SEPTEMBER 2021 NR 4
YTBEHANDLARE DUBBLAR KAPACITETEN
Kristofer Hansén Head of styling, Industrial design, Scania
www.aluminium.nu
Småländska aluminiumlösningar – en jordnära framtid
next level
INNEHÅLL 12 Produkten måste tåla ögats slitage Människan, kunden – användaren i centrum
14 EU:s taxonomi och hållbar finansiering Definition av vad som kan anses vara hållbart
18 Ytbehandlare dubblar kapaciteten Ytbehandlingsföretaget Ahlins i Habo har haft fullt upp i produktionen.
17 Slutdatum för fossila bränslen i bilar EU-kommissionens stora klimatpaket
18 Ytbehandlare dubblar kapaciteten 20 Profilföretag startar upp och investerar 22 Nytt framsteg för åter vinningen av metaller Samarbete mellan Norditek och Rang-Sells
23 Flyttar hem tillverkningen av aluminiumfälgar 24 Medlemssidor Information från Svenskt Aluminium
28 Metallbulletiner Börsnytt
27 Kristofer Hansén
32 Degradering Degradering av aluminium vid återvinning tar bort svensk konkurrenskraft
40 Klarvik växer
Head of Styling/Industrial Design på Scania
NÄSTA NUMMER 5/2021 Utgivning: 8 oktober 2021 Materialdag: 27 september 2021 Omslag: Nebbia Works bidrag till utställningen ”Between Forests and Skies”
ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 4 · September 2021 · Årgång 38 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna
Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjorn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
3
ALUMINIUM SCANDINAVIA
Nyheter
ALUMINIUMMÄSSAN STÄLLS IN 2021 På grund av pandemin och de rådande resebegränsningarna har arrangören av Aluminium 2021, Reed Exhibitions (RX), beslutat att skjuta upp mässan till nästa år. Årets aluminiummässa har ersatts med en kongress: Aluminium Business Summit som kommer att äga rum i Düsseldorf från 28 till 29 september. Det är RX och German Aluminium Association (Gesamtverband der Aluminumindustrie, GDA) tillsammans med CRU Group, som arrangerar en tvådagars hybridkongress. Nästa upplaga av mässan ALUMINIUM kommer att äga rum som planerat 27-29 september 2022.
GLOBAL MARKNADSSTORLEK FÖR ALUMINIUMCYKLAR LME öppnar handelsgolvet I förra numret av Aluminium Scandinavia skrev vi att LME hade startat en process för att eventuellt stänga sitt fysiska handelsgolv för gott, till förmån för en mer modernare digital handel. De frenetiska handsignalerna och ropen från handlarna skulle försvinna. Förslaget har dock mötts av starkt motstånd från mäklarna som hävdade att stängningen av golvet skulle skada handelsvolymerna. Därför har LME skrotat planerna med att stänga Europas sista handelsgolv och i september öppnade man åter ”The Ring” – ordningen är därmed återställd.
4
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
Den globala marknadsstorleken för aluminiumcyklar förväntas vara värd cirka 32,7 miljarder dollar år 2028, enligt en ny rapport från Vision Research Reports. Den globala marknadsstorleken för cykelramar värderades till 20,5 miljarder dollar 2020 och förväntas växa med en CAGR (Compound Annual Growth Rate,) på 6,2 % under prognosperioden 2021 till 2028.
Tillväxtfaktorer Cykelramen är en av nyckelkomponenterna när du köper en cykel. Den spelar en viktig roll i cykelprestanda eftersom
det påverkar cykelns balans. Traditionellt är det aluminium och stål som var de mest föredragna materialen för att designa cykelramen. Men utvecklingen av moderna kompositer har lett att också material som titan och kolfiber används för att konstruera ramar. Efterfrågan på cyklar växer allt mer. Det är bland annat den stigande trenden från de miljöoch hälsofördelar som förväntas påverka marknadstillväxten positivt. Rapporten kan beställas via denna länk: https://www.visionresearchreports.com/report/ sample/36450
ALUMINIUM SCANDINAVIA
Nyheter BETWEEN FORESTS AND SKIES En+ samarbetar med V&A Design Museum med en hållbar aluminiumkonstutställning
JAPANSKT HANDELSHUS ERBJUDER KOLDIOXIDSNÅL ALUMINIUM Det japanska handelshuset Marubeni meddelade i början av september att de snart kommer att börja erbjuda koldioxidsnål aluminiumgöt till japanska köpare. Det är ett svar på det stora intresset från inhemska köpares att hitta alternativ som
produceras med lägre mängder utsläpp av växthusgaser. Det är framförallt kunder inom transport-, förpackningsoch byggsektorerna som har varit extra intresserade av koldioxidsnåla aluminiumprodukter.
Ryska aluminiumjätten UC Rusals moderbolag En+ Group samarbetar med det stora konst- och designmuseet V&A för att producera en fängslande designpaviljong med aluminium för London Design Festival. Utställningen, kallad ”Between Forests and Skies”, och är tillverkad av Rusals koldioxidsnåla aluminiumprodukt som produceras med sin egen inertanodteknik. Utställningen är avsedd att uppmärksamma vikten av hållbart producerat aluminium. Utställningen kommer att använda en minimal mängd aluminium för att bilda en känslig men robust struktur som är avsedd att betona aluminiums mångsidiga och unika egenskaper. Designers på Nebbia Works kommer att använda plåt för att skapa ett tredimensionellt skogsområde med olika snitt och veck till materialet. Se mer på https://nebbia.works/BetweenForests-and-Skies
STORA ALUMINIUMPRISET Årets Stora Aluminiumpris utdelas 16-17 september under Aluminiumdagarna till företaget, personen eller institutionen som bidragit till ett ökat användande av eller kunskap om aluminium.
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
5
ALUMINIUM SCANDINAVIA
Nyheter
LINDER HAR FLYT I AFFÄRERNA
KPS Capital Partners förvärvar profilföretag
I augusti uppmärksammade Dagens Industri familjen Linder, med pappa Lars-Göran Linder och döttrarna Cecilia Linder-Färmnell och Jessica Linder, med ett reportage om deras framgång med aluminiumbåtar. Lars-Göran Linder fick ”Stora Aluminiumpriset” 2006 (fd svenskt Aluminiums hederspris” med motiveringen; ”Lars-Göran Linder har genom hög teknisk kompetens, god marknadskännedom och med stort entreprenörskap positionerat både sitt familjeföretag och aluminium som material inom branschen för fritidsbåtar”. Här kan du läsa hela artikeln i Dagens Industri; https://www.di.se/nyheter/batfamiljen-flyter-pa-hemestertrenden-aldrig-varit-med-om-nagot-liknande/
Nyligen meddelade Norsk Hydro att man hade sålt sitt affärsområde Hydro Rolling till KPS Capital Partners (KPS). Samtidigt har KPS förvärvat aluminiumprofilföretagen Metra, Italien och det amerikanska Profile Custom Extrusions. Båda företagen kommer att samarbeta för att bilda en ledande, global aluminiumprofilplattform med närvaro i både Europa och Nordamerika. – Den strategiska och industriella logiken för att kombinera Metra och Profil är överty-
gande, eftersom transaktionen gör att Metra kan fortsätta att expandera sin närvaro på nya slutmarknader och ger fotfäste för framtida förvärvsmöjligheter i Nordamerika, säger Pierre de Villeméjane, partner på KPS.
Pierre de Villeméjane, partner på KPS
PEKING LOVAR SNABBA ÅTGÄRDER MOT SPEKULANTER Marknadstillsynsmyndigheterna i Peking meddelade tidigare i september att aluminium och andra råvaruleverantörer bör ”rimligt” prissätta sin försäljning och att spekulanter och aktörer kommer att utsättas för hårda straff för åtgärder som leder till pristoppar. Med priserna på aluminium i Shanghai som är högre än de har varit på över ett
6
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
decennium, sa State Administration of Market Regulation i ett uttalande att; bara för att prissättningen var oberoende av statlig kontroll, så betydde det inte att prissättning kan vara godtycklig. ”Företag bör följa principerna om rättvisa, laglighet, ärlighet och trovärdighet och fastställa priser rimligt”, menade regulatorn.
FOR METAL CONSTRUCTION AND INDUSTRIAL APPLICATIONS. 5-axis profile machining centre SBZ 151 Edition 90 – perfect profile machining due to digitalisation and analysis of machine and production data with
Find out more! Contact us today!
oud eluCl y a e R d
30 YEARS
ELUMATEC SKANDINAVIEN AB – since 1991 –
elumatec Skandinavien AB Backa Bergögata 18 422 46 Hisings Backa Phone: +46 31 742 48 80 info.se@elumatec.com
www.elumatec.com elumatec_AG_Advert_PRINT_185x135_Sept_SBZ 151 Edition 90_EN_20210817.indd 1
17.08.21 11:41
Expertkompetens inom aluminium. Bryne ger dig inte bara en analys. Hos oss får du en lösning. Vi kan aluminium och tillverkningsteknik. Vårt svar kan du tillämpa direkt. Enkelt, snabbt och säkert.
Röntgenanalys Kemisk analys Mikroskopi Processanalys Utbildningar Bryne AB, Åbog. 1, DIÖ info@bryne.se 0476-63 68 88
För mer info besök bryne.se
ALUMINIUM SCANDINAVIA
Nyheter
Einar Glomnes, ny CEO för Speira.
SPEIRA – NYTT NAMN OCH NYTT ÄGANDE Som Aluminium Scandinavia skrev i juninumret har Norsk Hydro sålt affärsområde Hydro Rolling till KPS Capital Partners. Hydro Rolling heter numera Speira. Speira driver sju produktionsanläggningar och ett FoU-center och sysselsätter cirka 5 000 personer främst i Tyskland och Norge. Einar Glomnes, som ledde Hydros rollingverksamhet
fortsätter att leda Speira som ny VD med stöd av den befintliga ledningsgruppen. – Jag är mycket nöjd med denna milstolpe och början på det nya kapitlet för vårt företag. Vi har en spännande omvandlingsresa framför oss och den tydliga ambitionen att vara en mycket lönsam, ledande aktör och branschens riktmärke inom hållbarhet, säger Einar Glomnes, CEO för Speira.
