Aluminium Scandinavia nr 1-2024

Utvecklingscenter för megacasting sid 14

INNEHÅLL

Cirkulärt aluminium

Ett

11 Cirkulärt aluminium

Ett lätt material med stora möjligheter!

14 Utvecklingscenter

Utvecklingscenter inom hållbar gjutning ska ge ökad konkurrenskraft för svensk tillverkningsindustri.

16 Europas klimatmål för 2040 Kräver en harmoniserad politisk strategi.

19 Rening av aluminium

25 Design och immateriella tillgångar

Det handlar om strategi och de mjuka värdena!

27 Medlemssidor

Information från Svenskt Aluminium

34 Utsikten för Storbritanniens aluminiumindustri 2024

36 Metallbulletiner Börsnytt

38 Jernkontoret släpper EU-manifest

NUMMER 2/2024

Utgivning: 10 maj 2024

Materialdag: 29 april 2024

Omslag: Precision aluminium tubing for heat transfer applications. Foto: Hydro/Dag Jenssen.

· aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjörn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se

Nyheter

AQW Alumina 2024 22-25 april

12:e Internationella Alumina Quality Workshop I samverkan med en workshop om "Net Zero Alumina Refining", finansierad av International Aluminium Institute (IAI), kommer Alumina 2024 att gå bortom de traditionella cyklerna av ekonomisk och teknologisk utveckling. Målet är att skapa nödvändiga innovationer för att transformera alumina-produktionen till en lågkolssindustri med minimal miljöpåverkan, i lin-

je med de krav den framtida världen ställer.

I AQW-traditionen "för industrin, av industrin" kommer konferensen att erbjuda ett världsklassigt tekniskt program med möjligheter till nätverkande och kunskapsdelning med över 300 delegater från alumina-industrin, akademin, leverantörer och andra intressenter från hela världen.

Alumina

2024-utställningen kommer att visa

det senaste inom teknologi från leverantörer. Den kommer att hållas i en utställningshall intill konferensen.

Det sociala programmet kommer att inkludera en informell middagsevent på Viewing Deck of Palace Downtown, AQW Gala Conference Dinner och Awards Ceremony på Grand Hyatt, samt flera nätverksmöjligheter under hela konferensveckan.

Registrera dig på https://www.alumina2024.com

HYDRO TESTAR UTSLÄPPSFRI TEKNIK

Hydro tar ett stort steg mot att förändra spelreglerna inom aluminiumproduktion genom att testa utsläppsfri plasmateknik vid sitt FoU-testcenter i Sunndal, med syfte att minska koldioxidutsläppen. Den energikrävande processen att smälta om aluminium till nya produkter blir nu möjlig att elektrifiera genom den innovativa plasmatekniken, som använder samma förnybara energi som driver Hydros primära smältverk.

Eivind Kallevik, vice vd för Hydro Aluminium Metal, uttrycker visionen: – Vi siktar på

att förändra spelet för aluminiumproduktion. Plasmatekniken är både högteknologisk och framtidsinriktad.

Om vi lyckas med pilotprojektet på Sunndal kommer det inte bara påverka aluminiumindustrin, utan även andra svårbekämpade industrier över hela världen.

Målet är att smälta det första aluminiumet med nära nollutsläpp i Sunndal under det fjärde kvartalet 2025. Enova, som stöttar övergången till ett lågemissionsamhälle, har beviljat nästan 40 miljoner kronor i stöd till detta banbrytande projekt.

ALUMINIUM FÖR DINA

CIRKULÄRA PRODUKTER

Vi levererar kundanpassade aluminiumlegeringar av återvunnet material. Hög kvalitet, leveransprecision och låg klimatpåverkan är vårt löfte till dig som kund.

Kontakta oss, så hjälper vi ditt företag in i aluminium-loopen med våra klimatsmarta legeringar! Läs mer på stenaaluminium.com

Nyheter

CRU World Aluminium conference 2024 14-16 maj 2024, London, UK

Den 29:e världskonferensen för aluminium kommer att återkomma den 14-16 maj 2024 på St Pancras Renaissance Hotel, London, tillsammans med International Aluminium Institute (IAI) och Aluminum Stewardship Initiative (ASI).

Konferensen hålls regelbundet i London på grund av den höga koncentrationen av chefer som är direkt och indirekt involverade i aluminiumsektorn, vilket gör att deltagarna kan maximera sina nätverksmöjligheter och bygga sitt professionella nätverk i en social affärsmiljö.

Över 360 ledande chefer och beslutsfattare från primär-, sekundär-, extruderade, valsade produkter, slutanvändning, handel och finanssektorn deltog under 2023, representerande 170+ företag från 42 länder, vilket gjorde evenemanget till en fantastisk möjlighet att nätverka.

Mer information och anmälan https://events.crugroup.com/aluminium/ home

MIT-forskare visar upp snabb 3D-utskrift med flytande metall

Forskare vid MIT i USA har utvecklat en additiv tillverkningsteknik kallad ” liquid metal printing” (LMP). Med denna unika 3D-teknik deponeras smält aluminium längs en förbestämd bana, skikt för skikt, och stelnar för att bilda en struktur. LMP påstås vara minst tio gånger snabbare än andra metall 3D-utskriftsprocesser. Forskningsteamet demonstrerade tekniken genom att tillverka bord- och stolsramar med aluminium eftersom det ofta används inom byggnads-

och konstruktionssektorn och kan återvinnas billigt och effektivt. Delar som producerats med LMP skulle vara lämpliga för vissa tillämpningar inom arkitektur, konstruktion och industriell design, där komponenter av större strukturer ofta inte kräver extremt fina detaljer. Det kan också användas effektivt för snabb prototypning med återvunnet eller skrotmetall.

Med LMP hålls metallen flytande under hela processen och undviker därmed vissa strukturella problem.

MIT-forskare har utvecklat en additiv tillverkningsteknik som kan skriva ut snabbt med flytande metall och producera storskaliga delar som bordsben och stolsramar på några minuter. Bildkredit: MIT Flytande metalltryck som utvecklats vid MIT erbjuder mångsidighet och processfördelar.

Every step matters on the path to zero

För att fortsätta utveckla det moderna samhället behöver vi mer material, och vi behöver också kräva mer från våra material. Det vi producerar och konsumerar behöver inte bara möta den ökande efterfrågan utan måste även följa principerna för ansvarsfulla materialval, miljömedvetenhet och återvinningsbarhet.

Aluminium med sin oändliga återvinningsbarhet och korrosionsbeständiga livslängd utgör redan en viktig byggsten för en cirkulär ekonomi med låga koldioxidutsläpp, men produktionen kommer med ett fotavtryck. Med våra återvunna och koldioxidsnåla aluminiumprodukter är vi ett steg närmare att lösa den utmaningen och ett steg närmare på vägen mot noll.

Välj dina material med framtiden i åtanke. Besök hydro.com/path-to-zero för att lära dig mer.

Aluminium är avgörande för Europas förändring

Aluminiumindustrin påverkas också av recessionen och lider särskilt av höga energikostnader och en svag ekonomi. År 2023 var dramatiska produktionsminskningar märkbara inom nästan alla områden av branschen, särskilt inom primärproduktionen.

De låga CO2-utsläppen 2023 är inte resultatet av en smart energipolitik, utan resultatet av en katastrofal

ekonomisk politik

Rob van Gils, president Aluminium Deutschland

Efter en minskning på över 30 procent året innan sjönk produktionen i tyska smältverk med ytterligare 45 procent till 189 000 ton. De producerade fortfarande ungefär en tredjedel (37 procent) av volymen före energikrisen. Företagen inom vidareförädling av halvfabrikat av aluminiumprodukter noterade också betydande minskningar på minus 9 procent. Vid 2,33 miljoner ton nådde produktionsvolymen sin lägsta nivå sedan finanskrisen. Tillverkare av extruderade produkter noterade en särskilt kraftig nedgång på 15 procent, och produktionen

av valsade produkter sjönk också betydligt med 7 procent. Medan företagen kämpar med svåra förhållanden på sina platser står de också inför ökad konkurrens från importörer från tredjeländer med lägre miljö-, sociala och etiska normer. Utsikterna för 2024 lovar ingen förbättring hittills, och medlemsföretagen i Aluminium Deutschland är oroade över det industriella läget. Ändå är aluminium som material och som industri en viktig drivkraft:

– Vi har upprepade gånger betonat att utan aluminium, utan motståndskraftiga leveranskedjor och mer strategisk oberoende från tredjeländer kommer inte Europas industriella omvandling att lyckas. Dessutom finns ett brådskande behov av att åter placera betydelsen av industrin som en drivkraft för sysselsättning och välstånd i centrum av politiska beslut. Det är inte goda nyheter om koldioxidutsläppen når sin lägsta nivå sedan 1950-talet år 2023. Detta är inte resultatet av en smart energipolitik, utan resultatet av en katastrofal ekonomisk politik, understryker Rob van Gils, president för Aluminium Deutschland.

Läs nyheten från Aluminium Deutschland på https:// www.aluminiumdeutschland. de/2024/01/25/deutsche-aluminiumindustrie-mehr-vernunft-in-der-wirtschaftspolitik-notwendig/

Profilgruppen vänder till vinst

Profilgruppen redovisar minskande omsättning under fjärde kvartalet jämfört med samma period året innan. Rörelseresultatet visade en vändning till vinst. Styrelsen föreslår höjd utdelning.

Efterfrågan under året har varit stabil genom vår breda kundportfölj i olika branscher. Vi har haft en tillfredsställande utveckling av kassaflödet tack vare minskad kapitalbindning i lagervolymer samt lägre råvarupriser, säger Mari Kadowaki, vd, Profilgruppen.

Omsättningen sjönk 5,4 procent till 548,4 miljoner kronor (579,8).

Rörelseresultatet blev 18,1 miljoner kronor (-8,1), med en rörelsemarginal på 3,3 procent.

Resultatet före skatt var 19,4 miljoner kronor (-14,9).

Resultatet efter skatt blev 12,9 miljoner kronor (-10,0).

Resultat per aktie hamnade på 1,69 kronor (-1,53).

I utdelning föreslås 5,00 kronor per aktie (4,00).

Profilgruppen, Mkr Q4-2023 Q4-2022 Förändring

Nettoomsättning 548,4 579,8 -5,4%

Rörelseresultat 18,1 -8,1

Rörelsemarginal 3,3 %

Resultat före skatt 19,4 -14,9

Nettoresultat 12,9 -10,0

Resultat per aktie, kronor 1,69 -1,53

Årsutdelning per aktie, kronor 5,00 4,00 25,0 %

lackering ab

Skandinaviens största pulverlackerare av aluminiumprofiler

Vi lackerar och bearbetar aluminium med fokus på hållbarhet

alackering.se

Diplom

Ebba Andersson har vid genomgången kurs i hållbarhet för ledningsgrupper inhämtat kunskaper om aluminium, hållbarhet, produktkedjan, stand- arder och återvinning. Däri ingår beräkningsmodeller för legeringsval, tillverkningsmetoder och produkt- användning för aluminiumgods.

Diö 2023-03-10

Bryne AB

Utbildningar inom aluminium

bryne.se

Utbildningsansvarig, Bryne AB

Bryne AB info@bryne.se www.bryne.se

Hållbarhet för inköpare, Aluminiumkunskap, Smältugnar och process, Gjuteriteknik grundkurs, Pressgjutning för konstruktörer, Analys av aluminium, eller kundspecifikt.

