Du har lånat någon annans bil (förare men inte ägare)
Kim är medlem i föreningen och har lånat sin grannes bil. Han kolliderar med ett vildsvin så att hela fronten på bilen blir intryckt. Grannen vill att Kim ska stå för självrisken som är på 4 500 kr. Kim har ett kvitto på att han har betalat grannens självrisk. Kim söker ekonomisk hjälp i egenskap som förare av olycksbilen. Han får grundersättningen på 1 000 kr och 4 500 kr i hjälp till självriskkostnaden.