AEC lanserar nytt virtuellt seminarium för bilindustrin Aluminium Extruders Council (AEC) introducerar ett nytt utbildningsseminarium riktat till fordonsindustrins designingenjörer och OEM-tillverkare. AEC Automotive Virtual Seminar, 2829 september 2021, kommer att innehålla två halvdagars generalsessioner där experter inom aluminiumprofiler kommer att diskutera diskutera olika äm-
8
nen relaterade till konstruktion av fordonskomponenter, aluminiumprofillegeringar, hållbarhet av aluminium, applikationer för aluminiumprofiler med mera. Seminariet genomförs online och det är gratis att delta. Program och registrering finns på seminariets webbplats www. aec.org/AutoSeminar.
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
ESTAL KONGRESS 6-7 OKTOBER ESTAL är den Europeiska organisationen för ytbehandling av aluminium. På grund av pandemisituationen kommer ESTAL -kongressen att vara ett digitalt evenemang och det är gratis för alla att delta. Syftet med ESTAL-kongressen är att hålla branschen uppdaterad om den senaste utvecklingen inom aluminiumytbehandling. Informera om ny teknik och att deltagarna ska få det senaste om vad som händer på marknaden. Kongressen erbjuder tre halvdagssessioner med inbjudna experter och forskare. Den första sessionen kommer att fokusera på ämnen som rör pulverlackering, den andra kommer att hålla presentationer om anodisering. Den tredje och sista sessionen kommer att behandla ämnen av allmänt intresse och även behandla ytbehandlingen på återvunnet aluminium, en av de största utmaningarna för vår industri. Dessutom kommer kongressdeltagarna att få möjlighet att besöka en onlineindustriutställning och diskutera online med representanter för utställarna. Mer information finns på https://estalcongress2021.org
Skapa nya produkter från återvunnet aluminium Hydro CIRCAL® är ett produktsortiment som tillverkas av återvunnet material från konsumentprodukter. Oavsett slutgiltigt användningsområde bidrar återvinningen av aluminium till att avfallet inte hamnar på deponier, samtidigt som det sparar naturresurser och minskar behovet av nytt material, vilket i slutändan innebär minskade koldioxidutsläpp. Håll utkik efter produkter som tillverkats av återvunnet aluminium och kontakta Hydro för ytterligare information. www.hydro.com/circal
ALUMINIUM SCANDINAVIA
Nyheter
Söker partner till monotub i 100 % aluminium Dr.mont. Stefan Pogatscher, ansvarig för den nya värmebehandlingen
I LEOBEN I Leoben, Österrike arbetar forskare med en ny metod för värmebehandling av aluminium vilket skapar en legering som är stark och samtidigt lätt formbar. Biltillverkarna ställer främst tre krav på bilkarossen; den ska vara lätt, starkt och formbar. Aluminium är cirka tre gånger lättare än konventionellt stål, men en ökning av hållfastheten är oftast förknippad med en minskning av formbarheten. Nu har forskarna i Leoben hittat ett sätt att göra aluminiumlegeringar lättare att forma, samtidigt som man bibehåller hållfastheten. Dr Pogatscher, ordförande för icke-järnmetallurgi vid Montanuni Leoben, förklarar den bakomliggande orsaken till den nya metoden. – Den nya processen påskyndar bildandet av nanometerstora atomkluster, vilket möjliggör hög hållfasthet och god formerbarhet samtidigt.
10
Klusterbildningen drivs av en mekanism som saknar atomer. Det fungerar ungefär som ett schackbräde som är fullt med pjäser. Schackpjäserna representerar atomerna i materialet. Om alla fält är upptagna kan pjäserna - dvs atomerna - inte röra sig. Endast när pjäser saknas är de rörliga. När vi pendlade mellan snabb värme och kyla lyckades vi med att ”pumpa” tomrum i materialet och därmed påskynda atomtransporten och därmed klusterbildningen, berättar Dr Pogatscher. – En liknande hård och formbar aluminiumlegering kan tillverkas med konventionell värmebehandling, men det kommer att ta månader, istället har vi lyckats med att reducera väntetiden med 95 %, avslutar Dr Pogatscher. Den nya lösningen utvecklades i samarbete med den österrikiska aluminiumtillverkaren AMAG.
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
Emballator Tectubes i Hjo lanserar en monotub-prototyp och söker en partner för att fortsätta utvecklingen. – Vi tror på samarbete när det kommer till innovation som verkligen kan förändra marknaden. Just nu arbetar vi med ett pilotprojekt men söker efter nya partner att kommersialisera produkten med och ta den till marknaden, säger Tobias Lidevei, VD på Emballator Tectubes. Prototypen är gjord i 100 procent aluminium och är 100 procent fri från plast. Aluminium är redan ett hållbart material eftersom det är återvinningsbart för alltid, men den här tuben är bättre. Eftersom även kapsylen eller korken är tillverkad i aluminium finns det ingenting som kan förstöra eller påverka återvinningsbarheten. – Monotuben är 100 procent aluminium och det gör återvinningsprocessen lättare och bättre. Tuben har samma produktegenskaper som en originaltub och fungerar för alla våra marknadssegment. Både tub och kapsyl har samma design som tidigare, berättar Tobias Lidevei.
Tobias Lidevei, vd, Emballator Tectubes i Hjo
lackering ab
Nordens största pulverlackerare av aluminiumprofiler Vi lackerar och bearbetar aluminium med fokus på hållbarhet
alackering.se
ALUMINIUM FÖR ERA CIRKULÄRA PRODUKTER Tillverkat av 100% återvunnet aluminium.
Stena Aluminium levererar kundanpassade aluminiumlegeringar till svensk industri. Hög kvalitet, leveransprecision och låg klimatpåverkan är nyckelord för vår leverans till er. Kontakta oss så berättar vi mer hur ni kan bli en del av den cirkulära aluminium loopen med vårt klimatsmarta material! Mer information hittar du på www.stenaaluminium.com eller kontakta oss på 010-445 95 00.
Annons_Aluminium_Scandinavia_185x135mm_PontusAlmen.indd 1
2021-03-11 09:51:31
Produkten måste tåla ögats slitage
N
Text av Dag Holmgren, Professor och Designchef på Svenskt Aluminium
är man utvecklar produkter och tjänster måste man ha ”människan, kunden – användare” i centrum detta har påtalats i tidigare designkrönikor i denna tidning. På samma sätt som man måste tänka på användaren människan måste även miljön finnas med i resonemanget. För att utveckla nya produkter och tjänster måste man ha förmågan att se ”utanför boxen”. Att se möjligheter med nya marknader, material och metoder.
Det handlar om en förmåga att se! Man måst förstå att världen förändras och människorna med den. Man måste även se möjligheter och förstå vad man ser och utnyttja detta till nya produkter och tjänster. Som en bakgrund till resonemanget om kreativitet har jag ett tips till er alla som arbetar med
12
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
produktutveckling, och verkligen vill förstå kunden Titta in på länken: https://www.ted.com/talks/simon_ sinek_how_great_leaders_inspire_action#t-3293, där Simon Sineks resonerar om ”The Golden Circle”. Det handlar om relationen mellan kunden, användaren och den organisation som vill sälja sina produkter. Jag anser detta vara avgörande när målet är att nå användaren. Detta måste även ligga till grund i den kreativa processen. Nu finns även Simon Sineks bok i ämnet på svenska: ”Fråga först varför” (ISBN: 9789188659156). Det är vanligt att den första reaktionen inför ny teknik upplevs som hot. Den kreativa människan ser detta i stället som en möjlighet.