Cirkulärt aluminium

Ett lätt material med stora möjligheter

Ien värld där resurserna blir alltmer begränsade och behovet av att minska avfall, utsläpp och energiförbrukning är mer akut än någonsin, står aluminiumindustrin inför en stor utmaning eftersom aluminiumframställning har en betydande inverkan på vår miljö. Att ta fram primärmetall från bauxitmalm är särskilt energiintensivt, med en energiförbrukning som motsvarar den för en normalstor villa under ett år för att producera ett ton aluminium. Men det finns hopp. Återvunnet aluminium kan vara lösningen.

Aluminium är ett konstruktionsmaterial med många överlägsna egenskaper som hög hållfasthet, låg vikt och god korrosionsbeständighet. Men för att aluminium ska vara ett hållbart alternativ måste återvinningen öka och bli bättre. Återvinning av aluminium sparar energi samt minskar utsläpp och materialuttag. Det finns dock flera utmaningar i återvinningsprocessen som måste övervinnas för att säkerställa att det återvunna materialet

har samma eller bättre egenskaper som det ursprungliga.

I denna artikel kommer vi att utforska några av dessa utmaningar och möjliga lösningar för att förbättra återvinningsprocessen och därmed öka kvaliteten på det återvunna aluminiumet. Genom att göra detta hoppas vi kunna öka medvetenheten om användandet av aluminium för plåtformade och gjutna komponenter på ett hållbart sätt, och främja diskussionen om hur vi kan förbättra hanteringen av detta värdefulla material.

Utmaningar med återvinning av olika legeringar

Trots att det ofta sägs att aluminium kan återvinnas hur många gånger som helst utan negativ inverkan på dess egenskaper, är verkligheten mer komplicerad. Återvunnet aluminium består av skrot - gamla produkter som smälts om för att ges nytt liv i nya komponenter. Aluminiumet i sig förändras inte när det smälts ned, men skrotet kan innehålla små mängder föroreningar

som kan påverka materialets egenskaper. Hur vi smälter om materialet och hanterar smältan kan också påverka egenskaperna.

Sortering för optimerad renhet

För att bibehålla aluminiumets goda egenskaper, är det viktigt att bevara låglegerade aluminiumlegeringar så rena som möjligt även i återvinningsprocessen så att de inte försämras med tiden genom inblandning av mer höglegerade material. Det finns två huvudgrupper av aluminiumlegeringar: plastiska legeringar och gjutlegeringar. Plastiska legeringar används för att forma plåt och extrudera profiler, och har låga halter av kisel (under 1 %). De plastiska legeringarna behöver vara rena för att få hög duktilitet i materialet så det kan formas och då behövs renare skrot. Gjutlegeringar å andra sidan används för formgjutning, och har därför höga halter av kisel som ökar flytbarheten (upp till 10-12 % kisel). Därav blir det viktigt att noggrant sortera återgångs-

Text av Lluis Perez Caro, Torsten Sjögren, Anton Bjurenstedt, Bertrand Noharet, Johan Berglund, Marie Fredriksson, Flavien Vucko – RISE Research Institutes of Sweden

material så att materialströmmarna inte blandas mer än nödvändigt.

Sortering av skrot behöver alltså genomföras på ett sätt som gör att man bibehåller de olika legeringarnas egenskaper i så hög utsträckning som möjligt. Sorteringen kan göras med hjälp av modern sensorik. Till exempel kan man använda röntgenfluorescens, röntgentransmission, laserinducerad spektroskopi (LIBS) eller induktion för att skilja på plastiska legeringar med högre renhet och gjutlegeringar med fler legeringsämnen.

En effektiv metod för att återvinna aluminium på ett kontrollerat sätt är att fokusera på en specifik komponent av en specifik legering. Då kan man rengöra och fragmentera komponenten i lagom stora bitar och därefter sälja den i storsäck. Ett exempel på ett företag som gör detta är Eccomelt, som återvinner aluminiumfälgar. Energiförbrukning i processen blir mindre än 1% av den som krävs för primärframställning, med ett utsläpp av bara 0,136 kg CO2 per kg aluminium. Här används 100 % ”post-consumer”-skrot, det vill säga skrot som kommer från slutanvändare och inte från industriell produktion.

Föroreningar påverkar materialegenskaper

En annan utmaning med att använda återvunnet aluminium är att när aluminiumskrot cirkulerar blir det förorenat på olika sätt. Så blir till exempel ofta järnhalten i de återvunna legeringarna högre. Detta ger mikroskopiska utskiljningar i materialet som kan ha en negativ inverkan på såväl korrosionsbeständighet som hållfasthet.

Aluminium har en naturligt god korrosionsbeständighet, tack vare att det bildas ett passivt oxidskikt

på ytan i kontakt med luft. Men när materialet innehåller föroreningar som järn och koppar ökar risken för korrosionsangrepp. En form av korrosion är punktkorrosion, som är en lokaliserad attack som kan tränga igenom oxidskiktet och skapa frätgropar i metallen. Järn och koppar kan bilda intermetalliska föreningar som är mer mottagliga för korrosion, så kallad interkristallin korrosion. Slutligen kan oxidskiktet störas av galvaniska interaktioner mellan aluminium, järn och koppar vilket även det resulterar i korrosionsangrepp.

Återvunnet aluminium kan också få sämre hållfasthet. Det kan bero på järnföroreningar, men en annan anledning är att skrotet också kan innehålla oxider, som bildas när metallen kommer i kontakt med luft. Oxiderna kan vara bra för att skydda mot korrosion, men de kan också skapa defekter i materialet. När skrotet smälts om och hälls i formar kan oxider blandas in i smältan och bilda mikroskopiska inneslutningar som är svåra att upptäcka. Dessa kan skapa svaga punkter i materialet vilket påverkar komponenternas hållfasthet. Sådana defekter i det återvunna aluminiumet ger ofta upphov till en större spridning i materialets egenskaper jämfört med primärt utvunnen aluminium. För att hantera denna spridning är det viktigt att lära sig förstå hur olika föroreningar i skrotet påverkar materialets egenskaper, samt att vidareutveckla metoder för att mäta och förutsäga materialets beteende i olika tillämpningar.

Provning för att säkerställa optimal prestanda I takt med en ökad användning av återvunnet aluminium, växer även antalet defekter i materialet, vilket orsakas av föroreningar av järn,

spårämnen, oxider med mera. Dessa defekter får en direkt inverkan på materialets egenskaper och medför en ökad spridning som kräver noggrann hantering i konstruktionsprocessen av nya komponenter. För att kunna utnyttja återvunna aluminiumkvaliteter fullt ut kan det vara nödvändigt att fastställa gränser för tillåtna föroreningar.

Gränserna är kopplade till vilka egenskaper som är önskvärda i det slutliga materialet. För att öka förståelsen för hur föroreningarna påverkar materialegenskaperna behövs olika typer av provningar. Några exempel är utmattningsprestanda och statisk provning. För att säkerställa korrosionsskyddet hos återvunnet aluminium krävs andra metoder som exempelvis anpassade accelererade korrosionsprovningar, fältprovningar och avancerad analys av korrosionsprover.

Ett exempel på ett pågående forskningsprojekt som syftar till att öka förståelsen för återvunna aluminiumlegeringars egenskaper är ReCalCor1, som startade 2023 och pågår till 2026. I projektet deltar tolv industriaktörer. Målet är att i detalj lära sig hur sammansättningen hos återvunna gjutna aluminiumlegeringar inverkar på korrosionsegenskaperna.

När återvunnen aluminium ersätter primärt framställda legeringar kommer såväl konstruktionsmetoder som tillverkningsprocesser för olika komponenter att behöva förändras. Provning och experimentella studier behövs då för att ta fram materialmodeller som kan användas

1 Influence of the composition of recycled cast aluminum alloys on their corrosion and fatigue corrosion performance, finansierat av industripartners

för att simulera tillverkningsprocessen, eller funktionaliteten när en komponent används. Materialmodellerna måste vara anpassade till de återvunna legeringarna och ta hänsyn till spridningen i egenskaper som kan uppstå på grund av föroreningar eller defekter. Materialmodellerna kan sedan valideras och utvärderas genom att jämföras med experimentella resultat.

Bättre än förväntat? Återvunna aluminiumlegeringar testas i forskningsprojekt

Måste man räkna med att återvunna aluminiumlegeringar har sämre prestanda än primärt framställda legeringar? Eller går det att få fram materialegenskaper hos återvunna aluminiumlegeringar som överträffar de som förväntas? Ett sätt att bedöma potentialen hos återvunna aluminiumlegeringar är att jämföra dem med sig själva, det vill säga jämföra verkliga provningsresultat med vad som anges i standarder.

Tittar vi på förlängningsvärdet för den mycket vanliga pressgjutlegeringen EN AC-46000, som bland annat används i motor- och växellådskomponenter, anger den europeiska standarden SS-EN 1706:2021 att förlängningen i denna aluminiumlegering ska vara mindre än 1 %. Det är dock ett informativt värde och det verkliga förlängningsvärdet kan vara betydligt högre.

I projektet GRETA2, som avslutades i november, dragprovades provstavar från en pressgjuten komponent i EN AC-46000, och det visade sig att medelvärdet på förlängningen var 4,6 % ± 0,8 % (en standardavvikelse). Detta är ett resultat som inte bara ligger långt över det värde som anges i standarden, utan också är stabilt över tid.

RISE har också utmattningsprovat en pressgjuten komponent av EN AC-46000, och funnit att dess verkliga livslängd var mer än 10 gånger den beräknade. Detta visar att det kan finnas en högre potential i återvunna legeringar, både vad gäller förlängningsvärden och utmattningsegenskaper, än den som redovisas i standarden eller vad man får fram vid beräkningar. Med en bra designprocess och optimerad tillverkningsmetod finns det alltså potential att få fram en komponent med egenskaper som överträffar de förväntade!

Även i plastiska legeringar kan legeringsämnen förorsaka försämringar i egenskaper. Här behövs mer forskning på hur de ingående legeringsämnena i plastiska legeringar påverkar hur aluminiumet kristalliserar sig, vilket i sin tur påverkar formbarheten.

KlimAl3 är ett projekt som vill göra det möjligt att använda mer återvunnet aluminium i plåtformning. Genom att utveckla och testa olika legeringsprinciper för återvunnen aluminium till plåtprodukter vill man säkerställa gjutbarhet och valsningsbarhet, samtidigt som formbarheten bedöms genom varmformning.

Projektet kommer att ta fram en demonstratorkomponent genom gjutning, valsning och formning. Denna kommer att utvärderas bland annat utifrån en hållbarhetsanalys. För att testa materialegenskaperna kommer dragprov och tester för formbarhetsgränser göras. Testresultaten kan användas för att producera mer exakta indata till finita element (FE)-simuleringar av tillverkningsprocesser samt till material- och satsjämförelser vid undersökning av lösningar på problem i pågående produktion.

Återvunnet aluminium

– för en hållbar framtid

Att använda mer återvunnet aluminium är inte bara ett alternativ utan en nödvändighet i vår strävan efter en hållbar och resilient framtid. Att ta till sig denna förändring kommer inte bara att minska vårt miljöavtryck utan också bana väg för en mer effektiv och välmående aluminiumindustri. Det är ett kollektivt ansvar att främja och stödja den utbredda användningen av återvunnet aluminium, och tillsammans kan vi bidra till ett mer hållbart samhälle.

