EU:s taxonomi och hållbar Finansiering

Text av Patrik Ragnarsson

EU:s taxonomi och hållbar finansiering

För att hjälpa investerare, företag och beslutsfattare att ta hållbara beslut och jämföra olika investeringar ur ett hållbarhetsperspektiv har man gemensamt inom EU arbetat med att ta fram en definition av vad som kan anses vara hållbart. Det EU-byråkratiska namnet på detta är EU:s taxonomi för hållbar finansiering. Taxonomin är ett av EU:s viktigaste verktyg för att nå klimatmålen och målsättningarna i den så kallade gröna given och är tänkt att styra investeringar mot hållbara projekt i allt högre grad.

Taxonomin omfattar följande miljömål:

• Begränsning av klimatförändringar

• Anpassning till klimatförändringar

• Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

• Övergång till en cirkulär ekonomi

• Förhindra och kontrollera föroreningar

• Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

EU-kommissionens verkställande vice ordförande Valdis Dombrovskis och EU-kommissionär Mairead McGuinness presenterade kriterierna för delar av de klimatrelaterade delarna av målen i Taxonomin

För att en viss verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar, ska den bidra väsentligt till ett eller flera av de sex fastställda miljömålen och samtidigt inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen. Verksamheten ska också uppfylla vissa minimikrav inom hållbarhet. Taxonomiförordningen antogs i juni 2020 och därefter fick EU-kommissionen uppdraget att specificera kraven ytterligare. I april i år var kommissionen klara med en del av detta arbete och presenterade kriterierna för de två klimatrelaterade delarna av målen. Nu fortsätter arbetet med att definiera de övriga kriterierna.

Vad innebär detta för aluminiumindustrin?

För det första så innebär miljömålen inte att målen är bindande för alla företag och verksamheter. Däremot är tanken att företag som klassas som hållbara ska få lättare att hitta finansiering och attrahera kapital eftersom investerare i framtiden kommer behöva redovisa hur stor del av deras investeringar som klassas som hållbara inom EU:s taxonomi. Enligt taxonomin måste alla svenska företag med fler än 250 anställda, från och med början av 2022, redovisa hur stor del av intäkterna som är gröna aktiviteter enligt taxonomin. Detta kommer så klart att vara en börda för företagen, men tanken är att det ska underlätta för företag att hitta finansiering för investeringar som syftar till att förbättra företaget inom ett eller flera av miljömålen. Dessa investeringar kommer nämligen automatiskt att klassas som hållbara investeringar.

Specifika krav för aluminiumproduktion

De klimatrelaterade kriterierna för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna var de första som publicerades tidigare i år och de innehåller specifika krav för tillverkning av primäraluminium. Som exempel är målen för begränsning av klimatförändringarna relaterade till elförbrukning och direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser. Utsläpp från aluminiumoxidproduktion ingår inte, eftersom målen omfattar samma utsläpp som EU:s utsläppshandelssystem (ETS). Kravet för att kunna anses bidra väsentligt till att begränsa klimatförändringarna är ganska tuffa. För primäraluminium innebär detta att de direkta utsläppen inte får överstiga 1,484 tCO2/t aluminium och de indirekta utsläppen inte får komma från elproduktion som släpper ut mer än 100 g CO2/KWh (Nordisk elmix inklusive import är för närvarande under 100 g CO2/ KWh). Dessutom får elförbrukningen inte överstiga 15,5 MWh/t aluminium. Under en övergångsperiod, till och med 2025, är det tillräckligt att två av de tre kriterierna är uppfyllda, varefter den kombinerade nivån för de tre kriterierna måste uppfyllas. Detta innebär att efter 2025 får de totala utsläppen av koldioxid vid produktion av primäraluminium inte överstiga 3,034 tCO2/t aluminium för att kunna hävda att produktionen kan klassas som en grön aktivitet enligt taxonomin och därmed avsevärt bidrar till en begränsning av klimatförändringarna. Det finns också möjligheten att kvalificera verksamheter som grön aktivitet genom att i stället uppfylla klimatanpassningsmålen. Dessa är något mindre tuffa, men man måste då också utveckla detaljerade klimatanpassningsplaner och förklara hur de syftar till att minska materiella klimatrisker relaterade till aluminiumproduktion. Utöver detta så klassas all återvinning av aluminium som miljömässigt grön aktivitet enligt taxonomin.

Vad händer nu?

Nu fortsätter som sagt EU-kommissionen att arbeta med de övriga miljömålen och European Aluminium och dess medlemmar är involverade i diskussionerna för att försöka få beslutsfattarna att förstå vår industris speciella förutsättningar och utmaningar. Många gråzoner kvarstår för närvarande när det gäller rapporteringskraven och hur man visar att verksamheten ska klassas som gröna aktiviteter enligt taxonomin. I synnerhet finns det osäkerhet om hur reglerna kommer att tillämpas på övriga delar av aluminiumindustrins värdekedja. Taxonomiförordningen börjar gälla från och med 2022, så klockan tickar och det är inte mycket tid kvar för att räta ut frågetecknen.