Vad är nu kreativitet? Att vara kreativ innebär bl.a. förmågan att använda kunskap som redan finns och införa den i ett nytt sammanhang. Den kunskap som redan finns är något som alla kan hitta och ta till sig och utnyttja. Men
det handlar om att se och förstå vad man ser. Nu räcker det inte bara med att hitta nya idéer, idéerna måste även kunna omsättas i användbara produkter och tjänster. Man måste veta hur de nya idéerna ska kommuniceras för att nå den presumtiva kunden – användaren. Generellt kan man säga att merparten av människorna är skeptiska inför nya idéer, även om detta nu har ändrats. Vi är numera mer vana vid att den ”nya tekniken” skapar nya möjligheter, men man måste förstå hur tekniken fungerar. Risken med ny teknik, är att man blir imponerad och glömmer de eventuella nackdelar som följer. Det är därför återigen viktigt att påtala vikten av att vi människor fortfarande är väldigt ”analoga”, dvs. vi styrs, tänker och reagerar väldigt ofta med våra känslor, vilket tekniken aldrig gör. Steve Jobs, på Apple, menade: ” Om man frågar en kund om vad han eller hon vill ha så kommer svaret
Bilden beskriver vad Simon Sineks bok ”Fråga först varför” handlar om och ger samtidigt en bra förklaring till hur man ska resonera för att lyckas med att ta fram nya produkter och tjänster
att baseras på det man redan vet, alltså man får inget nytt”. Detta är skälet till att man måste visa kunden – användaren vad man skapat för att han/hon ska kunna bedöma produktens relevans på marknaden. Detta är ett av många skäl till att exempelvis bilvärlden fortfarande tar fram modeller, prototyper innan man börjar producera bilen. Dessa modeller får sedan presumtiva kunder bedöma. Återigen, vi är känslomänniskor och vill ta, känna, lukta, höra och uppleva de produkter vi ska äga. Det är förmodligen därför många människor går till den fysiska butiken, tittar och väljer de produkter vi ska köpa, men väljer sedan att beställa på internet. Här måste marknaden vara kreativ för att hänga med. Produkten måste tåla ögats slitage, ett uttryck som Sven Lund på möbelföretaget Källemo i Värnamo myntade. Även om en produkt är bra och
funkar för användaren kan den ratas baserat på t.ex. fel material, fel produktionsmetod (Barnarbete) m.m. Här har vi alla som medverkar i produktframtagningsprocessen ett ansvar. Jag återkommer till vårt fantastiska material, aluminium, som rätt använt ger många fördelar både för användaren och för miljön. Men som sagt, det måste användas rätt. Utan nya och annorlunda idéer kan man inte lyckas. Denna process måste även innehålla steg för att vidareutveckla, förfina och utvärdera idéer. Här spelar erfarenhet och kritiskt tänkande en viktig roll. Vi brukar prata om två distinkta faser i den kreativa processen, den divergenta och den konvergenta fasen. I den divergenta fasen handlar det om att få fram så många idéer som möjligt, bra eller dåliga spelar ingen roll. I denna fas måste man kunna leka och vara positiv – inget är fel eller dåligt! En vanlig metod i denna fas är
”Brainstorming”. I den konvergenta fasen tar man de idéer som kommit fram i den divergenta fasen och utvärderar dessa. Man bör sätta upp vilka kriterier som ska gälla vid utvärderingen. Det finns väldigt mycket skrivet om kreativitet, mina synpunkter är bara några korta reflektioner. Slutligen bör ändå nämnas att kreativitet är en process! Jag vet att väldigt många människor är kreativa och ständigt tar fram nya idéer och tankar. Problemet är att dessa människor ofta är omgivna av pessimister som i princip alltid utgår från: ”Det går inte, det har vi provat förut mm”. Försök att tänka som barn som inte har förutfattade meningar, det kan bli väldigt spännande och intressant i en produktutvecklingsprocess. Barnbarnet Kristoffer 5 år: ”När jag bli stor ska jag bli precis som morfar, aldrig vuxen!” Har ni frågor eller kommentarer så återkom gärna!
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
13
Taxonomy Technical Report June 2019
Text av Patrik Ragnarsson
EU:s taxonomi och hållbar finansiering
F
ör att hjälpa investerare, företag och beslutsfattare att ta hållbara beslut och jämföra olika investeringar ur ett hållbarhetsperspektiv har man gemensamt inom EU arbetat med att ta fram en definition av vad som kan anses vara hållbart. Det EU-
byråkratiska namnet på detta är EU:s taxonomi för hållbar finansiering. Taxonomin är ett av EU:s viktigaste verktyg för att nå klimatmålen och målsättningarna i den så kallade gröna given och är tänkt att styra investeringar mot hållbara projekt i allt högre grad.
Taxonomin omfattar följande miljömål: • Begränsning av klimatförändringar • Anpassning till klimatförändringar • Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser • Övergång till en cirkulär ekonomi • Förhindra och kontrollera föroreningar • Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
EU-kommissionens verkställande vice ordförande Valdis Dombrovskis och EU-kommissionär Mairead McGuinness presenterade kriterierna för delar av de klimatrelaterade delarna av målen i Taxonomin
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
15
För att en viss verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar, ska den bidra väsentligt till ett eller flera av de sex fastställda miljömålen och samtidigt inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen. Verksamheten ska också uppfylla vissa minimikrav inom hållbarhet. Taxonomiförordningen antogs i juni 2020 och därefter fick EUkommissionen uppdraget att specificera kraven ytterligare. I april i år var kommissionen klara med en del av detta arbete och presenterade kriterierna för de två klimatrelaterade delarna av målen. Nu fortsätter arbetet med att definiera de övriga kriterierna.
Vad innebär detta för aluminiumindustrin? För det första så innebär miljömålen inte att målen är bindande för alla företag och verksamheter. Däremot är tanken att företag som klassas som hållbara ska få lättare att hitta finansiering och attrahera kapital eftersom investerare i framtiden kommer behöva redovisa hur stor del av deras investeringar som klassas som hållbara inom EU:s taxonomi. Enligt taxonomin måste alla svenska företag med fler än 250 anställda, från och med början av 2022, redovisa hur stor del av intäkterna som är gröna aktiviteter enligt taxonomin. Detta kommer så klart att vara en börda för företagen, men tanken är att det ska underlätta för företag att hitta finansiering för investeringar som syftar till att förbättra företaget inom ett eller flera av miljömålen. Dessa investeringar kommer nämligen automatiskt att klassas som hållbara investeringar.
16
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
Specifika krav för aluminiumproduktion De klimatrelaterade kriterierna för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna var de första som publicerades tidigare i år och de innehåller specifika krav för tillverkning av primäraluminium. Som exempel är målen för begränsning av klimatförändringarna relaterade till elförbrukning och direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser. Utsläpp från aluminiumoxidproduktion ingår inte, eftersom målen omfattar samma utsläpp som EU:s utsläppshandelssystem (ETS). Kravet för att kunna anses bidra väsentligt till att begränsa klimatförändringarna är ganska tuffa. För primäraluminium innebär detta att de direkta utsläppen inte får överstiga 1,484 tCO2/t aluminium och de indirekta utsläppen inte får komma från elproduktion som släpper ut mer än 100 g CO2/KWh (Nordisk elmix inklusive import är för närvarande under 100 g CO2/ KWh). Dessutom får elförbrukningen inte överstiga 15,5 MWh/t aluminium. Under en övergångsperiod, till och med 2025, är det tillräckligt att två av de tre kriterierna är uppfyllda, varefter den kombinerade nivån för de tre kriterierna måste uppfyllas. Detta innebär att efter 2025 får de totala utsläppen av koldioxid vid produktion av primäraluminium inte överstiga 3,034 tCO2/t aluminium för att kunna hävda att produktionen kan klassas som en grön aktivitet enligt taxonomin och därmed avsevärt bidrar till en begränsning av klimatförändringarna. Det finns också möjligheten att kvalificera verksamheter som grön
aktivitet genom att i stället uppfylla klimatanpassningsmålen. Dessa är något mindre tuffa, men man måste då också utveckla detaljerade klimatanpassningsplaner och förklara hur de syftar till att minska materiella klimatrisker relaterade till aluminiumproduktion. Utöver detta så klassas all återvinning av aluminium som miljömässigt grön aktivitet enligt taxonomin.
Vad händer nu? Nu fortsätter som sagt EU-kommissionen att arbeta med de övriga miljömålen och European Aluminium och dess medlemmar är involverade i diskussionerna för att försöka få beslutsfattarna att förstå vår industris speciella förutsättningar och utmaningar. Många gråzoner kvarstår för närvarande när det gäller rapporteringskraven och hur man visar att verksamheten ska klassas som gröna aktiviteter enligt taxonomin. I synnerhet finns det osäkerhet om hur reglerna kommer att tillämpas på övriga delar av aluminiumindustrins värdekedja. Taxonomiförordningen börjar gälla från och med 2022, så klockan tickar och det är inte mycket tid kvar för att räta ut frågetecknen.
Patrik Ragnarsson
EU Kommissionen föreslår bindande regler för laddinfrastruktur
EU-kommissionen föreslår ett slutdatum för fossila bränslen i bilar
I
somras presenterade EU-kommissionen sitt stora klimatpaket som ett led i att minska koldioxidutsläppen med 55 % till år 2030 och att bli klimatneutrala till 2050. En del i kommissionens förslag var en skärpning av reglerna för koldioxidutsläpp från bilar. Transporter ansvarar för 30 % av koldioxidutsläppen inom EU och där-
Text av Patrik Ragnarsson
för har kommissionen ett extra fokus på att minska dessa utsläpp. Det nya förslaget på reviderade utsläppsregler innebär ganska stora skärpningar för biltillverkarna. Till exempel så skärps utsläppsreglerna för koldioxid från och med år 2030 till -55 % i stället för -37,5 % (jämfört med 2021). Kommissionen har även föreslagit en ny ut-
släppsgräns från och med 2035 på 0 g CO2/km. Det innebär i princip att bilar med förbränningsmotorer som drivs av fossila bränslen inte kommer att få säljas inom EU efter 2034. Många länder i Europa har redan satt sina egna slutdatum för fossilbränslen. I Sverige pågår diskussioner om att alla nya personbilar ska ha nollutsläpp från och med 2030. Något beslut är dock inte taget ännu. Parallellt med detta föreslår EU kommissionen också bindande regler för laddinfrastruktur. Enligt förslaget ska en minimi-
nivå på antalet laddstolpar i ett land bestämmas av hur många elbilar som sålts i landet. Förslagen kommer nu att diskuteras i EUparlamentet och bland ministrarna i EU:s medlemsländer och förhoppningsvis kommer en slutgiltig lagstiftning att klubbas igenom någon gång under 2022.