Om du är intresserad av att veta mer om cirkulärt aluminium, eller om du har ett specifikt problem eller behov som du vill ha hjälp med, kan du läsa mer och kontakta oss på: www.ri.se/sv/vad-vi-gor/expertiser/ cirkulart-aluminium

2 Gjutna produkter med resurseffektiva tillverkningsprocesser och affärsmodeller, Finansiär Metalliska material – ett samarbete mellan Vinnova, Formas och Energimyndigheten

3 Klimatsmart högpresterande aluminiumplåt, Koordinator Jönköping Tekniska Högskola, Finansiär Metalliska material –ett samarbete mellan Vinnova, Formas och Energimyndigheten

Utvecklingscenter

Utvecklingscenter inom hållbar gjutning ska ge ökad konkurrenskraft för svensk tillverkningsindustri

Genom en avsiktsförklaring mellan RISE och Volvo Cars, Volvokoncernen och Scania inleds arbetet med projekteringen av ett nationellt center för hållbar gjutning för nya hållbara material, tekniker och processer i tillverkningsindustrin. Bakgrunden till satsningen är den utveckling som sker inom pressgjutning, så kallad Megacasting, som kan ge påtagliga fördelar vid till exempel fordonstillverkning.

RISE har under 2023 lett en förstudie tillsammans med Volvo Cars, Chalmers tekniska högskola och Tekniska Högskolan vid Jönköping University för att undersöka möjligheter och förutsättningar för en etablering av ett nationellt center för hållbar gjutning i Jönköping.

– Denna satsning är avgörande för att svensk tillverkningsindustri ska behålla sin tätposition i värl-

Text av RISE

Exempel på pressgjuteri och

Pernilla Walkenström, divisionschef Material och produktion, RISE

den. Att näringsliv och akademi sluter upp tillsammans med oss, forskningsinstitutet RISE, visar på vikten för svenska företags konkurrenskraft och för utvecklingen mot en mer hållbar industri, säger Malin Frenning, vd RISE.

Initialt ska fokus för centret vara pressgjutning av lättmetaller. Pressgjutning möjliggör serietillverkning av komplexa komponenter och utvecklingen mot Megacasting tillför storlek som innebär att flera komponenter kan ersättas med en, vilket kan ge fördelar som ökad flexibilitet i designfasen, en mer hållbar industriell process, kortad ledtid samt ökade möjligheter till cirkularitet på råvarusidan. Användningsområdena är flera inom fordonsindustrin, men även inom exempelvis telekom, vid tillverkning av handburna maskiner samt möbler.

– Center för hållbar gjutning på RISE ska vara en nationell strategisk resurs för en rad olika branscher. Här ska företag få hjälp att, på vetenskaplig grund, utvärdera och verifiera nya hållbara material, processer och produkter, säger Pernilla Walkenström, divisionschef Material och produktion, RISE.

Volvo Cars, Volvokoncernen och Scania är tre engagerade industripartners som ser flera möjligheter.

– Pressgjutning är en avgörande tillverkningsmetod i vår pågående omvandling mot att bli en helt elektrisk biltillverkare senast 2030. Bilstruktur i gjuten aluminium erbjuder både industriella vinster och en effektiv produktutveckling. Samtidigt är det ett steg i att erbjuda mer hållbara produkter genom viktbesparingar och 100 procent återvinningsbara material.

Denna satsning är en viktig investering för svensk industri och ett betydande steg mot Volvo Cars am-

bition om en mer hållbar biltillverkning, säger Ninna Aronsson, Head of Vehicle Platform, Volvo Cars.

– Transformationen för lastbilsindustrin fortsätter och fokus på kostnad och flexibilitet är högt. Megacasting ger fler möjligheter genom viktminskning, ökad flexibilitet och även förenklad leverantörskedja. Centret för hållbar gjutning kommer att bli viktigt för att skapa hållbara lösningar och även nya teknologier för både Volvokoncernen och våra underleverantörer, säger Erik Grönlund, Director Manufacturing Solutions, Volvokoncernen.

– Scania har sedan många år ett nära samarbete med både Tekniska högskolan i Jönköping och RISE. Vi ser fram emot att i ett brett samarbete med Sveriges producenter och användare av gjutgods, och genom denna satsning, bidra till att stärka forsknings- och utbildningsmiljöerna för en uthållig kunskapsuppbyggnad och teknikutveckling inom området, säger Jessica Elfsberg, specialist på gjutna material för tunga fordon, Scania.

Centret ska också vara en del i att stärka branschens långsiktiga kompetensförsörjning genom utveckling av olika utbildningsinsatser; från grundutbildning till fortbildning och högre teknisk utbildning.

– Centret för hållbar gjutning blir en viktig resurs för samhällets hållbara produktion. För Chalmers skulle det innebära en möjlighet för våra forskare att kunna utveckla forskningsprogram och samverka kring tester i en unik miljö, och vi kommer samtidigt att kunna bidra till samverkan och utveckling genom att tillgängliggöra högskolans instrumentering, tid och resurser, säger Lars Nyborg, professor i ytteknik och ledare för Chalmers styrkeområde Produktion.

– Tekniska högskolan i Jönköping har världsledande forskning inom avancerade gjuteritekniker. Tillsammans med övriga samarbetspartners skulle detta bli en ytterligare förstärkning av våra kompetenser inom detta högteknologiska område, säger Ingrid Wadskog, vd Tekniska Högskolan i Jönköping.

Etableringen är tänkt att bli i Jönköping med närhet till pressgjuterier, RISE gjuteriverksamhet i Jönköping, Tekniska Högskolan och Svenska Gjuteriföreningen. Centret ska också genom långt driven digitalisering knyta ihop resurser, både inom centret och med andra test- och demonstrationsanläggningar, för att kunna tillgängliggöra dessa såväl fysiskt som på distans.

– Etableringen av ett internationellt center i världsklass i vår region skulle stärka vår position som industrinav och även innebära en stärkt konkurrenskraft för länets små och medelstora företag. Det skulle också ge nya spännande förutsättningar att knyta samman Chalmers och Tekniska Högskolan i Jönköping för att skapa framtida synergier inom forskning och innovation, säger Karin Hermansson, Regional utvecklingsdirektör, Region Jönköpings län.

– Jönköpings kommun ser mycket positivt på en etablering av ett Center för hållbar gjutning i kommunen. En etablering skulle innebära att Jönköpings ställning som en plats där framtidens hållbara teknik utvecklas, stärks. Anläggningen kommer att skapa förutsättningar för att behålla en internationellt stark konkurrenskraft för stora svenska industriföretag och skapa unikt goda förutsättningar för det regionala näringslivet att utvecklas, säger Sven Rydell, näringslivschef i Jönköpings kommun.

Text av Patrik Ragnarsson

Europas klimatmål för 2040 Kräver en harmoniserad politisk strategi

Tidigare i februari presenterade Europeiska kommissionen sitt meddelande "Att trygga vår framtid: Europas klimatmål för 2040 och vägen till klimatneutralitet

senast 2050 för att bygga ett hållbart, rättvist och välmående samhälle". Detta meddelande beskriver vad som behöver göras med klimatpolitiken efter 2030.

EU kommissionen rekommenderar ett ambitiöst mål för minska-

de utsläpp av växthusgaser på 90 procent till 2040, jämfört med 1990 års nivåer. Enligt European Aluminium innebär detta en betydande utmaning men också en möjlighet för aluminiumindustrin, eftersom efterfrågan kommer att öka kraftigt

tack vare den gröna omställningen. European Aluminium betonar att det också behövs en sammanhängande energi-, handels- och industripolitik som underlättar industrins utfasning av fossila bränslen och stimulerar återvinning samtidigt som den förblir konkurrenskraftig på de globala marknaderna. Detta är nödvändigt om den europeiska aluminiumindustrin ska kunna möta den växande efterfrågan med hållbart aluminium "tillverkat i Europa".

EU ligger långt före andra länder och regioner när det gäller klimatambitioner och kräver betydande utsläppsminskningar inom varje sektor. För att uppnå detta mål krävs en harmoniserad politisk strategi på en rad olika områden, inklusive handel, energi och industristrategi, som säkerställer att Europa förblir konkurrenskraftigt samtidigt som man går vidare mot minskade koldioxidutsläpp.

komponenter som är nödvändiga för den gröna omställningen; solpaneler, batterier, elbilar, vindkraftverk, värmepumpar och vätgaselektrolysatorer till exempel. För att uppfylla EU:s mål för en snabb energiomställning kommer ytterligare 5 miljoner ton aluminium per år att behövas år 2040. Detta motsvarar en ökning med cirka 30 procent jämfört med Europas totala aluminiumförbrukning idag.

Förra året förlorade Europeiska unionen (EU27) 50 procent av sin produktion av primäraluminium till följd av energikrisen

För att uppfylla EU:s mål för en snabb

energiomställning kommer ytterligare 5 miljoner ton aluminium per år att behövas år 2040

Aluminium bidrar till energioch CO2-besparingar för många produkter som används i samhället, inklusive bilar och transport, förpackningar, konsumentvaror samt bygg- och anläggningssektorn. Stora volymer aluminium kommer också att behövas för att tillverka

För att den gröna omställningen ska vara hållbar på riktigt är det är dock viktigt att Europas högre klimatambitioner inte uppnås på bekostnad av europeisk tillverkningsindustri. Vi måste säkerställa att den ökade efterfrågan kan mötas med hållbart aluminium ”tillverkat i Europa” och inte genom ökad import. Energikostnaderna i Europa är fortfarande för höga jämfört med våra globala konkurrenter, vilket hindrar möjligheten att investera i de gröna teknologier- och återvinningsprocesser som krävs för att uppnå klimatneutralitet vid mitten av århundradet.

EU måste därför öka sin övergripande energisäkerhet genom att öka investeringarna i koldioxidfria energisystem, ren teknik och infrastruktur, samtidigt som man fullt ut utnyttjar möjligheterna i lagstiftningarna om kritiska råvaror (CRM act) och om nollvision för industrin (Net Zero Industrial Act), som båda erkänner aluminium som en strategisk råvara och komponent för Europas gröna omställning. Det är viktigt att man nu använder sig av möjligheterna i dessa lagförslag för att säkerställa att tillverkning, bearbetning och återvinning av aluminium finns kvar och växer i Europa.

Förra året förlorade Europeiska unionen (EU27) 50 procent av sin produktion av primäraluminium till följd av energikrisen. Före krisen hade EU redan förlorat en tredjedel av sin produktionskapacitet för primäraluminium under de föregående 15 åren på grund av icke konkurrenskraftiga driftsförhållanden i Europa. Denna europeiska produktion ersattes av produktion i andra länder, med ett mycket högre koldioxidavtryck.

Som svar på dessa politiska utmaningar har European Aluminium publicerat en studie som identifierar tekniska vägar för hur industrin kan nå netto-nollutsläpp till 2050. Rapporten visar vilka teknologier som behövs och för vilka teknologier mer forskning och finansiella resurser omgående kommer att krävas för att nettonollutsläpp senast 2050 ska vara möjligt. Sammanfattningen av studien finns tillgänglig här (https://european-aluminium. eu/wp-content/uploads/2024/01/ European-Aluminium_Net-zeroby-2050_Executive-Summary.pdf). Att säkerställa förutsägbarhet och förenklad tillgång till långsiktig finansiering av teknik för minskade koldioxidutsläpp är helt avgörande för att industrin ska kunna göra denna omställning.

Jona Gold är en delikatessprodukt, med eller utan mask.

Text av Tomas Liljenfors, vd Bryne

Rening av aluminium

Min frus farfar sa ”maskarna i äpplet är också äpple” och åt dem med god aptit.

Tyvärr kan man inte vara riktigt lika tolerant med de ökande halterna av legeringsämne vid framställning av aluminium. Vad ska man då göra åt de föroreningar som ökar med användningen av CO2-reducerande elektroder i elektrolysprocessen eller som uppkommer vid ökad användning av återvunnet material? I detta nummer sammanfattar vi en litteratursökning som gjorts inom området rening av aluminium och försöker sätta en lite mer praktisk prägel på resultaten. Häng med!

Ni som har hängt med i denna artikelserie vet att aluminium inte går att återvinna oändligt antal gånger som skrönan säger. Eftersom aluminium oxideras i varje återvinningscykel så förbrukas en del av aluminiumet för varje gång en aluminiumprodukt åter smälts om. Vad som också påverkar kretsloppet är de föroreningar som tillförs vid återvinning, dels från produktanvändandet i form av till exempel legeringsämne och skruvförband, dels från föroreningar från andra

skrotdetaljer. Pre-konsument-skrot (industriskrot) är därför oftast renare än post-konsument-skrot eftersom risken för sammanblandning av olika skrotsorter är lägre. Skruvar, balanseringsvikter och andra föroreningskällor finns inte i pre-konsumentskrot. Pre-konsumentskrot är idealt för slutna industriella loopar, där skrotet omsmälts och blir samma materialslag som tidigare. Degraderingen av skrotet är noll vid cirkulära loopar, som till exempel återvinningssystemet för pantburkar, och är därmed mer hållbart än när skrotråvara av till exempel plåt efter omsmältning blir en gjutlegering. För att ha ett hållbart kretslopp av aluminium behöver vi använda allt skrot som faller, både post- och pre-konsumentskrot. En låg degradering av skrot och en användning av all skrotråvara, gärna lokalt utan onödiga transporter, ger ett mer hållbart kretslopp. Att använda alla typer av skrot innebär att vi måste bli bättre på att sortera bort föroreningar innan omsmältning men vi måste också bli bättre på att rena den smälta metallen från oönskade ämne.

Föroreningar i aluminium är oftast ämnen som kan vara ett legeringsämne i en legering men vara en

förorening i en annan. Det bästa är alltid att kunna använda föroreningar till legeringar där de faktiskt har nytta, eller i alla fall inte är skadliga. Ett intressant exempel är skjuvning av oxider i aluminium där större oxidföroreningar skjuvas sönder genom en roterande mekanism. De mindre oxiderna påverkar inte de mekaniska egenskaperna negativt som de större gör, samtidigt som de små oxiderna kan ge ett extra värde eftersom de kan fungera som kornförfinare vid stelning.

Skrot från plåt har en sammansättning som för vissa tillämpningar inte är lämplig. Att minska halten legeringsämne är för vissa ämnen lättare och därmed inte så kostsamt. De flesta grundämnena är svåra att rena när de är lösta i aluminium, speciellt ju lägre halter som kan accepteras. Rening blir vid låga koncentrationer en långsam process. För aluminium handlar traditionell rening framför allt om att avlägsna oönskade ämnen innan omsmältning, genom att krossa skrotet och därefter separera delar tillverkade av järn eller andra material. Går det inte att rena bort ett legeringsämne så får man helt enkelt späda legeringen, genom att tillsätta en renare råvara för att kompensera för en hög

Primära tackor med jungfruligt aluminium kan i elektrolysprocessen öka innehållet av vissa ämnen när dagens grafitelektroder ska ersättas med nya elektrodtyper för lägre C02-emissioner.

föroreningshalt. Ofta använder man en jungfrulig aluminiumråvara för att späda om föroreningshalterna behöver sänkas. Att späda aluminium med återvunnen råvara går också bra under förutsättning att skrotet är tillräckligt rent. Skickligheten med att återvinna aluminium är att planera skrotsammansättningen så att man tar lite av en sorts skrot, lite mindre av en annan och ännu mindre av en tredje så att smältan sammantaget får en kemisk sammansättning som är nära, men under satta krav. Vid traditionell återvinning handlar det ofta om järn, zink, koppar, tenn men även mer

udda ämnen som vismut, och antimon. Det finns olika tekniker för att separera föroreningar i den smälta metallen.

Reningstekniker

Nedan följer en sammanställning av reningstekniker:

Kristallisation innebär att föroreningar bildar fasta föreningar som sedan kan avlägsnas från metallen. Ett exempel är slam som bildas i smält aluminium vid låg temperatur. Dessa innehåller järn, mangan och krom. Att kristallisera slam innebär att rena metallen från dessa ämnen. Kristallisationen kan göras mot

borttagbara plattor som beläggs med den bildade kristallen och sedan avlägsnas från metallen. Alternativt så kristalliseras föroreningarna i den smälta metallen som därefter sedimenteras eller filtreras. Kristallisation är en långsam process men med potential att rena från de flesta förekommande legeringsämne, speciellt järn och mangan. Hur man ska kunna tillvarata de bildade kristallerna är dock inte självklart.

Sedimentering innebär att densitetsskillnader i den smälta metallen ger en separation när gravitationen gör att tyngre faser faller till botten och lättare kommer närmre ytan. För faser med stor densitetsskillnad går sedimentationen snabbt, men för liknande densitet tar det många timmar innan faser separeras. Sedimenteringsprocessen påskyndas genom att använda fluxning eller flotation.

Fluxning är idag standard i de flesta smältoperationer. Ett reningssalt (flux) rörs ned i metallen och reagerar med värmen. Beroende på vad fluxet innehåller så ser reningen olika ut, men generellt reagerar avsedda ämnen och bildar en lättare eller tyngre fas som sedan kan floteras/sedimenteras eller filtreras. De flesta flux innehåller klorider och fluorider för att reagera med föroreningarna, vilka skapar diverse fluoroch klorföreningar. Tekniken är välutvecklad industriellt och lämplig för stora volymer.

Flotation är en teknik där ett ämne reagerar och bildar gas, eller att en gas förs ned i den smälta metallen. Gasbubblorna drar med sig inlösta gaser som väte från metallen men lyfter också upp fasta föroreningar, speciellt de med stor yta och låg densitet, som oxidfilmer. Det finns också kemisk reaktiv flotation, där gasen reagerar (jämför med flux)

Intermetaller är legeringsämnen som bildar separata faser i aluminium. Järnfaser kan utnyttjas för att rena aluminium.

och för reagensen till ytan. Impellerrening är vanligt förekommande på gjuterier där en propeller fördelar ut gaspartiklar i smältan (se bild). Flotation är vanligt förekommande men hanteringen av reaktiva gaser en stor säkerhetsrisk.

Filtrering innebär att fasta partiklar silas bort från metallen. Metallen flyter genom filtret och partiklar större än hålen fastnar och bildar en kaka. Filterkakan som bildas medger att även mindre partiklar fastnar i filtret, men kan också täppa till filtret om föroreningshalten är stor. Filter finns i olika storlekar och kan prak-

tiskt filtrera partiklar ner till ca 20 mikrometer och med kaka ner till ca 10 mikrometer. Filtrering är liksom flotation tillämpat och relativt billigt att genomföra industriellt.

Destillation är att man kokar bort ett eller flera legeringsämnen. Speciellt ämnen med låg kokpunkt är lättare att förånga. Destillation är en långsam teknik som kräver vakuum för att påskynda reningen. Sammantaget gör det tekniken dyr för storskalig industriell användning.

Flytande avskiljning innebär en avskiljning av ämnen som stelnar vid en låg temperatur. Legeringsäm-

ne som kisel, järn, koppar med flera stelnar vid en lägre temperatur än primärstelnande (alfa)aluminium. Genom att låta en legering stelna och innan allt har stelnat så pressar man ut den del av metallen som fortfarande är flytande. På så sett kan den stelnade metallen med en högre halt aluminium och lägre halt legeringsämnen separeras från den smälta delen med högre legeringshalt. Tekniken har potential, men kräver ett separat metallflöde då den renade metallen måste smältas om igen efter pressning.

Elektrokemisk avskiljning är

Avgasning med impellerteknik skapar många små gasbubblor i metallen som för med sig inlöst vätgas och andra lättare föroreningar till ytan.

när den smälta metallen påverkas av elektricitet så att olika metaller stenar på anod respektive katod. Det finns också ugnar med saltbad där metallföremål sänks ned för att separeras ren aluminium och sediment. Dessa tekniker är dyra och långsamma och idag inte tillämpade för stora flöde.

Alternativ till att rena eller späda aluminium Ett alternativ till att rena eller späda aluminium är att hitta en tillämpning där det kan tolereras högre halter av ett legeringsämne. Att rena metall ger, utöver en ren metall, ett restmaterial i form av avlagringar, sediment, filterrester och annat.

Dessa rester har ett innehåll av metaller där halterna aluminium, järn, mangan, och andra metaller är relativt höga. För att ta fram en hållbar lösning så behöver det finnas en avsättning för dessa rester. Dessa kan, åtminstone i teorin, användas som legeringsämne, men eftersom de ofta innehåller ett antal olika ämnen blir det svårt rent praktiskt att använda dem för att legera med. Att använda reningsresterna som deoxidationsaluminium i järn och stålindustrin har samma problem eftersom vissa av de innehållande ämnena är föroreningar också för järn/stål. Ett förslag som diskuteras är att kunna använda reningsresterna som pulvermetall, där metallen atomiseras för att användas som pulver. Metallpulver används i många olika applikationer där pigment i färg, metallråvara vid pressning och additiv tillverkning är några. Additiv tillverkning är, som knappast någon missat, en teknik som är under frammarsch där pulver av vanligt förekommande aluminiumlegeringar används för att lager-för-lager smälta pulvret till en solid komponent. En av de vanligaste teknikerna vid additiv tillverkning av metaller är lasersmältning där en laser smälter samman metallpulvret med en stelningshastighet som är mycket högre än vid andra formningsmetoder. För denna typ av komponenter finns möjlighet att använda höga halter av järn som inte hinner bilda skadliga intermetaller vid hög stelningshastighet. Att det finns en vilja att använda rester från metallrening i en tillverkningsteknik som har en mycket hög timkostnad per kilo tillverkad komponent är dock inte helt självklart.

Formning av aluminium med en snabb avkylning medger högre legeringsinnehåll av till exempel järn.

Att direktgjuta remsor av aluminium genom så kallad ”twin-rolled casting” kan järnhalter så höga som 3 till 4% tillverkas, jämfört med väl under en halv procent konventionellt. Den högre järnhalten ger normalt problem med spröda och hårda järnfaser men den snabba avkylningen möjliggör godtagbara egenskaper. Befintliga gjuttekniker har olika stelningstider, vilket gör snabbstelnande tekniker som pressgjutning mer lämpliga för högre legeringsinnehåll. Varianten rheogjutning har även den möjlighet att bära större halter föroreningar. Det finns en uppsjö olika legeringar som har provats under åren där hög-entropilegering-

ar har flaggat upp som ett alternativ. Inom de plastiska legeringarna finns tekniker som sprejformning och direktdeposition där stelningstiden är kort och föroreningstolerans för järn hög. Ett alternativ är användande av kompositer med möjlighet att använda sig av återvunna material i olika delar av en komponent.