Ursula von der Leyen, ordförande Euopeiska kommissonen
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
17
Petter Isaksson, vd Ahlins i Habo bygger nytt och har en vision om att bli världens bästa ytbehandlare av aluminium
Text av Torbjörn Larsson · Foton av Ahlins
Ytbehandlare dubblar kapaciteten
18
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
E
fter att oron för pandemin har lagt sig så har ytbehandlingsföretaget Ahlins i Habo haft fullt upp i produktionen. Nu investerar man i en modern högautomatiserad anläggning och dubblar kapaciteten. Under 2020 kom volymerna tillbaka och efterfrågan ökade. Idag kör företaget treskift under veckorna och man kör även helgskift. Något som kostar mycket. – Det är ingen som tycker att det är roligt att köra en sådan produktion. Därför investerar vi i en större produktionsanläggning, säger vd Petter Isaksson. Ahlins flyttar från ett naturskönt område i södra Habo till ett industriområde norr om staden. Där har
ÖVERST TILL VÄNSTER Rackningslinje NEDERST TILL VÄNSTER Guldanodiserad ÖVERST TILL HÖGER Svartanodiserad NEDERST TILL HÖGER Hårdanodiserad flugfiskerulle
man har köpt en tomt på 30 000 kvadratmeter. Bygglovshandlingarna är inlämnade och någon gång på nya året 2022 kommer produktionen att starta. – Vi har under många år haft fokus på automation och det kommer vi att utveckla i de nya anpassade lokalerna. Det kommer bland annat att bli en helautomatiserad anodiseringsprocess, ner på detaljnivå, berättar Petter. Han förklarar att tillväxten beror på att man har ett stort antal kunder som befinner sig i flera olika branscher och som nu har fått en bra rekyleffekt. Dessutom så har man fått flera nya kunder. – Vi är inne i en intressant tid. Det är kul att vi har kommit igång med avancerade maskeringar i kom-
bination med både anodisering och hårdanodisering. Vi har en vision på Ahlins att vi vill bli världens bästa ytbehandlare av aluminium, avslutar Petter Isaksson.
miljöer. Under processen tillförs inga främmande metaller eller ämnen och den är godkänd för kontakt med livsmedel enligt EU-direktivet RoHS (Restriction of Hazardous Substanses).
Fakta
Hårdanodisering Hårdanodisering skiljer sig produktionstekniskt från konventionell anodisering. Här ökas den elektriska spänningen och strömmen samtidigt som processen sker vid en lägre temperatur. Metoden ger ett ytskikt med högre andel oxid, färre och mindre porer, vilket ger en än hårdare och mer slitstark yta. Typiska användningsområden är inom flyg, hydraulik och medicin. Ahlins hårdanodiserade produkter kan infärgas i svart som standard. Bland annat levereras t.ex. hårdanodiserade skikt infärgade i grönt och rött som signalfärger till en av våra kunder. Hårdanodisering kan Ahlins i dagsläget köra i format upp till 500 x 400 x 300 mm. I den nya produktionsanläggningen med start under 2022, kommer även hård anodisering kunna produceras i 2000 x 1100 x 500 mm, precis som den övriga anodiseringen.
Anodisering Anodisering är ett av flera sätt att ytbehandla aluminium. I anodisering omvandlas ren aluminium till aluminiumoxid genom en kontrollerad elektrolytisk oxidationsprocess. Godset kopplas som anod i en 20-procentig svavelsyralösning. Ibland kallas anodisering också eloxering eller eloxidering. En aluminiumdetalj som gått igenom den här processen får nya egenskaper. Den har hög motståndskraft mot slitage, den är smutsavvisande, och dessutom dekorativ. Aluminiumoxiden som har skapats kan infärgas. Standardfärgerna är svart, blått, rött och guld. Anodisering används för format upp till 2000 x 1100 x 500 mm. Anodiseringen gör också detaljen elektriskt isolerande, den leder inte ström längre. Den ger dessutom ett utmärkt skydd mot korrosion i svåra
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
19
Text av Torbjörn Larsson · Foton av Hydro Extrusions
Profilföretag startar upp och investerar Intervju med Jonas Bjuhr, vd på Hydro Extrusions Sverige
Genom att öka återanvändningen av både aluminium som nått sin livslängd, post consumer scrap, och det processkrot, pre consumer scrap, som genereras i lokala industrier och i egna anläggningar kommer Hydro kunna leverera mer koldioxidsnålt aluminium.
20
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
I
takt med att världen har öppnat upp i spåren av Covid-19 har efterfrågan på aluminiumprofiler kraftigt ökat. I juli meddelade Hydro Extrusions att man startar upp pressverksamheten i Sjunnen. Den tidigare nedlagda pressen har fått ett nytt liv och kommer att vara i drift under hösten. Därmed ökar Hydro Extrusions Sverige sin kapacitet för aluminiumprofiler med cirka 20 procent. I augusti meddelade Hydro att man även investerar 115 miljoner kronor för att utöka återvinningskapaciteteten av aluminium vid omsmältverken i Sjunnen med 50 procent. Totalt ger investeringen en kapacitet på 62 000 ton årligen.
Utökningen beräknas vara klar i slutet av 2022. Genom att öka återanvändningen av både aluminium som nått sin livslängd, post consumer scrap, och det processkrot, pre consumer scrap, som genereras i lokala industrier och i egna anläggningar kommer Hydro kunna leverera mer koldioxidsnålt aluminium. – Omsmältverket har en mycket viktig roll att fylla i övergången mot en grönare ekonomi. Det är inspirerande för Hydro att vi nu kan ta ännu ett stort kliv i vårt hållbarhetsarbete, säger Jonas Bjuhr, vdpå Hydro Extrusions Sverige. Beslutet att expandera i Sjunnen är ett svar på den ökade efterfrågan
av koldioxidsnåla aluminiumprofiler. Enligt Jonas Bjuhr är intresset stort från de flesta av branscherna Hydro levererar till. Men kan Hydro få betalt för det man investerar i hållbarhet? – Vi får betalt, men det är inte självklart. Kan man som vi komma ner i ett faktiskt lågt CO2-värde så finns det en premie på det. Vi ser också att det är en brist på den här typen av produkter, säger Jonas Bjuhr. Idag finns det ingen entydig certifiering eller branschstandard som hjälper marknaden med att värdera hur hållbart innehållet i en vara är – ofta är det kunden som väljer att värdera hur hållbart innehållet är. Finns det ett behov av en branschstandard och kan vi certifiera aluminium? – Absolut och det kommer vi säkert att få se i framtiden, vilket kommer att gynna aluminium som material. Idag jobbar vi till exempel med EPD:er (en miljövarudeklaration) där kunderna själva kan räkna ut hur mycket CO2 en produkt innehåller. Men vi behöver bättre verktyg för att kunna erbjuda kunderna en rättvis jämförelse, berättar Jonas Bjuhr. Hydro är ett globalt företag men hur viktigt är det för er att finnas lokalt? – Det är viktigt för Hydro, jag vill slå ett slag för lokalt, hållbart och närodlat aluminium, det gillar jag, avslutar Jonas.
Jonas Bjuhr, vd Hydro Extrusions Sverige
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
21
Nytt framsteg för återvinningen av metaller
E
tt nära samarbete mellan Norditek och Rang-Sells ligger bakom en ny teknik för att öka återvinningsgraden av bland annat ädelmetaller ur aska. – Möjligheten att separera mer ädelmetaller från slaggaska medför po-
22
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
tentiellt stora miljövinster, säger Daniel Carlberg, vd på Norditek Group. Under flera års tid har Norditek och Ragn-Sells arbetat i ett nära och långsiktigt samarbete med att utveckla hanteringen av slaggaska. Slaggaska är en restprodukt från de idag närmare 300 anläggningar i Sverige som levererar el- och fjärrvärme. Askan från förbränningen av avfall och biobränsle innehåller ofta stora mängder metaller. Genom att tillföra extremt höga magnetiska krafter kan man nu hantera små och svagt magnetiska partiklar som ädelmetaller — Nu kan vi sortera ur
metaller som aluminium, zink, bly och även ädelmetaller som guld och silver även ur de finaste fraktionerna vilket gör att återvinningsgraden ökar, säger Bernt Jansson, sektionschef på Ragn-Sells. Målet med det långsiktiga arbetet har varit att hela tiden öka återvinningsgraden av metaller. Från de runt 40 anläggningar i Sverige som eldar blandat avfall uppskattas det årligen bli 1,2-1,4 miljoner ton bottenaska och denna aska innehåller 1015 % magnetiska metaller och 1,5-2 % icke-magnetiska metaller. – Detta utgör en viktig potential för återvinning, enligt Daniel Carlberg.
Andie Lahdo, ABS Wheels vd
Flyttar hem tillverkningen av aluminiumfälgar
I
över tio år har ABS Wheels tillverkat och producerat aluminiumfälgar i Asien Nu väljer man att flytta på delar av produktionen till en Europeisk fabrik. – Det är inte längre hållbart att producera våra fälgar så pass långt borta när logistik och produktionstid har skenat
iväg säger Andie Lahdo, ABS Wheels vd. Under många år har flera fälgtillverkare haft sin produktion i Asien då man har haft stora konkurrensfördelar med låg produktionskostnad, korta ledtider och hög tillverkningskapacitet. Idag är det högst osäkert hur mycket man kan spara på att lägga tillverkning i låglöneländer långt bort då det mesta av besparingarna äts upp av fraktpriserna. Råvarupriset på aluminium har gått upp med 34 % sedan januari i år, transport- och logistikkostnaderna har gått från 2 200 USD till 17 000 USD
på en 40-fots container. Det är en ökning med 670 %!
Vad ser du för fördelar med att flytta tillverkningen? Snabba leveranser och hållbar produktion är viktiga faktorer för att vi ska kunna möta våra kunders önskemål om kvalité, leverans och pris. Att producera fälgarna på en fabrik med högt ställda miljökrav och modern maskinutrustning stärker vår hållbarhetsprofil och ABS Wheels som varumärke, avslutar Andie Lahdo.
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
23
SVENSKT ALUMINIUM
Medlemssidor Text av Lars-Inge Arwidson
Kompetensförsörjning Hur tryggar vi kompetensförsörjningen till svensk aluminiumindustri?