Sammanfattningsvis

Sammanfattningsvis gäller det att se över legeringsinnehållet i de produkter som framöver ska tas fram så att de anpassas, inte bara efter tillverkningsteknik och tradition, utan också efter faktiska krav från tillämpningsområdet och håll-

De primärstelnande alfa-aluminium (ljusa i bilden) är den fas som stelnar först. Genom att pressa metallen, som en tvättsvamp fylld med vatten, kan metall med höga halter legeringsämne, liksom vattnet när man pressar, rinna bort från den primärstelnade aluminiumet.

Keramiska skumfilter har porstorlek från ca 20 mikrometer upp till flera millimeter. Föroreningar större än porstorleken filtreras bort och ju mindre porer desto lägre genomflöde.

bar råvaruförsörjning. En produkt tillverkad av till exempel profiler som ska användas inomhus utan krav på hållfasthet behöver inte ha samma hållfasthet som ramen i en sportbil. Vi behöver legeringar med låg hållfasthet, låga krav på ytfinhet men som har mer hållbara råvaror, som baseras på till exempel lågvärdigt aluminiumskrot. Det kanske inte är så dumt med maskätet äpple i alla fall!

Denna text är en sammanfattning av den litteraturstudie som utfördes inom ramen för Klimatanpassat renat aluminium (KIRAL), finansierat av strategiska innovationsprogrammet för Metalliska material.

Text

Design och immateriella tillgångar

Det handlar om strategi och de mjuka värdena!

Tänk på det! Så avslutade jag min krönika i nr 6, 2023.

Vad är utgångspunkten?

I tidningen ”Styrelsemagasinet, 2023 12 13”, läste jag en tänkvärd artickel skriven av Kristina Jarring Lilja. (https://www.styrelsemagasinet. se/#flipbook-sm-3-2023/15/)

Den handlade om ”Förtroende –företagets viktigaste kapital”.

Hon poängterade att det handlar om människor och känslor.

Det finns en rapport som AICPA & CIMA gjord på uppdtrag av Oracle.

Ett Bolags immateriella tillgångar som kundnöjdhet, kundrelationer, humankapital, och kvalitet i affärsprocessen står för 80 % av ett bolags värde i dag jämfört med 20 % på 70-talet.

Alltså, 80 % av företagets värde är virtuellt, man kan inte ta på detta, det är vad människorna tycker och

känner, som bestämmer.

Om ni tänker tillbaka på mina tidigare designkrönikor så kanske ni känner igen er.

Jag har ständigt återkommit till ”de mjuka värdena” när det gäller produkter och tjänster.

Vad Kristina Jarring Lilja pekar på, är att det som människor upplever är det som ligger till grund för val av produkter, tjänster och kanske även företag. De mjuka värdena är även en i högsta grad ekonomisk realitet.

Ett bra exempel på detta är det som den tidigare designchefen på Volvo personvagnar, Peter Horbury, uttryckte:

– Det finns ingen som köpt en ny Volvo för att den är säker, skälet till köpet är att man gillar Volvo. Gillar

man inte Volvo, köper man inte bilen!”.

Exemplet med Skedvi Bröd

Ett annat exempel är Skedvi Bröd, som startades som Vika Bröd. Man köptes upp av ett stort knäckebrödsföretag i Leksand som förvärvade både företaget och varumärket. De bestämde senare att ändra produktionen från vedeldade ugnar till el för att spara pengar, man ansåg att produkten blev för dyr!

Detta ville inte bagarna på Vika Bröd. Leksandsföretaget flyttade tillverkningen till Leksand, men bagarna ville inte följa med. Man ville köpa tillbaka företaget och varumärket, men fick inte det.

Leksandsföretaget slog sönder

av Dag Holmgren, designchef på Svenskt Aluminium.

alla ugnar i Stora Skedvi i stället för att sälja.

två entreprenörer startade upp Skedvi Bröd som sitt nya varumärke.

Nu finns Skedvibrödet ute i handeln och säljs med framgång.

Knäckebrödet från Stora Skedvi har nu även fått EU-märkningen skyddad geografisk beteckning. Det är platsen och hantverket – bröd bakat på rågmjöl och gräddning i vedeldade stenugnar – som nu uppmärksammas.

Det stora företaget i Leksand har förmodligen inte fattat att man inte ändrar en produktionsmetod utan att detta märks. Samtidigt anser jag att man har skadat det egna varumärket.

Här är det åter upplevelsen, känslan – det immateriella värdet - att baka på det gamla sättet, som skapar förtroende. Företaget i Leksand fattade inte att människor är beredda att betala för detta.

Hur påverkar beslutet vårt förtroendekapital?

Kristina Jarring Lilja avslutar sin artikel med frågan ”Slutligen vill jag ge rådet att alltid ställa frågan inom styrelsen – hur påverkar detta beslut vårt förtroendekapital?

Förtroendet handlar om människor och det börjar i toppen, med ägare, styrelse och vd. När vi inser värdet i och tar ansvar för ledarskap och företagskultur, byggs långsiktigt hållbart förtroendekapital.”

Varumärken vs produkter

Eftersom man numera köper varumärken, inte produkter, betyder det att varumärket ofta blir viktigare än själva produkten. Detta betyder i sin tur att man måste vårda sitt varumärke så att man får behålla den

image som man gjort sig förtjänt av, d.v.s det är viktigt att ta vara på de värden man har och vidare utveckla dessa.

Tänk på den tiden då man sade: ”Det går som tåget!” (SJ), säkert som ett brev på posten (Post Nord). Dessa starka varumärken har i dagsläget helt förlorat sitt värde, det immateriella värdet på dessa organisationer är väldigt lågt.

Notera även att när Geely köper Volvo, behåller man fortfarande varumärket Volvo, man ändrar inte detta till något kinesiskt!

Åter till frågan om det immateriella värdet och design!

Det är de mjuka värdena i produkter som skapar upplevelsen. Upplevelsen ger tillfredställelsen av att man valt rätt produkt och därmed blir nöjd.

Det man som designer ofta frågar efter är: ”Vem är du, vad vill du och vad står dina produkter för”. Skälet är att man vill förstå det immateriella värdet som finns i både företaget och dess produkter, för att kunna addera detta till den nya produkten.

Vi vet att till exempel bilindustrin är väldigt noga med att bygga vidare på det varumärke man har skapat, i de nya produkterna man tar fram.

Även om man måste vara beredd på att förändringar i marknaden kan skapa nya förutsättningar så vill man nog ändå att en ”Volvo alltid ska vara en Volvo”.

Att vårda sitt varumärke är en av de stora utmaningarna när det gäller att utveckla nya produkter.

Detta är något som jag hoppas att ni alla som äger eller driver företag måste förhålla er till.

Era produkter kommer alltid att

bedömas med utgångspunkt från ”vad någon tycker!”.

Problemet är nog i många fall, att man på ledningsgruppnivå, inte förstår kopplingen mellan design och de immateriella värdena.

När design betraktas som ett strategiskt verktyg blir resultatet ofta bättre.

Det är därför viktigt att även upplevelsen av företaget tas med i produktutvecklingsprocessen.

I boken Möten kring design : om relationer mellan design, teknik och marknadsföring (ISBN 9788-91-4403489-8), skriver Ulla Johansson och Lisbeth Svengren Holm, att kontakten mellan design och marknad oftast gick genom vd.

Man fann även att detta inte alltid var optimalt. Designern har ofta de svar som marknaden efterfrågar men dessa frågor vidareförmedlades inte till marknadsavdelningen.

SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, talade redan för många är sedan om fördelarna med design i följande citat:

”I de företag som har ett strategiskt förhållningssätt eller är processorienterad mot design, är sannolikheten fem gånger så stor att utveckla nya produkter jämfört med företag som inte är engagerade i design.

De är mer innovativa, exporterar mer och konkurrerar inte lika mycket med priset”.

Sammanfattning!

Som företagare måste man veta vem man är och var man står.

Känsla, Upplevelse, Miljö, Historia, Framtid!

Det handlar om strategi och de mjuka värdena!

Tänk på det!

Intervju med Pär Nobring

Vd på r.a.p.s. AB

Ett av Svenskt Aluminiums syften är att öka fokus på aluminium och design, öka kunskapen om materialet aluminium och att utveckla samarbete mellan formgivare och

aluminiumbranschen. Dag Holmgren, som är designchef på Svenskt Aluminium, har i en serie intervjuer och möten frågat några framgångsrika designers och formgivare om deras relation till aluminium. Om du blir nyfiken, inspirerad eller

lockad till att komma i kontakt med design och formgivning för aluminium är du välkommen att kontakta Dag Holmgren på dag.holmgren@ svensktaluminium.se.

Medlemssidor SVENSKT

Vilka är ni?

r.a.p.s. AB (www.raps.se) är ett företag som utvecklar människor och processer inom produktutveckling och produktionsutveckling med additiv tillverkning.

Ni arbetar med 3Dprinting m.m. På vilket sätt kan denna teknik påverka Svenskt Aluminiums medlemmar?

Vi kan utforma delar till produkter som ska tillverkas i aluminium med olika tillverkningsmetoder inom additiv tillverkning. Vi använder oss av teknik som lasersintring, SLM (Selective Laser Melting), där man sammanfogar med bindemedel för att sedan sintra produkter. Det gör att man kan tillverka delar med väldigt korta ledtider och med komplexa geometrier.

Det finns även möjlighet att tillverka gjutformar och kärnor för aluminium med additiv tillverkning. Även dessa med mycket korta ledtider. Vi har väldigt goda kunskaper inom formbestämning med hjälp av 3D-CAD.

Varför ska aluminiumbranschen intressera sig för 3D-printing?

För att komma snabbare till marknaden genom kortare ledtider med sin produktutveckling och kunna tillverka delar utan verktygsinvestering.

Hur är din kunskap generellt om materialet aluminium och dess produktionsmetoder?

Vi på r.a.p.s har sedan 2023 byggt en gedigen kunskap med 3D när det gäller metallbearbetande företag, metallprintning och även hjälpt ett antal aluminiumföretag med både prototyper och produktionsverktyg.

Vilka fördelar skulle du vilja framhäva att aluminium har?

Jag ser att aluminium är billigt att återvinna vilket är viktigt för miljön och anser att alla kan vara med att påverka. Inom r.a.p.s använder vi 3D-skrivare för termoplaster vars spillmaterial går direkt för återvinning för att skapa nytt material och kan erbjuda tjänster att tillverka produkter – komponenter i aluminium med additiv tillverkning.

Har du exempel på produkter som r.a.p.s tillverkat i aluminium?

Vi har tagit fram en kylenhet till en 3D-skrivare vars komplexa form med invändiga kanaler med optimal utformning gjorde att additiv tillverkning var den tillverkningsmetod som passade bäst. Eftersom vi arbetar under sekretess kan jag inte visa bilder på de vi arbetar med just nu.

Vilka företag/branscher arbetar ni med när det gäller materialet aluminium?

Det är främst produktutvecklande företag mot högteknologisk industri och mot konsumentprodukter.

På vilket sätt arbetar ni med design och designprocessen?

Det är viktigt att företag inom den tillverkande industrin även förstår vikten av att utforma, så att produkterna tilltalar slutkunden, därför vill vi arbeta med industridesigners, konstnärer och arkitekter.