V
i vet att 2030 kommer mer än 30 000 ingenjörer saknas i svensk industri – inräknat de som idag studerar teknik på våra högskolor och universitet. Företagen ser framför sig en generationsväxling där många 60+ kommer lämna för pension och ta all sin erfarenhet med sig. Det är inte bara akademiskt utbildade ingenjörer våra medlemsföretag behöver (även om behovet ökar även här). Utöver det behöver våra medlemsföretag kompetenta medarbetare på alla plan, från operatörer, elektriker, montörer, underhållstekniker med mera. All verksamhet blir mer och mer automatiserad, digitaliserad, robotiserad och AI gör samtidigt sitt inträde i våra processer. Då räcker det inte idag med grundskola eller ens gymnasieutbildning för att platsa på verkstadsgolvet. Det är inte bara metallindustrin som ”slåss om” de tekniker som utbildas! Vi konkurrerar med all övrig industri. För att behålla den personal vi
24
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
har idag, måste vi dessutom kompetensutveckla vår idag befintliga personal. Ser ni som jag problemet?
Så vad gör vi då från branschorganisationen? Tillsammans med stål- och gjuteriindustrin har Svenskt Aluminium sedan 2017 deltagit i ett paraplyprojekt inom SIP:en (Statens Innovationsprogram) – Metalliska Material i ett antal projekt att öka attraktiviteten hos unga studerande att arbeta inom metallindustrin, att väcka intresset redan tidigt och introducera ny teknik för inlärning. Idéerna och initiativen är bra – och många. Nu gäller det att ta vara på alla dessa idéer och förverkliga dem. Det är inte bara teknikutvecklingen som är en utmaning. Våra verksamheter finns inte i storstäderna där ofta utbildningen sker, utan ofta på bruksorter eller andra mindre orter (Finspång, Älmhult, Klavreström, Åseda, Habo, Sävsjö, Vetlanda med mera). Hur lockar vi människor att inte bara arbeta på dessa orter,
utan också bo och leva? Hur lockar vi unga och barnfamiljer till dessa orter? Det räcker kanske inte med att erbjuda en person ett attraktivt arbete, man måste också ta hänsyn till partner?! Vad erbjuder kommunerna i form av markupplåtelser, fritidssysselsättning, skola med mera. Det finns otaliga undersökningar om vad som behöver göras – men väldigt lite av alla idéer blir verklighet. Vi frågar oss varför?
Hållbar industri – kompetensförsörjning Nu i juni kom en ny utlysning från Metalliska Material – ”Hållbar Industri – Kompetensutveckling” – som adresserar problemet. Svenskt Aluminium kommer tillsammans med stålindustrin och gjuteriindustrin aktivt arbeta för att hitta de rätta verktygen och metoderna. Vi måste hitta nya vägar att attrahera ungdomar till att arbeta inom metallindustrin!! Därför kommer vi tillsammans med Jönköping University, Uppsala Universitet våra respektive bransch-
SVENSKT ALUMINIUM
Medlemssidor
organisationer och utvalda företag, under hösten göra en projektansökan i Metalliska Material/Vinnova i ett projekt för att söka svar på hur vi kan ta vara på alla goda idéer – eller egentligen - varför vi inte gör det vi säger att vi vill/ska göra. Läs mer om utlysningen på 15 september Hållbar metallindustri - Kompetensförsörjning - Metalliska Material
Teknikens hus Parallellt med detta fortsätter arbetet med att förverkliga ett Teknikens Hus i Vetlanda. Teknikens hus kommer med högskolestatus erbjuda vidareutveckling av företagens befintlig personal samt eftergymnasial vidareutbildning för unga – allt
i syfte att trygga kompetensförsörjningen i vår industri. Ett antal expertgrupper inom bl.a. FoU, ekonomi, marknadsföring, fastighet m.m. har idag arbetat i ca 2 år med förberedelser för ett Teknikens Hus och idag finns ett bra underlag för att ta nästa steg. Den 16 augusti hade projektet ett ”inspirationsmöte” med alla projektdeltagare, företag, kommunrepresentanter och utbildningsinstitutioner. Slutsatserna på detta möte var att samtliga inblandade parter ställer sig positiva till att Teknikens Hus ska bli verklighet. Det finns således många utmaningar till hur vi ska locka kompetens till våra företag. Många
företag har redan idag problem att hitta kompetent ny personal. Det enda vi kan vara säkra på att gör vi ingenting kommer problemet vara gigantiskt om några år. Är ert företag intresserad att veta mer om ovanstående projekt – hör gärna av er till lars-inge.arwidson@ svensktaluminium.se
Vill du veta mer om Teknikens Hus – kolla in njutek – Teknikens hus på http://www. njutek.se Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
25
SVENSKT ALUMINIUM
Medlemssidor Text av Dag Holmgren, Professor och Designchef, dag.holmgren@svensktaluminium.se
Aluminiumtävlingen
S
Aluminium för hållbar utveckling riktat till Universitet och Högskolor i Sverige. Tema för tävlingen är ”Återvinning och miljö”. Inlämning senast 2021-12-15
om tidigare meddelats har vi bestämt att tävlingsbidragen ska vara inlämnade senast 15 december i år. Nu finns även informationen på www.svensktaluminium.se. Den 30 september kl. 10.00–12.00, är planen att genomföra ett Webinarie riktad mot universitet och högskolor där vi kommer att berätta om tävlingen och även fördjupa informationen om aluminium och dess möjligheter. Vid sidan av direktinbjudan till berörda skolor kommer en länk att publiceras på www.svensktaluminium.se vecka 39 Målgruppen är studenter på Sveriges Högskolor och Universitetet, även andra relevanta utbildningar är naturligtvis välkomna att deltaga. Vi sänder ut en inbjudan i början på september där vi även kommer att efterlysa studenternas önskemål om specifik information som vi då kan redovisa och svara på. Under webinariet kommer vi att berätta om de olika produktionsmetoder som används och även hur
26
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
man tar fram materialet. Vi kommer även att informera om tävlingen. Beräkna att seminariet kommer att pågå ca 2 timmar.
Några rubriker: • •
• • •
• •
•
Al-tävlingen: Information om vad som gäller m.m. Marknaden: Hur ser marknaden och utvecklingen ut för användandet av aluminium. Design: Exempel och tankar om strategier och image m.m. Teknik: En kort inledning om aluminium i allmänhet Gjutning: Hur går det till, vad är skillnaden mellan olika gjutmetoder Profil: Hur går det till, vad att tänka på Plåt: Hur går det till, olika bearbetningsmetoder, plåt kvaliteter mm Ytbehandling: Vad kan man göra och vad är skillnaden mellan olika ytbehandlingsmetoder.
Kom med inspel för studenterna! Som tidigare nämnt är ni företagare, välkomna att komma med förslag på
inlägg som ni tror att studenter och högskolor kan vara intresserade av. Syftet är som tidigare att öka kunskapen och förståelsen för detta fantastiska material. Ni som verkar i industrin sitter på väldigt mycket kunnande så väl praktisk som teoretisk som jag är övertygad om att studenter vill ta del av. De vi främst tänker på är naturligtvis de företag som på något sätt arbetar med aluminium som kärnämne men självklart är även andra välkomna med synpunkter och inlägg.
Kontakt Återkom gärna med era frågor, synpunkter och tankar till Dag Holmgren på Svenskt Aluminium. (e-mail: dag.holmgren@svensktaluminium. se) Svenskt Aluminium verkar för att dels materialet och dels branschen ska bli mer synlig för tekniker, ingenjörer, produktutvecklare, designer, arkitekter m.fl. Vi är en liten organisation och våra uppgifter hittar ni under fliken ”KONTAKT” på hemsidan www. svensktaluminium.se
SVENSKT ALUMINIUM
Medlemssidor
Foto: Gustav Lindh, Scania
Intervju med Kristofer Hansén Head of Styling/Industrial Design på Scania
E
tt av Svenskt Aluminiums syften är att öka fokus på aluminium och design, öka kunskapen om materialet aluminium och att utveckla samarbete mellan formgivare och
aluminiumbranschen. Dag Holmgren, som är designchef på Svenskt Aluminium, har i en serie intervjuer och möten frågat några framgångsrika designers och formgivare om deras relation till aluminium. Om du blir nyfiken, inspirerad eller
lockad till att komma i kontakt med design och formgivning för aluminium är du välkommen att kontakta Dag Holmgren på dag.holmgren@ svensktaluminium.se.
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
27
SVENSKT ALUMINIUM
Medlemssidor Hur är din kunskap generellt om aluminium och dess produktionsmetoder? God, skulle jag vilja säga, utan att på något sätt vara expert.
Vilka fördelar skulle du vilja framhäva att aluminium har? Det har låg vikt, är bra att forma, rötokänsligt och lätt att återvinna. Hur viktig är miljö- och hållbarhetsfrågorna för dig som designer? Mycket viktiga, men det gör inte att Aluminium därför alltid är det bästa valet, men det är helt klart ofta ett väldigt bra alternativ.
Vilken relation har du till aluminium? Relation…? Ja, den är bra, men det har ju visat sig att aluminium utmanas av andra lätta konstruktionsmaterial, som har högre hållfasthet vid samma vikt. Så det är inte självklart att aluminium ”alltid” är det bästa alternativet, men där det har egenskaper som andra material inte har, så är det oslagbart.
Har du ritat eller tagit fram någon produkt i aluminium? Ja, många, men mest som delar i en sammansatt produkt. Och i en lastbil eller buss finns det väldigt många delar, och en del av dem är ju av aluminium… Sen kan man väl säga att jag mer har just medverkat till att ta fram produkter i aluminium, men det är oftast inte jag som har ritat själva formen på dem.
Har du någon favorit bland dessa? Tyvärr inte, som sagt så ingår ofta en aluminiumdel i en större sammansatt produkt, så det är lite svårt
28
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
att pricka ut en som har någorlunda mycket aluminium, som har varit avgörande för produktens upplevelse. Den senaste generationen av Scanias lastbilar är ju en favorit som jag jobbade många år med att förverkliga, och där finns det en hel del aluminiumartiklar, men de är inte i någon majoritet. Men i bussar är det faktiskt ganska mycket aluminiumdelar. Men jag har ett par inköpta vandringsstavar hemma som jag gillar skarpt vid resor, och de är gjorda i kolfiber med fina aluminiumdetaljer, mycket lätta och superstarka, de är bra!