Berätta gärna om något projekt som är på gång. r.a.p.s håller på att ta fram ett par små komponenter för att tillverka en stol som är designad på 50-talet. Vi använder additiv tillverkning för att tillverka fyra mindre komponenter för att spara in på manuella moment i tillverkningsprocessen.

Pär, är det något du vill lägga till?

Jag ser det som en självklarhet för tillverkande företag att hålla koll på 3D-printbranschen. Även om tekniken funnits sedan mitten av 1980-talet är det först nu som vi ser att tekniken kryper sig in i tillverkningsvärden.

Drivkrafterna är robusta industriella material för slutprodukter, kraftigt förbättrade processer och programvara, samt helt nya affärsmodeller som bygger på tillverkning med just 3D-printteknik.

Komplexa komponenter med god pression, där man även kan packa flera komponenter på samma grundplatta.

3D-printade medarbetare på r.a.p.s

Exempel på 3D printade gjutformar för Design ”S” priset 2016

Text av Lars-Inge Arwidson

Hela Sveriges industri – även vår aluminiumindustri – letar efter nya medarbetare, efter ny kompetens. Men man letar efter medarbetare med ”rätt” kompetens! Trots en relativt hög arbetslöshet är bristen på ”rätt” utbildad kompetens stor.

En undersökning gjord av Industrirådet visar på att närmar 300 000 nya medarbetare (ersättning och nyrekrytering) kommer behövas i industrin kommande tre år.

Det stora glappet mellan utbud av utbildade och efterfrågan hos företagen illustreras väl av behovet av till exempel processoperatörer som i undersökningen av Industrirådet uppgår till 18 000 personer de kommande tre åren. Om vi slår ihop gymnasial utbildning för unga och vuxna kommer i bästa fall 1 500 utbildade processoperatörer ut på arbetsmarknaden under samma period.

Våra medlemsföretag letar mer eller mindre konsekvent yrkesutbildade operatörer, underhållstekniker, elektriker, säljare, ekonomifunktioner etc. Och här räcker det inte med en utbildning på grundskolenivå och för många uppgifter inte gymnasiekompetens. I en värld där digitalisering, AI och automation blir allt mer vanligt i vår industri behöver våra framtida medarbetare komma ut i industrin med högre utbildning.

Här blir samverkan med våra utbildningsinstitutioner allt viktigare! Våra skolor måste förstå vad företagen söker och industrin måste vara mer närvarande i utbildnings-

planer – Samverkan mellan industri och akademi/yrkeshögskolor måste bli bättre!

Svenskt Aluminium har under lång tid haft samarbete med Jönköpings Tekniska Högskola där just utbildning och forskning fokuserar mycket på aluminium. Under 2023 utvecklade vi detta samarbete vidare genom att Svenskt Aluminium upptogs som ”nod” i JTHs satsning att knyta näringslivet närmare akademin genom SPARK. Detta innebär ett mer frekvent och strukturerat samarbete för nya möjligheter för både JTH och vår industri.

Du kan läsa mer om vad SPARK är och vad det innebär på https://ju.se/ center/spark/det-har-ar-spark.html

I detta samarbete ser vi ett steg ytterligare i att knyta banden mellan vår industri och akademi – framförallt vad gäller forskning och innovation i vår industri.

Vid sidan av SPARK-samarbetet med JTH har också Svenskt Aluminium ett mycket gott samarbete med Högskolan i Halmstad och forskningsinstituten RISE och SWERIM. Samtliga är samtidigt medlemmar i Svenskt Aluminium.

Ta vara på möjligheten!

Samarbetet innebär inte bara att utbildningsinsatserna måste anpassas till industrin, det innebär också att företagen måste intensifiera interaktionen med skolorna. Företagen kan mer och på ett bättre sätt använda de möjligheter våra högskolor erbjuder. På våra högskolor och universitet studerar unga kompetenta och ambitiösa studenter som vill få en närmare anknytning

till industri och verkligheten. Det är ju dit de ska när de är klara med sin utbildning. Här finns oanade möjligheter för våra medlemsföretag att både bidra och få hjälp av avancerad kompetens.

Vi uppmanar därför våra medlemsföretag att ta vara på möjligheten att ta vara på denna kompetens genom att erbjuda examensjobb, praktik eller projekt. Det dessa studenter kan bidra med kan många gånger vara av stort värde för företagen och samtidigt en utveckling för studenterna. Vem vet – kanske är det en framtida medarbetare?

Svenskt Aluminium deltar, utöver samarbetet med SPARK och JTH, vid karriärsdagar på ett antal högskolor och universitet. Studenterna där efterfrågar konstant möjligheter till exjobb eller praktik. Har ni som medlemmar möjlighet att erbjuda detta – hör av er till oss på Svenskt Aluminium eller direkt till JTH på mail linda.bergqvist@ju.se.

Medlemssidor

Metals & Minerals

Nytt viktigt innovationsprogram klart!

Vi är väldigt glada att kunna meddela att Svenskt Aluminium, tillsammans med Jernkontoret (svensk stålindustri), Gjuteriföreningen och Swemin, har beviljats medel för att etablera ett programkontor för Metals & Minerals inom Impact Innovation!

– Att tillsammans med övrig svensk metallindustri kunna arbeta mot gemensamma mål är otroligt viktigt för svensk aluminiumindustri och samtidigt stärka svensk konkurrenskraft för våra svenska medlemsföretag, säger Lars-Inge Arwidson, vd Svenskt Aluminium.

– Vi ser verkligen fram emot att lansera ett program med aktörer från hela värdekedjan av metaller och mineral, från prospektering till materialanvändning och allt däremellan, säger Maria Swartling, programchef, Metals & Minerals.

Vi kan nu påbörja det viktiga arbetet med att mobilisera mot de ambitiösa omställningsmålen, genom vårt uppdrag: Att "Säkerställa en hållbar och motståndskraftig metall- och mineralförsörjning för samhällsomställningen". Uppdraget är att stödja Sveriges och Europas mål att ställa om Europa till en klimatneutral, resurseffektiv och miljövänlig ekonomi som är mindre beroende av impor-

terade, ohållbart producerade eller osäkra råvarukällor senast 2050.

Vi vill tacka samordnaren Jernkontoret, finansiärerna Vinnova, Energimyndigheten och Formas, ett forskningsråd för hållbar utveckling, gruv- och stålföretagen som stöttar programkontoret, aktörerna bakom de 98 stödbreven samt alla som bidragit till ansökan med er höga kompetens, långa erfarenhet och fantastiska driv. Vi ser nu fram emot att fortsätta arbeta tillsammans och vara en del av Metals & Minerals.

Beslutet fattades just före pressstopp för detta nummer. Mer information i nästa nummer av Aluminium Scandinavia.

Utsikten för Storbritanniens aluminiumindustri 2024

Förra året präglades den brittiska aluminiumindustrin av låga lager, långvariga och omfattande nedgångar i efterfrågan samt sanktioner som fortfarande hängde över den ryska metallen. Det förväntas emellertid en ekonomisk uppgång vid slutet av 2024, och med nya EU-regler som lägger till skatter på högkolhaltiga importvaror från 2026 kan aluminiumindustrin förvänta sig ett år av övergångsförändringar med förnyat fokus på leveranskedjor och hållbarhet.

Ekonomisk utsikt

Under 2023 förvärrades den försvagade ekonomiska klimatet av både en energikris kopplad till global konflikt och försörjningsstörningar

som ännu inte har återhämtat sig helt från pandemin.

Försörjningsproblem har lett till historiskt låga lager av aluminium och trots en topp i slutet av 2023 har den globala konsumtionen förblivit relativt stabil. Denna svaghet i europeiska aluminiumimporter har emellertid kompenserats av stark efterfrågan från Kina - en marknad som nu är den främsta drivkraften för den globala aluminiumhandeln.

Med den växande kinesiska elbil- och solpanelindustrin fördubblades efterfrågan från Kina mellan 2022 och 2023 och absorberade de primära överskotten som lämnats av efterfrågenedgångar i Europa, vilket gjorde ett betydande bidrag till marknaden.

Medan de globala exportpriserna för hela industrin har sjunkit avse-

värt under de senaste 12 månaderna, väntas det i år uppstå ekonomiska svackor, som delvis stärks av en motståndskraftig arbetsmarknad, sjunkande energipriser och förbättringar i hushållens reala inkomsttillväxt. Medan aluminium förväntas förbli i överskott med låga lager genom större delen av 2024 kommer det att övergå till en mer balanserad marknad mot slutet av året, med efterfrågan som börjar återhämta sig på ett meningsfullt sätt fram till 2025.

Stora regeländringar i Europa

EU:s nya kolgränsjusteringsmekanism (CBAM) revolutionerar sättet som leveranskedjor fungerar inom alla branscher. Medan producenter inom EU historiskt sett har fått

gratis tilldelningar på det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter (ETS) fasas dessa nu ut för att begränsa "kolavvikelse" och ersättas av ett globalt system för att jämna ut spelplanen för kolpriser.

Tusentals av de mest förorenande företagen inom EU måste följa detta, med aluminiumproducenter som nu är skyldiga att rapportera både direkt och indirekta inbäddade utsläpp och från 2026 betala en avgift för direkta utsläpp baserad på europeiska kolpriser (fasas in progressivt från en kostnad på 2,5 % år 2026 till 100 % år 2034). Med 30 000 ton aluminium som importeras till EU varje dag kommer CBAM att ha en betydande inverkan på den brittiska aluminiumindustrin.

Den brittiska regeringen tillkännagav nyligen sin egen version av CBAM, som lägger till en koldioxidimportskatt på produkter och material som kommer in på den brittiska marknaden. För närvarande är detaljerna knappa, men det förväntas finnas en övergångsperiod där rapporteringskrav och avgifter införs genom en liknande gradvis metod.

Under den övergångsperioden för EU:s CBAM och i förberedelse för dess brittiska motsvarighet bör aluminiumimportörer börja samla in och sammanställa både interna data och om leverantörsutsläpp, vilket kan användas för att analysera kolrisker, anpassa affärsmodeller och vidta åtgärder för att ändra inköpsstrategier eller förhandla om leverantörsavtal.

För hållbarhet i brittisk aluminium

FN:s hållbarhetsmål (SDGs) är en samling av sjutton sammanlänkade hållbarhetsmål som erbjuder en "ritning" för en hälsosammare planet, samhälle och ekonomi, och aluminiumindustrin har en stor roll att spela för att uppnå dessa mål.

Aluminium bidrar betydligt till den växande hållbara ekonomin i Storbritannien, främst inom

förnybar energiteknik, övergången till elektriska fordon och som den mest återvunna dryckesbehållaren. Men det finns sex nyckelfrågor om hållbarhet som branschen måste överväga för att mer nära anpassa sig till SDGs: klimatförändringar, cirkularitet, utsläpp och avfall, vatten, biologisk mångfald och människor.

Ökad hållbarhet inom dessa områden kommer att kräva en stark sektorambition och branschomfattande samarbete för att sätta mätbara mål och mätvärden för att följa upp framsteg. Med samarbete över aluminiumleveranskedjor kan nya teknologier och kunskaper undersökas, utvecklas och implementeras.

Läs mer

Läs mer på https://alfed.org. uk/2024-outlook-for-the-uk-aluminium-industry/

Lite grann i det tysta så har saker och ting förändrats. Det kan tyckas märkligt, men av någon oförklarlig anledning så finns det saker man inte vare sig talar om eller tänker på förrän det är försent. En sådan sak som man inte har reflekterat tillräckligt på innan det var försent är den om var Kina tar all sin råvara ifrån. För nickel är det nästan lite allmänbildning att kinesiskt rostfritt och Indonesien går hand i hand. För koppar är det avtal mellan kineserna och chilenska Codelco framförallt, för stål är det Australien, men hur är det med aluminium?

Ovanför Sierra Leone på Afrikas västkust ligger Guinea med hamnstaden Conakry som huvudstad. År 2015 exporterade Guinea 334 tton bauxit till Kina vilket väl kan anses som mer eller mindre försumbart i det stora hela. Men saker och ting kan förändras, och för perioden jannov förra året en period då Kina totalt importerade 91 Mton bauxit hade den guineanska andelen vuxit en hel del. Från att ha varit som en fis i rymden hade importen från Guinea ökat till att nu stå för 70 procent av all bauxitimport. I runda slängar så exporterades 64 miljoner ton bauxit till Kina från Guinea under dessa 11 månader. Det betyder att 190 tton varje dag lämnade Guinea under dessa månader. Imponerande siffror, men än sen då?

Den 18:e december brann det i en oljeterminal i Conakry, och det har ju ingenting med aluminium att göra, eller?

Om Kina importerar så stor andel av sin råvara från ett annars så ”marginellt” land så hade en brand i en telefonkiosk fått konsekvenser. Aluminiumpriserna på metallbörsen i Shanghai gick upp med 30 % innan

de lugnade ner sig, och som ni kan se på charten så var LME upp ett par hundra dollar fram till första dagarna i januari. Branden hade ingenting med aluminium att göra och ändå kan det påverka så mycket. Det är rätt otäckt att så lite kan betyda så mycket.

Om vi fortsätter med tillbakablickar och statistik så stod USA för 30 % av världsproduktionen av aluminium år 1980, 20 år senare var andelen nere i 15 % och när vi gick in i detta år var andelen nere i ynka 1 %. Men saker och ting förändras och nu är den siffran än lägre eftersom smältverket i New Madrid, Missouri som Noranda förr ägde nu återigen läggs i malpåse. Smältverket har en kapacitet på 280 tton men höga energipriser m.m. gör verket olönsamt. Det är lite ironiskt eftersom Trump, Biden m.fl. i åratal har poängterat hur viktigt det är att USA ska ha en hög självförsörjningsgrad på strategiskt viktiga råvaror. När det gäller importtullar får Kanada och Mexiko argumentera sig blåa innan dom kan anses som del av kontinenten, men pratar man självförsörjning passar kanadensiska smältverk som handsken.

På tal om importavgifter, så införde Trump ju en importavgift på 10 %

på aluminium för sex år sedan, den finns kvar. Inte nog med det, den är aktiv i många olika sammanhang. Den republikanska kongressledamoten Ken Buck (ja han heter så) lobbar nu för att denna avgift inte ska tas bort, men väl för att den bör tas bort som en del av kalkylkostnaden när dryckestillverkare köper burkämnen. Argumentet är solklart, varför ha med en importavgift när 70 % av metallen är återvunnen och 16 % är inhemsk produktion. Burkarna är en av de största utgifterna för öltillverkarna så att ta bort denna 10 procentare gör det billigare för amerikanen att köpa sitt sexpack.

Här i Europa vill Polen och baltstaterna att aluminium ska ingå i ett 13:e sanktionspaket mot Ryssland. Kanske ingen stor grej för tillfället eftersom efterfrågan inte riktigt finns just nu. Det var annat när Trump var i fejd med Deripaska. Den gången blev det ordentlig turbulens i marknaden, men det var då det. Nu får vi hoppas på att efterfrågan kommer tillbaks istället och att priserna av den anledningen kan få sig ett lyft. Tyvärr är inte heller den saken så självklar och kanske måste vi vänta till sommaren och andra halvåret innan saker och ting rätar till sig.

Jernkontoret släpper EU-manifest

I ett nytt EU-manifest lyfter Jernkontoret viktiga industrifrågor för den kommande mandatperioden inom EU. Manifestet, som består av sex delar, lyfter frågor som rör klimat, miljö, energi, handel, forskning och Sveriges genomslagskraft i EU. När villkoren för industrin till stor del sätts inom EU behöver industrifrågorna ta plats i vårens svenska EU-valrörelse.

Jernkontoret släppte sitt EU-manifest för mandatperioden 2024-2029

13 februari. I manifestet beskrivs vad som behöver ske på EU-nivå under kommande mandatperiod för att skapa förutsättningar för den svenska järn- och stålindustrin att fortsätta bidra till jobb, omställning och konkurrenskraft. Manifestet, som består av sex delar, lyfter frågor som rör klimat, miljö, energi, handel och forskning. Det finns också ett avsnitt som särskilt trycker på behovet av ett större svenskt inflytande i EU, bland annat att reger-

ingen bör driva att nästa svenska EU-kommissionär ska få en industrinära portfölj.

– Både vi inom järnoch stålindustrin och svenska politiker som verkar inom EU behöver bli bättre på att arbeta proaktivt för att svenska förutsättningar ska få större genomslag i arbetet med EU:s lagstiftning. I den svenska EU-valrörelsen borde industrifrågorna ha en självklar plats. Det är i industrin som jobben, konkurrenskraften och den gröna omställningen skapas, och därför är det särskilt viktigt att vi inom industrin tidigt berättar om våra prioriteringar, säger Kristian Ljungblad,

public affairs-direktör på Jernkontoret.

Bland de saker som listas i manifestet finns att se över gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, CBAM, så att industriföretag inte missgynnas när de exporterar utanför EU. En fri handel är också centralt. Detta både genom en fungerande inre marknad i EU där statliga stöd begränsas och handelspolitiska skyddsinstrument för stålprodukter som importeras till EU från länder där stålindustrin subventioneras med statliga medel. Viktigt är även att minska den totala regelbördan som läggs på företag och undvika dubbelreglering,

alltså att samma saker regleras på flera ställen i lagstiftningen.

– EU sätter ramverket för hur omställningen ska ske. Men det är innovativa och konkurrenskraftiga företag som genomför omställningen, samtidigt som de skapar arbetstillfällen och bidrar till samhälle och ekonomi. EU har en otroligt viktig roll under kommande mandatperiod att skapa förutsättningarna som krävs för att nå de uppsatta klimatmålen, säger Annika Roos, vd på Jernkontoret.

Läs hela manifestet på https://www.jernkontoret. se/globalassets/publicerat/stal-stalind/stalmanifest-eu-valet-2024.pdf