Hur har du fått din kunskap om aluminium? Var själv allmänt intresserad, och på den Masters-designutbildning jag gick på, jobbade vi en hel del med aluminium, och gjorde även studiebesök på SAPA (Numera Hydro Extrusion Sweden AB). Plus att jag ständigt möter både materialet och människor som jobbar med det, i mitt jobb som designer. Var ju Head of Styling/Industrial Design på Scania i 18 år och är numera f.d. Head of Styling/Industrial Design, sedan slutet på juni i år.
Vilket/vilka företag/ branscher arbetar du med när det gäller materialet aluminium? Som jag nämnde ovan så jobbar jag på Scania sedan 2001, och branschen blir ju då transportindustrin.
Har du något på gång just nu med aluminium? Ja, men igen; bara som delar av en större helhet. Men helt avgörande för att produkterna ska fungera som de ska, och ge den prestanda som efterfrågas.
SVENSKT ALUMINIUM
Medlemssidor
Fotstegen för att komma upp till hytten har vi fortfarande i gjuten aluminium, egentligen alldeles för dyrt, men det blir både snyggt, outslitligt och mycket funktionellt, med minimal halkrisk. Foto: Göran Wink
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
29
ALUMINIUM SCANDINAVIA
Metallbulletiner
Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com
Text av Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com
Mycket för fort 30
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
O
m man fick möjligheten att prata med kinesiska beslutsfattare så skulle åtminstone jag vilja ta upp ämnet om orsak och verkan, för det tycks dom där borta inte riktigt ha klart för sig. Å ena sidan så vill man ta krafttag mot miljöförstöringen och utsläppen från industrin och å andra sidan så vill man främja konsumtionen och satsa på nya infrastrukturlösningar. Problemet här blir ju då att man riskerar att skapa en modell där det ena sätter käppar i hjulen för det andra. Något som just nu händer är att man från politiskt håll har tvingat smältverk i Xinjiang regionen att minska produktionen för att på så sätt få bukt på energikonsumtionen och minska utsläppen. En ädel insats som tyvärr fått mycket stor påverkan på aluminiummarknaden. Timingen kunde inte ha varit sämre. Hittills i år har Kina importerat 1,5 Mton aluminium, och det i en global marknad som normalt förlitar sig på att Kina ska täcka upp med de volymer som saknas i andra länder. Aluminiummarknaden som skulle vara i överskott på 0,6-1,0 Mton i år verkar nu snarare landa på ett underskott om nästan lika mycket. Att hjulen i väst snurrar på lite bättre än tidigare beräknat hjälper till, men den riktiga dolkstöten är Kinas import av metall. För att minska på underskottet av metall har kineserna nu börjat sälja ut delar av sina strategiska lager, men det är för lite och för sent. Skadan är redan skedd och att då som i förra veckan dutta ut 70 tton gör inte stor skillnad. Metallpriserna är på tio års högsta och med premierna är det samma sak. I juni när förra numret av denna förnämliga tidskrift skrevs låg aluminiumpriset på 2 400 med en premie på 235 USD till Europa och
585 USD till USA, nu balanserar vi på 2 700 USD/mt och premierna landar på 360 USD till Europa och 760 USD till USA. Det innebär ett pris på nästan 3 500 USD/mt för US midwest och det riskerar att bli värre innan det vänder. Industrin som använder sig av metall sitter i en rejäl rävsax och har ingen chans att parera, det är bara bita i det sura äpplet. Som extra lök på laxen har sedan Putin kommit på den briljanta lösningen att Ryssland ska införa en tillfällig exportskatt på 15 procent (eller minst 254 USD/mt) under perioden aug-dec. Vi riskerar därför att exporten från Ryssland minskar under resterande del av året och att möjligheterna till lägre priser med det minskar. Det kanske låter som en riktig domedagsprofetia, men det finns nog trots allt ett litet ljus i tunneln för som Robert Gustavsson säger ”efter regn kommer sol”. Solen i detta fall skulle då vara de dolda lager som jag annars har skällt så mycket på. Med priser på över 3 000 USD/mt borde aktörer som Glencore och Trafigura vara skapligt sugna på att lätta lite grann på lagerbördan och cash in på priserna/premierna.
Kanske att man väntar för att se effekterna av de nya ryska skatterna innan man håvar in, men det borde inte vara allt för långt borta. Det finns ytterligare en anledning att hoppas på ett ökat inflöde av metall, och det som en effekt av att det inte längre är lika fördelaktigt att finansiera lager. Den contango som man tidigare kunde räkna med som relativt säker försvann under försommaren och därefter har marknaden pendlat fram och tillbaks mellan contango och backwardation. Det här är en effekt av den synbara bristen på metall men det innebär att den som vill fortsätta att hålla dolda lager får se upp med timingen och passa på när marknaden går över i contango. På Kalle Kula AB som jag skrev om i förra numret är det allt annat än glada miner. Budgetpriser från förra hösten kring 2 150-2 200 USD och nuvarande priser nästan tusen dollar högre gör att man ständigt förlorar på metallen. Men inte nog med det, det börjar närma sig budgettider igen. Aluminium som normalt sett är ganska trögrörlig visar nu på en volatilitet av sällan skådat slag. Så hur ska man då sätta budgetpriserna?
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
31
Pantburkar – den lyckliga historien om aluminiumåtervinning där en sluten loop gör att återvunna burkar blir ny plåt för nya burkar och ingen degradering sker.
Degradering Text av Tomas Liljenfors
Degradering av aluminium vid återvinning tar bort svensk konkurrenskraft
32
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
A
luminiumåtervinning får många att tänka på returburksystemet där urdruckna burkar pantas och återvinns till ny plåt för tillverkning av nya burkar. Detta kallas för en sluten återvinningsloop och är den ultimata formen av återvinning där en råvara kan återvinnas till samma kvalitet som tidigare användning. Därmed sker ingen degradering. Degradering innebär att den använda produkten efter återvinning används till produkter av ett lägre värde, eller kvalitet.
Pantburkar – Den lyckliga historien Ölburkar som köps i ett annat land går inte att panta i Sverige utan lämnas istället till metallåtervin-
TOMAS LILJENFORS Tomas är grundare av Bryne AB. Bryne AB är ett utvecklingsföretag för skärpning av produkter och tillverkare. Bryne AB erbjuder utvecklingsstrategistöd för industripartners och tillhandahåller tekniska konsulter, utbildning, projektledning och utvecklingsstöd inom materialoch industriproduktion.
kosta 13kWh energi att tillverka och 1kWh att återvinna. Miljöbelastningen för en produkt tillverkad av återvunnen legering är således mycket mindre än en legering baserad på jungfrulig råvara. Energimängden som går åt att framställa ett kilo kan därmed sägas vara ”energivärdet” för ett kilo aluminium. Aluminumråvaran i varje produkt kan på detta sätt ges ett energivärde genom att räkna samman energiförbrukningen som går åt för att tillverka ett kilo aluminium och de legeringselementen som ingår i råvaran. Energivärde går att räkna om till utsläpp där man tar hänsyn till hur råvaran har tillverkats och vart i världen, och hur, tillförd energi har tillverkats. Därför blir beräknat koldioxid-värde, eller koldioxidekvivalent, olika även om energivärde är det samma.
Legeringsämne Kisel
ningen. Efter att du lämnat dessa i metallcontainern så blir burkarna inte tunnplåt för tillverkning av nya burkar utan används ofta i legeringar med en högre föroreningshalt som till exempel gjutlegeringar. Vad som händer vid sådan återvinning är alltså att en skrotråvara som skulle kunna användas till högvärdig plåt istället används till en lågvärdig gjutlegering. Ur ett hållbarhetsperspektiv är återvinning fördelaktigt, men vad händer egentligen när vi vid återvinning degraderar aluminium? Vi vet att det kostar stora mängder energi att tillverka jungfrulig aluminium (så kallad primärmetall) från jordskorpan och att det går åt mycket mindre energi när aluminium återvinns. Som uppskattning kan ett kilogram jungfrulig råvara
I en livscykelanalys beräknas hur en produkt påverkar omgivningen från råvarutillverkning, tillverkning, användning och tids nog till skrotning. Viktigt att uppmärksamma är att för många metallprodukter
ligger den största påverkan i råvarutillverkningen och inte i tillverkningsprocessen eller användandet. Anledningen är helt enkelt att råvarutillverkningen är långt mycket mer energikrävande än tillverkningsprocesser som gjutning, mekanisk bearbetning och anodisering. En återvunnen legering kan vara mindre energikrävande, men fortfarande ha mycket stora variationer. Om det rör sig om en sluten återvinningsloop, som pantburkarna, och samtliga burkar återvinns, då blir råvarubelastningen noll. I en sluten återvinningsloop tillförs inga andra legeringselement och om endast återvunna produkter används utan degradering vid tillverkning av den återvunna råvaran blir energivärdet endast tillverkningsenergin. Vid i stort sett all annan återvinning sker degradering. En renare aluminiumråvara smälts ned för att därefter legeras med andra legeringselement som kisel, magnesium och titan. En korrekt livscykelanalys måste ta hänsyn till energivärdet för tillförda legeringselement för återvunna legeringar, eftersom de ofta har ett
Legeringsämne är oftast en jungfrulig råvara. I bilden ses rent kisel som tillförs gjutlegeringar vanligtvis mellan 7-12 %. Tillförseln av jungfruliga legeringsämnen har en mycket stor påverkan på klimatavtrycket för gjutna aluminiumkomponenter.
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
33
En pressgjuten komponent gjuten i EN AC 46000 som är den vanligaste pressgjutlegeringen. Kiselinnehållet är mellan 8-11 % och kopparinnehållet 2-4 %. Koppar är normalt en återvunnen råvara och påverkar avtrycket mycket mindre än kislet.
betydligt större energivärde än själv omsmältnings- och tillverkningsfasen tillsammans. En återvunnen legering baserad på en råvara som är degraderad består aldrig av enbart återvunnet material. Här förekommer en viss förvirring när alla återvunna legeringar likställs med cirkulärt återvunna legeringar. Det finns all anledning att se upp med beräkningar som görs för återvunna legeringar. Resultatet från dessa beror helt på vilka råvaror som används och hur legeringsämnena är tillverkade. Kom ihåg: Tillförda legeringsämne, som oftast är jungfruliga, påverkar energivärdet för återvunna legeringar på ett sätt som i en livscykelanalys överskuggar tillverkningsfasen. Att tillverka produkter i Asien med återvunna legeringsämne skulle vara mer hållbart än att tillverka samma produkt i Sverige med
34
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
jungfruliga legeringsämne och ren svensk el. Och då har vi inte räknat med det förlorade energivärde som degraderingen orsakar.
Pressgjuten detalj med AlSi12-markering För att illustrera detta så kan pressgjutna komponenter nämnas som alltid baseras på degraderat skrot där man behöver legera upp till en legeringshalt väl över 10 %. I den (så kallade) återvunna legeringen är så mycket som 10 % jungfruliga råvaror! Själva tillverkningsbelastningen, som i detta fall är gjutprocessen, är mycket mindre än råvarubelastningen. Återvunna legeringar där degradering alltid sker har alltså en mycket stor påverkan på produktens hållbarhet. Processförbättringar som gjuterier idag gör är i nästan en försumbar del i en livscykelanalys. Detta innebär att nordiska gjuterier
med sin fördelaktiga energimix och låga koldioxidekvivalenter inte fullt ut kan stoltsera med hållbarhetsfördelarna och därmed skapa sig konkurrensfördelar internationellt. Idag pratas det mycket om spårbarhet på skrotråvara också vid återvinning, vilket såklart inte är enkelt för konsumentskrot. För pre-konsumentskrot så borde det inte vara några problem att särskilja enskilda leveranser av en skrotråvara. Fördelen skulle vara att skrotråvaror inte blandas så att renheten (och ursprunget) faktisk går att bevara. Vid återvinning kan en ädlare råvara (renare legering) ses som ett högre energivärde än en mer legerad (och därmed förorenad) råvara. Vid degradering kan det också ses som en energiförlust när en högre grad (renare) råvara används i stället för en lägre grad (mer förorenad) råvara.
Skrotråvara – hur spåras den? Det skulle vara intressant att gradera de olika skrotklasserna i energivärde där de högsta skrotklasserna får ett värde strax under jungfrulig råvara och de som idag har högst föroreningshalt ett värde nära noll. På så sätt skulle varje tillverkad legering få ett verkligt energivärde och vi skulle få en mer nyanserad bild än att jungfruliga legeringar har ett skyhögt energivärde och återvunna legeringar ett mycket lägre. Primära legeringar är ju trots allt en förutsättning för att kunna återvinna. Och genom gradering av skrot skulle också en ökad sortering leda till mindre degradering. Detta ger också incitament för en utökad återvinning av aluminium i Norden med en bättre sortering av post-konsumentskrot.
En vanligt förekommande skrotråvara med lättmetallfälgar. Att kunna spåra varje enskild fälg till sitt ursprung är en utmaning. Med ursprungsmärkning av skrotråvaran kan degraderingen minskas.
Skrotklasser EU-norm Minska degraderingen! Använd återvunna legeringsämnen! Öka skrotåtervinningen i Norden och ta tillvara på mer lågvärdigt skrot där vi med ny teknik och ren energi kan tillverka återvunnen aluminium med minsta möjliga miljöpåverkan! Men först av allt måste vi
förmedla denna kunskap och ta bort förvirringen som otydliga begrepp och tradition kan föra med sig. Det fortsätter vi med i nästa nummer tycker jag.
Den europeiska normen för olika skrotklasser (SS EN 13920) definierar maximalt legeringsinnehåll för de olika klasserna. Det är ganska enkelt att ge varje klass ett energivärde som ger en hint om energiinnehållet. Författaren tror att detta kan vara ett enkelt sett att åskådliggöra energivärdet för varje tillverkad produkt så att degradering kan minska.
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
35
Thomas Olsson (tv) och Jerker Blomqvist är nöjda efter att man har beslutat att bli kollegor under Klarviks organisation
Åre Produktion tillverkar bland annat delar åt Koenigsegg
Klarvik växer
F
ör nästan exakt ett år sedan blev Jerker Blomqvist ensam ägare till Klarvik AB. Men det har inte hindrat Jerker från att fortsätta med investeringar. Nyligen har Klarvik klivit in som huvudägare i Åre Produktion. Tidigare huvudägaren Thomas Olsson kommer att stanna kvar som vd och Jerker har gått in som styrelsens ordförande. – Åre Produktion är ett företag som tillverkar mycket krävande arbeten och mindre serier i aluminium där vi kommer få tillgång till mycket bra kompetens, berättar Jerker Blomqvist, ordförande, Klarvik AB. Klarvik har både bearbetning och anodisering i huset. Man har också växt på konstruktionssidan och
36
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
kan idag hjälpa kunder med egna produkter och komma in tidigt i produktutvecklingen. Åre Produktion är det lilla företaget i Jämtland som har hög kompetens, har kunder som t.ex Koenigsegg och är experter på små serier och hydraulblock. Ett resultat av det
Klarvik arbetar både med anodisering och bearbetning
nya samarbetet är att man redan har gjort en investering i Åre på ca 7 miljoner kronor. – Automatisering och effektivisering är viktigt för oss, därför har vi redan investerat i en ny 5-axlig maskin med robot, avslutar Jerker Blomqvist.
Leverantörer inom aluminium Vill du också synas här? Kontakta Torbjörn Larsson så berättar han mer om hur du kan synas här och på www.aluminium.nu
www.profilgruppen.se
Torbjörn Larsson 0708-18 81 00 torbjorn.larsson@nortuna.se
www.hydal.se
www.klarvik.se
www.emmegi.se
www.elumatec.se
www.aluminium.se
www.alu.se
www.hydro.com
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
37
ALUMINIUM SCANDINAVIA
Branschregister 3M SVENSKA AB
191 89 Sollentuna Tel: 08-92 21 50 Fax: 08-92 22 88 Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim
AHLINS I HABO AB Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo Tel: 036-460 60 Kontakt: Marie Ahlmen Tel: 036-485 67 www.ahlins.com
AHLSELL MASKIN AB Södra Vägen 10 702 27 Örebro Tel: 019-19 79 90 Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se
ALACKERING AB
Post: Box 142, 576 23 Sävsjö Besök: Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se
ALUMINIUMFÖRLAGET
Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60 Mob: 0708-45 09 39 Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se
BODYCOTE YTBEHANDLING AB Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se
BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB Box 3017 600 03 Norrköping Tel: 011-21 96 90 Fax: 011-18 86 63 Kontakt: Björn Brink www.brinkfornickling.se
HYDAL ALUMINIUM PROFILER AB
Kontakt: Jörgen Pettersson Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com
CHEMETALL AB
Backa Strandgata 18 422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Fax: 031-254 497 www.chemetall.com
COREMA SVETSEKONOMI AB
COVENTYA AB
Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se
38
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
Box 123, 575 21 Eksjö Tel: 0381-143 80 Fax: 0381-61 12 76 Kontakt: Richard Münch www.emmegi.se
CANDOR SWEDEN AB
ALUTRADE AB
BEIJER INDUSTRI AB
EMMEGI SCANDINAVIA AB, PROFILMA
GRÄNGES SWEDEN AB
Krusegatan 19 212 25 Malmö Tel: 040-24 59 00 Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting
Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se
Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se
Box 1340, 581 13 Linköping Tel: 013-16 90 00 Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se
BÜHLER AB
Box 237 433 24 Partille Tel: 031-336 36 82 Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se
ALU-S AB
ELEMENT MATERIALS TECHNOLOGY
Ödegärdsgatan 3 504 64 Borås Tel: 033-20 28 40 www.coventya.com
E2 SYSTEMS
Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se
612 81 Finspång Tel: 0122-838 00 Fax: 0122-197 32 Kontakt: Ari Leidelöf
Box 236, 574 23 Vetlanda Tel: 0383-76 39 40 Fax: 0383 - 76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se
HYDRO
Metallvägen 574 81 Vetlanda Tel: 0383-941 00 Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com
HYDRO ROLLING
Strandbergstagan 61, 3 tr 112 51 Stockholm Tel: 08-667 91 05 mattias.eriksson@hydro.com www.hydro.com
INTERAL AB
Box 119, 566 22 Habo Tel: 036-486 80 Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se
KMC YTBEHANDLING AB Fakturavägen 6 175 62 Järfälla Tel: 08-445 84 40 Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se
ALUMINIUM SCANDINAVIA
Branschregister MACDERMID SCANDINAVIA AB Box 83 601 02 Norrköping Tel: 011-36 74 70 Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial
MICOR AB
Industrigatan 10, 312 34 Laholm Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se
MASTEC CCTECH AB Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se
MM TECH CAST AB Skjulstagatan 3 632 29 Eskilstuna Tel: 016-12 08 06 Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se
POLLUX YTBEHANDLING AB Östgärde Industriväg 406 417 29 Göteborg Tel: 031-55 05 04 Fax: 031-55 19 55 Kontakt: Tony Lembing Susanne Nielsen www.polluxytbehandling.se
MÖNSTERÅS METALL AB Box 43 383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se
NORDISK ALU PROFIL
Industrivägen 17, 302 41 Halmstad Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se
PALLCO AB
Box 2023, 574 02 Ekenässjön Tel: 0383-348 00 Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se
Box 44, 343 21 Älmhult Tel: 010-445 95 00 Kontakt: Ola Manestam ola.manestam@stenaaluminium.com www.stenaaluminium.com
TESA AB PROFILGRUPPEN
Box 36 360 70 Åseda Tel: 0474-550 00 Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se
PYROTEK SCANDINAVIA AB Box 53 668 92 Ed Tel: 0534-620 00 Fax: 0534-620 01 Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com
MÄKELÄ ALU AB
Järnvägsgatan 1 364 30 Åseda Tel: 0703-242 444 Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se
STENA ALUMINIUM AB