Branschregister

3M SVENSKA AB

191 89 Sollentuna

Tel: 08-92 21 50

Fax: 08-92 22 88

Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim

AHLINS I HABO AB

Lilla Fiskebäck 5

566 91 Habo

Tel: 036-460 60

Kontakt: Rikard Ottosson

Tel: 036-485 64 www.ahlins.com

AHLSELL MASKIN AB

Södra Vägen 10

702 27 Örebro

Tel: 019-19 79 90

Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se

ALACKERING AB

Post: Box 142, 576 23 Sävsjö

Besök: Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö

Tel: 0382-676 70 www.alackering.se

ALUMINIUMFÖRLAGET

Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo

Tel: 0223-360 60

Mob: 0708-45 09 39

Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se

ALU-S AB

Exportgatan 67B

422 46 Hisings Backa

Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se

ALUTRADE AB

Älgvägen 10

352 45 Växjö

Tel: 0470-745400 www.aluminium.se

BEIJER INDUSTRI AB

Jägershillgatan 16

213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se

BODYCOTE YTBEHANDLING AB

Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm

Tel: 0150-778 00

sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se

BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB

Box 3017

600 03 Norrköping

Tel: 011-21 96 90

Fax: 011-18 86 63

Kontakt: Björn Brink www.brinkfornickling.se

BÜHLER AB

Krusegatan 19

212 25 Malmö

Tel: 040-24 59 00

Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting

CANDOR SWEDEN AB

Kontakt: Jörgen Pettersson

Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com

CHEMETALL AB

Backa Strandgata 18

422 46 Hisings Backa

Tel: 0171-46 86 00

Fax: 031-254 497 www.chemetall.com

COREMA SVETSEKONOMI AB

Box 237

433 24 Partille

Tel: 031-336 36 82

Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se

COVENTYA AB

Ödegärdsgatan 3

504 64 Borås

Tel: 033-20 28 40 www.coventya.com

E2 SYSTEMS

Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås

Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se

ELEMENT MATERIALS TECHNOLOGY

Box 1340, 581 13 Linköping

Tel: 013-16 90 00

Fax: 013-16 90 20

www.element.com/se

EMMEGI SCANDINAVIA AB, PROFILMA

Box 123, 575 21 Eksjö

Tel: 0381-143 80

Fax: 0381-61 12 76

Kontakt: Richard Münch www.emmegi.se

GRÄNGES SWEDEN AB

612 81 Finspång

Tel: 0122-838 00

Fax: 0122-197 32

Kontakt: Ari Leidelöf

HYDAL COMPONENTS AB

Tomasbacken 6, 574 37 Vetlanda

Tel: 0383-76 39 40

Fax: 0383 - 76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se

HYDRO

Metallvägen

574 81 Vetlanda

Tel: 0383-941 00

Fax: 0383-154 35

www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com

INTERAL AB

Box 119, 566 22 Habo

Tel: 036-486 80

Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se

KMC YTBEHANDLING AB

Fakturavägen 6

175 62 Järfälla

Tel: 08-445 84 40

Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se

MACDERMID SCANDINAVIA AB

Box 83

601 02 Norrköping

Tel: 011-36 74 70

Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial

MICOR AB

Industrigatan 10, 312 34 Laholm

Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se

MASTEC CCTECH AB

Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn

Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se

MM TECH CAST AB

Skjulstagatan 3 632 29 Eskilstuna

Tel: 016-12 08 06

Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se

MÄKELÄ ALU AB

Järnvägsgatan 1

364 30 Åseda

Tel: 0703-242 444

Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se

MÖNSTERÅS METALL AB

Box 43

383 21 Mönsterås

Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se

NORDISK ALU PROFIL

Industrivägen 17, 302 41 Halmstad

Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se

Branschregister

PALLCO AB

Box 2023, 574 02 Ekenässjön

Tel: 0383-348 00

Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se

POLLUX YTBEHANDLING AB

Östgärde Industriväg 406 417 29 Göteborg

Tel: 031-55 05 04

Fax: 031-55 19 55

Kontakt: Tony Lembing Susanne Nielsen www.polluxytbehandling.se

PROFILGRUPPEN

Box 36

360 70 Åseda

Tel: 0474-550 00

Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se

PYROTEK SCANDINAVIA AB

Box 53 668 92 Ed

Tel: 0534-620 00

Fax: 0534-620 01

Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com

Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com

Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com

SARLIN FURNACES AB

Regattagatan 13 723 48 Västerås

Tel: 021-10 98 00

Kontakt: Magnus Bergman

Tel: 070-644 80 82

SIKA SVERIGE AB

Box 8061

163 08 Spånga

Tel: 08-621 89 00

Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se

SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK

Tel: +45 7699 1777

Fax: +45 7557 4917

Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk

STENA ALUMINIUM AB

Box 44, 343 21 Älmhult

Tel: 010-445 95 00

Kontakt: Erik Petré erik.petre@stenaaluminium.com www.stenaaluminium.com

TESA AB

Box 10275, 434 23 Kungsbacka

Tel: 0300-553 00

Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se

VÅ PRESSGJUTERI AB

Ås, 330 10 Bredaryd

Tel: 0371-708 80

Fax: 0371-708 90

Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se

YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB

Turbingatan 3 195 60 Arlandastad

Tel: 08-590 750 50

Fax: 08-590 750 22

Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se

ALUMINIUM

Branschregister

Bearbetning

LEGOARBETEN

Bockning

Extral

Hydal Components

Hydro

ProfilGruppen

Rullbockning

Sjølund A/S, Profilvalsteknik

Hydroformning

Hydro

Kapning

Ahlins i Habo AB

Extral

Hydal Components

Hydro Interal AB

PALLCO AB

ProfilGruppen

Sjølund A/S, Profilvalsteknik

Montering

Ahlins i Habo AB

Extral

Hydal Components

Hydro Interal AB

ProfilGruppen

Profilbearbetning

Hydal Components

Interal AB

PALLCO AB

ProfilGruppen

Skärande bearbetning

Alutrade AB

Extral

Hydal Components

Hydro

Interal AB

PALLCO AB

ProfilGruppen

Sjølund A/S, Profilvalsteknik

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

CNC-maskiner för aluminiumbearbetning

Ahlsell Maskin AB

CNC-maskiner för profilbeabetning

Ahlsell Maskin AB

Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Maskinpartner AB

Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems

Fräsning

Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Kapning

Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Stansning

Emmegi Scandinavia AB, Profilma

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

Dormer Pramet AB

Kapning

Micor AB

Fogning

LEGOARBETEN

Friction Stir Welding Hydro

Svetsning

Alu-S AB

Extral

PALLCO AB

MASKINER

Svetsmaskiner

Corema svetsekonomi AB

Tillsatsmaterial

Corema svetsekonomi AB

MATERIAL

Lim

3M Svenska AB-3M Industrilim

Sika Sverige AB

Lod, fluss

COREMA SVETSEKONOMI AB

Tejp

3M Svenska AB-3M Industritejp

Tesa AB

RÅDGIVNING/ UTBILNING

Svetsning

AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB

Gjuteriförnödenheter

Allt för gjuteriet

G & L Beijer Industri AB

Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB

Blacker

Pyrotek Scandinavia AB

Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB

Flussmedel

Pyrotek Scandinavia AB

Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB

Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB

Pressgjutmaskiner Bühler AB

G & L Beijer Industri AB

Prototyptillverkning för gjutgods Mifa Aluminium bv

Service och underhåll Sarlin Furnaces AB

Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB

Gjutgods

Bearbetning av gjutgods

Mönsterås Metall AB Swedmec AB

Kokillgjutning

MM Tech Cast AB Mönsterås Metall AB

Metallgjuteri Beckmans Gjuteri

Precisionsgjutning Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB

Pressgjutning

Interal AB

Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB

Sandgjutning

Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB

Information

Litteratur, läromedel

AluminiumFörlaget

Kallflytpressning

Chemetall AB

Kemikalier

Silikon

Alcan Nordic AB

Silikongummi

Alcan Nordic AB

Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast Alcan Nordic AB

Laboratorier

Analystjänster

Element Materials Technology

AB

Materialeprøvning

Materialprovning

Materialeprøvning

Skadeutredningrar

Element Materials Technology

AB

Materialeprøvning

Metallförsäljning

Band, lackerade

Gränges Sweden AB, Industriprodukter

Band, olackerade

Gränges Sweden AB, Industriprodukter

Gjutaluminium

Stena Aluminium AB

Plåt, lackerad

Hydro

Profiler, rör

Alutrade AB

Hydal Components

Hydro

Mäkelä Alu AB ProfilGruppen

Plåt, slät

Alutrade AB

Hydal Components

Profiler, special

Alu-S AB

Alutrade AB

Extral

Hydal Components

Hydro

Mäkelä Alu AB

Nordisk Alu Profil

ProfilGruppen

Profiler, standard

Alu-S AB

Extral

Sandwich paneler

Alu-S AB

Tvättsystem

KMC Ytbehandling AB

Utbildning

Konstruktörskurser

AluminiumFörlaget

Svetskurser

AluminiumFörlaget

Element Materials Technology

AB

Ytbehandlingskurser

Chemetall AB

Element Materials Technology

AB

Ytbehandling

LEGOARBETEN

Alutin

ProfilGruppen

Anodisering

Ahlins i Habo AB

Bodycote Ytbehandling AB

Extral

Hydal Components

Hydro

Mastec CCTech AB

Mäkelä Alu AB

Pollux Ytbehandling AB

ProfilGruppen

Ytcenter i UpplandsVäsby AB

CompCote

Bodycote Ytbehandling AB

Decoral

Hydro

Dekorativ slipning

Bodycote Ytbehandling AB

Elektrolytisk

metallbeläggning

Brink Förnicklingsfabriken AB

E-Clips

Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Elpolering

Pollux Ytbehandling AB

Glaspärleblästring

Bodycote Ytbehandling AB

Gulkromatering

Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Hårdanodisering

Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Hårdanodisering och beläggning

Ahlins i Habo AB

Bodycote Ytbehandling AB

Infärgning

Ahlins i Habo AB

Bodycote Ytbehandling AB

Extral

Hydal Components

Hydro

Pollux Ytbehandling AB

ProfilGruppen

Kemisk förnickling

Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB

Keronitebehandling

Brink Förnicklingsfabriken AB

Kromatering

Chemetall AB

Extral

Hydro

Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Mekanisk polering

Brink Förnicklingsfabriken AB

Extral

Hydro

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister

Nedox

Bodycote Ytbehandling AB

Mifa Aluminium bv

Nickel/tenn

Mifa Aluminium bv ProfilGruppen

Passivering

Mastec CCTech AB

Pulverlackering

Alackering AB

Mäkelä Alu AB

PALLCO AB

Slipning

Extral

Hydro

Teflonbeläggning

Bodycote Ytbehandling AB

Trumling

Ahlins i Habo AB

Hydal Components

Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen

Tufram

Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

KEMIKALIER OCH

PROCESSER FÖR:

Anodisering

Chemetall AB

Coventya AB

Avfettning

Chemetall AB

Coventya AB

Skärvätskor

Chemetall AB

Kromfri ytbehandling

Candor Sweden AB

Chemetall AB

MASKINER OCH

KEMIKALIER FÖR: Anodisering Candor Sweden AB

Avfettning

MacDermid Scandinavia AB

Blästermaskiner

Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB

Eftertätning

Coventya AB

MacDermid Scandinavia AB

Elektrolytisk metallbeläggning

Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Fosfatering

MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB

Infärgning

Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Kemisk metallbeläggning

Coventya AB

MacDermid Scandinavia AB

Kromfri passivering Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Smörjmedel

Chemetall AB

Trumlingsmaskiner

G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB

RÅDGIVNING

Ytbehandling, allmänt Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB

Element Materials Technology AB

ANMÄL DIG TILL BRANSCHREGISTRET

Företag:

Adress & postadress:

Kontaktperson + underskrift:

Hemsida:

Org.nr:

Jag/vi vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.

☐ Gänginsatser

Bearbetning

LEGOARBETEN

☐ Bockning

☐ CNC-Stansning

☐ Kapning

☐ Kromatering

☐ Lackering

☐ Montering

☐ Perforering

☐ Profilbearbetning

☐ Skärande bearbetning

☐ Smidning

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

☐ CNC-maskiner för profilbearbetning

☐ Bockning

☐ Fräsning

☐ Kapning

☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning

☐ Stansning

VERKTYG FÖR

SKÄRANDE BEARBETNING

☐ Diamantverktyg

Fogning

LEGOARBETEN

☐ Explosionssvetsning

☐ Friction Stir Welding

☐ Lödning

☐ MIG-svetsning

☐ Nitning

☐ Reparationssvetsning

☐ TIG-svetsning

MASKINER

☐ Mekaniserad svetsning

☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar

☐ Motståndssvets

☐ Plasmasvets

☐ Svetsmaskiner

☐ Tillsatsmaterial

MATERIAL

☐ Fästelement

☐ Blindnitar

☐ Självstansande nitar

☐ Stuknitning

☐ Specialskruv

☐ Lim

☐ Lod, fluss

☐ Tillsatsmaterial svetsning

☐ Tejp

☐ Fästelement titan

RÅDGIVNING

☐ Svetsning

Gjuteriförnödenheter

☐ Allt för gjuteriet

☐ Avgasningsenheter

☐ Blacker

☐ Eldfasta produkter

☐ Flussmedel

☐ Isolationsprodukter

☐ Keramiska filter

☐ Kokiller och verktyg

☐ Pressgjutmaskiner

☐ Prototyptillverkning för gjutgods

☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar

☐ Smältpreparat

Gjutgods

☐ Bearbetning av gjutgods

☐ Kallflytpressning

☐ Kokillgjutning

☐ Lågtrycksgjutning

☐ Metallgjutning

☐ Modelltillverkning

☐ Precisionsgjutning

☐ Pressgjutning

☐ Sandgjutning

☐ Smide

Information

☐ Litteratur, läromedel

Konstruktion

☐ Konstruktionsfirma

E-post:

Telefon:

Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås

E-post: aluminium@nortuna.se

☐ Kemisk polering

Laboratorier

☐ Analystjänster

☐ Skadeutredningrar

Metallförsäljning

☐ Band, lackerade

☐ Band, olackerade

☐ Börsaffärer

☐ Gjutaluminium

☐ Plåt, lackerad

☐ Plåt, olackerad

☐ Plåt, slät

☐ Profiler, rör

☐ Profiler, special

☐ Råvaror

Utbildning

☐ Konstruktörskurser

☐ Svetskurser

Ytbehandling

RÅDGIVNING

☐ Ytbehandling, allmänt LEGOARBETEN

☐ Anodisering

☐ Beläggning av skyddsplast

☐ Blästring

☐ Dekorativ slipning

☐ Elektrolytisk metallbeläggning

☐ Elförtenning

☐ Elpolering

☐ Glaspärleblästring

☐ Gulkromatering

☐ Hårdanodisering

☐ Hårdanodisering och beläggning

☐ Infärgning

☐ Kemisk förnickling

☐ Kemisk metallbeläggning

☐ Kromatering

☐ Lackering

☐ Mekanisk polering

☐ Metalonbeläggning

☐ Nickel/tenn

☐ Pulverlackering

☐ Screentryck

☐ Silketryckning

☐ Slipning

☐ Tampongtryckning

☐ Teflonbeläggning

☐ Trumling

MASKINER FÖR ANODISERING

☐ Likriktare

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR

☐ Avfettning

☐ Blästermaskiner

☐ Blästring

☐ Eftertätning

☐ Elektrolytisk metallbeläggning

☐ Fosfatering

☐ Infärgning

☐ Kemisk metallbeläggning

☐ Kromatering

☐ Slungrensmaskiner

☐ Trumlingsmaskiner

FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER

Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia. Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms. Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.

Missa inte nästa nummer!

PRENUMERERA GRATIS NU!

WWW.ALUMINIUM.NU

Nu kan du prenumerera gratis på vår digitala tidning på nätet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på vår hemsida. Känner du någon du vill tipsa om tidningen så gör det!

Aluminium är över allt

”

Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.

— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB

Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.

Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se