Box 10275, 434 23 Kungsbacka Tel: 0300-553 00 Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se
VÅ PRESSGJUTERI AB Ås, 330 10 Bredaryd Tel: 0371-708 80 Fax: 0371-708 90 Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se
YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB Turbingatan 3 195 60 Arlandastad Tel: 08-590 750 50 Fax: 08-590 750 22 Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se
SARLIN FURNACES AB Regattagatan 13 723 48 Västerås Tel: 021-10 98 00 Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82
SIKA SVERIGE AB Box 8061 163 08 Spånga Tel: 08-621 89 00 Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se
SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK Tel: +45 7699 1777 Fax: +45 7557 4917 Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
39
ALUMINIUM SCANDINAVIA
Branschregister Bearbetning LEGOARBETEN
Kapning Emmegi Scandinavia AB, Profilma
Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB Flussmedel Pyrotek Scandinavia AB
Kemikalier Silikon Alcan Nordic AB
Bockning Hydal Aluminium Profiler Hydro ProfilGruppen
Stansning Emmegi Scandinavia AB, Profilma
Rullbockning Sjølund A/S, Profilvalsteknik
VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING
Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB
Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast Alcan Nordic AB
Kapning Micor AB
Pressgjutmaskiner Bühler AB G & L Beijer Industri AB
Laboratorier
Hydroformning Hydro Kapning Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik Montering Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler AB Hydro Interal AB ProfilGruppen Profilbearbetning Hydal Aluminium Profiler Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Skärande bearbetning Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik
MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING
Dormer Pramet AB
Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB
Prototyptillverkning för gjutgods Mifa Aluminium bv
Analystjänster Element Materials Technology AB Materialeprøvning
Friction Stir Welding Hydro
Service och underhåll Sarlin Furnaces AB
Materialprovning Materialeprøvning
Svetsning Alu-S AB PALLCO AB
Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB
Skadeutredningrar Element Materials Technology AB Materialeprøvning
Fogning LEGOARBETEN
MASKINER
Svetsmaskiner Corema svetsekonomi AB Tillsatsmaterial Corema svetsekonomi AB
MATERIAL
Lim 3M Svenska AB-3M Industrilim Sika Sverige AB Lod, fluss COREMA SVETSEKONOMI AB Tejp 3M Svenska AB-3M Industritejp Tesa AB
RÅDGIVNING/ UTBILNING
Gjutgods Bearbetning av gjutgods Mönsterås Metall AB Swedmec AB Kokillgjutning MM Tech Cast AB Mönsterås Metall AB Metallgjuteri Beckmans Gjuteri Precisionsgjutning Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB Pressgjutning Interal AB Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB
CNC-maskiner för aluminiumbearbetning Ahlsell Maskin AB
Svetsning AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB
CNC-maskiner för profilbeabetning Ahlsell Maskin AB Emmegi Scandinavia AB, Profilma Maskinpartner AB
Sandgjutning Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB
Gjuteriförnödenheter
Information
Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems Fräsning Emmegi Scandinavia AB, Profilma
40
Silikongummi Alcan Nordic AB
Allt för gjuteriet G & L Beijer Industri AB Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB Blacker Pyrotek Scandinavia AB
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget
Kallflytpressning Chemetall AB
Metallförsäljning Band, lackerade Hydro Rolling Gränges Sweden AB, Industriprodukter Band, olackerade Hydro Rolling Gränges Sweden AB, Industriprodukter Gjutaluminium Stena Aluminium AB Plåt, lackerad Hydro Hydro Rolling Plåt, olackerad Hydro Rolling Plåt, slät Alutrade AB Hydro Rolling Hydal Aluminium Profiler Profiler, rör Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB ProfilGruppen
ALUMINIUM SCANDINAVIA
Branschregister Profiler, special Alu-S AB Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil ProfilGruppen Sandwich paneler Alu-S AB
Tvättsystem KMC Ytbehandling AB
Utbildning Konstruktörskurser AluminiumFörlaget Svetskurser AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB Ytbehandlingskurser Chemetall AB Element Materials Technology AB
Ytbehandling LEGOARBETEN
Elektrolytisk metallbeläggning Brink Förnicklingsfabriken AB E-Clips Ytcenter i UpplandsVäsby AB Elpolering Pollux Ytbehandling AB Glaspärleblästring Bodycote Ytbehandling AB
Trumling Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen
Gulkromatering Ytcenter i UpplandsVäsby AB Hårdanodisering Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB
KEMIKALIER OCH PROCESSER FÖR:
Hårdanodisering och beläggning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Infärgning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen Kemisk förnickling Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Keronitebehandling Brink Förnicklingsfabriken AB
Anodisering Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mastec CCTech AB Mäkelä Alu AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Kromatering Chemetall AB Hydro Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Dekorativ slipning Bodycote Ytbehandling AB
Teflonbeläggning Bodycote Ytbehandling AB
Tufram Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv
Alutin ProfilGruppen
CompCote Bodycote Ytbehandling AB Decoral Hydro
Slipning Hydro
Mekanisk polering Brink Förnicklingsfabriken AB Hydro Nedox Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv Nickel/tenn Mifa Aluminium bv ProfilGruppen Passivering Mastec CCTech AB Pulverlackering Alackering AB Mäkelä Alu AB PALLCO AB
Kemisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Kromfri passivering Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Smörjmedel Chemetall AB Trumlingsmaskiner G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB
RÅDGIVNING
Ytbehandling, allmänt Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB Element Materials Technology AB
Anodisering Chemetall AB Coventya AB Avfettning Chemetall AB Coventya AB Skärvätskor Chemetall AB
Kromfri ytbehandling Candor Sweden AB Chemetall AB
MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR: Anodisering Candor Sweden AB
Avfettning MacDermid Scandinavia AB Blästermaskiner Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB Eftertätning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Elektrolytisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Fosfatering MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB Infärgning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
41
ANMÄL DIG TILL BRANSCHREGISTRET Företag:
Telefon:
Adress & postadress: Kontaktperson + underskrift: Hemsida:
E-post: Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås E-post: aluminium@nortuna.se
Org.nr: Jag/vi vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.
Bearbetning LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐
Bockning CNC-Stansning Kapning Kromatering Lackering Montering Perforering Profilbearbetning Skärande bearbetning Smidning
MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING
☐☐ CNC-maskiner för profilbearbetning ☐☐ Bockning ☐☐ Fräsning ☐☐ Kapning ☐☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning ☐☐ Stansning
VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING ☐☐ Diamantverktyg
Fogning LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐
Explosionssvetsning Friction Stir Welding Lödning MIG-svetsning Nitning Reparationssvetsning TIG-svetsning
MASKINER
☐☐ Mekaniserad svetsning ☐☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar ☐☐ Motståndssvets ☐☐ Plasmasvets ☐☐ Svetsmaskiner ☐☐ Tillsatsmaterial
MATERIAL ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐
Fästelement Blindnitar Självstansande nitar Stuknitning
42
☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐
Gänginsatser Specialskruv Lim Lod, fluss Tillsatsmaterial svetsning Tejp Fästelement titan
RÅDGIVNING ☐☐ Svetsning
Gjuteriförnödenheter ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐
Allt för gjuteriet Avgasningsenheter Blacker Eldfasta produkter Flussmedel Isolationsprodukter Keramiska filter Kokiller och verktyg Pressgjutmaskiner Prototyptillverkning för gjutgods ☐☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar ☐☐ Smältpreparat
Gjutgods ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐
Bearbetning av gjutgods Kallflytpressning Kokillgjutning Lågtrycksgjutning Metallgjutning Modelltillverkning Precisionsgjutning Pressgjutning Sandgjutning Smide
Information
Laboratorier ☐☐ Analystjänster ☐☐ Skadeutredningrar
Metallförsäljning ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐
Band, lackerade Band, olackerade Börsaffärer Gjutaluminium Plåt, lackerad Plåt, olackerad Plåt, slät Profiler, rör Profiler, special Råvaror
Utbildning ☐☐ Konstruktörskurser ☐☐ Svetskurser
Ytbehandling RÅDGIVNING
☐☐ Ytbehandling, allmänt
LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐
Anodisering Beläggning av skyddsplast Blästring Dekorativ slipning Elektrolytisk metallbeläggning Elförtenning Elpolering Glaspärleblästring Gulkromatering Hårdanodisering Hårdanodisering och beläggning Infärgning Kemisk förnickling Kemisk metallbeläggning
☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐
Kemisk polering Kromatering Lackering Mekanisk polering Metalonbeläggning Nickel/tenn Pulverlackering Screentryck Silketryckning Slipning Tampongtryckning Teflonbeläggning Trumling
MASKINER FÖR ANODISERING ☐☐ Likriktare
MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐
Avfettning Blästermaskiner Blästring Eftertätning Elektrolytisk metallbeläggning Fosfatering Infärgning Kemisk metallbeläggning Kromatering Slungrensmaskiner Trumlingsmaskiner
FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER
☐☐ Litteratur, läromedel
Konstruktion ☐☐ Konstruktionsfirma
Aluminium Scandinavia nr 4 · September 2021
Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia. Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms. Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.
ai162668020921_CompoundCUT-SV-aluminium-scandinavia_TR.pdf
C
M
Y
CM
MY
CY
CMY
K
1
19/07/21
09:36
Aluminium är över allt
”
Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark. — Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB
Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner. Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se
070-588 32 07 | info@svensktaluminium.se
